Veidekke Magasin 2- 2010 mai

Transcription

Magasin
Nr. 2 – mai 2010
God uttelling i asfalten
Konstantin Spinos – årets
byggchef i Sverige
Norske Stålbygg:
Ingen prosjekter for små for
Involverende planlegging
Renoverer Lindeskoven i Glostrup
Bedriftsmagasin for Veidekke ASA
Tett på Innhold
Konsern
2 Leder
3 Resultat 1. kvartal 2010
3 Markedskommentar
3 HMS-dagen utsatt
4 Generalforsamlingen
5 Tre nye styremedlemmer
Aktuelt
6 Konstantin Spinos – årets byggchef
8 God uttelling i asfalten
8 Forbereder sesongstart
10 Til himmels ved Langangen
12 Vestforbrænding lærer fra sig om affald
13 Förstärkt konkurrenskraft med egen
grundläggningsverksamhet
14 HTU-konferansen
15 Lindeskoven i Glostrup
16 På damjobb i Brasil
Forbedringsprosesser
18 Veidekke Sverige ledande inom
VDC og ICE
20 Vill bygga hus på månen
20 Veidekkeboken
21 Spar på energien – og scor kassen
22 Norske Stålbygg: Ingen prosjekter for
små for IP
24 Ny MI-utmaning på väg
Genistreken
26 Genial baderomsløsning
26 Den enklaste lösningen är oftast den bästa
Eiendom
27 Bygger boligfelt på Fornebu
27 Veidekke på MIPIM
HMS
28 Stor miljøgevinst med Klimaveien
Nye oppdrag
30 Nye oppdrag
30 Cutting Edge
Tett på
31 På besøg i det virkelige liv
Baksiden
32 Veidekke blir medlem i byggutengrenser.no
Etter presentasjonen av resultatene for 4. kvartal og
året 2009 sa vi følgende om forventningene fremover:
Vi forventer press på resultatmarginene for entreprenørvirksomheten, spesielt i Norge, og bedring for
industrivirksomheten. Vi forventer økt salg og produksjon av boliger, og en stabil utvikling i ordrereserven.
Nå er resultatene for 1. kvartal presentert, og det er gledelig å kunne konstatere at langt på vei stemmer det vi
forventet. Dette er takket være en organisasjon som har
holdt hodet kaldt og bidratt til stabilitet og lønnsomhet.
Godt jobbet!
Selv om finanskrisen ligger bak oss, er vi fortsatt
inne i en lavkonjunktur. Den finansielle uroen vi ser,
spesielt i Syd-Europa, vil bidra til fortsatt usikkerhet.
Ustabilitet innen valuta og oljepriser påvirker også oss
gjennom forsiktighet med nyinvesteringer i industri og
næringsliv, og signalene fra myndighetene i de skandinaviske landene peker mot fortsatt forsiktighet i offentlig pengebruk. Ikke desto mindre er etterslepet innen
mange sektorer veldig stort, så oppgaver er det nok av.
Hva blir så viktig for Veidekke fremover? Vi må
fortsette arbeidet med å bedre produktivitet og konkurransekraft med uforminsket styrke. Vi må sette kundene
først og jobbe iherdig med å tilfredsstille deres ønsker
og behov på beste måte. Vi må videreføre arbeidet med
å involvere hverandre i det daglige arbeidet, og sørge
for at de som er best skikket til å løse ulike oppgaver, er
de som gjør det.
Og så må vi lære av hverandre. Det gjøres mye
bra i vårt konsern, og det å dele kunnskap og erfaring
om ulike oppgaver som skal løses, kan spare mye for
mange. Bruk de etablerte samarbeidsforaene vi har, og
meld inn til Veidekke Magasin om interessante prosjekter og nyvinninger.
La meg til slutt kort kommentere en regnskapsendring. Som dere vil se av kvartalsrapporten og resultatpresentasjonen, vises det til endringer i kostnadsføringen av avtalefestet pensjonsordning (AFP), samt
til det som omtales som IFRIC 15 og resultatføring av
boligprosjekter. For begge disse sakene er det snakk
om regnskapsmessige forhold som ikke endrer den
faktiske virksomheten og lønnsomheten. Endringen i
AFP-ordningen i Norge er en sak som justeres denne
ene gangen, mens IFRIC 15 vil synes gjennom at inntektene fra boligprosjekter først føres når hele prosjektet er
overlevert til kundene, og ikke som i dag, ved at vi tar
ut resultater løpende. Dette er endringer som gjelder for
oss og alle våre konkurrenter.
Nyt våren og sommeren som nå ligger foran oss.
Forsidebilde:
Asfaltbas i Mosjøen, John Stian Kimsås forbereder seg til asfaltsesongen som starter i mai.
Foto: Ane Sangnes
Kai Krüger Henriksen
Konserndirektør for kommunikasjon
og myndighetskontakt
Veidekke ASA
Hoffmann A/S
Veidekke Sverige AB
Hovedkontor
Postadresse: Postboks 505 Skøyen
N-0214 Oslo
Besøksadresse: Skabos vei 4
Telefon: + 47 21 05 50 00
Telefaks: + 47 21 05 50 01
e-post: [email protected]
Hovedkontor
Postadresse: Fabriksparken 66,
DK-2600 Glostrup
Besøksadresse: Fabriksparken 66
Telefon: + 45 43 29 90 00
Telefaks: + 45 43 43 34 22
Stockholmskontor
Postadresse: Box 1503
S-172 29 Sundbyberg
Besøksadresse: Allén 7
Telefon: + 46 8 635 61 00
Telefaks: + 46 8 635 61 99
Veidekke Magasin
Ansvarlig redaktør: Kai Krüger Henriksen
Redaktør: Gunvor Bergan
Redaksjonsutvalg: Tore Gudmundsen, Øystein
Gundersen, Steinar Krogstad, Per-Inge Linnerud,
Kjetil Nyseth, Ole R. Paulsen, Ane Sangnes, Lasse
Vollesen og Sylvianne Bergman
Kontakt for Veidekke Magasin:
Lasse Vollesen
Kontakt for Veidekke Magasin:
Sylvianne Bergman
Foto: Ane Sangnes
E
LJØM RKET
MI
Layout og trykk: Comitas
41
2
22
Vi må lære av hverandre
09
Trykksak 7
Konsern
Tett på
Bedring i første kvartal
Resultatene for Veidekkes første kvartal viser bedring sammenlignet
med det utfordrende fjoråret. - Vi har kommet oss helskinnet gjennom
finanskrisen, sier konsernsjef Terje R. Venold i en kommentar.
- Den strenge vinteren og det krevende markedet
vi er inne i, gjør at omsetningen vår ble 5 prosent
lavere enn i samme kvartal i fjor. Men vi opplever nå
økende aktivitet innen boligutvikling, og entreprenørvirksomhetens ordrereserve har økt med drøyt 20
prosent sammenlignet med samme tidspunkt i fjor,
sier Venold.
til marginpress og svakere resultater. Den strenge
vinteren har også bidratt til økte kostnader og lavere
effektivitet i produksjonen. Omsetningen i den samlede entreprenørvirksomheten ble 2 787 mill. kroner
i første kvartal og resultatet 139 mill. kroner. I første
kvartal 2009 var omsetningen 2 942 mill. kroner og
resultatet 102 mill. kroner. Resultatmarginen endte
på 5,0 % (3,5 %).
Eiendomsutvikling
Den positive utviklingen fra andre halvår 2009 fortsatte i årets første kvartal. Spesielt i Oslo og Stockholm
er boligsalget økende, og nye prosjekter settes i gang.
Dersom utviklingen fortsetter, vil Veidekke kunne ha
opp mot 1.000 boliger i produksjon ved årets slutt.
Omsetningen for Veidekkes eiendomsvirksomhet i
første kvartal endte på 134 mill. kroner sammenlignet
med 144 mill. kroner i fjor. Resultatet endte på -11
mill. kroner mot -38 mill. kroner i fjor.
Industri
Også innen industrivirksomheten førte den strenge
vinteren til noe lavere aktivitet for områdene pukk,
grus og gjenvinning. Men årets første kvartal er uansett preget av lav aktivitet og regnes som et utgiftskvartal. Samlet omsetning for Veidekke Industri i
kvartalet ble 252 mill. kroner med et resultat på -127
mill. kroner. I første kvartal 2009 var omsetningen 275
mill. kroner og resultatet -180 mill. kroner.
Fra Sky – Langangen.
Veidekkes omsetning i første kvartal ble 3 148 mill.
kroner sammenlignet med 3 325 mill. kroner i samme
kvartal i 2009. Driftsresultatet ble -16 mill. kroner, mot
-102 mill. kroner i fjor. Resultat før skatt ble -14,3 mill.
kroner, mens det i første kvartal 2009 var -133,5 mill.
kroner.
Ordrereserven for konsernets entreprenørvirksomhet var på 12,1 mrd. kroner etter første kvartal,
mens den var 9,9 mrd. kroner på samme tid i fjor.
Som en konsekvens av endringer i den norske
AFP-ordningen (avtalefestet pensjon), er tidligere
avsetninger til AFP tilbakeført, noe som har gitt en
regnskapsmessig gevinst på 95 mill. kroner.
Utfordrende tider
- Det er fortsatt utfordrende tider for vår næring med
press på entreprenørmarginene. Men gode utsikter
innen eiendomsmarkedet, det betydelige etterslepet
i offentlige investeringer innen vei og bane, samt
industrivirksomhetens gode uttelling på årets asfaltkontrakter for Statens vegvesen, gir grunn til optimisme, fastslår Venold.
Entreprenørvirksomheten
En krevende markedssituasjon med overkapasitet og
sterk priskonkurranse innen enkelte segmenter fører
HMS
I Norge har sykefraværet for håndverkerne gått ned
etter en økende trend i de to foregående kvartalene,
mens det i Danmark har gått ned etter to stabile
kvartaler. I Sverige har sykefraværet nå stabilisert seg
etter å ha økt i de to foregående kvartalene.
Hvis vi sammenligner sykefraværet for alle ansatte i konsernet med samme periode for ett år siden,
ser vi imidlertid at det har gått noe opp. I Norge var
sykefraværet for alle ansatte 5,6 prosent mot 5,4
prosent etter første kvartal i 2009. I Sverige var sykefraværet for alle ansatte 3,1 prosent mot 2,7 prosent
på samme tid i fjor, og i Danmark var sykefraværet
for alle ansatte 2,5 prosent, sammenlignet med 2,0
prosent for ett år siden.
I de to siste kvartalene i fjor så vi en økning i konsernets samlede H-verdi, og denne trenden forsatte
også i første kvartal i år. Akkumulert ble H-verdien pr.
første kvartal 5,8, mot henholdsvis 5,7 og 4,9 etter de
to foregående kvartalene. I Sverige økte H-verdien,
mens den ble redusert i Danmark og Norge. n
MARKEDSKOMMENTAR
Rolf Albriktsen
Europa henger etter
Den konjunkturnedgangen vi opplevde i 2008 og i
starten på 2009, er nå erstattet med en svak vekst i
OECD-området. Veksten er størst i de store asiatiske
landene, mens utviklingen i Euro-området henger etter
som følge av store offentlige underskudd i land som
Hellas, Italia og Portugal.
Som ventet i Norge
Bygg- og anleggsmarkedet har også normalisert seg
så langt i år. Norge økte omsetningsprisene på boliger med gjennomsnittlig 1,5 prosent i første kvartal,
og boligbyggingen er på vei opp. Også nedgangen
i igangsetting av yrkesbygg har bremset opp. For
anlegg bidrar offentlige samferdselsanlegg til å holde
aktiviteten oppe. Både innenfor bygg og anlegg er
konkurransen om oppdragene stor, med press på prisene. Samlet venter vi en aktivitetsvekst i det samlede
byggog anleggsmarkedet i Norge i år på opp mot 2
prosent.
God effekt på byggmarkedet
En bedring av konjunktursituasjonen viser nå positive effekter på byggog anleggsmarkedet i Sverige.
Utviklingen i arbeidsmarkedet er bedre enn tidligere
antatt, selv om arbeidsledigheten blir liggende på et
høyt nivå gjennom 2010. Sammen med en offensiv
pengepolitikk med svært lave renter viser det nå
positiv effekt på boligmarkedet. Hittil ligger boligbyggingen på et lavt nivå, men det er utsikter til ny vekst i
investeringene gjennom resten av året. Investeringene
i private yrkesbygg ventes også i år å ligge på et lavt
nivå, men med utsikter til ny vekst i 2011. I motsatt
retning går offentlige investeringer i bygg, som øker
i år og går ned neste år. Samlet ventes en tilnærmet
uendret aktivitetsutvikling for bygg og anlegg i 2010.
De regionale forskjellene er store, med størst vekst i
Stockholmsområdet og lav aktivitet i Vest-Sverige.
Fortsatt usikkert i Danmark
Konjunkturutviklingen i Danmark henger fortsatt etter
sammenlignet med andre skandinaviske land. Det
medfører at byggog anleggsaktiviteten i Danmark
vil utvikle seg negativt i år. Etter flere år med negativ
prisutvikling på boliger ser vi nå at prisene sakte beveger seg oppover igjen. Men nivået på boligprisene er
fortsatt lavt. Når vi igjen ser klare tegn til at konjunkturene bedres og arbeidsledigheten avtar, vil det ta cirka
et halvt år før boligmarkedet reagerer positivt. I tiden
fremover venter vi en fortsatt normalisering av byggog anleggsmarkedet i Norge og Sverige, med svak
vekst i alle sektorer, mens det danske markedet trolig
vil være svakt gjennom hele 2010. n
Tekst: Helge Dieset og Gunvor Bergan
Foto: Rolf Estensen.
HMS-dagen utsatt
Veidekkekonsernets HMS-dag, som skulle funnet sted den 15. april, ble rammet av askeskyen fra Island. Mange av deltakerne kom seg
ikke til Stockholm, og dermed måtte arrangementet utsettes. Nytt tidspunkt for HMSdagen er satt til tirsdag 25. mai 2010 klokken
10.00. Arrangementet vil fortsatt foregå på
samme sted, altså på Bergendal Meetings,
som ligger 29 km fra Arlanda flyplass. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
33
Konsern
Prosjektingeniør Johnny Gravold og anleggsleder
Kjell N. Skjølingstad sjekker inn.
Styremedlem Peder Chr. Løvenskiold, valgkomitémedlem Jan Tore Berg-Knudsen og konserndirektør
Arne Giske.
Det var stor oppslutning og mange tilstede på Veidekkes generalforsamling 2010.
55,5 prosent representert
på generalforsamlingen
To avtroppende styremedlemmer: Hilde M. Aasheim
har sittet i Veidekkes styre og styreutvalg i 11 år.
Göte Dahlin har sittet i åtte, han har også vært styreleder og sittet i styreutvalg.
148 aksjonærer og fullmektiger møtte frem på Veidekke ASAs
generalforsamling i mai i Oslo.
Generalforsamlingen for Veidekkekonsernet fant sted
5. mai i Thon Hotel Bristols lokaler i Oslo. Den årvisse
begivenheten samlet 148 av Veidekkes aksjonærer
og fullmektiger. Til sammen representerte de fremmøtte 74 158 026 aksjer, det vil si 55,5 prosent av alle
Veidekkeaksjene.
På generalforsamlingen ble det vedtatt at det fra
år 2011 ikke lenger vil være nødvendig å sende ut årsrapporten og andre dokumenter som skal behandles
på generalforsamlingen i trykket versjon til aksjonærene. Dokumentene gjøres tilgjengelig på selskapets
internettsider.
Forslaget på kroner 2,50 i utbytte per aksje ble
vedtatt. Utbyttet blir utbetalt til aksjonærene 20. mai.
I stedet ble Harald Norvik valgt inn i som medlem og
leder av komiteen.
Fra venstre: Nyvalgte styremedlemmer Annika
Billström, Gro Bakstad, og gjenvalgte Jette Wigand
Knudsen.
Valgkomité
Helge B. Andresen tok ikke gjenvalg i valgkomiteen.
Tekst: Ane Sangnes Foto: Ole R. Paulsen
Som tradisjonen tilsier, var det sosial samling før
og etter det formelle programmet. Fra venstre: Arne
Jensen, Bjørn Einar Smith og Nils A. Mogstad.
Veteraner og grunnleggere av det moderne Veidekke. I midten: Tidligere adm. direktør Arne Haaland og
Veidekkes juridiske rådgiver gjennom mange år, Helge B. Andresen, avtroppende leder av valgkomiteen.
Lengst til høyre aksjonær Per Lunke og til venstre Aasta Haaland.
4
Nye styremedlemmer
Tre nye styremedlemmer ble valgt inn i Veidekkes
styre. Göte Dahlin og Hilde M. Aasheim tok ikke
nyvalg. Kari Gjesteby ble oppnevt til riksmekler i fjor
høst, og trådte dermed ut av styret. Dermed er styresammensetningen som følger: Martin Mæland, Peder
Chr. Løvenskiold, Jette Wigand Knudsen (alle gjenvalgt for 1 år), Gro Bakstad, Annika Billström og Hans
von Uthmann (de tre siste valgt for 1 år). De ansattes representanter er, som tidligere, Eiliv Staalesen,
Steinar Krogstad og Inge Ramsdal. n
Konsern
Tre nye styremedlemmer
Tre nye styremedlemmer, en norsk og to svenske, ble valgt inn i styret i Veidekke ASA på generalforsamlingen den 5. mai. Her er hva de svarte på tre spørsmål om oppgaven som styremedlem i Veidekkestyret.
1) Hvorfor sa du ja til å bli styremedlem i Veidekke ASA?
2) Hva kan du, med din bakgrunn, bidra med i styret i Veidekke ASA?
3) Hva tror du blir Veidekkes viktigste utfordringer i årene som kommer?
Gro Bakstad
Annika Billström
Hans von Uthmann
1. Jeg sa ja på grunn av den imponerende historikken til selskapet og det langsiktige fokuset på
lønnsomhet, risikostyring, verdibasert ledelse og
medarbeidernes involvering – dette gjør Veidekke til
et veldig spennende selskap.
1. Jag har under drygt 20 år i politiken varit engagerad i infrastruktur- och bostadsfrågor. Många tror
att frågorna bara handlar om teknik, ekonomi eller
juridik. För mig handlar det om att bygga samhällen,
att skapa goda livsvillkor för människor. Veidekkes
värdegrund betyder mycket för mig. Därför tackar jag
ja till att engagera mig i Veidekke.
1. Jag har mångårig erfarenhet av att arbeta med
infrastrukturfrågor, främst inom energisektorn, och
huvudsakligen med Norden som bas. I det sammanhanget lockas jag av Veidekkes starka och framgångsrika skandinaviska fokus. Den tydliga värderingsgrunden (Veidekkehuset), som tydligt sätter människan
