docLivsmedelsallergier och överkänslighet
download 
Report Transcription
Livsmedelsallergier och överkänslighet
Livsmedelsallergier och överkänslighet Beställning Denna broschyr, Livsmedelsverkets föreskrifter m fl trycksaker kan beställas från Livsmedelsverkets webbutik på www.livsmedelsverket.se, per telefon 018-17 55 06 eller skriftligen under adress: Livsmedelsverket, Kundtjänst, Box 622, 751 26 UPPSALA. Livsmedelsverket 2009 1:a uppl 1991, rev. 2003, 2009 Grafisk form & layout: Maj Olausson Tryck: EDITA Västra Aros AB,Västerås ISBN 91 7714 193 8 Livsmedelsallergier och överkänslighet O m man inte tål att äta viss mat kan det bero på att man är allergisk (födoämnesallergi). Man kan också reagera mot speciella ämnen, utan att det är fråga om allergi i egentlig mening. Då används det vidare begreppet överkänslighet. Under alla förhållanden gäller det för den överkänsliga att undvika att få i sig mat som man blir sjuk av. Ibland är detta svårt för den som är överkänslig. Det är inte heller alltid lätt att, som förälder eller skolkökspersonal, planera och köpa mat som är säker att äta för den överkänsliga. Vi hoppas med denna information kunna bidra till bättre kunskap om livsmedelsallergier och liknande besvär. 1 Allergi Förenklat kan man säga att allergi beror på att kroppens normala försvarsmekanismer mot främmande ämnen inte fungerar riktigt som de ska. Man får istället en oönskad immunologisk reaktion. Olika beståndsdelar i maten, till exempel komjölk, ägg, fisk och nötter, liksom ämnen från pälsdjur, damm, pollen och mycket annat, är för de flesta av oss helt ofarliga. Men för den som har ärftliga anlag för att bli allergisk kan dessa naturliga ämnen, så kallade allergen, påverka kroppens immunförsvar till att bilda antikroppar. Man säger att personen har blivit sensibiliserad. De ”allergiantikroppar” som då bildas kallas IgEantikroppar. Denna typ av allergi kallas atopisk allergi. Om den allergiska på nytt kommer i kontakt med samma allergen kan det utlösa mer eller mindre allvarliga sjukdomssymtom. I samband med sådana reaktioner frigörs ämnen som irriterar slemhinnorna i ögon, näsa, svalg, luftvägar, lungor och i mag- och tarmkanalen, beroende på var de frigörs. Det räcker ibland med doften eller damm från ett ämne för att en reaktion ska utlösas. Man vet ännu inte exakt vad det är som gör att vissa människor blir allergiska och andra inte, men det är klart att ärftliga faktorer spelar stor roll. 2 Överkänslighet av andra skäl Det finns personer som inte har livsmedelsallergi, det vill säga inte har utvecklat allergiantikroppar mot något särskilt ämne, men som ändå får besvärliga sjukdomssymtom när de äter viss mat. Ett exempel är laktosintolerans, som innebär att man har nedsatt förmåga att bryta ned det mjölksocker (laktos) som finns i mjölk. Ett annat exempel är glutenintolerans (celiaki). Det är en sjukdom, där man får en skada i tarmslemhinnan av gluten, som är ett protein i våra vanliga sädesslag. Båda dessa sjukdomar beskrivs längre fram. I en del livsmedel kan det finnas ämnen, till exempel histamin, som kan ge symtom som liknar dem vid allergier. Det finns således personer som inte tål lagrad ost eller rödvin. Makrillfiskar, som tonfisk, Exempel på tillsatser som kan utlösa innehåller ämnen som kan omvandlas överkänslighetsreaktioner som nässeltill histamin om fisken förvaras olämpligt feber, hösnuva och astma: före konservering. Färgämnen Vissa tillsatser som används i maten E 102, E 110, Azofärger kan också ge överkänslighetsreaktioner. E 122-124, Personer som är överkänsliga för acetylsaE 129, E 151, licylsyra, som finns i vissa värktabletter, E 154-155 kan också reagera på konserveringsmedE 120 Karmin let bensoesyra, liksom på azofärgämnen, med nässelutslag, andningsbesvär och Konserveringsmedel andra problem. Även sulfiter och antiE 210 Bensoesyra oxidationsmedlen BHA och BHT kan ge E 211 Natriumbensoat överkänslighetsreaktioner. E 212 Kaliumbensoat E 213 Kalciumbensoat Karmin (E 120) är ett rött färgämne E 214-215, Hydroxibensoater som under senare år har rapporterats orsaE 218-219 (parabener) ka IgE-medierade allergiska reaktioner. E 220-228 Svaveldioxid och sulfiter Lysozym (E 1105) är ett konserveringsmedel som framställs från äggvita. Det Antioxidationsmedel används bland annat som tillsats vid tillE 320 Butylhydroxianisol (BHA) verkning av ost för att förhindra smörsyraE 321 Butylhydroxitoluen (BHT) jäsning. Många av dem som är allergiska E 1105 Lysozym mot ägg reagerar även på lysozym. 