Vi tar debatten om framtidens Europa

Transcription

VI TAR DEBATTEN OM
FRAMTIDENS
EUROPA
SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR
FÖRORD
Europa och EU har under senare år upplevt
ständigt pågående kriser. Uttryck som ekonomisk kris, skuldkris, jobbkris, demokratisk
kris och klimatkris präglar såväl debatten
vid toppmötena som nyhetsrubrikerna här
hemma. Krisbegreppet är relevant.
enkla lösningar eller vill sprida rädsla och rasism.
På många håll i Europa har debatten fått mörkare
tonlägen som präglas både av den ekonomiska krisen och av en framväxande rasism och populism.
Global Utmaning startade projektet FuturEurope,
finansierat av ungdomsstyrelsen, för att driva på
På kinesiska består ordet kris utav två tecken. Det idédebatten om Europas framtid. Vi är övertygade
ena står för fara och det andra står för möjligheter. om att det bästa vaccinet mot såväl samhällsproDebatten har länge prägblem och vanmakt
som den ökade polalats av det första, nu är
NU ÄR DET DAGS ATT
det dags att fokusera på
riseringen är en livFOKUSERA
PÅ
VILKA
VÄGAR
vilka vägar framåt som
lig, folkligt förankrad
FRAMÅT SOM FINNS, VILKA debatt. Sverige och
finns, vilka möjligheter
vi har. Det finns ingen
Norden har mycket
MÖJLIGHETER VI HAR
bättre tid att byta väg än
att bidra med i debatvid en tidpunkt då det finns en stark längtan efter ten. Vi kan beskriva våra egna samhällsmodeller
ny riktning och nytt ledarskap. Vi befinner oss i en med reformidéer om miljö, öppenhet, utbildning,
sådan tid just nu.
konkurrenskraft, jämställdhet och trygghetssystem. I Europa finns det en utbredd respekt för den
Samtidigt som den nuvarande starka förändrings- nordiska modellen. Goda resultat i Norden för tillviljan kan innebära positiva möjligheter att stärka växt, sysselsättning, välfärdstjänster och inkomstden demokratiska förankringen för EU och för fördelning har alla bidragit till den internationella
medlemsstaterna, måste vi alla vara medvetna respekten. Gemensamt för de nordiska modellerna
om att folks starka längtan efter nytt ledarskap är bland annat den omfördelande generella välfärockså öppnar möjligheter för den som vill förorda den, synsättet att konkurrens ökar effektivitet och
4
J Y T T E GU T E L A N D
14114 Medborgarskrift inlaga.indd 4
F ÖROR D
2014-02-10 16:07
vår positiva syn på öppenhet. Vi är mer positiva
till globalisering och nya tekniker än många andra
samhällen.
vilken förlust för Europa när vi snart ska ta hand
om vår åldrande befolkning.
När dimman efter kriserna har lättat kommer vi att
finna ett förändrat och förhoppningsvis förbättrat
Samtidigt ska vi inte göra detta på ett
EU. Vi har möjlighet att skapa smartare mer ändauppstudsigt eller arrogant sätt. Vi har mycket
att lära av övriga Europa inte minst för att
målsenliga institutionella ramverk för EU. Vi har
chansen att dra lärdomar om den ekonomiska pobryta vår egen ungdomsarbetslöshet. Vi är
inte heller någon isolerad ö, cirka 70 procent
litiken, men också visa ledarskap för en ny grönare
väg för Europa, en väg där den ”nordiska modelav vår export går till Europa. Vi ska inte tro
att vår framgång är oberoende av övriga
len” kanske kan inspirera. Global Utmaning vill
med denna bok bidra till en medborgligt förankrad
Europa.
framtidsdebatt. Skribenterna kommer från olika
Vi behöver Europa, och Europa behöver oss. Vår håll. Vissa representerar föreningsliv, andra olika
partier, flera är engagerastörst a ut ma n i ng ä r
VI BEHÖVER EUROPA,
massarbetslösheten. 26
de samhällsmedborgare
miljoner människor i OCH EUROPA BEHÖVER OSS utanför partipolitiken.
Europa är arbetslösa och
Vi har försökt samla särantalet väntas stiga framöver. Den unga generatio- skilt yngre och äldre röster eftersom de ofta saknas
nen är särskilt hårt drabbad. Många unga lämnar i de beslutande församlingarna. Läs och låt dig innu Europa och bosätter sig på andra kontinenter, spireras att driva debatten vidare.
exempelvis unga spanjorer som har tröttnat på 50
procents arbetslöshet och som nu bosätter sig i Sydamerika. Jag träffade Laura, en av dessa unga, när JYTTE GUTELAND
jag var i Bolivia för ett par år sedan. Utbildad och REDAKTÖR OCH PROGRAMANSVARIG FÖR EUROPAFRÅGOR
ambitiös såg hon ingen framtid i Spanien. Tänk VID GLOBAL UTMANING
F ÖROR D
J Y T T E GU T E L A N D
5
2014-02-10 16:07
6
BI RGI T TA OH L S S ON
DE MOK R AT I N O C H EU ROPA
2014-02-10 16:07
DEMOKRATIN
OCH EUROPA
INLEDNING | BIRGITTA OHLSSON
D
et personliga är politiskt. Så lyder feminis- tet måste bli mer legitimt i medborgarnas ögon och
mens klassiska slogan. Europa är sannerligen demokratin behöver stärkas. Sverige ska ta täten i
politiskt för mig som liberal, men också synnerligen den utvecklingen.
personligt. I bekvämlighetens, passivitetens och
historielöshetens tidevarv – där europeiska partier Den Europeiska Unionen är framförallt en värtill höger och vänster tävlar i att toppa varandra i deringsunion byggd på fred, frihet och frihandel
EU-skepticism – måste vi visa att Europa mer än eller som den tyske fackföreningsmannen och
federalisten Ludwig
någonsin måste
Rosenberg uttryckvårda, värna och
» EUROPA ÄR INTE EN
te det mer elegant:
vurma sin grund.
GRÖNSAKSAFFÄR – DET ÄR ETT
”Europa är inte en
Och krasst samtigrönsaksaff är – det
digt inse att värlPOLITISKT UPPDRAG «
är ett politiskt uppden inte längre
ser ut som på 1950-talet vad gäller tillväxt, tekno- drag”. Ett politiskt uppdrag byggt på en historia
logi och trumf. Om Europasamarbetet ska fortsätta som kulminerade i 1900-talets världskrig och som
bidra till fred, frihet och välstånd går det inte att mer än någonting annat förfasat, förskräckt och
stanna där vi är nu, utan EU måste reformeras för förfärat världen. En kontinent där samtliga av
att hålla ihop även i framtiden. EU ska fokusera på hatets ideologier; nazismen, fascismen och komrätt saker och visa att man kan leverera. Samarbe- munismen föddes. Men också en historia där upp-
7
2014-02-10 16:07
lysningen, demokratin och liberalismen en gång
såg sitt ljus.
Sex miljoner utrotade judar, men också miljoner
mördade romer, homosexuella, slaver, funktionshindrade och politiskt/religiöst oliktänkande. Ett
industrialiserat folkmord, så djävulskt planerat in
i minsta grymma detalj som gör det historiskt ensamt i sitt slag.
Jag funderar ofta på hur vi ska förklara för
våra barn att dessa förtryckarideologier, det
hat och de avskyvärda politiska rörelser som
förtryckte och förintade fortfarande finns
kvar idag år 2013. Och att de skamligt nog
växer.
För historielösheten är stark och hatets krafter jäser
i dagens Europa i skuggan av den ekonomiska krisen. Romer behandlas vidrigt som andra klassens
medborgare på sina håll. Prideparader för självklara
mänskliga rättigheter och yttrandefrihet för homo,
bi- och transpersoner stoppas i enskilda EU-länder.
Islamistiska fundamentalister hotar det fria ordet
med våld, nynazister ifrågasätter Förintelsen och
muslimska kvinnor trakasseras när de bär slöja.
Det finns knappt längre något europeiskt land som
inte har ett främlingsfientligt, högerextremt eller
populistiskt parti i sitt parlament. Antiziganismen,
främlingsfientligheten, islamofobin, homofobin
och antisemitismen vinner mark i högerextremistiska och populistiska partier.
Faktum är att vi inte sedan andra världskriget – i
nuvarande EU:s 28 länder – har haft så många rasistiska partier i valda församlingar som vi har i dag.
8
Framförallt fascistiska, nazistiska och
högerextrema partier i som Jobbik i Ungern
och Gyllene Gryning i Grekland sticker ut och
dylika partier kraftsamlar tillsammans inför
kommande Europaparlamentsval.
De senaste åren har jag gjort många resor. Ett besök
i Berlin med ungdomarna på Anne Frank Centrum
fångade mig särskilt. En ung kvinna som arbetade
främst i forna Östtyskland berättade hur de högerextrema grupperna förändrats.
Nynazisterna skriker sällan Heil Hitler
numera – de ordnar julfirande för fattiga
ensamstående mammor och ger kläder till
hemlösa. Högerextrema nätverk organiserar
sportaktiviteter och spelar den sociala roll
som civilsamhället eller kyrkan brukade ha.
Jag har sett allt detta förut. Fast i en annan
del av världen. I vårt eget Sverige har åter
denna idylliska sommar det nynazistiska
partiet Svenskarnas Parti ordnat sommarläger för barnfamiljer.
Vi vet inte hur morgondagens extremister kommer
att se ut. Men istället för att se dem som isolerade
öar måste vi kartlägga hur de liknar, inspirerar och
samarbetar med varandra. Valet till Europaparlamentet i maj 2014 blir därför i högsta grad ett värderingsval, där EU:s grund om frihet, demokrati
och mänskliga rättigheter måste försvaras mer än
någonsin. Det är sent, men inte för sent att vända
denna dystra trend. Framförallt måste vi också bli
bättre förebilder att själva leva upp till mänskliga
fri – och rättigheter på hemmaplan.
2014-02-10 16:07
Här behövs både morot och piska. Framsteg ska själva, vilket i sin tur minskar handeln.
uppmuntras, men att trampa på rättigheter ska få
konsekvenser. EU måste införa årliga granskningar ”Ingen nation har någonsin blivit ruinerad på hanav hur unionens medlemmar lever upp till mänsk- del”. Och just Benjamin Franklins ord om vikten
liga rättigheter. Som liberal vill jag gå ännu längre. av frihandel stämmer mer än något annat för den
När ett EU-land grovt bryter mot EU:s grundvär- globalisering som världen befinner sig i just nu. Den
den bör EU få rätt att straffa genom sanktioner. Det globala kartan angående tillväxt och välstånd ritas
går inte att vara trovärdig i sin kritik mot länder om radikalt och det går snabbt. I dag står EU för
en fjärdedel av världssom drömmer om
framtida EU-medekonomin. Fram till
EU
MÅSTE
INFÖRA
2030 räknar man med
lemskap om enskilda
ÅRLIGA GRANSKNINGAR AV
att EU krympt till en
medlemsstater samtidigt tillåts att strunta i
HUR UNIONENS MEDLEMMAR åttondel av världsekomänskliga rättigheter
nomin. 2050 beräkLEVER
UPP
TILL
MÄNSKLIGA
utan några som helst
nas EU bara att stå för
RÄTTIGHETER.
konsekvenser.
drygt åtta procent. År
2050 kommer enligt
Jag tror att det mest farliga i dagens Europa är sam- prognoser Asien – med Kina i spetsen – att äga nära
hällen där unga utan drömmar har förlorat hoppet hälften av världens resurser. Omvärlden förändras
om sin egen framtid. I en tid där arbetslösheten snabbt. Det handlar om att skapa ett dynamiskt föbland ungdomar är över 50 procent i enskilda EU- retagsklimat. Världsbanken rankar tyvärr flera av
länder är situationen mer än akut.
EU:s länder på 130:e plats eller sämre globalt när
det gäller hur enkelt det är att starta ett företag.
Vi som värnar Europas värderingar vårdar också
ekonomisk framgång. Dessa är nära sammanflä- Det handlar om att utveckla den inre marknaden
tade. Trots att Europa nu genomlider den svåraste som häromåret firade 20 år som världens mest samekonomiska krisen sedan 1930-talets dagar finns ordnade handelsmarknad som skapat miljoner nya
det goda möjligheter att komma på rätt köl igen. europeiska jobb, tusentals nya företag och i dag når
Om vi gör rätt val. Politik är inte bara att vilja. Det en halv miljard människor. Enligt EU-kommissioär att våga välja också. Det handlar om att låta vår nen har de åtgärder som gjordes mellan 1993 fram
handel växa utåt genom frihandelsavtal med län- till 2009 medfört ungefär 3 miljoner nya jobb. Och
der som USA, Japan och Indien. Men tyvärr i kri- de kan bli fler. Handeln mellan EU-länderna ökade
sens kölvatten växer nationalistiska och protektio- dessutom under motsvarande period med 2000
nistiska vindar. Bara månader efter finanskrisens miljarder euro.
utbrott hade 17 av världens 20 största ekonomier
infört protektionistiska åtgärder för att isolera sig Det handlar om att försvara, bevara och utveckla
9
2014-02-10 16:07
den fria rörligheten både inom och utanför Europa. Där det europeiska mottot blir: ”Fråga inte
människor var de kommer från; fråga vart de är på
väg”. Den fria rörligheten i Europa höjer inte bara
livskvalitén för oss alla, den är också viktig för ekonomin. För att komma ur den ekonomiska krisen
måste Europas ledare tvärt om stimulera rörligheten på bred front. Vi behöver en europeisk flyttlasspolitik – ”om inte jobbet flyttar till mig får jag
flytta till jobbet”. Speciellt är det viktigt för unga,
som ännu inte bildat familj och som har svårt att ta
sig in på arbetsmarknaden, att våga söka jobb både
inom och utanför sitt eget lands gränser.
Studentutbytesprogrammet Erasmus är bra för att
få akademiker att hitta nya jobb i andra EU-länder.
Men det är lika viktigt att andra yrkesgrupper kan
röra sig på den inre marknaden. Fler yrkesutbildningar, utbyten och lärlingsplatser behövs på samma sätt i dagens Europa. Svetsaren i Thessaloniki
kan finna ett jobb i Stuttgart. Betongarbetaren i
Murcia kan finna ett jobb i München. Sjuksköterskan i Sofia kan finna ett jobb i Solna.
10
Att just slå vakt om det öppna Europa – oavsett om
det rör en solidarisk flyktingpolitik, generös arbetskraftsinvandring eller fler studie- och resmöjligheter över gränserna – är liberala kärnuppgifter.
”Att vara på jakt efter en bättre värld” skrev Karl
Popper ”det är en av de äldsta och viktigaste av alla
instinkter.”
Just den livskraften, hungern och instinkten kan
ge Europa mer energi igen. Ett Europa, där varje
generation av föräldrar känner att just de kan ge
sina barn ett bättre och friare liv. Ett EU hungrigt
för framtiden, ett historiskt medvetet EU och ett
EU hedrande sina grundvärderingar. För det är just
värderingar som bygger Europa och som håller oss
samman.
BIRGITTA OHLSSON (FP)
EU- OCH DEMOKRATIMINISTER
2014-02-10 16:07
DEMOKRATI
OCH DELTAGANDE
KLARA GRENHAGEN
K
akföretaget Bisquick lanserade på 1950-talet
en färdig kakmix, som skulle underlätta kakbakandet avsevärt. Produkten, som lovade en hembakt känsla på 90 sekunder, togs emot med skepsis
hos kunderna. Vad var det egentligen i påsen och
hur kunde pulvret så snabbt förvandlas till en kaka?
Den väntade försäljningsstormen uteblev.
Bisquick såg sig tvungna att anlita två experter
inom affärspsykologi, som satte igång med en
marknadsundersökning. De föreslog en enkel ändring i receptet som lösning på den skrala efterfrågan. Äggpulvret i kakmixen togs bort och en ny
instruktion på paketet löd ”Just Add an Egg”. Ändringen marknadsfördes som en kvalitetsgaranti; du
är ju själv med och bakar.
Det funkade. Snart knäckte kakbakarna glatt ägg
till pulvermixen, som sålde som smör i solsken.
DE MOK R AT I O C H DE LTAG A N DE
Steget är måhända långt mellan kakbak och
demokrati, och kanske är det inte riktigt rättvist att jämföra EU-samarbetet med en färdig
kakmix på påse. Men känslan av delaktighet
är lika viktig, av att den egna handlingen har
betydelse för hur resultatet blir i slutändan.
Av att det inte är något skumt i påsen, utan
att vi själva är med och tillverkar kakan.
Ett år före valet till Europaparlamentet 2014 genomförde Global Utmaning en opinionsundersökning i samarbete med YouGov. Drygt hälften av de
tillfrågade uppger att de kommer att rösta i valet.
Av de som inte säger sig villiga att rösta angav 31
procent som anledning att de känner vanmakt, att
de inte kan påverka samt att frågan är ”långt borta
ifrån mig”. En majoritet anger också att de inte är
insatta. Kort sagt, de vet inte vad det är i kakan och
känner sig inte inbjudna att baka.
K L A R A GR E N H AG E N
11
2014-02-10 16:07
TYDLIGT ÄR I ALLA FALL
ATT NY DIGITAL TEKNIK HAR SKAPAT
NYA MÖJLIGHETER TILL GRANSKNING,
OPINIONSBILDNING OCH MOBILISERING.
VÄRLDEN HAR BLIVIT LITE MINDRE
OCH SÄTTEN ATT PÅVERKA
HAR BLIVIT LITE FLER.
Svaren är dystra men inte överraskande; beslutsprocessen inom EU är ibland svårbegriplig och Bryssel
tycks för många mer avlägset än kartan visar. Fler
säger sig dock vara villiga att rösta om det fanns en
större tydlighet kring vad partierna vill driva och
om det fanns en kandidat som de kan identifiera
sig med.
12
ett folkets vapen för att garantera politisk jämlikhet
och skydda mot maktkoncentrationer. Något långt
utöver valdeltagandet, en recensionsprocess som
sker dagligen.
Det är en fråga om tillit, en viktbärande pelare i
en representativ demokrati som ju förutsätter att vi
litar på att kandidaterna vi valt representerar våra
intressen. Allt fler statsvetare och samhällsdebattörer ifrågasätter dock representativiteten i dagens
politiska system. Enligt professor John Keane har
den representativa demokratin sedan länge utvecklats till en mer pragmatisk statsform; The Monitory
Democracy.
Demokratin har i så fall inte fått något vidare
betyg av sina recensenter den senaste tiden.
Under både fredliga demonstrationer och
våldsamma kravaller runt om i Europa har
röster höjts i protest mot en alltmer dyster
situation, där nästan en halv miljon familjer
vräkts från sina hem i Spanien, bostadslånen
slagit rekord i Holland, främlingsfientligheten växt sig stark inte minst i Grekland,
antalet självmord i södra Europa dramatiskt
ökat och arbetslösheten nått rekordnivåer på
många håll.
I den ”bevakande demokratin” utför väljarna en
ständig granskning och kontroll av beslutsfattare
och maktutövningen. I denna form är demokrati
Plakaten bland folkmassorna har hängt ut bankerna som de skyldiga och nedskärningspolitiken har
tagits emot som en dos salt i såren.
2014-02-10 16:07
Den senaste granskningen av Freedom House bekräftar att demokratin gått tillbaka i Centraleuropa
och Eurasien under 2012: ökade övergrepp på civilsamhället i hela regionen, demokratiska bakslag i
samband med val i Ryssland och Ukraina, ökade
spänningar till följd av åtstramningarna i Centraleuropa och ihållande korruption på Balkan.
Sociala medier har visat sig vara en kraft för frigörelse i många länder och sammanhang, samtidigt
som de lika väl kan användas av en förtryckarregim
för att få kontroll över sin befolkning.
för alla kan uppnås. Det demokratiska statsystemet
prövas och omprövas konstant, inte minst i kristider.
Den här antologin är vårt försök att låta fler vara
med i att Add an Egg i diskussionen om demokrati
och deltagande i dagens Europasamarbete. Receptet
för demokrati må förändras över tid, men kärnan är
densamma; det blir inte bra om medborgarna inte
är med och bakar.
KLARA GRENHAGEN
Tydligt är i alla fall att ny digital teknik har skapat
nya möjligheter till granskning, opinionsbildning
och mobilisering. Världen har blivit lite mindre och
sätten att påverka har blivit lite fler.
PROJEKTSAMORDNARE PÅ GLOBAL UTMANING
I en ålder av offentlig maktkontroll snarare än klassisk representation kan demokratin inte längre ses
som en färdig uppgörelse eller något som en gång
13
2014-02-10 16:07
MONARKIERNA
I EUROPA
JENNY GRENANDER
M
ånga europeiska länder, inte minst de fem
nordiska länderna, hör till de mest demokratiska staterna i världen. Länder som Sverige,
Finland och Island placeras ofta i topp i internationella undersökningar om tillståndet för demokratin. Vi kan dock inte slå oss till ro, utan måste
fortsätta kämpa för att utveckla och bevara demokratin i Europa.
De flesta av Europas länder är republiker, men det
finns fortfarande ett antal länder som är monarkier.
Valet mellan republik och monarki är mer
än bara en principsak. Genom att införa mer
demokratiska statsskick bereder vi vägen för
framsteg även på andra områden och slipper
dessutom flera påtagliga nackdelar med de
nuvarande monarkierna.
14
J E N N Y GR E NA N DE R
Om fastklamrandet vid kungahusen representerar
en vilja att bromsa ett antal europeiska länders moderna utveckling så är införandet av republikanska
statsskick ett fantastiskt tillfälle till en genom
gripande diskussion om och fördjupning av demokratin i flera europeiska länder. Verklig demokrati
handlar om mer än att bara rösta i allmänna val –
den kräver kunskap, medvetenhet och aktivt deltagande, och riskerar att försvagas så fort vi slutar att
utveckla den. Att ersätta monarkierna med något
bättre är ett utmärkt led i den processen.
Vid sidan av att införandet av republik stärker demokratin i Europas sista monarkier så har demokratiska, progressiva republikanska länder även
större trovärdighet i arbetet för demokrati i andra
delar av världen.
MONA R K I E R NA I EU ROPA
2014-02-10 16:07
Eller för att vända på ett vanligt argument för
monarki: pr-värdet av fredliga, genomtänkta
övergångar till republiker är enormt.
Investeringen, å andra sidan, är mycket blygsam
och handlar främst om att ta ställning för att inga
offentliga ämbeten ska gå i arv utan vara öppna för
alla medborgare.
De europeiska kungahusen har numera begränsade
formella maktbefogenheter, men de har i varierande
grad kvar rester av sin makt. Först och främst gäller
det förstås själva positionerna som statschefer, men
kungligheterna tilldelas även andra politiska uppgifter. Kungahusens medlemmar har dessutom stor
informell och reell politisk makt som framträdande
mediegestalter.
Det finns fortfarande debattörer som hävdar att Frågan om republik avfärdas ibland som oviktig
monarki har fördelar som överväger de demokratis- och kungahusen tolereras med argumentet att de
ka idealen, men om monarki vore bättre än republik inte gör någon större skada. Det är ett farligt förär det svårt att förstå varför inga länder som vinner hållningssätt. Demokratin måste tas på allvar. Dess
sin självständighet väljer att bli kungariken. När principer bör inte negligeras av bekvämlighetsskäl
Finland och Island blev självständiga nationer in- eller med argumentet att det inte spelar någon roll.
Monarki är nämligen i
förde de republik. Även
ett principiellt perspekmodernare exempel,
»DET ÄR OVÄRDIGT ATT
som Montenegro och
tiv oförenlig med deROLLEN SOM STATCHEF
Slovenien, har valt remokrati. Den politiska
FORTFARANDE GÅR I ARV... « demokratins grundlägpublikanska statsskick.
gande princip är att all
Kungahusen brukar beskrivas som symboler för offentlig makt ska utgå från folket. I ett demokrasina länder och då underförstått positiva sådana, tiskt samhälle ska alla offentliga poster vara öppna
men vad står monarkierna för egentligen? I våra för alla medborgare. Val ska stå i centrum när statsögon handlar det om förstelnade hierarkier, brist chefer tillsätts, inte släkttillhörighet.
på insyn, traditionella könsroller, blind pliktmoral,
ett okritiskt upphöjande av det tomma och ytliga, Det är ovärdigt att rollen som statchef fortfarande
och framför allt föreställningen att det är skillnad går i arv inom en och samma släkt i ett antal europå folk och folk. Att monarkierna får fortleva bety- peiska länder. Under det senaste seklet har väldigt
der att moderna, demokratiska och humanistiska många länder bytt statskick från monarki till repuvärderingar sätts på undantag. Irrationaliteten, blik. Tyvärr har det ofta inte gått fredligt till, men
orättvisan och den förvridna människosynen tri- folkomröstningar har inneburit slutet för monarkin
umferar. Vilka budskap sänder det och vad blir ef- i länder som Grekland och Italien.
fekten på våra samhällen i stort?
15
2014-02-10 16:07
Länder som en gång har avskaffat monarkin brukar inte återinföra densamma. Spanien tas ibland
upp som ett exempel på motsatsen av rojalister. Där
återinfördes dock monarkin under diktaturen efter
det spanska inbördeskriget, med diktatorn Francisco Franco själv som regent. Franco regerade fram
till sin död år 1975, då han efterträddes av sin utpekade arvtagare Juan Carlos av Bourbon. Det var
alltså inte ett demokratiskt och fritt Spanien som
lade grunden för återupprättandet av monarkin.
Monarki är ett förlegat statsskick. Det är bättre sent
än aldrig att se till att hela Europa får demokratiskt
tillsatta statschefer. Vi i Sverige behöver inte titta
längre än till Finland och Island, länder där medborgarna i val utser en president. Inga statschefer ska
tillsättas via arv, utan alla måste utses på demokratisk väg. Dagens system borde vara otänkbart i alla
demokratiska stater, även i Europas sista monarkier.
under vilken Republikanska föreningen samarbetar med andra republikanska organisationer i Europa. Paraplyorganisationen Alliance of European
Republican Movements (AERM, www.aerm.org)
bildades efter ett svenskt initiativ i Stockholm den
19 juni 2010, samma dag som Victoria Bernadotte
gifte sig med Daniel Westling.
I AERM samlas republikanska grupper från Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Spanien och Sverige för att hjälpa och stärka
varandra i kampen. Det är med stor glädje vi ser
att den republikanska rörelsen växer i Europa.
Tillsammans arbetar vi för att ersätta de konstitutionella monarkierna med republiker som vilar på
principen om demokrati.
JENNY GRENANDER
INTERNATIONELL SEKRETARE
För 100 år sedan fanns det enbart några få republikanska länder i Europa. Trots växande politiska rörelser för demokrati var monarki ännu den dominerande formen av statskick. Under 1900-talets gång
försvann sedan monarkin i de flesta länder. I ett antal länder är det dock fortfarande så att medborgarna saknar inflytande över vem som är innehavare
av det högsta offentliga ämbetet. Vi är övertygade
om att när republik väl har införts i hela Europa så
kommer det snart att vara ganska få medborgare
som vill återupprätta de gamla monarkierna.
Det är viktigt att kämpa för att frigöra våra demokratiska länder från de svårbegripliga kvarlevor
som monarkierna utgör. Målet måste vara att skapa
ett monarkifritt Europa, vilket också är den paroll
16
I REPUBLIKANSKA FÖRENINGENS STYRELSE
MONARKIER I EUROPA
Konungariket Danmark
Det finns idag tolv
monarkier i Europa, av
dessa är tio stycken
suveräna stater där
statschefen (monarken)
ärver sitt ämbete medan
en (Vatikanstaten) kan
definieras som ett
valkungadöme. Andorra
har två furstar, biskopen
av Urgel i Spanien och
Frankrikes president.
Furstendömet
Liechtenstein
Storhertigdömet
Luxemburg
Furstendömet Monaco
Konungariket
Nederländerna
Konungariket Norge
Konungariket Spanien
Europas monarkier är:
Förenade konungariket
Storbritannien och
Nordirland
Furstendömet Andorra
Konungariket Sverige
Konungariket Belgien
Vatikanstaten.
2014-02-10 16:07
DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE
BROTTSLIGHETEN
JOHAN ÖSTRÖM
E
uropeiska unionen är på många sätt fantastisk.
Den fria rörligheten för varor, tjänster och
människor inom unionen skapar ekonomisk tillväxt
och välstånd. För den enskilde EU-medborgaren
innebär den fria rörligheten stora möjligheter att
bland annat resa, söka arbete och bosätta sig i andra EU-stater. Denna frihet innebär dock även stora
möjligheter för kriminella grupperingar. I takt med
att EU har utvidgats med nya medlemsstater har det
till unionen tillkommit nya typer av brottslighet.
Kriminella grupperingar har varit snabba med att
expandera sin verksamhet till andra delar av Europa.
Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten som idag finns i Sverige ägnar sig bland annat
åt människohandel.
luras hit varje år under förespegling av att
ett bättre liv väntar här, men sedan tvingas
till prostitution, tiggeri eller används som
arbetskraft under slavliknande förhållanden. Människohandel är en svårupptäckt
brottslighet som enligt Rikskriminalpolisen
förekommer i hela landet.
Enligt EU-kommissionen har den organiserade
brottsligheten inom EU har ökat och blivit mer
mångsidig. Ett relativt nytt fenomen, kopplat till
omfattande smuggling av narkotika, är att unga
män från Balkan tvingas att åka till Sverige och
sälja narkotika för att betala av skulder. Under tiden
i Sverige lever de under bedrövliga förhållanden.
Brottsförebyggande rådet uppskattar att
100-tals människor tvingas till Sverige eller
Andra exempel på den gränsöverskridande brottsligheten i Sverige är organiserade ligor som ägnar
sig åt omfattande bostadsinbrott, ficktjuveri eller
DE N GR Ä NS ÖV E R SK R I DA N DE BRO T T SL IGH E T E N
JOH A N Ö S T RÖM
17
2014-02-10 16:07
smuggling av illegalt avfall till bl.a. Baltikum.
välutvecklade utan också välkända och välfinansierade. I skuggan av dessa institutioner
finns flera mindre organ men med betydande
potential att utvecklas, och det är bland dessa
organ som framtidens europasamarbete
kommer att göra störst skillnad. Ett av dessa
organ är Europol.
Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten innebär stora svårigheter för den nationella polisen, i Sverige så väl som i andra europeiska stater. De
personer i organisationerna som gör ”grovjobbet”
och som därmed är de som exponeras mest stannar ofta bara en kortare tid i samma land och om
de återkommer har de inte sällan förfalskade ID- Europol är EU:s brottsbekämpande organ och växte
handlingar. När svensk polis kontrollerar en person fram under 1990-talet. Europols roll är att stötta
som t.ex. betett sig misstänksamt i anslutning till ett polisorganen i EU:s medlemsstater med att tillhanbostadsinbrott kan det
dahålla en plattform
vara en person som livför utbyte och analynärt sig i åratal på att åka
sering av information
EUROPOL HAR DOCK
runt från land till land
rörande kriminalitet,
STOR POTENTIAL ATT
inom EU och begå brott.
särskilt grov organiUTVECKLAS
TILL
EN
Han kan vara välkänd av
serad brottslighet och
andra EU-staters poliOERHÖRT BETYDELSEFULL terrorism, i syfte att
göra EU säkrare för
siära organ, men samtiBROTTSBEKÄMPANDE
alla dess medborgare.
digt helt okänd i svenska
AKTÖR
FÖR
EU
SOM
SKULLE
Informationen som
register. I takt med att
människors frihet att
KUNNA SLÅ UNDAN BENEN m e d l e m s s t a t e r n a
tillför till Europols
korsa nationella gränFÖR MYCKET AV DEN
datasystem är dock
ser inom EU ökar måste
GRÄNSÖVERSKRIDANDE
långt ifrån tillräckäven informationsutbytet
och samarbetet mellan
ligt, både i mängd
BROTTSLIGHETEN.
EU-staterna polisiära oroch utformning. Det
saknas även använgan öka. Annars riskerar
fördelarna med friheten i att färdas över gränser att darvänliga datasystem, och personalstyrkan på ca
överskuggas av ofriheten att utsättas för brott.
800 personer är inte tillräckligt stor för att kunna
bidra på ett märkbart sätt till brottsbekämpningen
i EU:s medlemsstater. Inom svensk polis är det till
EU har idag väl utvecklade institutioner
och med så illa att många inte ens vet vad Europol
för att utarbeta och upprätthålla politik
arbetar med, och antagligen är situationen liknande
inom många områden. EU-parlamentet,
i de flesta andra medlemsstaterna.
Kommissionen och EU-domstolen är exempel
på sådana institutioner som inte bara är
18
JOH A N Ö S T RÖM
2014-02-10 16:07
Europol har dock stor potential att utvecklas till en
oerhört betydelsefull brottsbekämpande aktör för
EU som skulle kunna slå undan benen för mycket
av den gränsöverskridande brottsligheten. Men för
det krävs att EU:s beslutsfattare närmare bestämmer sig för en vad Europol ska ha för roll och att
de är bredda att tillföra ekonomiska resurser och
genomföra reformer för att nå dit.
Ett bra förslag från Kommissionen som för
tillfället bereds är att slå samman Europeiska
polishögskolan (CEPOL) med Europol för
att skapa kunskap och träningsmöjligheter
för alla relevanta yrken inom polisen.
Vid sidan om satsning på forskning och
utbildning så bör Europol ges i uppdrag att
ta fram effektiva datasystem och annan ITteknik för olika ändamål inom de nationella
polisorganen som gör det lättare att förena
användarvänlighet med integritetsskydd.
bör i framtiden också utvidga sitt samarbete med
andra organ inom EU, så som Europeiska Byrån
