Ditt Landsting nr 1 2011, tema allergi

Ditt Landsting
Nr 1 • 2011
Peter Lilja tar
över ledningen
Den nye
landstingsdirektören Peter
Lilja lärde sig
tidigt att ta
ansvar. Redan
som 16-åring
skaffade
han sig eget
hushåll.
Det är denna ansvarskänsla
som gör att han nu har valt
att tacka ja till att leda Landstinget Blekinge.
SIDAN 8
Frisktandvård är
billig tandvård
Många unga har redan gjort
som John Törneryd i Karlshamn och satsat på tandvård
till fast pris. Nu blir det
möjligt för alla oavsett ålder att
abonnera på frisktandvård.
SIDAN 13
Medicinerna
hotar miljön
FOTO: HÅKAN LINDER
Zach Mikkelsen och Love Schouttz går på avdelningen Sidenrosen på Torgbackens förskola i Karlskrona. Den här avdelningen är speciellt anpassad för
allergiska och infektionskänsliga barn. Det betyder bland annat att lokalerna är extra välstädade och att leksakerna förvaras i lådor och skåp för att
undvika att de samlar damm.
Allergierna ökar
Allt fler människor drabbas
av allergier. Det är något man
tydligt märker på allergimottagningen vid Blekingesjukhuset.
TEMA: Allergi
SIDORNA 3–7
– Framförallt ökar pollenoch pälsdjursallergier, säger
allergiläkaren Malgorzata
Zietara.
Ditt Landsting har träffat
Jessica Andersson som lider
av svår pollenallergi. Tack
vare allergivaccinationer har
hon blivit kvitt sina värsta
Information och nyheter från Landstinget Blekinge
besvär och våren är inte
längre en plåga för henne.
Vi har också besökt allergiavdelningen Sidenrosen
på Torgbackens förskola i
Karlskrona. Avdelningen är
speciellt anpassad för infektionskänsliga och allergiska
barn.
Våra mediciner skadar
miljön på
olika sätt.
Därför är det viktigt att
sluta slösa med dem, men
också att ställa tuffa miljökrav
när man köper in medicin.
Annika Christensson, miljöchef i Landstinget Blekinge,
har länge arbetat med de här
frågorna på hemmaplan. Nu
har hon dessutom varit med
och tagit fram nationella
riktlinjer för miljökrav vid
upphandling av läkemedel.
SIDAN 9
Träning viktigt
i artrosskolan
Den som lider av ledsjukdomen artros kan själv göra
mycket för att bli bättre. I
artosskolan får deltagarna lära
sig hur. Dessutom får de ett
eget träningsprogram att följa,
för träning är ett effektivt sätt
att minska sina besvär.
SIDAN 10
Lättläst Sidan 15
Postens gruppförsändelser
Ditt Landsting april 2011
2
Nya regler för att
söka till akuten
Landstingets båda akutmottagningar ska vara öppna
dygnet runt men ha olika
uppdrag.
Det är innebörden av
ett förslag om akut- och
ambulans­verksamheten
som landstingspolitikerna
nu ska ta ställning till.
Målet med förslaget är att få en
mer kostnadseffektiv verksamhet och förbättra landstingets
ekonomiska läge.
Tanken är att akutmottagningen i Karlshamn ska ta emot
patienter som inte kräver intensivvård, medan mottagningen i
Karlskrona inriktar sig på att ta
hand om livshotande tillstånd
som kräver intensivvård.
Nytt sätt att söka till akuten
En viktig del av förslaget är de
nya reglerna för att söka till
akutmottagningen. De innebär
att den som har ett livshotande
tillstånd även i fortsättningen
ska ringa 112. Men den som
inte är akut sjuk ska alltid först
kontakta vårdcentralen eller
sjukvårdsrådgivningen, 1177.
Via telefonrådgivningen får
man sedan en tid, antingen
på akutmottagningen eller på
vårdcentralen.
– Vi blekingar besöker akutmottagningarna i högre grad än
riksgenomsnittet. Men vården
där är dyrare och i många fall
skulle du få ett bättre omhändertagare av en läkare vid vårdcentralen. Dessutom slipper
du långa väntetider, förklarar
landstingets uppdragsdirektör
Anders Hansell.
Han betonar dock att den
som är svårt sjuk eller skadad
och i behov av akut vård självklart får det om han eller hon
kommer till akutmottagningen
utan att först ringa.
Bra vård i ambulansen
Det är viktigt att komma ihåg
att man redan i ambulansen får
kvalificerad vård.
– I dag har vi ambulanser
med avancerad medicinsk
utrustning och personal som är
särskilt kvalificerad att snabbt ta
hand om livshotande tillstånd
direkt på plats och under färden
mot sjukhus. Ambulansen är i
praktiken ett rullande minisjukhus, säger överläkare Thomas
Troëng.
Den 4 april ska politikerna ta
ställning till förslaget och det är
efter denna tidnings pressläggning.
Text: Jens Lindell
En liten släng av
mobilallergi önskas!
KRÖNIKAN
befinner sig i ett mycket viktigt
samtal.
I övrigt är mobiltelefonen bra
att ha men absolut inte livsnödvändig och det går att klara sig
utan den en dag. Om du lever
ditt liv med mobiltelefonen och
svårt att vara mer än en armlängd
från den, är det kanske dags att
försöka distansera dig. Glöm
den hemma en dag, du kommer
garanterat att överleva!
– En hel dag utan min mobil –
det bara går inte! Du MÅSTE
lämna in den på lagning i
morgon bitti!
Tonåringen stirrar argsint
på mig. Mobilen fungerar inte och nu uppmanas jag boka
av ett antal angelägna möten
för att åka in till centrum och
brådstörtat fixa det som är
allra viktigast i hennes värld.
Mobilen. Jag skakar uppgivet
på huvudet och försöker
förklara att jag framhärdat
utan mobil ganska bra under
de första trettio åren av mitt
liv och att jag tror att hon
kommer att överleva morgondagen även om apparaten är
ur funktion. Total tystnad.
Hon blänger på mig som om
jag just uttalat en dödsdom.
Vad är det egentligen dessa
mobiler gör med befolkningen,
och framför allt den yngre delen?