3 4 Arv och miljö De allra flesta allergiska barn har ärvt sin allergiska läggning från någon av eller båda föräldrarna. Men det är inte alls säkert att föräldrar och barn, eller nära släktingar, har samma sjukdomssymtom, till exempel astma och eksem. Allergibesvär kan uppträda vid vilken ålder som helst. Matallergier är vanligast i barnaåren. I vissa fall kan barn visa allergiska reaktioner redan under amningstiden. De flesta barn växer emellertid ifrån sina besvär. Det gäller särskilt för vissa typer av livsmedelsallergier, som mot komjölk. Andra allergier, mot till exempel jordnötter och hasselnötter, blir ofta bestående. Allergi mot till exempel skaldjur, som ofta börjar i vuxen ålder, tillfrisknar man inte ifrån. Även överkänslighet som börjar senare i livet, exempelvis mot livsmedelstillsatser, blir oftast bestående. Miljön har stor betydelse för många av de allergiska sjukdomarnas utbredning och svårighetsgrad. En livsmedelsallergiker kan reagera även på annat än mat. Miljön är väsentlig för den allergiska, både hemma, i skolan och på arbetsplatsen. Alla i samhället måste hjälpas åt, så att tillvaron för den som är allergisk blir så bra som möjligt. Viktigt är till exempel att damm, smuts och tobaksrök inte förekommer, eftersom sådant kan förvärra besvären. Klimatbyte kan göra att besvären lindras för astmasjuka och för personer med eksem. 5 Några vanliga reaktioner Livsmedelsallergi kan ge besvär i praktiskt taget alla delar av kroppen. Mag- och tarmkanalen, huden och lufvägarna är mest utsatta. Allergiska symtom kan visa sig direkt i samband med en måltid. Ibland kan symtomen komma först flera timmar, ibland till och med dagar, efter en måltid. När allergenet kommer in i kroppen sker en speciell immunologisk reaktion som leder till att vissa ämnen i kroppen, bland annat histamin, frigörs i ökad mängd och påverkar blodkärl och slemhinnor. Detta kan leda till svullnader och klåda i huden, munnen och näsan och ökad slembildning i andningsvägarna. Astma, hosta, snuva, nysningar, ögoninflammation och klåda i halsen är därför vanliga besvär. Kräkningar, diarré och kolik är särskilt vanligt hos småbarn. Det behöver inte vara allergi Det behöver inte alltid vara allergi om ett barn plötsligt blir sjukt av mat. Småbarn kan få rodnad eller utslag kring munnen, rodnad i stjärten och oregelbunden avföring, utan att någon överkänslighet kan påvisas. Blir besvären svåra eller långvariga bör man naturligtvis söka läkare. Magbesvär (kräkningar och diarré) kan också bero på matförgiftning orsakad av bakterier i maten eller någon infektionssjukdom. Den viktiga amningen Bröstmjölk innehåller alla näringsämnen som ett växande barn behöver under de första sex månaderna. Den bygger också upp skydd mot sjukdomar. Smakportioner av annan mat, även sådan som innehåller gluten, bör introduceras från cirka sex månaders ålder under samtidig amning. Man har då möjlighet att uppmärksamma om reaktioner uppstår mot de livsmedel som barnet undan för undan kommer i kontakt med. Läs mer om amning på verkets webbplats. 