För Bedrägeribekämpning (OLAF). Vidare bör Europol arbeta mer operativt och närmare medlemsstaterna. Ett led i detta är att öppna upp regionala
kontor med uppgift att sammanföra polisorgan och
initiera permanenta och temporära samarbetsgrupper. Ett Europol med sådan kapacitet kommer att
betyda mycket för bekämpningen av den gränsöverskridande brottsligheten.
En framtida diskussion kommer även att vara huruvida Europol rent av ska ges befogenheter att bedriva självständiga brottsutredningar inom vissa
områden, i likhet med FBI. Men än så länge har
medlemsstaterna varit ovilliga att lämna ifrån sig
sådan makt.
JOHAN ÖSTRÖM
POLIS
Sådana system är annars väldigt kostsamma för
enskilda medlemsstater att själva utveckla. Europol
JOH A N Ö S T RÖM
19
2014-02-10 16:07
ÄR VI ALLA
UNIONSMEDBORGARE
– ELLER?
REBECKA BEGLER
F
ör tre år sedan väckte de avvisningar av stora
romska grupper som initierades av flera europeiska länder stor uppmärksamhet. Situationen
i Frankrike blev mest omskriven på grund av de
massavvisningar som verkställdes där. Efter kritik
från bland andra EU-kommissionären Vivianne
Reding försvarade sig Frankrikes dåvarande president Nicolas Sarkozy med att “min plikt som statschef var att försvara Frankrike”. Ett uttalande som
kan ses som signifikativt för den fientliga inställning till romer som intas av många, både då och
fortsättningsvis, i den europeiska debatten. Frågan
blev aldrig föremål för EU-domstolens granskning,
då Reding nöjde sig med de åtgärder som den franska regeringen vidtog. Även i Sverige avvisades ett
flertal romer, en del på grund av brottsligt beteende,
andra för att de ägnat sig åt tiggeri eller prostitution.
Det är inte lätt att besvara frågan om huruvida en
20
R E BE C K A BE GL E R
diskriminering gentemot just romer skett i samband med de avvisningar som verkställts.
När jag skulle undersöka frågan i samband
med mitt examensarbete i juridik tog jag
kontakt med polisen, som dock uppgav
att någon registrering efter etnicitet inte
förekom, då detta skulle strida mot gällande
regler. Det kan tyckas något ironiskt såhär
i efterhand – bara något år senare skulle
Dagens Nyheter avslöja den registrering som
gjorts av polisen i Skåne på grund av just
etnicitet, och på grund av just tillhörigheten
till den romska gruppen.
I brist på register över specifika etniska grupper
var jag hänvisad till att istället undersöka frågan
utifrån nationalitet. Då de största grupperna av europeiska romer som kommer till Sverige har sitt ur-
Ä R V I A L L A U N IONSM E DB ORG A R E – E L L E R?
2014-02-10 16:07
sprung i Rumänien och Bulgarien, blev detta istället utgångspunkten för min undersökning. Det jag
ville undersöka var om de avvisningar som gjorts
verkligen kunde anses förenliga med den fria rörligheten inom EU – en grundläggande frihet inom
det europeiska samarbetet, liksom en fundamental
rättighet knuten till det unionsmedborgarskap vi
som medborgare i EU:s stater har.
Begreppet unionsmedborgarskap infördes
i det så kallade Maastrichtfördraget, som
trädde i kraft 1993. Tanken var att individens
intressen skulle skyddas och hens rättigheter
stärkas. På så sätt skulle det europeiska medborgarskapet utvecklas från ett ekonomiskt
koncept, knutet till den fria marknaden, till
ett mer politiskt begrepp.
fri rörlighet finns dock. Bland annat kan medlemsstaterna inskränka den med hänvisning till att det
föreligger ett hot mot den allmänna ordningen, mot
allmän säkerhet eller mot folkhälsan.
Hur förhåller sig då de EU-rättsliga bestämmelserna
till den nationella svenska lagstiftningen? Av störst
betydelse är i detta sammanhang utlänningslagen
som reglerar när och hur utlänningar får avvisas
eller utvisas från svenskt territorium. Vi måste dock
komma ihåg – och detta är av yttersta vikt för frågan om hur reglerna får tillämpas – att den svenska
lagen ska tillämpas i ljuset av den EU-rättsliga regleringen. Utlänningslagens bestämmelser får inte
användas på så sätt att den fria rörligheten, såsom
den definieras inom EU, urholkas.
Den svenska polisen har som grund för de avvisUnionsmedborgarskapet har därefter utvecklats, ningar som har gjorts, hänvisat till att personerna
till största del av EU-domstolen, som i olika mål ifråga försörjt sig på ett sätt som bedömts som oärfyllt ut och förstärkt dess innebörd. Fortfarande är ligt. Det skulle alltså innebära någon typ av hot
u n ionsmedbormot den allmänna
ordningen i det
garskapet ett relasvenska samhället.
tivt okänt begrepp
DE AVVISADE PERSONERNA
De har inte begått
hos allmänheten,
HAR INTE BEGÅTT BROTT
brott enligt svensk
vilket bekräftas av
OCH DE HAR INTE UTGJORT EN
lag, då tiggeri inte
undersök ningar
som EU gjort.
BELASTNING FÖR DET SVENSKA – åtminstone i nuläget – är olagligt i
SOCIALA BISTÅNDSSYSTEMET.
En fundamental
Sverige. Istället har
del av unionspolisen gjort något
som snarast liknas
medborgarskapet
är den fria rörligheten för medborgarna. Eftersom vid en moralisk bedömning av ett visst levnadssätt.
det är fråga om en grundläggande rättighet är möj- De avvisade personerna har inte begått brott och de
ligheterna att begränsa den fria rörligheten strikt har inte utgjort en belastning för det svenska sociala
reglerad. Ett antal undantag från huvudregeln om biståndssystemet (vilket i sig kan utgöra ett skäl för
21
2014-02-10 16:07
avvisning enligt EU). De har försörjt sig genom att
tigga, vilket enligt den svenska polisens bedömning
är att beskriva som ett ”oärligt försörjningssätt”.
Till saken hör att inte ens brottslighet i sig är ett
skäl för avvisning enligt EU-domstolens mening –
det måste i så fall föreligga ett reellt och faktiskt hot
mot den allmänna ordningen vilket innebär att det
finns anledning att anta att personen kommer att
fortsätta sitt brottsliga beteende. Efter att ha granskat domar från EU-domstolen inom det aktuella
området är det svårt att hitta någon rättslig grund
för polisens beslut. Även JO har framfört kritik mot
polisen angående detta.
Frågan är komplex, och kommer med säkerhet att
diskuteras vidare. Efter att ha analyserat avvisningarna ur ett juridiskt perspektiv, och efter att nu ha
följt debatten efter avslöjandet om den registrering
av romer som skett, ställs den på sin spets. Ska unionsmedborgarskapet bli det starka skydd för individen som EU uttalat som målsättning, är det av
yttersta vikt att medborgare som utnyttjar sin rätt
till fri rörlighet inte diskrimineras på grund av att
de tillhör en viss etnicitet. Alla är vi unionsmedborgare, så även europeiska romer.
REBECKA BEGLER
JUR. KAND.
Är det möjligt att hävda att det inom den
svenska polisen finns en systematisk diskriminering av romer som grupp? Hade andra
unionsmedborgare som ägnat sig åt tiggeri
behandlats på samma sätt?
22
2014-02-10 16:07
MEDBORGARKRAFT
RICHARD MURRAY
D
et borde gå att hämta en fantastisk kraft ur
medborgarnas engagemang i de många allvarliga problem som världen brottas med. Är medborgarna verkligen engagerade? Det finns ideella
organisationer inom så många områden: flyktinghjälp, minoritetsskydd, biologisk mångfald, katastrofhjälp, klimatpolitik, rättssäkerhet, bistånd,
yttrandefrihet, Arktis… Listan skulle kunna göras
mycket längre. Det handlar om tusentals, hundratusentals, ja miljoner människor i Sverige och inom
EU, som på ett organiserat sätt sätter sig in i samhällsfrågorna och söker finna lösningar. Jävar inte
det eventuell misströstan om medborgarnas engagemang?
Hur tar politiker tillvara denna kraft? Inte gör de
det i särskilt stor omfattning. När senast hördes
en politiker säga att ”Det ligger mycket i Naturskyddsföreningens analys och förslag. Vi kommer
M E DB ORG A R K R A F T
att diskutera dessa idéer med företrädare för organisationen. Deras 200.000 medlemmar tyder på en
bred folklig uppslutning och stöd för de åtgärder de
föreslår. Det är mycket värdefullt.”
Vanligen förskansar sig politiker i sin roll som allvetande med svar på alla frågor och med den tunga
uppgiften att lösa konflikter mellan motstående intressen. De som är valda att leda landet är det naturligtvis för de vet bäst.
Endast de och de politiska partierna förstår
nödvändigheten att ta hänsyn till flera,
motstridiga intressen. Och endast de kan
göra sådana avvägningar. Alla andra är
”särintressen”, som talar för sin sjuka mor.
Alltför ofta blir det konflikt mellan politikerna och
de ideella organisationerna. Det är vanligt att politi-
R IC H A R D M U R R AY
23
2014-02-10 16:07
ker avfärdar ideella organisationer, lokala sammanslutningar kring någon miljöfråga, patientföreningar, kulturarbetare m.fl. som ”särintressen”. Givetvis
är en organisation som arbetar med klimatfrågan
eller mot oljeutvinning i Arktis ett särintresse i den
bemärkelsen att organisationen arbetar med just
denna, enda fråga.
Men varför utdefiniera organisationen av
den anledningen istället för att ta till vara
idéerna och engagemanget? Varför skulle
dess medlemmar inte kunna ha samma
vidsyn som politikerna?
detta och en gemensam kurs är inte bara
politikernas och partiernas utan i hög grad
medborgarnas.
Går det att göra på något annat sätt än att låta de
politiska partierna tävla med olika program och låta
den som vinner genomföra sitt program (i själva
verket genomföra alla möjliga program under mandatperiod på 3-5 år)?
Visst går det att göra på andra sätt. Klimatpolitiken skulle t.ex. kunna göras till föremål för ett omfattande samråd, vars resultat i slutändan skulle
avgöras av riksdagen (eller i en folkomröstning).
Den representativa demokratin ligger fast – klara
Det handlar om vilken syn vi har på demokrati.
beslutsregler är nödvändiga. Men vägen till beslut
Är demokratins roll att med viss folklig kontroll skulle se annorlunda ut. Samrådet skulle inte bara
vara en offentlig utredse till att en upplyst
elit leder kommuner,
POLITIKERNS ROLL SKULLE ning som skickas på reregioner och nationer
miss utan omfattande
VARA
SAMTALSLEDARENS
efter bästa förmåga? En
diskussioner mellan
sådan demokratisyn
OCH PROCESSKONSULTENS. olika medborgargruprimmar väl med den
per. Politikernas roll
politikerroll, som ger politikern ansvar för att staka skulle vara att se till att dylika diskussioner komut kursen i ett hav av motstridiga och inskränkta mer till stånd i organiserade former, se till att olika
särintressen.
ståndpunkter kommer fram, bistå med utredningar i sakfrågor, klargöra åsiktsskillnader och konÄr demokratins roll istället att ge medstruktivt lotsa diskussionen framåt. Politikerns roll
skulle vara samtalsledarens och processkonsultens.
borgarna möjlighet att forma sin framtid?
Och medborgarnas roll att samtala. (Som medborEn sådan demokratisyn ger politikern
en helt annan roll. Politikerns och de
gare är politikerna givetvis välkomna att samtala på
samma villkor.)
politiska partiernas uppgift blir då att hjälpa
medborgarna att formulera sina visioner och
Jag har arbetat mycket med lokala miljöfrågor.
genomföra sina förslag. Havet av motstridiga
Den reflexmässiga kommentaren från politiker är
och inskränkta intressen kanske finns där
att lokala miljögrupper bara strider för sina egna,
fortfarande, men ansvaret för att reda ut
24
2014-02-10 16:07
högst privata intressen och inte förstår de betydligt större sammanhang som politiken måste ta i
beräkning. NIMBY säger man. Och någon dialog
vill man inte ha.
Att de politiska partierna inte förmår eller vill
öppna sig för dialog har olika förklaringar. 1. Ideologiska ställningstaganden styr utan att ideologins
konsekvenser analyseras. 2. Partiet eller politikern
har redan försvurit sig åt eller representerar ett
”särintresse”. 3. Partiet eller politikern är rädd för
att diskussionen spårar ur. 4. Politikern är rädd att
förlora auktoritet.
Jag kan förstå en viss ängslan hos politiker och politiska partier att öppna sig för dialog med medborgarna. Främlingsfientliga partier är på frammarsch.
I en folkomröstning i Schweiz röstade majoriteten
för förbud mot minareter. Folket går inte att lita på!
Och medan de ideella organisationerna växer och
blir allt fler tappar partierna medlemmar. Ska vi,
frågar partierna, visa respekt för och uppmuntra
de ideella organisationerna istället för att uppmana
medborgarna att gå med i våra partier?
Jag är inte så naiv att jag tror att den deliberativa demokratin är utan komplikationer. Men för att t.ex.
stå emot främlingsfientliga krafter måste de som
står för en tolerant inställning till invandring mobiliseras. Och debatten tas, inte bara av politikens
toppar. Och den mobiliseringen görs inte genom att
lägga locket på.
Med tanke på hur vilsna politikerna i de stora partierna är förtjänar medborgarna att släppas fram.
Och släpps de inte fram på ett konstruktivt sätt så
kommer de att ta sig fram på något annat sätt, därtill har kommunikationsmöjligheterna förändrats
alltför radikalt. Men då blir det förmodligen inte i
så konstruktiva former.
Europas politiker behöver ta till vara medborgarnas och det civila samhällets krafter för att klara
de utmaningar vi står inför. Gör det i konstruktiva
former!
RICHARD MURRAY
ORDFÖRANDE FÖRBUNDET FÖR EKOPARKEN.
NATIONALEKONOM OCH EN AV INITIATIVTAGARNA
TILL STOCKHOLMSPARTIET
25
2014-02-10 16:07
2014-02-10 16:07
ANSVAR
I VÄRLDEN
OCH HEMMA
INLEDNING | KRISTINA PERSSON
I
The Nordic Way som Global Utmaning tog fram låg. Den ökning som även vi i Sverige har sett av ar2010 identifierade vi främst två faktorer som för- betslöshet och klyftor på senare år riskerar därmed
klarade de nordiska ländernas framgångar: Det var att fräta på tilliten också i våra länder.
den utbredda förekomsten av tillit och förtroende
för både människor och institutionerna i samhället Men det är mycket annat som spelar in, förtroenoch den förhållandet för politikerna
är en sådan faktor;
devis goda förmåDEMOKRATIN PÅVERKAS
gan till anpassning
NEGATIVT OM DET INTE KÄNNS om tilliten till potill förändrade förlitikerna minskar
MENINGSFULLT
ATT
UTÖVA
SIN
kan man utgå från
utsättningar. Förmodligen hängde
MEDBORGARRÄTT OCH RÖSTA. att också demode ihop, trygga
kratin försvagas.
människor vågar bejaka förändringar, det okända.
Demokratin påverkas negativt om det inte känns
meningsfullt att utöva sin medborgarrätt och rösta.
Tilliten utgör ett ovärderligt socialt kapital i ett I sådan kultur uppstår ofta missnöjespartier som
samhälle, som ständigt måste vårdas och under- reagerar mot ett skeende som man anser inte gynhållas för att inte erodera. Det finns forskning som nar de egna intressena. Det sociala kapitalet bygger
visar att i samhällen där människor upplever alltför på att det finns en utvecklad anda av samarbete och
stora orättvisor och brist på rättsäkerhet är tilliten solidaritet i samhället.
A NS VA R I VÄ R L DE N O C H H E M M A
K R I S T I NA PE R S S ON
27
2014-02-10 16:07
Det sociala kapitalet i Norden har byggts
upp under lång tid och kan förklaras av
många faktorer som hänger samman med
historia, kultur, lyckosamma omständigheter
och kloka politiska beslut, som exempelvis
tidiga satsningar på utbildning. Djärva
politiker som finansministern Johan August
Gripenstedt, som på 1850-talet lånade inte
mindre än 2500 miljarder i dagens penningvärde för att investera i den nya infrastruktur
som övergången från jordbrukssamhälle till
industrisamhälle behövde. Utan denna djärva
satsning hade stora svenska industriföretag
som Asea, AGA, Alfa Laval och många andra
knappast fått den utveckling som de fick och
därmed också bidragit till att Sverige länge
varit ett av världens mest utvecklade länder.
Det finns förstås ett viktigt samspel mellan å ena
sidan hur människor har det, deras livsvillkor och å
den andra deras förmåga till solidaritet med andra.
28
Frågan är hur våra humanistiska värderingar kommer att kunna stå emot effekterna av senaste 15
– 20 årens utveckling? En faktor som ändrat våra
samhällsvillkor och ökat känslan av osäkerhet inför
framtiden är globaliseringen, som inneburit mer av
konkurrens och snabba förändringar. Det som inte
alls har globaliserats är politiken – den fortsätter att
vara inlåst i de nationella institutionerna. Var finns
de visonära och djärva politiker som brinner för att
kunna hantera vår tids stora utmaningar mot jobben, miljön och demokratin?
Under samma period som globaliseringen ökat har
arbetslösheten gått upp kraftigt, inkomstskillnaderna och segregationen tilltagit. Många har också
upplevt att kvaliteteten på offentligt finansierade
tjänster som vård, skola och omsorg har försämrats. Det är ingen djärv slutsats att det framförallt
är dessa försämringar av välfärden som på senare
år gett näring åt framväxten av främlingsfientliga
partier i hela Norden.
2014-02-10 16:07
DE FRÄMLINGSFIENTLIGA PARTIERNA ÄR
NÄSTAN ALLTID EU-NEGATIVA. DET ÄR EN
KONSEKVENS AV ATT DE I GRUNDEN ÄR
NATIONALISTISKA OCH INTE VILL HA EN
POLITIK ÖVER LANDSGRÄNSERNA.
Under det s.k. ”Supervalåret 2014”, som inleds med
Europavalet i slutet av maj kommer styrkan i den
s.k. Nordiska modellen att prövas. De främlingsfientliga partierna är nästan alltid EU-negativa. Det
är en konsekvens av att de i grunden är nationalistiska och inte vill ha en politik över landsgränserna.
Man kan säga att de vänder sig inåt istället för utåt
när de söker en strategi mot de globala utmaningarna. Under ledning av Marine Le Pen, ledaren
för Nationella Fronten i Frankrike pågår just nu
en kraftfull mobilisering inför valet till Europaparlamentet. Ambitionen är att vinna röster bland
missnöjda européer och bli tillräckligt stora för att
bilda en egen partigrupp i Europaparlamentet. Om
de blir tillräckligt stora kan de blockera parlamentets förmåga att fatta beslut.
Vår relativa öppenhet mot omvärlden kommer att
sättas på prov om utanförskap och sociala klyftor
tillåts växa i våra länder.
Perspektivet skrämmer
och förstärker de många
likheterna med 30-talet.
De två världskrigen och
händelserna mellan krigen gjorde EU nödvändigt
och möjligt.
Är vi nu på väg att skapa en situation i
Europa där de historiskt viktiga segrarna
för förnuft och samarbete som EUs framväxt
innebar kan skadas i grunden av den
tilltagande nationalismen?
Det är inte bara de främlingsfientliga utan även
mer ansvariga partier som förstör genom att inte
lyfta fram betydelsen av samarbete i Europa. Inte
ens de EU-positiva partierna argumenterar för ett
mer långtgående samarbete över nationsgränserna,
trots att Europas kris inte kan lösas om inte staterna
höjer blicken över kortsiktiga och egoistiska föreställningar. Det behövs massor av tillit, förnuft och
långsiktigt tänkande om de hotande systemkriserna för den sociala sammanhållningen, miljön och
ekonomin ska kunna lösas.
29
2014-02-10 16:07
Väljarnas missnöje är
DET MÄRKS INTE MYCKET
i och för sig begripligt.
AV EUROPA I DEN SVENSKA DEBATTEN.
EUs medlemmar (Sverige
är inget undantag) har
NÄR HÖRDE NI SIST EN SVENSK POLITIKER
allvarligt försummat den
UTTRYCKA TANKAR, VISIONER OCH
viktiga anpassningen av
FÖRSLAG OM EUROPAS FRAMTID OCH
våra samhällssystem till
en grundligt förändrad
SVERIGES ROLL I EUROPA?
verklighet där den stora
och på många sätt genomgripande förändringen är globaliseringen. I stället Europas och världens framtid är inte någon anför att reagera med politisk aktivitet och kreativitet nans ansvar utan allas ansvar, också Nordens. Den
när det gäller hur de gemensamma intressena bäst som är stark måste också vara ”snäll”. Norden och
ska tas tillvara verkar de nya hoten ha lett till pas- Tyskland är idag starkare än sina grannar i syd. Vi
har tillsammans ett stort ansvar för hur det går för
sivitet och inåtvändhet.
Europa i framtiden. Ett viktigt inslag i den europeDet märks inte mycket av Europa i den svenska iska ekonomiska krisens lösning är att länder med
debatten. När hörde ni sist en svensk politiker ut- överskott i sin handel med andra länder stimulerar
trycka tankar, visioner och förslag om Europas sina ekonomier, förslagsvis genom att kraftigt öka
framtid och Sveriges roll i Europa? Våra ledande sina investeringar i omställningen till ett långsikpolitiker verkar ha drabbats av någon slags berö- tigt hållbart samhälle. Norden skulle kunna bli en
konstruktiv kraft för ett Europa som fungerar väl
ringsskräck gentemot EU.
i framtiden. Detta vore den allra viktigaste invesEU är viktigt för oss, inte bara därför att vi
teringen.
säljer det mesta av vår export till Europa utan
därför att vi behöver Europa som en global
aktör. Klimatet, ekosystemen, migrationen,
KRISTINA PERSSON, GLOBAL UTMANINGS ORDFÖRANDE
det globala finansiella systemet kräver ett
starkt Europa som förenar rättvisa och
effektivitet.
30
2014-02-10 16:07
EU OCH BURMA
KARIN KARLSSON
U
nga burmesers röster om EU. ”Problem upp- ambassadör för Europeiska länder här i Burma,”
står när olika givare stödjer vad de anser vara säger Wai Yan Wai. Hans kollega Nan anser att EU
viktigt, inte vad vi behöver”. EU:s primära mål med och andra internationella organisationer kan ha en
stöd till Burma är att hjälpa en legitim civil reger- positiv inverkan på landet genom att erbjuda aring att uppnå en social och ekonomisk utveckling betstillfällen och tillföra kunskap. ”Men vi måste
i landet, att respektera
veta vilka politiska inmänskliga rättigheter
DET ÄR VIKTIGT ATT INTE tressen EU och andra
och att återskapa relabidragsgivare har. Vi bör
LÅTA BIDRAGSGIVARNA
lära av hur Världsbantioner med det internationella samfundet. Men
ken och IMF har agerat i
SÄTTA MÅLEN OCH PÅ
hur ser landets invånare
Afrika. Det är viktigt att
SÅ
SÄTT
STYRA
LANDETS
på stödet från den en
inte låta bidragsgivarna
UTVECKLING.
gång ekonomiska jätten?
sätta målen och på så sätt
Här följer röster från
styra landets utveckling.”
några ungdomar i Rangon, Burmas ekonomiska Vidare upplever Nan det problematiskt att insatser
centrum.
generellt är temporära, har begränsade ekonomiska
medel och ofta saknar koherens. ”Många frivilligor”Jag ser EU som ett stort land som förenar många ganisationer satsar på samma frågor, de kanske priländer, en mäktig organisation, som kan vara en oriterar medicin när mat är vad som behövs. Fråga
EU O C H BU R M A
K A R I N K A R L S S ON
31
2014-02-10 16:07
oss, vi vet vilka prioriteringar som behövs, inte bara
vilka som är önskvärda.” Wai tycker att EU och andra organisationer som vill etablera sig i Burma ska
ta in ett jämlikhetsperspektiv ”Det känns inte helt
rättvist när utländsk personal per automatik får
högre lön och högre positioner än sina burmesiska
kollegor. Det finns kompetens här också, och det
vore trevligt om internationella organisationer erkände det genom att behandla alla lika.”
standard. 2013 skiftade fokus till att stödja civil
samhället, anpassning till klimatförändringar och
stöd för den pågående fredsprocessen, med extra
fokus på en stabil dialog med de etniska grupperna.
KARIN KARLSSON
MASTERSTUDENT I INTERNATIONELL UTVECKLING OCH
MANAGEMENT. INTERVJU GENOMFÖRD 2013 MED WAI YAN
WAI OCH NAN KHAING SANDAR LWIN, RANGOON.
På en högre nivå ser de båda EU som en aktör som
kan balansera världspolitiken gentemot FN och
Kina. ”Hittills upplever jag att EU har haft en positiv inverkan på vårt lands utveckling, förhoppningsvis kommer det fortsätts så”, avslutar Win.
I april 2013 lyfte EU tidigare sanktioner mot Burma
och sedan juli 2013 regleras handel med Burma av
EU:s General Scheme of Preference (GSP), vilket ger
Burma tillgång till den interna europeiska marknaden för alla produkter utom vapen och ammunition. Genom EuropeAid stödde EU under 2012
områdena hälsa, utbildning och förbättrad levnads-
ÖVRIGA KÄLLOR:
EU council conslusions on Burma/Myanmar April
2012, EU Development Cooperation EUROPEAID
– Myanmar/Burma
http://ec.europa.eu/europeaid/where/asia/countrycooperation/myanmar/myanmar_en.htm
EU Trade – Countries and Regions. Myanmar/Burma
http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-andregions/countries/myanmar
EU Trade – General Schemes of Preference
http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-andregions/development/generalised-scheme-ofpreferences
BURMA är det till ytan största landet
på det sydostasiatiska fastlandet.
Det gränsar i norr till Kina, i väst till
Bangladesh, till Indien i nordväst, i
öst till Laos och i sydost till Thailand.
Wikipedia
HUVUDSTAD: Naypyidaw
PRESIDENT: Thein Sein
BEFOLKNING: 52,8 miljoner (2012)
OFFICIELLT SPRÅK: Burmesiska
YTA: 676 578 km2 (40:e)
BNP: 93,77 miljoner dollar
VALUTA: Kyat
32
K A R I N K A R L S S ON
EU O C H BU R M A
2014-02-10 16:07
POLITIK VS. SPORT
SOFIA STRIVE
A
tt vara eller icke vara – Kosovos deltagande
och representation i Europeiska tävlingssammanhang.
är Kosovo inte erkänt som land av vissa nationer
vilket resulterar i att Kosovo inte alltid tillåts att
delta i olika sammanhnag, som exempelvis sportsammanhang.
Den 2 september anlände Majlinda Kelmendi i Pristina, Kosovos huvudstad, efter att ha tävlat i världsJag skulle här vilja djupdyka en stund i en av
mästerskapet i judo i Rio de Janeiro. Efter en hård
Europas utmaningar, nämligen att betrakta
tävling vann den 22 åriga Majlinda guldmedalj för
alla sina medlemsländer som faktiska länder
Kosovo. Välkomstkomioch tillåta dem att
bli betraktade och
teén i huvudstaden var
varmhjärtad och full av TROTS ATT KOSOVO ÄR ETT behandlade därefter.
glädje och stolthet. Att
EUROPEISKT LAND SÅ ÄR
vinna ett världsmäster- KOSOVO INTE ERKÄNT SOM För att till fullo kunna
förklara det som den här
skap är i sig en imponerande insatts som är LAND AV VISSA NATIONER. artikeln syftar till att revärd att hyllas men då
sonera kring krävs ett
det handlar om att tävla för Kosovo så blir det lite kort förtydligande av landet Kosovos ställning och
speciellt och kanske möjligtvis en ännu större be- omvärldens uppfattning gentemot denna lilla nadrift. För trots att Kosovo är ett Europeiskt land så tion. Kosovo blev självständigt från Serbien 2008
P OL I T I K VS . SP ORT
S OF I A S T R I V E
33
2014-02-10 16:07
och idag har 101 av FN’s 193 stater erkänt Kosovo
som ett eget land. Sverige erkände Kosovo 2008 och
har haft en ambassad i Pristina sedan 2010. Dock
är identitetfrågan i landet mycket känslig eftersom
det fortfarande finns länder som inte erkänt Kosovo
som land utan istället betraktar det som en del av
Serbien. Alltså är det i vissa sammanhang extra
speciellt att ställa upp i ett världsmästerskap som
representant för just Kosovo. Tävlandet förvandlas
plötsligt, oavsett om deltagaren vill det eller inte, till
en politisk fråga om landets vara eller icke vara. Hur
ser Europa på detta ur en demokratisk synvinkel?
Är det inte dags att ta en extra titt på orättvisan i
att vissa länder saknar en möjlighet till deltagande
och representation?
För att ytterliggare ge klarhet i problematiken vill
jag delge några exempel på hur tydligt Kosovo exkluderas och hur svår politisk konflikt som riskerar
att uppstå till följd av Kosovos vilja att representeras. Ryssland tillhör ett av de länderna som inte
erkänt Kosovo som land, något vars konsekvenser
nyligen visade sig och uppröde kosovos fotbollsfans
och invånare.
Kristian Nushi som kommer från Kosovo
men spelar för det österrikiska laget St Gallen
tilläts inte visum för att komma in i Ryssland,
då laget skulle spela en match där, på grund
av hans kosovoanska ursprung.
Liknande händelse inträffade i augusti då två spelare med kosovoanska pass i Albaniens lag Kukues
inte tilläts komma in i Ukraina under Europa League. Vid detta tillfälle ”löstes” situationen med att
spelarna ansökte om albanska pass och fick därmed
34
inträde i Ukraina och kunde spela i matchen. Exempel likt dessa framstår som oändliga. Men självklart
är detta inte enbart något som är typiskt för sport
och sporttävlingar. Exempelvis har Kosovos representation i Eurovision Song Contest blivit en hett
diskuterad fråga då landet inte ges tillåtelse att delta
i tävlingen. Detta har resulterat i att kosovoalbanska artister har tävlat för Albaniens räkning istället.
Förra året var det Rona Nishliu från norra Kosovo
som vann Albaniens uttagning inför Eurovision
Song Contest och hamnade på en stolt femte plats.
Även om Kosovo var stolta över resultatet växer det
fram en frustration över att vissa länders ovilja att
erkänna Kosovo begränsar befolkningen från att
kunna representera sin nation. Frustrationen bottnar också i att det aldrig kan vara helt okomplicerat
för Kosovo att delta i olika sammanhang utan att
det allltid bubblar upp ett politiskt rabalder.
Som ni förstår så blir det ofta, av denna anledning,
ett speciellt tryck på de som representerar Kosovo,
oavsett om det handlar om idrottsammanhang eller andra evenemang. I november förra året vid en
judotävlling sa Kelmendi ”I don’t know why politics must come before everything. I’m just an athlete
but I think we deserve to compete as Kosovo at the
Olympics.”
Mirnije tränar karate i en liten klubb i Pristina och
säger till mig då vi diskuterar ämnet ”Så fort man
ska tävla för Kosovo så blir det inte bara en tävling
om en medalj utan genast en tävling om rätten att
existera som en nation – att visa omvärlden att vi
är ett land. Det är omöjligt att undgå att göra ett
politiskt ställningstagande genom att delta i internationella tävlingar, hur mycket man än vill ta av-
2014-02-10 16:07
stånd från politiken”. Kanske är det aldrig möjligt
för en idrottsutövare att ställa upp i en sportgren
och tro att tävlandet går att frikoppla från att samtidigt göra ett politiskt ställningstagande, tänker
jag. Men samtidigt anser jag det inte rättvist att ett
land som är en del av Europa ofta ges signalen att
det inte har rätt att betraktas som nation och delta
på lika vilkor.
Jag anser det viktigt att Kosovos uteslutande lyfts
upp till diskussion för genom att behandla våra europeiska medlemsländer olika bevisas att Europa
är odemokratiskt. Kosovos fall bör inte betraktas
som en vilja att representeras, utan det bör snarare
betraktas som en rätt att inkluderas i Europeiska
sammanhang på samma vilkor som alla andra europeiska länder.
KOSOVO
formellt Republiken Kosovo, är ett land i Sydosteuropa.
Det är erkänt av 105 av FN:s 193 stater, däribland USA
och Sverige. Den 17 februari 2008 förklarade Kosovos
parlament Kosovo som självständigt från Serbien.
Den serbiska parlamentariska majoriteten anser att
Kosovo är en del av Serbiens territorium i form av en
autonom provins. Republiken Kosovo har de facto
kontroll över hela territoriet, förutom i de kosovserbiska
enklaverna. Internationella domstolen i Haag har godkänt
självständighetsförklaringen.[9][10][11][12]
HUVUDSTAD: Pristina
PRESIDENT: Atifete Jahjaga
BEFOLKNING: 52,8 miljoner (2012)
OFFICIELLT SPRÅK: Albanska och serbiska
YTA: 10 908 km2
BNP: 11.97 miljarder USD
VALUTA: Euro
Om jag har tillåtelse att nysta in min egen personliga vison av Europa i denna diskussion så anser jag
att saken är mycket enkel. Ända vägen till att nå
fullt erkännande av Kosovo som land, både hos andra nationer samt vissa internationella organisationer, är genom att välkomna landet att delta i olika
sammanhang och evenemang.
SOFIA STRIVE
24 ÅR, STUDERAT GLOBALA FRÅGOR SAMT PRAKTISERAT PÅ
SVENSKA AMBASSADEN I PRISTINA, KOSOVO. FÖR TILLFÄLLET
PRAKTIKANT PÅ SIDA I STOCKHOLM.
35
2014-02-10 16:07
TURKIETS
INTERNETCENSUR
ÖKAR AVSTÅNDET TILL EU
SOFIA HAFDELL
E
fter ett turbulent år av politiska oroligheter vill
Turkiet skärpa internetcensuren med ett lagförslag som begränsar turkarnas tillgång till information samt bidrar till att öka klyftan mellan landets
regering och Europa.
Kampanjen #SansüreDurDe och den engelska versionen #SayNoToCensorship har cirkulerat fritt på
