Att strypa en tumör

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.
2008
05/ ”Killar har inte
ensamrätt på att vara
socialt handikappade.”
15/ ”Tittar i badrumsspegeln
och ser Boris Jeltsin glo
tillbaka med suddig blick.”
19/ ”Efter att programmet
hade sänts var alla i Skottland säkra på att de var av
ädel vikingabörd.”
Fler kinesiska studenter
väljer Uppsala universitet
Foto: institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet.
12–13/NYHETER Jinzhi Hu,
Att strypa en tumör
Forskare vid institutionen för
genetik och patologi kan vara
steget närmare en behandling
mot cancer. Metoden utnyttjar
tumörens svaga punkt: den saknar egen blodförsörjning.
08–09/NYHETER Uppsalagruppen har kunnat visa att nybildningen
av blodkärl är beroende av speciella
instruktörsmolekyler. Det är viktiga
rön för cancerforskningen, eftersom tumörer utnyttjar kroppens cirkulationssystem för sin egen syreförsörjning.
Gruppen försöker kartlägga de olika
instruktörsmolekylerna, då kvaliteten
på de nybildade blodkärlen varierar
mycket beroende på vilka tillväxtfaktorer som bundit till vilka instruktörer.
Bilden föreställer den gelklump som
forskarna använder som modell för en
tumör.
Jing Zhao och Deng är tre av de
många kinesiska studenter som
kommit till Uppsala för att plugga.
– Jag såg ett program på den
statliga kinesiska televisionen. De
visade kända universitet i världen
och då nämndes Uppsala som det
bästa i Sverige, kanske till och med i
Norra Europa. Så jag kollade upp det
på nätet, säger Jinzhi Hu (till vänster
i bild).
Vid höstterminens start skrev drygt
100 kinesiska studenter in sig vid
universitetet. Många hittar hit genom att söka på nätet, andra lockas
genom aktiva rekryteringsinsatser.
Han utforskar
vemodets anatomi
16–17/PORTRÄTT
– Existentiella frågor är terapiresistenta, det är det som är poängen.
Läkare och patient är på samma nivå
inför det faktum att man måste dö.
Det säger Owe Wikström, professor
i religionspsykologi och aktuell med
boken ”Till längtans försvar eller
vemodet i finsk tango”.
04/ DEBATT
FORTSATT KAMP
I SPÅREN AV -68«
POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA
Foto: Veronika Skärlund
#12
30/10 – 20/11
LEDARE / 03
Ergo #12 / 2008
SVÅRFÅNGADE ATTITYDER
F
örra veckan publicerade sociologiska institutionen vid Uppsala universitet för fjärde året i rad ”Mångfaldsbarometern”, som enligt författarna Orlando Mella och Irving Palm ”årligen kartlägger attityder
till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige”. De flesta svenskar
är enligt rapporten välvilligt inställda till mångfald, men en tendens
som lyfts fram är att andelen med i statistisk mening ”extrema negativa attityder” ökar. Särskilt stor är ökningen bland högutbildade och kvinnor, som generellt sett har de mest positiva attityderna.
Det finns inga motsvarande uppgifter om hur många som har ”extrema positiva attityder” till mångfald och vilka de kan tänkas vara. Att presentationen av
statistiken inte förhåller sig helt opartisk i förhållande till sitt eget studieområde kan vara förlåtet. Däremot väcks frågan om den inte har väl stora anspråk.
KARTLÄGGER VERKLIGEN Mångfaldsbarometern attityder till etnisk mångfald
bland befolkningen i Sverige? Nja, strängt taget kartlägger den inget annat än
hur de 805 personerna i det slumpmässiga urvalet har svarat på sociologernas
mer eller mindre välfunna frågor. Huruvida respondenternas svar verkligen
överensstämmer med deras attityder är mer osäkert. Dels för att de kanske
inte svarar sanningsenligt, men framförallt för att vi inte har en aning om vad
de läser in i frågorna.
För att ta ett exempel: 61 procent av de svarande instämmer i påståendet
”Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet”.
Hade allihop svarat likadant om frågan istället hade formulerats så här?
”Den politiske flyktingen och trebarnspappan Hussein, som i förrgår ertappades med att cykla utan lyse i centrala Uppsala, ska utvisas till sitt hemland
Egypten, där han kommer att dömas till döden.”
Knappast. Ändå är det enligt logikens lagar egentligen samma fråga, med
den skillnaden att den är mer konkret och griper tag i fantasin på ett annat
sätt. De flesta som svarade tänkte kanske på grövre brott och mindre dramatiska följder av en utvisning. Eller också tänkte de inte alls. Samtidigt är det
möjligt att åtminstone någon av respondenterna menade just att alla utlänningar som begår brott bör utvisas, oavsett hur liten förseelsen är och oavsett
vilka konsekvenserna blir. Samma svar på en fråga kan alltså dölja två eller
flera helt olika attityder.
En ingång finns inom hjärnforskningen. Exempelvis har forskare kunnat visa att den del i hjärnan som aktiveras när vi känner rädsla, amygdala, reagerar hos försökspersoner som får titta på ansikten
med än annan hudfärg än deras egen. En intressant fråga är hur väl utfallet
i sådana studier överensstämmer med de attityder människor påstår att de
har.
Ett annat sätt är att titta på vad människor faktiskt gör snarare än vad de säger sig tycka. Hur ofta blir invandrare diskriminerade vid arbetsintervjuer på
grund av sitt utseende och sitt namn? Skiljer sig påföljderna för invandrare
som begår brott i jämförelse med svenska brottslingar? Ökar antalet våldsbrott med rasistiska motiv?
Enkätstudier är inte värdelösa – de kan peka på viktiga tendenser. Men i en
undersökning som får en sådan spridning i samhället som Mångfaldsbarometern vore det på sin plats med några ord om dess begränsningar.
SÅ VILKA ÄR ALTERNATIVEN?
HEJ STUDENT!
Namn: Josefin
Sivertsson.
Pluggar: Genusvetenskap.
Hur många terminer
i Uppsala: Tre som
Ergo grundades 1924 och är
Uppsala studentkårs tidning
sedan 1940. Redaktionen
är obunden gentemot både
kårstyrelse och opposition.
student men har bott
i Uppsala hela livet.
Här sitter jag helst
och pluggar: Halvlig-
gandes hemma i min
soffa eller i Kalmars
bibliotek.
Bästa nationen: Kalmar.
köpta kurslitteratur: “Unbearable
weight. Feminism, culture, and the body” av Susan Bordo.
Bästa utgång i Uppsala: Kalmars klubbar och
Modem på Orange.
Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Jag tror att det
är en papaya.
Här äter jag lunch i Uppsala: Ur en microvarm
plastburk.
Tränar: På att lära mig skriva med vänster hand.
Favoritprodukt på Systemet: Innis & Gunn.
Favoritprodukt på Apoteket: Resorb.
Favoritmusik att plugga till: Roxettes “Look
sharp” från 1989.
Roligaste kurs jag läst: Genusvetenskap
Sämsta kurs jag läst: En teoretisk kurs i engelsk
uttalslära.
Favoritgalleri i Uppsala: Det där som är en ombyggd toalett.
Favoritpromenad i Uppsala: Genom Stabbyskogen och ut till Berthåga.
Värsta korridorminnet: När jag städade ur kylskåpen i somras.
Bästa studentbostadsområdet: Bortom bullret.
Mest överskattat i Uppsala: Att bada i Fyrisån.
Godaste fyllekäket: Vita bönor i tomatsås på rostat bröd.
Favoritgata i Uppsala: Västra ågatan.
Favoritbibliotek i Uppsala: Stadsbiblioteket.
Här shoppar jag kläder i Uppsala: Helping hand
och H&M.
Bästa lördagsfikat: Hugos.
Det gör jag helst en ledig söndag: Tittar på Ensam mamma söker i Ekebyborgen.
Senast
CHEFREDAKTÖR/
ANSV. UTGIVARE
Gusten Holm
[email protected]
018–480 31 30
REDAKTÖR
Hanna Strandberg
[email protected]
018–480 31 31
SIDREDIGERING
Robert Ringefors och
redaktörerna
AD
Lotta Hähnel
ANNONSBOKNING
Tomat annonsbyrå
[email protected]
046–13 74 00/02
www.tomat.se
UPPLAGA OCH
PERIODICITET
34 000 exemplar
14 nr per år
PRENUMERATION
150 kr/år
ANNONSPRISER
Helsida fyrfärg: 19 500 kr
Halvsida fyrfärg: 12 000 kr
TRYCKERI
UNT
ISSN
0345–2875
ADRESSÄNDRING
018–480 31 00
Eftertryck utan redaktionens
skriftliga medgivande tillåts
ej. För obeställt material
ansvaras ej.
berglin
Utebliven tidning:
018-478 10 20
(endast boende i Uppsala)
HÖSTEN 2008
UTKOMMER ERGO:
#13
#14
21/11
12/12
NYHETER / 5
Ergo #12 / 2008
Mansdominerade utbildningar
granskas ur genusperspektiv
Fler kvinnliga förebilder och
obligatorisk utbildning för alla
lärare i genusmedveten pedagogik. Det är två önskemål från de
ingenjörsstudenter vid Uppsala
universitet som har granskat
sina utbildningar ur ett genusperspektiv.
N
yligen kom rapporten från
den genusgranskning av
tre ingenjörsutbildningar
som studenter på teknisknaturvetenskapliga fakulteten genomförde förra läsåret. Syftet
var att upptäcka om det finns strukturer
som kan utgöra hinder för kvinnliga studenter och att få ett kunskapsunderlag
för att förbättra genusmedvetenheten
på utbildningarna. Femton studenter
från andra och tredje årskursen, varav
åtta kvinnliga studenter och sju manliga,
granskade undervisningen, studiemiljön
och förekomsten av kvinnliga och manliga förebilder.
Att studenterna själva fått granska sin
utbildning har varit en fungerande metod, menar Kristina Juhlin, som pluggar
teknisk fysik och deltog i projektet.
– Vi har gått på våra egna föreläsningar,
antecknat och observerat hur studenter
och lärare agerar. Man blir mer observant
och lär sig se mönster på ett helt annat
sätt än tidigare, säger hon.
Granskarna såg exempel både på genusmedveten pedagogik och stereotypa
könsuppfattningar bland lärare och
handledare. Några av resultaten i rapporten är att
• Det råder brist på kvinnliga förebilder
vad gäller lärare, handledare och författare till kurslitteratur.
• It/datorer och deras användande upplevs som en manlig domän.
• Vid laborationer väljer studenterna
oftast att jobba i könsuppdelade grupper.
• Kvinnliga studenter får mer hjälp, på
gott och ont.
ETT AV GRANSKARNAS förbättringsförslag är fler kvinnliga förebilder:
– Man kan lyfta fram de framstående
kvinnliga forskare som finns i historien,
säger Kristina Juhlin.
En större andel kvinnliga föreläsare
vore också bra, menar hon, men där måste nog förändringen bli mer långsiktig eftersom det inte finns hur många kvinnor
som helst att tillgå inom området.
Ett annat förslag från studenterna är
obligatorisk utbildning i genusmedveten
pedagogik för alla lärare.
– De här utbildningarna är ju ganska
mansdominerade. Då blir det lätt så att
lärarna refererar till studenterna som
”killar”, vilket kan få kvinnliga studenter
att känna sig exkluderade. Det gäller att
lärarna blir medvetna om det, säger Kristina Juhlin.
GUSTEN HOLM/[email protected]
Citat ur rapporten
”En bra föreläsare ur ett genusperspektiv
är medveten, men det ska inte göras till
en fråga. Ett dåligt exempel är följande:
’Tjena grabbar, ehh, oj ... och tjejen, det
fanns visst en sådan också.’ Bättre är i så
fall ”hej”. En bra linje är alltså ’medveten
och diskret’.”
”I stort sett alla exempel givna av föreläsaren under kursens gång är fruktansvärt könsstereotypa. Bilden som ges är
att alla killar är hjälplösa datanördar
som inte kan ta hand om sig själva, bara
pratar om hur snabba deras datorer är
och därför har svårt att få kontakt med
tjejer. Tjejer är i sin tur lite mystiska
varelser som uppför sig på för killar
obegripliga sätt och inte går att förstå
sig på. De förstår sig i sin tur inte på
killarna heller, men det är bra att de
finns eftersom de tar hand om killarna
som annars antagligen skulle svälta
ihjäl (...) Föreläsaren tilltalar konsekvent studenterna som grupp som om
de bara bestod av killar, och verkar inte
fatta att de tjejer som finns där är där
för att de faktiskt är intresserade av
ämnet. Varför skulle inte en tjej kunna
gå till en fest och bara prata om sin nya
processor till exempel? Killar har inte
ensamrätt på att vara socialt handikappade.”
TAS GENUSFRÅGOR UPP PÅ DIN UTBILDNING?
PÄR SVENSSON , Historia C
– Det är lite upp till var och en på den här
nivån – vad man väljer att skriva om i sin
uppsats. Om man vill kan man ju välja ett
genusperspektiv. På tidigare nivåer tog vi
absolut upp genusfrågorna. Jag tycker att
genusperspektivet kan förbättras i vår utbildning och få bättre kvalitet genom att
bli mer aktuellt till sin form.
ELLINOR SKAGEGÅRD, medie- och kommunikationsvetenskap C
– Det ges utrymme för genusfrågor i lite olika vinklar men just på C-kursen är det mycket egna arbeten och vi har inte direkt föreläsningar med genusperspektiv. De här frågorna är viktiga men det är ännu mer intressant om man kan hitta nya vinklar på dem!
TANAJI SEN, International Humanitary
Action (NOHA)
– Ja, mycket dessutom. Men inte som
ett speciellt ämne, vi diskuterar könsskillnader och genusproblematik och
hur människor berörs av det här. Det är
relevant och mycket intressant, en viktig del av vår utbildning särskilt i detta
ämne.
ANDREAS POUSETTE ,
teknisk fysik och
kandidatprogram i företagsekonomi
– Nej, inte i så stor utsträckning, särskilt
inte i teknisk fysik. I ekonomutbildningen har det kommit upp ibland men det
skulle kunna vara lite mer eftersom debatten om könsrollerna med mera är het.
OLSSON, socionomutbildningen
– Ja, vi har faktiskt inslag om genus i varje
kurs och det är noga med att lyfta upp genusperspektiven. Det kommer ofta upp
och ingår naturligt i vår utbildning.
ANNAMARIA
TEXT OCH FOTO: ELLEN PERSSON
06 / NYHETER
Ergo #12 / 2008
NYHETER I KORTHET
Prisbelönt utmärkning
av flugsnappare
Årets BEST-stipendium på 30 000
kronor går till Sofia Bryntse, för
hennes uppsats i systemvetenskap
”A GIS tool for biological research
– visualising flycatcher breeding
data collected on Öland”.
Sofia Brynte har tagit fram en
applikation som visualiserar redan
kända data om hur flugsnappare
häckar på Öland. Genom att informationen visas på en interaktiv
karta får forskarna lättare en överblick, jämfört med om de skulle gå
igenom de databaser och tabeller
som kartan bygger på.
– Det känns ofattbart att jag fått
stipendiet, och extra roligt är att
jag fått kombinera mina två största
intressen: mjukvaruutveckling och
grön biologi, vilket är det jag vill arbeta med även i framtiden.
Jusek, Computer Sweden, VJS och
IT-konferensen Sundsvall42 delar
varje år ut BEST-stipendiet till studenter inom det systemvetenskapliga området.
Hudkrämer kan
få motsatt effekt
Återfuktande hudkrämer torkar ut
huden och gör den känsligare för
yttre påfrestningar, visar en färsk
avhandling från Uppsala universitet. Izabela Buraczewska har undersökt vad som händer på molekylär
nivå och kan visa att hudens försämrade skyddsbarriärer är kopplade till förändringar i aktiviteten
av de gener som är involverade i produktionen av hudens egna fetter.
– Mina resultat visar att krämer är
olika och att kunskapen om olika
ingrediensers effekt på huden är
viktig för att kunna skräddarsy behandlingen av olika hudtyper, säger hon.
Barack Obama skiljer sig från John McCain genom sin intellektuella briljans, tycker Bill Peterson.
»USA behöver någon
som är superskärpt«
Det amerikanska presidentvalet
står för dörren. I ett studentrum på Rackarberget bor en av
väljarna – en miljövetare från Indiana som vill ha en aktiv klimatpolitik och minskade ekonomiska
klyftor och tycker att det är lite
larvigt med ”family values”.
H
Säkrare sex på nytt sätt
Nu utökar Uppsala studentkår, i
samarbete med Kuratorskonventet,
kampanjen Kondoma Mera! till att
även gälla feminina kondomer, eller femidomer som de också kallas.
– Det som är unikt med femidomen är att den är det enda preventivmedel som används av den omslutande parten, man som kvinna,
och skyddar mot både oönskade
graviditeter och könssjukdomar.
Liksom kondomen skyddar den
användarens slemhinnor, men till
skillnad från kondomen kan den
föras in åtta timmar i förväg, vilket
säkert uppskattas av många, säger
Csilla Szép, projektledare för Kondoma Mera!
Foto: Gusten Holm
an är sannolikt mer insatt
än de flesta i sitt lands politik. Bill Peterson följer noga
vad som händer i maktens
rum i Washington, även om
sändningarna från kongressens utfrågningar och liknande är lite svåra att följa
under hans utbytesår på SLU i Uppsala.
– Politik påverkar livet för oss alla vare
sig vi vill eller inte, så det är bäst att hålla
sig informerad, säger han.
Bland jordbruksingenjörerna vid hans
eget universitet Purdue University i West
Lafayette, Indiana, fördelar sig de politiska sympatierna inte riktigt som de brukar inför 2008 års presidentval.
– Jordbruksfolk i USA är alltid konservativa eller i åtminstone i mitten, så
normalt är det nog republikanerna som
gäller. Många av mina kursare från östoch västkusten säger att de valde Purdue
för att komma bort från liberalerna där
hemma. Men den här gången är det nog
en liten övervikt för Obama.