Kalla mig mossig, jag vet att
mobilen har fantastiska användningsområden. Förutom att den
är en telefon är den en dator, en
musikspelare, en kamera och en
GPS. Funktioner som är bra att
ha men som man givetvis kan
klara sig utan under en dag.
I dag är mobilen närvarande
överallt, hela tiden. Det ringer
och blippar på möten, fester,
skolavslutningar, bröllop och
begravningar, i bussen, på tåget, ja
till och med på toaletten. Överallt
förutsätts vi vara nåbara, hela
tiden. Det är lätt att fundera i termer av beroende när människor,
det första de gör på morgonen,
kontrollerar sms, mejl, blogg och
facebook via sina mobiler.
När allt kommer omkring har
mobiltelefonen tre grundläggande
fördelar:
• Den är räddaren i nöden. När
man har kört i diket ute på en
enslig skogsväg och behöver få
tag på bärgningsbil är det enormt
skönt att ha en mobiltelefon till
hands.
• Den hjälper mig att hålla koll
på tonåringen. När tonåringen
är bjuden på fest är det lugnande
med ett sms då och då.
• Den får mig att se upptagen
ut. När jag vill undvika oönskad
kontakt är det bara att hala fram
telefonen och låtsas som om man
Temat i Ditt Landsting denna
gång är inte mobiltelefoner,
om nu någon trodde det, utan
allergier. För faktum är att
allergierna ökar. I dag är det
hela trettio procent av unga
vuxna under 30 år som lider av
någon form av allergi. Särskilt
besvärligt har många det under
pollensäsongen då ungefär en
femtedel av befolkningen får
symtom från ögon och näsa.
Apropå allergi, är det allt
för elakt att önska tonåringen
därhemma en liten, liten släng av
mobiltelefonallergi – åtminstone
under någon dag, eller två?
Med förhoppning om en god
läsestund
Motion och bättre kost ska
göra blekingarna friskare
Mer motion och bättre kostvanor. Det är väl något de flesta
av oss behöver.
Det är också temat på kampanjen Ett friskare Blekinge,
som drar igång andra veckan
i maj.
För andra året i rad arrangerar
nu Folkhälsoinstitutet sin kampanj, Ett friskare Sverige. Och i
Blekinge har man valt att göra en
egen satsning i anslutning till den
nationella kampanjen.
– Vi har gjort en lokal variant
säger Thomas Gustafson, folkhälsostrateg i landstinget.
Bakom den lokala kampanjen
står Lanstinget Blekinge, Blekinge idrottsförbund och länets
kommuner. Den 9 maj startar
kampanjen och då blir det massor av aktiviteter över hela länet
på temat matvanor och fysisk
aktivitet.
Landstinget arrangerar bland
annat en föreläsning med rubriken Fysisk aktivitet och fysisk
självkänsla, på Knut Hansskolan i
Ronneby den 12 maj.
Landstinget är också med
och stödjer Bräknetrampen den
14 maj, det årliga cykelloppet i
Bräkne-Hoby.
– Vi bjuder alla
landstingsanställda på
anmälningsavgiften
och kommer också
att ha aktiviteter
i anslutning till
Bräknetrampen,
säger han.
I övrigt blir
det i huvudsak
länets vårdcentraler som står
för de olika arrangemangen. Håll
utkik efter programmet i annonser
i dagspressen.
Ditt Landsting
Ansvarig utgivare: Kommunikationsdirektör Madeleine Flood.
är producerad av Landstinget Blekinge och
delas ut till alla hushåll i Blekinge.
Redaktör: Maria Wogensen, informationsavdelningen Landstinget Blekinge .
Tryck: Smålänningen, Ljungby.
Adress och telefon:
Landstinget Blekinge
371 81 Karlskrona
0455–73 10 00
E-post: [email protected]
Internet: www.ltblekinge.se
Madeleine Flood
kommunikationsdirektör
Landstinget Blekinge
Ditt Landsting april 2011
TEMA: Allergi
3
Fakta om allergi
Vad är allergi?
Överkänslighet innebär att man reagerar
mer än normalt på olika saker i sin omgivning. När överkänsligheten beror på
förändringar i immunsystemet kallas den
för allergi.
Man skiljer på äkta allergi, när
reaktionen beror på en allergisk
reaktion mot ett visst ämne, och
ospecifik överkänslighet, när symptomen inte beror på en allergisk reaktion.
Allergi är till exempel en vanlig orsak till astma – men all
astma beror inte på allergi.
Hur kan allergi yttra sig?
• ”Allergisnuva”, till exempel nysningar och klåda i näsa,
ögon och hals. Rinnande näsa och ögon.
• Astma, svårt att andas.
• Trötthet och huvudvärk.
• Olika hudutslag som eksem och
nässelutslag.
Vad kan man vara allergisk mot?
Vanligast är allergi mot pollen, pälsdjur, bi, geting, dammkvalster och mögel. Man kan också vara allergisk mot olika typer
av mat och mot läkemedel, till exempel penicillin.
Malgorzata Zietara är Blekinges enda allergolog, läkare specialiserad på allergier.
Allt fler drabbas
av olika allergier
Våren med sin lövsprickning
och försommaren med sin
skira grönska står för dörren.
För de flesta av oss är det en
underbar tid.
Men för den växande skaran
av pollenallergiker kan den
vara en hemsk period präglad
av snuva, andningsbesvär och
trötthet.
Allt fler drabbas av allergi. Det
är något man tydligt märker på
allergimottagningen vid Blekinge­
sjukhuset.
– Framförallt ökar pollen- och
pälsdjursallergier, säger allergiläkaren Malgorzata Zietara.
Men den verkliga anstormningen av patienter brukar
komma först efter själva pollensäsongen.
– Efter sommaren brukar det
strömma in remisser till oss. Då
kommer alla de som har börjat få
besvär under säsongen.
Kvalsterallergi om hösten
Men även hösten har i allt högre
grad blivit en allergisäsong.
Dammkvalster och mögel, som
frodas under den fuktiga årstiden, är allt vanligare orsaker till
allergi.
Varför allergierna ökar vet man
inte.
– Det pågår mycket forskning
om det, och man tror att olika
miljöfaktorer och klimatförändkallat allergen. Om en patient har
ringar kan spela in. Men än så
antikroppar mot exempelvis björklänge finns inget säkert svar på
pollen vet man att hon är allergisk
frågan varför allergier ökar, säger
mot det.
hon.
