SvenSk AvfAllShAntering |2010
Transcription
SvenSk AvfAllShAntering |2010
Svensk Avfallshantering | 2010 Svensk avfallshantering 2010 Innehåll 2 Förord 3 Så fungerar svensk avfallshantering 4 Insamling och transport 6 Avfallsmängder 2009 8 Farligt avfall 10 Batterier 12 Avfall från elektriska och elektroniska produkter 13 Materialåtervinning 14 Biologisk återvinning 16 Energiåtervinning 20 Deponering 24 Avfallsekonomi 26 Annat avfall än hushållsavfall 28 Avfallsagenda 29 Ordlista 32 Om Avfall Sverige 35 Kansli 35 Svensk avfallshantering 2010 Förord Avfallshantering är en viktig del i samhällets befolkningen ger varje svensk upphov till Årsskriften Svensk Avfallshantering ges ut infrastruktur och i samhällets omsättning av 480,2 kg avfall per år. 2008 uppgick den av Avfall Sverige sedan tolv år tillbaka. Den råvaror, näringsämnen och energi. Genom rätt behandlade beskriver kortfattat hur hushållsavfall hante hantering av avfallet kan vi bidra till att stävja 4 731 660 ton eller 511,2 kg per person. klimatförändringarna och använda avfallet mängden hushållsavfall till Minskade avfallsmängder är något som ras i Sverige. I text, figurer och tabeller lämnas faktauppgifter som är uppdaterade med senast tillgängliga data. som en resurs. Några exempel: Sverige och hela Europa bör sträva efter även • Energiåtervinning genom förbränning ger på lång sikt. Genom ramdirektivet för avfall Statistiken i årsskriften Svensk Avfalls både värme och el, avfall ersätter då fossila kräver EU att medlemsländerna ska arbeta hantering 2010 är hämtad från det webbase bränslen. med att förebygga uppkomst av avfall. rade statistiksystemet Avfall Web och från • Utsorterat matavfall som rötas ger både Medlemsländerna ska ta fram avfallsminime producenternas organisationer. biogas, som kan användas till fordonsbränsle, ringsplaner med målsättningen att minska Avfall Web lanserades av Avfall Sverige och biogödsel, som är ett utmärkt näringsme avfallsmängderna till 2020. På det nationella våren 2008 sedan kommunerna efterlyst ett del. planet är Avfall Sverige en av aktörerna i system för jämförelser, uppföljning och statis • Återvunnet material sparar energi och ersät denna process. Tillsammans med Natur tik vid verksamhetsplanering. Avfall Web ger ter jungfruliga råvaror. vårdsverket driver vi det treåriga projektet också tillgång till ett underlag för en heltäck 2009 minskade mängden hushållsavfall ”Europa minskar avfallet”, som syftar till att ande nationell avfallsstatistik. med nära fem procent jämfört med året innan. öka medvetenheten kring avfallspolitiken i EU Med Svensk Avfallshantering vänder vi oss 98,6 procent av hushållsavfallet återvinns, och dess medlemsländer och att visa konsum till verksamma i avfallsbranschen, beslutsfat endast 1,4 procent deponeras. Mängden till tionens direkta påverkan på miljön och växt tare lokalt och centralt, myndigheter, utbild deponering har halverats jämfört med 2008. huseffekten. Det är även viktigt att understryka ningsväsendet, media och andra intresserade. Den behandlade mängden hushållsavfall uppgick till 4 485 600 ton. Utslaget på hela sambanden mellan avfallsminimering och håll bar utveckling. Malmö i juni 2010 Weine Wiqvist, VD Avfall Sverige 3 Svensk avfallshantering 2010 Så fungerar svensk avfallshantering Avfall ska hanteras på sådant sätt att största • deponerat avfall exklusive gruvavfall ska Farligt avfall kan behandlas med någon möjliga miljö- och samhällsnytta uppnås. I det minska med minst 50 procent till år 2005 eller flera av dessa metoder, beroende på räknat från 1994 års nivå, avfallets egenskaper. arbetet deltar alla – från producenterna till hushållen. • senast år 2010 ska minst 50 procent av Materialåtervinning av förpackningar, retur Kommunerna ansvarar för hushållsavfallet, hushållsavfallet återvinnas genom material- papper, skrot, elavfall och batterier minskar producenterna ansvarar för sina respektive återvinning, inklusive biologisk behandling, miljöpåverkan och sparar energi och naturre produktgrupper och verksamhetsutövare • senast år 2010 ska minst 35 procent av ansvarar själva för omhändertagandet av det matavfallet från hushåll, restauranger, stor surser. Biologisk återvinning sker genom rötning avfall som inte är hushållsavfall. kök och butiker återvinnas genom biologisk eller kompostering. Rötning ger biogas, som Hushållen har skyldighet att sortera ut och behandling. Målet avser källsorterat matav kan användas till fordonsbränsle. Den biogas lämna sitt avfall till de olika insamlingssystem fall till såväl hemkompostering som central som produceras av avfall motsvarar miljontals som finns. Hushållen har också skyldighet att behandling, liter bensin. Rötning ger även biogödsel som är följa reglerna för avfallshanteringen i kommu nen. • senast år 2010 ska matavfall och därmed ett utmärkt näringsmedel. Kompostering ger jämförligt avfall från livsmedelsindustrier ett Avfallet ska hanteras enligt den prioritets m.m. återvinnas genom biologisk behand används som jordförbättring i trädgårdar, par ordning som beskrivs med avfallshierarkins ling. Målet avser sådant avfall som förekom ker och vid markanläggningar. fem steg: mer utan att vara blandat med annat avfall Avfallsförbränning är ett effektivt och miljö • förebyggande av avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt mässigt säkert sätt att utvinna energin ur • återanvändning • materialåtervinning • annan återvinning, till exempel energiåter vinning • bortskaffande långtidsverkande gödselmedel som att efter behandling återföra till växtodling, avfallet. Det ger varje år värme som motsvarar • senast år 2015 ska minst 60 procent av behovet för 820 000 genomsnittliga villahus fosforföreningarna i avlopp återföras till håll, cirka 25 procent av all fjärrvärme som produktiv mark, varav minst hälften bör produceras. Det ger också el motsvarande återföras till åkermark. behovet för drygt 275 000 villor. Deponering är en behandlingsmetod för Avvikelser från hierarkin kan vara nödvän diga av tekniska, ekonomiska eller miljömäs siga skäl. EUs beslut anger ramarna för den svenska 4 Flera av dessa delmål är uppfyllda eller i det närmaste uppfyllda. De viktigaste metoderna för att behandla avfall som inte kan eller ska återvinnas eller behandlas på annat sätt. Deponering innebär att avfallet förvaras på ett långsiktigt säkert avfallet är: sätt och behandlingsmetoden styrs av ett avfallshanteringen. Riksdagens miljömål styr • materialåtervinning mycket strängt regelverk. den miljömässiga aspekten på avfallshante • biologisk återvinning ringen. Följande miljömål rör avfallsområdet: • energiåtervinning organisera sin avfallshantering, den möjlighe • deponering ten till kommunalt självstyre finns i grundla Kommunerna kan själva välja hur man vill Svensk avfallshantering 2010 MATERIALÅTERVINNING Genom återvinning av material sparas energi och resurser. Från hushållsavfallet återvanns 2009 omkring 1,6 miljoner ton material. Det är mer än en fördubbling jämfört med år 1995. gen. Kommunerna kan välja förvaltningsform naturlig verksamhetsform för att nå mesta procent av landets kommuner och i övrigt av eller kommunala bolag, eget eller samägt med möjliga miljö- och samhällsnytta, för att han kommunerna själva. På samma sätt genom andra kommuner. Samverkan kan även ske i tera avfallet på ett kostnadseffektivt sätt och förs avfallsbehandlingen antingen av kommu gemensam nämnd eller kommunalförbund. för att säkra den kompetens som krävs, till nerna själva eller av en extern aktör, som ofta Det finns också kommuner som samverkar gagn både för kommuninvånarna och miljön. är ett annat kommunägt bolag men som också kring enskilda frågor, till exempel gör gemen Själva insamlingen av hushållsavfallet samma upphandlingar. Samverkan är en utförs av externa aktörer, privata företag, i 73 kan vara ett privat företag. 