Själv gör han ingen hemlighet av att
han håller på demokraten.
– Obama har en sådan komplett bakgrund, han är en fantastisk person.
En annan viktig skillnad mellan de
båda kandidaterna är Obamas intellektuella skärpa, anser Bill Peterson.
– Intelligens i sig gör en inte till en bra
president, men om vi verkligen vill förändra vårt land behöver vi någon som
är superskärpt, och jag tror inte att John
McCain är det.
Samtidigt vill han inte gå för hårt fram
vare sig mot John McCain eller hans kontroversiella vicepresidentkandidat.
– Jag är inget Sarah Palin-fan, men att
vi antingen kommer att få den första
kvinnliga vicepresidenten eller den förste afroamerikanske presidenten är något jag är väldigt stolt över när det gäller
det amerikanska presidentvalet.
NÄR VI TRÄFFAS har Barack Obama ett re-
jält försprång i opinionsmätningarna.
Men inget är givet på förhand, konstaterar Bill Peterson. Han tar upp den så
kallade Bradley-effekten, ett fenomen
som uppmärksammades sedan svarte
kandidaten Tom Bradley förlorade guvernörsvalet i Kalifornien 1982, trots att
han ledde i opinionsmätningarna inför
valet. Många anser att utfallet berodde
på en dold rasism hos vissa väljare. 26 år
senare förekommer dold rasism fortfarande i det amerikanska samhället, menar Bill Peterson.
– Men den är svår att upptäcka. Det är
nog något som varje individ måste arbeta med hos sig själv.
Som den miljövetare han är ser han klimatfrågan som en av de viktigaste utmaningarna de kommande åren.
– När det vetenskapliga samfundet,
som har hundratals års erfarenhet, säger
att det pågår en global uppvärmning och
vi måste göra något nu svarar vissa politiker att ”tänk om ni har räknat fel?”. Nej,
vi har inte räknat fel! Det här är exakt ve-
tenskap. Och så behandlas det ibland som
om det vore en åsikt vilken som helst.
Ett annat av de största och mest akuta
problemen i USA är de stora inkomstklyftorna, menar han.
– Jag skulle kunna leva med det, om
alla hade tillgång till grundläggande
samhällsservice. Där är vi inte idag.
Det är naturligtvis en fråga om att
människor inte är villiga att betala mer
skatt, säger han, men inte bara det:
– Idag är det för mycket fokus på försörjningsstöd och bidrag. Det fungerar
inte. Jag behöver bara gå till mig själv –
jag är en rätt lat person. Om jag inte hade
haft föräldrar som hade drivit på mig att
lyckas skulle jag nog leva på det sociala
och sitta hemma och röka cigaretter.
Istället tycker han att man borde satsa
på att förbättra skolan för att hjälpa de
grupper som har det sämst ställt.
– Många av de allmänna skolorna i städer som Chicago är verkligen bedrövliga. Barnen är rädda för att gå till skolan,
det är alldeles för många elever i varje
klass, det finns inga läroböcker, lärarna
är unga och oerfarna eller också har de
slutat bry sig, för de har ändå ingen möjlighet att lära ut något.
Den stora upptagenheten av etik och
moral som präglade 2004 års valrörelse
har möjligen tonats ned denna gång,
kanske på grund av att den ekonomiska
krisen har givit politikerna annat att
prata om. Det glädjer Bill Peterson.
– Jag är naturvetare, jag vill ha hårda
fakta. Det är lite larvigt att oroa sig över
någon slags ”family togetherness” när vi
har så mycket större problem.
GUSTEN HOLM/[email protected]
NYHETER / 07
Ergo #12 / 2008
Undervisningsskyldigheten för
lärarna på juridiska institutionen
ska minskas rejält de kommande
två åren. Följden kan bli att studenterna får mindre lärarledd
tid, befarar studieutskottets
ordförande Hanna Mörck.
I
dag har lärarna i sin tjänst som lärare på juridiska institutionen 443 så
kallade ”lektorstimmar” per år i undervisningstid, inklusive examinationer och rättning av PM. En lektorstimme beräknas utifrån uppskattningen
att det går åt tre timmars arbetstid för att
hålla i en timmes undervisning. Men nu
ska schablonen ändras så att en lektorstimme motsvarar fyra klocktimmar. Undervisningsskyldigheten för alla som undervisar på institutionen sänks till 400
timmar vid årsskiftet 2008/09 och för de
anställda lektorerna till 300 timmar året
därpå. Examination kommer dock inte
att ingå i de 300 timmarna.
Hanna Mörck, ordförande i Juridiska
föreningens studieutskott, har inget att
säga om minskningen av lärarnas undervisningsskyldighet i sig, men är starkt
kritisk till det sätt på vilket den genomförs.
– Den här reformen är inte på något
Annons
sätt finansierad. Ändå har det beslutats
att den ska genomföras. Det finns en uppenbar risk att pengarna kommer att tas
från grundutbildningsanslagen och att
det drabbar studenterna i form av färre
undervisningstimmar, säger hon.
Juridiska institutionens prefekt Olle
Lundin medger i sin skrivelse till fakultetsnämnden att förändringarna är
kostsamma, men skriver att de är ”nödvändiga för institutionens efterlevnad
av lärarnas arbetstidsavtal.”
Hanna Mörck är skeptisk till den förklaringen:
– I så fall har man brutit mot avtalet i
flera år. Vad är det som hänt i år som gör
att reformen nu måste genomföras?
På fakultetsnämndens senaste sammanträde föreslog hon att frågan skulle
bordläggas till dess att ”en tydlig konsekvensanalys genomförts och nödvändiga medel finns tillgängliga för att
reformen ska kunna genomföras” men
förslaget röstades ned. Studenterna reserverade sig mot det slutliga beslutet.
Varken juridiska institutionens prefekt Olle Lundin eller juridiska fakultetens dekanus Torbjörn Andersson ville
kommentera ärendet innan denna tidnings pressläggning.
GUSTEN HOLM/[email protected]
Foto: Hanna Strandberg
Juridicums lärare
ska undervisa mindre
Den 17 oktober togs det första spadtaget för Studenthälsans
nya motionsanläggning, som kommer att stå klar i januari
2010 i kvarteret Blåsenhus. De som höll i spadskaftet var från
vänster Studenthälsans direktör Claes-Göran Svahn, Uppsala
universitets rektor Anders Hallberg och Hans Antonsson,
regiondirektör för Akademiska Hus.
Anläggningen byggs i två våningar med en total yta på drygt
3 000 kvadratmeter. På bottenvåningen byggs idrottshall,
motionshall, klättervägg och omklädningsrum, på övervåningen
ett stort gym med träningsmaskiner och en spinninglokal.
08 / NYHETER
Ergo #12 / 2008
Två instruktörsmolekyler
En instruktörsmolekyl
Tillväxtfaktor i kombination med två olika
instruktörsmolekyler ger god kärlnybildning, med fler fungerande kärl och
fler förgreningar. Det här är godis för
cancerceller i en tumör.
Tillväxtfaktor med hjälp av en instruktörsmolekyl ger viss kärlnybildning, med
sämre funktion och färre förgreningar.
Här blir det svårare för cancercellerna
i en tumör att få tillgång till det livsnödvändiga syret.
Bilderna föreställer den gelklump som forskargruppen använder som modell för en tumör.
Blodets dolda vapen i
Uppsalaforskare har för första gången någonsin kunnat
visa att det behövs speciella instruktörsmolekyler för att
blodkärlsceller ska bilda fungerande blodkärl. Blodkärlsbildning är idag ett stort område inom cancerforskningen,
då blod transporterar syre och cancerceller behöver syre
för att överleva. Gruppen bakom de nya rönen vill ta reda
på hur man stoppar nybildningen av blodkärl, för att med
läkemedel kunna strypa tumörens syretillförsel.
V
id institutionen för genetik
och patologi vid Uppsala
universitet arbetar Lena
Claesson-Welshs forskargrupp med att ta reda på
exakt hur blodkärlsceller förstår att de
ska organisera sig till rör istället för att
växa längs med underlaget och bilda
en matta. Celler som odlas i ett laboratorium saknar de viktiga komponenter
som finns naturligt i kroppen och som
gör att cellerna bildar vävnader och or-
gan istället för att bara lägga sig sida vid
sida. Forskargruppen ägnar sig åt att ta
reda på vilka komponenter som är nödvändiga för utvecklingen av blodkärl.
– Först och främst behöver blodkärlscellerna speciella tillväxtfaktorer för
att de ska växa och föröka sig. Dessa
tillväxtfaktorer behöver i sin tur binda
till kofaktorer, så kallade instruktörsmolekyler, för att cellerna ska kunna
bilda blodkärl. Det är det vi som första
forskargrupp någonsin har kunnat visa,
och vi arbetar fortfarande med att kartlägga de olika instruktörsmolekylerna,
berättar Laurens van Meeteren, postdoktorand i gruppen.
Blodkärlsceller, eller endotelceller
som de egentligen heter, använder sig
av flera olika grupper av cellspecifika
tillväxtfaktorer. Utöver dessa finns ett
okänt antal så kallade kofaktorer, som
behövs för att skicka en fullständig
signal in i cellen, så att den kan börja
tillverka de ämnen som är nödvändiga
för att bilda blodkärl. Det är en mycket
komplex process, där bindning till en
kofaktor ger viss, men inte tillräcklig,
blodkärlstillväxt. Det behövs två eller
fler kofaktorer för att skapa fungerande
blodkärl, men inte alla tillväxtfaktorer
kan binda till de nödvändiga molekylerna.
DET ÄR METODERNA som skiljer Uppsalagruppen från andra grupper som sysslar
med liknande forskning. Förutom arbetet med stamceller, som utvecklas till de
celler som bygger upp ett blodkärl, arbetar man med en speciell kollagengel som
sprutas in i möss och som bildar en fast
klump vid kontakt med musens kroppsvärme. Gelklumpen fungerar som en
modell för cancer, då den innehåller
syreberoende molekyler och signalämnen som lockar till sig blodkärlsceller på
samma sätt som en tumör.
– Vi kan se att blodkärl snabbt växer
in i gelklumpen, och beroende på vilka
tillväxtfaktorer och kofaktorer som tillsätts, får vi olika resultat. Hittills har
vi tittat på två molekyler som binds till
olika tillväxtfaktorer, instruktörsmolekylerna heparansulfat och neuropilin 1.
Bindning till enbart heparansulfat ger
NYHETER / 09
Ergo #12 / 2008
Endast tillväxtfaktor
Utan tillväxtfaktor
Tillväxtfaktor utan instruktörsmolekyler
ger extremt dålig kärlnybildning. Att
helt ta bort instruktörsmolekylerna kan
vara ett bra vapen mot cancercellerna i
en tumör, som dör utan syre.
Utan vare sig tillväxtfaktor eller instruktörsmolekyler fås ingen kärlnybildning.
Tumören får aldrig en chans att växa sig
stor, då varje cancercell behöver syre
för att överleva och syret inte kan nå in
till cellerna utan blodkärl.
Foto: Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet
kampen mot cancer
av celler och programmerad celldöd,
funktioner som spelar stor roll vid cancer.
är att ta
reda på om de viktiga instruktörsmolekylerna binder till endotelcellen, tumörcellen eller båda två, nödvändig information då man vill ta fram läkemedel
och behandlingar.
– Jag hoppas att det visar sig att de endast binder till endotelcellen, då det är
lättare att påverka en frisk cell med normal funktion, än en tumörcell som växer
okontrollerat. Till syvende och sist är det
kroppens eget maskineri som säkerställer utvecklingen och nybildningen av
blodkärl, inte de sjuka cellerna i en tumör, förklarar Laurens van Meeteren.
Lena Claesson-Welsh, professor vid Institutionen för genetik och patologi, berättar om gruppens andra projekt, som
hon tror kan få betydelse vid framtida
cancerbehandlingar.
– Vår grupp har ett världsomspännande patent på en blodkärlshämmare, som
vi snart vet hur den fungerar. Vi forskar
även kring kärlläckage och svullnad,
som är en komplikation vid vissa cancerformer, och nu förstår vi vad som händer
FORSKARGRUPPENS NÄSTA MÅL
Laurens van Meeteren vid sitt mikroskop.
en svag blodkärlstillväxt, medan bindning till båda kofaktorerna ger fler blodkärl och fler förgreningar. Vi har under
arbetets gång upptäckt att neuropilin 1
krävs för den tredimensionella strukturen hos blodkärl, säger Laurens van
Meeteren.
Förmågan hos tillväxtfaktorerna att
binda till de nödvändiga instruktörsmolekylerna påverkar i sin tur aktiveringen av ett signalsystem i cellkärnan,
vars uppgift det är att se till att blodkärlen som bildas fungerar som de ska och
att de innehåller alla de typer av celler
som behövs för att stabilisera kärlet och
tillgodose blodgenomströmningen. Signalsystemet aktiveras av stress och är inblandat i bland annat specialiseringen
Illustration: Hanna Strandberg
med kärlet när det läcker. Nästa steg är
att lista ut hur vi kan utnyttja den kunskapen, säger hon.
I dagsläget finns behandlingar med
antikroppar riktade mot de tillväxtfaktorer som påverkar blodkärlstillväxten,
men resultaten har inte varit helt till-
fredsställande. I framtiden tror Laurens
van Meeteren att man kommer att behöva en kombination av antikroppar, som
riktas mot både tillväxtfaktorerna och
de nödvändiga kofaktorerna.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
10 / NYHETER
Ergo #12 / 2008
Ett ögonblick Stella Papasotiriou,
internationellt ansvarig på Uppsala
studentkår, som precis dragit igång
fadderverksamheten International
buddy programme, för internationella
studenter (intisar).
– Verksamheten är till för att hjälpa
nyanlända internationella studenter
att komma tillrätta i Uppsala. Ingen
fråga är för stor eller för liten för
faddrarna, som ska ställa upp med råd
och tips under välkomstveckan som
hålls vid terminsstart, samt ge stöd i
början av intisens studietid.
samhet. Flera studentföreningar har
egna fadderprojekt, men vissa av dem
riktar sig bara till utbytesstudenter eller
studenter vid en viss fakultet medan vi
vänder oss till alla studenter som kommer utifrån. I och med den här satsningen kommer de flesta av studentföreningarna att integrera sin fadderverksamhet
med vår.
Hur är projektet tänkt att fungera rent
praktiskt?
Varför ska man anmäla sig som intis
respektive fadder?
– De studenter som är intresserade av
att få en fadder måste gå in på kårens
hemsida och fylla i ett formulär redan
i hemlandet, så att vi hinner ordna en
fadder i tid. Information om detta kommer att skickas ut i samband med antagningsbeskedet och faddern kommer
sedan att gå igenom alla praktiska detaljer. Väl i Uppsala blir intisen hämtad på
stationen och skjutsad till sin studentbostad, och kommer även fortsättningsvis att ha kontakt med sin fadder.
– Jag har själv varit både intis och fadder. När jag kom till Uppsala visste jag
inte hur någonting fungerade och jag
kände mig väldigt ensam. En fadder
hade varit till stor hjälp då. Sedan är det
väldigt roligt att vara fadder. Man får
kontakt med människor som inte vet
någonting om Sverige, vilket blir en stor
utmaning. Det är trevligt att få känna sig
behövd, att få visa runt och hjälpa någon
som annars skulle vara helt lost. Dessutom får man lära sig en massa om andra
länder och kanske en chans att öva på sitt
tredje språk, om man har läst något.
Foto: Hanna Strandberg
Vad går fadderverksamheten ut på?
Annons
Hur skiljer sig den här satsningen från
de fadderprojekt som redan finns i Uppsala?
– Det här är ett försök till central verk-
HANNA STRANDBERG/[email protected]
NYHETER / 11
Ergo #12 / 2008
Det är viktigt att kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor på deras eget språk. Det menar Anuta Sjunghamn och Nadja Hatem, aktiva i kvinnojouren Terrafem.
Foto: Hanna Strandberg
Modersmålet närmast hjärtat
På Vaksalagatan 6 ligger kvinnojouren Terrafems Uppsalakontor. Kvinnorna som arbetar på
jouren hjälper flickor och kvinnor
som utsätts för våld av män i sin
närhet. Samtalet sker på den
utsatta kvinnans modersmål för
att nå fram till, och förstå henne
rätt. Tillsammans behärskar
jourkvinnorna på Terrafem 43
olika språk.
D
en ideella organisationen
Terrafem bildades för åtta
år sedan och arbetar för
kvinnors och flickors rätt
att leva utan mäns våld och
dominans. Terrafem driver Sveriges enda
jourtelefon för kvinnor med utländsk
härkomst och arbetar utifrån både könsoch etnicitetsperspektiv.
På huvudkontoret i Stockholm, lokalkontoren i Göteborg, Malmö, Uppsala
och snart även i Eskilstuna arbetar ett
stort antal jourkvinnor med att ta emot
samtal. Drygt 600 utsatta kvinnor hör årligen av sig, och jouren handlägger runt
4000 ärenden av skiftande karaktär varje
år. Kvinnorna som ringer erbjuds känslomässigt stöd, i form av möten och samtal,
samt juridisk rådgivning. Terrafem har
även kvinnojour, tjejhusboende, ett an-
tal stödlägenheter och en opinionsavdelning, som samlar statistik inför framtida
påverkansarbete.