Twitter och uppmanat turkiska medborgare att ge
sig ut på gatorna sedan regeringens planer att skärpa landets lag om internetcensur blivit offentliga.
Protesterna vid den centrala shoppinggatan Istiklal
Caddesi i Istanbul 18 januari fick däremot ett abrupt
slut då polis använde tårgas och vattenkanoner för
att skingra demonstranter som organiserat sig via
sociala medier. Scenerna som utspelade sig känns
igen sedan tidigare.
Turkiet har fått utstå en rad politiska oroligheter
under förra året. Sommarens demonstrationer mot
36
S OF I A H A F DE L L S
Rättvise- och utvecklingspartiets (AKPs) planer på
att riva Geziparken vid Taksimdistriktet i Istanbul
växte snabbt till ett regeringskritiskt motstånd runt
om i landet. Ett drygt halvår senare meddelar man 17
december 2013 att tre högt uppsatta ministrar får gå
i sviterna av en växande korruptionsskandal vilken
skakat om landets politikiska och ekonomiska klimat
(den turkiska liran är rekordlåg och föll till 2.25 mot
dollarn den 21 januari medan Centralbanken rapporterat att Turkiet behållit en marknadsränta på 7.75%).
Redan i maj 2011 protesterade omkring
50 000 människor mot ett nytt filtreringssystem på nätet samt mot den kontroversiella
internetlagen 5651 som antogs 2007 för att,
enligt regeringen, ”skydda barn mot skadligt
innehåll” och trakasserier på nätet.
– Sedan 2007 har lagen använts effektivt för att
blockera tillgång till ett avsevärt antal hemsidor i
T U R K I E T S I N T E R N E TC E NSU R ÖK A R AVS TÅ N DE T T I L L EU
2014-02-10 16:07
Turkiet, säger Yaman Akdeniz, professor i juridik
vid Istanbul Bilgi Universitetet och expert på landets
internetlagstiftning. Han understryker att ett högt
antal brottsutredningar och åtal har ägt rum under
de senaste åren, särskilt med avseende på innehåll
som publiceras eller distribueras via sociala medier.
– Blockeringsåtgärden i lagen har även stridit mot
artikel 10 i Europakonventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna, i fallet Ahmet Yildirim mot
Turkiet gällande blockerad åtkomst till Google-sajter.
Men i och med de föreslagna ändringarna går Turkiet
från dåligt till värre, menar Akdeniz.
Det nya lagförslaget är en revidering av den
turkiska internetlagen och medför skärpt
kontroll på nätet genom att öka blockering
av sökord och övervakning av internetanvändare. Dessutom kan användares aktiviteter på
bland annat sociala nätverk liksom besökta
hemsidor och sökord lagras i upp till två års
tid utan juridiska grunder.
Serhat Koç, advokat inom telekommunikation och
talesman för turkiska Piratpartiet (Korsan Parti), förklarar att lagförslaget kommer att betyda att censur
mot medborgarjournalistik, vetenskaplig forskning
och sociala medier att bli ännu mer rutinmässig.
– Som följd kommer tjänsteleverantörer att öka sin
automatiska censurering. ISPs (Internet Service Providers) kommer att hindra att alternativa metoder såsom
att ändra ditt DNS (Domain Name System) kan användas för att komma åt vissa hemsidor, förklarar han.
– Det närmare sig val i Turkiet och därför kan man
säga att ändringarna i internetlagen handlar mindre
om censur och övervakning än politiska intressen.
Man vill inte ha nätet fullt av videor som kritiserar
det ledande partiet, säger han.
Bloggaren och aktivisten Gurkan Ozturan, som har
gömt ansiktet under halsduken för att inte andas in
polisens tårgas, tar en paus under protesterna på
lördagseftermiddagen 18 januari. Han anser att lagförslaget kommer att öka avståndet mellan Turkiet
och EU ytterligare.
– Tyvärr så har AKP-ministrar aktivt tagit avstånd
från EU och statlig media har bidragit till att sätta
agendan i Turkiet som alltmer EU-skeptisk. De senaste restriktionerna på nätet kommer att resultera
i att klyftan mellan AKP och Turkiets liberala ökar
och man får gilla yttrandefrihet villkorligt så länge
man inte uttrycker sin opposition till regeringen.
Hans liksom många andras syn på Turkiets demokratiseringsprocess är pessimistisk, sett till såväl
den senaste tidens politiska turbulens i landet som
regimens svarsageranden.
– Lag 5651 gör ingenting för att uppehålla den frihet
och de rättigheter som EU står för. Jag förväntar mig
hård kritik av EU eftersom lagförslaget begränsar ytterligare turkiska medborgares rätt till information
och yttrandefrihet.
SOFIA HAFDELLS
PROJEKTANSVARIG PÅ GLOBAL POLITICAL TRENDS CENTER
Koç menar att tidpunkten för lagförslaget är betydande.
T U R K I E T S I N T E R N E TC E NSU R ÖK A R AVS TÅ N DE T T I L L EU
I ISTANBUL OCH STUDENT PÅ MASTERPROGRAMMET
COMMUNICATION FOR DEVELOPMENT VID MALMÖ
S OF I A H A F DE L L S
37
2014-02-10 16:07
2014-02-10 16:07
FORT
EUROPA
INLEDNING | FRIDA JOHANSSON METSO
O
m en båt kommer in mot EU:s stränder, överlastad med asylsökande – har vi då rätt att
putta ut den i vattnet igen? Har vi, genom att förhindra att de potentiella asylsökande satte sina fötter på torr europeisk jord, med ära och hederlighet
respekterat asylrätten?
Den europeiska flyktingdebatten kan inte handla
om syrierna. Vi kan inte engagera oss enbart i
dagens kris och bortse från vad som skapade den,
vad som kommer kvarstå efter den och vilka andra
som drabbas bortom de för tillfället uppmärksammade flyktingarna. Ändå är det orimligt att inte
tala om syrierna. Det är deras uppenbara nöd
som gör att det överhuvudtaget förs en diskussion
om de senaste decenniernas asylcharad – de få
syrier som kommer hit får skydd, men vägen hit
är stängd. Olyckligt nog innebär de förslag som
nu lanseras tillfälliga lösningar för syrierna men
F ORT EU ROPA
förändrar inte att asylsökande inte har tillgång
till Europa.
Hur mycket kan vi motarbeta asylsökande innan
det blir uppenbart att EU väljer att inte hjälpa flyktingar? Vi kräver att flyktingen ska vara här för att
få sin skyddsansökan prövad, en avgränsning som
upplevs rimlig av de flesta. Att gränshinder sätts
upp för att hindra en laglig inresa komplicerar
principen. Flyktingen behöver visum, men visum
ges inte till flyktingar. Utan visum hindras du av
flyg-, båt- och bussbolag att köpa biljett till EU, en
underlig ordning där privata bolag tvingas agera
gränsmyndighet. Avtal med tredje länder utanför
EU finns i syfte att hindra flyktingar från att nå EU,
ofta med högst tveksamma metoder, och stoppa
dem som lyckats hitta vägar ändå. Dessa insatser
ser, i skenet av en uttalad intention att värna asylrätten, mycket underliga ut. Hur mycket mer kan EU
F R I DA JOH A NS S ON M E T S O
39
2014-02-10 16:07
motarbeta asylsökande innan vi måste acceptera att
det är just det vi gör?
Låt oss se över vad vi har att förhålla oss till. Det
mest kraftfulla, och oomstridda, rättesnöret är nonrefoulement, det internationella förbudet mot att
återsända människor ”in any matter whatsoever” 1
till gränsen till en stat där personen riskerar exempelvis tortyr eller förföljelse. Eftersom principen är
en del av internationell sedvanerätt måste alla länder – oavsett om de ratificerat Flyktingkonventionen, Europakonventionen eller något av de andra
rättsliga dokument som förbudet finns i – följa den.
De politiker som idag önskar en mer
restriktiv flyktingpolitik vågar inte säga att
de vill bryta mot non-refoulement, förbudet
är absolut. Men frågan är om vi ändå inte
gör det. Om vi medverkar till att människor
tvingas vända om, och därmed nekar dem
tillgång till asylprövning, har vi då inte
medverkat i deras återsändande?
FÖRSLAG UTAN UDD
I skrivandets stund, strax efter katastrofen på Lampedusa i oktober 2013 – inte den enda, den första eller den senaste tragedin på platsen – och på grund av
uppmärksamheten kring syrierna kommer förslag
på hur flyktingar ska kunna komma till EU. FN:s
kvotflyktingsystem är det politiskt mest lättsvalda.
Den absoluta lejonparten av flyktingarna befinner
sig i Syriens grannländer, så som det så ofta är.
Kvotflyktingsystemet tillåter mottagarländerna att planera och – vilket är en nackdel
40
för flyktingen men en upplevd fördel för
mottagarlandet – inte sällan bestämma
tilläggskriterier gällande vilka som ska få
komma. För flyktingen är möjligheten att
kunna lämna grannländerna viktig – ett
flyktingläger är inte en lämplig plats för en
flykting. Kvotsystemet har dock begränsningar. I en kaotisk situation, som den i Syriens
grannländer, är möjligheten att administrera
och välja ut vilka som ska tilldelas de få
kvotplatserna över- och omänsklig. Dessutom
är systemet inte ett sätt för den asylsökande
själv att lämna konflikten. Med kvotsystemet
hoppas du på att väljas ut, utelämnad till
andras beslut. Din möjlighet att kräva din
rätt att söka asyl i exempelvis EU-länderna
skyddas inte. Problemet kvarstår: Det finns
ingen stabil, tillgänglig och laglig väg för
flyktingar.
Den ansvariga EU-kommissionären har föreslagit
att enskilda EU-länder ska utnyttja den befintliga
möjligheten att ge humanitära visum till syrierna.
Det är en snabb och önskvärd lösning. Återigen
skulle dock grundproblemet kvarstå. För en flykting som inte är syrier, eller för en syrier före världen fick upp ögonen för konflikten, eller för en syrier som söker skydd när världens ögon tröttnat, är
det ingen hjälp. Det skapar ingen stabil, tillgänglig
och laglig väg för flyktingar.
Andra förslag i debatten är att öppna svenska ambassader för asylsökande. För den som är akut hotad
skulle möjligheten att söka skydd inne på en svensk
ambassad vara viktig, men även den lösningen har
problem. Att befinna sig i närområdet och vänta på
2014-02-10 16:07
sitt beslut kan vara förknippat både med fysisk fara
– behovet är ju att lämna konflikten – och risk för
en prövning som inte är rättssäker och inte heller bli
tillräckligt granskad. Framför allt är risken uppenbar att ambassadens kapacitet är alltför begränsad
och den som inte vågar vänta i en överbelastad kö
återigen är utlämnad till illegala vägar. Ambassadprövningar är ingen garant för en stabil, tillgänglig
och laglig väg för flyktingar.
minst 2000 personer av olika bakgrund på detta
olagliga sätt vägrats inresa till EU det senaste året.
”The Greeks tried to calm everyone down: ‘Don’t be
afraid. Now you have arrived. You are safe.’ Then
they took away our life jackets and threw them in
the sea. They took away our engine and the fuel.
Then they pushed us back. We stayed three hours
on the sea until we could reach the Turkish coast,”
berättar en flykting från Somalia för Pro Asyl. 3
När Italien dömdes var det inte bara på grund av
att man vägrat flyktingar asylprövning genom att
Det finns inga lagliga vägar in i EU och de förslag båtarna motades ut på havet. Landet dömdes också
som kommit upp i debatten är inte redo att för- för att man genom att tvinga tillbaka flyktingarna
utsatte dem för risändra detta. Hur
kan vi, mot denna
ker
utanför EU:s
»THEY TOOK AWAY OUR
bakgrund, sägas leva
territorium. Ja, EuENGINE AND THE FUEL. THEN ropadomstolen kritiupp till asylrätten
och hedra principen
serade Italien för att
THEY PUSHED US BACK.«
om non-refouleflyktingarna tvingament? Visumet fungerar som en utflyttad unions- des återvända till en annan stat – Libyen – och att
gräns, ett hinder som slår till innan du ens lämnat Italien måste ta ansvar för den överhängande risditt hemland och officiellt kan benämnas flykting ken att Libyen skulle behandla dem illa, men också
och det hindrar att du får din sak prövad.
vidare, för risken att Libyen skulle skicka tillbaka
flyktingarna till deras hemländer där de riskerade
Det är olyckligtvis så att EU-länderna inte nöjer att skadas – brott mot non-refoulement. Detta kan
sig med att via administration hålla flyktingar ute. förstås avfärdas som att Medelhavsländernas ageNumera tar några medlemsländer till uppenbart rande är väsensskilt från resten av EU – förutom att
illegala handgripligheter. Italien dömdes 2012 av det inte är det. Liknande agerande ses i flera av EU:s
Europadomstolen för att ha hindrat en båt med gränsstater och övriga EU ställer krav på Medelasylsökande som rest från Libyen från att nå land.2 havsländerna eller hjälper dem att upprätthålla sina
Domstolen fördömde dessa så kallade push backs, gränser just med tanke på flyktingar. Dessutom är
men i november 2013 anklagades Grekland för det- Greklands gräns EU:s. Vi har en gemensam gräns,
samma. Organisationen Pro Asyl publicerade en en gemensam flyktingpolitik och flera andra länder
rapport om att 90 syrier tvingats vända. Det gav – inklusive Sverige – överför flyktingar, även syrier,
uppmärksamhet, och Pro Asyl kunde påvisa att tillbaka till Italien för prövning om det är den väg
PUSH BACKS LÄNGS EU:S GRÄNSER
F ORT EU ROPA
41
2014-02-10 16:07
de kommit in i EU. Dublinförordningen ger oss den
rätten – men gör förbudet mot refoulement detsamma? Om Italien kan dömas för att skicka tillbaka
flyktingar till Libyen utan prövning kan då Sverige,
med kunskap om att syrier utvisats från Italien tillbaka till exempelvis Egypten som skickar dem tillbaka till Syrien – kan vi med den kunskapen anses
vara utan ansvar för att vi överförde dem till Italien?
Det tycks som om vårt ansvar är betydligt större än
den europeiska diskussionen ger sken av. Europadomstolen konstaterar: ”...other recognised instances of the extra-territorial exercise of jurisdiction
by a State include cases involving the activities of its
diplomatic or consular agents abroad and on board
craft and vessels registered in, or flying the flag of,
that State. In these specific situations, customary international law and treaty provisions have recognised the extra-territorial exercise of jurisdiction by
the relevant State.” 4 När en flykting söker visum
och nekas av våra konsulat, när en flykting försöker köpa en flygbiljett och hindras på grund av det
europeiska Transportörsansvaret – kan vi då säga
att vi inte har ansvar?
FÖRÄNDRA VISUMSYSTEMET I
GRUNDEN
Ett Europa som respekterar asylrätten måste förändra sitt visumsystem. Att vilja söka asyl måste bli
en grund för att få visum beviljat snarare än avslaget. I vissa situationer måste vi kunna gå ännu längre och tillfälligt helt avskaffa krav på visum. Om
ambassaderna och gränserna stängs och det är orealistiskt att en person skulle kunna få tag på visum,
då bör det också vara orealistiskt att kräva visum.
42
För att återigen använda syrierna som exempel –
Turkiet har tvingat flyktingar att vända vid gränsen
och Egypten har infört visumkrav som (precis som
europeiska visumkrav) är omöjliga för flyktingarna
att svara mot. När de övriga grannländernas gränser inte längre är öppna är syrierna fast. Instängda.
Inte för att det inte finns transportmedel eller fysiska vägar utan för att vi har förbjudit flyktingar att
använda dem. Notera att förändringar i visumsystemet inte skulle innebära att vi hjälper flyktingen ut
ur hennes hemland – det innebär bara att vi slutar
motarbeta hennes egna försök att ta sig ut.
Kritiken mot förslag om att förändra visumsystemet handlar om att det är orealistiskt. Det är ett
svagt argument från dem som dagligen arbetar
med att skapa opinion och vet hur snabbt åsikter
kan svänga, inte minst i ljuset av en katastrof, för att
inte säga två – Lampedusa och Syrien. Argumentet är också historielöst. Visumsystemet är ungt.
Schengensamarbetet föddes på åttiotalet och den
form vi har idag beslutades först 2001. Sedan dess
har länder lagts till och tagits bort från listan som
således visat sig föränderlig. Att EU skulle vara trögarbetat i denna fråga är sant, likväl lyckades unionen nyligen klubba en gemensam flyktingpolitik.
När den politiken drogs upp i början på 2000-talet
utgick EU-kommissionen från att lagliga vägar in,
tillgång till territoriet, skulle ingå. I den statliga
offentliga utredning om Skyddsgrundsdirektivet
fastslås att syftet med den gemensamma EU-politiken är ”att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, öppet för personer som
tvingade av omständigheterna söker skydd inom
Europeiska gemenskapen på laglig väg.5 ” Valet av
ord, ”gradvis”, är för den som ser en utveckling i
2014-02-10 16:07
dessa frågor uppmuntrande. Att avsluta meningen
med ”på laglig väg” är ett av många exempel på hur
de löften som uttalas i praktiken tas tillbaka i nästa
andetag. Visumsystemet är ett orättfärdigt system,
men det kan förändras.
FLYKTINGPOLITIK MED HJÄLP AV,
MEN FÖR FLER ÄN, SYRIERNA
Att utgå från syrierna i EU:s flyktingpolitiska debatt
är lika naturligt som problematiskt. Syriernas uppenbara flyktbehov gör det lämpligt att utgå från
dem i resonemang som detta och det behövs snabba
beslut för att rädda deras liv – men det är fler än
syrierna som hålls ute, fler som situationen är akut
för. Det är inte läge att skapa särlösningar nu – nu
är tid att i grunden förändra ett system som är prin-
cipiellt fel. Flyktingarna har alltför länge fått höra
att deras kamp för att rädda sitt liv är olaglig. Ändå
är det EU som nonchalerar internationella konventioner och tillämpar illegala metoder för att hålla
flyktingarna ute.
Vad var det Skyddsgrundsdirektivet var till för –
jo, att skapa ett område öppet för personer som
tvingade av omständigheterna söker skydd inom
EU på laglig väg. Det är dags att ta tag i det, och det
första steget är just att förändra visumsystemet för
att skapa lagliga, stabila och tillgängliga vägar hit.
FRIDA JOHANSSON METSO
PARTISTYRELSELEDAMOT FOLKPARTIET OCH PSYKOLOG
PÅ CENTER FÖR TORTERADE FLYKTINGAR
REFERENSER:
1 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, artikel 33.
2 Commissioner for human rights. The right to leave a country. Issu paper. Council of Europe, 2013.
3 Pro Asyl. Pushed back. Systematic human rights violations against refugees in the aegean sea and at the greekturkish land boarder. Pro Asyl, 2013.
4 Fagerlund, J., Liebaut, F., Noll, G. Study on the feasibility of processiong asylum claims outside the EU against
the background of the common europeas asylum system and the goal of a common asylum procedure. (Final
report.) European Community, 2002.
5 SOU 2006:6. Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv
2004/83/EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande. Stockholm, 2006.
F ORT EU ROPA
43
2014-02-10 16:07
DAGS FÖR EN
EUROPEISK NOLLVISION
FÖR MEDELHAVET
VERONICA NORDLUND
D
et är inte konstigt att människor flockas hos
svenska ambassader när Migrationsverket
meddelar att alla syrier som söker asyl i Sverige ska
få stanna. Att en sådan omtalat ”generös” flyktingpolitik inte inbegriper någon som helst möjlighet
att på laglig väg få resa in i Sverige är svårbegripligt
för många.
Ändå är det så det funkar. Asylpolitikens
obarmhärtiga paradox är att ju värre
situationen i ett land är, desto svårare är det
att resa till Sverige och Europa på laglig väg.
Vi värnar alla människors rätt att söka skydd, och
vi gör allt för att de inte ska komma hit och göra det.
Erik Ullenhag (fp) och Frida Johansson Metso (fp)
sammanfattade situationen på SvD Brännpunkt 10
oktober 2013:
44
V E RON IC A NOR DLU N D
”Visumsystemet är i dag ett allvarligt hinder som
försvårar för flyktingar att lämna förtryck och våld.
Det har också blivit ett sätt för länder som ligger
långt bort från konflikter att kringgå sitt ansvar för
världens mest utsatta. Eftersom en av grunderna
för dagens asylsystem är att asyl ska sökas på plats
i mottagarlandet och dagens visumkrav omöjliggör
en laglig hitresa har asylrätten kraftigt beskurits. De
som i dag får en chans till asylprövning är de som av
mod eller tvång väljer illegala resvägar.”
NÄR BLIR DET PARADOXALA
TILL HYCKLERI?
När den italienska staten gör avlidna offer för tragedin utanför Lampedusa den 3 oktober till italienska
medborgare och ger dem statsbegravning medan
överlevarna hotas av böter och utvisning är den
gränsen helt klart passerad.
DAG S F ÖR E N EU ROPE I SK NOL LV I SION F ÖR M E DE L H AV E T
2014-02-10 16:07
”Kan ironin bli bittrare än så?”, frågar sig Oxfordforskaren Hein de Haas i inlägget ”Lampedusa:
Only the dead can stay” på sin blogg. De Haas menar att europeiska ledare gråter krokodiltårar över
offren från Lampedusakatastrofen medan de förbereder sig på att pumpa in ännu mer pengar i hårdare
gränsbevakning. En genuin omsorg om människoliv borde istället ta sitt uttryck i en ökad respekt för
det egna ansvaret att upprätthålla internationell
humanitär rätt och flyktingrätt.
Som ytterligare en ödets ironi inledde FN:s
generalförsamling sin andra internationella
högnivådialog om migration och utveckling
samma dag som över 350 människor
drunknade utanför Lampedusa.
sade Malmström på förnyat kämpaglöd och lyckas
förmedla känslan att viljan nu både finns och går
att omvandla till handling. Oavsett om man tror
på det eller inte så är det viktigt att ta fasta på den
upprördhet och kampvilja som råder, innan uppgivenheten får fäste på nytt.
Vi får aldrig acceptera att det här är ett ”olösligt”
problem. Synsättet att dessa dödsfall utgör ”a largely
avoidable loss” som the Guardians Egyptenkorrespondent Jack Shenkers uttryckt det (3/10) måste
få genomslag. (Shenker’s textarkiv på JackShenker.
net innehåller för övrigt en hel radda exempel på
helt och hållet undvikliga så kallade ”olyckor” i båtar på Medelhavet som kunde och borde ha förhindrats, förra året, året innan det osv…)
FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon öppnade sitt De tragedier som ägde rum i oktober 2013 utgör
inledningsanförande med att uppmana till handling. bara en droppe i (Medel)havet. Under en tjugoDet har många uppmaårsperiod har antalet
människor som dött
nat till, men på EU-nivå
FÄSTNING EUROPA ÄR EN
på färden över havet
är bristen på lösningar
EUROPEISK
KONSTRUKTION,
mot Europa klättrat till
påtaglig.
närmare 25 000.
OCH DE LIV SOM SKÖRDAS
Migration Policy InstiUTANFÖR DESS MURAR ETT Fästning Europa är en
tutes Europachef ElizaGEMENSAMT ANSVAR.
europeisk konstrukbeth Collett säger i en
intervju i P1:s konflikt
tion, och de liv som
att hon inte ser några europeiska lösningar alls.
skördas utanför dess murar ett gemensamt ansvar.
EU-kommissionär Cecilia Malmströms uttalanden
har länge varit lika uppgivna, hennes år i Bryssel
har gett henne många tillfällen att konstatera att
vilja saknas bland medlemsstaterna.
Det är dags för en europeisk nollvision för Medelhavet. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt på
färden mot Europa. En sådan vision kräver att vi
öppnar upp fler legala vägar till Europa.
Men i en debattartikel på DN Debatt (24/10) vi-
Ett europeiskt asylvisum eller utökade möjligheter
45
2014-02-10 16:07
att söka asyl utanför Europa bör vara en del av detta. Men det är naivt att tro att det skulle stoppa den
irreguljära migrationen över Medelhavet. Problemet är, som Sara Westerberg skrivit på UI-bloggen,
större än flyktingfrågan.
”Många människor som söker sig till EU har inte
asylskäl utan tar sig till Europa i förhoppning om
att kunna leva ett drägligt liv bortom extrem fattigdom eller personliga tragedier. Att anta att alla på
båten som sjönk utanför Lampedusa i början av oktober var just flyktingar, vilket svenska medier gör
genom sitt språkbruk är därför att dra förhastade
slutsatser. Genom att kalla alla ombord för ”flyktingar” låter man påskina att endast denna typ av
migranter kommer till EU, och i värsta fall att det
enbart är värt att garantera mänskliga rättigheter
för just flyktingar, det vill säga människor med lagstadgade asylskäl.” (Westerberg, 2013-10-09)
europeisk migrationspolitik är kritiskt viktig. Liksom ett tydligare fokus på att rädda liv till havs.
MEN VI MÅSTE OCKSÅ TÄNKA I NYA BANOR.
Till exempel: Öppnare, tryggare, mer transparanta
regelverk för arbetskraftsinvandring som inbegriper kortare vägar till permanenta uppehållstillstånd, bättre arbetsvillkor och fler mötesplatser
och kontaktytor där europeiska arbetsgivare kan
komma i kontakt med utländska arbetssökande.
Lättillgänglig information som minskar beroendet
av oseriösa mellanhänder, förmedlare och smugglare. Sverige har kommit längre än de flesta andra
länder i den här frågan men systemet präglas av
brister och utnyttjande. Det behöver inte göra det.
VERONICA NORDLUND
PROGRAMANSVARIG MIGRATION OCH INTEGRATION,
En samlad europeisk ansats för en humanare
GLOBAL UTMANING
REFERENSER:
DeHaas, H. 2013-10-08. ”Lampedusa: Only the dead can stay”. Tillgänglig online: http://heindehaas.blogspot.se.
Malmström, C. 2013-10-24. ”Efter Lampedusa kan vi inte fortsätta som vanligt.” DN Debatt.
Tillgänglig online: http://www.dn.se/debatt/efter-lampedusa-kan-vi-inte-fortsatta-som-vanligt/.
lig
P1 Konflikt. 2013-10-12. ”Klappjakten på migranterna – del 2.”
Tillgänglig online: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/264588?programid=1300.
npe-
Shenker, J. 2013-10-03. ”Mediterranean migrant deaths: a litany of largely avoidable loss.” The Guardian.
Tillgänglig online: http://www.theguardian.com/world/2013/oct/03/mediterranean-migrant-deaths-avoidable-loss.
lig
Ullenhag, E och Johansson Metso, F. 2013-10-10. ”Europeiskt asylvisum bör införas.” SvD Brännpunkt.
Tillgänglig online: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/europeiskt-asylvisum-bor-inforas_8600830.svd.
Westerberg, S. 2013-10-09. ”Lampedusa: Problemet är större än flyktingfrågan”. UI-Bloggen.
Tillgänglig online: http://www.ui.se/blog/uibloggen/2013/10/9/slarvigt-sprakbruk-doljer-migrationsproblematik.aspx.
46
2014-02-10 16:07
MIGRATIONEN
OCH ITALIEN
SIMON PITTUCIO
M
igration, italienarna anstränger sig för att rikta ljus på frågan ur ett europeiskt perspektiv.
Italienska myndigheter hade ett besvärligt arbete
med att bärga kropparna av drygt 360 förolyckade
personer efter båtbranden utanför Lampedusa den
3 oktober. Den italienska räddningsinsatsen var
inte utan kritik. Det tog två timmar innan man
var på plats och dessförinnan hade man hänvisat
till Maltas kustbevakning. För en utomstående kan
det vara svårt att greppa vidden av det stora antalet
migranter som anländer till Sydeuropa i dag.
Situationen vid de italienska gränserna är
mycket dramatisk. För Italiens del har man
nått en smärtgräns. Lampedusas gravplatser
är sedan länge överfulla. Europa i sin helhet
måste kunna ta bättre ansvar för migrationsproblematiken av idag.
M IGR AT ION E N O C H I TA L I E N
Migrationsströmningarna till Italien har skiftat betydligt över åren. Året för den arabiska våren 2011
anlände 62,000 migranter till Italien. Året därefter
sjönk antalet till 13,000. Fram till oktober i år har
32,000 migranter sökt sig till Italien. De största
grupperna kommer från Syrien, Eritrea, Somalia
och Egypten. Mer än 98 procent kommer sjövägen
till Italien, båtarna som transporterar migranterna
är ofta med nöd sjödugliga. Vanligtvis anländer båtarna till Sicilien eller Lampedusa beroende på var
båtarna härstammar ifrån, men även på sydöstra
fastlandet anländer migranterna. Över hälften av
båtarna har på ett eller annat sätt behövt undsättas
av kustbevakning eller kommersiella båtar.
Lampedusa, är en ö med 6,000 invånare och består
av en yta något mindre än Visingsö. Ön är belägen
närmare Afrika än Sicilien och Europa. Lampedusa
har normalt sett en mottagningskapacitet för cirka
SI MON PI T T UC IO
47
2014-02-10 16:07
300 migranter. När det varit som högst tryck under sommaren har över 1,000 migranter befunnit
sig på ön samtidigt. När platserna inte räckt till har
människor tvingats sova utspridda över ön under
kartonger eller under bar himmel. Det uppstår brist
på vatten, mat och tillgång till sjukvård.
Det rättsliga läget för asylsökande som vill ta sig
till Italien är besvärligt. Enligt Dublinkonventionen fi nns ingen möjlighet att söka asyl utanför
Schengenområdet. Samtidigt som det enligt italiensk lagstift ning från 2000-talet, den så kallade
Bossi-Fini-lagen döpt efter upphovsmännen, är
brottsligt för icke-EU-medborgare att uppehålla sig
i landet utan att kunna försörja sig ekonomiskt. I
praktiken innebär det att man måste ha en anställning innan man reser in i landet.
krig, repression eller fattigdom lyckas hitta en arbetsgivare under sin flykt? Migranter blir på så sätt
per definition illegala enligt den italienska lagstiftningen. Enligt nämnda Bossi-Fini-lagen är det även
brottsligt att bistå människor som försöker ta sig
in i landet olagligt. Filmen ”Terraferma” från 2011
är en träffande illustration av hur vanliga fiskare
blir lagförda och får sina båtar konfiskerade när de
hjälper nödställda migranter i land.
Den totala avsaknaden av en distinktion
mellan ekonomisk invandring och flyktingar,
i lagstiftningen och den offentliga italienska
debatten, bildar ett komplext problem.
Den illegala vägen in i Europa blir den enda möjliga. Här kommer människosmugglarna in i bilden
som enligt vittnesmål ofta behandlar migranterna
bryskt. Det är vanligt förekommande med våld,
sexuellt utnyttjande, utpressning och dylikt. Båtarna är för det mesta knappt sjödugliga, överfulla med
migranter som var och en har betalt en ansenlig
summa pengar och ofta inte kan simma. Resultatet
är ca 20,000 omkomna migranter i Medelhavet de
senaste 20 åren. Tragedin utanför Lampedusa den
3 oktober är dessvärre bara ett exempel i raden av
många.
Den italienska arbetsmarknaden är redan inne i
en mycket djup svacka parallellt med den ekonomiska krisen. Hur ska en människa som flyr från
De allra flesta migranter som anländer till Italien
idag har en sak gemensamt – de har inte kommit
för att stanna. Italien är bara ett transitland för att
DUBLINKONVENTIONEN
Dublinkonventionen, formellt
konvention rörande bestämmandet
av den ansvariga staten för
prövningen av en ansökan om
asyl som framställts i en av
medlemsstaterna i de Europeiska
gemenskaperna.
48
SI MON PI T T UC IO
Dublinkonventionen var en
folkrättslig konvention som
reglerade vilken stat som
var ansvarig för att pröva en
asylansökan som gjorts i en
medlemsstat i Europeiska unionen
eller vissa andra europeiska stater.
Konventionen undertecknades i
Dublin den 15 juni 1990 och trädde
i kraft den 1 september 1990.
Syftet var att varje asylsökande
inom konventionsstaterna
skulle garanteras ett rättssäkert
asylförfarande.
2014-02-10 16:08
fortsätta vidare. Så länge den ekonomiska krisen
fortsätter att bita grepp om det italienska samhället och integrationsarbetet harvar är det mycket
svårt för en människa utan några ägodelar, pengar
och kontakter att stanna i Italien. Men Dublinkonventionens bestämmelser om asylprövning i det
första mottagande landet då? Det höga trycket på
de italienska myndigheterna och avsaknaden av
tvångsmedel har gjort att de som vägrat att bli registrerade har kunnat försvinna under jorden och
ta sig vidare. Människors öden hanteras på så sätt
godtyckligt. Okontrollerade förhållanden leder till
än mer fattigdom, våld och xenofobi.
Det finns idag politiska krafter i Italien som verkar för att ändra Bossi-Fini-lagen. Förslag är lagt
till en ny medborgarskapslag. Med små medel försöker den sittande italienska regeringen väcka liv i
integrationsarbetet. Man försöker koordinera och
initiera olika projekt av förändringsarbete. Problemet är att så länge den ekonomiska krisen består
så kommer de ekonomiska frågorna överskugga allt
annat på agendan. Den aktuella politiska instabiliteten i landet gör situationen ännu svårare.
Här någonstans går det inte längre att värja sig från
en diskussion på EU-nivå. Italien har vänt sig till
SI MON PI T T UC IO
49
2014-02-10 16:08
Bryssel för att söka stöd, med relativ framgång. Italienarnas olika utspel och förslag ska ses som försök