5 Svensk avfallshantering 2010 Insamling och transport Det finns flera olika system för att samla in återvinningscentraler. Flera mindre återvin ning av förpackningar och tidningar ska täcka och transportera hushållsavfall. På kommu ningscentraler har lagts ner när kommunerna hela landet. Insamlingssystemen ska bygga på nernas bemannade återvinningscentraler läm byggt nya och större, som är bättre anpassade samråd mellan producenter och kommuner. På nar hushållen själva in sitt grovavfall, el-avfall till de mängder som lämnas in och till antalet återvinningsstationerna finns behållare för tid och farliga avfall. Grovavfall är hushållsavfall besökare. ningspapper och olika förpackningsmaterial. som är för tungt, skrymmande eller har andra Många av landets återvinningscentraler har Flera kommuner har infört fastighetsnära egenskaper som gör att det inte är lämpligt att de senaste åren varit drabbade av stölder och insamling av producentansvarsmaterial från samla in i säck eller kärl. Det kan exempelvis inbrott. Personal har också hotats av besökare. flerfamiljshus och villafastigheter, det är ett vara trasiga möbler, leksaker, cyklar och barn På de flesta nybyggda större återvinningscen system som ökar. vagnar men också trädgårdsavfall eller visst tralerna installeras därför elstängsel, vilket rivningsavfall. reducerat inbrotten avsevärt. Under 2009 lämnade hushållen in 1,5 miljo För att öka säkerheten, men också för att få utvinning genom förbränning eller en uppdel ner ton grovavfall, merparten på kommuner ett funktionellt passersystem och bättre ning i en matavfallsfraktion och en brännbar nas bemannade återvinningscentraler. En besöksstatistik, har flera kommuner infört ett fraktion. liten del av detta samlades in via fastighets bomsystem återvinningscentralerna. De vanligaste systemen för insamling av nära insamling. Mängden grovavfall motsvarar Systemet är ofta kombinerat med ett besöks källsorterat matavfall är separata kärl – ett för 160 kg/person. Det finns cirka 600 återvin kort, som ger hushållen rätt till ett visst antal bioavfall och ett för brännbart avfall – fler ningscentraler i hela landet och sammantaget fria besök. Även småföretagare kan i flera fackssystem eller optisk sortering. Vid optisk får de årligen cirka 20 miljoner besök. kommuner mot avgift använda den service, sortering sorterar hushållen sitt avfall i olikfär som kommunerna ger via återvinningscentra gade påsar som läggs i samma kärl. Påsarna lerna. transporteras sedan av sopbilen till en optisk Mängden grovavfall och farligt avfall, som lämnas till återvinningscentralerna, har ökat 6 Hushållens kärl- och säckavfall kan samlas in som en blandad fraktion avsedd för energi på kraftigt de senaste åren. Många kommuner Producenternas system med cirka 5 800 har därför anpassat och moderniserat sina obemannade återvinningsstationer för mottag sorteringsanläggning där de sorteras automa tiskt för rätt behandling. Svensk avfallshantering 2010 Säckar utgör en arbetsmiljörisk och använd andra typer av behållare. Manuell hantering Även i det mobila sopsugsystemet samlas ningen har därför minskat kraftigt. För blandat ersätts med ny teknik och automatiserade avfallet in med hjälp av luft och själva vakuum brännbart avfall från enfamiljshus används system som sopsug och underjordsbehållare. tekniken sitter i bilen. Under varje nedkast vanligen ett 190-liters kärl som töms varan Båda dessa system ökar, främst i storstäder finns en lagringstank. Tankarna binds ihop nan vecka. I övriga fall finns ett antal varianter na. Fördelarna är bland annat att det inte genom rör i marken till en så kallad docknings med olika säck- eller kärlstorlekar och med krävs hantering. punkt, som kan vara placerad upp till 300 olika tömningsintervall. Från flerfamiljshus Sopsugsystem är bra ur arbetsmiljösynpunkt meter från tankarna. Vid tömning ansluter for hämtas avfallet ofta varje vecka. eftersom det är slutet och helt automatiserat. donet till dockningspunkten, vakuumtekniken Systemet minskar också behovet av transpor sätts igång och avfallet transporteras med ter, särskilt inne i bostadsområden. hjälp av luft från de olika lagringstankarna till Den traditionella baklastande sopbilen dominerar fortfarande insamlingsarbetet men någon tung manuell dockningspunkten och vidare in i bilen. Mobila andelen flerfacksfordon ökar och teknikut Det finns två olika sopsugsystem, stationärt vecklas. Sidlastare har en mer konstant andel och mobilt. Stationärt sopsugsystem innebär av fordonsparken. Allt fler fordon kör på bio att avfallet samlas in med hjälp av luft i ett Underjordsbehållare är ett annat växande gas, vilket kan styras av kommunens krav i automatiskt vakuumsystem. Det transporte insamlingssystem. Genom att placera behål upphandlingen. ras sedan via rör i marken från nedkasten till lare under jord minskar behovet av utrymme sopsugsystem kräver specialfordon. Avfallshämtning har tidigare inneburit myck stora uppsamlingscontainrar, som är placera ovan jord. Temperaturen i marken där avfallet et arbetsskador. Tunga lyft hörde förr till var de i en terminal. Tekniken kan transportera förvaras är relativt låg vilket förhindrar dålig dagen och för att arbeta med insamling kräv avfallet upp till två km från sopnedkasten. lukt, och behållarna är lätta att tömma med des en mycket god fysik. Ett fåtal renhållnings Antalet containrar varierar och beror dels på kranbil. Det finns även underjordsbehållare arbetare kunde utföra sitt arbete fram till nor antalet utsorterade fraktioner och dels på som töms med frontlastarfordon. Eftersom mal ålderspensionering. Idag är situationen mängden avfall. Containrarna hämtas sedan underjordsbehållare rymmer större volymer annorlunda. Säckar har ersatts med kärl eller av lastväxlarfordon. minskar transporterna. 7 Svensk avfallshantering 2010 Avfallsmängder 2009 1 586 600 ton förpackningar, returpapper, första gången sedan mitten av 1990-talet. el-avfall och metall från kommunernas åter Avfallsmängden minskade med nära fem pro vinningscentraler, togs tillvara genom material 2 173 000 ton hushållsavfall gick till energi mål på 50 procent nära att uppfyllas. cent jämfört med året innan. Minskningen är återvinning. Det är en minskning med 71 200 återvinning, en minskning med 5,2 procent en trolig följd av lågkonjunkturen. Det finns ett ton, eller 4,3 procent, jämfört med 2008. 35,4 eller nästan 120 000 ton. 48,4 procent av hus tydligt samband mellan konjunktur, konsum procent av hushållsavfallet materialåtervinns. hållsavfallet energiutvinns genom förbränning. tion och avfallsmängd – minskad konsumtion Biologisk återvinning – rötning eller kompos leder till minskade mängder avfall. Deponeringen fortsätter att minska. tering – ökade 2009. 617 680 ton hushållsav 63 000 ton hushållsavfall deponerades 2009. 2009 uppgick den behandlade mängden fall behandlades biologiskt 2009. Det är en Det är en minskning med drygt 77 000 ton hushållsavfall till 4 485 660 ton. Utslaget på ökning med drygt 20 000 ton, 3,4 procent, jämfört med året innan, 55 procents nedgång. hela befolkningen ger varje svensk upphov till jämfört med året innan. 13,8 procent av hus Farligt avfall utgör 1 procent av det behand 480,2 kg avfall per år. 98,6 procent av hushålls hållsavfallet går nu till biologisk återvinning. avfallet återvinns, endast 1,4 procent depone ras. Det är en halvering jämfört med 2008. 8 gisk återvinning. Därmed är riksdagens miljö 2009 minskade mängden hushållsavfall för Detta innebär att 49,2 procent av hushålls avfallet återvinns genom material- och biolo lade hushållsavfallet. 45 380 ton samlades in 2009. Det är drygt 2 000 ton mer än året innan, en ökning med 4,8 procent. Svensk avfallshantering 2010 BEHANDLAD MÄNGD HUSHÅLLSAVFALL 2005–2009 (TON) 2005 Farligt avfall 26 400 Materialåtervinning 1 474 280 Biologisk återvinning 454 450 Energiåtervinning 2 181 890 Deponering 210 110 Totalt behandlad mängd 4 347 130 2006 38 960 1 657 520 469 880 2 107 860 226 000 4 500 220 BEHANDLAD MÄNGD HUSHÅLLSAVFALL 2005–2009 (KG/PERSON) 2005 Farligt avfall 2,9 Materialåtervinning 162,9 Biologisk återvinning 50,2 Energiåtervinning 241,2 Deponering 23,2 Totalt behandlad mängd 480,5 2007 40 880 1 737 720 561 300 2 190 980 186 490 4 717 370 2008 43 320 1 657 840 597 280 2 292 970 140 250 4 731 660 2009 45 380 1 586 600 617 680 2 173 000 63 000 4 485 660 2006 4,3 181,9 51,6 231,3 24,8 493,8 2007 4,5 189,2 61,1 238,6 20,3 513,7 2008 4,7 179,1 64,5 247,7 15,2 511,2 2009 4,9 169,9 66,1 232,6 6,7 480,2 2006 0,9 36,8 10,4 46,8 5,0 100 2007 0,9 36,8 11,9 46,4 4,0 100 2008 0,9 35,0 12,6 48,5 3,0 100 2009 1,0 35,4 13,8 48,4 1,4 100 BEHANDLAD MÄNGD HUSHÅLLSAVFALL 2005–2009 (%) Farligt avfall Materialåtervinning Biologisk återvinning Energiåtervinning Deponering Totalt behandlad mängd 2005 0,6 33,9 10,5 50,2 4,8 100 Källa: Avfall Sverige AVFALLSTRENDEN 2010 Översikt 1999-2009 5 ton 2 500 000 milj. ton 4 Avfallsmängderna minskar samtidigt som återvinningen ökar. 2009 åter vanns hela 98,6 procent av hushålls avfallet i Sverige, endast 1,4 procent deponerades. 3 2 000 000 2 1 500 000 1 0 1 000 000 500 000 0 -99 -00 -01 -02 -03 Farligt avfall Biologisk åter vinning Energiåter vinning -04 -05 -06 -07 -08 Deponering Materialåter vinning -09 2005 2006 2007 2008 2009 Total mängd behandlat hushållsavfall Farligt avfall Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering Ton 45 380 1 586 600 617 680 2 173 000 63 000 % 1,0 35,4 13,8 48,4 1,4 Totalt behandlad mängd 4 485 660 100 9 Svensk avfallshantering 2010 Farligt avfall 2009 samlades 45 380 ton farligt avfall in miljöbalken, avfallsförordningen och den kom tredjedel av landets kommuner kan erbjuda från hushållen, en ökning med 4,8 procent munala renhållningsordningen. fastighetsnära insamling, ofta i kombination jämfört med 2008. I genomsnitt lämnade Hushållen är skyldiga att sortera ut sitt far varje svensk in 4,9 kg farligt avfall. I mängden liga avfall från övrigt hushållsavfall. De flesta Farligt avfall som lämnats till mottagnings- ingår impregnerat virke, en fraktion som ökat kommuner har sedan länge denna skyldighet eller behandlingsanläggningar, måste ofta för stadigt de senaste åren och nu utgör 55 pro inskriven i den kommunala renhållningsord behandlas för att förenkla den fortsatta cent av hushållens farliga avfall. 