i centrum, och det stora ägarengagemanget bland
medarbetarna är andra faktorer som fångat mitt
intresse.
2. Min bakgrunn er primært fra økonomi- og finansområdet. De siste årene har jeg i mitt daglige virke
hatt størst fokus på virksomhetsstyring, strategiutvikling, lønnsomhetsforbedring, oppkjøp og integrering,
i tillegg til styrearbeid. Jeg håper at jeg kan bidra til
fortsatt god styring av Veidekke fremover.
3. Markedet er fortsatt krevende og konkurransen
er hard, og dette setter store krav til kontinuerlig
forbedringsarbeid for at selskapet skal nå sine mål.
Samtidig har Veidekke en solid posisjon, og det er all
grunn til å forvente at selskapet vil komme styrket ut
av lavkonjunkturperioden. For øvrig tror jeg at miljøutfordringen blir stadig viktigere fremover – også på
dette området har Veidekke klare ambisjoner.
Gro Bakstad er 43 år, norsk statsborger og utdannet
siviløkonom fra Norges Handelshøyskole. Videre har
hun høyere revisorstudium fra samme sted. Bakstad
har lang erfaring fra ledende stillinger innenfor økonomi og finans i Ocean Rig, ProCorp og Posten Norge.
Hun er i dag medlem av konsernledelsen i Posten
Norge, med ansvar for stabene Økonomi, Finans, IT,
Strategi, Innkjøp, Juridisk, M & A og Eiendom. Hun
ble i 2007 utnevnt til ”Årets Økonomileder” i Norge.
Bakstad er styremedlem i Farstad Shipping AS.
2. Jag kan framför allt bidra med min omvärldsförståelse för politik-samhälle. Under mina 25 år
i politiken har jag ett stort nätverk på nationell
och kommunal nivå. Både hos socialdemokraterna,
men också hos de borgerliga partierna. Under åren
som finansborgarråd samarbetade jag mycket med
näringslivets olika företrädare.
3. Veidekke står framför allt inför tre stora utmaningar:
1. att bygga i tillväxtregionerna, framför allt för äldre
och familjebildare.
2. renoveringsbehovet av miljonprogramsområdena.
3. att klara befolkningsökningen och behovet av
infrastrukturutbyggnad och nya bostäder samti digt som Veidekke ska klara att ta ansvar för
klimat- och miljöfrågorna.
Annika Billström er 53 år, svensk statsborger og
har meget lang erfaring fra politikk og offentlig
virksomhet i Sverige. Billström har blant annet vært
Finansborgarråd (ordfører), Opposisjonsborgarråd
og Gatu-og fastighetsborgaråd i Stockholm.
Hun har vært styremedlem i Sosialdemokratiska
Partistyrelsen, samt innehatt en rekke tunge offentlige verv. Hun har i en lang periode sittet i styret i
SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, hvorav 7 år som styreleder. I dag er Billström VD i og eier
av rekrutteringsselskapet Inchefia AB.
2. Erfarenheterna från ledande befattningar, och att
aktivt ha arbetat i alla de skandinaviska länderna,
hoppas jag kan bidra till bolagets fortsatta utveckling.
Erfarenheterna inkluderar omfattande kontakter och
nätverk inom näringslivet och med politiker, myndigheter och organisationer, liksom inte minst samverkan mellan dessa ”grupperingar”.
3. Det tror jag är för tidigt för mig att ha en klar uppfattning om – jag vill lära mig mer om företaget och
marknaden innan jag kommenterar det mer specifikt.
Rent generellt ser jag tre stora utmaningar – för det
första naturligtvis att ytterligare stärka lönsamheten,
för det andra att behålla och attrahera kompetenta
och motiverade medarbetare och för det tredje att
fortsätta utveckla verksamheten i samklang med klimat- och miljöutmaningarna.
Hans von Uthmann er 51 år, svensk statsborger
og utdannet siviløkonom fra handelshøyskolen i
Stockholm. Han har hatt mange sentrale lederposisjoner i svensk næringsliv, som Vise-VD i Vattenfall
AB, konsernsjef i Duni AB og AB Svenska Shell. I
perioden 1992 til 1994 jobbet han for Shell i Norge.
Von Uthmann har også en rekke sentrale styreverv,
blant annet i Svensk Næringsliv, Fortum OYj, Svensk
Energi og leder av Svenska Basketbollforbundet. Han
er i dag tilknyttet Private Equity-selskapet EQT som
Industrial Advisor.
5
Aktuelt
Tett på
Konstantin Spinos tar emot blommor och diplom för utnämningen Årets Byggchef av chefredaktören för tidningen Byggvärlden, Fredrik Karlsson. Priset är dessutom en
femdagars handledning i ”Det personliga uttrycket”. Kursen leds av kända skådespelare som lär ut att ledarskap är som att stå på scen.
Årets Byggchef:
Konstantin Spinos – en lysande
stjärna från underjorden
Konstantin Spinos, chef för Underjord inom region Anläggning Öst, har av tidningen Byggvärlden i samarbete med Byggcheferna (branschförening inom Ledarna) utsetts till Årets Byggchef. Det är första gången i
historien som denna utnämning görs. Priset delades ut på Nordbygg-mässan i Älvsjö den 25 mars.
- Det här känns väldigt hedrande och extra roligt är
det att vara den första vinnaren av detta pris, säger
Konstantin.
- För mig är det viktigt att själv vara engagerad i
arbetet och att själv ha kunskap om det man jobbar
med. Då kan man få människor i laget att prestera så
bra de kan. Som ledare är det viktigt att nå ut med
66
sina budskap och kunna förmedla dem till medarbetarna och att ha en bra dialog. Jag känner i princip
alla som jobbar inom Underjord och de känner mig.
Alla vet att de kan kontakta mig om de har något på
hjärtat. Mitt motto är att när en verksamhet fungerar
som bäst, har chefen som minst att göra i den dagliga
verksamheten. Då kan man som chef istället arbeta
med att tänka framåt. Då har man lyckats, säger
Konstantin och tillägger att han egentligen inte gillar
ordet chef, utan vill fokusera på laget.
Att vår värdering grensesprengende har varit en
del av Konstantins framgång och vägen till priset är
nog oomtvistat.
Konstantin konkurrerade på slutet med fyra
Aktuelt
Tett på
Juryn:
Åsa Söderström Jerring, styrelseproffs (bl a i JM och Svevia), tidigare VD i NCC Ballast Väst och SWECO Theorells
Joachim Berner, styrelseledamot för bl a Forma Publishing Group och MQ
Hidayet Tercan, entreprenör mm, grundare av bl a vårdföretaget Zemrete
Björn Wootz, ansvarig för strategisk ledarutveckling på NCC i 20 år
Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna
Fredrik Karlsson, chefredaktör Byggvärlden
Motivering till Konstantin Spinos utnämning
till Årets Byggchef:
”I hård konkurrens har juryn enats om att utse en sann intraprenör till Årets byggchef. Hos en snabbväxare på den
svenska anläggningsmarknaden har han på fyra år byggt upp en enhet med 94 medarbetare och en omsättning på
300 miljoner kronor. För detta krävs en kombination av skickligt ledarskap och teknisk spetskompetens. Årets byggchef har själv hela tiden kommit med nya lösningar, vilket gett nöjda medarbetare, chefer och kunder.
Sverige står inför enorma infrastrukturprojekt det närmaste decenniet. Därför kommer nytänkandet, ledaregenskaperna, framåtandan och den tekniska spetskompetens som Årets byggchef besitter att komma väl till pass. Han
gillar inte ordet chef utan vill hellre stå i bakgrunden och få laget att prestera maximalt. Nu är det dags att en lysande
stjärna får ta klivet från underjorden till rampljuset.
Priset Årets Byggchef 2010 går till Konstantin Spinos, arbetschef Underjord på Veidekke Entreprenad, region
anläggning Öst.”
- Det här är du väl värd, ditt engagemang och ledarskap är fantastiskt, sa Erik Alteryd, VD för Veidekke
Entreprenad, när han gratulerade Konstantin till den ärofyllda utmärkelsen.
byggchefer om priset: Jörgen Larsson, regionchef Skanska, Carina Angarth, projektchef NCC,
Erik Nilsson, platschef JM och Niklas Andersson,
platschef Bra Bygg.
- Det som fällde det slutliga avgörandet var att
Konstantin på egen hand sökte sig till Veidekke med
en idé, fick respons på den och därefter byggde upp
en egen avdelning med en ny och helt egen verksamhet. Detta dessutom inom ett område som kräver
speciell teknisk kompetens. Förenat med sitt goda
ledarskap har han byggt upp en stark och tekniskt
avancerad verksamhet, där han själv har varit väldigt involverad i de tekniska frågorna, säger Fredrik
Karlsson, tidningen Byggvärldens chefredaktör.
Vill lyfta statusen
- Byggchefer är en yrkesgrupp som oftast jobbar i det
tysta, men driver projekt som är så stora så att byggcheferna nästan kan betraktas som ”små VD:ar”. De
har ansvar för ekonomi, arbetsmiljö och ett omfattande ledarskap, tillägger han.
- Vi vet att det kommer att saknas byggchefer i
framtiden, så för Byggchefernas del är en av avsikterna med instiftandet av detta pris, att lyfta statusen
för byggcheferna, säger Lars Bergqvist, ordförande i
Byggcheferna.
Konstantin Spinos blev intervjuad av tidningen
Byggvärlden i samband med sin kandidatur, där han
säger att han sökte sig till Veidekke ”för att få starta
något nytt”, efter sina 12 år på Skanska. Han började
sitt jobb på Veidekke på våren 2006 som arbetschef
på Underjord, och idag har avdelningen 94 medarbetare och omsätter drygt 300 miljoner kronor. Bland
aktuella uppdrag finns Norra Länken i Stockholm och
Vänerbanan.
- Jag vill jobba grensesprengende. Det är den av
våra värderingar som jag gillar särskilt mycket, säger
Konstantin som tycker att åren på Veidekke har varit
väldigt utvecklande.
När det gäller framtiden säger han:
- Byggbranschen är konservativ För att vara konkurrenskraftiga måste vi hitta nya vägar. Den största
utmaningen är att få till ett väl fungerande system
för erfarenhetsåterföringen – en samverkan mellan
kalkyl och projektering. Jag har också lärt mig hur
viktigt det är att vi tjänstemän och yrkesarbetare jobbar ihop. Det är de som jobbar vid maskinerna som
kan dem bäst!
Tidningen Byggvärlden är väldigt nöjd med gensvaret på denna tävling.
- Man vet ju aldrig när man går ut med en sådan
här idé, vilket gensvar det ska ge, men jag kan säga,
att vi fått ett väldigt starkt gensvar från läsarna och de
som har nominerat sina medarbetare eller kollegor
har alla presenterat starka kandidater. Alla visade på
ett kraftfullt ledarskap och de fem byggchefer som
gick till final är alla riktiga toppkandidater.
Innan den eniga juryn fattade sitt beslut, hade en
ledamot utsetts som fick göra research och ringa runt
och kartlägga opinionen runt respektive kandidat, så
vi vet att vi kan stå för valet av de fem. Alla hade ett
utmärkt ledarskap, god ekonomisk lönsamhet i sina
projekt och alla stod på något sätt för förnyelse, förklarar Fredrik Karlsson, som planerar för en fortsättning.
- Nu är vi igång. Tanken är att det här evenemanget ska växa med tiden. Kanske blir det olika delpriser
framöver och kanske blir det också aktuellt med en
riktig fest kopplad till evenemanget som ska bli en
årlig företeelse. n
Text: Peggy Häggqvist Foto: Peter Nerström
77
Tett på
Aktuelt
God uttelling i asfalten
Vintervedlikeholdet av asfaltutstyret er i sluttfasen. Alt må være klart før sesongstart, for Kolo Veidekke
stakk av med hele 53 prosent av Statens vegvesens asfaltkontrakter for 2010.
- Dette er gledelige nyheter, og en klar forbedring
fra samme anbudsrunde i fjor, sier direktør i Asfalt,
Harald Lausund.
Det samlede volumet for Statens vegvesen for
2010 ligger på 1 840 000 tonn asfalt. Kolo Veidekke
har altså fått tildelt hele 982 000 tonn av disse.
Tildelingen av statsanbudene varierer fra år til år.
Mens Kolo Veidekke i 2009 fikk tildelt 25 prosent av
Statens vegvesens volum, har prosenten tidligere år
ligget på 30-40 prosent. Tildelingen for 2010 er den
høyeste for Kolo Veidekke noensinne.
- Ta vare på alle kunder
Med god uttelling på statsanbudene for Kolo Veidekke
og påfølgende stor arbeidsmengde er god planleg-
ging av jobbene alfa og omega.
- Jeg er ikke bekymret for kapasiteten vår, men vi
må huske på at vi også har andre kunder. De må vi ta
godt vare på, sier Lausund.
Forbedringsarbeid viktig
Forbedringsarbeid og god planlegging av arbeidet
blir ekstra viktig.
- God kommunikasjon gir flyt, og vi unngår kostbar ventetid. Med involverte medarbeidere som kjenner mål og forutsetninger, er jeg trygg på en vellykket gjennomføring. Arenaer som planleggingsmøter,
oppstartmøter og brakkemøter er viktigere enn noen
gang, sier Lausund.
- Jeg har også store forventninger til at vi snur den
leie utviklingen fra fjoråret
med stigende antall skader.
I år har vi lagt om verneombudsordningen for å få bedre
kvalitet på vernetjenesten og
jeg håper det blir en suksess.
Alle må ta i et tak for at vi skal
oppnå det vi ønsker, nemlig et
skadefritt Veidekke, avslutter
Harald Lausund. n
Harald Lausund.
Kolo Veidekkes prosentandel av det statlige asfaltmarkedet for 2010 i Statens vegvesens regioner:
Asfaltbas John Stian Kimsås
gjør vedlikehold på maskinparken før sesongstart i
Mosjøen.
Statens
vegvesens
regioner
Andel av
kontraktene
i prosent
Kontraktsbeløp
i mill. kr
Region Nord
65 %
184,2
Region Midt
70 %
199,9
Region Vest
31 %
61,6
Region Sør
32 %
90,5
Region Øst
56 %
182,8
Forbereder sesongstart
Asfaltsesongen i Mosjøen starter i mai. Før første meter asfalt
legges må screedplater sjekkes, olje skiftes og emulsjonstanker
demonteres.
John Stian Kimsås er i gang med skjærebrenneren på noe jern som har tilhørt en emulsjonstank
som er beregnet på oppbevaring av asfaltlim.
Emulsjonstanken er overflødig i Mosjøen og skal
fraktes til sitt nye liv i Bardufoss.
- Sesongen i Mosjøen starter i mai og slutter
når snøen kommer, som regel er det i begynnelsen av desember, sier John Stian.
Vedlikehold og klargjøring av maskinparken
bør helst skje i vintersesongen, for når sommeren
kommer, er det sjelden tid til å fikse annet enn det
absolutt nødvendigste.
- Det er mye som går i stykker i løpet av sesongen. Sliteplater under screeden må sjekkes på
88
utleggerne, og hvis de er veldig slitte, skiftes de
ut. Og vanlig service med oljeskift gjør vi på alle
maskiner, sier John Stian.
Avdelingen i Mosjøen har fire utleggere fordelt på to asfaltlag. I 2010-sesongen har uttellingen for Statens vegvesen vært så stor at man
nå ansetter flere asfaltører. Kolo Veidekke har
fått tilslag på 65 prosent av Statens vegvesens
kontrakter i regionen, og for Mosjøen tilsvarer det
25 000 tonn asfalt på statskontraktene. Distriktet
fikk stor tonnasje lenger nord, og dermed skal et
lag fra Mosjøen langpendle 60 mil til Vesterålen
og Lofoten for å hjelpe til der. n
Asfaltør Alf M. Olsen gjør screeden på den største
utleggeren klar.
Tett på
Aktuelt
Før sesongen skal i gang
i Mosjøen i begynnelsen
av mai, står vedlikehold på
planen. Her demonteres en
emulsjonstank før transport
til Bardufoss. Med skjærebrenneren står asfaltbas
John Stian Kimsås.
99
Tett på
Aktuelt
Til himmels ved
Langangen
Trafikanter som kjører E18 ved Langangen, kan neppe unngå
å legge merke til de høye, slanke søyleparene som strekker seg mot
himmelen i horisonten. Her skal den nye firefelts motorveien krysse
60 meter over avkjøringen til Kjose.
Broen, eller viadukten som det heter utenfor Norge,
er den høyeste og med sine 307 meter den lengste på
motorvestrekningen Sky – Langangen som Veidekke
og Albert Hæhre bygger i arbeidsfellesskap.
Det har gått bortimot en 20-årsperiode hvor
Statens vegvesen hovedsakelig har sagt konsekvent
nei til bruk av glideforskaling for høye veibrosøyler. På Veidekkes Betongkonferanse 2008 antydet
Vegvesenet ved Reidar Kompen at de var på ”glid”.
Da Veidekke foreslo søyleglid på fem av de seks
doble motorveibroene, godkjente Vegvesenet metoden, under visse forutsetninger.
Med friskt mot
- Glid har gjort fremskritt. Teori og praksis er den
samme, men betongreseptene er bedre, tilsetningsstoffer og former er forbedret, vi bruker stålformer som slipper lettere, blant annet, forklarer Arne
Havikbotn i V-Teknikk.
- Så vi gikk i gang med friskt mot den 9. november
2009 med det første søyleparet på Kjose bro, legger
han til.
Det er underentreprenør Interform som kjører glidene, med Br. Reme som underentreprenør på armering. Søylene glides parvis med gangbro i mellom.
- Vi var litt spente i forkant. Det er massive saker vi
skal opp med, 5,5 x 2,5 meter i ovalt tverrsnitt og opp
til 56 meter i høyden med et betongforbruk på 10,8