att smida medan järnet är varmt. De förstår att de
bara är i startgroparna av en längre process.
Migrationsfrågan kommer garanterat få
stort utrymme under Greklands och Italiens
respektive ordförandeskap i EU under 2014.
Från Italiens sida har man varit tydlig med
att migrationsfrågan måste engagera hela
unionen. Varje nation har fortfarande ansvar
för övervakningen av sina egna landsgränser.
Italienarna menar att detta inte är hållbart
och vill se en stärkt närvaro av Frontex i
Medelhavet.
Under tiden har italienarna ordnat en militär insats
runt sina territorialvatten, ”Mare Nostrum”(ungefär
”Vårt hav”), som stundtals räddat 300 personer i
veckan enligt egen utsaga. Frontex närvaro är
tänkt att rädda liv och intensifiera jakten på människosmugglarna. Men i realiteten hindrar man
också migranter från att ta sig över havet genom att
skrämmas med sin närvaro.
Italienarna kräver, tillsammans med främst Malta, solidaritet från övriga medlemsstater. Vad det
innebär vet ingen riktigt. Men, menar länder som
Sverige och Tyskland, vi tar ju emot många fler ansökningar både per capita och i definitiva tal. Jo,
svarar italienarna och sneglar på Dublinkonventionen, men dramatiken och överraskningsmomenten
kring anländandet är svårhanterligt och resurskrävande. Att EU, inom den närmsta framtiden, kommer röra Dublinkonventionen som nyligen omförhandlades är föga troligt. Många länder är nöjda
50
SI MON PI T T UC IO
med rådande ordning (jag tänker kanske främst på
länder som väljer att inte ta emot några nämnvärda
mängder migranter). Någonstans borde någon peta
in att exempelvis Libanon med 4 miljoner invånare
har tagit emot närmare 1 miljon syriska flyktingar.
Januari till juli 2013 hade Tyskland tagit emot drygt
58,000 asylansökningar enligt Eurostat, Sverige
23,000 och Italien drygt 13,000.
Migrationsfrågans lösning är inte att stänga in sig.
Så länge det existerar politisk oro, krig och fattigdom kommer människor fortsätta att migrera.
Människor blir utelämnade till och utnyttjade av
människosmugglarna som på ett eller annat sätt
hittar vägar in i Europa. Något måste göras för att
stärka de legala vägarna in i Europa. Båtar med
EU-flagg skulle strypa människosmugglarnas inhumana marknad.
Tanken på solidaritet i den meningen att alla EUländer är med och bidrar till ett bättre flyktingmottagande borde vara lockande både ur ett svenskt och
italienskt perspektiv. Därför borde man inse sina
gemensamma intressen och arbeta närmare tillsammans för att övertyga medlemsstater som helt
och hållet frånsäger sig ansvar i migrationsfrågan.
En gemensam asylprocess i EU måste involvera alla
medlemsstater och innebära ett avlägsnande av det
slumpmoment som idag präglar flyktingars livsöden när de når Europa. Det är hög tid för ett gemensamt ansvarstagande, men än så länge har Italien
och EU en lång väg kvar till en fungerande asylrätt.
SIMON PITTUCIO
JURIDIKSTUDERANDE
2014-02-10 16:08
ÄR FLYKTINGAR
MINDRE VÄRDA
ÄN HANDELSAVTAL?
SIMON WEINBERGER
C
ity of Thieves är en bok skriven av den amerikanska författaren David Benioff. Boken kom
till när Benioff ville veta mer om vad hans farfar
Lev Benioff hade upplevt under andra världskriget.
Lev saknade ett finger och i släkten hade det alltid pratats om en och samma vecka under andra
världskriget då farfar Lev både skulle ha förlorat
sitt finger och dödat tre nazister. Men ingen hade
någonsin fått historien bekräftad av Lev själv. David
tog till slut mod till sig och ringde sin farfar och
frågade om han skulle kunna få intervjua honom
om hans upplevelser under andra världskriget. Lev
sa ”absolut” och det är vad Lev berättade för David
om den där speciella veckan som tillslut blev boken
”City of Thieves”.
Lev var född och uppvuxen i Leningrad, nuvarande
S:t Petersburg. 1942 var staden belägrad av nazisterna och Lev, då 17 år, var utplacerad som brand-
Ä R F LY K T I NG A R M I N DR E VÄ R DA Ä N H A N DE L SAV TA L?
vakt på ett hustak. En kväll när han sitter och håller
utkik kraschar en tysk pilot med sin fallskärm rakt
ute på gatan framför Lev. Piloten är död när Lev
kommit ner från sin utkikspost och medan Lev står
vid kroppen anländer sovjetiska militärer som anklagar Lev för att försöka stjäla tillhörigheter från
den döde soldaten. Lev fängslas men istället för
att få ett nackskott som är det vanliga straffet för
plundring erbjuds han och en medfånge, desertören Kolja, att få utföra ett uppdrag istället. Översten
vars soldater gripit dem har en dotter som ska gifta
sig. Till bröllopet behövs en bröllopstårta, och till
bröllopstårtan behövs ett dussin ägg. Saken är den
att det råder brist på ägg i staden och översten har
inte kunnat finna några ägg trots den makt och de
befogenheter han besitter. Lev och Kolja får 5 dygn
på sig att hitta äggen, om de lyckas får de behålla livet. Misslyckas de väntar avrättning. Boken beskriver alla vedermödor Lev och Kolja upplever under
SI MON W E I N BE RG E R
51
2014-02-10 16:08
jakten i form av vägspärrar, smugglare, soldater och
mycket mer, enbart för ta sig runt i staden för att
hitta några ägg och därmed rädda sina liv.
För de allra flesta européer idag är varken
vägspärrar, smugglare eller soldater ett
problem. Tack vare Schengen-, EES- och olika
specialavtal har det blivit mycket enkelt för
EU-medborgare, norrmän och schweizare att
ta sig mellan varandras länder. En central del
av EU-samarbetet handlar om att det ska vara
lätt att ta sig fram och resa mellan länderna
i Europa. Regler som Schengenavtalet har
därför kommit till för att öka den fria
rörligheten inom unionen.
Omfattande frihandelsavtal mellan länderna har
även gjort det mycket lätt att bedriva handel med
varandra. Dessa rörlighets- och frihandelsavtal har
gjort det mycket lätt för oss européer att göra London under en weekend eller åka och handla franska
viner. Och det är väldigt sällan vi stöter på en soldat
eller gränsvakt som hindrar oss från att utöva våra
fri- och rättigheter.
Detta är dock inte fallet för de människor som kommer utifrån. Samtidigt
som Schengenreglerna har tagit bort
gränskontroller mellan länder som deltar,
har kontroller vid Schengens yttre gränser
förstärkts.
Både land- och sjögränser, hamnar och flygplatser anses och behandlas idag som yttre gränser.
Vid både in- och utresa kontrolleras resenärens
identitet. Kontroller kan bl.a. innefatta en sökning
52
i Schengens informationssystem kallat SIS. Vid
sökningen ser man om personen i fråga är efterlyst
eller uppsatt på en speciell spärrlista. Denna sökning är obligatorisk när man kontrollerar en s.k.
tredjelandsmedborgare (medborgare från länder
utanför Schengenområdet). EU-byrån Frontex som
samordnar gränskontrollsamarbetet har dessutom
fått utökade resurser på senare tid.
För många kan säkert det utökade gränssamarbetet
se bra ut vid en första anblick: – Ökad fri rörlighet inom unionen samtidigt som man förstärker de
yttre gränserna är ju jättebra! Man kan ta del av
det bästa inom unionen på ett mycket lättare sätt,
samtidigt som man ser till att folk utifrån inte kommer och utnyttjar systemet utan att ge någonting
tillbaka. Men vad har vi för ansvar när tredjelandsmedborgare omkommer när de försöker ta sig in i
Europa med gott uppsåt? I början av oktober 2013
omkom över 350 människor när deras överfyllda
nedgångna flyktingbåt sjönk i medelhavet. Över
Tre-Hundra-Femtio människors liv tog slut där och
då bara för att de inte hade en säker väg in i Europa.
Direkt efteråt hördes röster om att ”någonting måste
göras!”. Under de veckor som gått sen dess har dock
ytterligare några hundratal människor omkommit
under samma resa.
Det är inte så att de människor som gör denna riskfyllda resa genomför den för att de inte känner till
riskerna. Det gör de, i intervjuer med överlevande
flyktingar som har genomfört resan över medelhavet berättar de om att de inte haft något val. De
gör resan och riskerar sina liv, men alternativet att
stanna kvar innebär förföljelser, tortyr eller t.o.m.
en säker död för många.
2014-02-10 16:08
Är stängda gränser verkligen värt detta måste man
fråga sig. För ytterst är det vi, medborgarna i Europa, som har makten att göra någonting åt saken.
Om tillräckligt många Européer inte skulle acceptera dessa konsekvenser skulle det även gå att göra
någonting åt problemet. Även om det är många steg
från den enskilda medborgaren till beslutsfattandet
om hur gränsregler och bevakning ska se ut, är det
vi som väljer politikerna som beslutar detta.
”Politiker skulle då inte kunna beklaga sig inför sitt
lands invånare om hur illa det är med döda flyktingar, för att sen åka till de olika EU-organen och rösta
emot förslag som just ska underlätta för flyktingar
att ta sig till Europa.”
Detta är vad Viviane Reding, EU-kommissionens
vice ordförande, sa under medborgardialogen som
kommissionen anordnade i Stockholm den 15 oktober 2013. Hon berättade detta i anslutning till att
hon talade om Cecilia Malmström som är kommissionär för inrikesfrågor, alltså den som har ansvar
för EU:s arbete mot gränsöverskridande brottslighet och människohandel, samt EU:s gemensamma
asyl- och migrationspolitik. Malmström har lagt
fram många, många förslag på hur man ska underlätta för flyktingar att ta sig till Europa har dessa
röstats ned, trots att politikerna ständigt intygar att
man gör sitt yttersta för att lösa frågan.
Politiker och stater arbetar idag gärna fram olika
typer av handelsavtal. EU-samarbetet i Europa,
NAFTA i Nordamerika och MERCOSUR i Sydamerika är bara några exempel på redan existerande avtal. Stora resurser läggs idag även på att förhandla
fram transkontinentala handelssamarbeten, EU:s
» POLITIKER
SKULLE DÅ INTE
KUNNA BEKLAGA SIG
INFÖR SITT LANDS
INVÅNARE OM HUR
ILLA DET ÄR MED DÖDA
FLYKTINGAR, FÖR ATT
SEN ÅKA TILL DE OLIKA
EU-ORGANEN OCH RÖSTA
EMOT FÖRSLAG SOM JUST
SKA UNDERLÄTTA FÖR
FLYKTINGAR ATT TA
SIG TILL EUROPA.«
frihandelsavtal med Kanada som blev klart för någon vecka sedan, Kinas käpphäst Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) och det som
kan komma att bli det största frihandelsavtalet hittills Trans Pacific Partnership (TPP) är bara några
av de förslag som är aktuella idag. Dessa avtal kräver långa förhandlingsrundor för att tillslut kunna
skrivas under men trots detta finns alltid en vilja
och nya initiativ att få fram dem.
Varför är initiativet för migrationspolitiska avtal inte alls lika starkt? Kan det vara för att handelsavtalen alltid har ekonomiska incitament som
talar för dem? Huvudidén med handelsavtalen är
att de ska leda till ökad tillväxt och därmed ökad
levnadsstandard för de inblandade parternas medborgare. Avtal som innebär ett ökat mottagande av
53
2014-02-10 16:08
flyktingar ses ofta som något som snarare innebär
ökade utgifter än intäkter för medborgarna.
Förutom att man glömmer bort det humankapital flyktingarna bär med sig som ligger
till grund för ekonomisk tillväxt, så måste
man även inse att det inte alltid är bäst att
enbart se till
ekonomisk
vinning.
BNP är t.ex.
sällan det bästa
indexet för hur
bra vi människor egentligen
har det.
Samtidigt kan man självklart inte ta bort all gränskontroll runt EU. Det skulle varken vara bra för
EU-medborgarna eller flyktingarna som söker sig
hit, man måste kunna ta hand om de som kommer
hit och kunna erbjuda dem sjukvård, arbeten och
mat. Med helt öppna gränser skulle inte detta vara
möjligt.
Så vad göra?
Något som
skulle kunna
vara ett steg
på vägen till
en lösning av
den här frågan
är att öppna
så kallade
EU-kontor runt
om i världen,
ett förslag som just Cecilia Malmström
och hennes medarbetare kommit fram till,
men som hittills inte fått tillräckligt med
stöd i de beslutsfattande institutionerna.
EU-kontoren skulle kunna ta emot flyktingar
och behandla deras asylärenden och ge svar
på plats istället för att människor ska behöva
fly över kontinenter och riskera sina liv bara
för att få beskedet när man väl kommer fram
till Europa att man inte är välkommen och
därefter skickas tillbaka.
DET VI ENSKILDA
EU-MEDBORGARE KAN GÖRA
FÖR ATT FÅ TILL EN MER HUMAN
FLYKTINGPOLITIK ÄR ATT VI
ANVÄNDER DET MEDEL VI HAR
I DEN POLITISKA DEBATTEN:
VÅRA RÖSTER.
EU-samarbetet har
inneburit ett bättre
liv för väldigt många människor både sett till deras
ekonomiska och humana situation. EU-samarbetet
har lett till både ekonomisk- och migrationspolitisk
integration som påverkat miljontals människor.
Medborgare i Belgien, Slovenien, Sverige, Tyskland
med flera kan besöka och handla med varandra på
sätt som aldrig skulle vara möjliga utan detta unika
samarbete. EU är ett unikum i världen som än idag
utvecklas och omfattar fler och fler människor. Men
vi måste bli bättre på att även hjälpa de som kommer
från länder som aldrig kommer att kunna gå med i
EU. Medborgare i Eritrea, Centralafrikanska republiken och Somalia är också människor trots att de
inte är EU-medborgare. Detta låter förhoppningsvis
för de flesta som en självklarhet men som det ser ut
idag så behandlas dessa människor inte som människor när de försöker ta sig till Europa.
54
Det vi enskilda EU-medborgare kan göra för att få
till en mer human flyktingpolitik är att vi använder
det medel vi har i den politiska debatten: våra röster. Genom att tala och skriva om den här frågan
i debattforum, bloggar och medborgarskrifter som
2014-02-10 16:08
denna lyfter vi fram frågan i den allmänna debatten
och förhindrar att den göms undan. Genom att rösta på politiker (som Cecilia Malmström) som visar
att de faktiskt försöker göra något åt problemen när
de får makten kan vi också påverka. För att behålla
sina jobb måste folkvalda då arbeta för en human
flyktingpolitik istället för att låta systemet fortsätta
som det gör.
EU fortsätter att utvecklas och det är viktigt att vi
arbetar både för fler handelsavtal och rekrytering
av fler kvalificerade medlemsländer, samtidigt som
vi måste lyfta fram human flyktingpolitik som en
käpphäst. Flyktingar på väg till Europa ska inte
behöva behandlas som brottslingar som letar efter
ägg i andra världskrigets S:t Petersburg. Man ska
inte behöva lägga sina liv i smugglares händer för
att kunna ta sig in i Europa. Man ska inte behandlas
godtyckligt av myndigheter bara för att man saknar rätt papper och medborgarskap. Man ska inte
behöva riskera livet för att ta sig hit när det faktiskt
finns bättre och säkrare alternativ att använda sig
av bara beslutsfattarna tar mod till sig. 2014 är ett
s.k. ”Supervalår” med både riksdagsval och EUparlamentsval. Det är dags för både väljare och
politiker att visa om man stödjer EU:s nuvarande
flyktingpolitik, eller om man vill se en förbättring
och ett mer humant mottagande.
SIMON WEINBERGER
POL KAND-STUDERANDE
55
2014-02-10 16:08
56
E VA NOR DM A R K
MÖJ L IGH E T E R NA S EU ROPA
2014-02-10 16:08
MIN VISION
FÖR EUROPA
INLEDNING | EVA NORDMARK
N
är jag var 18 år satt jag hemma i soffan i Luleå
och tittade på TV. Det var i november 1989
och jag såg en frihetsvåg svepa över Europa. Jag såg
ungdomar i min egen ålder riva muren mellan öst
och väst. Den känslan – av att vi nu har en chans att
bygga ett nytt samhälle och ett enat Europa – bär
jag med mig fortfarande.
EU byggdes upp som ett politiskt och ekonomiskt
projekt färgat av ett Europa sönderfallet efter två
världskrig, med svaga demokratiska institutioner,
stora sociala och ekonomiska klyftor mellan länder
och svag framtidstro. Det är ett samarbete som i
grunden har förändrat de politiska och ekonomiska
förutsättningarna i Europa. Sverige är numera en
integrerad del av det kontinentala Europa – socialt, ekonomiskt och politiskt. Svenskt välstånd och
ekonomi är beroende av hur det går för resten av
Europa. På samma sätt är numera alla EU-länders
M I N V I SION F ÖR EU ROPA
välstånd allt mer beroende av handel, rörlighet, tillväxt och framtidstro i hela Europa. När EU bildades
präglades arbetet av starka visioner om ett bättre,
tryggare och fredligare Europa. På samma sätt måste det framtida Europa byggas av starka visioner om
ett bättre liv för medborgarna.
EU går nu igenom en ekonomisk, social och demokratisk kris. Den ekonomiska tillväxten kommer
vara lägre än i andra delar av världen. Arbetslösheten och fattigdomen har nått oacceptabla nivåer. Tilliten till de demokratiska institutionerna
krackelerar.
Det saknas inte idéer och visioner för Europa.
Det saknas inte insikter om problemen. Men
det saknas mod för en politik som kan lösa
de ekonomiska likaväl som de sociala och
demokratiska dimensionerna av krisen.
E VA NOR DM A R K
57
2014-02-10 16:08
MEST OROAR JAG MIG
ÖVER VAD DEN ENORMA
UNGDOMSARBETSLÖSHETEN
GÖR FÖR UNGDOMARS
FRAMTIDSTRO, FÖR DERAS
SYN PÅ POLITIKERNA.
58
Krisen har på många sätt drabbat löntagarna oproportionerligt hårt, och den har också lett till en
backlash för jämställdhetsarbetet på många håll.
Men jag kan inte se någon annan lösning för de
europeiska länderna än samarbete, och just därför är det så viktigt att många röster hörs – och att
vi i facket står upp för löntagarnas rättigheter, för
mänskliga rättigheter och för jämställdhet.
Mest oroar jag mig över vad den enorma ungdomsarbetslösheten gör för ungdomars framtidstro, för
deras syn på politikerna. EU behöver också ta ungdomsarbetslösheten på större allvar. Nuvarande
situation är katastrofal för en hel ungdomsgeneration, där många i de värst drabbade länderna riskerar att stigmatiseras livslångt och förlora tron på
Europas demokratiprojekt.
Det bekymrar mig att politikerna under krisåren,
har pekat finger åt varandra och att ingen vill ta ett
gemensamt ansvar fullt ut. Det gäller även Sverige
och diskussionen om den kommande långtidsbudgeten för EU var ett tydligt exempel på detta. Att
bevara den svenska rabatten på avgiften blev det
viktigaste perspektivet, när vi istället borde prata
om vilka satsningar och investeringar vi behöver
göra för att ett bättre Europa. I den situation vi har
idag vill människor se en förändring, en politik som
skapar framtidstro liksom fler och bättre jobb.
Den ekonomiska krisen måste hanteras på ett
sätt som sätter jobb och tillväxt främst. Det kräver högre efterfrågan i ekonomin och att investeringsnivån ökar radikalt, inte minst för att klara
klimatomställningen och göra Europa mer konkurrenskraftigt. Europas medborgare behöver känna
framtidstro. Finans- och penningpolitiken måste
prioritera högre sysselsättning och inte bara strukturreformer.
E VA NOR DM A R K
Ett socialt Europa förutsätter starka välfärdsin-
2014-02-10 16:08
stitutioner och en politik som skapar goda förutsättningar för facklig organisering, respekt för
kollektivavtal och självständiga parter på arbetsmarknaden. Sämre jobb till lägre löner är ingen
framgångsväg för EU.
Europas ekonomiska och sociala utveckling
kräver att det skapas fler och bättre jobb där
konkurrenskraften gentemot omvärlden
skapas genom kunskap och innovationer.
Därför behöver EU ett massivt kunskapslyft.
Jämställdheten har varit frånvarande i den europeiska debatten. Det är synd, därför att en ökad jämställdhet i sig är en möjlighet att skapa både nya
jobb och tillväxt. Därför ska vi ha sysselsättningsmål – lika högt, förstås – både för män och för kvinnor så att vi kan följa utvecklingen och driva på.
Det EU som växer fram efter krisen behöver sätta
jämställdhet, social trygghet och mänskliga rättigheter högt upp på agendan. Målet bör vara att kvinnor och män har samma möjligheter att förverkliga
sina drömmar, göra karriär och tjäna sin egen inkomst. Arbetet mot främlingsfientlighet och rasism
måste på allvar upp på EUs dagordning. Förra året
tog TCO fram en rapport tillsammans med Expo
kring de högerextrema partier som tagit plats i allt
fler europeiska parlament de senaste åren. För människorättsorganisationer, antidiskrimineringsorganisationer och fackföreningar är arbetet mot homofobi och högerextremism, samt förståelsen av hur
dessa hänger ihop, viktigt av flera skäl. Först och
främst står extremhögerns agenda i direkt kontrast
till främjandet av lika rättigheter för alla. För det
andra är människorättsorganisationer och fackföreningar ofta även uttalade mål för högerextremister.
Dessutom kan människorättsorganisationer och
fackföreningar samarbeta för att bekämpa homofobi och rasism för att minska dessa partiers påverkan och framgång i
framtida val.
Tre saker – särbeskattning, bra föräldraförsäkring
och utbyggd barnomsorg – har varit helt avgörande
för ökad jämställdhet i Sverige – och
TRE SAKER –
därmed också för
SÄRBESKATTNING,
På vissa håll har det
jobb och tillväxt.
börjat höjas röster
Det är viktigt att
BRA FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING
om att begränsa
jämställdhetsarbeOCH UTBYGGD BARNOMSORG den fria rörligheten
tet blir samma tillväxtmotor också for
– HAR VARIT HELT AVGÖRANDE inom unionen. Det
tror jag är helt fel
EU. Kommissionens
FÖR ÖKAD JÄMSTÄLLDHET
väg att gå. Att kunna
landrapporter borde
I SVERIGE.
arbeta eller studera i
ta upp hur skattesysett annat EU-land,
tem- och välfärdsinstitutioner ska bidra till ökad jämställdhet och till med samma rättigheter som landets egna medboratt föräldraskap är förenligt med lönearbete för gare, är en grundläggande del av EU-samarbetet
både män och kvinnor.
och en självklarhet för den generation jag tillhör.
E VA NOR DM A R K
59
2014-02-10 16:08
Oron för så kallad social turism, att medborgare
från fattigare EU-länder flyttar till rikare EU-länder
för att utnyttja sociala välfärdssystem, har gång på
gång visat sig obefogad, ändå kommer den ständigt
tillbaka i den politiska debatten.
För att få till stånd en fungerande fri rörlighet är det
snarare nödvändigt att stärka migrerande arbetstagares rättigheter. Det gäller inte minst utstationerade arbetstagare, som formellt är anställda i ett
land men arbetar i ett annat. Genom en kombination av inkonsekvenser i EU-rätten och svårigheter
att övervaka att de regler som finns faktiskt följs
har det uppstått en situation där vissa arbetstagare
förnekas den likabehandling som annars anses vara
en förutsättning för den fria rörligheten.
De senaste åren har EU har varit drivande i att uppmana medlemsländerna till försvagning och även
kränkningar av fackliga rättigheter. EU blandar sig
i medlemsländernas lönebildning och välfärdssystem på ett sätt som är oacceptabelt.
institutioner. ILO bör få större möjligheter till insyn
i de beslut som tas i trojkan vad gäller åtgärder för
de länder som får krisstöd. Också Europeiska centralbanken behöver en starkare demokratisk styrning och det behövs tydliga regler om att EU inte
skall lägga sig i lönebildningen.
Jag vill se ett annat EU, ett där människor ges möjligheter att växa – i yrkeslivet, i skolan – tillsammans med andra. Där det finns en insikt om att
jämställdhet, generösa välfärdssystem och kunskap skapar konkurrenskraft. Ett EU som skyddar
mänskliga rättigheter – på hemmaplan och utomlands – och som är ett föredöme för andra länder i
världen. Medlemsländerna måste ta samma ansvar
för varandra som arbetstagarna fått göra, och inskränkt nationalism och oinskränkt egenintresse
måste ge vika för samarbete och solidaritet. Jag vill
se ett Europa där alla kan se konkreta framsteg.
Och där alla bidrar för att så blir fallet.
EVA NORDMARK
Detta är också på sikt farligt för förtroendet för
demokratin. Därför behövs en större insyn i EUs
60
E VA NOR DM A R K
ORDFÖRANDE FÖR TCO
2014-02-10 16:08
ETT ANNAT
EUROPA ÄR MÖJLIGT
LOUISE GRANATH | JOHAN LÖNNROTH
A
rbetarrörelsen och framför allt vänstern har
en mycket komplicerad relation till Europasamarbetet, enligt oss mycket mer komplicerad än
vad den skulle behöva vara. Vi håller med om att
den politik som drivits inom Europasamarbetet bidragit till den djupa ekonomiska kris vi fått erfara
under de senaste åren. EU:s gemensamma valuta
Euron tvingar länder att föra en ekonomisk politik
som inte passar dem, avreglering av finanssektorn
har bidragit till omfattande finansiell spekulation
och när banker och finansföretag gör förluster
sänds notan till skattebetalarna och EU tvingar
krisländerna att skära ner välfärden och försämra
arbetsrätten. Denna politik har gjort krisen djupare. Men vi tror inte att lösningen är ett utträde ur
EU för att vid sidan om arbeta för att bygga upp det
alleuropeiska samarbete som vi i vänstern ofta talar
om, ett Europasamarbete som ska bygga på solidariska, fredliga och jämlika relationer inom Europa.
E T T A N NAT EU ROPA Ä R MÖJ L IG T
Vänstern grundsyn på globala så väl som europeiska
samarbeten är mycket positiv, problemet vi uppfattar med EU som det är idag, är det stora demokratiska underskott som råder samt den isär dragande
ekonomiska politik som bedrivs och bidrar till ökade klassklyftor och ohämmad spekulativ kapitalism.
Istället för att enbart fokusera på vad Europasamarbetet är idag, väljer undertecknade att fokusera på
vad Europasamarbetet skulle kunna vara och vilken
roll EU skulle kunna spela i framtiden.
OM VI BESTÄMMER OSS
FÖR ATT VI TROR ATT EU KAN
OMVANDLAS SÅ HAR VI GOTT
OM KAMRATER INOM VÄNSTERN
OCH ARBETARRÖRELSEN I EUROPA
SOM VILL ARBETA IHOP MED OSS.
L OU I SE GR A NAT H | JOH A N L ÖN N RO T H
61
2014-02-10 16:08
Vi tror att en stark och självsäker arbetarrörelse har
möjlighet att förändra den institution EU är idag
och omvandla EU till den demokratiska institution som värnar de solidariska och jämlika relationer vi önskar. Om vi bestämmer oss för att vi tror
att EU kan omvandlas så har vi gott om kamrater
inom vänstern och arbetarrörelsen i Europa som
vill arbeta ihop med oss. Det gäller till exempel
det största partiet i den förenade vänstergruppen
i EU-parlamentet – Die Linke i Tyskland. Och det
gäller grekiska Syriza, som vuxit fram som landets
ledande vänsterkraft. I dem liksom inom den europeiska fackföreningsrörelsen drivs linjen att EU
måste göras om i grunden. Den europeiska vänstern
vill sätta stopp för utsvältningspolitiken gentemot
länder i Sydeuropa med stora budgetunderskott.
Den vill ha ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet som övergripande mål för medlemsstaternas
samlade finanspolitik. Det finns förslag om att höja
inflationsmålet för Europeiska Centralbanken. Samt
om att införa minimiskatter på kapital och koldioxid samt hårdare bekämpa skatteparadisen.
Vi är övertygade om att genom ökat samarbete mellan vänsterkrafter internationellt så kan de ekonomiska institutionerna demokratiseras och forma
en ny global och europeisk ekonomisk ordning där
den fulla sysselsättningen och minskade klass- och
könsklyftor är överordnade mål för ekonomisk politik. Europeiska centralbanken bör således ges ett
sysselsättningsmål och vi vill ha den skatt på internationella valutatransaktioner som nu diskuteras i
EU och utvidga den globalt. Vi vill ha ett bindande
socialt protokoll och att hänsyn till miljön skall
62
L OU I SE GR A NAT H | JOH A N L ÖN N RO T H
sättas före företagens rätt att sälja sina varor. Medlemsstaterna ska ha rätt att gå före på miljöområdet. EU:s jordbrukspolitik skall i grunden förändras
med sikte på god miljö och solidaritet med fattiga
länder.
Det Europeiska samarbetet behövs om vi ska ha
möjlighet att lösa de sociala, ekonomiska och miljörelaterade utmaningar som världen står inför. Bland
den växande skaran så kallade ”postkeynesianska”
ekonomer anses att små nationalstater som Sverige
inte på egen hand klarar att återupprätta den fulla
sysselsättningen. Men en ”keynesiansk” politik av
den typ vi hade på 1950- och 1960-talen kan delvis återupprättas på europeisk och global nivå. Inte
heller kan ett litet land som Sverige få tillräckligt
genomslag i klimatförhandlingarna, däremot kan
ett sammanhållet och pådrivande Europa kan göra
sin röst hörd.
På sikt tror och hoppas vi att EU kan vara en del av
svaret på våra globala utmaningar världen står inför, men för det krävs en djupgående demokratisering av unionen som börjar inifrån och underifrån
i gränslösa politiska partier och folkrörelser.
LOUISE GRANATH NATIONALEKONOM OCH AKTIV VÄNSTERPARTIST
JOHAN LÖNNROTH
DOCENT I NATIONALEKONOMI
TIDIGARE VICE PARTIORDFÖRANDE VÄNSTERPARTIET
E T T A N NAT EU ROPA Ä R MÖJ L IG T
2014-02-10 16:08
HARMONISERING
OCH
FRAGMENTISERING
HANNA BEGLER
E
n ögonblicksbild från eurokrisens utbrott:
ett EU i gungning, växande statsskulder och
stigande räntor, räddningspaket, stängda butiker,
demonstranter med molotov cocktails som skär
igenom den atenska himmelen. Och så dagens tillstånd: ihållande arbetslöshet, växande sociala klyftor, utebliven tillväxt, medlemsländernas flaggor
som vajar i vinden utanför Bryssels kontorskomplex där unionens tjänstemän och politiker strömmar fram och tillbaka. En kris som har övergått i ett
slags normaliserat stiltje.
Som alla unionsbyggen rymmer det europeiska projektet två motsatta strömningar som
levt sida vid sida genom historien. Den ena en
ganska lågmäld och subtil sådan, med drag av
”den enda vägens politik” som till stora delar
förs i det fördolda, alltför komplex för den
vanlige medborgaren att förstå.
H A R MON I SE R I NG O C H F R AG M E N T I SE R I NG
Den andra en mer högljudd, expressiv
och EU-kritisk strömning som beskrivs
med alarmistiska övertoner i den mediala
debatten. Den ekonomiska krisen har gett
nytt bränsle till de båda.
Den första strömningen är den harmoniseringstanke som legat djupt inneboende i det europeiska
projektet sedan dess begynnelse, och som utgör
unionens raison d’être. Genom historien har EU
antagit en alltmer homogen form via de olika fördrag som format unionens gemensamma arkitektur. Steg för steg har medlemsländernas lagstiftning
harmoniserats och omfattat allt fler områden. En
gemensam utrikes- och säkerhetspolitik har börjat
ta form, asyl- och migrationspolitiken samordnas
alltmer och den inre marknaden fördjupas. I vissa
avseenden har harmoniseringen drivits på av krisen.
Som ett direkt svar på den ekonomiska turbulensen
H A N NA BE GL E R
63
2014-02-10 16:08
började gemensamma budgetregler att utformas.
Vägen mot en fullödig bankunion håller sakta men
säkert på att stakas ut och förslag på en gemensam
skattepolitik diskuteras.
Parallellt med harmoniseringen – och till
viss del som en reaktion mot den – ser vi en
fragmentering i det europeiska samarbetet.
Denna fragmentering är lättare både att
åskådliggöra och att förstå. Ur medial synvinkel är den också tacksammare att skildra
– sönderfall och splittring har alltid lämpat
sig bättre för den mediala dramaturgin.
Fragmenteringen pågår på flera nivåer. Mellan
unionens medlemsstater som drar åt olika håll,
som alltid har dragit åt olika håll, men där krisen
har tydliggjort olika grupperingar: krisekonomier mot mer stabila ekonomier, euro-länder mot
icke-euro-länder, Nord mot Syd. Men även inom
medlemsländerna pågår en fragmentering mellan
olika grupper i samhället. Nationalistiska och EUkritiska partier finns numera representerade i de
flesta nationella parlament och deras framgångar
förklaras delvis med den försvagade sociala sammanhållningen inom medlemsstaterna som krisen
gett upphov till.
Slutligen har ytterligare en skiljelinje kommit att
bli alltmer framträdande: den mellan unionens eurokrater som utgör dess politiska makt och delar
av medlemsstaternas nationella politiska etablissemang. För både medborgare och deras folkvalda
framstår EU alltmer som ett projekt som konstrueras
på en avlägsen plats, av en grupp anonyma teknokrater, utifrån en vision som ingen längre känner till.
64
H A N NA BE GL E R