Malgorzata Zietara beskriver alHuvudregeln för alla som har
lergi som en överreaktion från vårt
allergi är förstås att så långt som
immunförsvar.
möjligt undvika det man är al– Allergenet betraktas som
lergisk mot.
en fiende av vår kropp som då
Vid lindrig allergi kan man
tillverkar antikroppar, ”kroppens
alltid börja med att ta de receptfria soldater”.
allergimediciner som finns att
De flesta allergiker kan bli
köpa på apotek
kvitt sina besvär
Man ska alltid
och i livsmedelsmed hjälp av medibutiker.
ciner, antingen
söka läkare om man sådana som går att
köpa receptfritt
När ska man
får andningsbesvär. eller sådana som
söka läkare för
man får utskrivna
sin allergi?
av läkare.
– När receptfria mediciner
Pollenprognoser
inte hjälper. Och man ska alltid
Men det gäller att ta dem i god tid
söka läkare om man får andningsoch inte vänta tills besvären redan
besvär, säger hon.
brutit ut.
I första hand ska man vända sig
De pollenprognoser som
till sin vårdcentral. Om läkaren
Landstinget Blekinge tillhandadär anser att man behöver göra
håller är därför ett bra hjälpmeen allergiutredning kan man få en
del för många allergiker.
remiss till allergimottagningen.
– Pollenprognoserna gör att
En grundlig utredning
patienter kan medicinera i förDär börjar man alltid med att göra väg. Det är viktigt att allergiker
en grundlig utredning av vad som
tar sin medicin vid första symorsakar besvären.
tom och helst innan dess. Det
– Syftet med en allergiutredbästa är om man kan börja ta
ning är att påvisa om patienten
sina mediciner redan två veckor
har antikroppar mot ett visst
innan pollensäsongen börjar,
allergiframkallande ämne, ett så
säger Malgorzata Zietara.
Hur vanligt är allergi?
• Runt 10 procent av alla vuxna beräknas ha astma.
• Allergisnuva (allergisk rinit) förekommer hos 20 procent av den vuxna befolkningen, bland unga vuxna
är siffran 30 procent. Denna form av allergi har ökat
successivt de senaste 20 åren.
Varför blir vissa människor allergiska?
Arvet är en viktig förklaring. Den som har en förälder
som har allergi löper högre risk än andra att själv utveckla sjukdomen. Om båda föräldrarna har allergi, är
risken ännu högre.
Dessutom spelar miljöfaktorer, som tobaksrök och
luftföroreningar, in men exakt vilka och på vilket sätt vet
man ännu inte. Även kostvanor kan ha betydelse.
Enligt en teori, den så kallade hygienhypotesen, kan en
alltför ren miljö under uppväxten göra att barn i högre grad
utvecklar allergi. Det skulle förklara varför allergi är vanligare i
den rika delen av världen än i utvecklingsländer.
Gör klimatförändringarna att allergi blir vanligare?
Det finns en del som talar för det. Ett varmare klimat medför
att lövsprickningen sker tidigare men kan innebära att nya
allergiframkallande växter kan komma att etableras i Sverige.
Högre temperatur och luftfuktighet kan också förväntas gynna
spridning av kvalster till norra Sverige, där kvalsterallergi i dag
är ovanligt.
Är allergi ett samhällsproblem?
Ja, förutom det lidande det innebär för alla
som drabbas, medför det också höga kostnader i form av sjukskrivningar, sjukvård och
medicin. De samhällsekonomiska kostnaderna
för allergisk astma, rinit, eksem och matallergier i Sverige har
uppskattats till 10 miljarder kronor om året.
Landstingets pollenprognos
Under pollensäsongen kan du få en daglig pollenprognos
från mätstationen i Bräkne-Hoby via e-post, sms eller på
landstingets webbplats. Rapporten berättar hur mycket av
olika slags pollen det finns i luften i Blekinge. Tjänsten är
gratis. För mer information, gå in på www.ltblekinge.se.
4
TEMA: Allergi
Ditt Landsting april 2011
FOTO: HÅKAN LINDER
På allergimottagningen i Karlskrona arbetar sjuksköterskorna Helena Lagerlöf och Christina Edwardson. En viktig del av deras arbete är allergivaccinationerna. Mottagningen har öppet två dagar i
veckan på sjukhuset i Karlskrona och en dag i veckan på sjukhuset i Karlshamn.
De vaccinerar mot allergier
Pricktester och allergivaccinationer är
en viktig del av arbetet på allergimottagningen.
Hit kommer patienterna på remiss
från olika delar av sjukvården för att
göra allergiutredningar och få behandling.
Allergisjuksköterskan Christina Edwardson gör ett pricktest. Hon häller små
droppar av allergiframkallande ämnen på
patientens underarm. Sedan sticker hon
ett litet hål så att vätskan kan tränga in i
huden.
Efter en kvart avslöjar hudreaktionen
vilka ämnen patienten eventuellt är allergisk mot. I så fall kommer det att bildas en
liten rodnad, ungefär som ett myggbett.
– Det enda obehaget är att det kliar på
den punkt där man får en allergisk reaktion, säger Christina Edwardson.
Allegiframkallande ämnen
I ett ställ har hon små flaskor som var och
en innehåller ett allergiframkallande ämne,
kallat allergen. Det är olika sorters pollen
som björk, timotej och gråbo; det är katt,
hund, häst, dammkvalster, mögel och en
hel rad olika livsmedel.
Pricktest är bara ett av de många sorters
allergitest som görs på mottagningen. Det
finns flera andra sätt, till exempel genom
blodprov. På allergimottagningen gör man
också lungfunktionstester, även kallad spirometri, och så kallade provokationstester.
De senare är viktiga när man testar för läkemedelsallergi.
ren. Den som är allergisk mot hund eller
katt ska földaktligen inte ha någon fyrfota
kompis hemma.
Men det är inte alltid möjligt att undvika
det som ger allergi. Den som är allergisk
mot olika typer av pollen kan ju omöjligen
undvika att utsätta sig för dessa partiklar
som flyger omkring i luften.
Sjukdomshistoria
Men testet är bara en del i en allergiutredning. Det ger läkaren en vink om vad
patienten kan vara allergisk mot, men långt
Allergivaccination
ifrån hela svaret.