– De som startade organisationen hade
jobbat länge inom kvinnojourer och tyckte att det fanns luckor vid bemötandet
av kvinnor med utländsk härkomst. Det
handlade främst om språkbarriärer, vilket inte är så konstigt när man tänker efter, det är ju på modersmålet man lär sig
uttrycka känslor. Tvingas man använda
ett annat språk går mycket av informationen förlorad, säger Anuta Sjunghamn, jurist, ordförande för Terrafem Uppsala och
anställd på huvudkontoret i Stockholm
sedan ett och ett halvt år tillbaka.
på Terrafem
krävs att man har ett annat språk än
svenska som modersmål, att man är över
arton och att man kan ställa upp och ta
minst två timmars samtal vid två tillfällen per månad. För att sitta i juristjouren
krävs dessutom att man är utbildad jurist, alternativt juridikstuderande. Alla
blivande jourkvinnor genomgår en intern utbildning på Terrafem innan de får
ta emot samtal. Efter genomförd utbildning tilldelas varje jourkvinna en erfaren
handledare för att få hjälp med att bearbeta det hon kommer att ställas inför.
– Vi har en stor pool av jourkvinnor som
kan ringas in vid behov. Samtliga drivs
av ett inre engagemang, vilket behövs då
FÖR ATT BLI JOURKVINNA
»DET ÄR JU PÅ MODERSMÅLET MAN LÄR SIG
UTTRYCKA KÄNSLOR.
TVINGAS MAN ANVÄNDA
ETT ANNAT SPRÅK GÅR
MYCKET AV INFORMATIONEN FÖRLORAD.«
man inte får någon ersättning. De flesta
jourkvinnorna är mellan 25 och 35 år och
många är utbildade socionomer och jurister. Man kan se det som ett komplement
till sin teoretiska utbildning, ett sätt att
förstå hur socialtjänst och rättsväsende
fungerar innan man går ut i arbetslivet.
Dessutom ger en anställning på Terrafem
poäng inför en eventuell tingsmeritering, säger Nadja Hatem, även hon jurist
och anställd på huvudkontoret, där hon
driver jourverksamheten tillsammans
med Anuta Sjunghamn.
TROTS ETT STORT ANTAL jourkvinnor runt
om i landet har det varit svårt att hitta
frivilliga i Uppsala. Eftersom organisationen är ideell och främst drivs av statliga
medel, bidrag från kommunen, Brottsofferfonden och Länsstyrelsen finns inte
resurser till att annonsera om verksamheten.
– Vi behöver nå ut till de misshandlade
kvinnorna. Mörkertalet är väldigt stort,
och många har en lång historia av misshandel bakom sig. Normaliseringsprocessen (när kvinnan bortförklarar misshandeln inför sig själv, reds anm) gör att
kvinnan tvekar att söka hjälp. Det börjar
ju aldrig med ett slag, utan kommer istället smygande, i form av verbal misshandel. Till slut är hon så nedtryckt att hon
inte reagerar när slagen kommer. Vårt arbete går ut på att stärka kvinnan i hennes
situation. Vi är inte till för att rädda kvinnorna, vi vill att de ska rädda sig själva,
säger Nadja Hatem.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
i
kontakt med någon av
jourkvinnorna på Terrafem för stödsamtal eller
juridisk rådgivning ringer
du gratis på journummer: 020-52 10
10. Numret syns inte på din telefonräkning.
FÖR ATT KOMMA
VILL DU ARBETA som jourkvinna i
Uppsala ringer du verksamhetsledare
Mina Azad på lokalkontoret i Uppsala,
telefonnummer: 018-13 44 03 eller
mobilnummer: 070-944 02 46.
12 / NYHETER
Ergo #12 / 2008
Fortsatt ökning
av “free movers”
Högskoleverket rapporterar att
antalet utländska studenter vid
svenska universitet fortsätter att
öka. Så även i Uppsala.
D
et är i första hand antalet free
movers som har ökat. Det är
studenter som kommit hit på
egen hand, de flesta för att läsa
vid något av de tjugotal masterprogram som ges på engelska vid universitetet. Ulrica Ouline vid internationella
kansliet tror att det finns mellan 1 500 och
2 000 free movers vid Uppsala universitet.
Utöver de som kommit hit på egen hand
finns det studenter som deltar i utbyten
som är generella för hela universitetet, university wide exchanges. Vissa institutioner
har även särskilda utbyten för sina studenter, department specific exchanges.
– Universitetsledningen arbetar med
att tillsätta en arbetsgrupp som ska utveckla en internationaliseringsstrategi.
Vi tycker att det här är viktigt att främja,
säger prorektor Kerstin Sahlin.
Hon anser att det intressanta är att locka
till sig bra studenter, det är viktigt med
kvalitet. Vilket land studenterna kommer
ifrån spelar inte så stor roll. Men hon ser
enbart positivt på ökad öppenhet.
– Det är viktigt för att studenterna ska
vara rustade för en internationell arbetsmarknad. Det står i universitetets mål
och strategier att vi ska verka för en bättre
värld. Det här är ett sätt att göra det på.
Lars Fransson på universitetets informationsavdelning betonar dock att Uppsala universitet inte är intresserat av att
få tusentals sökanden. Det skulle bara ge
merarbete vid urvalsprocessen och dessutom öka risken för besvikna studenter
eftersom en lägre andel av de som söker
faktiskt skulle bli antagna. Han säger att
universitetet inte vill ses som kommersiellt utan ägnar sig åt så kallad targeted recruitment. Man har valt att satsa på mässsor riktade till masterstudenter, samt arbetat med att utveckla partnerskap med
andra universitet.
– Det är ett billigt och effektivt sätt för
oss att rekrytera kunniga studenter, säger Lars Fransson.
någon central
enhet som är ansvarig för de utländska
studenter som kommit hit på egen hand
är det upp till varje institution att ordna
med mottagandet och se till att studenterna känner sig hemma i Uppsala.
– Att se till att studenterna verkar i en
miljö som de trivs i och där de kan prestera bra är viktigare än att skapa en jämn
fördelning mellan olika nationaliteter,
säger Kerstin Sahlin.
I år anordnades för första gången ett särskilt informationsmöte, och en träff med
rektorn, för de internationella masterstudenterna. Bland annat IBG har ett eget
mottagningsprogram för sina studenter
och enligt Lars Fransson är de dessutom
bra på att hålla ihop grupperna.
– I huvudsak är studenterna nöjda. Det
här är mogna studenter, oftast duktiga
och flitiga och de klarar sig bra. Men det
är klart att det finns problem.
Möjligheterna att arbeta samtidigt med
studierna har förbättrats under senare år.
Men det är fortfarande svårt för utländska
studenter att stanna i Sverige efter examen.
Ett än mer akut problem är att vissa har
svårt att hitta bostad.
EFTERSOM DET INTE FINNS
VERONIKA SKÄRLUND
Chinese Students and Scholars Association in Uppsala samlar varje lördagkväll sina medlemmar för att spela basket och badminton. Från vänster ses
Xiaoyu Wang, Jian Wan, Deng, Jing Zhao, Jinzhi Hu och Yang Liu.
Uppsala lockar allt
Antalet studenter från Kina har ökat
de senaste åren, framför allt på institutioner inom teknatfakulteten. Riktad
rekrytering har använts för att locka till
sig studenter, men också utbyten på
grundutbildningsnivå ger resultat.
U
ppsala universitet lockar till
sig alltfler utländska studenter. Eftersom det är förbjudet
enligt lag att registrera studenters nationalitet är det
ingen som vet hur många som kommer
från varje enskilt land.
– Det rör sig om åtminstone ett hundratal kinesiska studenter som kommit hit i
år, säger Lars Fransson på universitetets
informationsavdelning.
Den absoluta majoriteten av dessa läser
på masternivå. Eftersom de flesta masterprogram är tvååriga finns en nästan lika
stor grupp kinesiska studenter som kom
hit i augusti 2007.
Det är i första hand masterprogram
inom teknisk-naturvetenskapliga fakul-
teten som lockar utländska studenter.
Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) är en av de institutioner som
tidigt ansträngde sig för att bli mer internationell. Bland annat utvecklade man
samarbetsavtal med kinesiska universitet. Masterprogrammet i molekylär bioteknik, vilket gavs vid institutionen fram
till vårterminen 2008, lockade nästan
bara kinesiska studenter.
– TRENDEN ÄR DOCK att grupperna blir
mer blandade och det tycker vi är positivt, säger Lars Göran Josefsson, utbildningssamordnare vid IBG.
Idag har institutionen två masterprogram med totalt 191 studenter, varav 71
är kineser.
– Nu arbetar vi med att utveckla en kurs
som ska ges för kinesiska och svenska studenter tillsammans. Vi försöker belysa
samma biologiska frågeställningar, men
ur olika nationella perspektiv, säger Lars
Göran Josefsson.
NYHETER / 13
Ergo #12 / 2008
»Sverige är säkert«
Simin Hu och Jinzhi Hu är två
av de kinesiska studenter som
lockats av gratis utbildning och
tryggheten i Uppsala. Båda är
aktiva i den kinesiska studentorganisationen CSSAU och hjälper
nyanlända studenter att trivas.
S
Foto: Veronika Skärlund
imin Hu och Jinzhi Hu kom
till Uppsala i augusti 2007. De
kom från Shanghai respektive
Peking för att läsa vid institutionen för biologisk grundutbildning (IBG).
– Jag såg ett program på den statliga
kinesiska televisionen. De visade kända
universitet i världen och Uppsala nämndes som det bästa i Sverige, kanske till och
med i Norra Europa. Så jag kollade upp
det på nätet, säger Jinzhi.
En äldre student vid Simins universitet
läste en master i Uppsala och rekommenderade henne att söka. Samtidigt hade
hon blivit antagen av ett amerikanskt
universitet.
– Där gällde det en PhD och jag var inte
säker på att jag ville bo i USA i fem år. Mina
föräldrar tyckte att Europa kunde vara ett
bra alternativ. Sverige har rykte om sig att
vara säkert, så jag flyttade hit, säger hon.
De är båda överens om att det är enklare
att söka till universitet i Sverige än i till exempel USA. Ett engelsktest behövs för att
bli antagen, men Uppsala accepterar flera
varianter, inte bara ett, som de amerikanska universiteten. Det är också en fördel
att utbildningen är gratis i Sverige. Enligt
Jinzhi skulle motsvarande utbildning i till
exempel Danmark kosta 10 000 euro. Utan
stipendium är det få som skulle klara det.
Det betyder dock inte att det är billigt
för de kinesiska studenterna att läsa här.
Jinzhi gjorde av med totalt 80 000 kronor
under sina fyra år vid universitetet i Peking. Då ingick skolavgifter, bostad och
mat. I Sverige går det åt ungefär 60 00070 000 kronor om året.
Jinzhi Hu och Simin Hu.
Simin och Jinzhi är aktiva i CSSAU, Chinese Students and Scholars Association
Uppsala. Den har funnits sedan 1986,
men på senare tid har antalet medlemmar ökat markant. I augusti i år hade
organisationen 241 medlemmar. Totalt
räknar man med att det bor 500 kineser
i Uppsala idag, omkring 260 av dessa är
studenter.
CSSAU hjälper kinesiska studenter att
komma tillrätta i Uppsala. De hämtar på
flygplatsen, ordnar sammankomster och
fester. Varje lördag träffas man på Fyrisskolan för att spela badminton och basket. När en institution hade problem med
att hitta boende till nyanlända studenter
kontaktade man organisationen och bad
om hjälp.
Både Jinzhi och Simin räknar med att
vara kvar här åtminstone läsåret ut. Jinzhi
skulle gärna stanna längre än så.
– Det senaste året har jag ägnat all min
tid åt att studera. I somras följde jag med
en kompis till Jönköping och tyckte verkligen om det. Då insåg jag att jag behöver
mycket mer tid för att hinna lära känna
Sverige, säger han.
Han hoppas på en plats på forskarutbildningen och tror att han har större
chanser att komma in än någon som inte
har studerat i Uppsala.
VERONIKA SKÄRLUND
fler studenter från Kina
Institutionen för informationsteknologi har ett nära samarbete med Tongji
universitet i Shanghai. Sedan fyra år tillbaka skickar man varje år ett tiotal studenter dit, och tar samtidigt emot lika
många därifrån. Även institutionen för
informationsvetenskap, avdelningen för
statistik, samarbetar med universitet i
Kina för utbyten på grundutbildningen.
Institutionen för lingvistik och filologi
arbetar för att utveckla ett liknande utbyte. Utbyten på grundutbildningen kan
vara ett sätt att locka utländska studenter till masterprogrammen.
– Nöjda studenter som berättar om oss
när de återvänder hem är ett av de mest
effektiva sätten att sprida information
om vår institution och vårt universitet,
säger Anders Berglund vid Institutionen
för informationsteknologi.
Studenterna kan även lockas till Uppsala på andra sätt. De flesta hittar själva
information genom att söka på nätet. Enligt Lars Fransson är det dock få av dessa
som har möjlighet att komma. Vissa är
inte behöriga, andra kan inte finansiera
sina studier själva och det finns få stipendier att söka i Sverige.
nyligen ändrat sin policy. I fortsättningen
kommer de framför allt att ge stipendium
för forskarutbildningar. Det kan bidra till
att antalet kinesiska studenter på masterutbildningar i utlandet minskar. Införan-
de av studieavgifter för icke-europeiska
studenter på högre utbildning kan också
påverka. Om, eller när, så kommer att ske
är ännu oklart.
VERONIKA SKÄRLUND
AKTIV REKRYTERING från utländska univer-
sitet är något som pågått under tre-fyra år.
– Studenter får höra talas om Uppsala
universitet genom sin heminstitution
eller via något av våra ombud på studentmässor, säger Lars Fransson.
Att partneruniversitet rekommenderar
utbildningar här till de studenter som
inte får plats på deras egna masterutbildningar är vanligt. Representanter för
institutioner på teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har också besökt studentmässor i Kina. Sex sådana mässor kommer att besökas den här terminen.
Det är osäkert om antalet kinesiska studenter kommer att fortsätta öka. Chinese
Scholarship Council, som genom stipendium gjort det möjligt för många kinesiska studenter att komma till Sverige, har
• Idag ges strax över 20
masterprogram på engelska
vid Uppsala universitet. Inför
höstterminen 2009 planeras
25 program med totalt 56 olika inriktningar. Alla utom ett av dessa är tvååriga.
• Ungefär 400 studenter registrerade sig
på de engelskspråkiga masterprogramen
med start i september 2008. 380 av
dessa har utlänsk härkomst. Motsvarande siffra för program som började
höstterminen 2007 är 200.
• De utländska studenterna kommer
i första hand från Asien. Minst 130 av
dessa är kineser. Enligt Chinese Student
and Scholar Association in Uppsala finns
det omkring 260 kinesiska studenter vid
Uppsala Universitet.
• Flest kinesiska studenter finns på
masterprogrammet i datavetenskap vid
insitutionen för informationsteknologi
(drygt hälften av 80), masterprogrammet i biologi och masterprogrammet i
tillämpad bioteknik vid institutionen för
biologisk grundutbildning (knappt en
tredjedel av 191), samt på masterprogrammet i samhällsvetenskap, inriktning
statistik, vid institutionen för informationsvetenskap (ca 13 av 13 som började
2008).
14 / NYHETER
Per Löwdin
Utbildningsbidraget har
spelat ut sin roll
Annons
Ergo #12 / 2008
D
oktorander befinner sig
ofta i en otrygg situation
när det gäller socialförsäkringar. Mest utsatta är de
som har stipendium som
huvudsaklig inkomstkälla. De hamnar
helt utanför socialförsäkringssystemen.
Föräldrapenningen är beroende av den
sjukpenningsgrundande inkomst (SGI)
man tjänat in. Den som har stipendium,
har officiellt inga inkomster och betalar
inte någon skatt. Stipendiater som får
barn får således endast ut lägstanivåersättningen à 180 kronor om dagen.
Den som blir sjuk blir helt beroende
av stipendiegivarens nåd. Detta är en,
minst sagt, oacceptabel situation.
Den som har utbildningsbidrag får
behålla detta vid sjukdom eller föräldraledighet i samma utsträckning som
om han eller hon hade haft en vanlig anställning. Emellertid skiljer sig utbildningsbidraget från doktorandtjänsten
i det, att kostnaden inte faller på socialförsäkringssystemet, istället täcks den
av fakultetsanslag eller andra medel
avsedda för forskning. Det medför att
man på många institutioner ser snett på
dem som tar ut föräldraledighet under
utbildningsbidragstid.
En allvarlig komplikation med utbildningsbidraget är att det inte räknas som sjukpenningsgrundande
inkomst. Det medför, att vid övergången till doktorandtjänst efter två
år, som gäller för alla som har utbildningsbidrag, så blir doktoranden i
princip utförsäkrad direkt efter övergången till tjänst och uppnår inte full
SGI och därmed rätten till full föräld-
rapenning förrän efter åtta månaders
anställning.
Flera försämringar har genomförts
på senare år. Det gäller särskilt för dem
som har utbildningsbidrag. 2006 höjdes
kraven för att en inkomst skall räknas
som sjukpenningsgrundande radikalt.
Tidigare räckte det med en inkomst från
assistenttjänstgöringen på ca 30 000 kronor för att bli behörig till sjuk- och föräldrapenning. Plötsligt krävdes en inkomst
på ca 80 000.
Det medförde att den tjugoprocentiga
assistenttjänstgöringen, som de flesta har
i förening med utbildningsbidrag, inte
längre berättigade till sjuk- eller föräldrapenning. Den som har bidraget reducerat till 80 procent för att ha 20 procent
undervisning eller andra uppgifter på
institutionen hamnar faktiskt i en sämre
ekonomisk situation vid sjukdom eller
föräldraskap än dem som bara har utbildningsbidrag.
Y
tterligare en allvarlig försämring är att kraven för att få
full föräldrapenning höjts.
Tidigare räckte det med sex
månaders anställning. Den
som höll på att bli förälder hade alltså
ett par månader på sig för att gå över till
doktorandtjänst. Bättre institutioner
brukade hastigt förordna gravida kvinnliga doktorander (men sällan blivande
pappor) på doktorandtjänst så snart graviditeten var fastställd.
Åtta-månaders-regeln innebär att man
i princip måste vända sig till prefekten
omedelbart efter befruktningen, och
meddela att man riskerar att bli utför-
säkrad om man inte omgående får doktorandtjänst. Något som svårligen låter sig
göras praktiskt, inte minst därför att det
kan ta någon månad innan graviditeten
kan fastställas.