Harmonisering och fragmentering – i flera avseenden står dessa två motsatta rörelser i direkt relation
till varandra. De har kommit att ingå i ett ömsesidigt förstärkande växelspel där de båda är varandras naturliga konsekvens. Ökad harmonisering
leder till ökad fragmentering som i sin tur bemöts
av ökad harmonisering. Den ekonomiska krisen har
gett nytt bränsle åt detta samspel.
TEMPERATUREN STIGER MEDAN
EUROPA STAGNERAR
Klimatfrågan är som bekant svårbegriplig och
komplex till sin natur. Utsläpp påverkar ofta fler
områden än ursprungslandet, och processerna är
komplicerade. Frågan inrymmer dessutom en stor
pedagogisk utmaning: vi har svårt att förstå hur
vårt eget beteende påverkar framtida generationer
och människor i andra delar av världen. Just på
grund av frågans komplexitet har behovet av ledarskap setts som särskilt akut. Ekonomiska styrmedel
och lagstiftning behövs, men för att det ska komma
till stånd krävs ett politiskt ledarskap där vissa länder eller grupper av länder går före.
EU har framhållits som en aktör som kan axla
ledarskapet inom klimatområdet. Under framförhandlandet av Kyotoprotokollet spelade EU en
drivande roll, och vid senare klimatförhandlingar
har unionen drivit på krav om kraftigare utsläppsminskningar. De senaste åren har dock EU kommit
att anklagas för ett bristande ledarskap i klimatfrågan. Den vedertagna förklaringen handlar om
den ekonomiska krisen; akut krisbekämpning och
strukturreformer har fått gå före klimatåtgärder
och mer långsiktiga satsningar. Det är svårt att av-
2014-02-10 16:08
färda denna förklaring. Men kan det kanske finnas
fler skäl till varför EU tycks ha tappat ledarskapsrollen i klimatfrågan?
Stora politiska projekt bygger på en gemensam
vision. En vision måste peka på en tydlig riktning och ett övergripande mål att gemensamt
sträva mot. Men en vision är aldrig helt och
fullt realistisk och vägen dit inte alltid självklar.
Därför bör det finnas utrymme för improvisation på vägen mot visionens förverkligande.
Vilket utrymme för improvisation bjuder dagens
EU? Den ökade harmoniseringen har pressat ihop
medlemsländernas politiska ramverk till den grad
att unionen sakteliga börjat anta den spelteoretiska
bilden av ett fångarnas dilemma: att inte göra fel har
blivit viktigare än att göra rätt. Samtidigt har den politiska och sociala fragmenteringen gjort det svårare
att gemensamt driva en politisk linje. Samspelet mellan harmonisering och fragmentering har skapat en
konstruktion med ett sorts jämviktsläge, där visioner
och ledarskap inte ryms annat än i marginalerna.
Det europeiska projektet måste frigöra sig från den
statiska och närmast paralyserande konstruktion
som det kommit att ingå i. För att göra detta krävs
en ny vision och ett gemensamt mål att sträva mot.
DET VAR EN GÅNG ETT FOLK SOM LÄNGTADE
EFTER ETT GEMENSAMT PROJEKT
Vad hände med planerna på en EU-konstitution
med gemensam flagga och nationalsång? Lissabonfördraget som antogs 2009 kom aldrig att innehålla
några sådana förslag. Det fanns ingen tillräcklig
vilja hos unionens medlemsländer att uppgå i en
europeisk federation. Att få européerna att omfamna idén om en gemensam europeisk identitet har
heller aldrig varit lätt. Ja, vi delar arbetsmarknad
och lagar men nej, det är trots allt viss skillnad på
polacker och danskar, på finnar och spanjorer.
Men – ändå. Finns det inte alltid ett behov hos
människor att ansluta sig till ett gemensamt projekt, att ha ett mål att sträva mot tillsammans? Den
ökande harmoniseringen och fragmenteringen må
ha tvingat in den europeiska unionen i en konstruktion som försvårar för enskilda länder att gå före.
Men i det stillastående läge som EU tycks befinna
sig i idag finns ändå både en möjlighet till, och ett
behov av, en ny vision att sträva mot.
Klimatfrågan binder oss samman och den kräver ett
gemensamt engagemang. Ska frågan lyckas få tyngd
i den politiska debatten och beröra medborgare på
allvar, bör den dock kopplas samman med andra
politikområden. Insikten om att klimatfrågan och
arbetslöshetsfrågan kan lösas gemensamt har börjat
omfattas av allt fler, såväl stater som individer och
företag. EU har mycket att tjäna på att tydliggöra de
vinster som ett engagemang i klimatfrågan kan få
för medlemsländernas tillväxt och dess medborgares
sysselsättning och välfärd. Genom att införliva klimatfrågan i tillväxt- och sysselsättningsområdet blir
den en europeisk angelägenhet som mer omedelbart
berör unionens medborgare. På så sätt kan klimatfrågan också utgöra grunden för en ny vision för Europa.
HANNA BEGLER
PROGRAMCHEF HÅLLBARA STÄDER, GLOBAL UTMANING
H A N NA BE GL E R
65
2014-02-10 16:08
EKONOMISK
STABILITET HÖGST UPP
PÅ LANDETS CV
MAGNUS BERG
”K
risländerna brukar ibland kallas för PIIGS”.
Min föreläsare pausade och blickade förväntansfullt ut över oss studenter. Någonstans vid de
bakre raderna kom ett gapskratt. Det följdes av ett
annat. Blickar höjdes, flackade runt och möttes.
Inom kort var aulan fylld av förnöjsamma miner
och ett påtagligt välbehag. Vi hade hittat varandra,
som klass och som människor. Jag iakttog händelsen
med skräckblandad förtjusning. Var det gapskrattet eller det billiga skämtet som vände upp och ner
på stämningen? Eller var det någonting annat? Jag
frågade mina vänner vad det tyckte var så roligt:
”Han sa ju PIGS! – fattar du?!”.
Scenen som utspelades i aulan på Handelshögskolan i Göteborg har gjort mig uppmärksam på hur
eurokrisen sätter sina spår i vårt vardagstänkande.
Historierna under krisåren har börjat slå rot. Vi alla
minns nyhetsflödet från tiden då vi blev varse om
hur illa ställt det var med den grekiska ekonomin.
66
M AGN US BE RG
Till en början blev vi införstådda med att greker
har annorlunda perspektiv på skattebetalande än
svenskar. Att deras pensionsålder inträffade några
år tidigare än vad vi är vana vid i Sverige. Snart höjdes tonen och historierna anpassades till läsvärda
former. Plötsligt var grekerna oförmögna att förstå
vitsen med att betala skatt. De flesta pensionerade
sig lagom till att barnen börjat högstadiet. Liknande
historier florerar om irländare, spanjorer, portugiser
och italienare. Irländarna som köper upplevelsepaket
till varandra som tack för middagsbjudningar, spanjorerna som rationaliserar bort sitt sunda förnuft för
att hinna med siestan, italienarna som är inkapabla
att första vad politik egentligen handlar om. Jag ber
dig som läsare att fundera över vad du förknippar
orden ”grek” eller ”spanjor” med idag. Har dina associationer förändrats de senaste fyra åren?
När jag tidigare i år bokade en biljett till Lissabon
minns jag att jag tänkte: ”Undrar hur vi kommer att
E KONOM I SK S TA BI L I T E T HÖ G S T U PP PÅ L A N DE T S C V
2014-02-10 16:08
bli bemötta?”. Det var bara början på funderingar
som skulle (för)följa mig under resan.
Jag kände mig duktig, pålitlig och lite tråkigt
strukturerad. Hade svårt att urskilja min
egen person från bilden jag tror att andra har
om Sverige. ”Vi har gjort det mycket bättre
än ni” låg som ett eko i bakgrunden.
Jag trodde inte att jag kunde känna mig så uppfylld av
kostymfolkets känsla för budgetbalans. Till och med
mina vänner på resan, som alla lider av lindrigare
politisk apati, raljerade över den nya ordningen. Jag
var snärjd av tidsandan och kunde inte hjälpa det.
Det har hänt mycket de fyra senaste åren. Populismen breder ut sig bland folklagren, politikens mål
förändras och blickarna vänds inåt. Men utvecklingen är på många sätt spretig. Teknokraterna i
Bryssel basunerar fortfarande ut vågade visioner
och de federala dragen i union stärks kontinuerligt.
Det är svårt att tyda hur det europeiska samarbetet
kommer att se ut i framtiden. Vilken är nästa fas?
Är visionärerna för ett enat Europa starka nog att
utmana de hårdnande attityderna? Kommer Europas
ledande partier kunna låta bli att plocka populistiska
poäng i kommande valrörelser?
Som ung i Europa är det en spännande tid att uppleva. Vi som har format våra politiska tankar under
”The Great Moderation”, perioden mellan Sovjetunionens fall till finanskrisens utbrott, har verkligen
utmanats i våra funderingar om samhället. Vi har
fått bevittna hur snabbt vindarna kan vända och hur
fragil freden kanske ändå är. På många sätt kan det
Historierna har internaliserats i folksjälen och har
blivit en del av det fundament som vägleder oss i åsikter och beslut. Effekterna sträcker sig långt längre än
till fler brunfläckade röster i valurnorna. Människor
med hjärtat på rätt ställe kan idag göra sig roliga över
den europeiska tragedin utan att möta
tillstymmelsen till kritik. För ett par
MÄNNISKOR MED HJÄRTAT PÅ RÄTT
veckor sedan besökte jag EU-parlamentet tillsammans med en grupp STÄLLE KAN IDAG GÖRA SIG ROLIGA ÖVER
gröna politiskt aktiva. Det skrockades
DEN EUROPEISKA TRAGEDIN UTAN ATT
oförsynt i lokalen när en svensk parlaMÖTA TILLSTYMMELSEN TILL KRITIK.
mentariker förklarade att det är Greklands tur att hålla i presidentskapet
nästa år. Den nya tidsandan uppenbarar sig i de mest ha gjort oss gott att ha upplevt detta. Idéerna om den
oväntade av sammanhang. I det tysta klappar vi oss linjära utvecklingskurvan har fått sig en nödvändig
om magen och gläds över att vi ändå har krisens mot- törn, fler av oss har börjat inse att fred och trygghet
ståndsman Borg som vår representant vid frontlinjen. är något som vi ständigt måste arbeta för. Villfarelsen
Långsamt förändras även våra självvalda attribut om om den beräkneliga framtiden var på många sätt
hur det svenska folket uppfattas i den stora världen. Vi passiviserande och det var bra att den fick ett slut.
sätter ekonomisk stabilitet högst upp på landets CV
och stryker några av de där andra kännetecknen som
glömts bort och begravits.
MAGNUS BERG, STUDENT
E KONOM I SK S TA BI L I T E T HÖ G S T U PP PÅ L A N DE T S C V
M AGN US BE RG
67
2014-02-10 16:08
EU
KAN
BÄTTRE
MIKAELA RÖNNHOLM
J
ag hoppas på ett Europa som arbetar tillsammans för att bidra till utveckling världen över.
Idag är inte så fallet. Att ge med den ena handen och
ta med den andra känns inte så genomtänkt. EU:s
jordbrukspolitik och dess subventioner är ett sedan
länge kritiserat exempel på detta. Det kan kännas
långt bort att prata om utveckling i andra delar av
världen när många länder i EU fortfarande kämpar efter finanskrisen. Varför ska vi bry oss? Man
kan prata om solidaritet, medmänsklighet, och
alla människors lika rätt. Man kan också prata om
långsiktigt, sunt förnuft. Det är inte hållbart socialt,
ekonomiskt och miljömässigt att ha den globala utvecklingen vi har idag. Det finns fortfarande väldigt
stora skillnader mellan och inom länder.
Det kan låta självklart att alla politikområden måste
sträva åt samma håll för att det ska fungera. EU har
i den andan även tagit fram konsensusdokument
68
M I K A E L A RÖN N HOL M
”The European Consensus on Development” som
vägleds av konceptet om politisk samstämmighet
för de olika politiska områden för att främja global utveckling. I den bekräftar medlemsländerna
sitt åtagande för att främja samstämmighet för
utveckling, som utgår ifrån att säkerställa att EU
ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet
inom all politik som unionen genomför och som
kan påverka utvecklingsländerna och att dessa politikområden stödjer utvecklingsmålen. Men det är
skillnad på intentioner samt åtaganden och faktiska
handlingar.
Både nationellt och inom EU finns flera olika politikområden som kan hjälpa eller stjälpa en global
utveckling; handelspolitik, säkerhetspolitik och klimatpolitik för att nämna några. Biståndet är något
som går att rikta på olika sätt för att främja utbildning, tillgång till rent vatten, öka antalet läkare och
EU K A N BÄT T R E
2014-02-10 16:08
minska hungern exempelvis. Bundet bistånd och
handel kan inte göra det i lika stor utsträckning.
Bistånd är också menat att utgå ifrån utvecklingsländernas behov, inte av givarens behov och krav.
Något som bland annat är fastslaget i Parisdeklarationen från 2005.
När man börjar prata om utveckling kommer ofta
diskussionen om biståndseffektivitet upp. Jag ställer
istället frågan, hur effektivt är det egentligen att ge
med en hand och ta med den andra samtidigt? Hur
effektivt är det att minska biståndet överlag och urholka dess innehåll?
det finns väl inga länder som slutar att
utvecklas? EU är dessutom ofrånkomligen
en del av världen, precis som du och jag.
Utvecklingsfrågor handlar om all politik för
det handlar i grund och botten om vilken
sorts utveckling vi vill ha.
Jag hoppas därför på ett EU som börjar våga erkänna hur olika områden kan hjälpa eller stjälpa
utveckling, tänka mer långsiktigt och främja en
hållbar utveckling världen över. EU kan bättre!
MIKAELA RÖNNHOLM
Utvecklingsfrågor är inte heller något som
bara är till för vissa delar av världen, för
EU K A N BÄT T R E
NATIONALEKONOMISTUDENT MED FOKUS PÅ UTVECKLING
OCH HÅLLBARHET
M I K A E L A RÖN N HOL M
69
2014-02-10 16:08
DAGS FÖR
EN IDEOLOGISK KAMP
OLLE NILSSON
L
åt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bli en ledstjärna för ett nytt
Europa!
Den som visar tveksamhet till EU eller EMU blir regelmässigt anklagad för att vara isolationistisk och
mot Europasamarbete i allmänhet. Vi skall därför
nu måla upp vår egen vision av hur ett framtida Europasamarbete skulle kunna utformas för att tjäna
de breda folklagrens intressen.
Tänk er ett fördrag mellan Europas stater där varje
stat förbinder sig att i mån av förmåga tillämpa FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, inklusive de sociala, och rätta sig efter en europadomstol med uppgift att bevaka dessa rättigheter.
Förklaringen om de mänskliga rättigheterna kan
läsas i sin helhet i en bilaga i början på telefonka-
70
OL L E N I L S S ON
talogen 1999, privatpersoner. För detta är Telia all
heder värt! Frågan är om man kan vänta sig sådana
initiativ efter en privatisering nu när delar av Förklaringen ifrågasätts av kretsar som står det privata
storkapitalet nära.
Utrymmet här medger endast en summarisk genomgång av vad detta skulle kräva i praktisk politik
och konkreta regelverk och vi väljer att diskutera
något av det som ligger oss varmast om hjärtat.
Självklarheter som t. ex. likhet inför lagen, skydd
mot rättsövergrepp etc. behöver vi knappast beröra.
Vi koncentrerar oss i stället på de förändringar som
vi anser krävs för att Europa skall kunna förverkliga
Förklaringens ideal.
Låt oss börja med politiken gentemot resten av
världen. Den bör givetvis också stå i samklang med
Förklaringen.
DAG S F ÖR E N I DE OL O GI SK K A M P
2014-02-10 16:08
Europa lär aldrig kunna sona sina fruktansvärda
förbrytelser mot övriga världens folk men vi bör i
handling visa att vi vill bättra oss. Därför bör vi
ha strikta regler som förbjuder europeiska företag
att idka rovdrift på råvaror, miljö och människor i
tredje världen. Vi bör också avskaffa importtullar,
även gentemot icke medlemsländer utom i fall då
det gäller produkter vars tillverkning innebär miljöfaror eller brott mot de mänskliga rättigheterna,
t. ex. barnarbete under slaveriliknande förhållanden. Vi bör generöst tillämpa av FN:s flyktingkonvention, särskilt barnkonventionen, gentemot asylsökande från utomeuropeiska länder. Vi bör också
förhindra att europeiska företag och banker i kortsiktigt egenintresse försvårar en social utveckling i
Förklaringens anda i fattiga länder.
gäller krav på varudeklarationer.
Stränga gemensamma minimiregler bör gälla när
det gäller miljösäkerhet, djurskydd, krav på säkra
produkter och personlig säkerhet i övrigt. Inget
land får förhindras att tillämpa ännu strängare
regler efter eget gottfinnande.
Vi bör genom skarp antitrustlagstiftning
motverka monopol i allmänhet och i synnerhet inom massmedia.
Medlemsländerna bör sträva efter en blandekonomi
med tillräckligt stort offentligt ägande i näringslivet för att balansera det internationella kapitalets
makt och ej locka till sig internationellt kapital genom sämre rättigheter och ekonomiska villkor för
löntagare.
Varje medlemsland bör begränsa sin militära styrka
till ett värnpliktsbaserat folkförsvar av hemvärnstyp med uppgift att försvara demokratin och fol- Länderna bör vidare föra en politik för att minska
kens oberoende samt att göra insatser vid natur- de stora klyftorna i inkomster och arbetsförhålkatastrofer och liknande. Detta kan kompletteras landen mellan olika samhällsklasser. Detta betyder
med mindre stående
skärpt lagstiftning
elitstyrkor för snabom jämställdhet,
ALL
VAPENEXPORT
minimilöner, arbetsba insatser i plötsliga
TILL ICKE MEDLEMSLÄNDER
krislägen. Sådana
platsdemokrati och
styrkor kan också
anställdas rätt att påBÖR FÖRBJUDAS.
behövas mot tungt
tala missförhållanden
beväpnade kriminella ligor.
utan att behöva räkna med repressalier. Alla bör ha
lagstadgad rätt till värdig och dräglig försörjning
All vapenexport till icke medlemsländer bör för- genom eget arbete.
bjudas.
Lika viktigt är att varje land bedriver en politik för
Inom Europa bör vi prioritera konsumentintressen att låta den tekniska utvecklingen komma folket till
före producentintressen i vårt regelverk för natio- del, inte endast genom höjd materiell levnadsstannell och internationell handel exempelvis när det dard och bättre hushållning med jordens resurser,
OL L E N I L S S ON
71
2014-02-10 16:08
OM VI INTE KAN VÄNDA DENNA
UTVECKLING ÄR EMELLERTID RISKEN
ÖVERHÄNGANDE ATT VI DRIVS MOT EN
VÄPNAD GLOBAL KONFLIKT MELLAN EN
FATTIG DESPERAT MAJORITET OCH EN
RIK OCH GIRIG MINORITET.
utan också genom längre och rikare fritid så att vi
slipper hets och stress och får tid för varandra.
Varje land bör anslå offentliga medel för
kulturell verksamhet och nyhetsförmedling
fria från reklam och andra kommersiella
intressen.
Viktigt är också att varje land öppet och regelbundet producerar och publicerar statistik som visar
hur medlemsländerna uppfyller åtagandena enligt
fördraget och hur livskvaliteten utvecklas i de olika
länderna och inom olika samhällsklasser och andra
befolkningskategorier.
Det borde nu stå klart för de flesta läsare
varför vi inte vill acceptera EU i nuvarande
form. Man kan hysa tvivel om möjligheterna
att förändra EU inifrån men som medlemmar
72
OL L E N I L S S ON
bör vi åtminstone försöka. EMU däremot är
nog lättare att påverka utifrån.
Våra visioner må förefalla orealistiska i dagens politiska klimat som snarast pekar mot ökande ekonomiska och kulturella klyftor inom och mellan
nationerna. Om vi inte kan vända denna utveckling
är emellertid risken överhängande att vi drivs mot
en väpnad global konflikt mellan en fattig desperat
majoritet och en rik och girig minoritet. Frågan är
om några levande varelser alls kommer att överleva
en sådan strid. Vi måste därför ta upp den ideologiska kampen på allvar redan nu!
OLLE NILSSON
PENSIONÄR FRÅN KUNGSBACKA, CIVILINGENJÖR I
ELEKTROTEKNIK OCH TIDIGARE PROFESSOR VID CHALMERS
OCH KTH.
2014-02-10 16:08
EUROPA ÅLDRAS
THOMAS HAMMARBERG
D
e äldre blir allt fler – välkommet framsteg
men också en svår utmaning.
Europa åldras – och det snabbt. Redan är närmare
en fjärdedel av Europas befolkning över sextio år.
Andelen kommer att öka till en tredjedel under de
närmaste 35 åren.
FN och frivilligorganisationen HelpAge International utgav nyligen en rapport om åldrandet i världen och de äldres situation. Själva titelrubriken var
”Aging in the Twenty-First Century: A Celebration
and A Challenge”.
Att hälsovård och andra livsbetingelser förbättrats
till den grad att många
människor nu är friskare
Trenden är densamma
DEN FÖRÄNDRADE
och lever betydligt längre
över hela världen. Men
BEFOLKNINGSPYRAMIDEN är sannerligen något att
jämfört med andra
välkomna. Samtidigt är
världsdelar är Europas
SKAPAR UTMANINGAR
det uppenbart att den
befolkning klart
förändrade befolkningspyramiden skapar utmaäldre än de andra, även
om medellivslängden i de
ningar.
fattigare länderna nu stiger
Från flera europeiska länder kommer oroande sigsnabbare och andelen äldre
därmed ökar fortare.
naler om att pensionsfonderna inte kommer att
räcka till och att sjukvården redan är överbelastad.
EU ROPA Å L DR A S
T HOM A S H A M M A R BE RG
73
2014-02-10 16:08
Detta i ett läge då den nyliberala medicinen mot senare års ekonomiska kris dessutom skapat mer akuta problem. De budgetåtstramningar som tvingats
igenom har i hög grad drabbat vården av äldre. Vi
har idag tendenser till äldrefattigdom på flera håll i
Europa, inte minst bland kvinnor.
om den personliga tryggheten liksom om den
sociala och ekonomiska. Ändå nonchaleras
ofta äldres rättigheter, eller förnekas helt och
hållet. De drabbas av den fördomsfulla men
utbredda synen att de är improduktiva och
därför saknar värde i ett modernt samhälle.
Ett annat problem är arbetsmarknaden haft svårt
att ta tillvara den kompentens, erfarenhet och arbetsvilja som finns hos många som nu nått pensionsåldern men som helst skulle vilja fortsätta sin
yrkesutövning – om bara möjligheterna fanns. Det
saknas ett nytänkande om hur dessa människors
yrkeskunskaper, erfarenhet och engagemang kan
användas för deras eget men också allmänhetens
bästa. I grunden handlar detta om attityder.
Dessa diskriminerande attityder, denna ålderism,
måste motverkas. Åtgärder måste vidtas för att hindra att människor diskrimineras på grund av ålderdom. Det kräver en beredskap att faktiskt notera
övergrepp, marginalisering eller negativ särbehandling av äldre personer. Här har diskrimineringsombudsmän, lokala anti-diskrimineringsbyråer och
liknande övervakningsorgan en viktig uppgift och
ett stort ansvar.
Bägge dessa utmaningar kring de äldres
situation är en fråga om mänskliga rättigheter. FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna säger uttryckligen
att äldre har rätt till trygghet – det handlar
74
Det är hög tid för en mer djupgående och
konkret debatt om hur den äldre generationen kan få sina mänskliga rättigheter
garanterade i det dagliga livet.
EU ROPA Å L DR A S
2014-02-10 16:08
INOM POLITIKEN HAR ÄLDRE
SÄLLAN NÅGONTING ATT SÄGA TILL OM.
DE POLITISKA PARTIERNA RIKTAR OFTA
IN SIG PÅ DE YNGRE GENERATIONERNA;
ÄLDRE PERSONER PLACERAS LÅGT PÅ
VALSEDLARNA OM ENS ALLS.
Inom politiken har äldre sällan någonting att säga
till om. De politiska partierna riktar ofta in sig på de
yngre generationerna; äldre personer placeras lågt
på valsedlarna om ens alls. Det faktum att majoriteten av de äldre är kvinnor kan ha bidragit till att
politikerna försummar denna grupp.
Rapporten från FN och HelpAge betonade några aspekter som särskilt angelägna för de äldre. En var
just att kunna spela en aktiv roll i samhället. Förutom att kunna medverka i politiken och påverka
såväl lokalt som centralt, handlar det om att kunna
organisera sig och att delta i olika föreningar efter
intresse. En viktig aspekt är att få en fungerande
tillgång till information och medier. Många äldre
lider av vad som kallats ett ”digital gap” och behöver stöd för att kunna använda modern informationsteknik.
EU ROPA Å L DR A S
Ekonomisk trygghet är absolut centralt för de äldres rättigheter. För några år sedan fastslog en FNkonferens att “äldre människor ska ha möjlighet att
arbeta så länge de vill och kan, och ha meningsfulla
arbetsuppgifter som de trivs med”. Ålder är inte ett
giltigt skäl att välja bort någon vid en rekrytering
eller att avskeda någon.
Vi behöver en arbetsmarknad som är
äldrevänlig i fråga om bl.a. arbetstider,
hjälpmedel och möjlighet till fortbildning.
Pensionsåldern borde vara mer flexibel och
ålderspensionen garanterad på rimlig nivå.
I en rad länder i Europa har äldre kvinnor
drabbats av akut fattigdom när deras pension
varit otillräcklig och legat på samma nivå
som tidigare medan priserna på t ex boendet
rasat i höjden.
75
2014-02-10 16:08
En bra hälsovård är självfallet en angelägen nödvändighet för äldre, inte minst de äldre äldre. Det
räcker inte med att det finns tillgång till kliniker
och sjukhus, vården måste äldreanpassas och det
måste finnas äldreutbildad personal. Prioritet måste
också ges till förebyggande åtgärder.
många fall av vanvård, till och med övergrepp på
äldreboenden. Detta är ett stort misslyckande och
är förstås helt oacceptabelt. Saken förvärras av det
faktum att de boende ofta är oförmögna att hävda
sina rättigheter, och än mindre mäktiga att försvara
sig mot övergrepp.
I flera länder finns fortfarande institutioner för
äldre med bedrövlig standard. I andra länder har
privatiseringar kombinerade med otillräcklig tillsyn skapat svårhanterliga problem för personer
i äldreboende eller i behov av hemhjälp. En ”valfrihet” har prackats på äldre som inte haft en reell
möjlighet att välja.
Under resor över hela Europa har jag sett
ytterligheterna. Jag har besökt moderna och
hemtrevliga äldreboenden som präglades av
medbestämmande och utmärkt medicinsk
vård. Tyvärr har jag även sett hem där de
boende betraktades mer som siffror och
objekt än som människor, och där personalen
var outbildad, överarbetad och uppgiven.
Det finns i vissa länder ett klart behov av att
mer noggrant övervaka förhållandena på
äldreboendena.
Ytterligare en viktig aspekt är behovet av en äldrevänlig miljö. Med ny teknik och hjälpmedel kan
även äldre gamla fortsätta ett aktivt, rörligt liv
längre. Det handlar förstås också om närmiljön i
lägenheter och hus men också om transporter och
den offentliga miljön.
Stöd bör anpassas efter individuella behov och erbjudas inom de områden av varje individs liv där
det är nödvändigt. Det ska även vara möjligt för var
och en att, när man fortfarande har god mental hälsa, bestämma om vad som ska hända i framtiden,
samt om vem som ska fungera som ombud i det fall
sinnena skulle svika. Sådana självbestämmandeåtgärder respekterar individens mänskliga värdighet.
Särskilda handlingsprogram för att tillgodose de
äldres behov i framtiden måste vara en prioritet på
såväl nationellt som lokalt plan. Även i länder där
välfärden fungerar hyggligt, finns ett behov av att
se över bemötandet. Det har rapporterats om alltför
76
Personer som bor på äldreboenden ska naturligtvis
få lämplig omsorg och hjälp. Deras rätt till privatliv
och värdighet ska respekteras fullt ut. De har också
rätt att få vara med och fatta beslut om sin behandling liksom om de konkreta förhållandena på äldreboendet. För att förhindra vanvård och främja god
omsorg bör man upprätta oberoende klagomålsoch tillsynssystem.
Vissa äldre kan vara särskilt utsatta. Personer med
tidigare funktionshinder brottas med speciella svårigheter som kan förvärras som en följd av själva
åldrandet, exempelvis i form av försämrad syn, hörselnedsättning eller rörelsesvårigheter. Man måste
ta hänsyn till äldre människors behov när man
utformar politik och handlingsprogram som avser
människor med sådana handikapp. FN:s konven-
EU ROPA Å L DR A S
2014-02-10 16:08
tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) stadgar skydd för sådana personer
på flera punkter, och dess förverkligande bör därför
stå högt upp på dagordningen.
Äldre migranters sårbarhet markeras inte sällan
också på grund av språksvårigheter. I och med den
växande invandringen, står Europas länder inför
en utmaning som myndigheterna verkar stå helt
handfallna inför. Resultatet blir att enskilda individer diskrimineras på flera områden.
Slutsats: Europas politiska ledare borde
se över sin politik för äldres människors
rättigheter, Kanske måste vi påpeka att om
de inte agerar med större frenesi riskerar de
själva att en dag drabbas av konsekvenserna
av sina underlåtenhetssynder…
THOMAS HAMMARBERG
EUROPARÅDETS KOMMISSIONÄR FÖR DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA 2006–2014. NU BL. A. MEDLEM I PRO GLOBAL.
PRO Global uppmärksammar ökningen av andelen äldre i världen och verkar för bättre levnadsförhållanden för äldre
med betoning på mänskliga rättigheter, ekonomisk och social trygghet och hälsa. Föreningen bevakar processer och
påverkar aktörer vad gäller internationellt utvecklingssamarbete, bidrar med utbildning och kunskapsspridning om
internationella äldrefrågor och verkar för ökat utbyte mellan pensionärer i Sverige och äldre i andra länder.
EU ROPA Å L DR A S
77
2014-02-10 16:08
2014-02-10 16:08
VÄGAR UT UR
DEN EKONOMISKA
KRISEN
INLEDNING | CARL SCHLYTER
D
et är uppenbart att något är allvarligt fel med
den ekonomiska politiken när Europeiska
centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar känner att de måste studera hur nedskärningarna och den ekonomiska politiken gör oss
sjuka. Den senaste skadliga epidemin i Europa är
inte bakteriell, den är ekonomisk.
med materiell välfärd och skatteintäkterna ökade så
även den offentliga välfärden byggdes upp. Vi blev
lyckligare och det fanns en tydlig koppling mellan
ökad rikedom och lycka. Denna koppling är dock
bara tydlig på relativt låga nivåer, redan på 70-talet
hade vi nått samma upplevda lycka som idag fastän
vi nu är flerfaldigt rikare.
I naturen brukar ständig ohämmad tillväxt
vara ett säkert tecken på cancer, där den inte
slutar växa förrän värdorganismen går under.
För den ekonomiska politiken är det istället
en eftersträvansvärd norm.
Thatcher och Reagan släppte lös finansen för att få
fart på ekonomin. Vi belönades med nya ord som
yuppie, finansvalpar med nalle (NMT-telefon) i
hand. Det fanns ingen hejd på vilka nya spännande
finansiella instrument grabbarna kunde hitta på.
Med hjälp av allt generösare Fractional Reserve
Banking kunde bankerna öka utlåningen radikalt.
Ekonomin pumpas upp av ständigt ökande lån
som enbart kan betalas med ständigt ökande tillväxt som bara kan uppnås med ständigt ökande lån,
d.v.s. ett klassiskt pyramidspel.
Under efterkrigstiden var det ett Europa i ruiner
som behövde byggas upp, trångboddhet byggas
bort och materiella behov tillfredsställas. Folk fick
råd att köpa bostad, transportmedel samt nya kläder och mer lyxig mat. Tillväxt gick hand i hand
VÄG A R U T U R DE N E KONOM I SK A K R I SE N
C A R L S C H LY T E R
79
2014-02-10 16:08
När krisen kom slog nedskärningarna ut Sydeu- Idag arbetar det ekonomiska systemet för att vi ska
ropa. Den nuvarande kreditexpansionen kommer, reduceras till homo economicus som markerar sin
om den mot förmodan fungerar, rent ekonomiskt betydelse genom konsumtion som syftar mer till
endast leda till kraftigt höjda råvarupriser och statusmarkering än att fylla reella behov. Kortar
miljöförstöring, som i sin tur ytterligare en gång vi arbetstiden kan vi människor ges tid och kraft
att växa som kulturella
kraschar tillväxten och
och sociala varelser, isekonomin. Denna gång
KORTAR VI ARBETSTIDEN
med än mer lån.
tället för enbart ekonoKAN VI MÄNNISKOR GES TID min. Kopplingen melSom tur är finns det anlan ökad köpkraft och
OCH KRAFT ATT VÄXA
ökad lycka är i princip
dra vägar att gå. Denna
SOM KULTURELLA OCH
bruten och alltfler av
ständiga jakt på tillväxt
SOCIALA
VARELSER
oss känner att bristen
beror på att vi är finurpå tid för barn, vänner,
liga varelser som gör att
vi effektiviserar det vi gör hela tiden. Det innebär att relationer och kultur hämmar oss mer från att utvi inte behöver arbeta lika länge för samma mängd vecklas än bristen på pengar. Gör vi en arbetstidsvaror (samt vissa tjänster). Då växer arbetslösheten reform så finns en risk att de sämst betalda hamnar
om vi inte ständigt producerar mer, d.v.s. har till- i fattigdom, därför bör en sån reform kombineras
växt. Detta bygger dock på antagandet att vi alltid med skattesänkningar för dem.