I vissa fall av svår allergi kan
– Det viktigaste i
det då vara aktuellt med så
en allergiutredning
Det viktigaste i en
kallad allergivaccination eller
är inte testet utan
ASIT (allergenspecifik imanamnesen, patientens allergiutredning
munterapi). Det innebär att
sjukdomshistoria,
är inte testet, utan
patienten får injektioner med
förklarar Christina
små doser av det ämne som
Edwardson.
sjukdomshistorien.
framkallar allergin.
Det är viktigt att
Genom att gradvis öka dopatienten noggrant
serna påverkar man patientens
berättar för doktorn
immunförsvar och bygger på så sätt upp
om sin allergi: när, var och hur den uppen tolerans mot ämnet som framkallar
träder.
allergin.
Behandling
När allergiutredningen är gjord och läkaren Tar upp till fem år
har fastslagit vad patienten är allergisk mot, Behandlingen kan ta upp till fem år och
är det dags för behandling.
under de första månaderna måste patienten
Ofta handlar det om att få lämplig
komma varje vecka.
Just nu får nästan 200 personer i Blemedicin, men framförallt är det viktigt att
patienten lär sig att hantera sin allergi på
kinge den här behandlingen.
– Allergivaccinationer är en jättestor del
rätt sätt.
av verksamheten här på mottagningen,
Det viktigaste är förstås att så långt som
säger allergisjuksköterskan Helena Lagerlöf.
möjligt undvika det som framkallar besvä-
Allergivaccinationer
ASIT (allergenspecifik immunterapi), i
dagligt tal kallat allergivaccinationer,
är en behandling som ger bestående
lindring av allergi.
Behandlingen består i att man får
sprutor med det ämne man är allergisk
mot enligt ett särskilt dosschema. På
så sätt påverkas immunförsvaret och
kroppens reaktion mot det allergiska
ämnet minskar .
I början av behandlingen, uppdoseringsfasen som pågår under 7– 15
veckor, får man en eller flera sprutor
i veckan. Därefter räcker det med en
spruta var sjätte till var åttonde vecka
under 3– 5 år.
Vaccination kan vara aktuellt när vanlig
allergimedicin inte hjälper eller ger
svåra biverkningar. Det ges också till
patienter som får astma av sin allergi.
Man kan vaccinera mot:
• Pollen (träd, gräs och gråbo)
• Dammkvalster
• Pälsdjur (hund, katt och häst)
• Bi och geting
TEMA: Allergi
Ditt Landsting april 2011
5
Jessica är allergisk mot våren
22-åriga Jessica Andersson har
haft pollenallergi sedan hon
var i sexårsåldern.
Tack vare sina mediciner klarade hon sig länge ganska bra.
Men så en dag för tre år
sedan drabbades hon av en riktigt obehaglig upplevelse.
Det var försommar och om några
dagar skulle hon ta studenten på
Chapmansskolan i Karlskrona.
Plötsligt fick hon en allergisk reaktion som var värre än något hon
tidigare varit med om.
– Ansiktet svullnade upp, jag
kände kraftigt tryck över bröstet
och det var jättejobbigt att andas.
Och min medicin hjälpte inte alls,
berättar hon.
Tid på vårdcentralen
Hon fick genast en tid på vårdcentralen där man gav henne en
kortisonspruta för att häva den
allergiska reaktionen. Den hjälpte
för stunden. Jessica kunde fira sin
student och mådde bra trots att
hela skolan var dekorerad med
allergiframkallande blommor och
blad.
Men efter bara några veckor var
det dags för en ny attack och en ny
spruta. Och eftersom Jessicas blodprov visade att hon hade en väldigt
kraftig allergi, hade hon också fått
en remiss till allergimottagningen
på sjukhuset i Karlskrona.
Allergiutredning
Där gjorde man en grundlig allergiutredning. Sedan fick hon erbjudande att genomgå en så kallad
allergivaccination. Det innebär att
man regelbundet får sprutor med
stigande doser av det ämne man är
allergisk mot. På så sätt vänjer sig
kroppen gradvis mot ämnet och de
allergiska symtomen minskar.
– Det är en ganska krävande
behandling, den har pågått i tre
år nu. I början fick jag ta sprutor
varje vecka, men nu behöver jag
bara gå var sjätte vecka.
Gradvis bättre
Men det har det varit värt. Sedan
hon började behandlingen har
hon gradvis blivit bättre och Jessica hoppas att hon ska bli så bra
att hon åtminstone slipper att ta
kortison.
– Jag tar inte lika mycket medicin längre och jag behöver inte
börja med den lika tidigt på våren.
Förr var jag tvungen att börja
redan i februari när jag började
känna av allergin.
Allergisk mot pollen
Jessica är allergisk mot pollen från
lövträd, gräs och gråbo, ämnen
som flyger omkring i rikliga mängder under vår och försommar.
Trots att hon ofta mått som sämst
under den tiden, har hon inte
förlorat förmågan att njuta av den
vackra årstiden.
– Nej, jag tycker jättemycket
om vår och försommar. Men visst
tänker jag mig för, jag tar inte in
vårblommor eller björkris och sätter i en vas.
Och hon bär fortfarande med
sig minnet av den kraftiga allergireaktionen den där försommardagen före studenten.
– Sedan dess har jag alltid kortisontabletterna med mig i väskan.
För säkerhets skull.
Jessica Andersson har blivit vän med björken och dess hängen. Om några veckor kommer de att avge mängder med
allergiframkallande pollen. Men tack vara allergivaccinationerna slipper hon nu må dåligt av dem.
Pollen är den vanligaste orsaken till allergi
Pollen eller frömjöl från olika växter är
den vanligaste orsaken till säsongsallergi.
Under vår och sommar får ungefär en
femtedel av befolkningen pollenallergi med
symtom från ögon och näsa. Det brukar
Björk. Pollen från
lövträd, framförallt
björk, är den vanligaste pollenallergin.
Björken blommar
under april till juni.
Den som är allergisk
mot björk är ofta
också känslig mot
andra lövträd som
hassel, al, ek och
bok. Björkallergiker
kan också få besvär
när de äter hasselnöter, äpplen, päron,
plommon, persikor,
körsbär eller kiwi.
kallas hösnuva, trots att många besväras av
annat än gräspollen och även får symtom
från ögonen.
