Ladda ner

Ambulanssjukvård,
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
En gatusmart väg
till ökad förståelse.
Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
i Göteborg har framgångsrikt arbetat med förtroende och
kommunikation mellan yrkesgrupper. När allmänheten litar på
ambulansen, och kommunikationen med larmcentral och polis
fungerar, så minskar våld och hot mot ambulanspersonalen.
Text: Michael Nyhaga. Foto: Pontus Johansson.
U
nder en fest 2009 drabbades
Händelsen blev den avgörande
sjukvården och andra så kallade blå-
en man av hjärtstopp. Festen
orsak som fick ambulanssjukvården
ljusorganisationer. Då kan de slippa
var i Backa, ett område i
vid Sahlgrenska att söka till projektet
utsättas för stenkastning, laserstrålar
Göteborg där ungdomar kastat sten
Hot och våld. Det gällde att återställa
och hot under sin yrkesutövning.
mot ambulanser. Backa klassades
förtroendet på flera håll: att minska
– Jag har jobbat inom ambulan-
som ett riskområde för ambulansen
allmänhetens misstro mot ambulans-
sen i femton år. Förr var vi nästan
att rycka ut till. Personalen på SOS
sjukvården, samt öka polisens, SOS
lite heliga, men nu är det så gott som
Alarm som tog emot nödsamtalet fick
Alarms och ambulansens förtroende
tvärtom i vissa kretsar, säger Elisabet
dessutom intrycket att det var stökigt
för varandra. Att ambulanspersona-
Hammar.
på platsen, så personalen som ryckte
len utsattes för hot och våld visade
ut gjorde som de ska i sådana lägen:
sig vara en komplex fråga.
troende går som en röd tråd
C
genom ambulanssjukvårdens
hund hetsats mot honom, för att grön
projekt mot hot och våld – som går
laser strålats in i kupén under färd,
under namnet Streetsmart.
för beskjutning med soft airgun och
de väntade på polisen vid en viss
plats innan de åkte ända fram. Men
polisen dröjde, och händelsen slutade
tragiskt. Mannen dog.
M
ycket som kan gå fel under
Ö
msesidig respekt och för-
en utryckning gjorde det,
– Vi ville inte ha hot och våld i
hristopher Lundberg, som är
ambulanssjukvårdare
och
med i Streetsmarts projekt-
grupp, har blivit utsatt för att en
andra incidenter.
och händelsen följdes av
namnet. Det är ju viktigt eftersom
– Man kan aldrig riktigt veta vad
en livlig debatt i media. Kan boende i
det handlar om medborgarnas syn
som kommer att hända när man
områden som Backa lita på att ambu-
på oss, säger Elisabet Hammar, pro-
rycker ut, säger han.
lansen rycker ut när de behöver hjälp?
jektledare för Streetsmart.
Elisabet Hammar menar att ambu-
Hade SOS Alarm uppfattat situationen
För henne handlar ambulansperso-
lanssjukvården måste ta sitt ansvar
rätt när de bedömde det som stökigt
nalens utsatthet till stor del om att det
för att vända vad hon ser som fel väg
på festen?
behövs en annan syn på ambulans-
för samhället.
19
”Förr var vi nästan lite
heliga, nu är det så gott
som tvärtom.”
Elisabet Hammar, projektledare
– Hot och våld måste sättas in i
ett större sammanhang, och ambulanssjukvården måste delta aktivt i
A
llmänhetens tillit är en avgö-
Händelserna följs också upp på ett
rande fråga för ambulanssjuk-
helt annat sätt än tidigare.
vården, men händelsen med
– Vi har skapat ett våldsincidentfor-
att motverka den utveckling där blå-
hjärtstoppet visade att frågan också
mulär som vi fyller i om något händer.
ljusorganisationer utsätts för allt mer
hänger ihop med kommunikation
Vi har fått in cirka 100 sådana rapporter.
misstro.
mellan olika aktörer.
Den stora fördelen är att vi nu kan föra
S
Ambulanssjukvården började bland
treetsmart-projektet har för-
annat diskutera i smågrupper tillsam-
sökt att arbeta med allmän-
mans med polisen och SOS Alarm, vilket
hetens bild på flera sätt. I ett
gjorde saker och ting klarare. De såg
närliggande projekt – Människan
bland annat att en del av kommunika-
bakom uniformen – har de sökt upp
tionsproblemet mellan SOS Alarm, poli-
och träffat ungdomar tillsammans
sen och ambulanssjukvården berodde
med polis och räddningstjänst. Ung-
på att de menade olika saker med uttryck
domarna som deltar får bland annat
som ”stökigt” eller ”våldsamt”.
en gratis kurs i hjärt- och lungrädd-
– Det har ibland varit svårt att få
ning. När ungdomarna får träffa dem
polisen att komma till vad vi har upp-
som rycker ut till olyckor och brott får
fattat som hotfulla eller våldsamma
de större förståelse för deras arbete,
situationer. Det har varit mycket
och kanske vill några av dem till och
missförstånd tidigare, säger Elisabet
med själva bli poliser, brandmän eller
Hammar.
ambulanssjukvårdare.
S
– Mötet är det viktiga. Vi träffar
ungdomarna och berättar om vad
vi gör. Då blir det lättare att mötas
därute, säger Elisabet Hammar.
amarbetet i de så kallade fokusgrupperna har lett till nya handlingsplaner och rutiner för att
identifiera hot- och våldssituationer.
statistik, se vad som hände, när, hur och
varför, säger Christopher Lundberg.
Fakta
Kommunals branschråd för hälso- och
sjukvården skickade 2006 ut 21 frågor till
500 slumpvis utvalda ambulansförare. Här
är några svar från undersökningen:
83 procent (177 personer) av de som
svarade uppgav att de blivit utsatta för hot
eller våld i jobbet.
3 av de 177 uppgav att de utsattes någon
gång i veckan; 22 att det skedde någon
gång i månaden; 148 någon gång om året.
82 av de 177 som utsattes för hot och våld
svarade att de kände mindre väl till och att
de arbetade endast med frågan efter uppstådd situation; 68 personer svarade att de
kände väl till och alltid arbetade med frågan
i förebyggande syfte; 27 att de aldrig arbetade med frågan på arbetsplatsen.
21