6 Allergiska symtom Cirkulation - anafylaktisk/ allergichock Ögonen - ögonkatarr Luftvägarna -astma -nästäppa, rinnsnuva Livsmedelsallergi kan ge besvär i praktiskt taget alla delar av kroppen. Magoch tarmkanalen, huden och luftvägarna är mest utsatta. Astma, hosta, snuva, nysningar, ögoninflammation och klåda i halsen är därför vanliga besvär. Kräkningar, diarré och kolik är särskilt vanligt hos småbarn. Munhålan -läppsvullnad - klåda i gom/svalg Huden - nässelutslag - klåda - rodnad - uppblossande eksem Mag- och tarmkanalen - illamående - kräkningar - diarré - buksmärtor 7 8 Astma Allergiska reaktioner kan, liksom annan överkänslighet, orsaka astmaanfall. På grund av förträngning i luftrören har man svårt att få luft och upplever kvävningskänslor. Eksembarn löper större risk att utveckla astma än andra barn. Livsmedel som kan utlösa astmaanfall är bl a fisk, ägg, jordnötter och komjölk. Vissa som lider av astma har också ökad känslighet för sulfit, ett konserveringsmedel. Vanligt husdamm och mjöldamm kan ge svåra astmaanfall. De föregås ibland av klåda i näsa och svalg innan den sjuka känner hostretning och oro. Ansträngning, oro, stress och andra psykiska faktorer kan vara bidragande orsaker till astmaanfall. Allergisk snuva Allergisk snuva, oftast kallad hösnuva, är vanlig hos dem som är överkänsliga för pollen. Personer med björkpollenallergi får ofta klåda i mun och svalg av nötter, bär, frukt – speciellt stenfrukter och äpplen, råa morötter, rå potatis och tomater. Nässelutslag och svullnader Nässelutslag (urtikaria) kan man få efter kontakt med många skilda ämnen. Huden rodnar och svullnar fläckvis som vid kontakt med brännässlor. Små blåsor kan uppkomma. Nässelutslagen kan uppträda mycket plötsligt och försvinna lika hastigt. Nässelutslag kan man få av bland annat mjölk, ägg, nötter, jordgubbar, tomater, choklad och tillsatser, exempelvis vissa konserveringsmedel. I vissa fall kan svullnader (ödem) uppträda i ögon, läppar och leder. Vid svåra attacker kan den sjuka drabbas av magsmärtor och diarré. Allergisk/anafylaktisk chock Hos den extremt känsliga kan livsmedel ibland utlösa en mycket allvarlig och fruktad reaktion som kallas allergisk eller anafylaktisk chock. Bara omedelbar intensivvård kan rädda livet på den som drabbas av en allergisk chock. 9 Livsmedel som kan ge besvär Komjölk Man skiljer på två typer av överkänslighet mot komjölk – komjölksproteinallergi med akuta symtom och laktosintolerans. Komjölksproteinallergi Komjölksproteinallergi är vanligast i spädbarnsåren och ger sig ofta tillkänna redan vid det första målet komjölk. I sällsynta fall händer det till och med att ett ammat barn får i sig så mycket komjölksallergen via modersmjölken att symtom uppträder. Symtomen kan variera starkt från magknip, kräkningar, diarré och nässelutslag till livshotande tillstånd, så kallad allergisk/anafylaktisk chock. De flesta barn har vuxit ifrån sin mjölkallergi före skolåldern. Vid komjölksproteinallergi måste kosten vara fri från mjölkprotein. Därför måste, förutom mjölk, även alla andra mjölkprodukter som grädde, ost, smör, margarin och glass uteslutas. Dessutom utesluts alla livsmedel där mjölk ingår som ingrediens. Vanligt är att bageriprodukter, konditorivaror och choklad, liksom charkuteriprodukter, innehåller mjölk. Laktosintolerans En del invandrare, särskilt från länderna runt Medelhavet, från Asien och vissa delar av Afrika, kan inte dricka större mängder komjölk. Det beror på brist på ett enzym i tunntarmen med förmåga att bryta ned mjölksocker (laktos). Detta kallas laktosintolerans. Vid laktosintolerans måste man begränsa användningen av mjölk-, grädd- och filprodukter. Hårdost är i regel laktosfri, medan färsk ostmassa (keso, kvarg) – liksom viss smältost – innehåller relativt mycket laktos. I mesost och messmör är halten laktos hög. Intolerans mot komjölk kan också uppträda som komplikation vid tillfälliga och kroniska tarmsjukdomar, till exempel obehandlad celiaki. 