De flesta blir hjälpta av de mediciner
som finns mot pollenallergi, men en del
kan få astma och behöver då få behandling
mot den.
Gräs. Pollen från
gräs, till exempel
timotej, är den näst
vanligaste formen
av pollenallergi. Det
finns omkring 150
olika sorters gräs och
de flesta gräsallergiker reagerar mot alla
gräsarter. Gräspollen
finns i luften från
slutet av maj till
början av september.
Gräsallergiker kan
också få besvär av
jordgubbar, mjöl,
jordnötter, soja och
tomater.
Oftast räcker det att man behandlar sig
själv med receptfria läkemedel. Men om
de inte hjälper kan man behöva få receptbelagda läkemedel utskrivna av läkare. Har
man svåra besvär kan man behöva få en
allergivaccination.
Man ska söka vård på en vårdcentral om:
• receptfria läkemedel inte hjälper
• små barn har pollenbesvär
• man får hosta när man tränar
• bara ena ögat är irriterat
• man har besvär bara från ena näsborren
• man har allergibesvär hela året
• man har andningsbesvär eller hosta.
Gråbo. I Sverige
finns det nio arter av
gråbo. Den betraktas
som ett ogräs och
växer ofta längs
diken och på obebyggda tomter. Den
blommar från början
av juni till början av
september. Gråboallergiker kan också få
besvär av maskrosor
och prästkragar,
samt av mat som
fänkål, selleri, dill,
persilja och dragon.
6
TEMA: Allergi
Ditt Landsting april 2011
Förskolläraren Lena Bergvall och Vesta Lindström är på väg att hämta leksakerna i lådan. Här på Sidenrosen förvaras alla leksaker i lådor och skåp. På så sätt undviker man att de samlar damm.
På allergidagiset ställer man
Avdelningen Sidenrosen på
Torgbackens förskola i Karlskrona är som vilken dagisavdelning som helst. Nästan.
Det här är en allergiavdelning. Det innebär att lokalerna
är extra välstädade och för besökare gäller speciella regler.
Eftersom jag har katt hemma,
måste jag duscha och byta kläder
innan jag besöker Sidenrosen. På
den här avdelningen finns barn
som är allergiska, bland annat mot
pälsdjur, och därför är det viktigt
att jag som besökare inte tar med
mig katthår in i lokalen.
För allergiska barn
– Den här avdelningen är i första hand till för barn som är allergiska eller extra infektionskänsliga.
Men i mån av plats får även andra
barn gå här, säger förskolläraren
Lena Bergvall.
Vid en första anblick ser Siden-
rosen ut som vilken förskoleavdelning som helst. Leksaker ligger
kringströdda på golvet och barnen
stojar omkring och busar.
Men de flesta av barnen här
har någon form av överkänslighet. De kan vara allergiska mot
olika sorters mat, mot pollen,
pälsdjur eller dammkvalster. De
kan också vara överkänsliga mot
starka dofter eller extra känsliga
för infektioner.
Respektera reglerna
Därför måste alla som går in på
avdelningen – personal, föräldrar,
barn och besökare – respektera de
regler som gäller här. Det gäller
att:
• inte vara förkyld
• inte ha husdjur
• inte lukta parfym
• inte lukta cigarettrök.
Det är också viktigt att lokalerna hålls så rena som möjligt.
Leksakerna förvaras i skåp och
inte på öppna hyllor. På så sätt
undviker man att de samlar damm
och rummen blir dessutom mer
lättstädade.
– Städerskan börjar alltid med
att städa vår avdelning på morgonen. På så sätt riskerar hon inte
att dra med sig smuts från andra
avdelningar, förklarar barnskötaren
Agneta Billquist.
Bara pappershandukar
Här finns minimalt med textilier:
inga mattor och bara enstaka
gardiner. I fönstren står bara plastblommor och i badrummet finns
inga handdukar av textil, bara
papper.
– Och till skillnad från andra
avdelningar tar vi aldrig in kottar
och grenar utifrån, säger Lena
Bergvall.
Även maten är omgärdad av
regler eftersom flera av barnen är
allergiska mot olika födoämnen.
Både förskolans kokerska och
övrig personal har järnkoll på vad
de olika barnen får äta.
– Ibland har vi haft en hel rad
olika varianter av samma mat i
kylskåpet eftersom vi har haft
barn som varit allergiska mot olika
saker, vissa mot laktos och andra
mot gluten, säger Lena Bergvall.
Stort ansvar
Det är givetvis ett stort och tungt
ansvar för personalen att ta hand
om barn som har så speciella
behov. Därför har Sidenrosen
något färre barn, för närvarande
16 stycken, än en vanlig förskoleavdelning.
Däremot har personalen inte
någon särskild utbildning för att
ta hand om allergiska barn. Det är
någon de har lärt sig på egen hand,
inte minst av barnens föräldrar.
– Det är föräldrarna som är
duktiga på att lära oss vad som
gäller för deras barn, säger Lena
Bergvall.
Allergidagis finns
Förtuom avdelningen Sidenrosen i centrala Karlskrona,
har kommunen ytterligare en
förskoleavdelning för allergiska
barn i Jämjö.
Men det är bara Karlskrona kommun som har har
särskilda förskoleavdelningar
för allergiska barn. I resten av
Blekinges kommuner har man
i stället valt att allergianpassa
sina förskolor vid behov.
– Om vi har ett allergiskt
barn på någon av våra förskolor ser vi till att allergisanera
miljön där. Det kan till exempel handla om att ha mer
städning, säger Torsten Berg
vid utbildningsförvaltnigen i
Karlshamns kommun.
TEMA: Allergi
Ditt Landsting april 2011
7
De efterlyser fler
allergifria miljöer
Astma- och Allergiföreningen i Blekinge skulle gärna se fler
allergifria miljöer. Bostadsområden och teaterföreställningar speciellt för allergiker står på önskelistan.
Men ännu viktigare är det med kunskap och hänsyn hos
omgivningen.
Arbetskamrater med katthår på tröjan, klasskamrater som har häst,
parfymerade teaterbesökare och kassörskor som luktar cigarettrök.
För den som är allergisk eller överkänslig är omgivningen full av
problem.