måste jobba lika länge. Tar vi ut effektiviseringsvinster i form av kortare arbetstid kan vi undvika När vi mha arbetstidsförkortning inte längre bearbetslöshet, även om det inte blir någon tillväxt.
höver ständig låneexpansion för tillväxt så kan vi
börja reglera kapitalmarknaderna utan risk för sysEffektivitetsvinsterna är det som ger oss höjda löner temkollaps. Då kan vi införa Tobinskatt mot spekumen sedan 1980 så har en allt större del av dessa lation. Terminskontrakt/derivathandel ska syfta till
vinster sipprat uppåt, mer och mer blir till ränte- att stabilisera och säkra tillgång till vad man behöbetalningar på lån samt aktieutdelningar och ka- ver för sitt företag, inte som idag nästan uteslutande
som spekulation mot valutor, mat, råvaror mm.
pitalvinster.
Hade löneandelen av ekonomin varit densamma som då hade vi tjänat 6000-7000 kr/mån
mer. Lånebaserad tillväxt hotar alltså inte bara
miljön, den ökar också klyftorna. Det är för
mig obegripligt att Europas socialdemokrati
inte tidigare tagit strid mot låneekonomins
osolidariska sätt att skapa tillväxt.
80
Vi bör förbjuda spekulation på råvaror och
mat samt införa en progressiv bankomsättningsskatt som tvingar banker att inte bli
så systemkritiska att skattebetalarna blir
ruinerade i sina försök att hjälpa bankerna.
Delar vi dessutom upp dem i sparbanker (med in-
2014-02-10 16:08
sättningsgaranti mm) och investmentbanker utan
skydd så får äntligen spekulanterna betala för misslyckade risktaganden. Idag är det vinst varje gång
eftersom staten betalar dem när de dragit en nitlott.
Detta bör kombineras detta med kraftigt höjda kapitaltäckningskrav eller hela vägen till full reserve
banking. Med dessa förändringar kan finanssystemet omvandlas till ett smörjmedel i ekonomin istället för en girig gökunge som svälter ut resten. I Storbritannien går endast 12-13% av lånen till verkliga
investeringar, resten går till spekulation eller rekapitalisering av finansiella tillgångar, då har systemet
helt fjärmat sig från sitt eget syfte.
Vi behöver även lösa problem med energiomställning och infrastruktur samt massiv
energibesparing. I premiepensionssystemet
finns idag 471 mdr i tillgångar. 97 procent
av de nya fondspararna hamnar i AP7 Såfa,
d.v.s. de som inget väljer. Systemet gör
föga nytta som en ytterligare spekulant på
börsen samt faktiskt skada som finansiär
till riskkapitalbolag. Om vi istället använde
dessa pengar till att bygga förnybart, spara
energi mm så skulle pengarna dels skapa
jobb dels lösa miljöproblem, som extra bonus
skulle investeringarna ge avkastning. Här
finns alltså resurser för hållbar omställning,
utan nya lånebehov.
man BNP och sätter det i fokus är det lätt hänt att
man blundar för andra risker.
Det finns många positiva vägar ur krisen i
detta kapitel. De jag har beskrivit handlar
om att mäta den utveckling vi vill ha, för att
lättare nå dit. Satsa på livskvalité med mer tid
för att vara människa. Reglera finanssystemet
till att återfå sin roll. Vi har pensionspengar
som kan användas bättre än till spekulation
redan idag. Det finns många olika varianter
till utveckling, några beskrivs i denna bok,
men vad vi säkert vet är att varianter på
Reagans och Thatchers politik är dömda att
misslyckas, vi måste överge dem snarast.
Med kortare arbetstid, bättre investeringspolitik
och fokus på samhällsutvecklande mål ökar chansen till att nå både jämställdhet och andra mål för
minskande klyftor. Detta genererar i sin tur ökat
välmående och lycka. Mer jämlika samhällen tenderar också till att åtgärda miljöproblem bättre.
Därför är dessa förändringar önskvärda vare sig
vi har en kris eller inte, men insikten om behov av
förändring ökar vid en kris, det finns inga skäl att
vänta!
CARL SCHLYTER (MP)
EU-PARLAMENTARIKER OCH 2:E VICE ORDFÖRANDE I ENVI
Vi borde följa EU-kommissionens förslag ”Bortom
BNP” där man mäter utvecklingen av det som är
viktigt och sätter upp mål för det istället för ensidigt fokus på BNP. Mäter man klyftor, fattigdom,
biologisk mångfald, jämställdhet, utsläpp mm så
tenderar vi också att åtgärda dessa problem. Mäter
81
2014-02-10 16:08
EUROPA
BEHÖVER ETT
EKONOMISKT SAMTAL
DANIEL MATHISEN
E
uropa står inför enorma påfrestningar. Den
sociala väven slits itu och en generation står
utanför arbetsmarknaden. Europa har genomgått
en djup skuldkris som fört med sig rekordhög arbetslöshet, fallande investeringar och lägre förtroende för framtiden.
Svaret har hittills varit att strama åt offentliga utgifter, med högre arbetslöshet och ytterligare fall i
konsumtion och investeringar. Krisen har kännetecknats av olika faser, och den senaste tiden av på
sina håll ihållande tillväxt.
Trots det kvarstår Europas största problem:
låga investeringar, svag köpkraft och hushåll
utan marginaler.
Politikens svar har varit passivitet och en ovilja att
konfrontera den rådande ekonomiska hegemonin.
82
DA N I E L M AT H I SE N
Dessutom saknas ett samtal med sammanhängande analyser och konkreta reformer för stimulanser, långsiktig finansiell stabilitet och tätare politiskt samarbete. Eller annorlunda uttryckt: Samma
idéer som skapade krisen står oemotsagda. Krisen
har också medfört att politiska ledare riktat blicken
inrikes: Politiken har helt enkelt blivit mer avskild
från omvärlden.
Vad som behövs är ett ekonomiskt och
politiskt reformpaket med dubbla syften.
Både för att reformerna är verkningsfulla
i sig, det vill säga ökar investeringar och
skapar jobb i Europa. Men lika mycket för att
det är en överlevnadsfråga för det europeiska projektet. Utan svar på vår tids största
utmaningar är EU dömt att misslyckas.
Under finanskrisen 2008 kritiserades de teorier som
EU ROPA BE HÖV E R E T T E KONOM I SK T SA M TA L
2014-02-10 16:08
skjutit världens ekonomier i sank. Inom loppet av
några månader skiftade forskarvärldens och beslutfattares fokus från neoklassiska ekonomiska ideal
till idéer som tycktes varit dödförklarade sedan decennier. Det talades om John Maynard Keynes igen,
den brittiske ekonomen som i verket ”The General
Theory of Employment, Interest and Money” utvecklade nya teorier för att möta depressionen under 1930-talet. Fler och fler insåg att hans analyser
och insikter berättade något viktigt om vår samtid.
Samtalet såg ut att skifta och marknaden snarare än
politiken blev boven i det europeiska dramat.
parten av Europa ligger strax under en procent de
närmaste åren – med en hög arbetslöshet.
Men när skulderna skenade och Grekland
stod på randen till kollaps vände makthavarna. Nu blev svaren i stället åtstramningar
och moraliskt betingade nedskärningar.
Snarare än att peka på en spekulativ tillväxt,
med luftslott till värdeökningar, blev
välfärdsstaten själva problemet.
”Överdriven åtstramning har haft den förutsägbara
(och förväntade) effekten av depressioner och lågkonjunkturer – till den punkt där hela Europa förväntas
ha negativ tillväxt. BNP har, liksom skatteintäkterna, minskat och de förväntade förbättringarna i de
offentliga finanserna har inte förverkligats. Offentliga skulder som andel av BNP har tvärtom ökat. Med
tanke på den långa historien av brister hos sådana
åtgärder borde det gått att förutse.”
Efter snart fyra år av extrema ekonomiska huskurer
är resultaten tydliga. Konsumtionen har minskat
och den djupa lågkonjunkturen saknar ljusning.
Samtidigt växer skulderna snarare än minskar och
klyftan mellan medlemsstater ökar. Det har också
fört med sig att förtroendet för EU som politiskt
projekt rasat.
2009 hade Europa och USA mer eller mindre lika
stor andel arbetslösa, omkring tio procent. Men
USA – till skillnad från Europa – satsade på finanspolitiska stimulanser lyckades vända trenden. I Europa förvärrades tvärtom läget. Trots att
lågkonjunkturen på pappret är över är tillväxten i
många länder mycket låg. Tillväxtprognoser i mer-
EU ROPA BE HÖV E R E T T E KONOM I SK T SA M TA L
Under motsvarande period förvärrades den europeiska ungdomsarbetslösheten. Rejält. Vid tidpunkten för finanskrisen 2008 var omkring 15 procent
av unga i Europa arbetslösa, i dag är samma andel
närmare en fjärdedel av den unga arbetskraften.
Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor vid Columbiauniversititet, har sammanfattat de ekonomiska
reformerna på följande sätt:
Situationen i Europa förändras snabbt. För ett år
sedan stod EU på randen till kollaps. Ännu finns
hot om länder som lämnar unionen, eller ett ekonomiskt läge som göder nya kriser. Att åtstramningar
i kristid riskerar ytterligare kriser visade 1930-talet
med all önskvärd tydlighet. Lösningen på Europas
kris är en ödesfråga där passivitet inte är ett alternativ.
DANIEL MATHISEN
JOURNALIST OCH FRILANSSKRIBENT
DA N I E L M AT H I SE N
83
2014-02-10 16:08
DEN SOCIALA EKONOMIN
EN VIKTIG BYGGSTEN
FÖR KRISENS EUROPA
JAN OLSSON
F
ör mig handlar Europa om att genomföra den ramen för en hållbar utveckling. Den sociala ekoekonomiska demokratin i praktiken. Jag tror nomin frigör människors skaparkraft och entreprepå en ekonomisk modell där människan står i nörsanda. Det är ofta kooperativt och föreningsägt
centrum och som präglas av mångfald och egen- företagande och finns i alla sektorer. Det kan vara
alternativa banker och
makt, ett lokalt förorganisationer som
ankrat företagande för
DEN SOCIALA EKONOMIN
svarar för grundlägett hållbart och rättvist
FRIGÖR MÄNNISKORS
samhälle. Där företagen
gande välfärdstjänster.
SKAPARKRAFT OCH
ägs och styrs av konsuDe finns inom hela den
”gröna” sektorn, många
menter, av medarbetare
ENTREPRENÖRSANDA
handlar ”rättvisemärkt”.
eller av medborgare för
den gemensamma nyttan. De är demokratiskt och Där finns också böndernas och konsumenternas
solidariskt styrda med samhällsmål och där even- ”gamla” kooperation. Arbetslösheten och det växtuella vinster återinvesteras.
ande utanförskapet ställer allt större förväntningar
på det arbetsintegrerande sociala företagandet, en
Det handlar om den sociala ekonomin i dess många ny spännande företeelse.
skepnader, eller som den också kallas i Sverige det
idéburna företagandet. Dess mål är att tillgodose Det här är inget nytt fenomen. Den sociala ekonomänskliga behov, att skapa arbete och välfärd inom min har sina historiska rötter i liberal, socialistisk
84
JA N OL S S ON
DE N S O C I A L A E KONOM I N E N V I K T IG BYG G S T E N F ÖR K R I SE NS EU ROPA
2014-02-10 16:08
och katolsk ideologi. I dag är det en politiskt gränsöverskridande rörelse.
I Sverige finns alltifrån KF till Friskis och
Svettis och barnmorskekooperativet Fröja
i Stenungssund. I Europa finns 2 miljoner
företag inom sektorn alltifrån enorma tyska
Caritas, spanska Mondragon, brittiska
Cooperative Group till den lokala Arci- föreningen i italienska Nervi.
i hela näringslivet. Nya tankebanor och
nya företagsformer kan slå broar mellan
den offentliga, den privata och den sociala
ekonomin.
Närmare 15 miljoner personer arbetar i den sociala
ekonomin i Europa. Det är 6,5 procent av de förvärvsarbetande, Sverige ligger något under denna
siffra. I några länder har det skett en snabb tillväxt
de senaste åren såsom Frankrike, Storbritannien
och Spanien. I Frankrike
arbetar en av tio inom
DET FINNS FLERA
den sociala ekonomin.
STUDIER SOM VISAR ATT Sektorn blir ännu mer beDEN SOCIALA EKONOMIN tydelsefull om man också
in det stora frivilUNDER KRISEN KLARAT räknar
ligarbete som utförs inom
SIG BÄTTRE ÄN ÖVRIGT
den sociala ekonomin.
Samarbetet är för den sociala ekonomins företag
ett viktigare ideal än konkurrensen. Därför bildar
de nätverk, federationer
och konsortier, vilket i
och för sig leder till bättre
konkurrenskraft. De förFÖRETAGANDE.
Det finns flera studier som
enar det globala och lokala. Ett kännetecken är att företagen genom sin visar att den sociala ekonomin under krisen klarat
fokusering på människan svarar för innovativa lös- sig bättre än övrigt företagande. Värdegrunden, det
ningar på samhällsproblem. De använder alltmer demokratiska styrsystemet, samarbetet mellan fösociala media för start, för marknadsföring och för retagen och den lokala förankringen har inneburit
att få tillgång till kapital.
att de bevarat sysselsättning och soliditet där andra
företag har lagt ner, flyttat till låglöneländer eller
Eftersom det är ett företagande som utgår från med- spekulerat bort sina pengar.
borgarna är samverkan med folkrörelser, fackliga
För att komma ur den djupa kris som Europa befinorganisationer, kommuner och regioner naturlig.
ner sig i behövs den sociala ekonomin som en viktig
del i en europeisk politik för att skapa ett mera hållEkonomisk framgång kräver mångfald i
ekonomin säger nobelpristagaren Joseph
bart och socialt rättvist samhälle. Samtidigt behöStiglitz. Den sociala ekonomins värderingar
ver den sociala ekonomin ett starkt Europa. Men i
dag är EU tyvärr alltför kraftlöst för att genomföra
och arbetssätt sprids i dag utanför den egna
den politik man står för. Det gäller rent allmänt, det
sektorn och skulle kunna bli en förebild
gäller den sociala ekonomin.
för medbestämmande och samhällsansvar
JA N OL S S ON
85
2014-02-10 16:08
Både Lissabonfördraget och den aktuella EU-politiken ger stora möjligheter för att utveckla den sociala ekonomin. Men då måste den sociala ekonomin
visa vad den kan.
EUs grundläggande mål finns inbyggda i den sociala ekonomins företagande eftersom detta knyter
samman den ekonomiska och sociala dimensionen;
en hög konkurrenskraft med full sysselsättning, sociala framsteg, regional balans och en bättre miljö.
Det finns också regler som innebär att ett medlemsland kan gynna den sociala ekonomin när det gäller
offentlig upphandling och produktion av välfärdstjänster.
Ett nytt och viktigt inslag i Lissabonfördraget
är att EU ska samråda med medborgarna
och deras sammanslutningar. De människor
som berörs får alltså vara med och påverka
politiken, en slags deltagardemokrati. Därför
organiserar sig den sociala ekonomin, ja
hela det civila samhället på det europeiska
planet. De verkar inom sina sakområden men
samarbetar också sinsemellan för att göra
sin röst hörd. EUs institutioner är lyhörda,
i motsats till många medlemsländer. Det är
min erfarenhet från de två organisationer där
jag själv är aktiv: Social Economy Europe, en
paraplyorganisation för den sociala ekonomin och REVES – ett europeiskt nätverk som
förenar engagerade kommuner/regioner och
social ekonomi.
I EU:s övergripande politiska strategi (Europa 2020)
för smart, hållbar och inkluderande tillväxt – erkänns den sociala ekonomin som en viktig aktör.
86
JA N OL S S ON
Inom ramen för denna strategi har EU tagit flera
initiativ om att utveckla det sociala företagandet.
Lagstiftning och olika program ska gynna sektorn
på olika sätt. Bland annat ska den sociala ekonomin
få tillgång till mer kapital, eftersom bristen på kapital är ett ständigt bekymmer. Det är medlemsstaterna som ska genomföra det hela. I flera länder är
man mycket aktiv. På några håll stiftar man till och
med ny särskild lagstiftning för att understryka den
sociala ekonomins betydelse. Den svenska regeringens intresse är kylslaget. Man deltar inte aktivt i
EU-arbetet och gör ingenting på hemmaplan för att
följa upp EUs förslag.
Den sociala ekonomin har också ett starkt stöd från
Bryssel i sammanhållningspolitiken, d.v.s. europeiska regional-, social- och jordbruksfondens olika
program. En hörnsten i denna politik är ”partnerskapet”, d.v.s. alla berörda ska vara med för att
både planera och genomföra politiken. Hade inte
reglerna om partnerskapet funnits hade den sociala
ekonomin aldrig blivit lyssnad till i Sverige. Nu pekar EU direkt ut den sociala ekonomin som en viktig målgrupp för stödet. Det har inneburit att flera
sociala arbetsintegrerande företag har kunnat startas och utvecklas. Det har varit en framgångssaga
för det svenska programmet inom den Europeiska
socialfonden. Ett exempel är Vägen ut! i Göteborg,
som aldrig hade sett dagens ljus utan EU-stödet.
Det fanns inga sådana åtgärder i den svenska närings- och arbetsmarknadspolitiken. Och Vägen ut!
kunde genom EU-stödet a till sig viktiga lärdomar
från det italienska sociala föreagandet.
Nu hoppas vi på att det sociala företagandet får en
stor plats i det nya svenska programmet för åren
2014-02-10 16:08
2014–20, men framför allt att det blir en del av den
ordinarie svenska politiken.
Exemplet visar framför allt på den styrka som finns
i det erfarenhetsutbyte och de sociala innovationer som EU-politiken bidrar till. I den nuvarande
ekonomiska och politiska krisen är dialogen över
gränserna kanske det viktigaste vi kan få ut av EUsamarbetet.
Sverige är inte längre bäst när det gäller nya
politiska och samhälleliga lösningar. Låt oss
ta den sociala ekonomin som exempel. Efter
andra världskriget sökte sig många utländska
kooperatörer till Sverige för att söka
innovationerna i den framgångsrika svenska
konsumentkooperationen. Nu har flödet
och strömmarna vänt. Vi åker till Italien och
Storbritannien. Kooperativa daghem, socialt
företagande, kreditgarantiföreningar samt
överenskommelsen mellan regeringen och
idéburna organisationer har vi tagit till oss
från utlandet.
Den sociala ekonomin kan i dag inte helt räkna med
EU, inte heller med de enskilda ländernas välvilja.
Därför måste den som den alltid gjort ta saken i
egna händer och organisera sysselsättning och välfärd på egen hand.
EUs svar på den finansiella krisen är en våldsam
attack mot den sociala välfärden. Det syns tydligast
i Grekland och andra länder i södra Europa. Men
angreppen smittar av sig på andra EU-länder, också
Sverige. Det verkar som vi inte längre kan upprätthålla den europeiska sociala modellen längre. Det
är en modell som tar sig olika former i olika länder men dess hörnstenar finns i arbetsmarknadens
parter, kollektivavtal, en hög sysselsättning samt en
social trygghet som är solidariskt organiserad och
omfattar alla människor.
Vi kommer inte att kunna restaurera denna modell
precis som den var. Vi måste söka nya vägar och
bygga upp nya trygghetssystem. Men grunden för
dessa måste vara att de är solidariska, hållbara och
rättvisa och att människorna är delaktiga i deras
utformning och förvaltning. Det behövs egentligen
ett europeiskt socialt handlingsprogram som kan
genomföras i ett brett partnerskap mellan det offentliga, företag och fack samt hela det civila samhället till gagn för alla dem som bor i Europa.
GRUNDEN FÖR DEN SOCIALA
EKONOMINS STYRKA ÄR DESS
LOKALA FÖRANKRING. EN
EKONOMI MED MÄNNISKAN
I CENTRUM MÅSTE HA ETT
STARKT LOKALT PERSPEKTIV.
Det är här den sociala ekonomin kan gå före. Det
är därför som stödet till den sociala ekonomin från
det offentliga på alla nivåer, alltifrån kommunen till
EU är så viktigt.
Grunden för den sociala ekonomins styrka är dess
lokala förankring. En ekonomi med människan i
centrum måste ha ett starkt lokalt perspektiv.
JA N OL S S ON
87
2014-02-10 16:08
Det är där människornas behov ska tillgodoses.
I tider av kris efterfrågar människorna lokala
lösningar. Människor ska kunna leva och överleva där de bor och verkar. I insikten om den
mänskliga kraftens betydelse och det nödvändiga
underifrånperspektivet finns grunden för en ny
samhällsmodell.
Det lokala partnerskapet mellan privat och offentlig och social ekonomi kommer därför att förbli
grundvalen för välfärden och sysselsättningen.
Det finns mängder av erfarenheter och innovationer att utnyttja från EU-projekten, i Sverige och i
utlandet, som vi inte bryr oss om. Det gäller både
regering och opposition. Nu säger socialdemokraterna att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i
EU år 2020. Det kommer man inte att klara bara
med hjälp av arbetsmarknadens parter, arbetsförmedling och utbildning. Det krävs att resurserna
går till en kraftfull lokal arbetsmarknads- och näringspolitik som genomförs i ett brett partnerskap
inte minst med det sociala företagandet och de organisationer som arbetar med de mest utsatta grupperna. I det lokala finns kunskapen om de åtgärder
som är effektiva.
Men den lokala kraften måste också bli en global
kraft. Detta underifrånperspektiv är egentligen
också grunden för en mera federalistisk politik.
Det behövs mötesplatser och nätverk på alla geografiska nivåer för att skapa och sprida ny kunskap.
När människor möter varandra över gränserna
möts deras lokala perspektiv. Det leder till nytt
mänskligt skapande.
Den sociala ekonomins stora utmaning är att bli
en kraft som står för en demokratisk och solidarisk
värdegrund i den globaliserade ekonomim.
Svaret är inte enkelt. Det finns motstridiga tendenser. Vi är i ett generationsskifte. Etablerade folkrörelser har förlorat lite av sin roll som samhällsomvandlare och innovativ kraft. Å andra sidan ser nya
rörelser, nya företeelser och nya organisationer dagens ljus. Nya generationer växer upp som inser att
det krävs ett mänskligt företagande – en ekonomisk
demokrati i praktiken.
JAN OLSSON
UTVECKLAR KOOPERATIVT OCH SOCIALT FÖRETAGANDE I
SVERIGE OCH EUROPA COOMPANION OCH REVES
88
JA N OL S S ON
2014-02-10 16:08
EU:S E
TYDLI
STATSSKULDER I DE EUROPEISKA MEDLEMSLÄNDERNA (% AV BNP)
Estland
10,1%
Bulgarien
18,5%
Luxemburg
20,8%
Rumänien
37,8%
Sverige
38,2%
Lettland
40,7%
Litauen
40,7%
Danmark
45,8%
Tjeckien
45,8%
Slovakien
52,1%
Finland
53,0%
Slovenien
54,1%
Polen
55,6%
Nederländerna
71,2%
Malta
72,1%
Österrike
73,4%
Ungern
79,2%
Tyskland
81,9%
Spanien
84,2%
EU
85,3%
Cypern
85,8%
Storbritannien
90,0%
Frankrike
90,2%
Belgien
99,6%
Irland
117,6%
Portugal
123,6%
Italien
127,0%
Grekland
156,9%
Källa: Eurostat. 2013-04-22
EU:S EKONOMISKA KRIS SKA LÖSAS MED
TYDLIGARE BUDGETREGLER
Den ekonomiska krisen har drabbat EU hårt
och arbetslösheten har ökat i många länder.
För att en liknande kris inte ska uppstå igen
har EU nu skärpt budgetreglerna och infört
straff för de länder som inte följer dem.
När finanskrisen började 2008 hade
EU regler för hur stor statsskuld ett
land fick ha och hur stort det offentliga
budgetunderskottet fick vara. Men reglerna
tillämpades inte strikt och många länder var
dåligt rustade för den ekonomiska krisen.
För att göra den europeiska ekonomin
mindre sårbar arbetar EU med att stärka
den ekonomiska samordningen. EU har
stramat upp reglerna i den så kallade
stabilitetspakten och skapat nya regler i
finanspakten. EU-länderna ska ha bättre
ordning på statsfinanserna framöver.
Källa: Riksdagens fakta om EU
JA N OL S S ON
89
2014-02-10 16:08
2014-02-10 16:08
DE FYRA
FRIHETERNA
INLEDNING | CHRISTOFER FJELLNER
D
et råder stor enighet om att framtidens arbetsmarknad och utbildningssystem är två av
de största utmaningarna vi har framför oss. Därför
är det viktigt att vi har en levande debatt där många
röster får komma till tals, så att vi kan finna de bästa
lösningarna.
LIGGER VÅR KONTINENT I FRAMKANT?
Eftersom rubriken är formulerad som en fråga så
tänkte jag inleda med att kort försöka besvara den,
för att sedan öppna upp diskussionen med några
egna tankar. Jag skulle säga att svaret inte, som
så ofta, ligger mellan ja och nej. Svaret är snarare
både ett ja och ett nej. Man kan svara ja, för trots
allt finns i Europa högproduktiv arbetskraft och en
dynamisk inre marknad. Här finns framstående
universitet och miljontals företag i alla upptänkliga
branscher.
DE F Y R A F R I H E T E R NA
Men man kan också svara nej. Många europeiska
länder lider av historiskt höga skuld- och arbetslöshetsnivåer. De flesta av de bästa universiteten
återfinns utanför vår kontinent. EU:s inre marknad
innehåller fortfarande en mängd undantag och
onödiga hinder. Och framförallt – Europa är ingenting mot vad det kunde vara.
För ska vi verkligen nöja oss med medelmåttiga skolresultat, halvtröga arbetsmarknader,
några gamla handelshinder där och några
förlegade regler där? Borde det inte vara en
självklarhet att Europa ska vara den mest
dynamiska ekonomin i världen, den rikaste
och mest framåtblickande kontinenten av
dem alla, en modern högkultur som med
öppenhet mot omvärlden och med sunda
och ambitiösa reformer inombords blir ett
föredöme för andra länder att ta efter?
C H R I S T OF E R F J E L L N E R
91
2014-02-10 16:08
Det kanske låter som en svulstig vision, så låt mig
bli lite mer konkret; jag vill nämligen hävda att jasvaret kan erbjuda lösningar för nej-svaret.
Vi kan börja med att titta på vad vi har
gjort rätt. Ta som exempel avregleringen av
flygmarknaden. Framväxten av en lågprismarknad för flyg har sannolikt gjort mer för
europeisk integration än alla EU:s ungdomsstrategier och kulturfonder tillsammans.
Men avregleringen är konsekvensen av ett
EU-beslut. Det är EU när det är som bäst –
när 28 regler blir 1 regel. När EU river hinder
och krångel för att låta människor skapa nya
lösningar tillsammans.
har lyckats skapa fredlig samexistens och en inre
marknad från ett tillstånd av krig, aggression och
misstro gentemot varandra. Nu är det därför dags
att ta nästa steg. Och vad som är detta nästa steg, det
finns det mycket att säga om, och synen skiljer sig åt.
Men samtidigt som EU har viktiga uppgifter att fylla
måste vi göra klart vad EU inte ska göra. EU kan
till exempel skapa gemensamma regler, så att länder
kan erkänna varandras utbildningar. Men här finns
risken att EU börjar införa massor av egna regler
som förtar syftet med förenklingar. För hur många
gånger har inte Bryssel försökt blanda sig i medlemsländernas utbildningspolitik? Eller hur ofta har det
inte hörts att EU måste “investera i framtiden”, trots
att knappast någon tror att EU skulle spendera pengarna bättre än medlemsstaterna eller medborgarna.
Vi kan också lyfta mängder av exempel på människor som lämnat armod och dåliga framtidsutsikKort och gott: det som är
ter för att söka sig en bättre
tillvaro någon annanstans.
DET SOM ÄR BRA MED bra med EU är gratis, men
det som är dåligt är hur dyrt
Det är gränslöshet och öppenhet som möjliggör detta EU ÄR GRATIS, MEN DET som helst. Som exempel, geför enskilda människor. SOM ÄR DÅLIGT ÄR HUR mensamma regler som möjMen rivna gränser får också
liggör för arbetssökande att
DYRT
SOM
HELST.
stora effekter på samhället.
ta sig över gränserna är bra
Arbetsmarknadens resurser kan användas effek- och kostar ingenting. EU:s globaliseringsfond, med
tivare. Kunskap flyttas, möts, omprövas och nya miljarder som duschas över nedläggningshotade
idéer tar form. Alltifrån det handfasta till det som industrier, är ett kostsamt och dåligt sätt att möta
är svårast att mäta: människor träffas, blir kära, konkurrensens effekter.
bygger liv tillsammans.
Stora planer på EU-nivå riskerar dessutom att slita
Allt detta sammanfattas i EU-projektets kärna och isär unionen, snarare än att hålla ihop den. Vi är i
ett öppet samhälles värderingar. Gränslöshet, öp- ett känsligt läge nu, när olika medlemsländer drar
penhet mot det nya och annorlunda, fri konkurrens åt olika håll. För att kunna spela en positiv roll för
och tolerans. Vi har kommit väldigt långt, så titta framtiden måste EU återgå till sin grundlägganer omkring: visst har Europa alla förutsättningar de uppgift: värna de fyra friheterna och den inre
för att bli just allt det som vi borde drömma om? Vi marknaden. Jag är övertygad om att en stor del av
92
2014-02-10 16:08
svaret finns häri. Hade vi haft en global finans- och
skuldkris utan en inre marknad hade vi varit i en
betydligt värre situation idag. Hade EU-beslut inte
lagt grunden för billigare transporter, kommunikationer och studentutbyten hade vi varit sämre
rustade än vad vi är.
Att fortsätta riva hinder på vår kontinent ger företag och utbildningsinstitutioner tillgång till större
marknader, mer kapital, en mer diversifierad arbetsstyrka och studenter med mer varierad bakgrund.
Så bäddar vi för sund konkurrens, innovation och
kunskapsutbyte.
Men det måste understrykas att Sverige, liksom
andra medlemsländer, ska få föra sin egen utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Förutsättningar,
traditioner och synsätt skiljer sig så pass mycket åt
att alltför omfattande europeisk styrning på dessa
områden riskerar att göra mer skada än nytta. För
vi behöver också pröva oss fram, lära av varandra
och se vilka lösningar som fungerar och inte fungerar. Vi har olika system för grundskolans utformning, för arbetslöshetsersättning och arbetsrätt. Det
är ett utmärkt sätt att möjliggöra jämförelser och
konstant förbättring genom en pågående dynamik
som tar oss framåt.
Så, EU har en mycket viktig roll att spela för Europas framtid. Den består dels i att återgå till sina
kärnvärden och verka för en ständig utveckling och
fördjupning av de fyra friheterna. Men den består
också i att veta var gränsen går, och möjliggöra för
medlemsstaterna att pröva sig fram och lära av varandra. För precis som studenter och arbetstagare
lär av varandra då de ger sig ut på den europeiska
marknaden, så kan politiker och beslutsfattare i
medlemsländerna lära av varandra genom att höja
blicken och se sig omkring.
Vi måste blicka framåt med en tydlig vision om
ett öppet, tolerant, dynamiskt och kosmopolitiskt
Europa. Jag menar – upplysningen, renässansen,
den vetenskapliga metoden och den industriella
revolutionen: nog har vi som bor på den här kontinenten potential att skapa en strålande framtid för
oss själva, om vi bara tillåter oss att vara lite visionära och inte nöja oss med att bli en medelmåtta på
världsscenen.
Låter det fluffigt? Kanske det, men så vet ju inte jag
i detalj vilka lösningarna är.
Och det är halva poängen. Du kanske hade
hoppats på en detaljerad färdplan? Hur EU
skapar en gemensam arbetsmarknad eller
ett utbildningssystem i världsklass? Men lika
ovetande som de som beslutade att avreglera
flyget var om hur Ryanair skulle integrera
Europa, lika ovetande är jag om vilka möjligheter som hade öppnats om vi till exempel
hade haft ett ambitiöst tjänstedirektiv.
Med detta vill jag också säga att det finns många
synsätt, och att en ödmjuk inställning till sin egen
begränsade insikt i komplicerade frågor ändå känns
som en bra utgångspunkt för diskussionen. För visionen om ett framgångsrikt Europa innefattar
också en levande debatt om vart vi är på väg, och
hur vi når dit.
CHRISTOFER FJELLNER
(M) EU-PARLAMENTARIKER SEDAN 2004.
93
2014-02-10 16:08
SÅ KAN EU BIDRA TILL
FATTIGDOMSBEKÄMPNING
MAGDALENA STREIJFFERT
D
en europeiska unionen är och ska vara ett
politiskt projekt vars grundläggande värderingar mänsklig värdighet, frihet, demokrati,
jämställdhet, rättsstatsprincipen och respekten för
mänskliga rättigheter ska genomsyra hela verksamheten. Tyvärr ser det inte alltid ut så idag och här
måste vi som medlemmar och medborgare i Europa driva på för att EU inte bara ska visa solidaritet
med varandra inom unionen utan också med länder utanför Europas gränser. EU behöver ta på sig
ledartröjan för att visa handling när det kommer
till frågor om fattigdomsbekämpning, rättvis handelspolitik och lagen om offentlig upphandling. För
många medborgare i Sverige kan besluten i Bryssel
kännas avlägsna och möjligheten att påverka vara
liten. Men med denna text vill jag visa på att vi kan
alla vara med och påverka. Du och jag kan göra det
när vi handlar kaffe och bananer i affären på väg
hem från jobbet och Sveriges kommuner och lands-
94
M AGDA L E NA S T R E I J F F E RT
ting när de köper in till sin verksamhet. Genom vår
konsumentmakt visar vi politiker i Sverige och EU
att frågor om fattigdomsbekämpning och en rättvis
handel är viktiga.
EN FÖRÄNDRAD HANDELSPOLITIK
Idag lever nästan 1,2 miljarder människor
under den extrema fattigdomsgränsen på