Doktorander befinner sig just i den fas i
livet då man skaffar sig barn. Därför är det
vanligt att de hamnar i denna situation,
och de lösningar som tillämpats, uppfinningsrikt mickel med dateringen av förordnanden eller att doktoranden får kvarstå på utbildningsbidrag är tveksamma.
H
ålen i socialförsäkringen
har blivit större. De senaste
årens försämringar har varit
oavsiktliga. Beslut har fattats om generella regelverk.
Politikerna har, oavsett partifärg, inte alls
tänkt på den situation som skapats av att
man finansierar en stor del av doktorandforskningen med utbildningsbidrag istället för med doktorandtjänster.
Bäst har dessa frågor hanterats av den
Teknisk-naturvetenskapliga
fakultetsnämnden, som sedan många år tillbaka
begränsat utbildningsbidragstiden till
högst ett år. I praktiken har man en modell som innebär, att man går högst ett år
på bidrag och sedan tre år på doktorandtjänst. I sin strävan att rekrytera de främsta studiebegåvningarna erbjuder många
av fakultetens institutioner doktorandtjänst från första dagen.
Utbildningsbidraget har spelat ut sin
roll. Det är klart läge att omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster. Vill
man att de mest begåvade ska välja forskarbanan måste man erbjuda drägliga
villkor.
NYHETER / 15
Ergo #12 / 2008
KRÖNIKA
NIKLAS AREVIK
FORSKNING PÅGÅR
Niklas Arevik är frilansjournalist
och högstadielärare.
De sjungande patrioterna
Ingen sjunger längre om att ”dö för moder
Svea”. Ändå har 1800-talets bortglömda
patriotiska sånger format mycket av vår
nationsuppfattning, visar historikern
Hanna Enefalk i en ny avhandling.
”
I det närmaste 30 proc. av Akademiska Sångföreningens senaste höst samlade medlemmar ha under de rödas uppror mördats eller
stupat i befrielsekriget. Detta har blivit ödesdigert i synnerhet för körens tenorer. De flesta
av dessa offer hörde till de bästa tenorerna inom föreningen.” Helsingforstidningen Hufvudstadsbladets
kärva rapportering den 16 maj 1918 visar hur de krigiska ideal som hyllades i patriotiska sånger i Norden
vid 1900-talets början kunde användas för att motivera unga män att offra sina liv. Hanna Enefalk menar
att sångerna var ett uttryck för vad socialpsykologen
Michael Billig kallar ”banal nationalism”:
– Ofta tänker vi på nationalism som en explosion av
våld och massmord i ett land någonstans i öst – det är
inget som finns här hos oss. Men titta på alla banala
markörer för nationalism som finns i vardagen. I dagens Sverige kan man tänka på de svenska flaggorna
på gurkorna i matbutiken. Vad gör de där? Sådana
vardagliga små markörer gör att man när som helst
kan mobilisera en mer militant nationalism.
Inspirerad av begreppet banal nationalism menar
hon att sångerna också uttryckte en ”banal androcentrism”, en ständig upptagenhet av krigisk manlighet.
– I texterna finns en könshierarki. Nationen ska bäras upp av män och inte vilka män som helst, utan
män med vapen.
Men sångerna användes inte bara för att fostra ynglingar till kanonmat. De kunde också ge en skjuts i karriären
för sina upphovsmän, uteslutande unga akademiker,
som genom sina alster fick uppmärksamhet från äldre
män med makt och kunde klättra uppåt i samhället.
– Om man verkligen lyckades med ett par patriotiska sånger kunde man få en tjänst – och det var inte
det sämsta, för det var ont om betalda tjänster – eller
uppmärksamhet, kanske direkt från kungahuset, vilket gav social status. Praktexemplet, Uppsalaskalden
Gunnar Wennerberg, blev minister till slut. Dels för
de otroligt populära ”Gluntarne”, men också för att
han skrev patriotiska hymner, som är bortglömda
idag men som han blev mycket hyllad för på sin tid.
Sångerna påverkade däremot inte hur Sverige faktiskt agerade utrikespolitiskt, menar Hanna Enefalk.
Det är inte utan orsak hon kallar sin avhandling ”En
patriotisk drömvärld”:
– De här personerna hade ingen koll på hur utrikespolitiken egentligen fungerade. Medan regeringen
resonerade realpolitiskt och tog ställning till vad ett
land av Sveriges storlek hade råd med och klarade av,
så skrev mina unga akademiker sånger om att vi nog
inte ska vänta på att Ryssland ska attackera, utan borde hoppa på dem direkt.
framfördes sångerna främst
av studenter och i de borgerliga hemmen, men i
slutet av århundradet uppstod en vilja att nå ut till
befolkningsflertalet. Det visade sig åtminstone inledningsvis vara svårt. Medelklassen köpte gärna
patriotiska sånger, men bland den bredare allmänheten fanns inte alls samma kommersiella efterfrågan.
Det berodde enligt Hanna Enefalk inte på att de lägre
klasserna skulle sakna musikintresse.
– Vanliga människor muciserade, men enligt mina
patrioter på helt fel sätt. De sjöng skillingtrycksvisor
och snuskiga visor och spelade dansmusik, ofta importerad från utlandet. Och det var ju fel, fel, fel.
Hon är inte förvånad över att det kunde vara svårt
att relatera till de högstämt patriotiska sångerna för
människor ur de lägre samhällsklasserna i det fattiga
jordbrukarlandet Sverige.
– Folk satt och tänkte på hur de skulle få pengarna att
räcka eller hur de skulle kunna skrapa ihop till en biljett till
Amerika så att de kunde ta sig härifrån. Att då börja sjunga
att vi är bröder som ska dö för moder Svea är inte relevant.
Den slutsatsen verkar även de sjungande patrioterna ha dragit.
– Därför försökte de göra budskapet lite mindre
pompöst, ta bort de värsta stilblommorna och använda ett enklare språk – allt för att barn och allmänhet
skulle förstå bättre. Istället för att tala om ett abstrakt
fädernesland tog man ner det till träden, ängarna
och jorden runt det egna hemmet.
Det visade sig vara en framgångsrik satsning. En
viktig del i strategin var att pumpa ut de patriotiska
sångerna i folkskolorna, där ju eleverna fick lov att
sjunga dem vare sig de ville eller inte. Sångerna kom
därigenom att bli en viktig del när grunden lades till
den nationsuppfattning vi har idag.
– Sverige är ju för många det vi kan se: naturen,
hembygden. Så det var en väldigt lyckad kursändring
inom den nationella diskursen.
I BÖRJAN AV 1800-TALET
Goda råd är dyra
N
i vet de där morgnarna. Man släpar
sig upp med alltjämt övertrasserat
sömnkonto, känner sig lika balanserad som Elisabeth Höglunds frisyr,
tittar i badrumsspegeln och ser Boris
Jeltsin glo tillbaka med suddig blick. Tittar i morgonbladet och ser Per Håkan Börjesson poppa fram
med något ärtigare uppsyn.
Per Håkan Börjesson är finansproffs, rapporterar
TT. Han har skrivit en bok som heter Så här kan alla
svenskar bli miljonärer, som innehåller bli rik-tips
som är – för att gravt misshandla ordet underdrift
– lite vaga i konturerna. Det första rådet lyder – och
håll i er nu för det här är guld: ”Ha lägre kostnader
än intäkter varje månad.” Ja du, Per Håkan. Det låter väl rimligt?
Han fortsätter oförtövat: ”Gå igenom din privatekonomi”, ”Köp aktier” och, det blir bara bättre och
bättre, ”Spara tio procent av din lön varje månad.”
”Jaha!”, ropas det med unison förvåning över Sveriges alla frukostbord och radioapparater, ”det är
alltså så man blir miljonär”. Och din gamla snälla
bullmormor börjar omgående lägga undan 1200
spänn i månaden, tvingas leva snålt som fan tills
hon 173 år gammal kan teckna en prenumeration
på Connoisseur.
Min preliminära diagnos var att Per Håkan Börjesson inte riktigt har alla hästar hemma i hagen.
Men sen kommer det till mig, lika plötsligt och
brutalt som en sur fis i fejset. Karln är ju ett pedagogiskt geni. Detta sanslöst tramsiga snömos till bok
toppar i skrivande stund AdLibris försäljningslista.
Han måste ju ha tjänat en förmögenhet på den.
OCH DET ÄR DET som är hans egentliga tips: ”Lyssna
GUSTEN HOLM/[email protected]
Hanna Enefalk försvarade sin avhandling ”En patriotisk
drömvärld. Musik, nationalism och genus under det långa
1800-talet” den 24 oktober.
Ett par lyckade patriotiska sånger kunde på 1800-talet vara en väg in i det politiska
etablissemanget, berättar Hanna Enefalk.
Foto:Gusten Holm
inte på vad jag säger, gör som jag gör.” Skriv en bok
med värdelösa tips och kräng till dina landsmän. Vi
kunde ju alla lova att köpa varandras böcker. Tänk
vad pengar vi kommer att tjäna. Eller ännu bättre,
vi hoppar över det onödiga och tidskrävande mellanledet med boken och skänker 230 kronor var till
varandra. Vi kommer att bli miljonärer allihop!
Det Per Håkan Börjesson inte har förstått är att
mina tips är lika bra som hans. Ekonomi utan
tillväxt är ett nollsummespel, och pengar på hög
genererar ingen tillväxt. För att inte tala om de
börsspekulationer han rekommenderar för denna
pengahög. När någon vinner står andra som förlorare. Precis som i Bingolotto.
Och när kurserna slår i backen som närsynta
duvhökar, och Sveriges alla Per-Håkan-Börjessonar
står i tv och säger åt din gamla bullmormor att ha
is i magen, och inte paniksälja, skulle jag vilja åtminstone en gång – bara en enda gång! – få höra
reportern fråga: Och hur gjorde du själv, med din
aktieportfölj? Hade du is i magen?
Orgastiskt skulle jag sedan beskåda hur Per Håkan Börjesson börjar skruva på sig, stammande
förklara att emedan han kan spelet, känner till
koderna och har de rätta kontakterna, har han sålt
i god tid, och gjort sig ännu en sval miljon på bullmormors pension, som nu lika gärna kan använda
sina ”folkaktier” till att torka sig i röven med, eftersom de är billigare än dasspapper.
Jag viker ihop tidningen, tar en klunk kaffe till
och funderar över Per Håkan Börjessons sista tips:
”Var försiktig när du lyssnar på rådgivare.”
Ergo #12 / 2008
Foto: Gusten Holm
16 / PORTRÄTT
PORTRÄTT / 17
Ergo #12/ 2008
Owe Wikström är professorn i religionspsykologi
som lyckats med bedriften att skriva bästsäljare
om tillvarons grundvillkor. I sin nya bok utforskar han
en ny väg in i de existentiella frågorna: vemodet.
Längtans profet
E
n stämningsbild inleder Owe Wikströms senaste bok ”Till längtans
försvar eller vemodet i finsk tango”. Det är sensommarkväll och
författaren bommar igen sommarstugan inför vintern: ”Semestertiden är
till ända, havskanten öde. De barn och barnbarn som befolkat sandstranden har sedan
några veckor åkt tillbaka till staden.” Den
känsla som kommer smygande är bekant
från många liknande situationer. Det är en
nästan överväldigande glädje blandad med
en vag, men lika påtaglig oro. Men så under
några korta sekunder får känslan en förlängning – en överton som varken handlar om
stugan eller om sommaren. Han drabbas
av ”insikten om att vi lever våra korta liv på
tidens smala näs med ett ofattbart tidshav
runtom oss”.
Jag mejlar för att boka en intervju med
mannen bakom dessa allvarsord. Svaret kommer från ett tangentbord utan bokstäverna
å, ä och ö någonstans i östra Pyrinéerna:
”gusten, boken har jag inte sett ens sj´lv,
men visst kan vi tala lite om den, men ´r i Andorra och vandrar till tisdag kv ´ll, sen ´r det
en massa arbete med kulturr`det, men stñt
p`` mig lite senare.
/svettig
owe”
Bråddjupt allvar samsas med en slags rastlös, nyfiken bekymmerslöshet hos Owe Wikström, ibland i samma mening. På tal om
finsk tango är det förresten inte vemod han
först associerar till när vi träffas utanför Konditori Fågelsången en gråmulen dag någon
vecka senare, utan ett klipp på Youtube.
– Slå på ”Frank Zappa och ”Finnish Tango”.
Han spelade en tango som extranummer efter en rockkonsert i Helsingfors. Skithäftigt.
OWE WIKSTRÖM ÄR PRÄST, psykoterapeut och
professor i religionspsykologi vid Uppsala
universitet, känd för sin forskning om förhållandet mellan religion och olika kliniska
psykologiska tillstånd, och för sina studier av
bland annat Dostojevskijs författarskap. Så
här i slutet av karriären ägnar han dock det
mesta av sin tid utanför universitetets murar.
Han åker runt i landet och föreläser, medverkar ofta i tidningar och radioprogram och sitter i Statens kulturråd.
Som författare nådde han den stora publiken med ”Långsamhetens lov”(2001),
där han tar upp den moderna människans
förhållande till tiden. Den följdes av reflektioner kring rum och resande i ”Ikonen i
fickan” (2003) och vår ansvarighet inför våra
medmänniskor i ”Sonjas godhet” (2006).
”
Jag är nog en
ganska rå och
enkel kristen
person, om jag
ska rannsaka
mig själv. Men
jag doserar
mitt budskap
väldigt
stillsamt.”
– Alla tre böckerna är skrivna på samma
sätt. Jag nyttjar det yttre rummet för att reflektera kring inre världar. Men eftersom jag
sysslar med religion tyckte jag ändå att det
saknades något. Jag ville skriva om existentiella och andliga frågor lite mer explicit,
fast utan att börja i dem.
”Till längtans försvar” beskriver han som
en pamflett för att uppmärksamma en del av
tillvaron som han tycker får för liten plats i
vår tid.
– På den mediala, kulturella arenan ryms
ganska få markörer för vemodet. Samtidigt
tycker jag som gammal sjukhuspräst och
psykolog att när det smäller, när man får en
tumör, eller när det händer något med brorsan eller mamma, då ställer sig människan
förr eller senare ändå de här frågorna: Vad
är syftet? Hur ska jag stå ut? Finns det någon
mening? Det är en profylaktisk åtgärd att
klura kring de här frågorna ibland.
Vemodet är inget man bör eller kan ”bota”,
menar han.
– Existentiella frågor är terapiresistenta,
det är det som är poängen. Läkare och patient är på samma nivå inför det faktum att
man måste dö. Det handlar inte om hälsa och
ohälsa, utan om graden av närhet till existensens grundnivå. Det är inte deppighet,
utan realism.
BOKENS FÖRSTA DEL utforskar ”vemodets anatomi”; de specifika situationer, ofta kopplade
till upplevelser av musik eller naturen, som
väcker vemodet till liv.
– Det lilla vemodet – att man saknar barnen, börjar bli äldre eller hör en fantastisk
låt av Sting som man lyssnade på första gången man var kär – gränsar till en större upplevelse av att hela livet är skönt men samtidigt
på väg ifrån en. Det är så jag kommer in på de
existentiella frågorna.
Det stora, existentiella vemodet, eller ”vemodets förlängningar”, ringar han in med
hjälp av tre begrepp; hemlösheten – människan har ingen fast grund att stå på, inget inre
GPS för att orientera sig i tillvaron; ändligheten – människan måste förhålla sig till att
hon en dag ska dö; och slutligen andligheten
– finns det någon transcendent verklighet eller är allt bara påhitt?
Själv bär Owe Wikström med sig dessa livsfrågor sedan sin djupsinniga tonårstid hemma i Luleå.
– Grundstämningen av att tillvaron är provisorisk, den har jag nog känt väldigt länge.
En del kallar det puerilt – man kommer aldrig över den där ungdomsperioden. Jag är
väl kvar i den. Men jag tror att den finns kvar
hos många: ”Tänk när man var ung, vad man
tänkte mycket. Nu hinner man aldrig tänka,
man ska bara svara på mejl hela tiden.” Så
när man ger ord åt de här frågorna väcker
det ofta gensvar i människors inre.
I bokens tredje och avslutande del kopplar
han frågeställningarna till den religiösa föreställningsvärlden, som han menar tillhandahåller ett språk och symboler för att kanalisera människans längtan.
– Bortom det lilla vemodet finns det stora
vemodet. Där bortom finns en ontologisk
törst. Människan har per se en generalbrist;
hon är utkörd ur paradiset. Altaret eller ikonen suger upp den här längtan och ger en
sorts svar. I den meningen upplever nog religiösa inte världen bara som längtan, utan
att det också finns en hemkomst.
SAMTIDIGT ÄR HAN NOGGRANN med att även
den som inte har en tro ska kunna ta till sig
det han skriver.
– Jag är nog en ganska rå och enkel kristen
person, om jag ska rannsaka mig själv. Men
jag doserar mitt budskap väldigt stillsamt.
Folk får säga ja eller nej. En person som absolut tycker att det här är fel ska åtminstone
kunna förstå resonemangen om livsfrågor
och längtan.
Denna del av boken kan ses som en uppgörelse med den form av religionskritik som
reducerar religionen till något flummigt
– en samling ologiska föreställningar som
intellektuellt oärliga människor ägnar sig
åt. Den missar att det religiösa livet handlar
om så mycket mer än bara ett tankesystem,
menar Owe Wikström.
– Religionsfenomenologerna talar mycket
mer i icke-kognitiva termer: ”Jag böjer mig
mot altaret, jag gör ett korstecken, jag bugar
mig mot Mecka”. Man gör något med kroppen. Hela det rituella, språkspelet, det vill
jag fånga. Många älskar att gå in i kyrkorummet och tända ett ljus, men säger sig inte
kunna ”tro”. Det finns många intellektuella
ateister som inte är det emotionellt – det
kognitiva korresponderar inte med vad de
faktiskt gör.