kubikk pr. støpemeter pr. søyle. Problemene kommer
gjerne innenfor standardenes herdebegrensinger. Vi
bruker Anlegg FA sement som er ganske treg i varmeutviklingen. Målet var å greie 3,20 meter i døgnet.
Det greide vi ikke i starten, men etter justering av
resepten, greide vi litt over tre meter, forteller teknisk
koordinator Knut Lauvålien, utlånt av V-Teknikk.
- Støpingen foregår med åtte lass på skiftet, 16
ganger i døgnet. Første søyleparet var ferdig på 14
døgn. Kvaliteten er blitt som forutsatt og ingen har
klaget. Vegvesenet hadde en hel delegasjon her fra
Broavdelingen, forteller Lauvålien.
Kulda slo til
Neste søylepar, de høyeste, ble påbegynt den 6.
januar, og da satte kulda inn med minus 30 grader.
- Hadde vi visst hvor ille det ble, hadde vi sannsynligvis utsatt gliden, sier Lauvålien.
- Vi fikk is i forma, betong kjølnet for mye på
veien. Blandeverket leverer knapt nok i det hele tatt
når det er så kaldt. Vi skulle ha betong med en temperatur på mellom 18 og 20 grader frem til gliden.
Formene og hengestillaset ble pakket inn, og vi fyrte
for harde livet med propanbrennere og flasker, som
vi heiste opp.
1010
- Jernbinderne hadde en hard tørn de også. De
skulle håndtere 6 meters lengder med kam 33, til
sammen 5,7 tonn med to mann på hvert skift. I det
hele tatt, vi fikk det tøft en stund, men vi ble ikke forsinket. Vi ble ferdig på 18 døgn, så det gikk faktisk litt
fortere enn med det første søyleparet, sier Lauvålien.
Folka som holdt på på bakken med fundamentene, hadde større problemer. Fundamentet i akse 3
alene er på 811 kubikkmeter.
- Vi hadde i en periode 14 Kokoverk gående for
full drift, samt strømaggregater, sier anleggsleder
betong, Steinar Bjerkås.
Når det fjerde og siste søyleparet er ferdig, er det
glidd til sammen 340 søylemeter med et betongforbruk på 3.672 kubikkmeter. Samlet lengde på glidene
på de fem broene er 678 meter.
Annerledes på Hofsrud bro
Søylene til den 104 meter lange Hofsrud bro ble det
av praktiske årsaker besluttet å utføre med klatreforskaling. Søylene har en høyde på 12,5 meter og det
er tre spenn.
På Hofsrud bro er det også brukt forskjellige forskalingsmetoder på overbygningen, fagverk på den
ene brobanen og tradisjonelt dekkereis på den andre.
- Det kommer av at det er flere spenn på Solum,
og fagverk gir store driftsfordeler, spesielt ved mange
gjentagelser. Av hensyn til tiden flytter vi fagverket
fra Hofsrud slik at arbeidet på Solum kan starte tidligere. På Hofsrud nord valgte vi da å bygge med reis,
sier Lauvålien.
- Like spennende hver gang
På Kjose bro er første støpeavsnitt av overbygningen,
fra brokar til første søylepar til sydgående felt nettopp utført, og det spesialkonstruerte fagverket trekkes frem 66 meter til neste søylepar. De to fagverkene
veier 45 tonn hver og trekkes frem av tårnkranen med
et trinsesystem.
- Like spennende og krevende hver gang, sier
Arne Havikbotn, som følger med i prosessen. I alt blir
det fire flytt før hele overbygningen er ferdig støpt en
gang i august. Da starter arbeidet med kantdragerne.
Fagverkene, i likhet med alle de andre konstruksjonene i stål til dette prosjektet, er konstruert av Fredrik
Smith, som er prosjektleder i Veidekke.
Noe av betongarbeidet er satt bort til underentreprenører, blant andre er Veidekke Telemark inne på
byggingen av noen kulverter som krysser underlinja
og miljøtunneler. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Aktuelt
Tett på
Harald Baardal justerer en av jekkene ytterst på toppen av fagverket før fremtrekking.
Massive dimensjoner på overbygning og fagverk. Arne Havikbotn følger med på forberedelsene til fremkjøringen av fagverket
Sky – Langangen
Slanke glideforskalte søyler i opp til 56 meters
høyde bærer overbygningen på Kjose bro.
Første støpeetappe er unnagjort, og fagverket
er klart til å trekkes frem.
Traseen skjærer seg gjennom jomfruelig terreng
og på tvers av retningen for høydedrag og dalfører.
Nylig passerte Hæhre, som er ansvarlig for sprenging, masseflytting og tunneldriving, 1,2 millioner
faste kubikkmeter stein som er sprengt ut. Det sammenfalt med at Veidekke passerte 13.000 utstøpte
kubikkmeter betong. På det meste har Hæhre over
100 maskiner i drift i linja.
Parsellen er om lag 11 km lang, og foruten de
seks to-felts motorveibroene, skal det bygges fire
doble tunneler med en samlet lengde på 1.120
meter (det skal drives til sammen 2.240 meter), 16
tunnelportaler, åtte kulverter under motorveien, to
overgangsbroer for veitrafikk og en for tilførselsvei,
samt en bekkekulvert på 450 meter.
Topp bemanning fra Veidekke, Hæhre og underentreprenører er om lag 350 personer. Det er lagt
opp til hotelldrift, med kokkelag og brakkerigg for
176 personer. Entreprisen er på 1.060 mill. kroner
og veianlegget skal overleveres i 2012.
Første støpeetappe på overbygningen for sydgående felt er
unnagjort og fagverket er klar til
å trekkes frem til neste søyle.
1111
Aktuelt
Tett på
Hoffmann opfører en helt ny
administrationstilbygning for
Vestforbrænding, der er Danmarks
største affaldsforbrændingsanlæg.
Vestforbrænding lærer fra sig om affald
Topmoderne fysiklokale er en del af Hoffmanns nybyggeri på affaldsforbrændingsanlægget i Glostrup.
Det nye undervisningslokale på Danmarks største,
kommunale
affaldsforbrændingsanlæg,
Vestforbrænding i Glostrup, skal nok give kommende
generationer lyst til at lære mere om, hvordan man
håndterer affald og genbruger det bedst muligt til
gavn for miljøet.
Lokalet er en væsentlig del af den tilbygning til
den eksisterende administrationsbygning i fire etager, som Hoffmann gik i gang med opførelsen af
sidste forår. Et byggeri, der er blevet ændret flere
gange undervejs, men som nu er på vej mod afleveringsdatoen den 1. juli.
- Oprindeligt skulle vi have afleveret medio april,
men det har været et
meget løsningsorienteret
byggeri, og vi synes, det
er forløbet godt, siger projektleder Thøger Østberg
fra Region Nybyg.
Undervisningslokalet
– det såkaldte waste lab
(affaldslaboratorium) –
var en af hurdlerne i byggeriet, for først skulle det
være der, så skulle der i
Projektleder Thøger
stedet være kontorer, og
Østberg fra Region
så blev slutresultatet, at
Nybyg.
bygherren alligevel ville
have det.
Projekter og forsøg
Der er også god brug for det, for Vestforbrænding har
en skoletjeneste, der nærmest dagligt har besøg af
elever, der lærer om affaldshåndtering, forbrænding
samt genanvendelse til el og fjernvarme, og som
derfor har brug for lokalet, der danner rammen om
projekter og forsøg.
1212
Laboratoriet er indrettet i stueetagen i tilbygningen, men på et tidspunkt ville man i stedet flytte det
til Høje Taastrup og trak det ud af kontrakten. Derpå
gik Hoffmann i gang med at indrette det til kontorer,
ligesom dem tilbygningen i forvejen omfatter på 1.
og 2. sal.
- Men slutresultatet blev alligevel placeringen
i Glostrup, så vi har måttet ændre en del tekniske
installationer, CTS-tavler m.v., da der naturligvis er
stor forskel på at indrette kontorlokaler og så det, der
bedst kan betegnes som et topmoderne fysiklokale,
påpeger han.
Fremtidssikret
Bygherren er heldigvis tilfreds med resultatet, og det
er man også med indretningen af de øvrige kontorlokaler.
- De er opført med vægge, der kan flyttes. Et kliksystem, der betyder, at lokalerne til enhver tid kan
tilpasses nye behov. Dermed er lokalerne fremtidssikrede, og der kan kun blive behov for minimale
ændringer, hvis de ad åre skal bruges på anden vis
end nu, oplyser Thøger Østberg.
Også i kælderetagen har der været ændringer.
Den var oprindeligt tænkt som et disponibelt rum,
men nu er der bad, omklædning og arkivrum.
Selve byggeriet består af en ny administrationsbygning i sandwichfacader samt en forbindelsesbygning og forbindelsesgang, som udføres i stål med
henholdsvis glas/alu og facadebeklædning.
Ved byggeriet er der brugt in-situstøbte terrændæk og kældervægge og herefter sandwichfacaderne
og huldækelementer.
Samarbejde i regioner
Der er i alle henseender tale om et vaskeægte
Hoffmann-byggeri, for det når ud i alle kroge.
- Byggesagen udføres i et samarbejde mellem fire
af vores regioner – Region Anlæg, Renovering, Teknik
og Nybyg, ligesom en stor del er egenproduktion. Det
er bl.a. jord-, kloak- og betonarbejdet samt elektrikerog tømrerarbejde, siger han.
Kontrakten lyder på godt 33 mio. kr. n
Tekst: Karen Sloth, Foto: Hoffmann
FAKTA
•
•
•
•
•
Bygherre:
Arkitekt:
Ingeniør:
Kontraktsum:
Entreprise:
I/S Vestforbrænding
CREO Arkitekter Cph A/S
Carl Bro A/S
Ca. 33 mio. kr.
Hovedentreprise
• Vestforbrænding satte produktionsrekord i
2008, hvor der blev brændt 563.000 ton
husholdnings- og erhvervsaffald fra ca.
865.000 borgere og 60.000 erhvervsvirksomheder i ejerkommunerne.
• Forbrændingen producerer elektricitet til
80.000 husstande og fjernvarme til 75.000
husstande.
• Via eget fjernvarmenet leveres varme til
16.000 kunder i Herlev og Ballerup. Resten
sælges til København og på Vestegnen.
• Der rådgives om korrekt affaldshåndtering,
og forbrugertjenesten holder kurser for
skoleelever.
Tett på
Aktuelt
Förstärkt konkurrenskraft med
egen grundläggningsverksamhet
I och med att Veidekke Entreprenad AB, Region
Anläggning Öst, har startat en grundläggningsverksamhet får de ett helhetskoncept som stärker
konkurrenskraften inom anläggningsarbeten.
De får då möjlighet att själv styra över hela
grundläggningsprocessen.
- Det blir mer flexibelt och man har full kontroll på det hela, säger Per-Ole Danfors,
som är arbetschef på den nya grundläggningsavdelningen.
För cirka ett år sedan blev Per-Ole kontaktad av Anläggning Östs regionchef Per
Brinck angående Veidekkes planer på en egen grundläggningsverksamhet. Syftet
med den nya verksamheten var att kunna erbjuda ett helhetskoncept till deras
kunder då de har betong-, väg-, tunnel-, bro- och nu också grundläggning.
- Vi ska stödja anläggningsverksamheten och hjälpa till med att få nya jobb,
förklarar Per-Ole.
De projekt som de arbetar med nu är Tvärbanan på uppdrag från SL, där de
ska utföra grundläggning för en spårväg som kommer att ledas ut på två påldäck
samt en bro med sex pålade stöd. Pålningen kommer att bestå av både vanliga
betongpålar och en ovanlig typ av stålkärnepålar. En pålad arbetsbrygga byggs för
att underlätta brobygget.
Oskarshamnsprojektet är ett annat uppdrag som de fått där OKG AB står som
beställare och där ska de slå två långa sponter. Under 2010 har de även två jobb till
som väntar, E120 och E210 vid Tensta där de kommer att arbeta med betongpålar
och komplicerade sponter. Just nu är de cirka 15-20 personer som arbetar med
dessa projekt, men de kommer troligtvis att växa med några fler under året.
- Vi kan nu bland annat slå både betong- och stålpålar, installera stålsponter och
hammarband med tillhörande dragstag samt borrade rörpålar. Just nu har vi fyra
pålkranar, en spontmaskin och en borrvagn. Jag hoppas att Veidekke kommer att
få nytta av dessa nya tillgångar, säger Per-Ole.
Han har själv jobbat länge inom anläggningsbranschen och då främst med
grundläggning. De senaste femton åren har han arbetat i USA och har byggt upp
tre olika företag som sysslar med ingenjörskonsultverksamhet, grundläggning och
sprutbetong. De tre företagen är verksamma i tio olika delstater.
Per-Ole är själv utbildad geotekniker på KTH och hade bland annat Konstantin
Spinos, arbetschef Underjord på Region Anläggning Öst, som klasskompis. PerOle kommer ursprungligen från södra Dalarna och är som han själv uttrycker det
”rumpmas”.
Han älskar sitt jobb och är intresserad och fascinerad av stora maskiner och
tycker om problemlösning och att ”tänka utanför lådan”.
Spontlådor vid Ulvsundasjön på Tvärbananprojektet.
Per-Ole Danfors älskar sitt arbete med grundläggning. - Det finns mycket plats för
innovation och nya idéer, vilket är en stark drivkraft för mig.
- Det roliga med geoteknik är att den inte är exakt och att man inte riktigt kan
se vad man håller på med. Man får gå lite på känsla och erfarenhet. Det finns även
mycket plats för innovation och nya idéer, vilket är en stark drivkraft för mig, säger
Per-Ole. n
Text och foto: Martina Nicklasson
Färdigavskurna pålar där betongfundamentet kommer att gjutas.
1313
Aktuelt
Tett på
Langsiktig og strategisk arbeid
hovedfokus på HTU-konferansen
HTU-konferansen, den årlige store samlingen for de tillitsvalgtes representanter i Veidekke i Norge, satte
i år hovedfokus på betydningen av de tillitsvalgtes langsiktige og strategiske arbeid. Det kreves med tanke
på å oppnå forbedringer i arbeidet med helse, miljø og sikkerhet, næringspolitikk, lønnsoppgjør og
pensjonsreformen.
Nye deltakere på årets HTU konferanse.
- Slik vi ofte driver tillitsmannsarbeidet i dag, er det
mye brannslukking og fra dag til dag-fokus. For å få et
mer langsiktig og strategisk perspektiv på arbeidet er
det helt nødvendig at de tillitsvalgte er med i prosessene på arbeidsplassen og i distriktet, sammen med
ledelsen, i drift, i HMS-arbeidet og i forbedringsarbeidet gjennom Involverende Planlegging. Og de tillitsvalgte må få tillit fra ledelsen og nødvendig tid til
å jobbe som tillitsvalgte, sa konserntillitsvalgt Steinar
Krogstad ved konferansens innledning.
- Det betyr at den måten å jobbe på er forebyggende, gjennom å gripe fatt i utfordringene før de
oppstår og bruke tid til å diskutere forbedringer; hva
skal vi bli bedre på neste år. Ofte er det slik at de tillitsvalgte ikke blir trukket inn i en prosess før problemer er oppstått, påpekte Steinar.
Arbeidsplan for 2010
Han la frem en arbeidsplan for 2010 som konkretiserte og detaljerte dette budskapet.
- Fokuset for denne konferansen er at den enkelte
tillitsvalgte i sitt distrikt og på sin arbeidsplass forstår
betydningen av at det arbeid de gjør lokalt, er viktig.
Hver enkelt tillitsvalgt skal være en pådriver i arbeidet
med ”flere gode arbeidsår for alle”. For å oppnå det
kreves det et 20 til 30 års perspektiv for å forebygge
og hindre belastningslidelser, sa Steinar.
- Slik det fungerer i dag, er vi blitt flinkere til å
tilrettelegge for dem som allerede begynner å bli plaget. Vi er ikke flinke nok når det gjelder dem som nå
er unge og friske. De tror kanskje de er usårlige, men
det er de ikke, slo Steinar fast.
Og gjennom innlegg og presentasjoner på årets
konferanse, ble det tydelig synliggjort at hver enkelt
tillitsvalgt har et ansvar for det forebyggende helsearbeidet.
- Det skal på dagsordenen for tillitsmannsarbeidet, og hver enkelt må være en aktiv pådriver og ta
med seg de innspill de har fått her på konferansen, sa
Steinar.
Vår største byggherre
Viktig for det langsiktige tillitsmannsarbeidet er forståelsen for at organisering, lokalt tillitsvalgtarbeid,
forbedringsarbeid og bransjens rammevilkår har
betydning for å oppnå gode lønns- og arbeidsvilkår.
Det offentlige er Norges største byggherre og
derfor er det viktig å skjønne de anbudsreglene
det offentlige arbeider etter. Politisk rådgiver i
Næringsdepartementet, med bakgrunn fra rådgiverstilling i Fellesforbundet, Jeanette Iren Moen, innledet
til paneldebatt om næringspolitikk og BA-bransjen og
hvordan myndighetene kan bidra til bransjens utvikling.
1414
- Mye er bra i bygg og anlegg, men bransjen er
fragmentert og preget av ansvarsfraskrivelse, ineffektivitet og byggefeil i for stor grad, hevdet hun.
- Det finnes mange offentlige utredninger, handlingsplaner og tilrådinger om byggepolitikken. Det
trengs nå en helhetlig gjennomgang av denne politikken, mente Moen. Hun fortalte at det fra høsten 2011
legges frem en Stortingsmelding om bygningspolitikk.
En fremtidsrettet bygningspolitikk krever en helhetlig gjennomgang av virkemidler, tiltak og erfaringer. Meldingen vil gå gjennom lovgivning og
tiltak som er bestemmende for effektivitet og kvalitet i byggeprosessen. Meldingen vil involvere flere
departement. Aktuelle temaer vil være oppfølging av