1,25 dollar per dag. Ofta utan tillgång till
rent vatten, tillräckligt med mat eller ens
tak över huvudet.
Det är få som förblir oberörda av fakta om fattigdom. Att så mycket som var åttonde människa går
till sängs hungrig varje kväll är något som engagerar många. Men samtidigt är fattigdomsbekämpning, utrikes- och internationell handelspolitik
frågor som ofta ligger långt från de flesta männis-
SÅ K A N EU BI DR A T I L L FAT T IGD OM SBE K Ä M PN I NG
2014-02-10 16:08
kors vardag i Sverige. Möjligheten att påverka känns
liten. Samtidigt är det nära, genom det vi som individer, företag, kommun och organisationer handlar
på den globala marknaden.
Oavsett om det handlar om att köpa middag
till familjen eller kaffe till föreningsmötet
är vi som konsumenter inblandade i ekonomiska transaktioner som oftast berör länder
och människor långt utanför vår egen sfär.
Men det är denna handel som också är en av anledningarna till att vi under åren med millennie-målen
har sett en stor ekonomisk tillväxt i flera av världens fattigaste länder. Samtidigt vet vi att tillväxten är med och skapar problem. Ekonomin växer
på bekostnad av både mänskliga och miljömässiga
resurser. Handel är ett effektivt verktyg för fattig
domsbekämpning och hållbar utveckling, men
bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för
mänskliga rättigheter.
UNICEF bedömer i en rapport från 2011,
Global Inequality: Beyond the Bottom
Billion, att det i nuvarande takt kommer att
ta 800 år för världens en miljard fattigaste att
nå upp till tio procent av världens inkomster.
Ojämlikhet är ett problem, inte bara för de som är
fattigast, utan för hela samhällsutvecklingen. Samma rapport från UNICEF pekar på data som visar
att länder med stora klyftor också har långsammare
tillväxt, mer hälsoproblem, sociala problem och
politisk instabilitet. Om handel skall vara ett effektivt verktyg som bidrar till fattigdomsbekämpning
och hållbar utveckling, måste den vara utformad
för detta ändamål. En handel som tar hänsyn till
och stöttar odlare och anställda i utvecklingsländer
som idag befinner sig längst bak i handelskedjan,
där den hårda prispressen ofta sätter de mänskliga
rättigheterna ur spel.
Det finns stora utmaningar inom den globala handeln som den fungerar idag. Marknaden klarar inte
att på egen hand skapa inkluderande tillväxt. Mest
utsatta är råvaruproducenterna, i början av handelskedjan. Råvarupriserna är inom många branscher
mycket instabila och överlag har priserna sjunkit
dramatiskt de senaste 30 åren. Priset på vårt te och
kaffe är alldeles för lågt. Endast några få procent
hamnar hos odlarna som skördar kaffet, plockar
tebladen och rensar kakaofrukterna. Alltför ofta
sker även grova kränkningar av mänskliga rättigheter i produktionen av de varor som vi konsumerar
varje dag.
En stor utmaning är maktkoncentrationen i mitten
av ledet, mellan producent och konsument. Världshandeln kan liknas vid ett timglas. Det finns många
miljoner odlare och anställda som producerar råvaror till miljarder konsumenter. I mitten finns ett
fåtal stora livsmedelsjättar som kontrollerar råvaruhandel och förädling. Genom deras köpkraft kan de
pressa priserna och sätta spelreglerna.
Ta bananer till exempel. Av den globala
bananhandeln kontrolleras 70 procent av fem
företag. Resultatet är att den enskilde odlaren
har ett extremt underläge gentemot den hen
säljer till och konsumenten har små möjligheter till insyn och påverkan, trots tusentals
varor att välja mellan i butikshyllan.
95
2014-02-10 16:08
Fairtrade bidrar med verktyg för att motverka
obalanserna i handelskedjan genom kriterier som
stärker odlarnas och anställdas förhandlingskraft.
Fairtrade når idag ut till drygt 1,3 miljoner odlare
och anställda som säljer Fairtrade-märkta produkter genom tusentals stora och små företag på 120
marknader till miljontals konsumenter. Det är fortfarande en liten del av världsmarknaden, men det
visar att det går att skapa en handel som bidrar till
att människor kan lyfta sig ur fattigdom. Fairtrade
säkerställer att producenten verkligen gynnas av
de fördelar certifieringen ger genom att kontrollera handelstransaktionen mellan producenten
och köpare. Det gör att odlare och anställda kan
utkräva ansvar om inte företagen håller vad de lovat. Verktyg som gör att de kan ta makt över sina
liv, förbättra sin position och bekämpa fattigdomen
genom handel på rättvisa villkor. Samtidigt är det
ett effektivt verktyg för konsumenter att ställa högre krav på företagen och deras produkter, genom
att efterfråga varor som de vet bidrar till en positiv
utveckling.
I FN påbörjas nu förhandlingarna om hur de nya
utvecklingsmålen, som ska ta vid efter millenniemålen, skall se ut i praktiken. I slutdokumentet,
The Future We Want, inför toppmötet i Rio slog
man fast att utrotning av fattigdom fortfarande är
den största utmaning som världen står inför. Och
att fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling
måste gå hand i hand. Utifrån detta sattes en rad
globala mål upp som speglade alla tre dimensioner
av hållbarhet; ekonomisk, social och miljömässig
hållbarhet, det så kallade nya globala ramverket.
Dessa skall tillsammans med de kommande nya
utvecklingsmålen, utgöra de mål och strategier
96
för hur arbetet med en global utveckling ska se
ut efter 2015.
Sverige och framför allt EU måste öka insatserna
för att nå de globala utvecklingsmålen genom att
stärka anställda och småskaliga producenters möjligheter att ta sig ur fattigdom genom handel. Tillsammans med rättvis handelsrörelsen har Fairtrade
tagit fram prioriterade frågor som vi anser att EU
måste lyfta och driva i diskussionen om de nya utvecklingsmålen.
Den första frågan är att mänskliga rättigheter
och jämlikhet behöver vara ledstjärna för alla
politikområden. Människors förutsättningar
att lyfta sig ur fattigdom och förverkliga sin
potential måste stärkas. Utvecklingspolitiken
måste vara grundad i de tre pelarna för
hållbar utveckling; ekonomisk, social och
miljömässig hållbarhet. För att en sådan
agenda ska fungera måste den inkludera alla
politikområden. Det nya globala ramverket
behöver bygga på samstämmighet, där alla
politikområden, i såväl Sverige som inom EU,
drar åt samma håll.
Den andra frågan är att handel måste lyftas som ett
verktyg för hållbar utveckling. Handel är ett effektivt verktyg för fattigdomsbekämpning och hållbar
utveckling, men bara om handeln bygger på ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter. Handelsregler och praxis måste reformeras med målet att
övervinna orättvisor och att stärka anställda och
småskaliga producenter i utvecklingsländer för att
genom handel kunna ta sig ur fattigdom.
2014-02-10 16:08
Den tredje och avslutande frågan är att alla aktörer sumenter som du och jag. Den globala utvecklingen
på alla nivåer måste inkluderas och ta ansvar. Ge- har resulterat i att varje enskilt land, varje kommun
nom framgångsrika partnerskap kan vi motverka och dess medborgare är delaktiga i och påverkas av
vad som händer långt
fattigdom och ojämborta från landets
likhet på lokal nivå,
GRÄNSER MELLAN
egna gränser. Gränser
åstadkomma hållbar
LÄNDER SUDDAS UT OCH
mellan länder suddas
ekonomisk tillväxt på
nationell nivå och sä- DET ÖMSESIDIGA BEROENDET ut och det ömsesidiga
beroendet ökar. Allt
kerställa utveckling
ÖKAR. ALLT ANGÅR ALLA.
angår alla.
som inkluderar alla på
global nivå. Den nya
utvecklingsagendan måste därför stödja partnerSTÄLLA SOCIALA KRAV VID LAGEN
skap för hållbar utveckling mellan regeringar, loOM OFFENTLIG UPPHANDLING
kala myndigheter, företag, det civila samhällets organisationer och medborgare. Det är viktigt att alla Fairtrade och den internationella rättvishandelsröberörda parter tar ansvar och kan ställas till svars relsen visar upp exempel på hur konsu-menter och
inom ramverket för den nya utvecklingsagendan.
producenter gemensamt kan bidra till att bekämpa
fattigdom och verka för en hållbar produktion och
konsumtion. Fairtrade är inte lösningen på all värlMålet är att de prioriterade frågorna lyfts
i EU:s gemensamma position inför den
dens fattigdom, men visar att det går att skapa incinya utvecklingsagendan. Detta i linje med
tament för en handel som bidrar till att människor
kan lyfta sig ur fattigdom. Ett viktigt inslag i FairMinisterrådets och EU-kommissionens
12-stegsplan för hur millenniemålen ska
trades framgångar är det lokala engagemanget från
över 1 300 Fairtrade City-diplomerade kommuner
uppnås till 2015, där rättvis handel beskrivs
runt om i världen som verkar för både en privat och
som ett av de bästa verktygen för samstämoffentlig etisk konsumtion.
mig politik för utveckling och ett värdefullt
initiativ för att uppnå millenniemålen.
Här kan Sverige och EU utnyttja sin roll som beDet vilar ett stort ansvar på de ledande politikerna tydelsefulla konsumenter på den internationella
vid förhandlingsbordet. Men ska vi nå högnivåpa- marknaden genom den offentliga upphandlingen.
nelens nollvision kan fattigdomsbekämpning och På EU-nivå upphandlar offentliga institutioner för
det nya globala ramverket inte bara vara en fråga för 1 000 miljarder euro per år. Det motsvarar närmare
världens ledare eller bistånds- och utvecklingsmi- 20 procent av EU:s sammanlagda BNP. Också i Svenistrar. Det måste genomsyra, och vara måttstock- rige är stat, kommuner och landsting stora inköen inom alla politikområden, för politiker på alla pare. Här står offentlig upphandling, alltså sådant
nivåer, men även för företag, civilsamhälle och kon- som köps för våra skattepengar, för 15–20 procent
97
2014-02-10 16:08
av BNP vilket motsvarar runt 600 miljarder kronor
per år. All denna konsumtion kan vara ett verktyg
för en mer rättvis handel.
All offentlig upphandling är underställd lagen om
offentlig upphandling, LOU, som i sin tur är en implementering av gällande EU-direktiv. I början av
seklet var sociala aspekter knappt på agendan när
det pratades offentlig upphandling, men mycket har
hänt de senaste tio åren. Idag ser läget annorlunda
ut. Frågan är inte längre om man får ställa sociala
krav, utan vilka som bör ställas i olika branscher och
hur de bäst kan följas upp och utvärderas. I det nya
EU-direktiv som kommer till våren och som kommer implementeras i svensk lagstiftning uppmuntras offentliga institutioner att ställa sociala krav.
Detta tack vare det enträgna arbete som många
Fairtrade City-diplomerade kommuner har gjort
genom att inte bara ställa de mest grund¬läggande
etiska kraven utan även kräva att producenten skall
få ett pris som täcker kostnaderna för hållbar produktion, förfinansiering samt långsiktiga handels-
FLER JOBB OCH FÄRRE FATTIGA
För att lösa problemen och skapa
tillväxt och sysselsättning samordnar
EU sina åtgärder genom den så kallade
Europa 2020-strategin.
Europa 2020 ska bidra till en hållbar
ekonomi. De överordnade mål som ska
ha nåtts 2020 är:
75 procent av alla kvinnor och män i
åldrarna 20−64 ska ha ett jobb. Fler
ungdomar, äldre och lågkvalificerade
arbetstagare ska få jobb. Integrationen
av invandrare ska bli bättre.
98
relationer enligt principer för rättvis handel. Kommunerna har på så sätt skjutit fram positionerna på
området genom att visa att det går, och i vissa fall
även fått det rättsligt prövat. Något som påverkar
både attityder och praxis i Sverige och resten av
Europa.
AVSLUTNING
Världen har blivit mindre. Vi är övertygade om att
odlare, konsumenter, organisationer, folkvalda politiker, lokalt och globalt näringsliv tillsammans,
genom handel, kan påverka en av de största utmaningarna som världen står inför idag. Här kan och
bör EU visar på större handlingskraft för en mer
rättvis handelspolitik, i utformningen av de nya
utvecklingsmålen och i sitt fortsatta arbete för att
uppmuntra offentliga institutioner att ställa sociala
krav i offentlig upphandling.
MAGDALENA STREIJFFERT
GENERALSEKRETERARE FÖR FAIRTRADE SVERIGE
EU ska satsa 3 procent av BNP på
forskning och utveckling. Målet gäller
de kombinerade privata och offentliga
investeringarna.
Utsläppen av växthusgaser ska
minska med 20 procent jämfört med
1990. De förnybara energikällorna
ska ha 20 procents andel av den
slutliga energikonsumtionen.
Energieffektiviteten ska öka med 20
procent. Minskningen av utsläpp av
växthusgaser ska vara 30 procent
om andra utvecklade länder gör
jämförbara utsläppsminskningar
och utvecklingsländerna bidrar till
minskningen.
10 procent färre elever ska hoppa av
skolan i förtid och minst 40 procent av
30-34-åringarna ska ha högskole- eller
annan eftergymnasial utbildning.
20 miljoner färre människor ska vara
fattiga eller riskera att bli fattiga.
Texten kommer från riksdagens skrift
”oberoende EU-fakta”.
2014-02-10 16:08
UNDERLÄTTA
FÖR INDIVIDUELLA
UTBILDNINGSVÄGAR
KLARA ANDERSSON
B
land mina jämnåriga är det allt fler som väljer
att studera utomlands, inte endast en eller ett
par utbytesterminer, utan hela sina utbildningar.
Att flest svenska studenter väljer att studera i USA
eller Storbritannien handlar förstås delvis om låga
språkliga barriärer, men inte bara. En avgörande
anledning för dessa länders attraktivitet när det
handlar om högre utbildning är den inbyggda flexibiliteten i respektive lands utbildningssystem och
arbetsmarknad, något samtliga länder i Europa
borde ta efter.
Denna flexibilitet blir synlig dels inom själva utbildningens struktur, men också i steget mellan studier
och arbetsliv. Låt mig börja med att illustrera det
förstnämnda. I både USA och Storbritannien är det
möjligt för någon med en kandidatexamen i t ex
historia, moderna språk eller filosofi att fortsätta
sina studier på mastersnivå inom juridik eller ma-
U N DE R L ÄT TA F ÖR I N DI V I DU E L L A U T BI L DN I NG S VÄG A R
nagement; det är i samma grad möjligt för någon
med en kandidat i biologi eller biokemi att studera
medicin. De båda länderna har gjort detta möjligt
på olika sätt; i USA påbörjar man i regel inte yrkesorienterade utbildningar förrän efter man har fått
sin grundexamen från college, medan det i Storbritannien erbjuds s.k. conversion courses inom juridik, medicin mm, specifikt riktade mot dem som
redan har en kandidatexamen i ett annat ämne. Vill
man efter sin första examen byta bana i länder som
Sverige, Danmark och Tyskland är man i princip
tvungen att börja om på grundnivå inom sitt nya
ämne, utan att ha möjligheten att ta till vara sin tidigare examen i någon större utsträckning.
I en värld där arbetsmarknaden efterfrågar just
flexibla, innovativa arbetstagare, och där individen
knappast kan förvänta sig att arbeta inom samma
smala bransch under hela sitt yrkesliv, är det oer-
K L A R A A N DE R S S ON
99
2014-02-10 16:08
hört märkligt att all utbildning som inte är direkt
relaterad till individens nuvarande yrkesuppgifter
eller studier betraktas som mer eller mindre värdelös. Att undervärdera språkstudentens kommunikationsförmågor, eller filosofistudentens logiska
tänkande, bidrar inte bara till att viktiga kunskaper
inte tas till vara, det är också direkt kunskapsfientligt och ovärdigt vilket land som helst som gör anspråk på titeln kunskapsnation.
Låt oss vidare granska hur övergången mellan studier och arbetsliv fungerar i de anglosaxiska länderna. Här står Storbritannien för ett särskilt beundransvärt exempel.
Brittiska företag har insett att även de har ett
ansvar för tillgången på eftersökt arbetskraft
och erbjuder därför upp till ett år långa,
betalda s.k. graduate schemes där nybakade
studenter tränas för de aktuella jobben med
chans till fortsatt anställning.
Dessa graduate schemes är öppna för studenter
från vitt skilda utbildningsbakgrunder; så gott som
samtliga storbanker erbjuder t ex platser för de med
utbildningar i allt ifrån humaniora till naturvetenskap. Detta visar prov på en djupt sympatisk kunskapssyn. Det är knappast så att Storbritannien lider
brist på högkvalitativa utbildningar inom finans och
ekonomi och att bankerna därför väljer att anställa
studenter från andra utbildningsbakgrunder, utan
man har uppenbarligen insett värdet i den dynamik
som kommer av att anställda är tränade i olika sätt
att tänka och ser olika aspekter och möjligheter.
Brittiska, men även amerikanska, företag
visar även imponerande ansvarsfullhet för
10 0
studenter som fortfarande är mitt under
sin utbildning. Det finns en uppsjö av
praktikplatser under sommarlov, påsklov och
höstlov, och återigen är merparten öppna för
studenter inom alla områden.
En uppenbar kritik mot sådana arrangemang är att
praktikanter utgör en aldrig sinande källa till billig,
i vissa fall gratis, arbetskraft för företagen. Dessa
påstås stjäla jobb från äldre, ofta mer kvalificerade
individer, och man ifrågasätter ofta i vilken grad
praktikanter faktiskt drar fördel av den träning de
får. Något som emellertid ofta negligeras i debatten
är att deltagande i denna sorts arbetsförlagd praktik
är helt frivillig både för företagen och för de allra
flesta ungdomar och studenter. Företag är självständiga aktörer med syftet att generera vinst; studenter är vuxna individer som själva bär ansvaret för
sina liv och sin framtid i en föränderlig värld. Att
så pass många företag och studenter uppenbarligen
är villiga att utbyta tjänster i form av arbetskraft
respektive praktiska kunskaper (och eventuellt viss
betalning) visar att arbetsförlagd praktik betraktas
som något av en winwin-situation av de inblandade.
Företagen ökar sina vinster, studenter ges verktyg
att konkurrera på arbetsmarknaden och uppnår
samtidigt ökad självkännedom och kan bättre planera för sin framtid.
Och för de icke inblandade, de som förmodat får minskad tillgång till de jobb som praktikanterna utför? I
debatten tar denna diskussion ofta märkliga former.
Jobb har plötsligt blivit något av en mänsklig
rättighet, och det betraktas av överraskande
många som helt legitimt att dessa individers
påstådda ”rätt” till jobb tillåts inskränka
2014-02-10 16:08
företags och individers rätt att frivilligt
utbyta tjänster.
Vad skulle denna rätt till jobb innebära? Att vissa
individer har rätt till ett jobb just på min arbetsplats? Eller på din arbetsplats? Vem ska ta ansvar
för att en sådan rättighet uppfylls? Staten? Enskilda
företag? Det blir snabbt tydligt att det är mer eller
mindre absurt att på detta sätt framställa det som
om jobb är någon sorts medborgerlig rättighet.
Är ökad reglering av praktikplatser i europeiska länder ett steg på vägen mot en rättvisare arbetsmarknad? Det är tveksamt. På en rättvis arbetsmarknad
värderas människors kunskaper och förmågor oberoende av yttre faktorer såsom kön, etnicitet och
ålder. Det står varje person fritt att försöka övertyga en arbetsgivare att han eller hon skulle vara
en större tillgång än en praktikant. Huruvida han
eller hon väljer att trycka på erfarenhet, kunskaper
eller rena kostnadsargument är upp till honom eller henne. Om ansvaret för praktikplatser läggs på
företagen, utan politisk klåfingrighet, uppnår vi en
situation då den arbetssökande inte hindras att söka
praktik istället för jobb, och praktikanten är fri att
söka jobb istället för en praktikplats. Det enda som
skiljer de sökande åt är alltså eventuellt ålder och
grad av erfarenhet.
Företaget hamnar oavsett i en position där det måste väga vad praktikanten har att erbjuda mot vad
den arbetssökande har att erbjuda. Jag vill hävda
att tillsättningen av en tjänst inte blir mer rättvis
än såhär. Yttre faktorer som ålder, kön, etnicitet
osv kommer alltid att ha en viss effekt på arbetsgivarens beslut, men detta kan undvikas genom
lagstiftning mot diskriminering. Att reglera antalet
praktikplatser samt eventuella arbetsuppgifter för
att dessa påstås missgynna äldre arbetstagare är att
skjuta förbi målet. Problemet man talar om är inte
praktikplatserna i sig, utan en allmän diskriminering mot äldre på arbetsmarknaden. Att eliminera
diskriminering är ett viktigt steg mot en mer rättvis
arbetsmarknad. Detta är värt att satsa på; ökad reglering av praktikplatser är det inte.
Det hävdas ofta att en mer flexibel arbetsmarknad
skulle leda till en mer dynamisk ekonomi som förmår lyfta Europa ur den recession som sedan flera
år plågar vår kontinent. För att uppnå detta är det av
yttersta vikt att enskilda individer så väl som företag ges ökad självständighet och manöverutrymme.
Ett grundläggande led i detta är att skapa ett mer
flexibelt system för högre utbildning, där individen
tillåts ändra sig och tillgodogöra sig de personliga
och kunskapsmässiga fördelar som studier inom
flera ämnesområden medför. Det är också av yttersta vikt att uppmuntra företag att ta ett större
ansvar för att säkra sin framtida tillgång till lämplig
arbetskraft genom att i högre grad tillhandahålla
träning, både för studenter och äldre arbetstagare,
samt att ge företagen friheten att själva utforma
ramarna för detta. Huruvida det nuvarande systemet orsakade eller endast inte förmådde hindra att
Europa blev fast i en djup recession låter jag vara
osagt, men vad vi emellertid kan ta fasta på är att
förändring måste till för att rusta Europa för framtiden. Låt oss kämpa för detta i en anda präglad av
tro på kunskap och utbildning, samt respekt för den
enskilda individens personliga val.
KLARA ANDERSSON
STUDERAR FILOSOFI I LONDON
101
2014-02-10 16:08
EKONOMISK KRIS
FÖDER UNGDOMLIGT
SAMFÖRSTÅND
FELIX KÖNIG
M
ånga unga som växer upp i Sverige idag möter utmaningar på ett stort antal områden i
livet. Läget för unga människor är tufft på arbetsmarknaden, men också när det handlar om att
skaffa en bostad, att må bra psykiskt och att kunna
ha makt över sitt liv och sina relationer. Det finns
stora utmaningar för unga och alla kan de knytas
samman i ett enda ord: självständighet.
10 2
attityd- och värderingsstudie för 2013 slås fast att de
viktigaste frågorna för dagens svenska ungdomar är
ekonomisk trygghet och fast arbete. Man vill vara
självständig. Precis på samma vis som unga i andra
europeiska länder.
Kan detta vara en början på en generationssolidaritet i Europa? En gemensam
upplevelse, ett trauma, som unga människor
delar oavsett vilket land i Europa de växt
upp i genomgår? Något som kan föda ett
samförstånd?
Sverige har i årtionden haft ett bättre läge än övriga
länder i både EU och resten av Europa. Det har varit ett bra land för unga att växa upp i. Men är det
verkligen fortfarande så? Medierapporteringen visar något annat. Den höga ungdomsarbetslösheten
likaså. I september 2013 var 22,8 procent av Sveriges
ungdomar mellan 15 och 24 år arbetslösa. Sverige är
inte längre bäst i klassen, utan ligger bara strax under genomsnittet när den internationella ungdomsarbetslösheten redovisas. I Ungdoms
styrelsens
Nå, alla ungdomar i Europa växer förstås inte upp i
trauman. Drygt hälften av de unga spanjorerna har
trots allt ett jobb. Den andra hälften lever dock i
en oro, som väl kan förstås av de svenska ungdomar som sitter i motsvarande sits. Vi ser hur unga
människor i Sverige är dubbelt så oroliga för sin
F E L I X KÖN IG
E KONOM I SK K R I S F ÖDE R U NGD OM L IG T SA M F ÖR S TÅ N D
2014-02-10 16:08
position på arbetsmarknaden nu, jämfört med för
tio år sedan. Nästan var femte ung svensk har nu
en sådan oro, enligt ovan nämnda studie från Ungdomsstyrelsen. Visst påverkar den känslan unga i
Sverige och visst kan den också skapa en känsla av
gemenskap mellan unga oavsett var de bor.
Vad behöver då dessa unga? Unga som saknar sin
självständighet och känner sig maktlösa i den situation de befinner sig i?
Unga behöver ges möjlighet att påverka. Unga behöver informeras om vilka möjligheter de har att
påverka. Unga behöver tas på allvar. Ett system som
inte på ett trovärdigt sätt inkluderar unga i politiska
processer och beslut, har problem. Det är i de länderna, institutionerna, samarbetsorganen som man
ofta diskuterar – hur ska vi få unga att engagera sig?
Hur ska vi se till att unga gör det de ska? Hur kan
vi stärka deras politiska fostran? Diskussionerna
sker utifrån perspektivet att unga inte har sina egna
drivkrafter eller vill delta, utan förväntas vara passiva mottagare. Samtidigt straffar man unga som
tar just den rollen. Det är ett moment 22, som dessutom baseras på felaktiga slutsatser.
Så sent som i maj 2013 släppte EU-kommissionen
en opinionsundersökning* som visar att två av tre
unga européer planerar att rösta i valet till Europaparlamentet 2014. För svenska ungdomar är siffran
över 75 procent. Unga i Europa vill påverka men för
att dessa siffror ska stå sig till valet, behöver de unga
bli bemötta med respekt, ett direkt tilltal och med
ett tydligt budskap: era frågor är våra frågor. Vi vill
utveckla samhället tillsammans med er.
Inför Europaparlamentsvalet är det viktigt
att bedriva satsningar för att fler unga ska
rösta. Det är viktigt att fler unga ser de vägar
europeisk politik kan påverkas och hur man
kan utkräva ansvar av de som har makt.
Samtidigt är detta helt omöjligt utan att unga
blir tydligt definierade som en väljargrupp,
vars röster politiska partier faktiskt vill åt.
Dit har vi en lång väg att gå.
Vårens stora politiska utmaning i Sverige blir att
lyssna på de unga – på riktigt. Att tilltala unga i
frågor som rör dem, istället för att prata om ”vad
de unga tycker”. Att våga tala klarspråk i politiska
frågor och därigenom öka förtroendet för det politiska samtalet och dess aktörer. Parallellt med detta:
låt oss dra nytta av det samförstånd unga i Europa
känner idag! Låt oss dela med oss av lyckade projekt
och ta intryck av andras. Det om något skulle vara
ett exempel på EU-samarbetets verkligt goda sidor.
FELIX KÖNIG
ORDFÖRANDE I LSU – SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER
* http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-462_en.htm
E KONOM I SK K R I S F ÖDE R U NGD OM L IG T SA M F ÖR S TÅ N D
F E L I X KÖN IG
103
2014-02-10 16:08
2014-02-10 16:08
HÅLLBARA
VÄGAR
FRAMÅT
INLEDNING | HANNA BEGLER
D
et gamla året är avslutat och 2014 gör entré
i ett Europa där mångas blickar vänds mot
valet till Europaparlamentet i maj. De europeiska
medierna har inlett sin uppladdning, lobbyisternas spinneri intensifieras, runtom i Europas länder
börjar mängder av politiskt aktiva att samla ihop
sig i sina partier. Kampanjer mejslas fram, utspel
förbereds, den politiska argumentationen slipas till
förfining. Ideologiska budskap förpackas, finputsas,
levereras. Det är ett fascinerande maskineri som enträget kommer att arbeta fram till kulmen i slutet
av maj månad.
Då kommer det att avgöras, då kommer
domen från den grupp som så märkligt tycks
stå både i centrum av en valrörelse och i dess
yttersta periferi: medborgarna.
EU är inte ungt längre, unionen har vuxit och un-
H Å L L BA R A VÄG A R F R A M ÅT
der åren har dess inverkan på medlemsländerna
stadigt ökat. Genom tilltagande harmonisering av
lagstiftningen omfattar Bryssels inflytande allt fler
områden. Men vad känner dagens EU-medborgare
för den union som de är en del av? Frustration, förtröstan, inspiration – uppgivenhet?
Medan känslorna nog varierar finns det ett
enskilt ord som allt bättre tycks beskriva
många EU-medborgares förhållande till sin
union: alienation.
Våra förutsättningar och möjligheter påverkas
idag till stor del av de beslut som tas i EU. Under
valåret 2014 har EU:s medborgare rätten att välja
sina representanter till det europeiska parlamentet
och på så sätt chans att påverka unionens framtida
riktning. Och ändå – varför är det så många som
knappt bryr sig om EU-valet? Varför måste svenska
H A N NA BE GL E R
10 5
2014-02-10 16:08
partistrateger under ”supervalåret” 2014 påminna
sina partikamrater om att EU-valet inte ska ses som
något genrep inför de ”riktiga” valen till hösten?
Varför pratar även politiska journalister om EUvalet som en temperaturmätare inför riksdagsvalet,
och spånar över vilken inverkan som utgången av
EU-valet väntas få på de olika partiernas resultat i
höstens val?
Det finns en intim koppling mellan alienation och
maktlöshet. Den europeiska unionen är en snårig
apparat, en tung koloss med en invecklad struktur där den vanlige medborgaren har svårt att veta
vilka beslut som fattas av vem och hur. Utdragna
processer och gradvisa förändringar gör EU både
svåråtkomligt och diffust. Vilken betydelse har det
då vad den enskilde gör, hur mycket inflytande har
egentligen en medborgare?
På flera sätt påminner den relation som
många medborgare har till EU om deras
förhållande till vad som har beskrivits som
en av vår tids stora ödesfrågor: klimatet.
KLIMATFRÅGANS PRIMAT
”När folk är på museum är de mest här för att ha kul
och inte tänka så mycket. Och klimatutställningen är nyttig men har inte ett så muntert budskap
– att vi människor håller på att förstöra världen.”
Uttalandet kommer från en museiguide på Naturhistoriska riksmuseet, intervjuad i Sveriges Radio i
januari 2014. En vardagsbetraktelse, ett frankt konstaterande. Och ändå säger orden så mycket.
Människan har alltid haft en imponerande förmåga
att förtränga sådant som är obehagligt att tänka på.
10 6
Särskilt lätt blir detta då det gäller en fråga som
både är komplicerad och som vi har svårt att på allvar tro oss kunna påverka. Klimatfrågan är till sin
natur komplex och mångfacetterad och för många
går tanken på den relativt lätt att frigöra sig ifrån.
Trots att de flesta av oss känner till vad som händer
med klimatet och att vi på något sätt bär delar av
ansvaret för detta, tycks det gå utmärkt att bortse
från dessa tankar och leva vidare som förr.
Det är en återkommande förhoppning inför
varje val bland de flesta miljöengagerade
– drömmen om att klimatet ska bli en av de
viktigaste valfrågorna, att klimatfrågan ska
placeras högst upp på den politiska agendan.
Som miljöengagerad är det naturligt att känna så.
Samtidigt finns det andra politiskt intresserade som
inte riktigt kan känna något större engagemang för
klimatet. Människor som visserligen anser att det är
en viktig fråga, men som snarare betraktar klimatfrågan som en bland många viktiga politiska frågor.
Kan klimatfrågan segla upp som en av de stora valfrågorna inför valet till Europaparlamentet 2014?
Låt oss för en kort stund uppehålla oss vid begreppet ”valfråga”. Ordet inrymmer en tidsdimension,
det är kopplat till en viss händelse – ett val, som
äger rum vid en viss tidpunkt – under ett specifikt
år. Inneboende i begreppet ligger att dess meningsinnehåll är utbytbart. En valfråga är per definition
konjunkturberoende.
Vad säger det om klimatfrågans utsikter att bli en
valfråga? Vad säger det om klimatfrågans lämplighet att bli en valfråga? Att klimatfrågan av många
ses som en isolerad fråga och även behandlas som
H A N NA BE GL E R
2014-02-10 16:08
en sådan i den allmänna debatten, är inget nytt.
Frågan utgör i hög grad ett avgränsat politikområde
som vissa lobbar för, och somliga kan enormt mycket om. Men hur isolerad är klimatfrågan egentligen,
hur mycket går den att skilja från övriga politikområden?
den. Behovet att minska klimatutsläppen skapar en
efterfrågan på nya energilösningar och miljövänlig teknik. För detta krävs innovationsfrämjande
satsningar och en förnyad forsknings- och utvecklingspolitik. Med ökad efterfrågan på nya produkter skapas behov av arbetskraft, därtill uppstår nya
exportmöjligheter som i sin tur påverkar tillväxten
Som politiskt intresserad var det lite av ett upp- i ekonomin. Dessutom är klimatfrågans inverkan
vaknande när jag på allvar började sätta mig in i på stadsplaneringsområdet av central betydelse.