Han riktar en udd mot alla tvärsäkra
– ateister såväl som religiösa – som tror sig
ha kommit fram till det slutgiltiga svaret på
livets gåtor. ”Den som har rätt brukar i regel
inte ha rätt”, citerar han nobelpristagaren
Imre Kertész.
– Jag är emot fundamentalister åt båda hållen. Det är därför jag kallar boken ”Till längtans försvar”. Tror jag.
GUSTEN HOLM/[email protected]
18 / PORTRÄTT
Ergo #12 / 2008
Vad Madde inte vet om kommunikation är inte värt att veta.
Foto: Sofie Toftgård
Socialt geni och äkta hårkonstnär
”
MÖTEN I DEN ANDRA STADEN
Ergo tittar i en serie närmare på livet utanför den
akademiska världen i Uppsala.
M
an kan dela upp människor i
många olika grupper och kategorier. Det är skönt tycker
de flesta. Att veta vem som är
kvinna och vem som är man,
vem som är äldre, vem som är yngre, vem som
är kristen, vem som pluggar till läkare och
vem som jobbar som nagelteknolog. Vissa kategorier är snävare än så. Det finns människor
som plockar bort russinen från lussebullen,
det finns människor som läser tidningen baklänges och det finns människor som helst inte
vill prata hos frisören. Själv tillhör jag den sistnämnda gruppen. Jag pratar inte i frisörstolen.
Är fullkomligt nöjd med att läsa en bok eller
bläddra i Damernas Värld då saxen, och personen vars hand saxen sitter i, förändrar mig,
förbättrar mig. Jag vill inte ge respons på några
fraser utanför kategorin hår. Detta är inga
översittarfasoner, det är bara så det är och jag
tror att frisörerna får prata tillräckligt under
en dag ändå.
Det har emellertid inte alltid varit så. Det
fanns en tid då jag mötte en spegelbild som
både pratade och skrattade. Det fanns ett undantag. Detta undantag bär namnet Madeleine Sundberg, men kallas Madde. Och jag har
precis återfunnit henne.
MADDE KAN BLANDA FÄRGEN koppar med exakt precision. Madde är kvinnan jag 2005 kunde
prata om i alla sammanhang, och få respons,
eftersom alla jag träffade klippte sig hos denna
behagligt personliga frisör. Antagligen gör de
flesta det fortfarande, hon tog nämligen med sig
ungefär femtio procent av sin ex-salongs klientel
då hon bytte ”stol”. Och de som inte hängde med
var kanske sådana som jag, som inte fattade någonting, som trodde att hon blivit headhuntad
av en salong i en större stad, i en större värld och
försvunnit ur Uppsalasfären. Madde är ett socialt
geni och dessutom en äkta hårkonstnär. En klippning hos Madde är ett koncept. Ett koncept som
inkluderar syrliga skratt, vardagsfilosofi och en
förbannat fin frisyr. Jag njuter av att höra henne
prata. Inte bara då hon pratar om sin pojkvän eller om sina vänner, som hon för övrigt haft sedan
lågstadiet, utan kanske mest då hon teoretiserar
yrket. Hon kan prata om en klippning som om
allt baserades på psykologi. ”En fråga kan ge svar
på 100” betyder att om man frågar om kunden
kommer direkt från jobbet och får svaret nej vet
man att kläderna han eller hon har på sig just där
är kundens stil och denna stil i kombination med
samtalston säger en hel del om personligheten,
och personligheten avgör vilken frisyr personen
ifråga kräver och behöver. Madde kan också prata
om svårigheten i kommunikation vid klippning.
Det kan låta ungefär såhär:
– Det kunden tänker är sällan det kunden säger
och det kunden säger är inte vad jag hör och vad
jag hör är inte vad kunden ser i spegeln då jag har
hört klart. Tänk dig en teckning där det finns pilar mellan kunden och kundens pratbubbla, frisören, saxen och spegeln. En kommunikationskedja som ibland brister och när den brister så
vågar de missnöjda nästan aldrig påpeka det. Att
de är missnöjda. De tror att de sårar mig, men jag
tar inte sådant personligt. Att en permanent går
ur på en vecka är inte mitt fel, inte heller hårläggningens fel utan det kan handla om väder eller
hur kundens hår mår för tillfället.
En klippning som
inkluderar syrliga
skratt, vardagsfilosofi och en
förbannat fin
frisyr.”
Jag suger åt mig hårkunskap. Och hon fortsätter:
– Vi får kurser i kommunikation, visste du
det? Där får vi se tafatta filmer om människor
iklädda svart kåpa, i frisörstol, berätta om
hur mycket de hatar då frisören trycker in
handdukssnibben i deras öron efter hårtvätt.
Men att frisören inte förstår då de säger ifrån.
Vi fnissar feminint. Precis som vi fnissar åt
diskussionen om när, i våra liv, vi varit som fulast. Jag är förtjust i tanken om att hon var ett
högljutt, frågvist och argt barn med alldeles
för stora tänder. Som till och med farmor blev
trött på. Med rött hår.
Jag har
druckit grönt citruste i Hårcompaniets personalrum. Det är jag stolt över och jag vet
inte varför. Madde upprepar hela tiden mitt
namn då hon pratar med mig. Vill du se hur
vår centraldammsugare fungerar Sofie, ta en
kaka Sofie, vad fin du är i håret Sofie, ledsen
att jag gäspar hela tiden Sofie. Det är ett retoriskt grepp och hon fångar mig i det. Jag vill
stanna i hennes värld, där det luktar blommigt av hårspray, där lamporna lyser så starkt
att de antagligen förmedlar D-vitamin, där
det springer omkring en liten, liten svartvitfläckig hund som är glad fastän han knappt
syns och där jag får känna mig som en efterlängtad samtalspartner. Det är inte bara jag
som känner så här. Maddes pappa också. Han
brukar komma förbi salongen och dricka kaffe då han har tid. Snacka gött. Men det är heller inte bara jag och Maddes pappa som känner så här. Alla hennes kunder gör det. Gissar
jag. För de kommer nästan alltid tillbaka. Och
tillbaka. Och tillbaka.
JAG HAR MADDE I MIN TELEFONBOK.
SOFIE TOFTGÅRD
KULTUR / 19
Ergo #12 / 2008
ESSÄ
Såga rättvist! All litteratur är inte lika bra. Men
ingen roman förtjänar en kritiker som redan från
början har domen klar för sig och sedan använder
recensionen till att föra sina anklagelser i bevis,
skriver Sofia Ohlsson Djerf.
K
ritikern ska inte dansa naken på
författarens grav, även om han
skulle ha lust till det, säger författaren Theodor Kallifatides
och påstår samtidigt att svensk
litteraturkritik misslyckats med konsten att
bedöma alla romaner efter samma värderingar. Det är ett skarpt yttrande som kräver bakgrund, förklaring, utredning. Hur mår den
svenska litteraturkritiken idag?
”Olycksfågeln”, Camilla Läckbergs kriminalroman om polisen Patrik Hedström, blev
en enorm läsarframgång men uppmärksammades sparsmakat i kulturpressen. Theodor
Kallifatides roman ”Mödrar och söner” följdes av spaltmeter efter spaltmeter i tidningarna, och fick senare Siripriset 2007. Dessa
böckers mottagande i Dagens Nyheters, Sydsvenska Dagbladets och Göteborgs-Postens
recensioner ger en blygsam fingervisning om
vilka spelregler som gäller i dagens Litteratursverige.
Recensionerna av Olycksfågeln fylls av nedvärderande ord och vardagliga uttryck som
”morsan”. Redan i rubriken ges ett negativt
omdöme där ord som ”småttigheten” och
”brister” får sammanfatta läsupplevelsen.
Fokus ligger på händelser runtomkring;
”bröllopsbestyr” och ”bullbak” blir mer analyserade än spänningen och morden. Recensenterna uppehåller sig vid ovidkommande
detaljer som författarens ålder. GöteborgsPostens Mats Johnson avslutar exempelvis
sin recension med följande omdöme: ”deckarförfattare i den hårdkokta genren brukar
tacka kriminaltekniker, pensionerade mordutredare och annat yrkesfolk för att visa att
man har gjort sin hemläxa. Läckberg, född
1974, tackar utöver ett par konsulter på Tanumshede polisstation sin mormor, farmor
och farfar för att de ställt upp som barnvakter. Det är faktiskt lite rart”. En omotiverad
kritik, ett övertramp som saknar motsvarighet bland recensionerna av Mödrar och söner.
Kallifatides ålder eller familj nämns överhuvudtaget inte, istället ligger fokus på språket,
berättargreppen, motiven. Jämförelser görs
ständigt med Kallifatides tidigare romaner.
Recensionerna av Mödrar och söner tilldelas
dessutom fler ord, är mer personligt skrivna,
har en väl avvägd disposition, ligger stilistiskt
högre och tar till sin hjälp uttryck som ”stoisk” och ”janusansikte” och stilfigurer som
alliteration.
Recensionerna av Kallifatides roman saknar
externa jämförelser, medan Läckberg jämförs med både Maria Lang och Val McDermid.
Det visar att Kallifatides blivit en känd och erkänd svensk författare, någon att räkna med,
någon som inte behöver jämförelser, men det
visar också hur liten plats Läckberg tilldelats
i detta litterära drama. Självklart ska de olika
recensionerna skilja sig åt, de måste skilja sig
åt. All litteratur förtjänar inte rosor och en
författare måste tåla ris. Men vad ingen litteratur förtjänar är en recensent som redan
på sida ett har domen klar för sig och sedan
använder recensionen för att bevisa riktigheten i sitt påstående. Litteraturen förtjänar en recensent som fördomsfritt öppnar
pärmarna, bedömer efter lika och relevanta
premisser och sedan ger ett omdöme underbyggt med argument och genomtänkt disposition; i ett sådant fall får recensenten tycka
hur mycket och hur illa hon vill.
V
ad har då kulturchefer och recensenter att säga till sitt försvar? Jonas Thente, litteraturredaktör på Dagens Nyheter,
hävdar bestämt att det inte
finns några som helst skillnader mellan recensioner av olika genrer ”om du syftar på
genrelitteratur (deckare/fantasy/chicklit)
så skall det inte skilja sig åt där heller – förutom att de senare formerna mer sällan recenseras.” Upsala Nya Tidnings kulturchef
Bo-Ingvar Kollberg menar också han att alla
Det är till
romaner bedöms på samma grunder: ”det
finns kriterier som skiljer god litteratur från
syvende och
ett fint berättande, skickliga personsist författa- dålig;
teckningar och en bra komponerad historen som drab- ria”.
Av samma åsikt är Magnus Eriksson, Svensbas av denna
ka Dagbladets recensent som även håller i
snedvridna
kursen ”Att läsa och förstå kritik” vid Växjö
högskola. Han ser inga problem med den
kritik.”
svenska litteraturkritiken, ”den litterära
bevakningen här är bättre än i många andra
länder. Alla genrer ska behandlas lika och
det gör vi på Svenska Dagbladet”. Att olika
genrer ges olika mycket utrymme, olika fokuseringar, olika ordval och olika premisser
verkar ha gått genomskinligt, tyst, tyst förbi.
Det är till syvende och sist författaren som
drabbas av denna snedvridna kritik. Verket
och författaren står i fokus i recensionen;
Sofia Ohlsson Djerf det är berättaren som har skrivit ett verk
läser till journalist.
som litteraturkritikern ska recensera. Utan
författare ingen recension. Theodor KalTexten bygger på
hennes C-uppsats i lifatides drömmer om en idealisk, stor litlitteraturvetenskap. teraturkritik, en litteraturkritik som är ”en
självständig verksamhet ungefär på samma
sätt som när en musiker tolkar ett verk. Kritikern tolkar boken, relaterar till andra böcker
från andra tider och länder, skapar ett sammanhang, öppnar möjligheter till en ännu
djupare förståelse”.
Läckberg har klarat sig bra på den svenska
litterära marknaden trots liten uppmärksamhet på kultursidorna och slarvigt skrivna recensioner, men inte alla författare
kan överleva utan rättvisa recensioner. För
recensioner får följder för den litterära verksamheten, får följder för vilka romaner som
köps in till svenska bibliotek, får följder för
vilka böcker som nomineras till skrivpriser
och för vilka författare som sitter i tv-sofforna. Recensionerna får följder trots att de
inte ensamma avgör hur många böcker som
säljs på marknaden. Därför ska alla romaner
bedömas efter lika värdepremisser. Och därför ska inte kritikern ”dansa naken på författarens grav”.
”
Malin Nauwerck,
Edinburgh
Vikingablod
S
venskar som är utomlands har alla
stött på dem. De som tror att Scandinavia = Utopia. I Edinburgh kallar vi dem Scandinavian lovers. Att
vara Scandinavian lover sträcker
sig långt bortom att handla på Ikea eller tro att
alla svenskar är långa, blonda och snygga. Det
är mycket mer perverst än så.
I Skottland är skandinav nämligen = viking.
Skottarna betraktar vikingarna delvis som sina,
för på 900-talet flyttade en hel del norrmän hit
som bosättare. Uppenbarligen kom de bra överens med högländarna och assimilerades snabbt
in i samhället – det är därför det finns dialektala
ord här som påminner om svenska, exempelvis
“bairn” (barn), “greet” (gråta), “flit” (flytta) och
“whit ye efter?” (vad är du ute efter?)
Eftersom Skottland har ett ganska känsligt
förhållande till England (tänk Braveheart), betraktas vikingarna fortfarande i hög grad som
allierade. Till skillnad från engelsmännen
avstod vikingarna från att bränna ner byar,
våldta och massakrera de stackars strävsamma
högländarna som inte ville någonting annat än
att vara ifred. Skottarna hedrar vikingarna till
exempel genom att ha på sig vikingahjälmar på
gatorna.
(Det bör nämnas att det inte alltid är positivt
att vara viking. “You were all about raidings”,
säger en kille anklagande till mig och jag känner mig lika handfallen som när en norrman
en gång skällde ut mig för att jag inte hjälpte
Norge under andra världskriget.)
NYLIGEN SÄNDES ETT TV-PROGRAM i Skottland
som hette “True Blood of the Vikings” (obs
sant!). Programidén gick ut på att spåra vikingagener hos befolkningen i små skotska, inavlade
byar i Högländerna. Efter att programmet hade
sänts var alla i Skottland säkra på att de var av
ädel vikingabörd. Det var förstås jättebra – ytterligare ett sätt att markera avstånd gentemot
England. Med andra ord tycker skottarna att de
har mer gemensamt med mig i egenskap av renblodig skandinav än vad de har med det engelska förtryckarpacket vars gener lär vara rejält
uppblandade vid det här laget.
Träffpunkten för Braveheart-fans och Scandinavian lovers är kursen i fornisländska, old
Norse, på Scandinavian department. Den består av mig och tre män. Två wannabe-vikingar
från Nordamerika och en riktig viking från
Skottland (åtminstone enligt egen utsago – han
har fått sina gener undersökta). Den ene nordamerikanen äger E-types samlade album. Den
andre har ett specialintresse i vikingabåtar och
medeltida slagfält. Nästa vecka ska han ha en
presentation om svärd.
För dem är jag kursens exotiska inslag och efter ett tag inser jag att det någonstans faktiskt
är smickrande. Som svensk är jag inte reducerad till Abba den här gången – utan till viking. I
Sverige ser jag ut som resten av befolkningen, i
Skottland är jag en valkyria.
Därför rullar jag mina tungspets-R, spänner
musklerna och håller tillsvidare tyst om mitt
blonderade hår och tyska påbrå.
20 / RECENSIONER
Ergo #12 / 2008
Betygen sätts i skala 0–5
BÖCKER
Idyll som övergår i tragedi
Huset vid moskén
av Kader Abdolah
Norstedts
Från en ganska idyllisk skildring övergår berättelsen i en
krigsscen där familjen nästan förvånat ser sina närmaste
anhållas och avrättas. De människor som de har litat på
överger och förråder dem, och den religion de fortfarande
håller högt missbrukas och vänds emot dem.
Boken ger insikt i tankegångar, samhällsrörelser och vardagstragedier i revolutionens Iran. Författaren med pseudonymen Kader Abdolah flydde från Iran till Holland där
han fortfarande bor.
KLARA JOHANSSON
Huset vid moskén
vimlar av människor.
Familjen som bor där,
med Agha Jan som
överhuvud, ansvarar
för att hålla efter moskén och de har låtit
nyckeln till helgedomen gå i arv i generationer. De står för kontinuiteten medan nya
imamer avlöser varandra med sina olika karaktärer och budskap.
Familjen lever mycket
traditionellt och de
förväntas vara förebilder i samhället eftersom de är kopplade till
moskén. Samtidigt präglas huset av stor öppenhet. Invånarna har koranen som sitt ideal, men varje dag begår de
mänskliga misstag, stora och små. Det hör till livet.
I huset bor flera karismatiska kvinnor, men det är tydligt
att de är underställda männen. Och de kvinnor som inte
själva har tagit sig makt eller har turen att vara gift med
någon som lyssnar på dem, de förpassas till mörkret och
har bara ett värde som mor till en son. Detta förtryck och
andra kulturella och religiösa krav antyds ligga till grund
för den utveckling som sedan sker och löper amok.
Personerna i boken upplever dock att det största hotet mot
deras livsstil och kultur är inflytandet från Amerika, genom
den värdsliga ledaren för landet, Shahen. De vänder sig till de
muslimska ledarna, ayatollorna, för vägledning och trygghet,
men det visar sig att det istället är just ayatollorna och deras fanatiska islamism som är på väg att störta dem i fördärvet.
Den nya islamistiska regimen kränker flera av de ideal
som familjen alltid förknippat med islam. Zinat, en av
kvinnorna i huset, blir torterare i ett kvinnofängelse. Hon
säger att hon bara gör som Allah har bett henne, men de
andra känner inte igen den Allah som skulle be om något
sådant. De anser att tro i första hand är en personlig fråga;
något som visserligen svetsar samman människor men
som måste komma inifrån. Detta gör att de stämplas som
fiender till islam.