byggekostnadsprogrammet, lavenergiprogrammet,
kompetansebygging og formidling, produktivitetsutvikling, byggefeil, kompetanse til å møte miljøkrav,
energibruk og universell utforming, effektive og
brukervennlige byggeprosesser, bærekraftig kvalitet
i bolig og bygg, og det offentlige som forbilde på
kvalitets- og miljøkrav.
Offentlig bidrag til bedre utvikling
- Hvis vi, gjennom vårt arbeid, klarer å endre på
anbudsmodellene og gjennomføringen til de offentlige byggherrene, vil det bidra til en bedre utvikling for
vår bransje, og dermed sikre gode lønns- og arbeids-
vilkår. Det må i anbudene stilles krav til samhandling
fra byggherre til de utførende, også håndverkerne må
trekkes med, kommenterte Steinar Krogstad. Dette vil
føre til at markedet for de useriøse som baserer seg
på tilfeldig ”billig” arbeidskraft, blir redusert.
- Historisk har det politiske kravet til det offentlige
vært å bidra til aktivitet i nedgangstider. Vi mener at
mer offentlig/privat samarbeid (OPS), og totalentrepriser vil stille andre krav til aktørene i BA-bransjen,
også til den enkelte håndverker, om mer kompetanse
og seriøsitet, påpekte Steinar Krogstad, i sin kommentar til innledningen.
Paneldebatten, hvor blant andre Dag Andresen,
Veidekke Entreprenør og Per J. Plünnecke fra Industri,
Steinar Krogstad og representanter for NAF og
Fellesforbundet deltok, konkluderte med at det er
betydelig rom for at offentlige byggherrer kan påvirke
og utvikle BA-bransjen i ønsket retning.
Lavere kvadratmeterkostnad
Årets tariff- og lønnoppgjør var som vanlig et hovedtema. I Veidekke er det enighet mellom tillitsmannsapparat og ledelse om at det er viktigere med fokus
på å oppnå lavere kostnad pr. kvadratmeter enn fokus
på kostnadene pr. arbeidstime.
- Lavere kvadratmeterkostnad kan oppnås gjennom forbedrede løsninger, bedre planlegging, bedre
utstyr. Gjennom det får vi til det som er vårt fokus,
nemlig at det er nok penger i prosessen til å betale en
god prestasjonslønn. Fokus må ligge på forbedring,
ikke på å få ned timelønna, påpekte Steinar Krogstad.
Forutsigbar tjenestepensjon
Pensjonsreformen var et annet hovedtema på konferansen. HTU-konferansen erkjente at pensjonsreformen vil medføre store endringer over tid, og det er
satt i gang et arbeid for å kartlegge dette i Veidekke,
gjennom Pensjonsforum. HTU-konferansen var enig i
at de føringene de tillitsvalgte skal ha for sitt arbeid,
er at Veidekkes tjenestepensjon skal være forutsigbar,
at alle år en jobber skal telle likt, og at plasseringen
av pengene skal ha lav risiko.
Helt utenom programmet ble konserntillitsvalgt
Steinar Krogstad kalt frem på podiet av konsernsjef Terje Venold. Steinar fikk overrakt Norges Vels
Medalje for 30 års ansettelse i Veidekke.
Han begynte i 1979 som tømrerlærling i daværende
Jernbeton i Trondheim, som senere ble innfusjonert
i Veidekke, og har gått gradene både i håndverket og
i tillitsmannsarbeidet gjennom sin tid i bedriften og
LOs utdannelsestilbud for fagorganiserte.
Årets valg på tillitsvalgte
Steinar Krogstad ble gjenvalgt som konserntillitsvalgt, uten motkandidater. Krogstad og Inge Ramsdal
ble gjenvalgt som styrerepresentanter for de timelønnede, med Odd Olsen og Rolf Madsen som vararepresentanter. Vidar Blidensol ble valgt som regiontillitsvalgt i Veidekke Entreprenør, region Nord/Vest.
Ingen av de divisjonstillitsvalgte var på valg i år. n
Tekst: Ole Paulsen Foto: Tommy Johansen
Tett på
Aktuelt
Nyt bad i 203 boliger
Der har været mange positive henvendelser om, at man har et godt fysisk
og psykisk arbejdsmiljø på byggepladsen.Her er byggesagens velfungerende
Team samlet.
Renoveringen af Lindeskoven i Glostrup omfatter bad, tag, vinduer og haveanlæg.
Det har været en lang og kold vinter – ikke mindst for
beboerne i de 203 boliger i byggeriet Lindeskoven i
Glostrup, hvor Hoffmann siden efteråret har været i
gang med en større renovering af byggeriet, som er
fra midten af 1980’erne.
Til gengæld kan beboerne glæde sig over, at de
får nye badeværelser, nye tag over hovedet og nye
energirigtige vinduer. Desuden friskes træværket op,
og gartnere er i gang med at forskønne udenomsarealerne. I mellemtiden har bebyggelsens beboere
klaret sig med bade- og toiletvogne placeret strategisk rundt i området, og nogle – f.eks. mange småbørnfamilier – har taget imod tilbuddet om et tørkloset i lejligheden, mens badeværelset blev renoveret. Typisk har to-tre familier delt en badevogn.
Arbejdet begyndte i september sidste år. På nuværende tidspunkt er vi nået igennem 60-70 %.
I totalentreprise
Hoffmann har fået kontrakten på 40 mio. kr. i totalentreprise for bygherren, som er Glostrup Boligselskab,
og den tæt/lave bebyggelse består af 30 ungdomsboliger, 140 rækkehuse og to boligblokke i tre etager,
der udgør ca. en fjerdedel af bebyggelsen, så det er
700-800 mennesker i alt, der har deres hjem i området.
- Arbejdet begyndte i september sidste år. På
nuværende tidspunkt er vi nået igennem 60-70 %, og
vi skal være helt færdige i slutningen af juli i år, siger
Naeimi Shoukat, der er projektleder på jobbet.
Det tager tre uger at færdigrenovere et badeværelse.
- Men toiletterne er tilbage efter kun14 dage. Så
ordner vi malerarbejde, fliser, gummifuger osv. derefter. Vinduerne skifter vi på en enkelt dag i hver lejlighed, og så tager det tre-fire dage med malerarbejdet,
siger han.
De eksisterende tag skiftes til tagpap med listedækning, og de nye vinduer er i træ-alu.
Positive henvendelser
Med så mange berørte beboere har det været en
mærkesag for Hoffmann, at de skulle have så få
gener som muligt i forbindelse med byggeriet, og det
ser ud til at lykkes rigtig godt.
- Siden sidst i februar har vi ført en lille statistik
over henvendelser omkring byggeriet, og vi har haft
ca. 35. Af dem ville halvdelen bare fortælle, hvor
glade de var for deres nye badeværelser og vinduer.
De havde troet, byggeperioden ville blive meget
mere besværlig, end tilfældet var. 20 var ikke helt
tilfredse, og her måtte vi give ti ret i, at der var ting,
vi kunne gøre bedre – fortrinsvis omkring information
og oprydning, siger Naeimi Shoukat.
Han tilføjer, at Hoffmann naturligvis straks tog
hånd om alle henvendelser, og at man i tilgift har
lært meget, der med fordel kan overføres til andre
byggepladser.
- Desuden har vi spillet værdispillet to gange
undervejs. Første gang var der en del ting, der skulle
ændres – anden gang langt færre, men selvfølgelig
kan vi altid gøre tingene en lille tak bedre. I anden
ombæring blev vi klar over, at vi skulle rette fokus
på bedre oprydning og mere påpasselighed over for
beboerne, når vi går ind i lejlighederne, siger han.
Godt arbejdsmiljø
Til gengæld har Hoffmanns ledelse på pladsen også
fået mange positive henvendelser om, at man har et
godt fysisk og psykisk arbejdsmiljø på byggepladsen.
- Tingene fungerer bare, og håndværkerne aftaler
selv mange ting hen ad vejen. Så vi er kun to mand
og en praktikant i 10-15 timer om ugen om at styre
pladsen, hvor det meste går af sig selv, så vi også har
tid til at tage hånd om andre ting, forklarer Naeimi
Shoukat.
De eksisterende tag skiftes til tagpap med listedækning, og de nye vinduer er i træ-alu.
Byggeriet blev i starten ramt af, at tømrerentreprisen måtte kvittes, så i dag er det Hoffmanns egne
tømrere, der arbejder på pladsen. Desuden har der
været ændringer i byggeriet undervejs som bl.a.,
at skurenes facader ikke skulle males, men i stedet
beklædes med vedligeholdelsesfrie plader. Der er
også indkøbt en specielt smal maskine, der kan løfte
ting op i fire meters højde, da det ikke har været
muligt at få en kran ind i området. Det betød også, at
der skulle indkøbes 300-400 gummiplader, den kunne
køre på i stedet for de traditionelle jernplader, der
ikke kunne komme ind i haverne. Vinteren har også
givet problemer, men alt er blevet indhentet – om end
der er blevet gnavet lidt i fortjenesten.
For 14 dage siden gik gartnerne igen i gang med
en omlægning af haveanlæggene. Nogle nåede at
blive færdige i efteråret, resten følger nu, og enkelt
må vente med beplantning til efteråret, når de sidste
stilladser er væk. n
Tekst: Karen Sloth. Foto: Hoffmann
1515
Aktuelt
Tett på
På damjobb i Brasil
Veidekkekonsernet er en skandinavisk entreprenør, men vi har også et spesielt produkt rettet mot
andre deler av verden – bygging av asfaltkjerne i fyllingsdammer. Siden 1981 har Veidekke bygd asfalttetningskjerne i fyllingsdammer, både i Norge og en del steder rundt i verden. Med Brasil, nettopp ferdig,
og to under bygging i Iran, har vi nå hatt ansvar for 21 slike dammer totalt.
Asfalttetningskjerne i fyllingsdammer ble utviklet
i Tyskland tidlig på 1960-tallet, da det ble bygd
mange slike dammer, særlig i Tyskland og Østerrike.
Kineserne utviklet etter hvert egne konsepter, og
har bygd mange slike dammer gjennom årene.
Konseptet konkurrerer bl.a. med morene og leire som
tetningsmateriale, men asfalt er foretrukket der for
eksempel leire ikke finnes, der det er store nedbørsmengder i området, og særlig i områder med jordskjelvfare, siden asfalt er et plastisk materiale som
heler seg selv etter eventuelle rystelser. I alt er det
bygd ca. 110 slike dammer i verden. Kolo Veidekke
har nå i flere år vært dominerende på verdensbasis, unntatt i Kina. Går man til Internett og søker på
”asphaltcoredams.com”, kommer Kolo Veidekkes
referanse opp. Kolo Veidekke har altså bygd kjernen i
19 prosent av slike dammer i verden: i Norge, Jersey,
Sør-Afrika, Kina, Iran, Spania, Saudi Arabia, Canada,
Makedonia og Brasil. Disse prosjektene organiseres
av avdeling Spesialprosjekt i Kolo Veidekke, med
Helge Saxegaard som leder.
Store på vannkraft
Brasil er et stort land, de har mye vann og er store
på vannkraft. Vår dam er del av et stort kraftverksprosjekt i Rio Uruguay i staten Santa Catarina langt
sør i Brasil. Uruguay-elven, som har en maksimal
vannføring på 62.000 m3/sek, blir lenger ned grenseelven mellom Uruguay og Argentina og renner ut i
Atlanterhavet mellom Buenos Aires og Montevideo.
Kraftverket, Foz do Chapeco får en installert effekt
på 850 MW (til sammenligning har Svartisen, ferdig
i 1977 og som er et av våre store kraftverk, en effekt
på 350 MW). Oppfylling av magasinet, med en 50
Arbeidsgjengene i samles i hver sine sirkler hvor formann og verneombud gjennomgår hva som har skjedd,
plan for dagen arbeid og faremomenter.
1616
meter høy dam med damvolum 1,4 millioner m3, vil
ta 14 dager.
Elven slynger seg i store U-kurver, og fra damstedet kommer den igjen på andre siden av en halvøy
etter 15–20 kilometer med kraftig strøm og stryk, på
et lavere nivå. Fra det oppdemte magasinet føres
vannet gjennom store tunneler og en bred kanal,
to–tre km til den andre siden, der det fanges opp av
en betongdam og ledes ned til turbinene, med en
fallhøyde på 60–70 meter, et lavtrykksanlegg. Bare
en liten del av vannet går gjennom kraftstasjonen,
resten ledes gjennom flomoverløp i damkonstruksjonen og følger elven rundt. Sløseri, spør du oss!
Rask jobbing
Hovedentreprenøren, vår kontraktspartner, er en av
Brasils største og heter Camargo Correa. Dette er den
første asfaltkjernedammen i Sør-Amerika. Vårt konsept, vår teknologi og det at vi kan bygge asfaltkjerne
selv i regn, var grunnen til at asfalt ble valgt. Dette
området i Brasil har temmelig mye regn i perioder,
og for eksempel ville bygging med leirekjerne kunne
få mange betydelige driftsavbrudd, med uforutsigbar
byggetid og kostnader. Vi brukte fire–fem måneder
på å fullføre den 50 meter høye og 500 meter lange
dammen, det raskeste vi noen gang har bygd. Noen
forstyrrelser var det underveis. I en tidlig fase kom
det en stor flom som tok med fangdammer og ga
en total oversvømmelse i damområdet og dermed
forsinkelse. Camargo leverer asfalten fra eget verk,
og med ferske operatører ble det også litt forsinkelser
der.
Damteam med erfaring
Vi stilte med vårt vanlige utstyr: spesialbygd asfaltutlegger med basis i en vanlig grunnmaskin, med
spesiell materkasse, screed, og med grusvogn
Tett på
Aktuelt
Messa, som rommet 1200 mennesker, serverte god mat.
bakerst. I tillegg en asfalt-tobb for å laste fra asfaltbilene opp i maskinen samt roterende laser for å sikre
nivået på lagene (det ble målt avvik på 500 meters
strekk på to–tre cm). Prinsippene ved vårt selvkonstruerte utstyr har vært det samme siden tidlig på
80-tallet, men detaljer er forbedret gjennom årene.
Vi bygger dem selv i Norge. Camargo stilte med alt
vesentlige av annet maskineri, inklusive operatører
og mannskap.
Produksjonen skjer ved samtidig utlegging av
den 60 cm brede asfaltkjernen og støttesonen (pukk/
grus), totalt 3,50 meter bredt, i 30 cm tykkelse. Så
blir det valset og komprimert til ca. 25 cm tykkelse.
Maskinen rygges helt tilbake, og så startes det med
neste lag, med inntil tre–fire lag pr. døgn hvis alt går
på skinner.
Så til den viktigste, og helt avgjørende ressursen,
våre folk. Det svært erfarne damteamet, med nordlendingen Magnar Håkstad, sunnmøringen/romsdølen Øystein Nedregotten og ny på laget, nordlendingen Geir Fossem. Prosjektleder fra Norge, og litt
i Brasil, har vært Hossein Afsari Rad, anleggsleder
meste av tiden har vært Jostein Nordstrøm, og så
fikk jammen pensjonisten Yngvar Ellingbø også være
med noen uker. God støtte i starten og underveis har
vært Stig Nesset og Odd Christiansen. Og som alltid,
i bakgrunnen, professor Kaare Höeg fra NGI, en uvurderlig støttespiller gjennom alle år.
engasjement med høyt fokus. De hadde folk ute på
anlegget hele tiden som passet på. Det var god disiplin på kjøretøyer og maskiner. Camargo er forresten
deleier i kraftverket, og de skal drive det i 25 år, så
tilfaller det Staten; hjemfallsrett som i Norge, men
her hjemme er det etter 100 år.
Stor oppmerksomhet
Vi skal kanskje ikke fremheve noen, men de tre på
anlegget gjennom disse månedene, Magnar, Øystein
og Geir, har nok imponert vår kontraktspartner, konsulenter og byggherre med samarbeidsevne, smidighet og faglige dyktighet på alle plan som angår
maskiner og produksjon, og gode humør – nesten
bestandig.
Jobben har fått stor oppmerksomhet i Brasil.
Ikke bare hadde Camargo, men også konsulenter og
byggherre tett oppfølging av det vi drev med, med
mange ansatte som gikk rundt oss hele tiden, og
mange og store delegasjoner på besøk, nesten plagsomt til tider. Det har jo selvfølgelig sammenheng
med andre damprosjekter som er under planlegging
i Brasil og Sør-Amerika generelt. Det er blant annet
snakk om en dam i Amazonas.
Vår kontraktspartner, Camargo Correa, imponerte
som en profesjonell og dyktig entreprenør med god
planlegging og organisering av driften, og et HMS-
Kolo Veidekkes asfaltkjernedamprosjekt i Brasil.
5000 personer på topp
Det er et stort anlegg, som et stort industriområde,
med steinbrudd, pukkverk, betongstasjon, asfaltverk, betongelementfabrikk, store stål- og aluminiumsverksteder for komponenter til kraftverksdelene,
serviceområder, og kontorer, laboratorier og rigg for
personellet.
Under vår tid på anlegget var den totale arbeidsstyrken 3000 personer, men det hadde vært 5000 på
topp. De fleste bodde på anlegget, i store brakkekomplekser. Vi hadde enmannsrom, men de brasilianske
arbeiderne var opptil åtte på rommet. Det var felles
kantine for alle, ledelse og produksjonsarbeidere,
som kunne bespise opptil 1200 av gangen. Bra mat,
men kanskje preget av at kjøkkenet skulle betjene
3000. Et 20-talls busser samlet folk, kjørte til messa
for matpauser, og ut på jobb igjen. Vår jobb krevet
kontinuitet, så det hendte at våre folk fikk matkurver
brakt nede på dammen for å sikre fremdriften.
Ved skiftbytte samlet ledelsen de enkelte arbeidsgruppene i en sirkel og informerte om det videre
arbeidet i en 15 minutters prosess med fokus på
HMS.
Frodig natur
Dette området av Brasil er frodig og fruktbart, og
har høyest levestandard i Brasil. Mye godt jordbruk,