klimatfrågan och plötsligt kunde se hur intimt den Byggnaders konstruktion och placering, trafiksyshänger samman med så många andra politikom- temens struktur – städers planering spelar roll både
råden. Mest slående var hur klimatfrågan i högsta vad gäller att minska utsläpp och att anpassa sig till
de konsekvenser som
grad är kopplat till fatökade utsläpp kan föra
tigdomsbekämpning –
INTE MINST ÄR
med sig.
och på så sätt i grunden
KLIMATFRÅGAN ÄVEN EN
handlar om internationell solidaritet. Det SÄKERHETSPOLITISK FRÅGA. Klimatfrågan är till
sin natur helt enkelt så
är fattiga människor i
fattigare delar av världen som drabbas värst av de komplex att den får implikationer på de mest disväderförändringar och havsnivåhöjningar som föl- parata politiska områden. Är det då ens möjligt att
jer av ett varmare klimat: bristfällig infrastruktur se klimatfrågan som en enskild politisk fråga? Och
och instabila byggnader har svårare att stå emot, – ges frågan större betydelse för att vi ser den som
en sådan?
livsmedelsförsörjningen blir lidande.
Klimatet är även en jämställdhetsfråga, kvinnor
bedöms vara de som generellt sett påverkas mest av
klimatförändringarna. Frågans koppling till migrationspolitik är också påtaglig. I framtiden väntas
tilltagande migrationsströmmar som följd av ett
alltmer extremt klimat. Inte minst är klimatfrågan
även en säkerhetspolitisk fråga. Kampen om allt
knappare naturresurser väntas leda till ökade konflikter och ett förändrat geopolitiskt landskap.
Den europeiska unionen är ett storslaget projekt,
uppbyggt kring idén om en gemenskap, idén om ett
enat folk och en enad kontinent där varor, tjänster och medborgare ska kunna röra sig fritt. Ytterst
handlar det europeiska unionsbyggandet om en vision om vad Europa skulle kunna vara.
På själva åtgärdssidan finns också tydliga kopplingar mellan klimatfrågan och andra politikområ-
”We must go back to teach Europeans to love
Europe.”
EU OCH KLIMATFRÅGAN
BEHÖVER VARANDRA
H A N NA BE GL E R
10 7
2014-02-10 16:08
Orden tillskrivs Jean-Claude Juncker, luxemburgsk
premiärminister och under många år ordförande
för Eurogruppen. Yttrandet säger flera saker: att det
fanns en tid då européerna älskade sin kontinent
mer än vad de gör idag, att det är viktigt att de lär
sig älska den återigen och att detta är en uppgift som
ska utläras av deras politiker. Det är ett decennium
sedan orden yttrades, men många skulle nog hävda
att de har stor bäring även idag.
I spåren av den ekonomiska krisen är det också ett
återkommande inslag i debatten – att européerna
inte riktigt tycks känna någon större kärlek till sin
kontinent, eller någon tillhörighet med varandra.
För vissa har därtill själva grundtanken om ett enat
Europa alltid varit problematisk – en europeisk gemenskap har inte sällan grundats på uppförandet
av murar som stänger ute de som inte är en del av
denna gemenskap. Men en stark inre gemenskap
kan också vara en grund utifrån vilken man kan
vända sig utåt mot resten av världen.
För inte alltför länge sedan ansågs EU spela en pådrivande roll i klimatfrågan. Kan en önskan om att
öka medborgarnas engagemang för både EU och för
klimatfrågan gå hand i hand? Kan detta ske genom
ett EU som både omfamnar sina medborgare, samtidigt som det vänder sig utåt, och kan medborgarna själva vara med och påverka denna utveckling?
I en tid där många medborgare upplever att EU
fjärmar sig från dem, att det väldiga unionsbygget inte bara sluter sina portar mot världen utanför
Europa, utan också mot sina egna medborgare, bör
botemedlet handla om just detta: ökat engagemang
genom förståelse, inkludering och delaktighet. Det
10 8
måste tydliggöras på vilka sätt medborgare påverkas av EU, hur systemet hänger ihop men också
vilka möjligheter det ger för den enskilde medborgaren att påverka unionens framtida riktning.
Om de sätt som klimatfrågan är införlivad i olika
politiska områden kan tydliggöras, så bör frågan
också bli angelägen för branscher och människor
som tidigare varit ointresserade eller oengagerade i
frågan. För klimatfrågan angår oss alla, den är inte
en bland många andra viktiga frågor, en separat
utställning på ett museum som man kan välja att
hoppa över. I själva verket handlar klimatfrågan om
grunden för hela mänsklighetens existens. Mer angelägen än så kan en fråga knappast vara.
Ett EU som återupptar sin pådrivande roll i klimatfrågan och samtidigt lyckas integrera frågan i alla
politikområden skulle kunna minska människors
känsla av alienation både för klimatfrågan och för
EU. Då krävs det också att samtliga branscher inom
olika politiska sektorer visar på klimatfrågan relevans för deras respektive områden.
Valet till Europaparlamentet 2014 kommer att följas av nya val. Då önskar jag att det inte kommer
att höjas förhoppningar om att klimatet ska bli en
valfråga. Jag önskar att klimatfrågan vid det laget
är naturligt införlivad i samtliga av EU-ländernas
politikområden och att ingen, varken medborgare
eller politiker, kan undgå att behöva förhålla sig till
den.
HANNA BEGLER
PROGRAMANSVARIG HÅLLBARA STÄDER, GLOBAL UTMANING
H A N NA BE GL E R
2014-02-10 16:08
GLIMTAR AV HOPP…
ATT EXPORTERA
GUN BENGTSSON
D
Jo, jag vet, säger Du. Men vad kan jag i min maktlöshet uträtta?
för miljöarbetet. Detta eftersom det kan skrämma
tänkbara väljare. Vi måste våga tro arr våra personliga val och åtgärder har betydelse. Miljöaktive
Petter Bergström i Gudhem skriver: ”Det är rätt illa
ställt med vår jord. Och här går jag och tänker att
det nog påverkar om jag kämpar med att minska
min lilla andel av världens konsumerande fossila
bränslen, kärnkraftsel, och importerade produkter.
Ändå, en praktisk handling, även om den är liten,
förändrar på riktigt. Det man säger och tycker, det
blir kanske inte mer än så, men det man gör det blir
gjort. Det vet jag säkert. Det jaf tror och hoppas på
är att gott föder gott. Visar man att man bryr sig,
kommer andra också att bry sig. Om vi själva gör
vårt bästa för att leva på ett hållbart och solidariskt
sätt, då kommer våra barn säkert också att göra det.”
Samtliga riksdagspartier är sorgligt räddhågade
och vågar inte presentera skarpa förslag till gagn
Somliga politiker antyder att de åtgärder som genomförs i lilla Sverige inte har någon betydelse.
et tog många generationer att bygga industrisamhället. Informationssamhället kom
snabbare. Nu måste vi bygga om till ekosamhället.
Vi har börjat lite trevande – hur snabbt ska det gå?
En klok man påminde om att Livet börjar i
jorden och inte på börsen. Med den insikten
borde vi vara rädda om och skydda varenda
näve mull: att den inte för alltid ska förstöras
av radioaktivt nedfall, inte infekteras av
kemisamhällets alla utsläpp eller bli en
dödlig fara för betande djur när vi kastar
plast och vassa tomburkar omkring oss.
GL I M TA R AV HOPP…AT T E X P ORT E R A
GU N BE NG T S S ON
10 9
2014-02-10 16:08
De verkliga problemen är t.ex. USA, Kina eller
stormrika Gulfstater. Detta resonemang håller inte
– då vore allt annat politiskt arbete meningslöst.
Klimathotet är på allvar och följer inte nationsgränserna. Flyktingskarorna vid den rike mannens dörr
är människor som Du och jag. Stora klimatkatastrofer kan i en nära framtid ge miljontals flyende.
och finna en väg vidare. Personalen på arbetsförmedlingen måste få resurser, kunskaper och god
vilja att se till den enskilde.
Den fyndige Tage Danielsson skrev: ”Om man
vägrar se bakåt och inte vågar se framåt får man se
upp.” Därför kommer nu en liten tillbakablick. Det
handlar om två avlidna personer.
Redan 1967 kunde man läsa i Arbetaren: ”Vakenhet inför de problem som mänskligheten står inför Tidigt 1960-tal lärde jag känna ”Kia” som hade en
omfattande cp-skada.
är mentalt konfliktskaNär vi träffades var jag
pande om man inte samEKOSAMHÄLLET SKA
tidigt får en möjlighet att
BYGGAS I GEMENSKAP OCH nybliven student. Nästan
jämngamla Kia hade inte
kanalisera ett nyvunnet
PRÄGLAS
AV
DELAKTIGHET,
fått någon ordnad skolengagemang i praktisk
handling.”
RÄTTVISA OCH ÖPPENHET. gång. Hon bodde med
sina föräldrar som gav
Ekosamhället ska byggas i gemenskap och präglas henne bästa tänkbara omvårdnad utifrån tidens
av delaktighet, rättvisa och öppenhet.
förutsättningar. Fadern anpassade sitt arbetsliv efter Kias behov. Han arbetade ständigt natt för att
Professor Bengt Sarrin säger ”Ju högre värde pengar komma hem tidig morgon och assistera vid alla lyft
och arbete tillmäts i ett samhälle desto större blir li- till badrum och toalett. Först efter 1967 fick männdandet för dem som stöts ut från arbetsmarknaden.” iskor som Kia skolplikt. Efterhand kom hon till ett
Ett parti som förordar arbetslinjen som lösning på gruppboende. Våra vägar skildes. Jag kan fortfaalla samhällsproblem kommer arr få svårt med tro- rande grubbla över om en Blisstavla hade varit Kia
värdigheten. Den som saknat varaktigt jobb i flera år till hjälp. Hon bemöttes som lätt utvecklingsstörd,
tappar till slut allt självförtroende. Unga utan arbete men jag kan tänka mig att Kia var normalbegåvad.
blir lätt isolerade. Problemen är stora i Sverige och är
än större i många Europeiska länder. En liten pojke Hur många människor runt om i Europa lever idag
på besök hos skolkuratorn berättar om sin tuffa fa- som Kia gjorde på 60-talet? Får alla med funktionsmiljesituation och sin stora ensamhet. Det enda som nedsättningar verkligen riktig skolgång? Möjlighet
ger tröst är en akvariefisk. Den förvånade kuratorn till ett självständigt liv?
undrar: ”..men med fisken kan du ju inte prata!?”
Pojken svarar: ”Ja, men han ser mig.”
På 1960-talet fanns 56 kommuner i Skaraborgs län.
I hälften av dessa bodde 67 personer – inte eftersom
Varje arbetslös individ har ett behov av att bli sedd de var gamla, utan på grund av psykiska eller fysis-
110
GU N BE NG T S S ON
2014-02-10 16:08
ka funktionsnedsättningar. En av dem var ”Karl”.
Han föddes med ett vanskapt högerben. Karl mobbades i skolan och någon kastade sten på honom.
Såret sköttes inte och han fick benröta. Yngst i en
stor syskonskara drabbades han svårt när modern
dog då Karl var ett drygt år. I tonåren skickades
Karl till vanföreanstalt, men ansågs för svag för yrkesutbildning. Efter faderns död flyttades Karl runt
mellan olika anstalter – en tid bodde han i Dalsland
där han hjälpte till att sköta värmecentralen på ett
arbetshem. När vi träffades var han i 60-årsåldern,
gick med två käppar och talade lite sluddrigt. Han
bodde på ett ålderdomshem där han hjälpte till
med städning, knöt ryamattor och läste noggrant
tidningen varje dag. Arbetslinjen? Jag kan inte låta
bli att vara lite ironisk!
Runt om i Europa går det säkert att hitta många liknande öden; människor som utnyttjas som billig arbetskraft, får ”flitpengar”, men inte en egen tillvaro.
I Sverige trädde 1994 två lagar i kraft som kom
att innebära möjlighet till självbestämmande för
många med funktionsnedsättning: LSS (Lagen om
Stöd och Service till vissa funktionshindrade) och
LASS (Lagen om assistansersättning). Idag finns det
cirka 16 000 brukare och 80 000 personliga assistenter i tjänst.
Hur är situationen i Europa? Danmark och Norge
har sina egna varianter av personlig assistans. På
Island planeras för en egen modell. Personlig assistent är ett yrke som ibland passar människor som
annars inte kan tänka sig ett vårdarbete.
telser under rubriken Livsbilder. Det har varit en
digital insamling som vänt sig till personer med
funktionsnedsättning, anhöriga och föreningar.
Resultatet finns att ta del av på livsbild.se. Av materialet har också skapas en vandringsutställning.
Sveriges EU-parlamentariker har verkligen goda
projekt att exportera.
Ekosamhället behöver kunniga odlare, både i liten
skala och i stora jordbruksföretag. Vi inser alltmera
att livsmedel ska produceras så nära konsumenterna som möjligt.
Som ett redskap för denna goda utveckling kom
tidskriften ÅTER – forum för självförsörjning icg
alternativt boende på landsbygden. Ansvarig utgivare, Petter Bergström, började i liten skala. Han har
skickligt skapat en kunskapsbank och ett nätverk
till stöd för landsbygdsboende. Prenumeranter får
sätta in gratisannonser och här förmedlas husdjur,
plogar, vävstolar och fastigheter – allt mellan himmel och jord. ÅTER är nu väletablerad med 7120
prenumeranter och 800 inlägg varje dag på hemsidan Alternativ.nu. Där studeras nyanläggning av
trädgårdsland, att leva utan el, rabarber, osv, osv, osv.
Jag hör talas om att unga, arbetslösa greker flyttar
till morfar och mormor på landet för att testa om
stadslivet går att försaka. Kanske finns tidningen
ÅTER snart i grekisk eller polsk variant?
Det världsvida hör samman med det vardagsnära.
GUN BENGTSSON
HandikappHistoriska Föreningen (HHF) har i ett
samarbete med Nordiska Muséet samlat in berät-
RÖD-GRÖN DEBATTÖR OCH SOCIONOM
GU N BE NG T S S ON
111
2014-02-10 16:08
MITT EUROPA
CHRISTER SANNE
A
merikaner spenderar mer men européer får mer
mindre i Europa än i USA (och i gamla
ut av sin konsumtion. Amerikanen häller i sig
samväldesländer).
en mugg kaffe, européer sitter på kafé och umgås. Det
menade Tibor Scitovsky i en tidig bok om hur ekono- Det visar Wilkinson och Pickett mycket övertyganmin egentligen fungerar
de i ”Jämlikhetsanden”:
(”The Joyless Economy”
jämlika länder har minDET INTE ÄR
1976). Amerikaner inrikdre sociala problem och
INKOMSTNIVÅN
SOM
de europeiska är jämlitar sig på att tjäna pengar;
BESTÄMMER HUR VÄL ETT kare, dvs. har mindre ineuropéer tänker mer på
att få ut mesta möjliga
LAND FUNGERAR SOCIALT komstklyftor. Det gäller
för sina pengar.
för en bedövande lång
UTAN JÄMLIKHETEN.
lista problem: livslängd
och barnadödlighet,
Kanske gäller det
mental ohälsa, narkotika- och alkoholmissbruk,
fortfarande men det finns också andra
fetma, skolprestationer, tonårsmödrar, mordfrekskillnader, mer påtagliga, mellan USA och
Europa. Semestern är dubbelt så lång här.
vens, fängelsebefolkning. Inte bara de fattiga utan
även de rika kommer att leva ett bättre liv i jämlika
Sjukförsäkring och pensioner täcker alla.
länder, hävdar författarna. I Europa sticker dock
Nyblivna mammor (ibland pappor också)
Portugal och Storbritannien ut – både som mer
får ledigt för att stanna hemma med sina
ojämlika och genom större problem.
små. Och överlag är de sociala problemen
112
C H R I S T E R SA N N E
M I T T EU ROPA
2014-02-10 16:08
Europa är alltså bra att leva i. Och det är viktigt
notera att det inte är inkomstnivån som bestämmer
hur väl ett land fungerar socialt utan jämlikheten.
Av de länder som jämförs fungerar några av de rikaste sämst. All ”lyckoforskning” säger också att
inkomsten spelar en liten roll för tillfredställelsen
med livet. Mer är inte bättre på den inkomstnivå
som de flesta länder i Europa kan uppvisa.
Det kan vara en bra utgångspunkt när vi betraktar
världens två överskuggande utmaningar. För det första att en miljard människor hungrar varje dag. För
det andra att samtidigt exploateras naturresurserna
på ett helt ohållbart sätt. Redan idag skulle det behövas 1½ jordklot för att vi inte skulle tära på jordens
naturkapital. Dessutom hotar överexploateringen av
naturresurser att vi ge oss ett varmare klimat.
Det här beror främst på att en annan miljard människor, de rikaste, lever flott. De flesta av dem bor i
Europa, i USA och sedan spridda som rika enklaver
i många länder. Att befolkningen ökar är också problematiskt för de fattiga länder där det sker, men det
verkligt stora globala hotet mot en hållbar framtid
är ”konsumtionsexplosionen”.
Europa kan inte lösa världens problem men
för att nå ett one-planet living (som engelsmännen säger) måste de redan rika hålla igen
på sin konsumtion eller trappa ner. Vi ska
inte motsätta oss – och kan inte förhindra –
att de fattiga i världen lyfter sig i standard så
att de får mat, bostäder, skolor, sjukhus osv.
Det är vad Europa kan göra inom sin rådighet
för att ge de fattiga i världen större möjlighet
att förbättra sin levnadsstandard. Och det
kan vi göra utan större uppoffringar.
M I T T EU ROPA
Jämförelsen här ovan mellan Europa och andra delar av världen är naturligtvis oerhört grov men jag
tar fasta på den i alla fall. I Europa finns också en
tradition av samhällelig planlösning. Den franska
revolutionen inspirerade med sina stolta nyckelord:
frihet, jämlikhet och broderskap. Bismarck införde
sociala trygghetsförsäkringar. Arbetarrörelsen har
varit stark och medverkat till att skapa välfärdsstater
som inkluderade alla medborgare. Det är därför inte
en slump att olika internationella jämförelser visar att
ett antal europeiska stater är de bästa att leva i idag.
Det ska också medges att Europa har en förfärande
historia med inbördes krig, ofta religiöst inspirerade, kolonialism och Förintelsen. Men senare tid har
Europa också visat hur nationalstater kan ge upp
en del av sin självständighet för att uppnå gemensamma mål som i EU. Och vi har tagit på oss vissa
kostnader för att dämpa miljöskadorna av produktionen. Vi beskattar fossila bränslen och vi kräver
utsläppsrätter för koldioxid. Det sista är i praktiken
inte så mycket värt som broms men det är ändå ett
principiellt åtagande som andra länder, t ex USA
och Kina, vägrat ta på sig.
Nu behöver vi inte vara med i kapplöpningen med
de andra som växer snabbare – Kina, Indien, Brasilien, Turkiet osv. Det finns också mycket kritiskt att
säga om dessa upphinnarländers utveckling. Många
lever politiskt farligt och osäkert. Den ekonomiska
tillväxten tycks göra många ”snuskigt rika” (för att
anknyta till den pakistanske författaren Moshin
Hamid) men fattigdomen består. Kina har enligt
Forbes lista 168 dollarmiljardärer samtidigt som
nästan två hundra miljoner kineser fortfarande
är extremt fattiga. Därför jäser missnöjet med de
sociala klyftorna i Kina. I Bangladesh handlar en
113
2014-02-10 16:08
aktuell konflikt om att textilarbetarna kräver fördubblade löner (och för att ge perspektiv på inkomstklyftan i världen: det handlar om att gå från
300 till 450 kr – per månad!).
Dessutom är miljöskadorna oerhörda i dessa länder.
Koldioxidutsläppen – med global inverkan – må
vara måttliga (även om kinesernas utsläpp per capita idag är jämförbara med svenskarnas) men lokalt
har man rökgaser och orenat vatten, tömda vattenreservoarer, skövlade skogar och mangrovestränder
och koraller osv. Ganska snart måste länderna ta tag
i sina miljöproblem för att de hotar medborgarnas
hälsa – bygga reningsverk och rena avloppen och ta
hand om gifter från produktionen. Allt sådant som
på det hela taget görs i Europa. Det kostar vi på oss
och andra kommer att behöva göra det och då blir
konkurrensvillkoren lite mer jämbördiga.
Vi kan hålla igen för att på det hela taget har vi
en godtagbar levnadsstandard i Europa – förvisso
inte för alla grupper i alla länder men i genomsnitt
och tillräckligt för att kunna göra alla delaktiga
genom en rättvisare fördelning. Vi skulle kunna
slå av på takten, unna oss mer fritid så som arbetarna kämpat sig till det tidigare i historien. Sedan
40-timmarsvecka blev norm har konsumtionen mer
än fördubblats. Ändå unnar vi oss inte kortare arbetstid; de steg som tagits i den riktningen har
varit små och prekära.
Men är det möjligt att sakta ner, att lämna kapplöpningsbanan, och välja en egen väg? Säger inte
våra ledare att vi tvärtom måste jobba ännu hårdare för att hänga med i konkurrensen? Kommer
114
vi inte att bli akterseglade förlorare, Europa som
ett super-Skansen med våra historiska städer, slott,
vingårdar, katedraler och kulturlandskap, för rika
asiater och andra att komma och begapa? Kommer
inte kapitalet att överge Europa för mer lönsamma
investeringar på andra håll?
Frågan är om det verkligen handlar om att vinna
eller försvinna. Kan vi inte behålla excellens och
frontteknik utan att samtidigt slita ut oss i en meningslös standardjakt? Är det möjligt att leva sida
vid sida där vi européer ser andra bli våra likar i
levnadsstandard, snarare än som medtävlare?
Det är den ena frågan. En lika viktig är om vi förmår
göra den mentala omställningen att välja den lugnare och hållbarare vägen i en värld och en kulturell
omgivning som hetsar framåt. Kan européerna vila
på sina lagrar, leva i och för det vi har i stället för att
jaga efter mer? Vårt historiska och kulturella arv är
inte bara ett turistmål att exploatera utan minst lika
mycket en viktig tillgång för våra egna liv.
För att skapa en hållbar värld borde vi sträva efter ett
leva upp till en devis som tillskrivits vad jag håller
för en sann europé, filosofen Ludwig Wittgenstein:
’’I framtiden kommer människan kanske att visa sin
storhet inte genom vad hon gör, utan genom vad hon
avstår från att göra”
CHRISTER SANNE
SAMHÄLLSFORSKARE OCH FÖRFATTARE TILL BL. A.
KEYNES BARNBARN OCH HUR VI KAN LEVA HÅLLBART 2030
M I T T EU ROPA
2014-02-10 16:08
VARFÖR BRYR JAG MIG
OM FRAMTIDEN
ALLAN EDBLOM
H
ur ser mitt barnbarn Elins framtid ut? Jag fick
en modell som visar hur temperaturen kommer att utvecklas under återstående livstid. Lade in
mitt barnbarn Elins födelseår och svaret blev att
temperaturen är c:a 4 grader varmare än dagens när
hon är i min ålder om utsläppen får fortsätta som
hittills. I norra Europa blir temperaturstegringen
ännu högre. Tillåter vi temperaturen att stiga så
mycket hotas vår civilisation. Vid en temperaturökning av den omfattningen riskerar vi att självförstärkande processer kommer igång som gör att
vi tappar våra möjligheter att hindra en katastrofal
utveckling.
HUR HAR VI HAMNAT I EN SÅ ALLVARLIG
SITUATION OCH VARFÖR GÖR VI SÅ LITE?
Hur ser min egen utveckling ut under motsvarande
period 1939–2013.
VA R F ÖR BRY R JAG M IG OM F R A M T I DE N
Jag föddes, utan lustgas, i en kökssoffa hos mina
morföräldrar i norra Ångermanland.
Min far och hans 4 bröder blev tidigt föräldralösa.
De auktionerades ut till minst bjudande i socknen.
Föräldrahemmet gick i konkurs, ävenså farföräldrarnas gård, en stor skogsfastighet.
Fram till 1960 levde mina föräldrar inom
ramen för självhushåll och mina utsläpp av
koldioxid var mindre än ett ton.
DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
Min far hade en panisk skräck för att låna pengar
med konkurserna i åtanke.
Vi har under en kort tid gått ifrån att först spara och
sedan köpa, till att låna till hus och amortera lånen
A L L A N E DBL OM
115
2014-02-10 16:08
på 25–30 år till att låna och endast betala räntor ling inom alla områden utom när det gäller grunoch i dagens läge uppmuntrar vi pensionärer att beden för får överlevnad – en hållbar utveckling.
låna värdeökningen på bostaden för att konsumera
mera. Samtidigt som man lånar till huset kan man
GRUNDEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
låna lite extra till ett nytt kök, en större bil, semesterresa eller annan konsumtion. Detta leder till en Vi är helt beroende av en balans mellan vad planeskenbar och lånad konsumtionsökning som inte ten kan producera och dess förmåga att bryta ner
kan fortsätta. Bankerna ”trycker upp pengar” när det avfall som uppstår och av det bygga upp nya
ett lån registreras och de
resurser. Sedan i mitten av
är samtidigt medvetna om
-70 talet saknas denna baVI KÖPER PRYLAR
att skattebetalarna får stå
lans. Det finns olika sätt
VI INTE BEHÖVER FÖR
för notan om de är oföratt åskådligöra detta. Ett
PENGAR
VI
INTE
HAR
sätt är Global Footprint
siktiga i kreditgivningen.
Network som redovisar
För att låna ut pengar vill
FÖR ATT IMPONERA PÅ
efterfrågan
de ha ränta vilket kräver
FOLK VI INTE BRYR OSS OM. människans
på och tillgång av ekoloen tillväxt som ytterligare
belastar de ekosystemtjänsterna som är grunden för giska tjänster. Den 20 augusti är det datum (Oversvåra liv. Detta är grunden till att Vi köper prylar vi hot day) då vi har förbrukat detta års resurser. 2003
inte behöver för pengar vi inte har för att imponera inträffade Overshot day den 22 september. Med nupå folk vi inte bryr oss om. Ett exempel vi har aldrig varande konsumtionsmönster behöver vi 1,5 jordhaft så många personbilar över 1,5 ton som idag. klot för att klara vår försörjning. Om alla på vår
Var är krismedvetenheten?
planet skulle ha samma konsumtionsmönster som
vi i Sverige skulle vi behöva 3,2 jordklot.
Billig fossil energi som bildats under årmiljoner används nu under några årtionden till en försumbar
Varför tror så många att en ökad
kostnad. Miljoner år av ekosystemtjänster är bortresursförbrukning kan fortsätta på
glömda. Vi betalar bara för utvinning och transen ändlig planet? Eller är det så att vi
porter. Inom alla områden har den billiga oljan lett
väntar att någon annan politikerna,
till en snabb ekonomisk utveckling från jordbruket
USA eller Kina skall fixa det hela?
var den dominerande näringen till att idag då andelen sysselsatta inom jordbruket endast är 2 procent.
VILKA UTMANINGAR STÅR VI INFÖR
En stor omflyttning har skett från jordbruket till
industri och tätorter och under senare år en kraftig Hållbarhet
urbanisering.
Hållbarhetsdefinitionen enlig BruntlandkommisUnder min livstid har vi haft en fantastisk utveck- sionen ”en utveckling som tillfredsställer dagens
116
A L L A N E DBL OM
2014-02-10 16:08
behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov” är en allmänt
hållen och ger inte tillräcklig vägvisning och möjlighet till tolkningar. Vilka och vems behov skall
tillfredställas? Senare kompletteringar pekar på att
det är tre områden som måste beaktas; social-, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, där tyngdpunkten har förflyttats från det ekologiska till den ekonomiska. Vid den forskning som bedrivs vid Lunds
universitet och Stockholm Environment Institute
betonas vikten av ett annat synsätt som framgår av
nedanstående bild:
människors önskan om hur de vill leva sitt liv avvägas mot krav på rättvisa och respekt för mänskliga
rättigheter.
Den yttre ramen, grunden för vår överlevnad beskrivs i Stockholm Environment Institutes rapport:
”A safe operating space for humanity”. Det är inte
bara koldioxidutsläppen som är för stora. Vi förlorar även biodiversitet som aldrig förr och utsläpp
av kväve överstiger också gränserna. När det gäller
kemikalieanvändningen så har inte SEI satt några
gränser ännu men den är också problematiska.
Vad det hela i grund och botten handlar om
är ett svårlösligt dilemma. Vår ekonomi är
fullständigt beroende av tillväxt, annars
hotar arbetslöshet och social instabilitet,
samtidigt är tillväxten ekologiskt ohållbar.
Situationen är alarmerande. Vi är i raskt
tempo på väg mot kollaps. Planetens gränser
är redan överträdda.
Källa: Stockholm Environment Institute (SEI)
På så sätt konkurrerar inte komponenterna utan
den sociala hållbarheten beskriver målet, de ekonomiska medlen och den ekologiska ger ramen eller
villkoren. Social hållbarhet får inte betyda att bevara sociala orättvisor, patriarkat och kvinnoförtryck
etc. som förekommer i många kulturer. Här måste
Vi sitter i en rävsax. Å ena sidan har vi byggt upp en
ekonomi som kräver ständig tillväxt. Å andra sidan
har vi överskridit gränserna för konsekvenserna av
tillväxt. Dessutom är både ekonomin och politiken
kortsiktig emedan nedbrytningen av våra ekonomitjänster ser successivt under en längre period. Finns
det en lösning? Kan vi ha en tillväxt som inte tär på
våra ekologiska systemtjänster?
FINNS DET EN LÖSNING?
Jag tror att vi alla måste känna till och lära oss några
enkla grundläggande samband:
A L L A N E DBL OM
117
2014-02-10 16:08
1. Ett grundämne förstörs aldrig. De följer bara med
i flöden och kretslopp.
2. Flöde
Vi måste minska antalet flöden och se till att de
ingår i kretslopp. Avloppskvarnar förstärker ett
flöde. Om det inte sker en omsorgsfullt avlägsnade
av de skaliga ämnen kan vi inte sprida slammet
på åkrarna. Det är bara en begränsad areal som
vi idag kan odla barnmat på. Vi måste minska eller avlägsna alla skadliga ämnen från flöden: Kol,
kadmium, bly, kvicksilver, uran, hormonstörande
ämnen, fosfor, pesticider etc.
En övergång till ekologiska produkter avlägsnar
konstgödsel och pesticiderna.
Kolet måste snabbt reduceras. Inom 5 år måste vi
vända trenden med ständigt ökande användning
av fossila produkter.
3. Kretslopp
Vi måste återställa kretsloppen och ekosystemtjänsterna. Det globala värdet av binas pollinering är 1900 miljarder.
4. En planet med begränsade resurser kräver att om
någon konsumerar mera än sitt behov måste någon annan avstå motsvarande mängd idag (Utvecklingsland) eller i framtiden, våra barn och
barnbarns framtid.
Vi måste återställa balansen. Den återställningen måste alla delta i: Hela Europa,
Sverige, politiker, näringsliv och enskilda
medborgare.
Jag har fått vara med om en fantastik utveckling
men den har påverkade de livsuppehållande ekosystemtjänsterna. Utvecklingen har bland annat inneburit att koldioxidutsläppen har ökat från 1 till 15
ton om hänsyn tas till de utsläpp som sker utanför
Sverige orsakad av vår konsumtion. Mitt barnbarn
Elin kommer att vara delaktig i en utveckling som
går från 15 till 1 ton. Jag önskar att jag tidigare hade
förstått konsekvenserna av vår livsstil. Mitt hopp
står till att en ändrad livsstil kan ge högre livskvalitet, större rättvisa och en bättre fördelning av vår
planets resurser.
ALLAN EDBLOM,
PENSIONÄR OCH MEDL. SNF. HAR VARIT MED OM 1 TILL 15
TON CO2 UTSLÄPP, PÅ VÄG MOT 1 TON IGEN, HOPPAS JAG.
Fungerande ekosystemtjänster är vår gemensamma stora förmögenhet. Eftersom det för närvarande världen över (även i vårt eget samhälle!) sker en
omfattande utarmning och skövling av ekosystemtjänster (natur); t.ex. fiskevatten, skog/regnskog,
jordbruksmark, vädersystem, dricksvatten, ren
luft etc.
ISBN 978-91-980053-6-3
118
A L L A N E DBL OM
2014-02-10 16:08
SLUTORD
Denna medborgarskrift är ett resultat av Global Utmanings projekt FuturEurope.
Projektet, som är finansierat av Ungdomsstyrelsen, syftar till att stärka demokratin genom att bredda debatten om Europas framtid till fler medborgare. Global
Utmanings förhoppning med skriften är att den ska kunna användas såväl av
föreningslivet till studiecirklar som av privatpersoner intresserade av att fördjupa
sig i debatten. Vi hoppas att den ska inspirera till fortsatt Europadebatt.
FuturEurope har genomförts med sikte på att höja valdeltagandet i Europaparlamentsvalet i maj 2014. Samtidigt är skriften också ett långsiktigt bidrag till
debatten. Frågorna som diskuteras är ofta strukturella och långsiktiga i sin natur.
Det handlar om ekonomi, klimat, migration, demografi, ideologi och demokrati.
Boken kommer därför att vara aktuell också under längre tid framöver.
Projektet tillkom som respons på ”Nordiska röster om Europas framtid”, en skrift
från Global Utmaning med nordiska politiker, akademiker och tjänstemän. Efter
expertskriften såg vi ett behov av att nå ut i bredare kretsar.
Inom projektet har vi, förutom denna bok, producerat ett studiecirkelmaterial
och startat bloggen http://myfutureurope.wordpress.com. Vår ambition är att
debatten ska fortsätta där också efter projektet.
JYTTE GUTELAND
KLARA GRENHAGEN
REDAKTÖR OCH PROJEKTANSVARIG
PROJEKSAMORDNARE

Vi tar debatten om framtidens Europa

Transcription

Similar documents

Konsten i tunnelbanan

Vad betyder märkningen? - Konsumentföreningen Stockholm

wo rld after - Könyvmolyképző Kiadó

yóirat - Műhely

01 Lär dig teckna.indd

Läs ett provkapitel här

Här - Svensk Polis

Investera i miljön – få riktiga pengar tillbaka!

HACK I HÄL - Svensk Polis

Nytt projekt i Kosovo stödjer fattiga bönder