24 760 ton ningen. behandlingen. Eftersom farligt avfall kan inne impregnerat virke samlades in 2009, det är en På det nationella planet saknar Sverige helt hålla ämnen som ska fasas ut ur kretsloppet ökning med 16 procent jämfört med året ett uppföljningssystem för farligt avfall från går behandlingen oftast ut på att förstöra innan. Farligt avfall, inklusive impregnerat industri och andra verksamheter. Det finns dessa ämnen. De ämnen, som inte kan oskad virke, utgjorde 1 procent av hushållsavfallet. heller inga exakta uppgifter på mängden far liggöras eller återanvändas, deponeras. Det är Några av de egenskaper som utmärker far 10 med flera andra insamlingssystem. ligt avfall från industrin, men enligt den offici då viktigt att avfallet är kemiskt och fysiskt ligt avfall är att det kan var giftigt, cancerfram ella stabilt så att farliga ämnen inte läcker ut till kallande, frätande, fosterskadande, ekotox Naturvårdsverket rapporterar till EU, uppkom iskt, smittförande eller brandfarligt. De farliga 2,8 miljoner ton farligt avfall från hushåll och Nya behandlingsmetoder har utvecklats för ämnena kan finnas i väldigt små mängder i företag i Sverige under 2006. I den mängden materialåtervinning från farligt avfall genom olika produkter men sammantaget kan de ingår även skrotbilar, el-avfall med mera. att separera ut de farliga ämnena och åter svenska avfallsstatistiken, som omgivningen. göra stor skada om de hamnar fel. Det är där Det vanligaste insamlingssystemet för hus vinna återstoden. Metoden används till exem för viktigt att det farliga avfallet sorteras ut hållens farliga avfall är inlämning på kommu pel för att ta hand om färgburkar och oljefilter. och lämnas in på rätt sätt. nernas bemannade återvinningscentraler. Giftiga och svårnedbrytbara ämnen, som Kommunerna har ansvar för hushållens Flera kommuner har avvecklat de obemanna bekämpningsmedel och annat farligt kemika farliga avfall. Ansvaret omfattar insamling, de miljöstationerna och i stället infört någon lieavfall, förbränns i speciella ugnar vid höga transport och behandling. Ansvaret regleras i form av fastighetsnära insamling. Cirka en temperaturer. Förorenad jord kan saneras Svensk avfallshantering 2010 genom biologisk nedbrytning. Impregnerat virke innehåller miljöfarliga ämnen som arse INSAMLAD MÄNGD FARLIGT AVFALL 1999 – 2009 nik, kreosot och koppar. Det insamlade virket ton 50 000 flisas och förbränns med energiutvinning i 45 000 anläggningar, som har särskilda tillstånd. 40 000 Avfall Sverige genomför under 2009-2010 en nationell kampanj för att informera om far ligt avfall. Kampanjen bedrivs i samarbete med landets kommuner. De primära målen med kampanjen är att öka motivationen att dels lämna in farligt avfall, dels använda min dre mängd farliga kemiska produkter. Läkemedel klassas inte som farligt avfall, med undantag av cytostatika, men ska av mil jöskäl samlas in separat. Sedan den 15 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 Insamlad mängd farligt avfall (exkl. impregnerat virke) Insamlad mängd farligt avfall (inkl. impregnerat virke) december 2009 ansvarar apoteken för att samla in läkemedelsavfall. 2009 samlades drygt 1 100 ton läkemedelsavfall in vilket är en ökning med fyra procent jämfört med 2008. 11 Svensk avfallshantering 2010 Batterier 1 januari 2009 trädde ett nytt producentan snitt 185 g per invånare. Det innebär en svar för batterier i kraft. Det ger batteriprodu minskning med 6 procent jämfört med 2008. • Nickelmetallhydridbatterier återvinns där nickel kommer in i kretsloppet igen. centerna ansvaret för insamling, behandling, Kommunerna samlade in 5 275 ton blybat • Batterier med kvicksilver skickas till uppar återvinning och bortskaffande av alla batterier terier, i genomsnitt 0,6 kg per invånare. Det är betning. Riksdagen har beslutat att kvicksil oavsett en ökning med 4 procent jämfört med året ver inte ska återvinnas. Därför pågår arbete innan. med att utvinna kvicksilvret ur batterierna när de satts på marknaden. Producenterna ska också ansvara för att genomföra nationella informationsaktiviteter. Alla batterier som samlas in tas om hand Det gör man nu tillsammans med kommuner och sorteras efter kemiskt innehåll innan de na. El-Kretsen och Blybatteriretur, som före skickas till återvinning eller bortskaffande: träder producenterna, och Avfall Sverige sam • Blybatterier skickas till återvinning och blyet arbetar i informationsfrågan under namnet används i nya blybatterier. • Batterier som innehåller nickel/kadmium sköter insamlingen av bärbara batterier inom skickas till behandling, där kadmium an- kommunen mot en avtalad ersättning från vänds producenterna. kadmiumbatterier, som används inom indu 2009 samlades 1 450 ton bärbara batterier och 273 ton inbyggda batterier in, i genom så kallade pet och slutförvaras på ett säkert sätt. • Litiumbatterier tas omhand där man kan återanvända kobolt, till exempel som tillsats i stålindustrin. Batteriinsamlingen. De flesta kommunerna till så att det istället ska kunna tas ur kretslop öppna nickel Alla batterier ska samlas in och materialåtervinnas så långt det är möjligt. strin. Nickel återvinns också, men sänds vidare till stålverk. Insamling av småbatterier 2003 – 2009 kg/invånare 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0 12 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 Svensk avfallshantering 2010 Avfall från elektriska och elektroniska produkter 143 850 ton el-avfall samlades in 2009, en Insamling av el-avfall från hushållen sker Komponenter med farliga ämnen, farligt minskning med 5,2 procent jämfört med främst på kommunernas bemannande åter avfall, tas om hand i godkända anläggningar. 2008. I genomsnitt lämnades 15,4 kg el-avfall vinningscentraler, det finns cirka 600 runt om Plasthöljen förbränns i anläggningar för ener per person in 2009. Året innan samlades 16,3 i landet. I vissa kommuner kompletteras den giutvinning och metaller skickas till smältverk kg in per person. Det finns ett tydligt samband med fastighetsnära insamling. Avfall Sverige för återvinning. Lysrör och lågenergilampor mellan konjunktur, konsumtion och avfall. och El-Kretsen bedriver, tillsammans med innehåller kvicksilver. Dessa produkter hante Minskningen är därför troligen en följd av kon flera kommuner, olika projekt för att utveckla ras därför genom separering i en sluten pro junkturen, samtidigt som många el-produkter insamlingssystemen. Ett sådant system är en cess. Glaset och metallerna kan sedan åter blir mindre och lättare. insamlingsbehållare för glödlampor och smått vinnas och det pågår försök med att utarbeta el-avfall, som placeras i butiker eller andra metoder så att även det kvicksilverhaltiga lys offentliga miljöer. pulvret ska kunna återvinnas. Sedan producentansvaret infördes i Sverige har kommuner och producenter samarbetat för att ta hand om el-avfallet. År 2001 bildade Elektriskt och elektroniskt avfall förbehand Det förekommer att uttjänt elektronik Avfall Sverige, Sveriges Kommuner och las – sorteras och demonteras – innan det skänks till andra länder, ett gott syfte som Landsting samt elproducenternas servicebo skickas till vidare behandling. Förbehandlingen dock inte gagnar miljön. Det är miljömässigt lag El-Kretsen systemet El-retur. Samarbetet sker hos certifierade anläggningar, som däref bättre att lämna till återvinning i Sverige, där innebär att kommunerna åtar sig att mot ter skickar dem vidare till slutlig behandling det finns möjlighet att ta hand om avfallet på ersättning ansvara för insamling av elavfall eller återvinning. ett miljömässigt riktigt sätt. från hushåll och producenterna ansvarar för behandlingen. ÅTERVINNING AV ELAVFALL 2003-2009 ton 200 000 150 000 100 000 50 000 0 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 Återvunnet elavfall 13 Svensk avfallshantering 2010 Materialåtervinning Material- och biologisk återvinning uppgick till digt ökat vilket innebär att en större del av de ning 2009. Alla förpackningar av pappers 2 204 280 ton 2009. Det motsvarar 236,0 kg förpackningar och tidningar, som sätts på fibrer har ett gemensamt återvinningsmål på per person. Sveriges riksdag har satt som mål marknaden, också återvinns. 65 procent och återvinningsgraden blev förra att minst 50 procent av hushållsavfallet ska Mängderna kartong-, plast- och metallförpack återvinnas genom material- och biologisk åter ningar utgår från förpackningsmängderna, som 33 400 ton metallförpackningar lämnades vinning till 2010. 49,2 procent av hushållsav redovisats av de producentföretag som betalar till återvinning förra året. Återvinningsgraden fallet gick till material- och biologisk återvin in avgifter till det så kallade REPA-registret. ning 2009. Den delen av materialåtervinningen som via de cirka 5 800 obemannade återvinnings som producenterna blev 73 procent och återvinningsmålet på 70 procent uppnåddes därmed. 44 430 ton plastförpackningar materialut omfattar förpackningar, returpapper, el-avfall stationerna, driver. nyttjades 2009, återvinningsgraden minskade och det grovavfall som tas tillvara som metall Insamling kan även finnas vid kommunernas till 27 procent. 