10 Ägg Ägg kan orsaka besvärlig allergi. Hudreaktioner som eksem är vanliga symtom, men även astma är vanligt. Äggallergi uppträder ofta redan hos spädbarn, men förekommer även bland äldre barn och vuxna. Vid allergi mot ägg reagerar man vanligen på äggvitans proteiner. Även proteiner i gulan kan ge allergiska reaktioner. Denna allergi, som är vanligare hos vuxna, ses ofta i kombination med luftvägsallergi mot burfåglar och ibland med samtidig allergi mot höns- och kycklingkött. Vid äggallergi måste alla livsmedel där ägg ingår uteslutas, till exempel pannkaka och omelett, bröd och konditorivaror bakade med ägg och pasta med ägg. Bröd kan vara penslat med ägg och ströbröd kan innehålla ägg. I charkuteriprodukter som hamburgare, köttbullar och leverpastej kan ägg förekomma, liksom i glass och sorbet. Fisk Fisk ger hos den överkänsliga ofta nässelutslag, illamående med kräkningar och kan ibland utlösa svåra anfall av astma. Det finns personer som bara behöver känna lukten av fisk för att få besvär. Fiskallergi uppträder i regel under tidig barnaålder och blir ofta bestående. Fiskallergi orsakas ofta av flera olika fiskarter, men kan också vara specifik för ett fåtal arter. Andra reaktioner som ibland misstas för allergiska kan utlösas om fisken har höga halter av histamin. 11 Skaldjur Skaldjur kan utlösa liknande allergiska reaktioner som fisk. Allergi mot skaldjur uppträder vanligen först hos vuxna personer. Oftast reagerar man på både räkor, krabba, hummer och kräftor. En del skaldjursallergiker reagerar också på musslor, ostron och bläckfisk. Även personer som inte är allergiska mot skaldjur kan vara överkänsliga mot skaldjur på grund av deras förmåga att direkt frisätta histamin, så kallad pseudoallergi. Nötter, mandel och fröer Nötter, mandel och fröer ger ofta allergiska reaktioner hos både barn och vuxna. Symtomen kan vara allt från klåda i mun/svalg, eksem, nässelfeber, rinnande ögon och näsa, ont i magen med kräkningar till allvarliga livshotande så kallade anafylaktiska reaktioner. Allergi mot nötter, mandel och fröer växer i regel inte bort. Hos personer med pollenallergi mot björk, hassel och al räknar man med att ungefär hälften får klåda i munnen av hasselnötter och i en del fall av mandel, äpplen, råa morötter och rå potatis. Nötter och fröer är vanliga i bakverk, frukostflingor, choklad, glass och godis. Även i vegetariska och orientaliska rätter och i sallader förekommer nötter och fröer. Baljväxter Baljväxter, som jordnötter och soja – liksom lupin, ärtor, bönor, kikärtor och linser, är vanliga orsaker till allergiska reaktioner. Allergin uppträder oftast redan hos barn och består vanligen hela livet. Det är vanligt att allergi med mot flera av baljväxterna samtidigt. Under senare år har allergi mot jordnötter ökat, även hos små 12 barn. Svåra och livshotande reaktioner har observerats mot jordnötter, men även mot sojaprotein, särskilt bland dem som är kraftigt allergiska mot jordnötter. Jordnötter kan finnas i choklad, glass, bakverk och snacks. De kan även vara en ingrediens i pesto och i orientaliska rätter är jordnötter, bland annat i form av jordnötspasta, vanligt. Sojaprotein används i många olika livsmedel, som köttbullar, hamburgare, korv, leverpastej, kebab, pizzaskinka, soppor, såser, bröd, kex, choklad och konfektyrer. Sojabönor används även för tillverkning av glass och dryck. Lupinmjöl framställs från lupinfrön och används i bageriprodukter (bröd, kakor, kex), ofta som ersättning för sojamjöl. Lupinmjöl förekommer också i glutenfria produkter, som pasta, bröd och kex. Ärtprotein används i bland annat korv och hamburgare. Frukt, bär och grönsaker Frukt, bär och grönsaker ger ibland överkänslighetsreaktioner – vanligen i form av klåda i och runt munnen och i svalget eller nässelutslag. Dessa reaktioner är oftast inte av allergisk natur. Jordgubbar ger ofta nässelutslag och ökad klåda i eksem hos små barn. Även citrusfrukter och tomat kan ge eksem och klåda. Av dem som har latexallergi reagerar vissa även på bananer, avokado, ätlig kastanj och kiwi. Hos många björkpollenallergiker förekommer bland annat reaktioner på råa äpplen, stenfrukter, nötter och mandel. Besvär av vissa frukter och bär kan bero på naturligt förekommande bensoesyra. Lingon, hjortron och tranbär har naturligt höga halter av bensoesyra och salicylsyra. 