med kyllingfarmer, kveg og andre husdyr; dyrking av
soyabønner, mais, tobakk, kaffe. Området er sterkt
preget av tysk og italiensk innvandring fra 1800-tallet og senere. Derfor er mye av lokalbefolkningen
”hvite”, men på anlegget var det mange med afrikansk/indiansk opprinnelse, særlig blant produksjonsarbeiderne. De aller fleste snakker selvfølgelig
portugisisk, en Brasil-variant som er litt annerledes.
Noen ord ligner på spansk, men uttalen gjorde det
vanskelig. Noen få forstod litt tysk, og hadde kanskje
besteforeldre fra Tyskland. Det var bare noen få som
snakket engelsk, for det er tydeligvis ikke noe vanlig
fremmedspråk i skoleverket. Vi hadde derfor en ung
mann som hadde bodd i USA et par år, som tolk. Av
våre folk, er Øystein spansktalende, og Geir kan en
del portugisisk, så de greide seg bra. Vi andre måtte
nok bruke en blanding av engelsk, noen spanske ord,
enda færre portugisiske, og fingerspråk!
Turistattraksjoner
Vi hadde jo noe fritid, noen amputerte helger, og én
”borestopp” i måneden på fire dager. Noen småbyer
i nærheten hadde god pizza, men vi kom egentlig
nesten ikke vekk fra anlegget. Men én dags kjøring
unna, ligger det som er kalt verdens største fossefall,
Foz do Iguacu, i elven Rio do Iguacu. Den ligger i
grensepunktet mellom Brasil, Argentina og Paraguay.
Det er enormt med en vannføring opp mot 6 millioner
m3/sek (Glomma i flom har 3500 m3/sek). De fleste av
oss kom dit. Totalt er det nær fire millioner fra Brasil
og Argentina som besøker stedet.
Like i nærheten, ved grensen mellom Argentina
og Paraguay, ligger et av verdens største kraftverk,
Itaipu, i elven Parana ved en stor oppdemmet innsjø.
Installasjon ca. 14.000 MW. Parana-elven renner også
ut i Atlanteren, ved Buenos Aires.
Etterspurt produkt
Det produktet vi i sin tid utviklet her hjemme, og nå
leverer på verdensbasis, asfaltkjerne i fyllingsdammer, er etterspurt og verdsatt. Vi leverer gode produkter, og vi som driver med det, er jo litt stolte. Og
det kan sannelig Veidekkekonsernet også være! n
Tekst: Jostein Nordstrøm og Yngvar Ellingbø
Foto: Jostein Nordstrøm
1717
Tett på
Veidekke Sverige ledande
inom VDC och ICE
Nu satsar Veidekke på virtuell design och konstruktion, där samtliga aktörer i ett projekt samarbetar i
projekteringsprocessen. Med hjälp av Stanford University i Kalifornien har vi redan kommit en bra bit på
väg och enligt Jonas Bill, affärsutvecklare på Veidekke Entreprenad, region Bygg Stockholm, är Veidekke
ledande i Sverige.
- Ja, jag kan absolut säga att vi gått i bräschen för
detta, åtminstone när det gäller ICE-projektering,
virtuell projektering där alla aktörer i projektet är
delaktiga och arbetar tillsammans, rent fysiskt, i projekteringen, säger Jonas.
- BIM, 3D, 4D, 4D+, 5D och allt vad det heter är i
och för sig inte unikt i Sverige, men ICE är det helt
klart, säger Stina Möller, som arbetar med utveckling
och strategi inom Veidekke Entreprenad.
- På Stanford lärde vi oss att det heter VDC, Virtual
1818
Design & Construction och inte BIM. VDC stämmer
bättre för oss, eftersom det unika är arbetssättet och
inte tekniken. På Stanford jobbar flera forskare med
beteendevetenskap; hur människor jobbar tillsammans och vilka tekniska verktyg som krävs för att
människor ska jobba bra ihop, säger Stina.
Effektiv kunskapsförmedling
Hon är också den som arrangerade att ett antal gästprofessorer från Stanford besökte Veidekke under
en hel vecka, då ett 30-tal Veidekkemedarbetare från
hela landet fick förkovra sig i den virtuella designens
ädla konst i allmänhet och i ICE i synnerhet, där frågor som ledarskap, kommunikation, organisation och
teamarbete är viktiga parametrar för en framgångsrik
projektering. Intresset för kursen var mycket stort och
kollegor från Veidekke i Norge samt ett par svenska
kunder bereddes också plats.
- Ett kostnadseffektivt sätt att förmedla kunskaperna på, menar Stina, som tillsammans med VD i
Tett på
Några fördelar med ICE/VDC:
Svårt ämne, men glada miner ändå. I förgrunden
Björnar Gullbrekken, Sigbjörn Faanes och Robin
Krantz.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alla aktörer i projektet träffas och deltar samtidigt
i beslutsprocessen/projekteringen
Mindre pappersarbete
Möjlighet att testa olika alternativ
Stora tidsvinster: Bättre, billigare, snabbare process
Bättre, mer begriplig, intern kommunikation
Bättre, mer begripliga handlingar
Medarbetarnas kompetens ökar
Modellerna, rätt upprättade och använda, är
intelligenta och kan användas på flera sätt i
produktionen
Branschen törstar efter något som effektiviserar
projekteringsprocessen.
Några nackdelar med ICE/VDC:
•
•
Teknikmotståndare kan uppleva det som
betungande att tänka nytt
Utbildningen på engelska innehåller ett otal
förkortningar som är självklara för amerikaner
men inte för oss.
Liten ordlista:
4D: den fjärde dimensionen är tid.
Stina Möller har varit ansvarig för hela kursens
genomförande – men också själv mycket aktiv
”elev”.
5D: den femte dimensionen är kostnader
(en del kallar det 4D+)
BIM: Building Information Model
CIFE: Center for Integrated Facility Engineering vid
Stanford. Leds av professor Martin Fisher, som är
världsdignitär på VDC. (Veidekke är det enda svenska
medlemsföretaget.)
ICE: Integrated Concurrent Engineering.
(övers. ungefär: Integrerat samtida ingenjörsarbete).
Användes först i USA inom rymdforskningen av
NASA.
Tekla: “Fabriksfärdig” applikation som kan gå direkt
till exempelvis betongelementtillverkaren för produktion, framtagen i Finland
VDC: Virtual Design & Construction
Pawel Missuna och Jakob Ahlkvist var
två av deltagarna i VDC-kursen.
VICO Office: 3D-programvara med mycket god
upplösning.
Professor Martin Fisher lyssnar till Linda Björklund
när hon presenterar VDC-certifkat.
Veidekke Entreprenad, Erik Alteryd, och Jonas Bill
besökte Stanford för ett drygt år sedan. De blev
frälsta av arbetssättet och såg affärsmöjligheterna.
Sedan dess har ytterligare ett antal medarbetare fått
åka över till Stanford och lära sig ICE-projektering.
- Detta är självklart intressant för våra medarbetare, vars kompetens ju ökar, det är det som är den
stora investeringen. Att vi också måste investera i
arbetsverktygen och programvaror är inte en lika
omfattande del, säger Jonas Bill som berättar att
detta sätt att projektera kommer att användas i alla
våra egna bostadsprojekt, men också alltmer i projekt
där vi har en extern beställare. I flera projekt har vi
redan använt ICE.
Snabba beslut
Ett exempel är att vi förutom att arbeta med VDC
i våra egenutvecklade bostadsprojekt, har levererat systemhandlingar i bostadsprojektet Elektronen,
Sollentuna, åt beställaren Panorama, ett bostadsprojekt i Sollentuna. Kunden är otroligt imponerad.
Normalt deltar kunden endast vid projekteringsmöten som hålls varannan vecka. Alla som deltagit i ett
traditionellt projekteringsmöte vet hur engagerande,
stimulerande, effektivt och grensesprengende det
är! Nu sitter kunden med oss och alla andra aktörer
i projekteringsarbetet och kan fatta samma beslut på
kanske 20 minuter i dialog och samförstånd med de
övriga aktörerna i projektet, berättar Jonas. Det fina i
kråksången är att alla träffas rent fysiskt och löser frågeställningar och problemen vid sittande bord – eller
”sittande dator” kanske är en mer korrekt beskrivning
i detta sammanhang.
- I region Bygg Stockholms projekt Pelarbacken
hade kunden ritat i 3D, och vi kopplade ihop modellen med vår tidplan. Det visade sig vara svårt att få
att fungera fullt ut i detta pilotprojekt. Men det fanns
andra fördelar. Här tog vi fram videofilmer i 3D som
användes på arbetsplatsens måndagsmöten, där
yrkesarbetarna varje vecka kunde se vad som skulle
göras under veckan och hur det skulle se ut. Att engagemanget var betydligt större är lätt att förstå, om
man jämför med hur det traditionellt går till, då medarbetarna får titta på en massa ritningar och tidplaner
på papper, konstaterar Jonas.
- Den stora skillnaden med ICE är att mötena då
alla träffas verkligen är arbetsmöten vid datorn. Man
kan testa många fler lösningar på mycket kortare tid
än vid traditionell projektering. Här kan vi verkligen
tala om Medarbetarinvolvering, MI, säger Stina och
tillägger att på region Skåne har våra kollegor sedan
länge arbetat på ett liknande sätt, med MI i projekteringen, ett koncept framtaget av våra projekteringsledare i Skåne. Aktörerna i projektet – beställare, arki-
tekter och andra konsulter, UE och leverantörer - planerar projekteringen tillsammans. De har genomfört
så pass många projekt på det viset, att de har kunnat
konstatera att det är ett effektivare sätt att arbeta på
än traditionellt, säger Stina.
- Inom Veidekke arbetar vi nu med att ”gifta ihop”
ICE och MI, säger Stina.
- ICE är bara ett av många av våra utvecklingsprojekt. Tillsammans med professor Renate Fruchter,
Stanford University, och professor Kjell Nilvér vid
KTH, är vi med i ett projekt där vi sponsrar en student
på KTH. Här och i varje världsdel sitter människor och
gör ett byggprojekt tillsammans. I projektet Veidekke
LEGO tittar vi på hur vi kan standardisera detaljer,
säger hon.
- Ett annat projekt är Veidekke MAX där vi inom
hela Veidekke i Sverige tittar på lösningar för att
bygga betydligt mycket billigare än idag med bibehållen kvalité. Och vi utvecklar naturligtvis TellHus
ytterligare, fortsätter Stina entusiastiskt.
Men vi stoppar där, för det kan vi skriva ett
antal artiklar om i något annat nummer av Veidekke
Magasin! n
Text: Peggy Häggqvist Foto: Cecilia Larsson.
1919
Tett på
Vill bygga
hus på
månen
Henning Roedel har återgått
till sitt pluggande vid Stanford
University hemma i Kalifornien.
Han har gästat Veidekke i nästan
ett år för att hjälpa till med implementeringen av VDC och ICE
inom företaget.
Det var i februari förra året som Henning träffade Erik
Alteryd och Stina Möller från Veidekke Entreprenad
när de besökte Stanforduniversitetet och professor Martin Fisher. De kom snabbt överens om att
Henning skulle komma till Veidekke och stanna i ett
halvår för att hjälpa oss att få igång VDC och ICE i
projekteringen. Det gick så bra att det blev några
månader till. Men nu är han tillbaka vid Stanford där
hans plan är att avsluta sin masterutbildning innan
årets slut.
När han kom till Veidekke började han med ett
pilotprojekt, ett bostadsprojekt, Kista Gård, som
han tillsammans med projekteringsingenjören Stefan
Söderberg utvecklade fram till färdiga bygghandlingar. Därefter kom det kommersiella projektet
Pelarbacken på Södermalm i Stockholm, ett mycket
komplicerat projekt med bland annat ett glastak över
en atriumgård som skulle konstrueras på bara några
få veckor. Andra projekt som projekterats med ICE
är bostadsprojektet Elektronen, 180 lägenheter åt
den externa beställaren Panorama, och bostäder i
Annedal åt Svenska Bostäder.
Lite praktik blev det också för Hennings del – som
arbetsledare vid Liljeholmstorget. Han har också
hållit en del föreläsningar, bland annat vid Luleå
Tekniska Högskola. Och så var han förstås aktiv
under den vecka som kursen i VDC och ICE hölls i
Stockholm i mars. Primus motor var professor Martin
Fisher, som är ”gurun” på området. Han är ursprungligen schweizare berättar Henning som lever i en
global värld i Stanford. Ett par av de andra lärarna
från Stanford som deltog i Veidekkes utbildning i
Stockholm har även de sina ursprung i andra länder,
bland annat Spanien och Kina.
Själv är han född och uppvuxen i Kalifornien,
son till en tysk mamma och amerikansk pappa. Efter
sin civilingenjörsexamen vid UCLA (University of
California, Los Angeles) blev han ”Master Graduate
Student” vid Stanford där han läste Virtual Design &
Construction, det ämne som han nu hoppas doktorera i. Det är ett av USA:s absoluta toppuniversitet på
området.
- Här finns ett trevligt campus och här jobbar så
många intelligenta personer, säger denne 23-åring
som än så länge inte haft något ”riktigt” jobb sånär
som på en 3-månaders praktiktjänst på ett anläggningsföretag i Kalifornien.
- Målet med VDC är att veta vad som ska byggas,
vem som ska bygga det, och hur de ska bygga det. Vi
kan testa idéer innan vi verkligen bygger och det som
är unikt med ICE, är att alla är med. Då kan alla lära
tillsammans samtidigt som de arbetar och uppnår
2020
Henning Roedel från Stanford
University i Kalifornien
gästade Veidekke under några
månader och har hjälpt till att
implementera ICE och VDC i
företaget. Se artikel her intil.
resultat gemensamt. Han hyllar Veidekke som tagit
initiativet till ICE i Sverige.
- Den som börjar kommer att leda utvecklingen,
de andra kommer att springa efter, säger han.
Sin egen framtid har han hyfsad överblick över,
om än inte i detalj. Han vill doktorera på Stanford och
sedan starta egen verksamhet. Annars kanske det
blir jobb inom industrin eller på NASA. Att framtiden
ligger inom rymdforskning tror han absolut, liksom
att rymdforskningen och industrin kommer att samarbeta alltmer.
- Jag tror absolut att vi kommer att se ett hus
på månen under min livstid, säger Henning Roedel.
Kanske är han en av dem som ser till att det blir verklighet. n
Text och foto: Peggy Häggqvist
Veidekke –
i lys av
fortiden
Veidekke har nylig utgitt praktboken ”Veidekke – i lys av fortiden”. - Ambisjonen med boken
er å få frem det som inspirerer
oss alle hver dag – hvordan
land eller samfunn bygges.
- Veidekke er et selskap
som til enhver tid har mer enn
1000 prosjekter i gang i Norge,
Sverige og Danmark. Derfor er
det naturlig å fortelle litt om
Veidekkes utvikling ved hjelp
av de mange prosjektene som
har vært utviklet og bygget, sier
konserndirektør for kommunikasjon og myndighetskontakt
Kai Krüger Henriksen.
Boken kan bestilles ved henvendelse til Ingunn Rømsvik,
tlf. +45 21 05 77 07 eller på
e-post: [email protected].
Tett på
Optimina præsenteres
for Bygherren (billede fra
brochuren).
FAKTA OM FORLØBET
• Mulighederne gennemgås på et
uforpligtende møde
• Sammen med kundens teknikansvarlige
gennemgår vi det eksisterende anlæg
inden for lys, varme, ventilation, køling
m.v.
• Opstilling af målestationer i udvalgte
rum og dataindsamling i cirka tre uger
• Overskuelige grafer viser analyseresultater af reelt forbrug i forhold til
reelt behov
• Konkret forslag til optimering af energiforbrug med eksisterende anlæg
• Forbedring af anlæg – investering og
løbende besparelse pr. år
Spar på energien – og scor kassen
Hoffmann Optimina er færdigtestet og klar til at erobre markedet.
Alle kan spare på energien – der er bare mange, der
ikke bruger energi på at gøre det.
Med Hoffmanns nye energimålestation –
Hoffmann Optimina – er det muligt at registrere
energiforbruget i et givet rum og herefter definere
besparelsesmulighederne. Det kan være ændringer af de tekniske installationer inden for f.eks. lys,
varme, ventilation og køl.
- Vi har testet Hoffmann Optimina i et halvt år,
og nu er vi klar til at lancere
den for eksisterende og nye
kunder, konstaterer regionsdirektør John Mathson Hansen
fra Hoffmann Region Teknik.
Han spår det nye energikoncept en kommerciel succes, for det viser sig faktisk,
at når man studerer de data,
målestationen når frem til, så
kan investeringer i energibesparende teknik tjenes hjem
på få år – resten af fortjenesten er direkte i kassen.
t,
et energi-koncep
mina - endelig
sparelser
Hoffmann Opti
ante energibe
der giver mark
HOFFMANN
Optimina
HOFFMANN
HOFFMANN
HOFFMANN
Optimina
HOFFMANN
Optimina
HOFFMANN
Optimina
HOFFMANN
Optimina
HOFFMANN
Optimina
HOFFMANN
Optimina
Den nye Flotte
Hoffmann Optimina
brochure skal være
med til at udbrede
kendskabet hos bygherrer og virksomheder.
Knowhow er vigtig
- Vi har bl.a. testet i vores
egne lokaler i Glostrup, og her
vil investeringerne være tjent
hjem efter fire år. Der ligger
desuden et kæmpepotentiale
og venter. Ud over kontorer
er det butikscentre, uddannelsesinstitutioner, lagerhaller, kantiner, konferencecentre, hospitaler, hoteller, restauranter osv., siger han.