6 230 ton energiutvanns, åter fraktion vid kommunernas återvinningscentra bemannade återvinningscentraler. Flera kom vinningsgraden var 4 procent. Den totala åter ler minskade till 1 586 600 ton, 169,9 kg per muner har infört fastighetsnära insamling av vinningsgraden för plastförpackningar var person, vilket motsvarar 35,4 procent av allt tidningar och förpackningar, det är ett insam 31 procent, långt från återvinningsmålet på behandlat hushållsavfall. lingssystem som tillämpas allt mer. 70 procent. Från och med 2009 inkluderas Metall från hushåll, exempelvis cyklar och Insamlad mängd tidningspapper minskade inte de plastförpackningar som energiåter trädgårdsmöbler, som lämnas på återvin 2009 då 420 000 ton samlades in. Återvin- vinns genom förbränning tillsammans med ningscentralerna ökade fram till 2007, och ningsgraden ökade dock till 91 procent, det annat hushållsavfall. minskade därefter. Från 2008 till 2009 ökade uppsatta målet på 75 procent har uppnåtts dock den fraktionen med nästan 18 000 ton. sedan länge. År 2009 lämnades 169 920 ton metall in för Insamlat kontorspapper minskade till 177 300 ton, 90 procent, av glasförpack ningarna materialutnyttjades. Återvinnings målet är 70 procent. 118 000 ton. Det är cirka 72 procent av den Avfall Sverige genomför under 2010-2011 en Minskade mängder till materialåtervinning mängd som sätts på marknaden. Resultatet nationell kampanj om materialåtervinning. kan delvis förklaras med lågkonjunkturen överstiger det frivilliga åtagandet om att samla Kampanjen bedrivs i samarbete med landets genom att minskad konsumtion leder till mins in minst 50 procent. kommuner. Målet med kampanjen är att öka kun återvinning, 18,2 kg per person. 14 Förpackningarna samlas huvudsakligen in året 74 procent. kad mängd avfall. Återvinningsgraden på tid 479 700 ton pappersförpackningar – pap skapen om materialåtervinning och förtroendet ningar och vissa förpackningsslag har samti per, kartong och well – lämnades till återvin för kommunernas arbete med denna återvinning. Svensk avfallshantering 2010 Materialåtervinning HUSHÅLL 2009 [ton] [kg/person] Återvinningsgrad % Tidningspapper 420 000 45,0 91 Kontorspapper 118 000 12,6 72 Pappersförpackning 479 700 51,4 74 Metallförpackningar 33 400 3,6 73 * Plastförpackningar 44 430 4,8 27 Glasförpackningar 177 300 19,0 90 Elektronikavfall 117 770 12,6 Kylenheter 26 080 2,8 Metall från hushållsavfall 169 920 18,2 Totalt 1 586 600 169,9 Regeringens återvinningsmål % 75 65 70 ** 70 70 * 4 % energiutvanns - total återvinningsgrad 31 % ** varav 30 % materialutnyttjande. Materialåtervinning hushåll 2005–2009 (ton) 2005 2006 2007 Tidningspapper 483 000 483 000 474 000 Kontorspapper 135 000 153 000 164 000 Pappersförpackning 380 000 486 790 504 000 Metallförpackningar 33 700 33 700 35 300 Plastförpackningar 31 080 42 130 49 120 Glasförpackningar 155 000 159 000 171 100 Elektronikavfall 101 500 121 900 129 700 Kylenheter 25 000 28 000 30 500 Metall från hushållsavfall 130 000 150 000 180 000 Totalt 1 474 280 1 657 520 1 737 720 2008 459 000 156 000 482 000 32 660 50 310 174 170 122 900 28 800 152 000 1 657 840 2009 420 000 118 000 479 700 33 400 44 430 177 300 117 770 26 080 169 920 1 586 600 Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, El-kretsen, Svensk Returpappersförening och Avfall Sverige materialåtervinning hushåll 2 1 1 1 1 1 ton 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 15 Svensk avfallshantering 2010 Biologisk återvinning 2009 gick 617 680 ton hushållsavfall till bio matavfall per år, främst grönsaks- och logisk återvinning – rötning eller komposte fruktrester. Vid rötning bildas också biogödsel, som är ring. Det är en ökning med 3,4 procent jämfört Det vanligaste insamlingssystemet för käll ett utmärkt gödningsmedel med ett rikt med 2008. Totalt behandlades 66,1 kg avfall sorterat matavfall från villahushåll är två sepa näringsinnehåll. Genom att använda biogödsel – grönavfall och matavfall – biologiskt per rata kärl, ett för matavfall och ett för bränn i stället för mineralgödsel återförs växtnä person 2009. Den biologiska återvinningen bart avfall. Det finns även flerfackskärl, där ringsämnen, bland annat fosfor, som är en utgör nu 13,8 procent av den totala mängden olika fraktioner sorteras i separata behållare. ändlig resurs. Under 2009 producerades behandlat hushållsavfall. Insamlingssystem med optisk sortering av 498 720 ton biogödsel varav 97 procent åter 154 kommuner har mer eller mindre utbygg da system för insamling av matavfall, visar en olikfärgade påsar som läggs i samma kärl fördes till lantbruket. Den resterande delen förekommer också. avvattnades och/ eller efterkomposterades. ny undersökning som Avfall Sverige genom Vid rötning av biologiskt avfall bildas biogas 630 500 ton avfall komposterades 2009, fört. 22 av dessa har endast insamling från som huvudsakligen består av metan och koldi 85 620 ton av detta var matavfall. Komposten storkök och restauranger, resterande 132 oxid. Biogas är förnyelsebart och det mest användes främst till jordförbättringsmedel kommuner har system även för hushållen. miljövänliga bränslet som kan användas till eller jordblandningar. Undersökningen visar också att ytterligare 63 fordonsbränsle och uppvärmning. För att Anläggningar som producerar kompost eller kommuner har planer på att införa system för använda biogasen som fordonsbränsle och i biogödsel från utsorterat bioavfall, inklusive källsortering av matavfall. Avfall Sveriges naturgasnätet måste gasen uppgraderas. matavfall från livsmedelsindustrin, kan kvali beräkningar visar att 21 procent av matavfal let återvanns biologiskt 2009. 16 stark utveckling. Under 2009 producerades 317 440 MWh biogas, det motsvarar över 35 miljoner liter Plockanalyser av hushållsavfall har visat bensin. Idag används biogas främst som for att varje svensk ger upphov till nästan 100 kg donsbränsle och den marknaden är under tetsmärka sin produkt genom certifiering. Svensk avfallshantering 2010 Biogas från avfall - stor klimatbesparing Forskare vid Lunds tekniska högskola visar nu att biogas från avfall kan ge 95 procent lägre växthusgasutsläpp än bensin. En större besparing än vad man tidigare trott. 17 Svensk avfallshantering 2010 Certifieringssystemet, som har funnits i tio år, med att certifiera sina produkter. Tio biogas vidareutvecklades under 2009. I anläggning har Avfall Sverige arbetat fram i samråd med anläggningar har erhållit certifikat. De är ar, där det sker biologisk behandling av orga lantbruks- och livsmedelsbranschen, tillverka Falkenberg, Helsingborg, Kalmar, Kristianstad, niskt material genom anaerob nedbrytning, re av kompost och biogödsel, jordtillverkare, Laholm, Linköping, Norrköping, Uppsala, och vid uppgradering av biogas till fordons myndigheter Besiktnings- Västerås och Vänersborg. Tre komposterings bränsle kan det uppstå utsläpp till luft i olika organet för detta certifieringssystem är SP, anläggningar är certifierade, Borlänge, Malmö delar av systemet. Dessa utsläpp bör minime Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Certi- och Örebro. ras av flera skäl även om utsläppen från bio och forskare. fieringen ställer krav på hela hanteringskedjan Avfall Sveriges initiativ till ett frivilligt åta gasanläggningar är låga. Drygt 30 biogas- och från inkommande avfall till användning. För gande för att minimera utsläpp från biogas- uppgraderingsanläggningar har anslutit sig till närvarande arbetar ett antal anläggningar och uppgraderingsanläggningar fortsatte och det frivilliga åtagandet. 2005 2006 2007 2008 2009 Rötning 258 070 283 730 356 090 405 580 535 930 Kompostering 459 830 452 390 515 290 568 700 630 500 Total biologisk behandling 717 900 736 120 871 380 974 280 1 166 430 varav matavfall 118 960 134 990 166 810 162 680 178 770 Total mängd hushållsavfall som behandlas biologiskt* 454 450 469 880 561 300 597 280 617 680 Biogödsel (ton) 251 840 272 730 336 100 389 350 498 720 Rågas (MWh) 161 600 181 270 228 810 280 000 317 440 Fordonsgas (MWh) 87 730 106 430 149 230 204 720 262 600 El (MWh) 1 260 1 680 1 230 700O** Uppvärming (MWh) 61 620 63 600 67 960 48 740 41 280 Total (MWh) 161 600 181 270 218 410 254 160 303 870 * Inkluderar 63 000 ton hemkompostering. 