13 Celiaki – glutenintolerans Celiaki är en komplex sjukdom, som drabbar vissa individer och bland annat beror på ärftliga faktorer. Sjukdomen orsakas av gluten och glutenliknande proteiner som ingår i våra vanliga sädesslag vete, råg och korn. En immunologisk reaktion utlöses i tarmen av proteinet och skadar slemhinnan. Skadan på tarmslemhinnan gör att man inte kan tillgodogöra sig födan på normalt sätt, utan får bristsymtom. Vid långvarig, obehandlad celiaki leder skadan på tarmen till undernäring. Ett vanligt symtom på glutenintolerans hos barn är viktminskning och illaluktande, lösa, kletiga avföringar. Oförklarlig trötthet och lågt blodvärde är andra karaktäristiska tecken som är vanliga hos vuxna med obehandlad celiaki. En person som lider av celiaki måste hålla livslång diet utan gluten. Spannmål och spannmålsprodukter kan ersättas av specialprodukter, bland annat baserade på vetestärkelse, från vilka man har avlägsnat gluten. Ris-, majs-, hirs-, bovete- och sojaprodukter är naturligt fria från gluten och kan vara bra ersättare för vanligt mjöl. Med lämplig kost läks tarmskadan. Gluten finns i mjöl, flingor och gryn av vete, råg och korn. Dessutom finns gluten i bröd, makaroner, nudlar, spagetti, soppor, såser och stuvningar, frukostflingor, välling, charkuteriprodukter, köttbullar, fiskbullar och konfektyrer där spannmål ingår. Studier har visat att de flesta med celiaki, både barn och vuxna, tål havre bra. Det gör att havre, under förutsättning att den är ren från annan spannmål, kan ingå i kosten vid celiaki. 14 Kontakteksem – nickelallergi Nickelallergi är en form av allergiskt kontakteksem som resulterar i rodnad, svullnad och små vattenfyllda blåsor i huden. Händer och ansikte är särskilt utsatta. Nickelallergi är den vanligaste kontaktallergin i den industrialiserade delen av världen. Nickelallergi är vanligare hos kvinnor än hos män. Cirka 10–15 procent av kvinnorna och 2–5 procent av männen i Europa lider av denna form av allergi. Flera studier tyder på att nickelallergi ökar och att den debuterar i allt lägre åldrar. En vanlig orsak till sensibilisering är håltagning i öronen och piercing i olika delar av kroppen med bruk av nickelhaltiga smycken. Handeksem som ett av symtomen vid nickelallergi är ett stort problem som kan leda till invalidiserande och långvariga sjukdomstillstånd. Via maten får vi i oss små mängder nickel, men det är först sedan sensibilisering har skett genom kontakt med nickel mot huden som problem kan uppstå. Det är högst osannolikt att man reagerar på det nickel som finns i maten. En del av det nickel vi får i oss med födan kommer från rostfria kärl som vi lagar maten i. I extrema fall kan sura livsmedel lösa ut nickel ur kokkärl. Även kontakt med krom, som till exempel finns i kromgarvat läder, kan leda till kontakteksem. Problem med läkemedel Läkemedel kan på samma sätt som livsmedel orsaka överkänslighetsreaktioner. Många läkemedel mot värk innehåller acetylsalicylsyra, som kan ge nässelutslag, snuva eller astma hos känsliga personer. 15 Antibiotika, till exempel penicillin, är en annan typ av läkemedel som kan orsaka allergiska reaktioner. Tala med din läkare eller fråga på apoteket när du är tveksam om läkemedel och allergier. Apoteket kan också ge information om vilka färgämnen och konserveringsmedel som finns i olika läkemedel. Tillsatser i maten Tillsatser har olika teknologisk funktion och används i livsmedel för att exempelvis öka hållbarheten (konserverings- och antioxidationsmedel), påverka konsistensen (emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och klumpförebyggande medel) eller påverka färg eller smak (färgämnen, smakförstärkare och sötningsmedel). För att en tillsats ska få användas i livsmedel krävs att den har godkänts inom EU. Andra tillsatser är alltså förbjudna. Endast tillsatser som inte utgör någon hälsorisk och som är av värde för konsumenten eller nödvändiga för livsmedlets hantering blir godkända. Man bestämmer också till vilka livsmedel – och oftast i vilken mängd – en tillsats får användas. Hälsoriskbedömningen görs av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i samarbete med bland annat Jecfa, en expertgrupp som är tillsatt av FN-organen FAO och WHO. Reglerna är gemensamma inom EU och gäller för såväl inhemska som importerade varor som säljs i Sverige. Endast ett fåtal av alla tillsatser har rapporterats ge överkänslighetsreaktioner. Vanligtvis förekommer reaktionerna hos personer som redan har någon allergisk sjukdom, till exempel eksem, som kan förvärras av tillsatser. Endast ett fåtal av alla tillsatser har rapporterats ge överkänslighetsreaktioner. 