Men det er ikke kun målestationen, der gør udsla-
get. Det er også den knowhow, som medarbejderne
i Region Teknik sideløbende kan bidrage med. De
kender alt det nye på markedet og ved, hvordan det
kan bruges.
Store besparelser
- Et godt eksempel er akustisk lysstyring. Vi kender
alle til bevægelsessensorer, der reagerer via infrarødt
lys. Ved akustisk lysstyring reageres ikke på bevægelse, men på lyd. Det vil sige, at lyset f.eks. tændes,
så snart en hotelgæst tager i dørhåndtaget. På den
måde kan man spare masser af energi, når lyset ikke
hele tiden er tændt på hotelgangene, siger han.
Den akustiske lysstyring er desuden billigere end
bevægelsesstyring, da der ikke skal opsættes så
mange følere. Den er også mere effektiv, fordi der
ingen blinde vinkler er.
- Jeg vil anslå, at man kan spare 80 % på elregningen, siger John Mathson Hansen.
Han forudser, at ikke mindst Københavns
Kommune kan have interesse i de resultater, målestationen kan lægge frem. Kommunen har allerede
en overordnet klimaplan og har store ambitioner om
at være CO2-neutral i 2015. Den har også allerede fået
tilskud til energibesparelser i forbindelse med bl.a.
renovering af folkeskoler.
- Men kommunerne er generelt langt fremme med
energiplaner, og nu følger mange private virksomheder efter, for det er rigtig mange penge, der kan
spares. Og i alle tilfælde taler vi om en tilbagebetalingstid på under ti år – typisk er det to-fem år – så
besparelserne vil hurtigt vise sig, siger han.
kørt forsøg hos tre kunder og fundet konkrete løsningsforslag, der kan give besparelser, så nu venter
man blot på den første ordre.
- Men under alle omstændigheder er Hoffmann
Optiminas resultater blevet modtaget med begejstring. Tilbage er kun at finde pengene til investeringerne. Her oplever vi kunderne som lidt tøvende, og
den store udfordring er i nogle tilfælde, at kunden
simpelthen ikke har råd til at gennemføre besparelserne her og nu. Men energi er et vigtigt tema i dag.
Alle virksomheder vil jo gerne fremstå som grønne
og energibevidste, siger John Mathson Hansen.
Der er altså mange penge at spare på energibudgettet, men det er ikke altid nemt at finde ud,
hvordan det skal gøres. Det kan Hoffmann Optimina
præcisere, for her kommer der fakta på bordet frem
for teorier og tilfældige målinger.
Et præcist billede
Målestationen registrerer alt energiforbrug fra de
væsentligste energikilder i indeklimaet, indsamler og
bearbejder data og når frem til et præcist billede af
det nuværende energiforbrug i døgnets 24 timer, så
man kan se, hvor der skal sættes ind. Udover dokumentation af det reelle forbrug beregnes også det
fremtidige energibehov.
- Et eksempel fra vor egen kantine er en investering i energibesparende foranstaltninger på 40.000
kr., der giver en årlig besparelse på 18.700 kr. Her
taler vi om en tilbagebetalingstid på 2,1 år. Så det er
i høj grad en øvelse, der betaler sig, siger han. n
Tekst: Karen Sloth. Foto: Hoffmann
Begejstring for teknikken
Ud over testen i Hoffmanns egne bygninger har man
2121
Tett på
Ingen prosjekter
for små for IP
Ingen byggeplass er for liten til å dra nytte av fordelene med Involverende Planlegging. Norske Stålbygg i
Sandefjord har startet sitt første IP-pilotprosjekt på et lagerbygg til tre millioner kroner.
- Vi ble positivt overrasket over engasjementet som
oppstod på lappemøtet. Det er like viktig med IP med
underentreprenørene for et lite som et stort prosjekt,
sier anleggsleder Vidar Bentsen, med 31 år i Stålbygg
bak seg, og prosjektleder Steinar Aske.
- Vi har felles interesse i å hjelpe hverandre til å få
til en rask, god og ikke minst trygg byggeprosess.
- Dette er helt sikkert noe vi kan holde på med på
andre prosjekter. Det er viktig at alle våre underentreprenører får være med på å planlegge sine aktiviteter
sammen med våre egne folk, mener Vidar.
- Begynne i det små
Steinar Aske forteller at det lille lagerbygget ble valgt
fordi det var oversiktlig.
- I en liten organisasjon som Norske Stålbygg er
det greit å begynne i det små, siden vi ikke hadde noe
erfaring med dette fra før, sier han.
Byggingen av lageret på Revetal utenfor Tønsberg
skulle etter innledende kontakt med byggherren star-
2222
te på vårparten. Bygget er på 1000 kvadratmeter på
flat steinfylling, et kaldtlager med asfaltert gulv, 5,5
meter gesimshøyde, ingen innredning eller ventilasjon, én port og tre dører. Det er fundamentert på
støpt ringmur med en brannseksjoneringsvegg i Leca
mot eksisterende bygg. Den stikker en halv meter
over tak og ut på sidene. Taket er flatt med 25 cm isolasjon. Veggene utføres med 100 mm skumisolerte
elementer etter byggherrens ønske. Underentrepriser
er grunn, betong, elektro og rør på overvann. Egne
arbeider er montering av bærende stål, vegger og
tak.
I tilbudsfasen til byggherren ble det laget en foreløpig fremdriftsplan med oppstart 6. april, som ble
sendt til aktuelle underentreprenører som grunnlag
for forespørsel. Egen bemanning er anleggsleder og
to håndverkere, en fast og en tidvis til å hjelpe til.
Veldig engasjement
- 17. mars samlet vi alle UE, vår anleggsleder, tilret-
telegger Hege Jensen, Roger Kleppe og meg selv til
et lappemøte. Hvert fag/aktør fikk hver sin lappefarge,
og på fritt grunnlag fikk de sammen planlegge når og
hvor lang tid de skulle bruke. Fra Stålbygg begynte vi
med litt prosjektinformasjon og tegninger.
- Det var litt artig, fortsetter Steinar.
- Det ble et veldig engasjement. Det var bare
elektrikeren som hadde vært med på dette før på et
annet Veidekkeprosjekt. Det ble satt startdato på en
strek på gråpapirremsen, og fremdriftsdatoene kom
på etter hvert som lappeteppet utviklet seg. Folkene
diskuterte seg i mellom og med oss om hva, hvordan
og når for ikke å komme i veien for hverandre. Vi ble
overrasket over hvor godt det fungerte.
Det skilte på én dag
- Og det morsomme var, da vi la sammen dagene
til slutt, så gikk det nesten nøyaktig opp med den
foreløpige fremdriftsplanen som vi hadde laget, med
overlevering 22. juni, smiler Steinar.
Tett på
Prosjektleder Steinar Aske, med lappeteppet fra det
første IP-møtet i Norske Stålbygg.
32 år og 40 byggeplasser for Stålbygg
over hele landet
- Jeg har skjønt på Roger at det ofte går med litt
mer tid enn det man ønsker, og så må man justere på
planen i etterkant, legger han til.
På bakgrunn av lappemøtet ble det laget en detaljert tidsplan som ble verifisert på første byggemøte
den 8. april.
Oppdatering i byggemøtene
- Dette har vi nytte av. Det virker som alle parter i
byggeprosessen ser nytteverdien av det. Det var
ingen protester fra UE på å samles til lappemøte.
Vi må prøve å gjøre ting så enkelt som mulig, ikke
holde møter for møtene skyld, for vi kan ikke samles
til IP-møte hver uke. Planen blir oppdatert i byggemøtene, dermed blir det ikke noen ekstra møter for våre
underentreprenører, sier Steinar. n
På byggeplassen på Revetal er
anleggsleder Vidar Bentsen (til
venstre) alene med sine underentreprenører. Han har reist rundt i
hele landet, fra Kirkenes til Lyngdal
i 32 år for Stålbygg. Det er blitt om
lag 40 bygg.
- Jeg holdt telling på det en
stund, inntil for to – tre år siden. Da
var det 36, sier Vidar. Den største
byggeplassen hans var på Stord,
et prosjekt til 108 mill. kroner, som
er det største Stålbygg har hatt
hittil. Hotell har han også bygd.
Det var i Mo i Rana. Den siste
plassen før lageret på Revetal var i
Namsos.
2323
Tett på
Ny MI-utmaning på väg
Medarbetarinvolvering (MI) är nyckelordet för alla nya projekt i Region Väst. Projekt Vänerbanan är inget
undantag. Alla ska med. Alla ska veta. Alla ska känna engagemang och ta ansvar. Först då är målet nått.
Det var i februari 2010 som Veidekke Anläggning i
Region Väst samlade alla involverade för gemensamt
MI-startmöte för utbyggnaden av Vänerbanan och
E45 mellan Trollhättan och Göteborg. I Veidekkes
uppdrag från Banverket ingår nybyggnad av 1,3 km
järnväg till dubbelspår, 800 m nysträckning av E45 till
motorväg, fyra stycken järnvägsbroar och ett omfattande ledningsarbete.
Uppdraget är uppdelat på tre så kallade blockprojekt med egen organisation och ledning. Block 1
omfattar byggande av väg och järnväg, block 2 ledningar och dränering av järnväg och block 3 broar.
Projektet kommer att pågå i mer än två år och beräknas vara avslutat maj 2012.
De goda exemplen ska tala
Det finns sedan tidigare ett beslut för Veidekke
Region Väst att samtliga nya projekt ska drivas som
MI-projekt enligt 7 punkter, inte att förväxla med 7
sunda aktiviteter.
2424
Johan Alte, som är verksamhetsutvecklare och
även fungerar som stödfunktion för MI-arbetet i
Region Väst, är noga med att poängtera att
MI-processen måste ges tid att rota sig som ett naturligt arbetssätt i hela organisationen och att de goda
exemplen ska tala.
- De som är de största motståndarna till MI är de som inte
provat det fullt ut. Jag har inte
hört någon som provat MI
ordentligt som är negativ till det.
- MI är inte konstigare än vad man gör det. Det är
ett strukturerat arbetssätt, som bygger på god planering, tydlig information och som ger ökad säkerhet
(HMS) och effektivitet i byggprocessen. Dessutom
ska de 7 sunda aktiviteterna se till att vi undanröjer
alla problem innan nya aktiviteter kan genomföras,
säger han.
- Det senare ger oss också ett verktyg som talar
om för beställaren vad som gäller, tillägger han. Vi
kan till exempel direkt visa på konsekvenserna av att
genomföra en viss aktivitet utan fullgod beredskap.
För- och nackdelar?
Richard Aztor, Blockchef ledningar, tycker att den
största fördelen med MI är att fler tänker till för projektets bästa. Och att struktur och visualisering med
bland annat tidplaner är något som både beställaren
och gubbarna uppskattar. Nackdelen, som han själv
ser det, är att det blivit en del dubbelarbete, framförallt med tidplanerna.
- Jag är van att göra min produktionsplan i ett tidplaneringsprogram där man kan koppla aktiviteterna
till varandra. Eftersom MI-tidplanen är upplagd i
Tett på
Struktur och visualisering med bland annat tidplaner är något som både beställaren och gubbarna uppskattar i
MI-arbetet, anser Richard Aztor. Här tillsammans med Kent Kihlqvist och Hans Pettersson i planeringsmöte.
Kortfakta om etapputbyggnad av dubbelspår
och motorväg längs Vänerbanan
Beställare: Banverket, Region Väst
Byggstart: december 2009
Färdigställande: maj 2012
Entreprenad: Utförandeentreprenad med konstruktionsansvar för broar
Kontraktsumma: 255 MSEK
Sju punkter som krävs för att kalla
arbetssättet MI:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Block 3 omfattar flera bro- och överbyggnader över Lärjeån, järnvägen och
E45 mellan Agnesberg och Marieholm.
Hampus Jakobson i full färd med att göra
vattenmätningar i ån.
Dan Olof Johansson, Veidekkemedarbetare på Vänerbanan,
känner ansvar för sin och
kollegernas säkerhet. Hälsa,
ArbetsMiljö & Säkerhet (HMS)
i MI-arbetet är viktigt. Minst
lika viktigt som att se MI som
ett planerings- och effektivitetstänk.
Excel, måste den omarbetas för att passa mitt arbetssätt.
Robert De Zwart, Arbetsledare och vikarierande
Blockchef väg och järnväg, är mycket nöjd med att
jobba inom ramen för MI. Det skapar ett bra informationsflöde som gör att alla är delaktiga. Pelle vet vad
Nisse gör och vice versa, anser han.
- Som det är nu kör vi MI i respektive block. Men
vi har inte riktigt landat i hur vi ska lösa MI i projektet, framför allt hur ”huvud”-MI-mötet ska se ut och
hur vi för informationen vidare ut i blocken. Här är
vi kanske 60 personer eller fler som ska informeras
samtidigt, vilket kan bli svårt att hantera. För övrigt
får jag en bra dialog med mina MI-möten. Jag får bra
respons och kan bolla idéer. Men det är viktigt att förbereda noggrant, så att veckomötena blir effektiva.
MI-startmöte
MI-information för alla yrkesarbetare och UE
MI Veckomöte
Hantera och anslå knäckfrågor.
Leveransplan med koppling till APD-plan.
Veckoplaner med given start och slutpunkt för varje
aktivitet, samt utförandeansvarig
Slutmöte/avstämningsmöte med YA, UE och TM
7 sunda aktiviteter som krävs för att
starta en aktivitet:
MI-processen måste få tid att växa fram som
ett naturligt arbetssätt för alla led i organisationen. Bilden visar hur Malin Jansson och Tobias
Lindvall hjälps åt att väga in korrekta höjder med
Totalstationen.
Inte självklart i alla lägen
Visst kan det vara svårt att tvingas förändra sitt
arbetssätt, tänka i nya banor, när man arbetat på ett
visst sätt i många år.
- För mig är det självklart att
vi ska köra MI. Jag tror på det
stenhårt även om det är vissa
utmaningar för att få det att
funka.
- Som MI-coach får man prata och försöka övertyga, förklarar Fredrik Indevall, entreprenadingenjör
och MI-coach, Veidekke Väst. MI är ju inget konstigt.
Men det krävs att man är duktigt strukturerad. Många
tror att MI innebär merjobb. Och det är det ju initialt.
Men i längden skapas stora vinster i effektivitet.
Både Fredrik Indevall och platschefen Stig
Hafström är eniga om att MI är något enklare i ett mindre projekt med en enda etablering. Samordningen
blir knepigare med flera block.
- I projekt Vänerbanan är vi ju utspridda över ett
1,3 km långt område med stora gångavstånd, och
varje block har egna specifika tidplaner och knäckfrågor, säger Stig Hafström. Jag vet inte än hur vi ska
lösa det.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Föregående aktiviteter är korrekt avslutade
Rätt material finns på rätt plats
Rätt hjälpmedel och utrustning finns tillgängliga
Rätt medarbetare är tillgängliga.
Rätt och tillräcklig information
Rätt plats för aktivitet är ledig
Yttre förhållanden tillåter aktiviteten
Per-Åke Asplund, som är arbetschef med ansvar
för flera projekt samtidigt, bedömer att många känner mer för projektet när man har MI.
- Känslan av delaktighet gör att man presterar
bättre. Engagemang skapar motivation och arbetsglädje. Och att man trivs på sitt jobb är ju inte fel,
säger han.
Förbättringstankar
MI är ett redskap, men även en process. Och i det
ordet ligger begreppet utveckling. Att finslipa redskapen, plocka bort det som inte funkar, lägga till och
anpassa till verkligheten.
Robert De Zwart nämner ”Ny medarbetarblankett”, som numera ligger med i MI-verktygen i
Region Väst. Den innehåller viktiga fakta om varje
enskild medarbetare inklusive chefer och underentreprenörer. Här finns angivet persondata, utbildning,
närmast anhörig osv. På blanketten prickas av vem
som fått arbetsmiljöplaner, miljöplaner, ordningsregler etc.
- MI är framförallt bygganpassad och jag är ju
anläggare, säger han. För oss bör därför tidsplanerna
anpassas, så att vi har med mängder, kapacitet och
tid, vilket är mer intressant än till exempel hus, säger
han. n
Text: Ann Straht Foto: Nick Gregory
2525
Genistreken
Tett på
en
ek
istr
Gen
Før og etter:
Alt på bildet til
venstre (bortsett fra
bøtta, som nå er overflødig) er med på
bildet til høyre.
Plassen er utnyttet
optimalt, det er blitt
system i rotet og klesvasken er lukket inn
bak en dør med med
god avtrekk bak. Foto
til venstre: Elin Hoff
Johansen.
Genial baderomsløsning
Etter årevis med dårlige klestørkemuligheter og fuktig baderom måtte noe gjøres på
prosjektutvikler Elin Hoff Johansens bad. Løsningen ble en tørkenisje som rommer både
klesvask og vaskeutstyr. Nå er tørkenisjen standard på badene på Veidekkes boligprosjekt
Årvollbrinken i Oslo.
Det trenger ikke være så vanskelig – en god idé kan raskt settes ut
i livet på jobben. Elin Hoff Johansen, prosjektutvikler i Veidekke
Eiendom, hadde sett seg lei på rot og fuktig klesvask på stativet
på badet. Løsningen på problemet ble en tørkenisje med dør og
avtrekk over. Ideen var så god at hun også lanserte den i Veidekke.
- Tidligere løste man vaskeromsfunksjonene med eget vaskerom