18 ** En allt större del av biogasen uppgraderas till fordonsgas. Elproduktionen har i det närmaste upphört. Svensk avfallshantering 2010 Kompostering Totalt (ton) varav hushållsavfall 1 290 1 210 9 260 11 770 9 810 4 220 6 980 26 240 1 660 6 640 22 460 17 870 18 280 7 500 56 500 9 760 15 400 3 960 13 210 20 410 33 180 1 820 3 200 12 700 1 570 11 700 5 280 12 900 1 730 6 410 29 510 9 180 33 180 4 720 9 800 11 610 980 390 1 210 2 060 11 110 9 810 650 560 20 580 200 6 640 17 290 17 590 16 870 7 500 2 000 7 980 200 1 800 10 240 12 140 33 180 240 3 200 10 650 1 570 7 680 5 280 5 900 500 6 410 23 570 9 030 10 000 4 720 9 700 6 270 220 Summa Övriga anläggningar 453 900 176 600 284 940 176 600 Riket 630 500 461 540 Ale Alingsås Borås Borlänge Eslöv Fagersta Gällivare Göteborg Habo Halmstad Helsingborg Huddinge Hässleholm Karlskrona Karlstad Klippan Kristinehamn Kungsbacka Ludvika Luleå Malmö Mariestad Motala Mörrum Norrtälje Sala Simrishamn Södertälje Tranås Trelleborg Täby Uppsala Västerås Ystad Örebro Östersund Överkalix Rötning Totalt (ton) Bjuv Boden Borås Eskilstuna Falköping Falkenberg Helsingborg Huddinge Jönköping Kalmar Kristianstad Laholm Linköping Norrköping Skellefteå Skövde Uppsala Vetlanda Vänersborg Västerås Totalt 47 000 4 060 24 580 5 960 8 550 79 400 64 330 940 8 890 25 890 90 130 55 230 46 600 16 000 6 540 8 230 9 600 1 000 12 700 20 300 535 930 varav hushållsavfall 0 1 860 12 400 3 320 4 970 2 700 19 020 680 5 950 0 4 230 2 300 0 0 4 290 0 5 020 1 000 10 100 15 300 93 140 BIOLOGISK ÅTERVINNING AV HUSHÅLLSAVFALL 1975 – 2009 ton 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 19 Svensk avfallshantering 2010 Energiåtervinning Under 2009 gick 2 173 000 ton hushållsavfall Energiåtervinning sker också i anläggning avfall importerades till Sverige 2009. Avfall till energiåtervinning. Det är en minskning från ar, som inte behandlar hushållsavfall, men det har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska 2008 med nästan 120 000 ton. Utslaget på finns ingen samlad uppgift på den totala ener fjärrvärmesystemen. Avfall Sverige och Svensk varje invånare i Sverige lämnades 232,6 kg giutvinningen genom förbränning av avfall i Fjärrvärme har gjort en studie som indikerar hushållsavfall per person till energiåtervinning Sverige. minskade utsläpp av växthusgaser till följd av 2009. Energiåtervinning utgör 48,4 procent av Sverige har haft stränga krav på utsläpp den totala mängden behandlat hushållsavfall. från energiåtervinning till vatten och luft Den största utsläppsreduktionen beror på Som en effekt av utbyggnad och effektivise sedan mitten av 1980-talet. De flesta utsläpp att importen ersätter annan avfallsbehandling ring har energiåtervinningen genom avfallsför har minskat med 90–99 procent sedan dess. i ursprungslandet. Det gäller i första hand bränning ökat de senaste åren. Totalt utvanns Förutom ökade krav har faktorer som ständig deponering, vilket innebär kraftigt minskade 13,9 TWh energi genom förbränning, fördelat teknisk utveckling och bättre sortering av utsläpp av metan, som är en mycket kraftig på 12,3 TWh värme och 1,6 TWh el. Det mot avfallet bidragit till minskade utsläpp. växthusgas. Transporten av avfallet ger ett i svarar hushållsel till nästan 275 000 normal Efter förbränningen kvarstår rester bestå sammanhanget marginellt tillskott av växthus villor och värme till 820 000 villor. En under ende av slagg från ugnen, 15–20 viktprocent gaser, visar Avfall Sveriges och Svensk sökning av hur avfall används för energiutvin av den tillförda mängden avfall, och rökgasre Fjärrvärmes undersökning. ning ur ett europeiskt perspektiv visar att ningsrester, 3–5 viktprocent. En del av slag Enligt EUs ramdirektiv för avfall är avfalls Sverige är det land, som utvinner mest energi gen deponeras, men slaggruset används förbränning med effektiv energiutvinning att ur avfallet vid förbränning.* också som ersättning för naturgrus vid exem betrakta som återvinning. Det är ett hygieniskt pelvis konstruktion av vägar och deponier. och miljömässigt bra sätt att behandla det 2 497 830 ton övrigt avfall, främst industriav Rökgasreningsresterna avfall som inte kan eller bör behandlas med fall. Den samlade avfallsmängden till energi används som neutraliseringsmedel vid åter återvinning var 4 670 840 ton vilket är en fyllning av gruvor. Förutom hushållsavfall behandlades också ökning med drygt 100 000 ton sedan året innan. Avfall Sveriges statistiska uppgifter avser främst anläggningar, som behandlar hushålls avfall. 20 importen.** deponeras eller I Sverige finns 29 anläggningar, som för bränner hushållsavfall. Utbyggnaden fortsät ter under 2010 och 2011. Import av avfall till energiutvinning har ökat under de senaste åren. 36 480 ton hushålls någon annan metod. * ”Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv” Avfall Sverige-rapport U2008:13 finns för nedladdning på www.avfallsverige.se ** ”Klimatpåverkan från import av brännbart avfall” Avfall Sverige- rapport U2009:06 finns för nedladdning på www.avfallsverige.se Svensk avfallshantering 2010 ENERGIÅTERVINNING Totalt utvanns 2009 13,9 TWh energi genom avfallsförbränning, fördelat på 12,3 TWh värme och 1,6 TWh el. Det motsvarar el till nästan 275 000 normalvillor och värme till 820 000 villor. 21 Svensk avfallshantering 2010 Tillfört avfall (ton) Energiutvinning (MWh) Anläggning Hushållsavfall Totalt Värme El Avesta Boden Bollnäs Borlänge Borås Eksjö Finspång Göteborg Halmstad Hässleholm Jönköping Karlskoga Karlstad Kil Kiruna Kumla Köping Lidköping Linköping Ljungby Malmö Mora Norrköping Skövde Stockholm Sundsvall Södertälje Uddevalla Umeå Uppsala Västervik 19 460 43 020 23 290 36 560 26 040 28 650 23 130 275 460 103 370 10 920 47 780 30 800 35 320 0 29 590 44 740 15 350 42 920 146 350 52 540 220 780 11 160 112 150 26 840 393 430 90 430 0 43 990 62 780 165 650 10 500 52 360 93 500 47 030 63 340 102 820 51 950 29 360 453 860 183 470 42 420 145 150 95 580 48 040 13 830 60 800 162 210 29 380 90 480 390 900 58 720 548 230 14 130 190 470 59 400 659 910 197 000 175 740 97 560 128 960 340 690 43 550 164 980 306 000 131 710 154 910 227 700 94 550 65 270 1 197 390 450 200 107 940 359 100 233 840 156 860 40 490 136 280 263 420 76 080 292 210 948 140 139 930 1 471 540 39 340 499 510 170 930 1 649 490 421 820 781 600 183 000 310 130 1 090 130 119 930 0 28 000 0 31 690 49 700 16 250 0 227 790 63 420 3 990 100 210 22 170 0 0 24 030 68 370 0 30 400 134 940 15 040 254 040 0 32 450 12 960 311 640 84 370 10 490 57 000 68 900 0 0 2 173 000 4 670 840 12 284 420 1 647 850 Summa Avfall Sveriges statistik omfattar anläggningar som tar emot hushållsavfall. De flesta tar också emot annat avfall. Anläggningarna i Södertälje och Kil är trots denna definition medräknad. I energiåtervinningen ovan finns även energin från stödbränslen med. Mängden stödbränsle var totalt 106 200 MWh 22 Svensk avfallshantering 2010 Energiutvinning och emissioner 2005 2006 2007 2008 2009 Förbränning (ton) Hushåll 2 181 890 2 107 860 2 190 980 2 292 970 Annat avfall 1 637 440 1 991 940 2 279 710 2 273 840 Summa 3 819 330 4 099 800 4 470 690 4 566 810 2 173 000 2 497 840 4 670 840 Produktion (MWh) Värme 10 168 190 10 270 290 12 151 270 12 196 620 El 943 270 1 187 390 1 482 750 1 527 600 Summa 11 111 460 11 457 680 13 634 020 13 724 220 12 284 420 1 647 850 13 932 270 Utsläpp till luft (ton) Stoft 39 33 24 30 HCl 98 55 60 39 310 175 196 154 SOx (SO2) NOx (NO2) 1 904 2 180 2 101 2 190 37 35 211 2 350 Utsläpp till luft* Hg (kg) 33 39 36 44 58** Cd + Tl (kg) 21 15 6 6 15 Pb (kg) 77 54 51 136 170** Dioxin (g) 1,1 0,8 0,5 0,8 2,6** Slagg (ton) 550 850 598 545 649 680 693 140 736 020 RGR (ton) 160 920 176 298 183 370 202 920 216 660 * utsläppsvärden redovisas enligt föreskrifterna för avfallsförbränning ** enstaka högre värden påverkar de totala utsläppsvärdena AVFALL TILL ENERGIÅTERVINNING 1991 – 2009 energiutvinning UR AVFALL 1991 – 2009 ton 5 000 000 MWh 15 000 000 4 000 000 12 000 000 3 000 000 9 000 000 2 000 000 6 000 000 1 000 000 3 000 000 0 -91 -96 -01 Mängd till energiåter vinning -07 -08 -09 0 -91 -96 Energiproduktion -01 -07-08 -09 Värme Varav hushållsavfall 23 Svensk avfallshantering 2010 Deponering 2009 deponerades 63 000 ton hushållsavfall. under 2009. Merparten av de deponier som Det är en minskning med 77 000 ton, 55 pro drivs vidare tar emot icke-farligt avfall och 21 Minst hälften av de aktiva deponierna anger cent, jämfört med 2008. Utslaget per invånare av dessa även farligt avfall. Endast 5 av depo att de behandlade lakvattnet lokalt under är det 6,7 kg per person. 1,4 procent av hus nierna är avsedda för enbart inert avfall. 2009. Den lokala lakvattenbehandlingen hållsavfallet deponerades 2009. Vid de svens De deponier som stängs ska sluttäckas. omfattar i de flesta fall någon form av biolo ka deponierna för kommunalt avfall deponera Tillsammans täcker dessa deponier en yta av gisk rening för att bland annat minska utsläp des totalt 1 030 000 ton år 2009, en minsk uppskattningsvis 25 km2 och den uppskattade pen av näringsämnen. Lakvattnet kommer ning med 640 000 ton jämfört med året innan. totala kostnaden för sluttäckning är cirka 6 dock att på sikt ändra karaktär eftersom det Deponering är den behandlingsmetod som miljarder kronor. Det årliga materialbehovet för är förbjudet att deponera organiskt avfall. Vid används för avfall som inte kan behandlas på sluttäckningsändamål är cirka 6-8 miljoner ton. knappt 80 procent av de aktiva deponierna annat sätt, till exempel kakel, porslin och Det är inte alltid naturliga material finns att samlades drygt 4,8 miljoner m3 lakvatten in betongkross. 