16 17 Frågor och svar om mat och allergi Har antalet allergiker ökat och i så fall varför? De flesta anser att överkänslighetsreaktioner, inklusive allergier, har ökat under de senaste årtiondena. Det beror inte bara på att allergierna har uppmärksammats mer. Man tror att ökningen beror på samspelet mellan flera ogynnsamma faktorer. Belägg saknas ännu för att beståndsdelar i mat och dryck skulle ha betydelse för ökningen av antalet överkänsliga/allergiska. I Sverige brukar man räkna med att: – var fjärde person någon gång har eller har haft aller- giska besvär – omkring var 20:e person lider av astma – omkring 400 000 svenskar har allergisk snuva Kan man få allergiska besvär av bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker? Det finns inga säkra uppgifter om att allergier skulle ha orsakats av bekämpningsmedelsrester i maten. I några fall har personer som har arbetat med besprutning blivit överkänsliga. Livsmedelsverket kontrollerar årligen tusentals livsmedel och normalt hittas inga eller ytterst små rester av kemikalier. Om vi hittar mer än tillåtna mängder kontaktas odlare, tillverkare eller importör. Hjälper fasta mot allergier? Fasta hjälper naturligtvis tillfälligt mot en livsmedelsallergi, men symtomen återkommer när man äter den mat som man är överkänslig för. 18 Kan man själv testa om man inte tål något eller några livsmedel? Om man misstänker enstaka livsmedel utesluter man dem ur kosten. Om besvären då upphör eller lindras kan man pröva försiktigt med de livsmedel som uteslöts. Pröva ett livsmedel i sänder med några dagars intervall. Återkommer besvären kan man konstatera att livsmedlen i fråga ger överkänslighetsreaktioner. Uteslut dem då ur dieten. I vissa fall lyckas man inte bli besvärsfri på detta sätt. Man kan då tillsammans med läkare eller dietist pröva en diet av livsmedel som anses vara relativt ”ofarliga” för en allergiker, till exempel kokt potatis eller ris, kokta gröna grönsaker, kokt eller försiktigt stekt kött och – som enda dryck – vatten. Maten får kryddas enbart med litet salt. Om besvären då försvinner prövar man andra livsmedel ett i sänder enligt ovan. För säkerhets skull ... Vid alla svåra och långvariga fall av allergi bör man söka råd från läkare eller dietist för att säkerställa sjukdomens orsak. Det finns annars risk för att man förväxlar symtomen med andra sjukdomstillstånd eller råkar ut för näringsbrist. Var försiktig vid förvaring, tillagning och servering av livsmedel. Slarvig diskning kan exempelvis medföra att små rester blir kvar på bestick, porslin, kokkärl etc. De kan vålla problem för extremt känsliga allergiker. I vissa fall kan det vara bra med extra köksutrustning för att vara på den säkra sidan. 19 Den viktiga märkningen När märkningsreglerna ändrades 2004 infördes Lista över allergena ingredienser en lista med ”allergena” ingredienser och prooch produkter av dessa som alltid dukter av dessa som alltid måste anges och vissa ska anges undantag till denna. Märkningsreglerna gäller -blötdjur alla förpackade livsmedel som säljs i Sverige. - fisk För en allergiker, förälder till ett allergiskt - jordnötter barn eller för den som handlar livsmedel till en - kräftdjur - lupin allergiker är det viktigt med så fullständig märk- mjölk inklusive laktos ning som möjligt på livsmedlen. - nötter: cashewnöt, hasselnöt, Alla färdigförpackade livsmedel vars största makadamianöt/Queenslandsnöt, yta är minst 10 cm2 eller större ska vara märkta mandel, paranöt, pekannöt, pis- med uppgift om varuslag (beteckning), ingre taschmandel och valnöt - selleri diensförteckning, mängd av vissa ingredienser, - senap nettovikt eller nettovolym, bäst före-dag eller - sesamfrön sista förbrukningsdag, speciella anvisningar för - sojabönor förvaring eller användning, namn och adress till - spannmål (glutenhaltig) tillverkare, förpackare eller säljare, ursprung (i - ägg - svaveldioxid och sulfit över vissa fall), bruksanvisning, verklig alkoholhalt 10 mg/kg eller liter och uppgift om innehåll av allergena ingredienser. För att underlätta för den som är allergisk ska det framgå av ingrediensförteckningen eller livsmedlets beteckning om allergen ingår. Märkningen får inte vilseleda konsumenten på något avgörande sätt och märkningsuppgifterna ska vara lätta att förstå, väl synliga, klart läsbara och beständiga. Språket ska vara svenska. Hur man läser ingrediensförteckningar Vid livsmedelsöverkänslighet är det viktigt att förstå hur man läser ingrediensförteckningar. Läs den alltid noga och köp inte livsmedel som saknar en sådan. Livsmedel består ofta av flera ingredienser. Alla ingredienser, inklusive tillsatser, ska anges i fallande ordning efter vikt, det vill säga det finns mest av det som står först. En ingrediens i ett livsmedel kan ibland i sin tur bestå av flera ingredienser (sammansatt ingrediens) och även dessa ska finnas med i ingrediensförteckningen. 20 –Råvaror ska anges med sina namn, till exempel nötött, sojaprotein. – Tillsatser ska anges med funktionsnamn följt av antingen E-nummer eller vedertaget namn, till exempel ”konserve- ringsmedel E 211” eller ”konserveringsmedel natrium- bensoat”. Om en tillsats härrör från någon produkt i al- lergenlistan ska detta anges i märkningen. En ”nyckel” till E-numren kan fås gratis på apotek och från Livsme- delsverket. Den finns också på Livsmedelsverkets webb- plats. Det kan i vissa fall finnas undantag från märkningskraven, men allergireglernas krav på att ange allergena ingredienser gäller alltid. Livsmedel som säljs i lös vikt behöver inte märkas. Vid lösviktsförsäljning finns dessutom alltid risk för sammanblandning av varorna. Extremt överkänsliga personer bör vara försiktiga med alla livsmedel som tillverkas av flera ingredienser. Risken kan aldrig uteslutas att varor är felmärkta eller att de innehåller små mängder av ingredienser från någon annan tillverkning. Om livsmedel märks med uppgift som ”glutenfritt” eller ”mjölkfritt” måste detta ha anmälts till Livsmedelsverket. Tillverkarna av dessa livsmedel ska ha hanteringsExempel på ingrediensförteckning rutiner som säkerställer att produkterna inte förorenas ingredienser: Fläsk- och nötkött, vatten, lök, ströbröd med de(t) ämne(n) som de (vetemjöl, vatten, salt, druvsocker, jäst), havregryn, ägg, pouppges vara fria ifrån. tatismjöl, salt, potatisfiber, jästextrakt, glukossirap, kryddor (vitpeppar, ingefära), stabiliseringsmedel (E 450, E 451) 21 Livsmedelsverkets allergiinformation Livsmedelsverket har särskild telefonservice för personal inom vården och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Här lämnas upplysningar om livsmedel och tillsatser som kan ge överkänslighetsreaktioner. Läkare, sjuksköterskor, dietister och inspektörer kan ringa 018-17 55 00 och begära ”Allergiinformationen”. Allmänheten bör i första hand vända sig till en lokal läkarmottagning eller miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, men kan även kontakta Livsmedelsverket. Under rubriken ”Risker med mat” på Livsmedelsverkets webbplats, www.livsmedelsverket.se, finns information om allergi. Mer att läsa Information från Livsmedelsverket: Tolv broschyrer om livsmedel som kan ge överkäns- lighetsreaktioner. De kan beställas i enstaka exemplar eller alla tillsammans till rabatterat pris. Broshyrerna behandlar: 1. Matfett, 2. Organiska syror, 3. Gluten och andra proteiner från spannmål, 4. Sojaprotein, jordnötter och andra baljväxter, 5. Fisk och skaldjur, 6. Mjölk och mjölkprodukter, 7. Nickel, krom och and- ra mineralämnen, 8. Biogena aminer, 9. Tillsatser, kryd- dor och aromer, 10. Nötter och fröer, 11. Ägg och kyck- ling- och hönskött, 12. Frukt, grönsaker och latex. Tillsatser i livsmedel – en faktabok E-nummernyckel Mat och näring för sjuka Livsmedelstabeller – energi och vissa näringsämnen i livsmedel. Finns även på Livsmedelsverkets webbplats (www.slv.se/ldb). Beställ informationsmaterial Via länken ”Webbutiken” på verkets webbplats kan du beställa Livsmedelsverkets tryckta informationsmaterial om allergi m m. Beställning kan också göras per telefon 018-17 55 06. 