eller vaskekjeller i eneboliger og rekkehus. Det var vanlig med fellesvaskerier og tørkeloft i blokker og bygårder. Nye bygg er arealøkonomiske og har kuttet ut disse funksjonene uten å ha erstattet
dem med godt fungerende løsninger. Det eneste nye er tørketrommelen, men den løser ikke alle problemer, sier Hoff Johansen.
Også vaskeutstyret
Tørkenisjen har også plass til vaskeutstyr som mopp og kluter.
Dessuten monteres to klemmer på innsiden av døren til tørkenisjen,
ken
e
istr
Gen
og på den måten blir det orden på langkost og mopper.
- Dermed unngår man å ha fuktig bad, man får et bedre inneklima og får systematisert klesvask og vaskeutstyr.
Beboerne vil også bli oppfordret til bruk av mikrofiber for
enklere rengjøring uten bøtte med såpevann og for å minimere
kjemikaliebruk.
Årvollbrinken er det første prosjektet der Veidekke samarbeider
med Norges Astma- og Allergiforbund. Tørkenisjen, praktisk tilrettelegging for helse- og miljøvennlige rengjøringsmetoder samt
takhøye skap for å unngå støvdepoer, var elementer som Veidekke
Eiendom hadde tatt inn i prosjektet før samabeidet med NAAF startet. n
Prosjektutvikler i Veidekke
Elin Hoff Johansen tok
med seg den gode ideen
hjemmefra til Veidekke.
Det nyter boligkjøperne
på Årvollbrinken i Oslo
godt av.
Den enklaste lösningen
är oftast den bästa
På Region Anläggning Östs projekt Norra länken har
mätargruppen haft svårigheter med att mäta vattenledningsgångarna. Problemet har varit att prismastången inte kunnat stå rak, vilket gett en missvisande mätning. Vattenledningarna är dessutom gjutna
i betong och har naturligt nog differenser i tjocklek
och innermått, vilket försvårar mätningarna. Man har
helt enkelt fått förlita sig på mått som varit ungefärliga, fram tills nu…
…då de kommit på en mycket enkel men genialisk lösning på problemet! De har helt enkelt bytt ut
prismastångens spets mot en egenkonstruerad ”rörspets” för att stången ska kunna stå rak. Detta ger
dem exakta mått och höjer kvaliteten och säkerheten
på deras mätarbete! n
Text och foto: Martina Nicklasson
”Rörspetsen” fästs i nedre
änden på prismastången.
2626
”Rörspetsen” läggs dikt mot innersidan på röränden
och prismastången kan på så sätt stå rakt.
Eiendom
Tett på
Veidekke bygger
boligfelt på Fornebu
Veidekke Eiendom AS og Fornebu Utvikling ASA
har inngått avtale om utvikling av et boligfelt med til
sammen 309 rekkehus og blokkleiligheter sentralt
på Fornebu.
Salgsstart for første utviklingstrinn, Nordre Tun, er planlagt til påsken 2011, og
innflytting i slutten av 2012. Utbyggingskostnadene er om lag 650 mill. kroner, med
Veidekke Distrikt Oslo, som totalentreprenør.
- Vi er veldig fornøyd med å ha fått med oss en stor og profesjonell boligbygger som Veidekke på dette prosjektet. Sammen har vi utviklet et konsept som bør
være midt i blinken for barnefamilier. 100 av boligene vil få egen hage, og det blir
store og skjermede lekearealer. Og dette er for familier med normal økonomi, med
rekkehusleiligheter fra 3,5 mill. kroner, sier direktør Morten Grongstad i Fornebu
Utvikling.
Ideelt for barnefamilier
- Veidekke har fulgt utviklingen på Fornebu tett, og mener at dette er riktig tidspunkt å gå inn med et boligkonsept rettet mot barnefamilier. Forholdene ligger
svært godt til rette for det her på Fornebu, selv om ingen andre har satset på dette
segmentet tidligere, sier konsernsjef Terje Venold.
- Skal Fornebu bli vellykket som stort boligområde, må det også legges til rette
for unge og familier med små barn, og det har vært en forutsetning for Veidekke og
Fornebu Utviklings konsept, sier produktutvikler Emil Paaske i Veidekke Eiendom,
som er leder for prosjektet. Han mener at det hittil har vært investert altfor mye i
store og kostbare leiligheter.
- Vårt konsept er blitt godt mottatt i Bærum kommune, som har investert tungt
i sosial infrastruktur på Fornebu. I umiddelbar nærhet til dette boligfeltet er det
to grendesentre, barneskole, barnehage, idrettsanlegg med svømmehall, gymsal,
kunstgressbane og kunstisbane. Det er kort vei til badestrender. Videregående
skole er planlagt på nabotomten, mot Snarøyveien, sier Emil Paaske.
50 til 110 kvadratmeter
Boligene skal bygges på en hesteskoformet tomt, felt 8.6 og 8.7 i reguleringsplanen, som ligger mellom Indre Ring og Snarøyveien. Det utbyggbare tomtearealet
er på 30.000 kvadratmeter.
- Vårt konsept er basert på boliger fra 50 til 110 kvadratmeter, til en akseptabel
pris, med hovedvekt på boliger med tre soverom. 110 av boligene vil få direkte
Konsernsjef Terje R. Venold og direktør Morten Grongstad signerer utviklingsavtalen ved tomtegrensen på Indre Ring på Fornebu med Rena Flåteteigen til
høyre og Emil Paaske til venstre.
utgang til egen hage, og blir det vi kaller hageboliger. Hele området ligger sentralt,
men trygt og barnevennlig til og med tilgang til større grøntområder, fortsetter
Paaske.
Tre grupper bebyggelse
Bebyggelsen vil bli utformet i tre grupper: Nordre Tun, Indre Ring og Søndre Tun.
Nordre Tun er planlagt med 45 rekkehus av samme typen som nærmest ble
revet bort da de ble lagt ut på Årvoll: Rekkehus i to etasjer med hage og over dem
en toppetasje med leiligheter i to plan, parkering i kjeller og heis til etasjeplan.
Langs Indre Ring er det planlagt 174 leiligheter i blokkbebyggelse i tun, fordelt
på blokker over fire og fem etasjer, hvor 1. etasje får utgang til egen hage. Alle leilighetene får balkong. Det blir parkering for alle leilighetene i underetasje og heis
til etasjeplan.
Søndre Tun er planlagt med 90 boliger i form av rekkehus av typen Årvoll 2+2
i randsonen og 25 tradisjonelle rekkehus over to og en halv etasje mot et stort felles grøntareal. Disse rekkehusene blir av samme type som i Eikaparken på Sogsti i
Drøbak.
- Alle boligene vil bli oppført med god Veidekkestandard, sier Paaske.
Prosjektutviklingen fra start til slutt skjer i tett samarbeid med Veidekke Entreprenør,
Distrikt Oslo, som skal stå for byggearbeidene i totalentrepriser.
Reguleringsarkitekt er Spor Arkitekter, og prosjektledere er Emil Paaske i
Veidekke Eiendom og Rena Flåteteigen i Fornebu Utvikling. I forbindelse med
samarbeidet er selskapet VeiFor AS etablert, der Veidekke Eiendom og Fornebu
Utvikling har 50/50 eierskap. Orkla og OBOS er majoritetseiere i Fornebu Utvikling
ASA. n
Veidekke på MIPIM
Mipim är en av världens största mässor som riktar sig till de som
arbetar och är verksamma i fastighetsbranschen. Den går av stapeln
i mars månad varje år i Cannes och drar omkring 20 000 besökare
till sig från olika delar av världen.
För de lite större svenska regionerna är mässan en
viktig plats att marknadsföra sig och utmärka sig
för att locka till sig kapital och fastighetsinvesteringar. Med Stockholm i spetsen marknadsför sig
nästan 50 kommuner i Mälardalen under devisen
”Stockholm – the capital of Scandinavia”. Göteborg
och Malmö arbetar tillsammans med sina skandinaviska grannhuvudstäder under veckan nere i
Frankrike. Öresundsregionen marknadsför sig i en
monter och Oslo-Göteborg i en monter.
Det svenska engagemanget är starkt på mässan
och närvaron är stor, men som med allting är det förberedelser, förberedelser och åter förberedelser som
gäller för att få resultat av engagemanget. Veidekke
Bostad och Bygg Stockholm deltog förra året i
Stockholmsmontern. Satsningen 2010 var större och
omfattade samtliga regioner i Veidekke Bostad och
hela Veidekke Entreprenad. Vi deltog inte bara i
Stockholms monter i år utan var också partner i den
svenska delen av Öresundsmontern.
Sammantaget genomförde de cirka 20 medarbetarna på plats ett 60-tal möten med fastighetsägare,
arkitekter, fastighetsförvaltare, konsulter, kommunala
tjänstemän och politiker. Samtalen handlar om erfarenhetsutbyte och nätverkande blandat med mycket
konkreta affärsförslag och diskussioner om optionsförvärv i projektutvecklingsverksamheten.
För andra året i rad genomfördes också Veidekkes
mingel på Grand Café alldeles på tröskeln till mässlokalen. Vårt arrangemang lockade omkring 120
personer och det var många kontakter som knöts i
det sammanhanget. Samtidigt stärkte vi vår position
på den svenska marknaden genom en mycket tydlig
närvaro under mässan.
Uppföljningen efter den intensiva veckan har
börjat och arbetet fortsätter i såväl Väst som Skåne
och Mälardalen med aktiviteter under maj månad. Vi
kommer då att jobba vidare med de idéer och förslag
som MIPIM 2010 gav Veidekke den här gången.
Många frågar vad MIPIM betyder. Det är en
Veidekkes mingel på Grand Café lockade omkring
120 personer och många kontakter knöts.
förkortning för det franska namnet på mässan
som är Marché international des professionnels
de l’immobilier, vilket ungefär kan översättas till
Internationella fastighetsmässan. n
Text och foto: Thomas Andersson
2727
HMS
Stor miljøgevinst med Klimaveien
Kolo Veidekke har redusert CO2-utslippene med hele 15 prosent siden 2007 gjennom systematisk arbeid i
klimasamarbeidet Klimaveien. På asfaltfabrikken i Mosjøen har man gått fra å fyre med diesel til å fyre med
naturgass. Det har gitt store CO2-besparelser, og klimaforbedringene vil også på sikt gi en betydelig
økonomisk gevinst.
Kolo Veidekke inngikk i 2007 et samarbeid med FAV,
Foreningen Asfalt og Veivedlikehold, om å redusere
CO2-utslippene med 10 prosent i løpet av perioden
2007-2009. Bjørn Greger i Kolo Veidekke har ansvar
for Klimavei-avtalen, og er fornøyd med gode resultater og store forbedringer i asfaltproduksjonen.
- På mange av asfaltfabrikkene har vi gått fra
fyringsolje/diesel til gass de siste årene. CO 2utslippene reduseres med mellom 30-40 prosent ved
overgang fra lett fyringsolje til naturgass (LNG), sier
Greger. Så her er det mye å hente.
Bevisstgjøring gir resultater
- Det aller viktigste som har blitt gjort de siste årene,
28
er at asfaltfabrikkoperatørene
har møtt hverandre jevnlig og
snakket om hvilke besparelser
som er mulige, både miljømessig og økonomisk. Mange har
redusert produksjonstemperaturen med flere grader, og nå
er vi mer bevisste på å sørge
for tørrest mulig tilslagsmaterialer, altså steinmaterialer, sier
Greger.
I løpet av de siste to årene
har det blitt avholdt asfaltfabrikkførersamlinger, og det
har bidratt til en felles bevissthet rundt driftseffektiviteten.
- Dette er litt som å kjøre bil – man kan lære seg
hvordan man skal trå på gassen og gire for å holde
drivstofforbruket nede. En asfaltfabrikk fungerer på
samme måte – når man blir mer bevisst på forbruket
og ulike teknikker for reduksjon, er det enkelt å drive
asfaltfabrikken mer effektivt, sier Greger.
Bjørn Greger.
Renslig og arbeidsbesparende
- Gassen er uproblematisk å jobbe med, det er renslig, og nå slipper vi bestilling av fyringsolje jevnlig
siden vi får gassen rett inn i fabrikken gjennom rør,
sier Torstein Horn. Basen på asfaltfabrikken i Mosjøen
HMS
De hvite naturgasstankene bak tilslagsbåsene gir fyringsmedium rett inn i asfaltfabrikken via rørledninger.
etter unødvendige produksjonsstopp koster mye og
krever mye energi, sier avdelingslederen.
Brannmuren mellom naturgasstankene og asfaltfabrikken er blitt vegg for tilslagsbåsene, og veggen
er forberedt for takmontasje. Vikaune håper på å
kunne spare enda mer drivstoff gjennom montering
av tak over steinmaterialene.
- Vi håper vi får lagt tak over tilslaget i løpet av
året eller neste år. Det regner en del her i Mosjøen,
så det går mye energi på å få litervis med vann til å
fordampe fra tilslagsmaterialene, sier Vikaune.
Sparer 12 millioner kroner
På asfaltfabrikkførersamlingene har mange effektive
tiltak for både miljøet og bankkontoen blitt diskutert
og etter hvert satt ut i livet.
Overgangen til naturgass i Mosjøen sparer
miljøet for 30-40 prosent av CO2-utslippet
fra tidligere år. Fra venstre, asfaltbas Svein
A. Olsen, asfaltør Tommy Sivertsen, bas på
asfaltfabrikken Torstein Horn og avdelingsleder I Mosjøen Jostein Vikaune.
er fornøyd med fyring med
naturgass.
- Det er dessverre ikke alle
som har et tankanlegg i nærheten sånn som vi har, men
for oss fungerer dette vært
veldig bra, sier Horn.
Asfaltfabrikken i Mosjøen
ligger tett inntil Alcoas aluminiumsfabrikk. Da Gasnor
bygget naturgasshavn på
tomten for noen år siden, ble
det enkelt for Kolo Veidekke å
Jostein Vikaune.
koble seg på med en rørledning direkte inn i tankene.
- Vi kom i gang med bruk av naturgass høsten
2008. Miljøgevinsten går på at vi produserer mindre
av både sot og CO2, og dessuten bruker vi mindre
naturgass enn diesel. Det var både miljømessige,
praktiske og økonomiske årsaker til at vi sluttet med
diesel, sier avdelingsleder Jostein Vikaune.
Vil spare mer
- Det å ha et godt siloanlegg sånn som vi har fått nå,
og det å planlegge driften er også viktig for å spare
energi og kostnader. Det å varme opp igjen fabrikken
- Dette er litt som å kjøre bil –
man kan lære seg hvordan man
skal trå på gassen og gire for
å holde drivstofforbruket nede.
På samme måte er det med en
asfaltfabrikk – når man blir mer
bevisst på forbruket og ulike
teknikker for reduksjon, er det
enkelt å drive asfaltfabrikken
mer effektivt.
- Vi har montert mer nøyaktig måleutstyr som
registrerer faktisk forbruk. Det har gjort det lettere å
følge godt med på verdiene, sier Bjørn Greger.
- I Klimaveien 2007-2009 har vi oppnådd hele 15
prosent redusert utslipp, og det er faktisk 5 prosent
mer enn målet for samarbeidet. I og med at vi har
redusert forbruket, kan vi også anta at kostnadene er
redusert i en tilsvarende grad, sier Greger.
- La oss ta et eksempel, sier han.
- Prisen på fyringsolje er cirka 6 kroner per liter, og
Kolo Veidekke produserer omtrent 2 millioner tonn
asfalt i året. Når vi oppnår en 15 prosents reduksjon
i energiforbruket, noe som tilsvarer en reduksjon på
omtrent 1 liter fyringsolje per tonn asfalt, har vi spart
12 millioner kroner bare på denne reduksjonen, sier
Greger.
Kolo Veidekke kommer til å fortsette arbeidet med
Klimaveien, og målet for 2010 er å redusere utslippene med ytterligere 5 prosent. n
Klimaveien
c Klimaveien er en felles kampanje for organisa sjoner tilknyttet norsk veitransport og miljø arbeid som har som mål å redusere
CO2-utslippene fra veitrafikken.
c Kolo Veidekke forpliktet seg i 2007 til å redusere
CO2-utslippene med 10 prosent i løpet av to år.
c Etter to år er utslippene redusert med hele
15 prosent.
c Overgang fra diesel til naturgass gir et godt
bidrag til utslippsnedgangen.
Fyringsmedier
Asfaltfabrikker bruker ulike fyringsmedier for å
varme opp og tørke tilslagsmaterialene (steinmaterialene). Tidligere har det vært vanlig å bruke
lett fyringsolje eller diesel til fyring. Mange av Kolo
Veidekkes asfaltfabrikker har nå gått over til å fyre
med gass. Gassen gir både et lavere CO2-utslipp,
mindre søl og er billigere på sikt. Asfaltfabrikkene
fyres med enten Liquefied Petroleum Gas (LPG),
også kalt våtgass, eller Liquefied Natural Gas
(LNG), også kalt naturgass. Flere av Kolo Veidekkes
anlegg på Østlandet fyrer med LPG, mens asfaltfabrikkene i Sandnes, Ålesund, Mosjøen og Sjøla
alle fyrer med LNG. LNG er den mest miljøvennlige gassen, men krever ekstra logistikkplanlegging
og er litt vanskeligere å få levert.
Asfaltfabrikkken i Mosjøen fyrer nå med naturgass
fra Alcoas naturgassanlegg som ligger på asfaltfabrikkens nabotomt.
29
Nye
Tett oppdrag
på
Nye oppdrag
VEIDEKKE ENTREPRENØR
Distrikt Follo/Indre Østfold
Støttumveien 9, Vestby
Kunde: UMI Eiendom AS
Rehabilitering/ombygging av ca 4 000 m2 lokaler
til produksjonslokaler. Kontorbygg 400 m2.
Utvendige plasser 7 000 m2.
Anleggstid: 1. mars 2010 - 15. november 2010
Kontraktssum: 26 MNOK
Distrikt Trondheim
Finalebanen, Trondheim
Kunde: Trondheim Parkering KF
Påbygging av parkeringskjeller med 250 p-plasser
og opparbeidelse av ny bydelspark over.
Byggetid: februar 2010 - august 2011
Kontraktssum: 42 MNOK
VEIDEKKE ENTREPRENAD
Region Anläggning Öst
E120 Hulsta-Spångadalen
Uppdragsgivare: Trafikverket