1994 började Avfall Sverige samla in statis tik över mängden hushållsavfall till depone 24 och gas motsvarande 8 GWh facklades bort. tillgå. I många fall utnyttjas restprodukter i stället, till exempel slagger, slam, askor, föro renade jordar etc. under 2009. På en modern avfallsanläggning är depone ringen endast en del av verksamheten. ring. Sedan dess har deponeringen minskat Under 2009 utvanns cirka 248 GWh ur Utsortering av material för bearbetning, för kraftigt och 2003 uppnåddes miljömålet om insamlad deponigas vid 36 aktiva deponier, transport till återanvändning och återvinning en halvering av mängden deponerat avfall varav cirka 11 GWh i form av el. Utöver detta samt för energiutvinning pågår på de flesta jämfört med 1994. Målet skulle ha nåtts facklades gas motsvarande cirka 35 GWh avfallsanläggningar. De utnyttjas bland annat 2005. bort. Vid fackling utvinns inte energi, men också som mellanlager för stora mängder Den 31 december 2008 trädde strängare utsläppen av metan minskar. Under samma avfall som faller under producentansvaret, till EU -bestämmelser för deponering i kraft och period utvanns cirka 46 GWh ur insamlad exempel papper och glas. nära hälften av deponierna för kommunalt deponigas vid 12 deponier som avslutats avfall stängdes, 85 deponier drevs vidare under 2008, varav cirka 6 GWh i form av el, Svensk avfallshantering 2010 Deponerade mängder 1994–2009 (ton) 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 deponerade mängder 1994 – 2009 Deponerad mängd varav hushållsavfall 6 080 000 5 340 000 5 050 000 4 750 000 4 800 000 4 900 000 4 450 000 4 240 000 3 770 000 2 940 000 2 480 000 1 940 000 1 830 000 1 994 000 1 670 000 1 030 000 1 380 000 1 200 000 1 110 000 1 150 000 1 020 000 920 000 865 000 880 000 825 000 575 000 380 000 210 000 226 000 186 000 140 000 63 000 ton 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -09 Deponerad mängd avfall varav hushållsavfall Det finns en viss osäkerhet i värdena avseende hushållsavfall då det inte alltid går att särskilja flödena av hushållsavfall från annat avfall. Energiutvinning på deponier (mWh) Nyttiggjord energi varav elenergi Fackling 2004 2005 2006 2007 2008 2009 370 000 25 000 50 000 340 000 20 000 70 000 282 200 20 800 60 200 290 100 22 600 52 100 310 800 23 700 65 100 294 240 17 400 43 600 25 Svensk avfallshantering 2010 Avfallsekonomi Hushållsavfallet hanteras av kommunerna och matavfallsabonnemang, får betala en lägre Det finns en mängd olika styrmedel för att producenterna. Kommunens kostnader tas ut avgift än de som väljer att lämna blandat minska avfallshanteringens miljöpåverkan, via en renhållningsavgift och producenternas avfall. öka resurseffektiviteten och öka återvinning För att styra över mer avfall till återvinning en. Det kan vara information eller administra Kommunfullmäktige fastställer kommunens har flera kommuner infört en viktbaserad tiva och ekonomiska styrmedel. Till de admi renhållningsavgifter. Producenterna beslutar avgift där man utöver grundavgiften betalar nistrativa styrmedlen hör regleringar och för själva hur stor avgiften på produkten ska vara. per kilo avfall som hämtas. 29 kommuner bud, exempelvis gränsvärden för utsläpp och hade förbud kostnader som en avgift på själva produkten. Renhållningsavgiften täcker som regel kom 26 infört viktbaserad taxa 2009. att deponera organiskt avfall. munens hela kostnad för avfallshanteringen, Hämtningsfordonet är då försett med en våg Ekonomiska styrmedel kan fungera som men underskott får skattefinansieras. I kost funktion och utrustning för att identifiera varje morot, exempelvis skattelättnader och sub naderna ingår att administrera verksamheten enskilt kärl. Hur hög den årliga kostnaden blir ventioner, eller piska, exempelvis skatter och genom avfallsplanering, kundservice, fakture vid viktbaserad avgift beror på hur mycket avgifter. En grundprincip är att förorenaren ring och information. Dessutom ska avgiften avfall som lämnas. ska betala. täcka kostnaden för den service som ges vid Renhållningsavgiften i en lägenhet på 70 m2 Skatt på avfall, som deponeras, infördes år återvinningscentralerna i form av mottagning är i genomsnitt 1 350 kronor, visar en årlig 2000 som ett styrmedel för att minska depo av grovavfall och hushållens farliga avfall. Det rapport från Avgiftsgruppen, där organisatio neringen. Skatten var då 250 kr per ton och är vanligt att taxan delas in i grundavgift och nerna för hyresgäster och fastighetsägare den har sedan höjts i olika intervaller. Sedan rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och bland andra är representerade. den 1 juli 2006 är deponiskatten 435 kronor behandlingsavgift. Enligt kommunallagens I genomsnitt är kostnaden för avfallshante per ton avfall. Det är deponeringsanläggning självkostnadsprincip får kommunerna inte ta ringen 690 kronor per person och år, inklusive en, som är skattskyldig. Den 1 juli 2006 inför ut högre renhållningsavgifter än vad som mot moms. Kommunens kostnader för insamling des en skatt på hushållsavfall till förbränning. svaras av de kostnader man har för avfalls av kärl- och säckavfall är i genomsnitt 200 kr Riksdagen har beslutat att avskaffa den skat hanteringen. per person. I denna kostnad ingår inte behand ten 1 oktober 2010. Ett svenskt villahushåll betalar i genomsnitt lingen av avfallet. I grundkostnaden, som Behandlings- eller mottagningsavgift är den 1 940 kronor per år i avfallsavgift enligt upp uppgår till 250 kr per person, ingår även drift kostnad för avfallshanteringen som tas ut då gifter från Avfall Sveriges statistiksystem av återvinningscentraler, hantering av hushål avfallet förs till en behandlingsanläggning. I Avfall Web. lens farliga avfall, planering, information och tabellen på nästa sida anges ungefärliga avgif Många kommuner, som infört frivillig insam administration. Statistiken kommer från Avfall ter vid olika typer av behandling. Variationerna ling av matavfall, använder taxan som styrme Web och bygger på uppgifter från cirka 40 kan vara stora från anläggning till anläggning. del. Det kan ske genom att de, som väljer procent av Sveriges kommuner. Svensk avfallshantering 2010 Förbränningsskatt Deponiskatt 2000 – 2010 Upphör 1 oktober 2010 600 kr/ton 500 500 400 kr/ton 400 300 300 200 200 100 100 0 0% 5% 10% 15% 20% 25% elverkningsgrad 0 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 Behandlingsavgifter för hushållsavfall (inklusive moms och i förekommande fall skatt) kr/ton Deponering Förbränning Biologisk behandling 2004 2005 2006 2007 2008 2009 700–1200 300–600 400–1000 700–1200 300–600 400–600 700–1200 500–1000 400–700 700–1200 500–1000 400–800 700–1200 550–1100 400–800 700–1200 550–1100 400–800 27 Svensk avfallshantering 2010 Annat avfall än hushållsavfall Industrin ansvarar själv för omhändertagandet Enligt EUs avfallsstatistikförordning ska med avfall. Cirka 2 miljoner ton farligt avfall upp av det avfall som inte är hushållsavfall och har lemsländerna rapportera sin statistik vartan kom inom industrin. i vissa fall egna deponier och möjligheter att nat år. 2008 års statistik kommer att presen 26 miljoner ton av det behandlade icke-far utnyttja energin ur avfallet i egna förbrän teras under hösten 2010, den senast tillgäng liga avfallet och 339 000 ton av det farliga ningsanläggningar. liga statistiken är därför från 2006. avfallet gick till materialåtervinning. En stor Avfall som uppkommer vid nybyggnad, reno 2006 uppkom närmare 121 miljoner ton del av återvinningen av det farliga avfallet vering, ombyggnad eller rivning av byggnad icke-farligt avfall och 2,8 miljoner ton farligt utgjordes av förorenade jordmassor eller eller som uppstår vid större anläggningsarbe avfall i Sverige. 111,1 miljoner ton icke-farligt avfall från förbränning, som behandlades och te i en trädgård ingår inte i kommunens ansvar avfall, och cirka 1 miljon ton farligt avfall användes som täckningsmaterial vid deponier. att samla in eller omhänderta. Avfall från min behandlades enligt undersökningen. Siffrorna 18,5 miljoner ton av det icke-farliga avfallet dre underhållsarbeten och reparationer i inkluderar hushållsavfall. I statistiken rappor och 209 000 ton av det farliga avfallet bostaden räknas dock som hushållsavfall. En teras uppkomna mängder och behandlade behandlades genom förbränning med energi del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt mängder var för sig. Mängden behandlat avfall utvinning. Siffrorna gäller allt avfall, även från avfall, till exempel asbest och impregnerat är mindre än mängden uppkommet avfall, av hushåll. virke, och måste hanteras som sådant. flera anledningar. Exempelvis redovisas inte Avfall uppkommer främst i gruvindustrin, vissa typer av behandling, inte heller intern därefter följer träindustrin och byggverksam materialåtervinning i industrin. heten. 62 miljoner ton gruvavfall, cirka 22 Samlade uppgifter om annat avfall än hus hållsavfall finns i den officiella statistik, som Sverige rapporterar till EU via Naturvårdsverket. 116 miljoner ton icke-farligt avfall uppkom inom industrin 2006, ungefär hälften var gruv 28 miljoner ton träavfall och drygt 8 miljoner ton avfall från byggverksamhet uppkom 2006. Svensk avfallshantering 2010 Avfallsagenda Större förändringar i lagar, förordningar och 2003 regler som styr avfallsverksamheten. • Skatt på avfall till deponering höjs till 370 • Förordning och föreskrift om avfallsförbrän 1999 • Regeringens proposition 2002/03:117 ”Ett avfall exklusive gruvavfall skall minska med samhälle med giftfria och resurssnåla minst 50 procent till år 2005 räknat från kretslopp” publiceras. Riksdagsdebatt och 1994 års nivå. kr/ton. • Miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter. ning träder i kraft 28 december. • Nationellt miljömål att mängden deponerat beslut om propositionen. 2000 • Skatt på avfall som förs till deponering införs med 250 kr/ton. • Kommunernas möjlighet att ta frivilligt ansvar för annat avfall än hushållsavfall försvinner. 