FILM
Kall skräck med nyanser
Låt den rätte komma in
Regi : Tomas Alfredsson
Filmstaden
träder ut och in i suddighet eller skuggor. Ibland men inte ofta - beledsagade av tidstypisk rekvisita i
bild och på ljudspår. En radiosignatur, en leksak, en
skiva med Gyllne Tider. Sedan kommer vi naturligtvis också nära huvudpersonernas ansikten. Hedbrant
och Leandersson är helgjutna i sina roller De gör inte
så mycket, men det behöver de inte heller. Här gör Alfredssons kamera jobbet.
Huvudrollsinnehavarnas underspel och den dystra
scenografin skapar alltså tillsammans med det precisa och sparsmakade bildspråket en filmisk parallell
till förlagans litterära stil. När det gäller berättelsen
är dock relationen till Ajvide Lindqvists roman inte
lika kongenial. Utan att jag vet riktigt hur det går till
transformeras den dystra och kusliga moderna saga
som jag för några år sedan läste till en effektiv filmberättelse om hämnd, vänskap och övermänsklighet - eller om fantasi. Ibland dras mina tankar ofrivilligt till
Pippi Långstrump, eller Karlsson på taket. Den ensamma pojkens behov av stöd förkroppsligas i en räddare,
i en allsmäktig ängel som står utanför vardagen.
PER VESTERLUND
John Ajvide Lindqvist har inrett ett eget rum i den svenska
litteraturen. I gränslandet mellan högt och lågt - mellan skräckgenren och modern dystopi - berättar han om
smuts, ondska och ensamhet. Och om osäkerhet. I Ajvide
Lindqvists böcker är osäkerheten ett karaktärsdrag hos
trasiga och av livet misshandlade rollfigurer. Samtidigt
blir den också ett tillstånd hos läsaren, som leds in i värld
som till förvillelse liknar vår svenska vardag, men där hela
den gotiska traditionens skräckgalleri har tagit plats.
I “Låt den rätte komma in” är det vampyren som gör ett
återbesök i den svenska förorten. Tidigt åttiotal i Blackeberg utanför Stockholm. Oskar (Kåre Hedbrant), en mobbad 12-årig pojke, ser en jämnårig flicka flytta in i grannlägenheten. Ett antal mord sker i trakten. Flickan Eli (Lina
Leandersson) bor med en man, kanske hennes pappa, som
heter Håkan (Per Ragnar). Håkans uppgift visas snart för
tittaren - han mördar åt Eli. Mellan Oskar och Eli växer
vänskap och kärlek fram. Eli blir ett stöd i kampen mot
mobbarna, Oskar överger inte Eli trots att han efter hand
förstår att hon är vampyr.
I sin filmversion har Alfredsson på ett magnifikt sätt
lyckats hitta ett bildberättande som förmedlar Ajvide
Lindqvists stämningar. Vi möter en kall och färglös, men
ändå nyansrik, värld. Inte olikt Roy Anderssons tidlösa
svenska landskap, men med en helt annan filmisk optik.
Här söker kameran hela tiden upp delarna av scenrummet. Fönsterhaken, telefonen eller Rubiks kub - alla får
de närbilder förärade. När kameran inte går nära, växlar
Alfredsson ändå hela tiden fokus. Förmål och ansikten
Ett skickligt bildspråk i “Låt den rätte komma in” sklidrar svenskt 80-tal med finess.
MUSIK
Förutbestämd perfektion
Tiger Lou
“A partial print”
(Startracks)
På något märkligt sätt får jag ibland känslan av att all
musik som på ett eller annat sätt har sitt ursprung i
Berlin blir kall och kantig. Låtarna på Tiger Lous tredje album skrevs i den tyska huvudstaden och det låter
vasst, metalliskt och så hårt svetsat att det är svårt att
hitta en väg in i ljudbilden. Som elektronisk musik i
rockform.
Enligt pressmeddelandet var låtordningen redan
bestämd när Tiger Lou, som egentligen heter Rasmus
Kellerman, gick in i studion. Och det är nog där någonstans, i känslan av förutbestämd perfektion, mitt
problem ligger. Avsaknaden av sprickor att få fäste i
och ryckas med av. Det hindrar dock inte från att det
är en riktigt mäktig upplevelse att slå på första spåret “The more you give” på hög volym i en nedsläckt
lägenhet.
ANDREAS JAKOBSSON
Foto: Sandrew Metronome
22 / NATIONERNA
VÄSTGÖTA
www.vastgotanation.se
Ergo #12 / 2008
Lördag
Lördagsfika 12–15 (ej terminskort).
Söndag
Brunch 11–14 (ej terminskort).
2/11 Städdag Vi träffas kl. 12 och gör sedan
nationshuset skinande rent. Efteråt följer gratis sexa!
8/11 Gåsmiddag Höstens stora bal! Fyra rättters middag och efterföljande dans till såväl liveband
som DJ ända till 04. Sittningen kostar 370 kr, eller
340 kr om man går alkoholfritt, och anmälan görs
till 1Q senast 3 november.
21/11 Elias Melin-seminarium Nationens
Landskapsförening ger det fjärde i raden av seminarier om tidigare inspektorer, och denna gången har
turen kommit till botanikern Elias Melin. Seminariet
börjar kl. 18 prick i nationens stora sal, ingen anmälan krävs. Efteråt följer en enklare sexa, anmälan till
denna görs till 1Q senast 18 november.
1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13,
tis 15–18, ons 11–13 och 16-19, tor 15–18 samt
fre 10–13.
Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån,
handhar ej terminskortsärenden) har öppet
mån–fre 10–13 samt tis 15–18.
Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser)
och ett gruppstudierum är öppet mån-tor 15–18,
samt fredag 10–13. Trådlöst bredband.
Ölkällaren Djäknen Uppsalas mysigaste pub.
Öppet tis–tors 18–24, fre–lör 18–01.
Lunch Vegetarisk sopplunch med ekologisk ambition. Öppet mån–fre 12–14
Helgfika Massor med gott fika. Öppet lör–sön
11.30-15.00.
Västmanlands-Dala nation,
Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala
Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek
13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och
Gilleverket 12 29 48.
E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/[email protected]
www.v-dala.se
Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För
studenternas nytta och nöje sedan 1639
Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, öppet måndagar 16–18
Mottagningstider 1Q & 2Q mån 15–17, tisons 11–13, tor 16–18
Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor
132494, 3Q 125863
www.vastgotanation.se
Varmt välkomna till den vackraste av nationer,
önskar Oskar, Emma och Sofia
SÖDERMANLANDS-NERIKES
www.snerike.se
8/11 Höstbal
Restaurang från kl 18.00 varje dag utom söndag
Klubb Tuesdays by Snerikes,
alla tisdagar fram till kl 01.00 med 3 Dansgolv
Bordsbokning: [email protected]
Expeditionstid: Mån–Fre 11–13 tis & tors
17–18.
1Q Peter 154061 [email protected]
2Q Rebecka 154062 [email protected]
3Q Lars 154063 [email protected]
Södermanlands-Nerikes nation
S:t Olofsgatan 16, 753 12 Uppsala.
www.snerikes.se
Snerikes – hit men inte längre
UPLANDS
www.uplandsnation.se
1/11 Kransnedläggning
8/11 Gås-Anders middag. Höstens stora
bal, med läcker svartsoppa, förträfflig gås & en
underbart vacker trädgård. Vi valsar efter middagen
till Wijkmanska Bleckets smäktande toner! Kom till
Uplands Nation och fira hösten med oss!
18/11 Städdag med efterföljande sexa
Svantes Källare: Öppet måndag–lördag,
18–01. Irländsk mysstämning, mitt i Uppsala!
OrkAn: Ditt ljus i slutet av tunneln! Varje fredag
serveras det goda drinkar till mysig lounge-jazz. I
valvet spelar levande band! Öppet 18–01
Café Wijkman: Varje lördag 12–16 Kanske det
chokladigaste fiket i Uppsala!
Ärter & Våffler: Varje torsdag 17–19 Gratis
soppa om du kommer i högtidsdräkt!
Café Holmgren: Varje vardag 12–16.30 En
lugn stund mitt i studierna blir desto bättre med en
kopp kaffe och en liten kaka. Kom och värm dig, eller
spela lite Wii med fikavärdarna!
Kuratorernas mottagningstider är:
Må/Ti/Fr: 11–13, On: 16–18
Telefon: 018 – 152151
E-post: [email protected]
Vill du hjälpa till att skapa julstämning för de som
inte har möjlighet till det annars? Kontakta Uplands
Nations 1Q Karl Arvinder. Vi behöver hjälp med allt
man kan tänka sig; laga mat, pynta, städa, duka,
köra bil, springa ärenden & tusen saker till! Jul på
Uplands är en ideell verksamhet och har återkommit
varje jul under många många år.
Uplands Nation – Eftersom skönhet kommer
inifrån, faktiskt!
Expen open mån–ons 11–13, tors 17–19
Bettys öppet från tis–tors 18–00 och fre 18–01
Helgfika öppet från lör–sön 12–15
Lambskallegasque mer GUTE kan det inte bli!
NORRLANDS
www.norrlandsnation.se
30/10 HalloweenOrvar. Övervåningen är öppen och galet utspökad. Kom som du är eller utklädd.
Levande teatern hjälper till att stila till lokalerna. 2
våningar 2 barer och massa vampyrer. Öppet 18–02
31/10 Club Evening. Stans snyggaste club
har öppet 21–02. Kom i tid för en bra mingelplats!
Gäst DJ: från Peter, Bjorn and John!
1/11 Lördagsfika kl 13–15. Kom och prata om
gårdagen eller ladda inför kvällen.
1/11 Kransnedläggning vid nationsgraven.
Samling vid nationen 14.00
1/11 Älggasken 04-gask. Ypsilon är värdinnor
för höstens sista föreningsgask. Hela huset öppet
och VAPNET på scen! Förköp finns i kansliet och på
lördagsfikat. Släpp 21–04. Kom och dansa natten
lång på något av alla dansgolven!
9/11 Städdag. Kom och polera nationens alla
vrår kl 12.
13/11 Städsexa En fest som tack till alla
medlemmar som städat! Kl: 18dk.
14/11 Club Evening. Stans snyggaste club
har öppet 21–02. Kom i tid för en bra mingelplats
eller för att öva in bästa dansmovet till den fräna
musiken. Gäst DJ:s!
15/11 Höstfest Nationens höstbal. Släpp 23–04
med sittande sexa kl 02.00. OBS! Klädsel Högtidsdräkt!
Entré endast 50kr. Storband på scen: Phontrattarne!
20/11 Landskap då bla. vårens klubbverk skall väljas!
21/11 Jazz med Phontrattarne på scen 20–01
Varje dag
Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14.
Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14
med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att välja mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för meny!
Pris: 35–40kr. Kaffe finns för alla smaker, riktig
espresso, latte eller krav & rättvisemärkt bryggkaffe,
välj och vraka. Nationen tillhandahåller ett flertal
norrländska dagstidningar för den vetgirige.
Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen mån–
tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön 15–23. Vår
berömda Robboburgare finns givetvis kvar och är om
möjligt godare än någonsin. Kom och kasta pil, spela
ett spel eller passa på att utnyttja vårt nya kanonerbjudande; 2 burgare för 1 på fredagar kl:14–16.
Passa på att sitta utomhus på terassen om vädret
tillåter. Infravärme, filtar och mys utlovas!
Ny & fräsch datorsal med läsplatser, bibliotek med
36 tysta, bekväma platser samt café öppet hela dagen!
www.norrlandsnation.se
”Norrlands nation – där 04-gaskerna är störst,
bäst och roligast”
VÄSTMANLANDS-DALA
Alla helgons dag promenerar vi till nationsgraven för
kransnedläggning och för att tända ljus, sedan fika på
lördagsfikat. Samling på nationen kl 12.
7/11 Bubba K, kortare namn i år men fortfarande lika bra, om inte bättre! Skön electro, house
och techno! I källaren varma, svajande reagge-beats.
Gratis innan 21.
9/11 Städfest. Kom och gör nationen ren och
passa på att lära känna ämbetsmän och huset. Dyk
upp vid tio, städa under dagen (lunch ingår givetvis)
och på kvällen blir det trevligt partaj.
14/11 Studio Dicore. Vi bryter mot gamla
traditioner och ger er en kväll där blandningen inte
är närvarande utan avgörande. Inte för att alla ska
kunna dansa men för att alla ska kunna känna sig
utvalda. För det är ni. Gratis innan 21, se hemsidan
för mer info. Studio Dicore
15/11 Gåsbal. Höstens bal då nya seniorer och
hedersledamöter skall installeras. Vi äter gås och
svartsoppa i vackra högtidsdräkter och sedan dans
till 04. Klädsel: högtidsdräkt. Tid 17DK. För biljetter,
se hemsidan.
19/11 Studio Dicore anordnar föreläsning, den
här gången med temat Media. För mer info, se hemsidan.
21/11 2night-stand med Soulville U-a. På
övre golvet spelar Hannah det du allra helst vill höra
och i källaren finns Soulville U-a med den gamla
skolan, northern och 70’s soul. Dessutom kan du lyxa
i cocktailbaren, eller äta middag i restaurangen som
har bordservering. Gratis inträde innan 21
Ny hemsida, och den är la fin: ostgotanation.se.
Mjölkbaren: vardagar 14–17
Lördagsfika: 13–15.30
Tages pub: Mån–tors från 19
1Q’s mottagningstider: Mån, Tors 16–18,
Tis, Tors, Fre 11–13
Kontakt:
1Q Camilla, 134311, [email protected]
2Q Björn, 134312, [email protected]
3Q Cattis, även bordsbokning, 134313,
[email protected]
Östgöta Nation - Alltid steget före...
KALMAR
www.kalmarnation.se
31/10 Indiegasque! Släpp till 04. Nordpolen
på scen!
1/11 Kransnedläggning på nationsgraven
2/11 Allmänt val. Val av styrelse och 2Q.
7/11 Restaurang SMAKA! Vegitarisk och
vegansk meny.
8/11 Teater: Strindbergs “Fordringsägare” i Pub kronan 16:00
14/11 Restaurang SMAKA! Vegitarisk och
vegansk meny.
15/11 Ostkakegille. Biljetter säljs hos 1Q.
Först till kvarn!
Pub Kronan – Må–to 18–00, Klubbfria Fr–lö
18–01
Glasnost – 80-talsmusiken tar över pub Kronan
varje måndag!
Frk. Nylins Eftr. Söndagsfika 12–16
www.v-dala.se
8/11 Velvet. Live; Tiger Lou + No Room For
Squares, 21-01. Gratis inträde för v-dalingar. 60
kronor för övriga.
15/11 Höstgask. Sittning från 18 dk. Släpp
22–04. På släppet spelar Those dancing days + The
Pale Corners. Biljettsläpp: 27 oktober. Sittningsbiljett:
300 kr. Släppbiljett: 80 kronor (100 kronor i dörren).
Måndag–Söndag
Puben har öppet måndag till söndag, 18-01
GOTLANDS
www.gotlandsnation.se
4/11 landskap 5
15/11 Lambskallegasque 17dk
15/11 04-släpp Rhymatic live! Släpp öppnar
23.30
v.44 Höstlov, nationen håller stängt öppnar v.45
ÖSTGÖTA
Stand up Downstairs – En av Sveriges bästa
stand up-klubbar enligt både
publik och komiker. Första tisdagen varje månad.
www.ostgotanation.se
31/10 Våga säga nej till alla fåniga Halloweenfester och gå på klubb på ÖG istället! Vi kör
som vanligt mellan 19 och 01, och utlovar många
överraskningar samt några sköna gäst-dj’s. För mer
info se hemsidan när det börjar närma sig.
1/11 Allhelgonavandring. I samband med
018-694980
Expeditionstid mån–fre 12–13
samt mån och tors 17–19.
www.kalmarnation.se
“Den lilla nationen med det stora hjärtat”
NATIONERNA / 23
Ergo #12 / 2008
SNIF idrottsförening. Se kalendarium på hemsidan.
STOCKHOLMS
www.stockholms.se
30/10 Stortorsdag, öppet till 02!
4/11 Städsexa
7/11 Gåsslabb
8/11 Gåsbal
17/11 Seniorskollegium
Lunch Mån–Fre 11:30–13:15
Pub Tis, Ons 18–22
Avgång Tor 19–21
Holmiana Tor 18dk
Utgång Tor 21–01
Sunday’s Sön 13–17
Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons
kl 10–13 & tors kl 17–19.
Besöksadress: S:t Larsgatan 5
Tel: 018-13 18 54
E-post: [email protected]
Bordsbokning: [email protected]
För hyra av festvåningen: 3q@smalands.
nation.uu.se
med stadens grädda och dansa som höstlöv i vinden
till livebandsmusik. Släpp 23-04
12/11 Klubb Polaroid 21–01. En stillbild i
rörelse-dans, dans, dans!
Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar
18–24
Klubb Polaroid, onsdagar jämna veckor
Lördagsfika: lördagar 12-15
Lördagsrestaurang Två Rum och Kök:
lördagar 18.30–01. Boka bord hos 3Q på 666 143
eller [email protected]
Söndagsbrunch: 11–14.30, ingen brunch på
städdagar.
Mottagningstid månd–tors 11–13, tors 17–19
1Q Thor: 666 141, [email protected]
2Q Christian: 666 142, [email protected]
3Q Ina-Maria: 666 143, [email protected]
KXM David: 666 144, [email protected]
www.ghnation.se
Vad är väl en bal på slottet när man kan välja GH?
www.smalands.nu
”Smålands nation – i studenternas intresse”
z
018–14 63 33
Mottagningstider Mån, Tis, Fre 13–14 Ons
10–11 Tor 14–16
www.stockholms.se
VÄRMLANDS
Stockholms Nation - Undrar hur det känns att inte
vara främst?