– Det är det som är allergikernas dilemma, att vi är så beroende
av vår omgivning. Vi kan inte alltid undvika det som vi är allergiska
mot, säger Eskil Hedberg, ordförande i Astma- och Allergiföreningen i Blekinge.
– På andra håll i landet, till exempel i Örebro, finns det bostadsområden speciellt för allergiker, säger han.
Allergifria bostadsområden
Bostadsområden, eller åtminstone enstaka trapphus, där det råder
strikta regler mot pälsdjur, parfym, tobaksrök och annat som brukar framkalla allergi, är något Eskil Hedberg gärna skulle se även i
Blekinge. Men hittills har han inte fått gehör för den idén.
Han tycker givetvis att det är bra att Karlskrona kommun har två
förskoleavdelningar speciellt för allergiska och infektionskänsliga
barn. Men det han helst vill se är att alla offentliga miljöer blev mer
allergianpassade och framförallt att fler fick kunskap i ämnet.
Allergiombud
Eskil Hedberg lyfter här fram allergiombundens viktiga roll. I
Blekinge finns det 103 personer som är utbildade av Astma- och
Allergiföreningen och som har till uppgift att informera personal i
skolor och förskolor om dessa frågor.
– Allergiombuden är länken mellan oss och skolor och förskolor,
säger han.
Det gäller att omgivningen får kunskap och lär sig visa hänsyn.
Med ganska små medel kan man göra tillvaron drägligare för de
barn som är allergiska. Det kan handla om att de andra barnen lär
sig att inte gå till dagis med en tröja full av hundhår eller att man
inte går ut till hästen precis innan man ska till skolan.
FOTO: HÅKAN LINDER
FOTO: HÅKAN LINDER
Hugo Cellsing har hittat en bil i leksaksskåpet.
leksakerna i skåp
Här når du Astma- och Allergiföreningen Blekinge:
Strandgatan 8
372 30 Ronneby
Telefon 0457-265 50
www.blekinge.astmaoallergiforbundet.se
s bara i Karlskrona
I Ronneby resonerar man på
liknade sätt. Där hade man ett
tag en särskild förskoleavdelning för allergiska barn, men
valde att slopa den då behovet
inte har varit tilläckligt stort
för en sådan.
Sölvesborgs kommun har
också valt att anpssa förskolan
efter hand som behovet uppstår.
Inte heller i Olofström finns
det särskilda avdelningar för
allergiska barn. När man för
en tid sedan fick ett barn med
mycket svår allergi valde kommunen att lösa barnomsorgen
genom att anställa mamman
som dagbarnvårdare i det egna
hemmet.
Märkt av en ökning
Att allergierna har ökat på senare år, är något man märker hos
Astma- och Allergiföreningen. Inte minst på de många telefonsamtal man ständigt får.
– Vi ser framförallt en ökning bland barn och ungdomar och då
handlar det främst om pollen- och kvalsterallergier. Och vi blir ofta
kontaktade av föräldrar som har problem med dålig inomhusmiljö.
Själv har Eskil Hedberg lidit av allergisk astma ända sedan han
var spädbarn. I dag är han 67 år och under den tiden har han sett
hur vården av astmatiker och allergiker har förbättrats dramatiskt.
– Det är en oerhört stor skillnad. Den stora förändringen kom på
80-talet när vi började få riktigt bra medicin.
En allergistrategi kan vara på väg
FOTO: HÅKAN LINDER
Agneta Billqvist tröstar Hugo Cellsing medan Vesta Lindström ser till att
hålla golvet rent. Det senare är extra viktigt på en allergiavdelning.
En nationell strategi för astma- och allergisjukvården. Det är
något som Astma- och allegiförbundet länge har efterfrågat och
nu har idén även vunnit gehör hos Socialstyrelsen. Det skriver
Dagens Medicin.
Förbundsordförande Ingalill Bjöörn säger till tidningen att
man vill se en nationell strategi liknande den som finns för
cancervården. Förbundet föreslår bland annat att man skapar
särskilda kompetenscentra för allergi i landstingen. Man vill
också se kvalitetsmått som är gemensamma för allergivården över
hela landet.
Socialstyrelsen är positiv till förslaget och ska nu föra frågan
vidare till regeringen. Samtidigt funderar Socialstyrelsen på att ta
fram nationella riktlinjer för allergisjukvården, något som redan
finns för astma.
Ditt Landsting april 2011
8
Peter Lilja vill ta ansvar
Det kommer även att bli tufft för
landstingets personal. Det gäller
att hitta nya arbetssätt när färre
händer ska göra samma arbete.
– Jag tror att det här går. Jag
jobbat så länge i organisationen
och vet vilken kraft som finns i
den. Vi har redan den kompetens
som behövs för att klara det här.
Redan som 16-åring flyttade
han hemifrån och började
jobba.
Peter Lilja lärde sig tidigt att
ta ansvar och det lär han behöva nu när han får ansvar för
hela Landstinget Blekinge.
Det blir ingen mjukstart på det
nya jobbet som landstingsdirektör.
Han ska se över landstingets
ledningsorganisation. Han ska
presentera en plan för hur landstinget ska få sin ekonomi i balans.
Och allt ska gå fort. Efter bara ett
par månader på sitt nya jobb ska
han ha stakat ut riktningen för de
kommande årens arbete.
Många har undrat varför i all
världen Peter Lilja har tackat ja
till ett sådant, till synes omöjligt,
uppdrag.
– Jag känner ansvar för landstinget och jag är övertygad om att
det här inte är en omöjlig uppgift,
säger han.
Hunnit med mycket
Peter Lilja fick en rivstart även på sitt
vuxenliv. Han var bara 16 år när han
lämnade föräldrahemmet i Torskors
och skaffade eget hushåll. Han tog
jobb på Nättraby bruk där han
avancerade skiftförman och det trots
att han egentligen var för ung för att
själv få jobba skift. Sedan dess har
han läst in gymnasiets ekonomiska
linje på komvux, och sedan varvat
yrkesarbete, familjeliv och hög­
skolestudier.
Han har hunnit med mycket
i sitt 49-åriga liv och alltid varit
tidigt ute med allt.
– Jag har fyra utflugna barn och
tre barnbarn. Den fritid som finns
umgås jag och min hustru Jacqueline helst med familj och vänner,
och bäst trivs jag i sommarstugan
på Trummenäs.