2006 2004 • Förtydligande • Skatt på hushållsavfall till förbränning införs om avfallsinnehavarens ansvar införs i 15 kap 5 a § miljöbalken. • Föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall. 1 juli. • Skatt på avfall till deponering höjs till 435 kr/ton. • Nya föreskrifter om krav för mottagning av • Ändringar i förordningar om producentan avfall vid anläggningar för deponering, samt 2001 svar för förpackningar respektive returpap föreskrifter om innehåll i en kommunal • Förordning med föreskrifter om deponering per. av avfall. • Förordning om producentansvar för elek triska och elektroniska produkter. 2005 • Svenskt miljömål: Mängden deponerat avfall, exklusive gruvavfall, ska minskas • Skatten på avfall till deponering höjs till med minst 50 procent jämfört med 1994. 288 kr/ton. • Deponeringsförbud för utsorterat brännbart avfall. • Förordning om förbränning av avfall införs. Gäller direkt för nya anläggningar. av avfall träder i kraft. • Deponeringsförbud för organiskt avfall. 2002 • Avfallsförordning med ny avfallslista. avfallsplan. • Ny EG -förordning 1013/2006 om transport (Enligt statistiken uppfyllt för hushållsavfall under 2003). • Ny förordning om producentansvar för elek 2007 • Vägledning till begreppet hushållsavfall från Naturvårdsverket. • Införande av utvidgat miljöansvar för verk samhetsutövaren och utökad lagstiftning om miljöbrott. triska och elektroniska produkter träder i • Kommunernas möjlighet till frivilligt ansvar kraft den 13 augusti. Tidigare förordning gäl för annat farligt avfall än hushållsavfall upp ler tills vidare för glödlampor och ljuskällor. hör 1 juli. • Ny förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med nya tillstånd- och anmäl ningsnivåer i bilagan. 29 Svensk avfallshantering 2010 2008 2010 • Ny lagstiftning om offentlig upphandling • Skatt på förbränning av hushållsavfall tas träder i kraft 1 januari. verket om krav på att deponier för farligt bort den 1 oktober 2010. • Samtliga aktiva deponier ska följa förord • Ny handbok från Naturvårdsverket om åter avfall och deponier för icke-farligt avfall ska ning och föreskrift om deponering av avfall. vinning av avfall i anläggningsarbeten, samla in och redovisa meteorologiska data, • Införande av krav på förhandsgodkända ändring i NFS 2004:10. Handbok 2010:1. att • Nationellt mål att 35 procent av matavfall vissa slags papper, bland annat tidnings Naturvårdsverket bemyndigas att förhandla från hushåll, restauranger, storkök och buti papper samt om krav på tillstånd för att överenskommelser om ett mindre strikt ker ska behandlas genom biologisk återvin yrkesmässigt driva sådana insamlingssys anmälningsförfarande för avfallstranspor insamlingssystem för förpackningar och tem. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september. • Förordningsändring möjliggör ter i gränsområden mellan Sverige och Finland respektive Danmark. ning. • Nationellt mål att minst 50 procent av hus hållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. • Nytt ramdirektiv om avfall från Europeiska • Reviderad definition av biogas som ska gemenskapen, tidigaste genomförande i möjliggöra att deponigas omfattas av defini • Nationellt mål att allt lämpligt matavfall och Sverige 2010. tionen. Skattebefrielse för biogas som leve därmed jämförligt avfall från livsmedelsin reras i rörledning. Skattefriheten ska kunna dustrier med mera ska återvinnas genom • Ny EG-förordning med bestämmelser om export för återvinning av avfall till vissa länder. • Ny EG-förordning med bestämmelser om förbud mot export av bland annat kvicksil ver från EU. följa gasen till kunden enligt avtal. • Skatten på handelsgödsel avskaffas den 1 januari 2010. • Ny förordning om batterier träder i kraft 1 januari. • Ny förordning om avfall från utvinningsindu biologisk behandling. • EUs reviderade ramdirektiv för avfall ska vara infört senast 10 december • Miljöskade- och saneringsförsäkringen för svinner den 1 januari 2010. 2009 30 • Reviderade föreskrifter från Naturvårds 2011 • Ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivme • Den nya EG-förordningen om animaliska del och flytande biobränslen. Implemen biprodukter, 1069/2009/EG, ska tillämpas tering av krav i förnybarhetsdirektivet från och med den 4 mars 2011. 2009/28/EG. strin. Bestämmelserna rör avfall från pro • Reviderade föreskrifter från Naturvårds spektering, utvinning, bearbetning eller lag verket om stora förbränningsanläggningar ring av en mineraltillgång och avfall från respektive avfallsförbränning, ändringar i driften av bergtäkt. NFS 2002:26 respektive NFS 2002:28. Svensk avfallshantering 2010 2013 2020 • Enligt avfallsdirektivet ska EUs medlems • EU har satt upp som mål att minska utsläp stater senast den 12 december 2013 ta pen av växthusgaser med 20 procent fram fram nationella program för att minska till år 2020, jämfört med år 1990. Riksdagen avfallsmängderna och samtidigt göra avfal har beslutat att Sveriges utsläpp ska vara let mindre farligt. Programmen ska antingen 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i övergripande målet är 20 procent förnybar andra miljöpolitiska program. Kraven åter energi totalt i EU och minst 10 procent av finns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall. fordonsbränslena ska ha förnybart ursprung. 2014 • Ramdirektivet för avfall innebär nya återvin • Avfall som innehåller minst 0,1 viktprocent ningsmål för medlemsstaterna. Till 2020 kvicksilver och som inte är slutligt depone ska 50 procent av summan av papper, rat i enlighet med tillstånd meddelat med metall, plast och glas i avfall från hushåll stöd av miljöbalken eller föreskrifter som och liknande avfall återanvändas eller åter meddelats med stöd av balken ska bort vinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 skaffas på sätt som anges i avfallsförord procent. ningen (med vissa undantag angivna i för ordningen 1108/2008/EG). 2015 • Nationellt mål att minst 60 procent av fos forföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. • Senast år 2015 ska EUs medlemsstater ha anordnat separat insamling för åtminstone papper, metall och glas förutsatt att det är tekniskt, miljömässig och ekonomiskt genomförbart. Kraven återfinns i ramdirek tivet för avfall. 31 Svensk avfallshantering 2010 ordlista (Benämning på engelska inom parentes) Aerob behandling (Aerobic treatment) BIOCELL (Biocell) Behandling av bioavfall med tillgång till/tillför Avgränsat område exempelvis på deponi där Sådant avfall som brinner utan energitillskott sel av syre, exempelvis kompostering bioavfall bryts ner i syrefri process och depo efter det att förbränningsprocessen startat nigas tas tillvara (se Avfallsförordningen 4 §) BRÄNNBART AVFALL (Combustible waste) ANAEROB BEHANDLING (Anaerobic treatment) Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillför BIOGAS (Biogas) BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL sel av syre, exempelvis rötning Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av bio (Construction and demolition waste) logiskt material, huvudsakligen bestående av Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbygg ASKA (Ashes) metan och koldioxid nad, renovering, ombyggnad eller rivning av Se rökgasreningsrest respektive slagg byggnad BIOGÖDSEL (Biofertilizer) AVFALL (Waste) En produkt från rötning av bioavfall. Det är ett DEPONI (Landfill) Varje föremål, ämne eller substans som inne snabbverkande gödselmedel som ersätter Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas (se Deponeringsförordningen 5 §) havaren gör sig av eller avser eller är skyldig konstgödsel inom jordbruket. Certifierad bio att göra sig av med (se 15 kap 1 § Miljöbalken) gödsel godkänns idag av KRAV. BALA (Baling) BIOLOGISK BEHANDLING Packa samman och eventuellt binda samman (Biological treatment) till balar, till exempel inför mellanlagring eller Återvinning av humus, näring och/eller energi DIOXIN (Dioxin) för att få ett lätthanterligt material ur bioavfall genom aerob eller anaerob Samlingsnamn för 210 klororganiska fören DEPONIGAS (Landfill gas) behandling BAT (Best Available Technology) ingar, varav 17 stycken är mycket giftiga och anrikas i fettvävnad Bästa tillgängliga teknik BIOLOGISKT AVFALL Rättesnöre för vilket system som ska väljas Se bioavfall utifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vad 32 Biogas som bildas i en deponi ELEKTRISKT OCH ELEKTRONISKT AVFALL (Waste Electric and Electronic Equipment, som kan anses ekonomiskt rimligt (se 2 BORTSKAFFANDE (Disposal) WEEE) Miljöbalken) Sådana förfarande som anges i bilaga 5 till Avfall från elektriska och elektroniska produk Avfallsförordningen, bland annat deponering ter inklusive alla komponenter, utrustningsde BIOAVFALL (Biowaste) lar och förbrukningsvaror som har haft en Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del elektrisk eller elektronisk funktion. Omfattas av det organiska avfallet som på begränsad av producentansvar (se Avfallsförordningen 6 tid kan brytas ner i biologiska processer, § och Förordningen om producentansvar för exempelvis mat- och trädgårdsavfall (jämför elektriska organiskt avfall) 2005:209 2 § 28) och elektroniska produkter Svensk avfallshantering 2010 ENERGIÅTERVINNING (Energy recovery) ICKE BRÄNNBART AVFALL LAKVATTEN (Leachate) Tillvaratagande av el/värme som alstras