GÖTEBORGS
www.goteborgsnation.se
7/11 Fredámiddag! Nationens kuratel och
klubbverk är i Lund och under tiden dansar förra
terminens ämbetsmän på bordet. Kom och avnjut
en äkta Fredámiddag på Göteborgs! För anmälan se
lista i Pubentrén eller kontakta [email protected]
V.44 Nationen har novemberlov och har
därför stängt, med andra ord välkommen tillbaka V.45
Glenns Pub & Kök
Torsdag: 18–00 God Husman!
Fredag: 18–01 Schysst mat, roligare än bara burgare!
Lördagslunch: 12–14 Goda soppor till bra priser
Sôndagsbrunch: – 12–14 Äntligen här igen!
Tel 018-132006
Mottagningstider Mån–Ons 11–13 samt Tors
16–18
www.goteborgsnation.se
Göteborgs, nu med en nymålad pub!
www.varmlandsnation.com
30/10 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24
31/10 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 18–01,
4 barer, 2 dansgolv, Nationskören har konsert i helga
trefaldighets kyrka gratis kl 20 !
1/11 MASKERADGASQUE 18dk
320/280kr Tema Medeltid Släpp 23–04 !
2/11 Söndagsfika 12–15 – Härligt helgfika m
baguetter, pajer & bakverk!
3/11 Café 11–16, Lunch 12–14
4/11 Café 11–16, Lunch 12–14 PUB 18–24
5/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24
6/11 Lunch 12–14 följt av Gustav II Adolf-firande med föreläsning och fika
7/11 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 18–01, 4
barer, 2 dansgolv
8/11 ORDENSMIDDAGAR
9/11 Söndagsfika 12–15 – Härligt helgfika m
baguetter, pajer & bakverk!
10/11 Café 11–16, Lunch 12–14
11/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24
12/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24
13/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24
14/11 Lunch 12–14 KLUBB 054 : 18–01,
4 barer, 2 dansgolv
16/11 Söndagsfika 12-15 – Härligt helgfika
m baguetter, pajer & bakverk!
17/11 Café 11-16, Lunch 12-14
18/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB
18–24
19/11 POLERINGSGASQUE Städa med oss
från kl 14 , vi bjuder på middag & fest!
20/11 Café 11–16, Lunch 12–14, PUB 18–24
Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons
11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12
SMÅLANDS
www.smalands.nu
24/10 Clap to this! Uppsalas bästa live-klubb
återkommer för första gången för terminen, missa inte
det! Öppet till 02, mer information kommer senare.
8/11 Gåsmiddag. Höstens bal. Sätt på dig högtidsdräkt och ha trevligt tillsammans med oss. Kl: 18dk,
pris: 380:-/330:-. osa senast 4/11. Varmt välkomna!
Pub Hyttan: Måndag–Torsdag 18–24 Fredag
18–01
Fredagslyx: Varje fredag 15–18
Fika: Lördagar 12–15
Onsdagsquiz I puben med de allvetande quizmastrarna, varje vecka från kl. 20
Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, utlåning mån kl 16–18
Glasblåsarna övar sön kl 16–18.30
Kören sjunger klockan mån kl 19.00
Syjuntan syr och knypplar tis kl 19.00
Heltidarna VT2008:
1Q Jon 13 44 45 [email protected]
2Q Daniel 13 40 20 [email protected]
3Q Casper 13 40 30 [email protected]
Klubbmästare Charlotte 69 34 35
[email protected]
Köksmästare Lisa 13 04 45
[email protected]
www.varmlandsnation.se
En värmlandspôjk blir bare gla !
GÄSTRIKEHÄLSINGE
www.ghnation.se
8/11 Höstbal 17dk. Ät utsökt middag, umgås
Kuratorskonventet
cc/cp/[email protected]
CC Ameli Frenne,
018–480 31 50,
Mottagningstid: ons 11–13, tors 17–19
CP Gustaf Hallgren, 018–480 31 51
Mottagningstid: tors 17–19
VCC Anna Sjöberg 018–480 31 55
Gästkortförsäljning
Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill
besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47,
[email protected].Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00
ANNONS KVART
24 / KALENDARIUM
VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evene-
mangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo kommer den 21/11. Lämningsdatum till nästa nummer är 11/11. E-post:
[email protected] Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna är 9/11 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga Klara Johansson. E-post: [email protected] Tel: 018-480 31 12
Fax: 018-480 31 29
ROCK & POP
31/10 Kalmar nation: Bohemians U–A och Nordpolen.
1/11 Orange: The Zulu Experience.
5/11 Katalin: Tomas Andersson
Wij.
5/11 Bistro Hijazz: Agaton
Klubb.
6/11 Bistro Hijazz: Rockridge
Brothers.
11/11 Velvet: Tiger Lou.
12/11 Katalin: Rebecka Törnqvist.
12/11 Bistro Hijazz: Agaton
Klubb.
16/11 Katalin: Ron Sexsmith.
16/11 UKK: ABBA Forever – A
Tribute to ABBA – A Music Show.
19/11 UKK: Bo Kaspers Orkester.
19/11 Bistro Hijazz: Agaton
Klubb.
20/11 Bistro Hijazz: Sweetheartdeal.
JAZZ & BLUES
31/10 Katalin: Rolf Wikström
Blues Band.
31/10 Uppsala universitets aula:
Frode Kjekstad och Uppsala
University Jazz Orchestra.
2/11 Kulturoasen: Ferlin i ord
och musik i jazzton.
9/11 Kulturoasen: New Orleansjazz av klassiskt snitt.
13/11 UKK: Trio X – Evergreens.
14/11 Katalin: Blues Battle:
Good Morning Blues vs Arnesen
Blues Band.
15/11 Katalin: Jonas Kullhammar Quartet/Uppsala Storband.
15/11 Bistro Hijazz: Lounge
Lizards.
16/11 Kulturoasen: Lou Lou.
FOLKLIKT
30/10–2/11 UKK: Uppsala
International Sacred Music
Festival 2008.
1/11 Katalin: Salsa!! Live + DJ:s.
3/11 Katalin: M. A. Numminen +
The Coloured Office Paper.
4/11 Katalin: Detektivbyrån.
4–9/11 Reginateatern: Hej Povel!
– en hyllning med Lasse Eriksson,
Meta Roos m fl.
4/11 Bistro Hijazz: Gunnel Mauritzson Band.
4/11 Ekocaféet: Eva Rune &
Mattias Perez, Dalarna.
8/11 Bistro Hijazz: Hundår.
11/11 Ekocaféet: Wreesvijk
sjunger Wreesvijk.
13/11 Bistro Hijazz: Splet.
14/11 Bistro Hijazz: Radio Kairo.
19/11 Ekocaféet: Linda Malmström & Mats Brandemark.
20/11 Katalin: Steve Forbert.
21/11 Bistro Hijazz: Bulgur
Bros.
KLASSISKT & KÖR
31/10 UKK: La Cappella – Till
ängeln med de brinnande händerna.
31/10 UKK: Stabat Mater
Dolorosa – Christian and Muslim
Homage to Mary.
31/10 UKK: Vingt regards sur
l’Enfant-Jésus.
31/10 Helga Trefaldighets kyrka:
Allhelgonakonsert med Värmlands
nationskör.
1/11 UKK: Mamane Barka.
1/11 UKK: Homayoun Shajarian.
1/11 Helga Trefaldighets kyrka:
Cuncordu e Tenore de Orosei.
1/11 UKK: Shashank.
1/11 UKK: Soeur Marie Keyrouz
& l’Ensemble de la Paix.
1/11 UKK: Ariid Andersen Trio.
2/11 UKK: Psalmfrossa.
2/11 UKK: The Hilliard Ensemble – Arkhangelos.
5/11 UKK: Aly Bain, Bruce
Molsky & Ale Möller.
6/11 UKK: Uppsala Kammarorkester – Naturlyrik och danser.
7/11 UKK: Höstlöven.
8/11 Katalin: Konsert med Cikada + Dans till Bumble bee bojs.
8/11 UKK: Barnkonsert – Villi
vickar med julskinkan.
8/11 UKK: Romansafton.
9/11 UKK: Den kände och okände
Jan Johansson.
9/11 UKK: Elvis Forever – A
tribute to the king.
11/11 UKK: Situation Tellus – En
konsert för allas vår moder jord.
12/11 Reginateatern: Sånger av
Vysotskij – Dan Fägerquist.
13/11 Reginateatern: Uppsala
– Tartu: jubileumskonsert med
Kärt Johanson och Väsen.
Tony Matelli visas på Uppsala konstmuseum tom 30/11. Foto: Tony Matelli
Ergo #12 / 2008
13/11 UKK: Anne-Sophie Mutter.
15/11 Alfvénsalen: Uppsala
Kammarstråkar.
18/11 UKK: Roland Pöntinen &
Anders Widmark.
20/11 UKK: Uppsala Kammarsolister.
KONST & UTSTÄLLNINGAR
Bror Hjorths Hus: Lea Ahmed
Jussilainen och Yasmine Ekman
Munir. Lyckan kommer, lyckan går. T
o m 16/11. Museidagen på Biotopia.
Uppsalas museer visar upp sig på
Biotopia. Bror Hjorths Hus arrangerar skulpturverkstad. 9/11.
Kaleido konsthantverk: Cilla
Ramnek, textil mm. T o m 23/11.
Uppsala konstmuseum: Ingrid
Atterberg, Retrospektiv. T o m
9/11. Marianne Lindberg De Geer,
”Vilse i kulturen”. T o m 9/11. Tony
Matelli, Amerikansk hyperrealism
och civilisationskritik. T o m 30/11.
Uppsala stadsbibliotek: Arbete
pågår, fotoutställning. Vernissage:
11/11. T o m 23/11.
Gottsundabiblioteket: Gösta
Knutsson 100 år. T o m 3/11. Ett
O-djur blir till. Vernissage: 6/11. T
o m 26/11.
Museum Gustavianum: Vikingatid
Aros. T o m 17/11. Döden & Jakten
på mördaren. T o m 16/11.
TEATER & SCEN
Uppsala stadsteater: Zorro
31/10 och 1/11 på Stora scenen.
Gösta Berlings saga 31/10, 5 &
6/11 på Lilla scenen. Tjuven 17, 18,
29 & 30/10 på Stora scenen. Hey
Girl! gästspel 5 & 6/11 på Stora
scenen. Löjtnanten från Inishmore,
genrep: 13/11, premiär: 14/11.
15, 18, 19, 20 & 21/11 på Lilla
scenen. Blåmärken, genrep: 14/11,
premiär: 15/11. 19, 20 & 21/11.
Rigoletto/Djurisk åtrå, genrep:
18/11, premiär: 19/11. 20 & 21/11
på Ettan.
Reginateatern: Di Leva – Låt kärleken växa 31/10, 1 & 2/11. Lycka
och välgång – Teater C 3/11. Rolf
– Det går så länge som det går 5 &
12/11. Man i djungeln – Kalle Westerdahl 6, 13 & 20/11. Jag vill ha en
egen måne – Kessel och Lindberg 7
& 14/11. Baghdad Burning 14/11.
Heja världen show! 16/11. P4 Lajv
– Idah 19/11. Frankenstein – Kesselofski & Fiske 19, 20 och 21/11.
Den starkaste fisken 21/11.
FÖREDRAG & DEBATT
30/10 “En lag som upprör – varför
behövs den?”. Med Ingvar Åkesson,
generaldirektör, Försvarets radioanstalt (FRA) Plats: Universitetshuset, sal IX, kl 19.15. Arrangör:
Utrikespolitiska föreningen.
2/11 Möt Mr Såpbubbla. Med
Göran Rämme. Museum Gustavianum kl 13.00.
3/11 “Det svenska försvaret och
geopolitikens återkomst”. Med docent Ingemar Dörfer, gästforskare
vid Utrikespolitiska institutet och fd
forskningschef på Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI) och Dr Pål
Jonson, utrikespolitisk rådgivare
på moderaternas riksdagskansli
och tidigare politiskt sakkunnig på Försvarsdepartementet.
Plats: Universitetshuset, sal IX, kl
19.15. Arrangör: Utrikespolitiska
föreningen.
4/11 Tisdagslunch om kvinnors
klassresor i dagens Sverige. Med
Lena Sohl. Lunchrummet, Centrum
för genusvetenskap kl 12.00.
4/11 Från Newton till poesi. Med
Jörgen Sjöström, fil. Dr. i fysik och
författare till ”Newton och gravitationen. På himmelen och på jorden”,
och Birgitta Östlund, litteraturvetare, som visar hur man kan skildra
naturvetenskap med hjälp av poesi.
Stadsbiblioteket kl 18.30. Entré:
40 kr.
8/11 Arkivens dag. Nöjen och
underhållning – ur Uppsalas arkiv.
Stadsbiblioteket kl 11.00–16.00.
9/11 Museidagen: Ett nytt museum – Myntkabinettet. Myntkabinettet, Universitetshuset kl 13.00.
9/11 ”Varför får konstnärer allt
färre barn?” Om barn, etnicitet och
konstnärskap. Med Magdalena Dziurlikowska, Lea Ahmed Jussilainen
och Yasmine Ekman Munir. Bror
Hjorths Hus kl 16.15.
10/11 “Kubas politiska fångar
– kamp mot ett demokratiskt
samhälle”. Med Magnus Krantz,
journalist. Plats: Universitetshuset,
sal IX, kl 19.15. Arrangör: Utrikespolitiska föreningen.
10/11 Feminismen och arbetarrörelsen. Med Yvonne Hirdman,
professor i historia vid SU. Stadsbiblioteket kl 18.30.
10/11 Kura skymning 2008.
Tema: Kärlek i Norden. Säg till
om jag stör? Med Anne Harbom,
föreningen Norden. Stadsbiblioteket kl 18.30.
11/11 Om Ernest Hemingway.
Med professor Håkan Westling.
Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet
kl 19.00.
11/11 Uppsalas parker. Med
Karin Åkerblom, processledare för
stadsutveckling. Stadsbiblioteket kl
18.30. Entré: 40 kr.
12/11 IT-säkerhet. Med Veronika
Berglund och Torbjörn Wictorin.
Kyrkogårdsgatan 2 C kl 12.30.
13/11 “Övergivna platser – en
resa i globaliseringens spår”. Med
Jan Jörnmark, docent i ekonomisk
historia vid Göteborgs universitet.
Plats: Uplands nation, kl 19.15. Arrangör: Utrikespolitiska föreningen.
13/11 ”Mitt Amerika” – Merete
Mazzarella. Geijersalen, Engelska
parken kl 18.15.
13/11 Brain imaging studies of
the sex differences in the human
brain. Med Dr. Ivanca Savic. Institutionen för Psykologi, Trädgårdsgatan 18, rum 1022 kl 13.15.
13/11 Ny teknik når nya målgrupper. UKK kl 10.00.
14/11 Hur du lyckas med
företagssamarbeten. Med Sture
Hogmark. Ångströmlaboratoriet,
Polhemssalen kl 12.00.
16/11 Dinosaur Day. Evolutionsmuseet Paleontologi, Norbyvägen
22 kl 11.00.
17/11 “Sverige i Afghanistan
– mellan talibaner och NATO”. Med
Torbjörn Pettersson, generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén och Mattias Otterstedt,
Afghanistanansvarig på UD.
Plats: Universitetshuset, sal IX, kl
19.15. Arrangör: Utrikespolitiska
föreningen.
18/11 Synvända idag – Kampen
för livsvärdena. Med Elisabet
Hermodsson, författare och filosof.
Stadsbiblioteket kl 18.30.
19/11 Universitetets likabehandlingsarbete – seminarium för
anställda. Universitetshuset, sal X
kl 12.00.
19/11 Sveriges Radio satsar på
webben. Med Mats Åkerlund, chef
för Nya medier på Sveriges Radio.
Kyrkogårdsgatan 2 C kl 12.30.
20/11 “Svensk penningpolitik i en
globaliserad värld”. Med Irma Rosenberg, förste vice riksbankschef.
Plats: Universitetshuset, sal IX, kl
19.15. Arrangör: Utrikespolitiska
föreningen.
ÖVRIGT
4, 11 & 18/11 Visningar av
stjärnhimlen vid det gamla astronomiska observatoriet i Observatorieparken, med början kl 19 och
20, stjärnklara tisdagar om vädret
tillåter. Kostnad: 30 kr.
8/11 Tant Gröns Kulturoas och
Kulturköket välkomnar er till en rysk
afton! Rysk mat, dryck och kultur
tills ni stupar. Plats: Kulturoasen.
Entré med mat: 290 kr. Entré utan
mat (pub, konsert, dansbiljett): 150
kr. Förköp på Tant Gröns Skafferi
eller UNT City.
13–14/11 Vägval Ryssland.
Medvedev, Putin och framtiden.
Kursen syftar till att ge fördjupade
kunskaper om den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i
Ryssland, samt vidare att beskriva
Rysslands relationer till omvärlden
idag. Alfvénsalen, Orphei Drängars
plats 1.
14–15/11 Vibafemba + Ulla
Skoog = sant. Plats: Stora salen,
UKK.
15/11 Fängslade författares dag.
Samarrangemang mellan Reginateatern och Svenska Penklubben.
Plats: Reginateatern.
19/11 Feskarn & Caviar. Möte
mellan mat, dryck, musik och människor. Plats: Kulturoasen.
STUDENTFÖRENINGAR
Botaniska sektionen
12/11 kl 18.00. Biotopia,
Vasagatan 4. Vägkanterna – vår
största slåtteräng. Henrik Berg, fd
inventerare för Vägverkets projekt
Artrika Vägkanter, berättar om
vägkanternas naturvärden och vad
man kan göra för att bevara dem.
Alla intresserade är välkomna!
Dynamicus
3/11 kl 13.00–16.00. Förhandlingsföreläsning i samarbete med
TRIA, sal 1209 på Seminariegatan
1. Förberedande inför höstens förhandlingstävling. Anmälan görs till:
[email protected], sista
anmälningsdag är den 29/10!