Anläggning av ny E18 mellan Hjulsta och
Spångadalen. Uppdraget är en del av Trafikverkets
arbete med E18, Stockholms västra infart.
Uppdraget omfattar ombyggnation av befintlig
E18 om ca 1,8 km, tre broar samt anslutande
vägar med tillhörande överdäckning.
Projekttid: maj 2010 - februari 2015
Kontraktssumma: 292 MSEK
Region Bygg Stockholm
Kv Renen, Sundbyberg
Uppdragsgivare: Veidekke Bostad AB
Nyproduktion av bostäder, 46 st, ett punkthus
på 10 våningar.
Projekttid: mars 2010 - augusti 2011
Kv Ytterskär, Västertorp, Stockholm
Nyproduktion av bostäder, 36 st, Lamellhus med
tre trapphus och underliggande garage.
Projekttid: mars 2010 - augusti 2011
Bocken C och D, Stockholm City
Uppdragsgivare: Fabege
Rivning av befintlig kontorsfastighet, uppbyggnad
av 1 kontorsfastighet och 1 bostadsfastighet
Projekttid: april - oktober 2011
Kontraktssumma:150 MSEK
Kontraktssum over 20 mill. NOK
Kista Gård, Kista norr om Stockholm
Uppdragsgivare: Veidekke Bostad
Byggnation av 58 nya lägenheter uppdelade på
4 trapphus i 4-7 plan vid korsningen Skagafjordsgatan och Kista Alléväg. Uppdraget omfattar
mark- och grundläggningsarbeten samt
byggnation av fastighet.
Projekttid: april 2010 - oktober 2011
Brf Äppelgården, Beckomberga, Bromma
Byggnation av det sjätte området med Kärnpunkthus i samverkan med Veidekke Bostad AB. Brf
Äppelgården består av tre punkthus i den gamla
vackra sjukhusparken. Husen är fem våningar
höga och rymmer 20 bostadsrättslägenheter i
vardera hus.
Projekttid: våren 2010 - hösten 2011
Kontraktssumma: 68 MNOK
HOFFMANN
Region Nybyg
Gyngemosehallen, Gladsaxe:
Bygherre: Gladsaxe kommune
3.600 m2 ny multihal bestående af 6 punkthuse
samt en sportshal.
Byggeperiode: Maj 2010 - December 2011
Kontraktsum: 62,6 M DKK
Fællesopgave mellem Region Renovering,
Anlæg og Teknik
Tagensbo, København
Bygherre: Københavns Ejendomme
Renovering af 6.800 m2 skole, samt ny skole- og
administrationsbygning på 2.000 m2. Endvidere
ny multihal på 2.500 m2.
Byggeperiode: Marts 2010 - Maj 2011
Kontraktsum: 105,0 MDKK
Veidekke Entreprenør AS har skrevet kontrakt med
Urbanium AS om å bygge 182 nye boliger på Ensjø
i Oslo. Kontrakten er på 215 millioner kroner eksklusive mva og utføres i totalentreprise.
- Vi er stolte over å være valgt som samarbeidspartner for utvikling og bygging av dette store og
viktige boligprosjektet i Gladengveien på Ensjø.
Her har vi sammen med Urbanium og Lillestrøm
Arkitektkontor utviklet et godt og rasjonelt boligprosjekt til et prisnivå som byen trenger, sier Hans Olav
Sørlie, distriktsleder i Veidekke Oslo.
Boligprosjektet Gla’enga er et viktig ledd i reali-
Vil du samle den nystartede prosjektgruppen eller ledergruppen?
3030
Block Berge Bygg AS bygger
for GM Eiendom AS
Block Berge Bygge har fått kontrakt på oppføring
av nytt kontorbygg på Forus i Sola kommune for
GM Eiendom. Kontorbygget skal være arbeidsplass for ansatte hos Global Maritime AS og
PricewaterhouseCoopers AS.
Prosjektet blir på til sammen ca. 12.500 m² fordelt på seks etasjer, inkludert et treningsanlegg og
parkeringshus. Det får miljø- og energielementer
i form av bærende betongfasader og skal leveres som et energieffektivt bygg i energiklasse B.
Betongelementene produseres i elementfabrikken
til Block Berge Bygg AS på Klepp og leveres i delvis slipt sort betong overflate. Arkitekt er Kvalvik &
Kaada Arkitekter AS i Stavanger.
Prosjektet skal oppføres i totalentreprise, og kontraktssummen er på 141 millioner kroner eksklusive
mva. Byggestart er allerede nå i april, og bygget er
beregnet innflyttet i september 2011
Veidekke skal bygge boliger
på Ensjø for Urbanium
Cutting Edge-båtene til disposisjon
Veidekke disponerer seilbåtene Cutting Edge 1 og 2.
Båtene er to like 48-fots seilbåter av typen X-yachts.
Båttypen ble kåret til ”Årets båt” i USA i 2001. Cutting
Edge 1 og 2 egner seg godt som ramme for å utvikle
samarbeidet i grupper og gjerne mellom medarbeidere i bedriften. Du kan samle en avdeling, et team
eller et prosjekt ombord i én av båtene – eller begge.
Her får alle anledning til å jobbe sammen og bli godt
kjent med hverandre.
sering av boligbyen på Ensjø. I prosjektet har byggherre, arkitekt og entreprenør jobbet i tett samarbeid
for å kunne holde prisene på et lavt nivå uten å
redusere på kvaliteten.
- Her kan man kjøpe en ny to-roms selveierleilighet med flislagt bad og eikeparkett på gulvene,
sentralt i Oslo for under halvannen million kroner. I
tillegg er det husbankfinansiering på 80 prosent av
kjøpesummen. Vi har allerede solgt 40 boliger siden
prosjektet ble lansert i starten av mars, og legger
fortløpende ut nye salgstrinn, forteller daglig leder
Silje Strøm i Urbanium.
Byggearbeidene starter så snart det er forhåndssolgt et nødvendig antall boliger.
Båtene ligger ved havn på Orust-Tjørn på den
svenske vestkysten, ca. tre timers biltur fra Oslo. Det
er også mulighet for å bli plukket opp der man måtte
ønske. Alt nødvendig seilutstyr finnes ombord, og
båtene føres av erfarne skippere.
For mer informasjon, ta kontakt med Thomas
Grønnerød, tlf. 21 05 77 17.
Se også www.cuttingedge.se n
Illustrasjon: Kvalvik & Kaada Arkitekter AS.
Tett på
Gruppevis gik de kommende
ingeniører rundt på pladsen
under kyndig vejledning.
På besøg i det virkelige liv
Ingeniørpraktikant Kim Jung Laursen var med, da 40 ingeniørstuderende fra Århus fik en rundtur på
Hoffmanns store byggeplads i Silkeborg.
Ud af bussen, på med hjelmen og så en tur rundt i det
virkelige liv på en af de byggepladser, der venter de
omkring 40 ingeniørstuderende fra Ingeniørhøjskolen
i Århus (IHA), når de på et tidspunkt siger farvel til
uddannelsesinstitutionens forelæsninger, gruppeprojekter, tal- og tavleberegninger og i stedet tager teorien med ud på arbejdspladserne, hvor dagligdagen
er sikkerhedssko, gummistøvler og skurvogne i alt
slags vejr. Alt sammen for at omdanne undervisningslokalernes teorier til praktiske løsninger, der kan
give mennesker en bedre hverdag.
Det er jo blandt andet det, ingeniørkunst handler
om, og det fik de studerende mere at vide om af bl.a.
Kim Jung Laursen – selv studerende fra IHA – men i
øjeblikket praktikant hos Hoffmann på byggepladsen
i Silkeborg, hvor man er i gang med renoveringen af
760 lejligheder fordelt på 21 blokke.
De studerende blev delt op i fire grupper, og derpå
ført rundt til seks-syv strategiske poster på byggepladsen, hvor de fik indblik i, hvad man foretager sig
på en plads.
- Det tog en times tid, og derefter fik de et oplæg
om virksomheden plus et indlæg fra mig om, hvordan det er at være praktikant i Hoffmann, siger Kim
Jung Laursen.
Spændende og lærerigt
Og det er rigtig godt, kan han fortælle om sit femte
semester ud af de syv, der skal til, før han er færdiguddannet inden for byggeteknik.
- Jeg begyndte 1. februar og skal være her i fem
måneder – måske seks – inden jeg skal tilbage til IHA.
Det er både spændende og lærerigt og byder på masser af udfordringer. I begyndelsen fulgte jeg tre byggeledere, der førte tilsyn med underentreprenørerne.
Nu gør jeg det selv. Desuden deltager jeg i byggemøder og prøver byggestyring og TRIM-koordinering.
Der er også tale om lønnet praktik, og det er jo dejligt,
siger han.
Kim Jung Laursen synes også, at praktikperioden
faldt på et passende tidspunkt.
- Det er spændende at opleve, hvordan teorien fra
bøgerne omsættes til praktisk arbejde, og så trængte
jeg vist også til et pusterum. Så det er rart at være på
en arbejdsplads og have fast arbejdstid. Og så har jeg
fået en masse gode kolleger. Der er en rigtig god tone
i skurvognen og på arbejdspladsen, mener han.
Tid til renovering
Det var da også en stor byggeplads, han var med til
at fremvise. Hoffmann renoverer 760 lejligheder på
Lupinvej og Resedavej i Silkeborg.
På Lupinvej er det otte ens blokke med 48 lejligheder i hver og ejet af Arbejdernes Byggeforening,
mens bygherren på Resedavej hedder Arbejdernes
Andelsboligforening og har 376 lejligheder fordelt på
13 blokke i forskellig størrelse. Udadtil ligner de to
byggerier dog hinanden rent facademæssigt.
- Blokkene er opført i tidsrummet 1966-1972, så
tiden taler for en renovering, siger Frank Christensen,
der er projektleder og styrer byggeriet sammen med
projektchef Henrik Grønbech.
Kontrakten kom i hus i efteråret 2006, entrepriserne blev købt ind i foråret 2007 og samme sommer
gik man i gang med den første blok.
Haveanlæg til sidst
- Vi skal være færdige med husene til juni i år, men
når tømrere og vvs’ere, så er sendt hjem, går vi i gang
med udenomsarealerne. Der hvor vores byggeplads
ligger i dag, skal der nemlig etableres multibane
m.m., og efteråret bruger vi så på anlægsarbejde på
fællesarealet mellem blokkene. Nogle gårdrum er
allerede færdige, men vi skal i gang med resten af
haveanlæggene, så alt er klart til aflevering 1. februar
2011, oplyser Frank Christensen.
Asbest på loftet
Kontrakten lød oprindeligt på 280 mio. kr., men der
har været tilkøb på 35 mio. kr. – først og fremmest
fordi man opdagede, at tagrummenes gamle isolering indeholdt asbest. Det hele skulle fjernes, og
så skulle der støvsuges og vaskes af, inden folkene
kunne gå i gang. Et job, firmaet Kingo tog sig af.
Renoveringen omfatter nye facader med isolering
og skærmtegl samt nye og mere energirigtige vin-
duer. Desuden etableres central udsugning for baderum og emhætter. Det var derfor, der skulle arbejdes
i tagrummene.
På Lupinvej skiftes toiletter og faldstammer
samt brugsinstallationerne til varmt og koldt vand.
Køkkenfaldstammerne er imidlertid støbt ind i en
væg, så de er rengjort med damp og højtryksrensning og derpå strømpeforet indefra. Desuden får lejlighederne nye radiatorventiler samt naturligvis nye
tilsætninger i forbindelse med vinduesudskiftningen.
På Resedavej etableres ny ventilation.
Toiletfaldstammerne er nemlig allerede skiftet ved en
tidligere renovering.
I begge foreninger opsættes dørtelefoner, og så
renoveres teknikrummet i kælderen, hvor der opsættes varmevekslere til brugsvand og varme.
Glade beboere
- Beboerne genhuses ikke i forløbet. De bliver boende.
Det har også været en udfordring, for det stiller krav
til tidsplanen. De skal jo varsles i god tid, før vi rykker ind. Så vores procesplaner skal hele tiden være
tre-fem uger fremme i tiden, Siger Frank Christensen.
Til gengæld mødes Hoffmann dagligt af glade
beboere.
- Ikke mindst de nye altaner på 12 m² vækker
glæde. De tidligere var kun på knapt tre m². Og så
er de glade for, at det er slut med kolde vægge og
grimme fugtpletter på tapetet, siger han.
Der er syv Hoffmann-funktionærer på pladsen,
og underentreprenørerne havde omkring 110 mand i
sving, da byggeriet var på sit højeste. n
Tekst: Karen Sloth, Foto: Hoffmann
Byggestart på Marienfryd
Veidekke Eiendom har til nå solgt 55 prosent av leilighetene i det første byggetrinnet på Marienfryd på
Ensjø i Oslo. Dermed startet totalrenoveringen av det
tidligere Narvesenbygget i april. Narvesenbygningen,
som skal bli på 14 etasjer når den står ferdig, vil romme
81 leiligheter. Til sammen vil Marienfrydprosjektet
bestå av 400 leiligheter. Hele prosjektet skal bygges
i løpet av en femårsperiode. - Dette er et stort og
viktig prosjekt for hele Veidekke, sier salgsleder for
Marienfrydprosjektet Lars Erik Huseth. n
Tekst: Ane Sangnes
Totalrenoveringen av Narvesenbygget er i gang
i Marienfrydprosjektet.
3131
Fra venstre: organisasjonssjef Region Øst, Lars Kristian Hunn, seniorrådgiver Region Øst, Sverre Krogvold, leder for V-Teknikk, Gørild Malm Kristiansen, murmester
Region Øst, John Rusvik Johansen og prosjektleder i BUG, Jan Eldegard med noe av det trykte materiellet som byggutengrenser.no har gitt ut. Du finner mer
informasjon på nettstedet www.byggutengrenser.no
Veidekke blir medlem i
byggutengrenser.no
Veidekke har, som første entreprenørbedrift, inngått avtale om å delta i samarbeidsprosjektet
byggutengrenser.no (BUG).
- Veidekke og byggutengrenser.no har felles visjoner
og mål innen fagfeltene mur og betong. Vi ønsker å
løfte utførelsen og øke interessen for og kunnskapen
om bruk av mur og betong som miljøvennlige byggematerialer, blant annet på grunn av betongens
gode termiske egenskaper ved bruk i lavenergibygg.
Betong er i tillegg et særdeles bestandig og formbart
byggemateriale. Betong er hva du gjør det til. I tillegg
til å være bestandige, er betong og mur også vedlikeholdsfrie materialer, anvendt på riktig måte, sier seniorrådgiver Sverre Krogvold i Veidekke Entreprenør,
Region Øst.
- Det er på tide å øke engasjementet og profileringen av plasstøpt betong og mur vesentlig, både
overfor egne ansatte og eksternt overfor kunder og
marked, understreker Sverre.
Han vil være Veidekkes sentrale kontaktperson for
samarbeidet med BUG.
- V-Teknikk vil kunne bidra i betongtekniske spørsmål, sier Gørild Malm Kristiansen, leder for V-Teknikk.
Blant prioriterte arbeidsoppgaver for BUG er
utgivelse av en bok om betongoverflater. Veidekke
vil bidra med kontaktarbeid mot enkelte byggherrer
og delta på BUGs seminarer og møter. BUG vil på
sin side blant annet delta på Veidekkes byggfaglige
arrangementer, så som Betongdagen og kundemøter,
drive kontaktarbeid mot arkitekter og arkitektstudenter, inspirere og være faglig kilde til mer entusiasme
for mur og plasstøpt betong. Andre konkrete samarbeidsprosjekter vil bli utviklet etter hvert som arbeidet kommer i gang.
Byggutengrenser.no er et samarbeidsprosjekt for
norske aktører innen mur- og betongbransjen med
mål å inspirere til og spre informasjon om de grenseløse mulighetene disse byggematerialene har, og om
materialenes mange positive egenskaper.
- BUG dekker hele mur-, sement- og betongbransjen og er landsomfattende. Organisasjonen ble stiftet
i 2003 og har nå har over 50 medlemsbedrifter. BUG
retter seg mest mot byggsiden; blant annet skal det
i samarbeid med Fabeko, Betongelementforeningen
og Norsk Betongforening nå holdes en serie på ti
seminarer med gratis adgang for byggherrer, entreprenører, arkitekter og RIB på lavenergibygg, sier prosjektleder i BUG, Jan Eldegard. Han ser frem til å få
med seg en av Norges ledende entreprenørbedrifter
med på samarbeidet.
- En ny Stortingsmelding om byggepolitikk med
naturlig fokus på energibruk i driftsfasen og levetid
er under utarbeidelse, og BUG satser på å sørge for
at de som utarbeider den, ikke går glipp av kunnskap
om mur og betongens gode egenskaper. Vi arbeider
for at politikerne skal legge til rette for samfunnsmessige riktige løsninger for byggebransjen, fortsetter
Eldegard.
- Vi ser frem til å utvikle et godt og inspirerende
samarbeid mellom BUG og Veidekke i tiden fremover,
sier Sverre Krogvold, Gørild Malm Kristiansen og Jan
Eldegard. n
Ni bud for god betong
Inspirert av bransjen har prosjektleder Ole H.
Krokstrand i byggutengrenser.no utformet ni
bud for å lykkes med fine betongoverflater:
1. God dialog mellom arkitekt, entreprenør
og betongleverandør
2. Be om støpeprøver
3. Unngå tilgrising av betongoverflatene
4. Still krav til reparasjonsmørtelen
5. Planlegg plassering og utførelsen av
staghullene
6. Planlegg formskjøtene
7. Sett krav til forskalingen
8. Sørg for beskyttelse av overflatene etter
avforming
9. Led vannet vekk fra overflatene
Tips redaksjonen på e-post: [email protected], [email protected] eller [email protected]

Veidekke Magasin 2- 2010 mai

Transcription

Similar documents

Referat befaringsmøte med Veidekke Tilstede: Bjørn Lundberg

Referat fra årsmøte i Lyseren Samarbeidsutvalg 2011-03-21

Styrereferat 15.08.2011 - Mathiasbakken Boligsameie

Hent PDF

Veidekke Magasin 4 2011

Les hele intervjuet i Byavisen (PDF)

Straumssundet – til glede eller til besvær Lenge har jeg fundert over

Sanghefte for utskrift - Allsang med Raymond Johnsen

Torill Helene & Gøran Nordvik

Bikinifitness Junior +163

Velge sanger/salmer til seremonien

verden venter - Vapen och Dramatik

EPIsafe 2

klicka här för duotex katalog pdf