Ett stålbad väntar
Nu har han alltså fått jobbet som
högsta chef för ett landsting som
befinner sig i ett tufft läge. För
att få en ekonomi i balans måste
landstinget sänka sina kostnader
Mer än 25 år i landstinget
Och han borde veta vad han talar
om. Peter Lilja har arbetat i Landstinget Blekinge i över 25 år.
– Jag började jobba som skötare
i psykiatrin 1983, till att börja
med på kortare springvikariat.
Genom åren har han haft en
lång rad olika jobb och befattningar i landstinget: projektledare,
förhandlingschef, ställföreträdande
ekonomi- respektive personaldirektör, förvaltningschef och nu
senast servicedirektör.
Han har fått erbjudanden om
andra höga chefsjobb på olika håll
i landet, men valt att förbli Landstinget Blekinge trogen.
– Jag och min familj är fast
förankrade här i Blekinge. Och
jag har alltid trivts med att jobba i
landstinget, mycket för att jag hela
tiden har fått nya uppgifter och
utmaningar.
FOTO: KATARINA HAGERFORS
Peter Lilja har arbetet i Landstinget Blekinge i över 25 år och känner därfär väldigt många i personalen.
med 175 miljoner kronor under
det här året. En svindlande summa. Men Peter Lilja tvivlar inte på
att han och hans medarbetare ska
klara uppgiften.
– Det är inte raketforskning att
få ordning på det här, men det blir
ett kärvt arbete. Det är ett riktigt
stålbad vi har framför oss det
närmaste året.
Omställningen kommer att
kräva uppoffringar från alla.
Invånarna i Blekinge kommer
att märka av förändringarna
och några kommer kanske att
tycka att landstingets service blir
sämre. I fortsättningen kommer
all vård inte att finnas i hela
länet och som patient kan man
ibland tvingas resa lite längre.
Det kan också bli så att vård som
tidigare funnits på sjukhuset
i stället kommer att ges på en
vårdcentral.
Förändringar nödvändiga
Men förändringar är nödvändiga
för att landstinget även i fortsättningen ska kunna ge samma goda
och säkra vård.
– Vi kommer aldrig att äventyra
patientsäkerheten, säger Peter Lilja
med eftertryck.
Känner många
Denna långa bana i organisationen
är självklart en tillgång när han ska
ta itu med sin nya uppgift. Det
innebär inte bara att han känner
själva organisationen bättre än de
flesta, utan även dem som befolkar
den.
– Jag tror att varenda avdelningschef som jobbat i landstinget
i mer än fem år känner mig.
Det blev han varse den dag det
blev känt att skulle få jobbet som
landstingsdirektör. Gratulationssms:en duggade tätt i hans
mobiltelefon och på landstingets
intranät var hyllningarna i det
närmaste unisona.
Uppenbarligen är Peter Lilja en
uppskattad person som åtnjuter
stort förtroende i organisationen.
FEM FRÅGOR
...till Agneta Kalnins, ekonomidirektör i Landstinget Blekinge
Landstinget Blekinge befinner sig
i ett mycket allvarligt ekonomisk
läge. Bokslutet för
2010 slutade på ett
underskott på 71,3
miljoner kronor. Ditt
Landsting bad Agneta Kalnins förklara
vad det innebär.
Hur mycket är 71,3 miljoner
egentligen?
– Det motsvarar två procent av
landstingets totala kostnadsmassa.
Eller årskostnaden för två och en
halv genomsnittlig
vårdavdelning.
Skulle man slå ut
summan på alla
Blekinges invånare
skulle det bli 469
kronor för var och
en.
Men nu sägs det
att landstinget i år
måste sänka sina
kostnader med 175 miljoner
kronor. Varför så mycket om
underskottet ”bara” var 71
miljoner?
– Vi får inte gå med under-
skott i landstinget ett år till.
För 2010 var underskottet 71
miljoner kronor och det beloppet
måste vi återställa. Dessutom har
vi ett underskott från 2009 på 68
miljoner kronor och det måste
också återställas under 2011 och
2012. Dessutom fick landstinget
ett tillfälligt statsbidrag, det så
kallade konjunkturstödet, men
det får vi inte i år. Därför måste
vi sänka våra kostnader med 175
miljoner.
Varför måste landstinget ha en
budget i balans?
– Det är lagstiftningen som styr
oss, lagen om god ekonomisk hushållning. Den säger att landsting
och övrig offentlig verksamhet inte
får ha en ekonomi där kostnaderna
överstiger intäkterna. Just nu är
kostnaderna för höga och det
gör att vi får mindre och mindre
pengar i vår kassa. Den trenden
måste vändas.
Vad är orsaken till att det har
blivit ett underskott?
– En av orsakerna är att våra skatteintäkter har minskat. Vi i Blekinge
har fortfarande inte återhämtat oss
helt från finanskrisen. Men vi har
också en hög kostnadsutveckling
som måste vändas. Vi gör helt enkelt
av med mer pengar än vi får in.
Hur ska landstinget göra för att
sänka sina kostnader?
– En hel rad olika saker: vi ska
bemanna vården mer effektivt,
inte ta in konsulter, inte ge några
löneökningar utöver de centrala
avtalen.
– Vår förhoppning är att klara
våra besparingar utan att behöva
ta bort någon verksamhet. Och
självklart ska blekingarna även
i fortsättningen få den vård de
har rätt till enligt de nationella
riktlinjerna.
Ditt Landsting april 2011
9
FOTO: HÅKAN LINDER
Annika Christensson, miljöchef i Landstinget Blekinge, arbetar för att svenska landsting ska bli bättre på att ställa miljökrav när de köper läkemedel.
Medicinerna förorenar miljön
Våra mediciner är en tickande
miljöbomb. Medicinrester som
kommer ut i våra vattendrag
påverkar miljön och i förlängningen även oss människor.
Men Landstinget Blekinge
ligger långt framme i arbetet
för en mer miljöanpassad läkemedelsanvändning.
Annika Christensson, miljöchef i
Landstinget Blekinge, är något av
en pionjär på området. När hon
började jobba i landstinget 2002
var hon en av de första i landet att
intressera sig för frågan om medicinernas effekt på miljön. Nu har
hon varit med och tagit fram regler
för miljökrav vid upphandling av
läkemedel, regler som ska gälla för
alla landsting.