4/11 kl 18.30. Terminens första
P-pub! P-pub med Nisse Forslund
från Arbetslivsresurs på ämnet
“Konflikthantering”. Lokal är i
skrivande stund inte bestämd, men
snart kommer mer info om var och
hur du anmäler dig, så håll ögonen
öppna.
9–10/11 Kryssning med Dynamicus! Kalasa på Viking Line =)
Ett teknat spex
Vi söker en producent och en
kapellmästare/orkesterledare till
vårens storspex. Vi letar också efter gruppledare för sy, bygg, mat &
mys, pr & tryck, ljud/ljus & specialeffekter. För mer info och ansökan,
maila: [email protected]
Spexlek, teaterlek och impro. 5/11,
26/11 samt 10/12. Ångströmslaboratoriet korr 2000 kl 17.17. Fly
KALENDARIUM / 25
Ergo #12 / 2008
inluppar och tentaångest för ett
ögonblick och kom och lek med oss
en stund – vi bjuder på fika!
Vill man pröva på att skriva manus
håller vi till på Uthgård på torsdagar
från kl 17.17.
22/11 är det Julstämma för alla
medlemmar. Avslutas med Julbord
på Uthgård.
I december hålls Skådespelaraudition för vårens storspex. För mer
info och intresseanmälan, se: www.
spexet.nu
Gröna studenter
31/10–2/11 Visioner för en grön
högskola. En hel helg med seminarier, debatter och möten, där
Gröna Studenters idéprogram ska
diskuteras. Plats: Pustegränd 1–3
vid Slussen i Stockholm. För mer
information, se: http://uppsala.
gronastudenter.se
9/11 Behövs en grön ideologi? Del I.
Plats: Västgöta Nation (på övervåningen under söndagsfikat), kl
11.30.Till första delen av vår studiecirkel läser vi texten “Grön Ekonomi”
av Kristian Skånberg samt “Finns
en grön ekonomisk teori” av Ulf
Söderström.
19/11 Behövs en grön ideologi? Del
II. Plats: Miljöpartiets kansli i Stockholm, Pustegränd 1-3, kl 18.00.
Till andra delen läser vi “Varför är
inte alla Gröna Ekofeminister” av
Lotta Hedström och “Är queerteori
grön?” av Angela Aylward.
Heimdal
Föreningen Heimdal inbjuder till
torsdagstalarkvällar på föreningens
lokaler, St Larsgatan 10 (bakom
V-Dala nation). Avgift: 20 kr, gratis
för medlemmar.
30/10 kl 19.30. Andreas Norlén,
Ronald Reagan och hans tid.
6/11 kl 19.30. Peter Ericsson,
Gustav II Adolf och universitetet.
13/11 kl 19.30. Allan Widman,
Sverige och NATO.
20/11 kl 19.30. Rolf K Nilsson,
Lejonet och Björnen – finns det ett
hot från öster?
Den 6 november uppträder Uppsala Kammarorkester på musikens hus.
Litteraterna
Litteraterna ordnar spökdiné!
Kvällen den 7/11 kl 19.00 (prick)
träffas vi på kyrkogården vid det
lilla vita kapellet till tonerna av
Domkyrkans klämtande, för ett
gemensamt avtåg till hemlig ort.
Temat är litterär och retorisk
skräck och utklädning uppmuntras.
Anmäl dig genom att sätta in 240
kr (alkoholfritt 200 kr) på plusgiro
40 67 72-4. Skriv namn och om
du vill ha vegetarisk/vegansk mat
eller om du har några allergier. I
priset ingår underhållning, mat och
skälig mängd dryck, men ta med
kontanter om mer dryck önskas.
Sista anmälningsdag är 27/11. För
frågor, maila: info@litteraterna.
com. See you in the dark side of
kyrkogården.
Pax et Bellum
Laboremus
Laboremus är Uppsalas socialdemokratiska studentförening. Vår
verksamhet består av studiecirklar,
kårpolitik (genom vårt kårparti, Sstudenter) och öppna seminarier:
5/11. Seminarium med Uppsala
Kvinnojour.
12/11. Seminarium med Anders
Ygeman, riksdagsman (s), miljöpolitiskt ansvarig.
Välkomna! För kontakt, maila:
[email protected] eller
ring: 070-300 03 45.
16/11 kl 18.00–21.00. Fredsmuseum, Uppsala Slott, ingång
H: Öppning och presentation av
utställningen “Bortglömd fred”. Arrangör: Pax et Bellum, i samarbete
med Fredsmuseum.
15/11. Folkmusikafton.
Se: www.student.uu.se/studorg/
philochoros för mer info.
Piratstudenterna
Torsdagar 19.00. Piratöl. Plats:
V-Dalas pub.
Söndagar 14.00. Piratfika. Plats:
Värmlands Söndagsfika.
S:t Ansgars kyrka. Kyrkan på
Studentvägen
Söndagar kl 9.30: Laudes. Kl
10.00: Högmässa, kyrkfrukost. Kl
21.30: Completorium.
Måndagar kl 7.30: Laudes. Kl
21.30: Completorium.
Tisdagar kl 7.30: Mässa. Kl 21.30:
Completorium.
Onsdagar kl 7.30: Laudes. Kl
20.00: Mässa, fika.
Torsdagar kl 7.30: Laudes. Kl
21.30: Completorium.
Fredagar kl 8.30: Mässa.
Lördagar kl 10.00: Mässa. Kl
18.00: Vesper.
För mer info, se: ansgar.nu eller
maila: [email protected].
Uppsala Studenters Filmstudio
Philochoros
Måndagar 19.30. Nybörjarkurs i
folkdans. Plats: Norrlands nation.
Onsdagar 19.30. Ordinarie dansträning. Plats: Norrlands nation.
8/11. Samarrangemang med V-Dala
spelmanslag på Drabanten.
30/10 kl 19.00. Herr Lazarescus
död av Cristi Puiu, Rumänien 2005.
6/11 kl 19.00 Blå ängeln av Josef
von Sternberg, Tyskland 1930.
13/11 kl 19.00 Konsten att gråta i
kör av Peter Schønau Fog, Danmark.
20/11 kl 19.00 De andras liv av
Foto: MIU
Florian Henckel von Donnersmarck,
Tyskland 2006.
Visningar på Slottsbiografen, Nedre
Slottsgatan 6. Info: www.student.
uu.se/studorg/usf/
Uppsala Studentradio 98,9
Bli vår nya medarbetare! Studentradion 98,9 är Uppsalas
största studentmedium. Varje
termin letar vi efter nya medarbetare! Är du sugen på att göra radio?
Vi tar hand om dig på vilket stadium
i idé/tankeprocessen du än befinner
dig. Besök: www.studentradion.
com för mer info, eller hör av dig på:
[email protected].
I november börjar en ny omgång av
radiokursen ”Sänt var det här”. Vill du
höra dig själv i etern och lära dig att
göra radio? Håll då utkik efter kommande datum på Studentradions och
Folkuniversitetets webbsidor och
anmäl dig på den sistnämnda!
Vi håller till på bottenplanet i Ekonomikum, på kortsidan mot Luthagsesplanaden. Studentradion 98,9 hör du
varje vardag mellan 13.00–20.00
på frekvensen 98,9 och via: www.
studentradion.com, där vi kommer ha
sändningar dygnet runt. Studentradion 98,9 sänder kultur-, nöjes-, musikoch samhällsprogram, samt håller dig
uppdaterad på de senaste studentnyheterna och det bästa nationslivet.
Uppsjö
30/10 kl 12.12. Punschärta,
ANNONS 4-SPALT 60MM
Grindstugan.
15/11. Buskskyttarnas jubelbal,
Helsingfors.
15/11. SjöLunds bal “Cubalibre”,
Lund.
20/11 kl 12.12. Punschärta,
Grindstugan.
Alla tisdagar kl 12.12. Baldamsuttagning, Grindstugan.
Anmälan sker till Flöjten:
[email protected]
Utrikespolitiska föreningen
4/11 kl 17.30. Resegrupps-
möte. Vi träffas för att fortsätta
planeringen av Vitrysslandresan.
Självklart bjuds det på fika! UF-lokalen, Ekonomikum.
5/11 kl 19.15. Debate Club (in
English). Come and debate all kinds of
topics. We follow the same rules as
the British Parliament. Location: ÖG
nation.
8/11 kl 17.00. Filmsöndag! Vi visar
“Charlie Wilson’s War”. Fredsmuseum, Slottet. UF-medlemskapskort
måste visas i dörren.
9/11 kl 18.00. Programgruppsmöte. Vi spånar fram idéer kring
föredrag och debatter för våren
2009. Kom och delge oss Dina
förslag! UF-lokalen, Ekonomikum.
19/11 kl 19.15. Debate Club (in
English), ÖG Nation.
20/11 Studiebesök på Ryska Ambassaden i Stockholm, föranmälan
görs på: ufuppsala.se.
KÅRSIDORNA
Vikten av engagemang
Jag skulle vilja prata om
vikten av studentrepresentation, vikten av att
engagera sig i sin utbildning.
Uppsala studentkår tillsätter varje år runt 950
studentrepresentanter runtom på Uppsala universitet.
Det är personer som sitter i alltifrån
centrala organ såsom universitetets
styrelse till jämställdhetsgrupper
på institutionsnivå. Det är dessa
studenter som gör kårens arbete
möjligt. Utan dem skulle vi aldrig ha
den genomslagskraft vi faktiskt har.
Vi är representerade i nära nog alla
grupper på universitetet där beslut
fattas och bereds. Det är förstås också
viktigt att poängtera att vi inte bara är
representerade, vi är också med och tar
aktiv del i de beslut som fattas. Även
om det förstås finns gradskillnader
är universitetet oftast otroligt glada
att det finns studenter som vill vara
en del i utvecklingen av utbildningen.
Med detta kommer också en insikt
som kanske inte alltid känns som
den mest närliggande, nämligen att
studenternas åsikt spelar roll, man
kan påverka sin situation och den
framtida situationen för kommande
studenter. Ett konkret exempel är
förstås kursvärderingar, som tyvärr
inte alltid är en självklarhet även om
det är det mest påtagliga exemplet
när man har möjlighet att förändra
en utbildning för sina efterföljare,
Engagerade i Uppsala studentkår under en utbildningshelg på Norreda torp.
förhoppningsvis till det bättre. Som
studentrepresentant kan man känna
sig ganska isolerad bland universitetets
representanter, och det kan bidra
till en känsla av maktlöshet. Man är
dock inte ensam. Med sig har man
nära nog tusen andra representanter
och i förlängningen alla studenter
på Uppsala universitet. Vad kåren
måste arbeta med är att kommunicera
detta, att underlätta engagemanget,
att vara ett stöd. Engagemang kan
vara desillusionerande om det alltid
hamnar hos den enskilde att bära hela
bördan och ansvaret. Engagemang
måste näras och utvecklas tillsammans
med andra.
Ett exempel på hur organisering
kan hjälpa studenter här och
nu är studenterna på det nya
socionomprogrammet. De lyckades
driva igenom ett fritt profilval på
socionomprogrammet, trots att
ledningen höll hårt på att platserna
på de olika profilerna skulle delas lika.
Detta blev möjligt främst på grund av
studenternas eget engagemang, men
också med hjälp av det stöd som kåren
kunde erbjuda i form av strategiska
Foto: Klas-Herman Lundgren
överväganden och kunskap om hur
universitetet fungerar. Den enda
skillnaden mellan att eventuellt bli
lottad till en inriktning man inte
ville ha och att faktiskt få välja själv
var deras egen vilja att förändra sin
situation. Även om man inte ska måla
upp en bild som säger att studenterna
alltid får sin vilja fram så är det nästan
alltid så att man kan förändra sakernas
tillstånd i rätt riktning, steg för steg.
Bara man engagerar sig.
Daniel Fredriksson
Uppsal studentkårs vice ordförande
- Vill du träffa internationella studenter?
- Vill du få en givande erfarenhet?
Bli fadder i
The International
Buddy Programme!
Gå in på www.uppsalastudentkar.nu/en för att läsa mer eller kontakta
Uppsala studentkårs internationellt ansvariga på 018 - 480 31 05, [email protected].
KÅRSIDORNA
Femidoma mera!
Kondoma mera drar igång en kampanj för att informera om
femidomer. En femidom är som en kondom som används av
den omslutande parten.
Uppsala studentkår har i samarbete
med Kuratorskonventet uppmanat
studenterna att ”kondoma mera!”
sedan höstterminen 2002. Flera
generationer recentiorer har under sina
första veckor som Uppsalastudenter
fått delta i kunskapstävlingar om
säkrare sex, Kondoma meras
informatörer har upplyst om hur
viktigt det är att ta ansvar för sin
och sin(a) partners sexuella hälsa och
otaliga mängder kondomer har delats
ut genom terminerna. Projektet är nu
inne på sitt sjunde år och verksamheten
är större än någonsin. Kondoma meras
informatörer finns betydligt oftare
än tidigare ute på nationerna, många
fler gratiskondomer delas ut och
studenterna kan numera också köpa
kondomer för från en krona styck i
kårens reception. Även budskapet
som informatörerna sprider breddas
under denna termin när studenterna
uppmanas att ”femidoma mera!”.
I slutet av oktober startas en
informationskampanj
om
ett
preventivmedel som fortfarande är
nästintill okänt i Sverige. En femidom,
eller kvinnlig kondom som den också
kallas, är en kondom som sätts in
i den som omsluter istället för på
den som penetrerar. Det är det enda
preventivmedlet som används av den
omslutande parten och skyddar mot
såväl sexuellt överförbara infektioner
som oönskade graviditeter. Den
kan användas vid vaginal-, anal- och
oralsex och även med sexleksaker. Till
skillnad från en konventionell kondom
kan femidomen sättas in upp till åtta
timmar före användandet, den kräver
inte en erigerad penis och behöver inte
tas ut direkt efter utlösning.
Kondoma mera hävdar inte att
femidomen är varken bättre eller sämre
Datum
2008-10-27
2008-10-30
2008-11-04
2008-11-06
2008-11-10
2008-11-10
2008-11-11
2008-11-17
2008-11-20
2008-11-27
Tid
18.00-19.00
12.00-13.00
18.00-20.00
19.00-21.00
13.00-14.00
19.00-20.00
18.00-19.00
19.00-20.00
19.00-21.00
19.00-20.00
Studentbokhandeln
och bokförmedlingen
än något annat preventivmedel. Den
är dock väl beprövad och fungerar.
Därför vill vi ge Uppsalastudenten
kunskap även om femidomer och
därmed möjlighet att själv välja den
säkrare sex-metod som passar henne/
honom bäst.
Kondoma mera kommer att informera
om och dela ut femidomer vid
tillfällena i rutan nedan.
Välkommen att prata om femidomer
och ställa alla frågor du har om säkrare
sex till våra informatörer. De känns
igen på sin grönblommiga utstyrsel
och sköna attityd!
Csilla Szép
Projektledare, Kondoma mera!
Plats
Svantes pub, Uplands
Stockholms lunch
Ghuben, GH och Tages, ÖG
Djäknen, VG och Göteborgs pub
Värmlands lunch
Snerikes bar
Gillestugan, V-dala
Hyttan, Smålands
Kalmars pub, Bettys, Gotlands
Orvars, Norrlands
Du vet väl att Uppsala studentkår, och därmed du
som medlem, är den största
ägaren i Studentbokhandeln? På så sätt ser vi till att
all kurslitteratur finns inne
till bra priser. Du kan också
gå in på Uppsala studentkårs
bokförmedling för att köpa
och sälja begagnad kurslitteratur. (www.uppsalastudentkar.nu/bokformedling)
Do you want to be a buddy?
This spring every international student who wishes, will be
able to get a personal buddy to help them before and during
their stay in Sweden.
meet new people and enjoy the
beginning of the semester with
them are quite many. So why not
help each other?
Remember back in the day when
you were a new student in Uppsala
and everything looked and felt just
a little bit alien? When you didn’t
know what the nations were and
what the student union was? When
you could not possibly understand
which place you should go to
first: the orientation week or the
international office?
I thought that in this column I
would call out to all of you who
will be continuing their studies
in Uppsala next semester and
would like to participate in the
International Buddy Program. This
is the first time that an effort has
been made to create a centralised
buddy system. This is why we need
all of you to make it happen and
to make it good. I can promise
you that it will be a fun, rewarding
experience for all of you!
Think a bit further back for me,
back to the days when you got
accepted to Uppsala University.
You were not really sure what
you should do next; what clothes
to pack, how much money you
needed, who you should turn to
for all questions big and small,
remember that?
Well we do! And because we do
we have decided to start a new
program called the International
Buddy Program. The program is
designed to match students that
are already in Uppsala with those
that will be coming next semester.
The concept here is that by
matching older students with
newer ones, you get a buddy that
you can help out and make sure
that their move to Uppsala goes
as smoothly as possible, that will
answer the questions you cant ask
anyone else and will be your first
friend in Uppsala. Sound good?
How would all of you like to be
that buddy for the new incoming
international students? How would
you like to get a chance to meet
new people and experience with
them their arrival? How would
you like to help us make the new
students feel as comfortable and
welcome as possible?
It would be a much better experience
coming to Sweden when you have
someone to answer your questions
and help you enjoy your welcome
period. The students that miss out
on fun due to misunderstandings
and confusion are not few. The
students that think its fun to
Tel. 018–480 31 00
[email protected]
Övre Slottsgatan 7
75753 10 Uppsala
Öppet mån-fre kl. 9–17
Hör av dig till oss så slussar
vi dig vidare till rätt person!
www.uppsalastudentkar.nu
So sign up now and help us help
the new students have a great time
here in Uppsala.
If you are interested in becoming
a buddy, you sign up on the
student union’s website www.
uppsalastudentkar.nu/en
under
International Buddy Program
Foto: Klas-Herman Lundgren
Stella Papasotiriou
International Officer