i en (Non-combustible waste) Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller anläggning för avfallsförbränning eller av gas Avfall som inte kan förbrännas även om energi innehålls av avfall under deponering, mellan från organiska ämnen, till exempel i en röt tillförs, exempelvis sten, metaller lagring eller transport INERT AVFALL (Inert waste) LINER (Liner) Tätning i deponi, ofta bestående av flera lager, ningsanläggning eller på en deponi FARLIGT AVFALL (Hazardous waste) Avfall som inte genomgår några väsentliga fysi Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, kaliska, kemiska eller biologiska förändringar i för att förhindra nederbörd att tränga ner i till exempel giftigt, cancerframkallande, explo kontakt med andra avfall, exempelvis sten och deponin eller samla upp lakvatten sivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som grus (se Deponeringsförordningen 3 §) är markerat med * i bilaga 2 eller annat avfall LÄTTNEDBRYTBART AVFALL som har en eller flera farliga egenskaper INSAMLING (Collection) (Biodegradable waste) enligt bil 3 Avfallsförordningen (se Avfalls Uppsamling, sortering eller blandning av avfall Avfall som lämpar sig för kompostering eller förordningen § 4) för vidare transport (se Avfallsförordningen 4 §) rötning FASTIGHETSNÄRA INSAMLING KOMPAKTOR (Compactor) MATAVFALL (Food waste/Catering waste) (Curb-side collection) Fordon som används för att sönderdela och Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hus Insamling på eller i direkt anslutning till de packa avfallet (minska avfallsvolymen) på en håll, restauranger, storkök, butiker och livs fastigheter där avfallet uppkommit deponi medelsindustrin) som av kommersiell eller GROVSOPOR/GROVAVFALL (Bulky waste) KOMPOSTERING (Composting) Hushållsavfall som är så tungt eller skrym Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts MATERIALÅTERVINNING (Material recycling) mande att det inte är lämpligt att samla in i ner under förbrukning av syre (jämför rötning) Se återvinning annan orsak inte gått till konsumtion säck eller kärl (se NFS 2004:4 4 §) KÄLLSORTERING (Source separation) MILJÖSTATION GRÖNAVFALL (Green waste) Sortering eller separering av avfall på samma (Unmanned hazardous waste collection point) Park- och trädgårdsavfall plats där avfallet uppkommit, till exempel i Mindre anläggning för mottagning av hushål hushållet HUSHÅLLSAVFALL (Household waste) lens farliga avfall, ofta förlagd till en återvin ningscentral eller placerad invid en bensinsta Avfall som kommer från hushåll och avfall från KÄRL- OCH SÄCKAVFALL annan verksamhet som till sin typ eller sam (Waste in bins and bags) tion mansättning liknar det avfall som kommer Det avfall som normalt uppstår i hushållet och ORGANISKT AVFALL (Organic waste) från hushåll (se Miljöbalken 15 kap 2 §) som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas Avfall som innehåller organiskt kol, exempel upp i containrar, i underjordsbehållare eller i vis biologiskt avfall och plastavfall (jämför sopsugsystem. bioavfall) (se Avfallsförordningen 4 §) 33 Svensk avfallshantering 2010 PRODUCENT (Producer) SLAGG, SLAGGRUS (Slag, bottom ash) ÅTERVINNING (Recovery) Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Material som inte är brännbara eller inte för Användning, behandling eller omhändertagan Sverige eller säljer en vara eller en förpack ångas vid förbränning, till exempel glas, pors de av material, näringsämnen eller energi från ning (varuproducent) eller den som i sin yrkes lin, järnskrot och stenliknande material (grus avfall (se återvinningsförfarande, bilaga 4 till mässiga verksamhet frambringar avfall som med mera). Sedan större föremål samt metall Avfallsförordningen) kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller rester sorterats bort och materialet siktats får miljöskäl (avfallsproducent) (se Miljöbalken man slaggrus. 15 kap 4 §) ÅTERVINNINGSCENTRAL, ÅVC (Recycling centre) TILLSYN (Inspection Check) Bemannad större anläggning för mottagning PRODUCENTANSVAR Kontroll från myndighet över verksamhet som av grovavfall, trädgårdsavfall, el-avfall, farligt (Producers’ responsibility) bedriver viss verksamhet, särskilt miljöfarlig avfall etc Producenters ansvar för vissa utpekade pro sådan dukter under hela dess livscykel inklusive ÅTERVINNINGSSTATION, ÅVS design, produktion och omhändertagande TÄCKNING (Covering) (Recycling station) som avfall Material på deponi, ofta i flera lager, för att Obemannad mindre anläggning för mottag dränera lakvatten, förhindra regnvatten att ning av förpackningar och returpapper RÖKGASRENINGSRESTER tränga ner och ibland för att hindra avfallet att (Flue gas treatment residues) blåsa iväg. Mellantäckning läggs mellan lager Samlingsnamn för en finkornig fraktion som av avfall, sluttäckning i ett tjockare lager uppstår vid rening av rökgaserna och består överst, ibland med en avslutande plantering. av pannaska, flygaska, filterkaka från slangfil ter samt slam. Rökgasreningsresterna depo VERKSAMHETSAVFALL (Industrial waste) neras som farligt avfall. Avfall som uppkommit genom en verksam hetsprocess RÖTNING (Anaerob digestion) Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioav ÅTERANVÄNDNING (Reuse) fall där biogas bildas (jämför kompostering) Användning av en kasserad produkt utan före gående förädling SAMFÖRBRÄNNING (Co-incineration) Förbränning av avfall, eventuellt tillsammans med andra material, i en anläggning som huvudsakligen byggts för att producera energi. Källor: Avfall Sverige, Svensk avfallsterminologi (1998, AFR-rapport 217), 1000 Terms in Solid Waste Management (1992, ISWA) samt Svensk Författningssamling och Naturvårdsverkets Författningssamling. 34 Svensk avfallshantering 2010 Om Avfall Sverige Avfall Sverige är den svenska branschorganisatio Avfall Sverige strävar efter att främja utvecklingen Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall nen inom avfall och återvinning. Våra medlemmar är av en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfalls kommuner och kommunala bolag. Privata företag är tydligt samhällsansvar. hantering fungerar – allt från insamling till återvin associerade medlemmar. Totalt har vi cirka 400 Avfall Sveriges uppdrag att tillvarata medlemmar ning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, nas intressen inom avfallshantering omfattar bland hållbart och långsiktigt. Vi är 16 000 personer som Avfall Sveriges främsta uppgift är att företräda annat sortering, insamling, återvinning och bortskaf arbetar tillsammans med Sveriges hushåll och företag och utveckla medlemmarna genom att skapa nät fande av avfall samt frågor om administration, ekono – tillsammans gör vi ett av Sveriges viktigaste jobb! verk, förmedla kunskap och påverka beslutsfattare. mi, information, planering, utbildning och utveckling. medlemmar. Läs mer på www.avfallsverige.se Kansli Weine Wiqvist Angelika Blom Monica Lövström Ingegerd Svantesson Verkställande direktör Biologisk återvinning: Rådgivare för samhällskontakter Informatör, webbredaktör Direkttel. 040-35 66 05 kompostering, rötning, biogas Mobiltel. 0705-35 66 42 Direkttel. 040-35 66 07 Mobiltel. 0708-93 15 99 Direkttel. 040-35 66 23 [email protected] Mobiltel. 073-703 70 24 [email protected] Mobiltel. 070-622 00 63 [email protected] [email protected] Ewa Koverman Ekonomiassistent, fakturering Pernilla Svensson Farligt avfall, el-avfall Karin Lindskog Johansson Direkttel. 040-35 66 04 Prenumerationer, medlemsregister Direkttel. 040-35 66 18 Informatör batterier [email protected] Direkttel. 040-35 66 11 Mobiltel. 0706-69 36 18 Direkttel. 040-35 66 12 [email protected] [email protected] Kurser, konferenser Jenny Westin Anna-Carin Gripwall Inge Johansson Direkttel. 040-35 66 03 Statistik, upphandling, avfallstaxor Informationschef Energiåtervinning Mobiltel. 0708-81 96 36 Direkttel. 040-35 66 15 Direkttel. 040-35 66 08 Direkttel. 040-35 66 16 [email protected] Mobiltel. 070-518 40 45 Mobiltel. 070-662 61 28 Mobiltel. 0739-88 33 99 [email protected] [email protected] Materialåtervinning, insamling, transport Peter Westling Peter Flyhammar Karin Jönsson Direkttel. 040-35 66 14 Chef ekonomi/administration Deponering, energiåtervinning Redaktör Avfall och Miljö Mobiltel. 070-526 35 27 Direkttel. 040-35 66 06 Direkttel. 040-35 66 24 Direkttel. 040-35 66 17 [email protected] [email protected] Mobiltel. 0709-49 49 57 [email protected] Jessica Christiansen [email protected] [email protected] Petra Kvist Carlsson [email protected] Jon Nilsson-Djerf Per Nilzén Sven Lundgren Avfall Sveriges Utveckling Juridik Direkttel. 040-35 66 13 Direkttel. 040-35 66 09 Mobiltel. 070-523 24 04 Mobiltel. 0708-35 66 55 [email protected] [email protected] 35 ©Avfall Sverige AB 36 Adress Prostgatan 2, 211 25 Malmö Telefon 040-35 66 00 Fax 040-35 66 26 E-post [email protected] Hemsida www.avfallsverige.se PETER FORSNOR/TR A DEM A RK M A LMÖ A B FOTO: PETER FORSNOR Svensk avfallshantering 2010
Similar documents
Svensk Avfallshantering 2014
trend som i övriga Europa. Den stora skillnaden är dock att deponering av hushållsavfall nästan inte förekommer i Sverige. Endast 0,7 procent av det svenska hushållsavfallet deponeras jämfört med 3...
More information