22 Annan information Företag Flera livsmedelsföretag har publicerat information om sina produkter och gjort särskilda listor för att hjälpa överkänsliga personer. Fråga gärna respektive företags informationsavdelning efter dessa broschyrer. Astma- och allergiförbundet Astma- och Allergiförbundet grundades 1956 av lokala allergiföreningar. Förbundet har till uppgift att: påverka samhället att åstadkomma bättre levnadsvillkor för människor med astma och allergiska sjukdomar genom upplysnings- och informationsarbete nå större förståelse för astmatikers och allergikers problem stödja läns- och lokalföreningarna i deras verksamhet stödja forskningen inom astma- och allergiområdet Postdress: Astma- och Allergiförbundet, Box 17069, 104 62 STOCKHOLM Besöksadress: Rosenlundsgatan 52, 118 63 STOCKHOLM Telefon: 08-506 28 200 Telefax: 08-506 28 249 Webbplats:www.astmaoallergiforbundet.se E-post:[email protected] Svenska Celiakiförbundet Svenska Celiakiförbundet bildades 1975 och har för närvarande cirka 24 000 medlemmar. Förbundets syfte är: att tillvarata intressen hos personer som är intoleranta mot gluten, laktos, komjölks- eller sojaprotein respektive lider av Dermatitis Herpetiformis (DH), att bedriva rådgivande och upplysande verksamhet och tillvarata medlemmarnas intressen inför myndigheter och andra instanser, att genom föreningsverksamhet och personliga kontakter stödja dem som är intoleranta eller lider av DH. SCF ger ut tidningen ”Bulletinen” med fyra nummer per år och har även annat informationsmaterial. Adress: Svenska Celiakiförbundet, Västra vägen 5 B, 169 61 SOLNA Telefon: 08-750 05 01 Webbplats:www.celiaki.se E-post:[email protected] 23 23 Innehåll Livsmedelsallergier och överkänslighet 1 Allergi2 Överkänslighet av andra skäl 3 Arv och miljö 5 Några vanliga reaktioner 6 Det behöver inte vara allergi 6 Den viktiga amningen 6 Allergiska symtom 7 Astma9 Allergisk snuva Nässelutslag och svullnader Allergisk/anafylaktisk chock 9 9 9 Livsmedel som kan ge besvär 10 Komjölk10 Ägg11 Fisk Skaldjur Nötter, mandel och fröer Baljväxter Frukt, bär och grönsaker Kakao- och chokladprodukter 11 12 12 12 13 13 Celiaki – glutenintolerans Kontakteksem – nickelallergi Problem med läkemedel Tillsatser i maten Frågor och svar om mat och allergi Den viktiga märkningen Hur man läser ingrediensförteckningar Livsmedelsverkets allergiinformation Annan information 14 15 15 16 18 20 20 22 23 Foto: Illustration: Trons/Scanpix (omsl.) Mats Ylinikka/Norrlandia (s. 1) Jurek Holzer/Scanpix (s. 2) Klas Fritzon/Norrlandia ( s. 4) Tore Häggström/Norrlandia (s. 6) Jörgen Pålsson/Norrlandia (s. 8) Bo Nyberg (s. 10, 11, 12, 14, 17) Calle Bredberg/Norrlandia (s. 11) Anders Eriksson/Norrlandia (s. 13) Bo Hallquist/Norrlandia (s. 15) Martin Björnwall/Norrlandia (s. 15) Karin Ström (s. 21) Sven Andersson, Ljusdal (s. 7) Om man inte tål att äta viss mat kan det bero på att man har en livsmedelsallergi. Man kan också reagera mot speciella ämnen, utan att det är fråga om allergi i egentlig mening. Då kan det i stället handla om överkänslighet. Vilken betydelse har arv och miljö? Vilka livsmedel ger oftast besvär och vilka är symtomen? Vad kan man göra för att minska risken för att barnen drabbas? Vilka regler gäller för märkning? Vi hoppas med denna information kunna ge svar på dessa och andra frågor om födoämnesallergier och liknande besvär. Box 622 751 26 UPPSALA Telefon 018-17 55 00 E-post [email protected] www.livsmedelsverket.se