– Det här är landstingens egen
miljöfråga. Bryr inte vi oss, gör ingen
det, säger Annika Christensson.
Mediciner påverkar miljön på
flera sätt. Mycket av den medicin
vi stoppar i oss kommer ut i vattendrag via vår urin och avföring
då reningsverken inte förmår att ta
hand om dem. Där tas den upp av
vattenlevande organismer som på
olika sätt påverkas.
– Man har sett hur grodor och fiskar ändrar beteende och byter kön.
I dricksvattnet
Vi människor får sedan i oss medicinrester via livsmedel, men också
via dricksvattnet.
– Det finns små rester av läkemedel i vårt dricksvatten. Det är
visserligen väldigt lite men vi vet
inte hur det påverkar oss på lång
sikt, under en hel livstid.
Enligt Annika Christensson finns
det hittills väldigt lite forskning
om hur läkemedelsrester påverkar
människor och miljö. Men det
finns all anledning att vara försiktig och minimera utsläppen.
– Läkemedel är ju kemikalier,
det glömmer man lätt.
Miljöskadlig tillverkning
Förutom de medicinrester som
kommer ut i naturen från våra
kroppar, kan också själva tillverkningen vara miljöskadlig.
– Läkemedelsfabriker här i Sverige har avancerad utsläppsrening.
Men sedan finns det läkemedelsföretag som har underleverantörer
i till exempel Indien, där man helt
struntar i det och låter medicinrester gå rakt ut i vattendragen.
Den medicin vi använder här i
Sverige kan alltså orsaka miljöförstöring i andra delar av världen.
Den kan också vara producerad
med hjälp av barnarbete och under
oacceptabla arbetsvillkor. Därför
är det viktigt att landstingen ställer
tuffa krav på sina leverantörer.
– Det är viktigt att vi både ställer etiska, sociala och miljömässiga
krav när vi köper in läkemedel. Vi
vill ju inte bidra till dåliga arbetsförhållanden eller utsläpp som ger
människor allvarliga hälsoproblem
i andra delar av världen.
Ett annat viktigt sätt att minska
medicinernas negativa effekt på
miljön är att sluta slösa med dem.
I dag slängs enorma mängder.
– Bara i Blekinge kastar vi
läkemedel för minst 20 miljoner
kronor om året. Det är ett systemfel när vi slänger läkemedel medan
man i andra delar av världen
knappt har tillgång till medicin.
Här finns dessutom stora
besparingar att göra. Att köpa in
mediciner som inte används är
förstås slöseri. Dessutom kostar det
stora pengar att göra sig av med dem
eftersom läkemedel inte får kastas
hur som helst. De måste förbrännas,
just för att inte komma ut i naturen.
Onödig överanvändning
Att en del medicinrester kommer
ut i naturen är dock oundvikligt,
åtminstone tills vi hittat tekniker
för att rena vårt avloppsvatten från
substanserna.
– Ingen ska behöva känna sig
som en miljöbov för att man tar
medicin. Det är den onödiga överanvändningen som vi vill komma
åt, säger Annika Christensson.
Så kan du bidra till en grönare medicinhantering
Etiska krav vid upphandling av mediciner
•
•
•
•
Hamstra inte. Köp inte ut mer medicin än du behöver.
Om du får medicin över, lämna in den till ett apotek. Det är ett
miljöbrott att slänga läkemedel i soporna eller i avloppet.
Tänk på att även kasserade läkemedelsplåster och inhalatorer
innehåller medicinrester och måste lämnas in till apotek.
•
Miljöstyrningsrådet arbetar för att stödja företag och offentlig
förvaltning i deras miljöarbete.
Annika Christensson är utsedd av regeringen att representera hela
det offentliga Sverige (stat, kommuner och landsting) i rådets arbete med klimatdeklarationer och kriterier för grön upphandling.
Tillsammans med bland andra läkemedelsindustrin har hon nu
tagit fram riktlinjer för miljökrav vid upphandling av mediciner.
Ditt Landsting april 2011
10
Träning och kunskap är
bästa hjälpen mot artros
Med kunskap och träning kan
den som lider av ledsjukdomen
artros bli betydligt bättre.
I artrosskolan får deltagarna
verktyg att själva lära sig hantera sin sjukdom.
Efter bara några månader
upplever många redan en
förbättring.
Artros är en
vanlig sjukdom
Artros är en sjukdom i lederna och drabbar ofta knän,
höft och fingrar.
Artrospatienter är ett tåligt släkte.
Många har haft sina besvär i mer
än tio år och lärt sig leva med
smärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Det är vardagliga rörelser som
gör ont: att gå i trappor, att ta på
sig strumporna, att böja sig ner till
nedersta kökslådan.
Artros startar ofta i en
enstaka led och symtomen
börjar smygande.
Tränar tillsammans
I en gympasal på Lyckeby vårdcentral träffar Ditt Landsting några av
deltagarna i artrosskolan. Var och
en har ett individuellt träningsprogram, men de tränar tillsammans.
Och det är viktigt.
– Det är jättebra att få vara i
grupp, säger Marianne Svensson.
– För hemma på egen hand blir
det inte av, säger Barbro Odenhammar.
De flesta av deltagarna visste
redan innan de började i skolan
att träning är viktigt när man har
artros. Men det tar emot att röra
sig när det gör ont och det är
därför viktigt att lära sig att träna
på rätt sätt.
– Nu vet vi att man får träna
fast det gör ont, säger Barbro
Odenhammar.
Artrosskolan startade på försök
i höstas efter modell från andra
landsting. Hittills har sjukgymnasterna på några av landstingets
vårdcentraler i Karlskrona erbjudit
artrosskolor.
Skolan startar med tre teorilektioner där deltagarna får lära
sig vad de själva kan göra för att
behandla sin sjukdom.
– Information är viktigt för
artrospatienter, att de får veta vad
artros är och vad man själv kan
göra åt sin sjukdom, säger Mona
Trulsson, sjukgymnast på Lyckeby
vårdcentral.
Artros kan förekomma redan
i 30-årsåldern men är vanligast efter 50 år. Sjukdomen är
något vanligare bland kvinnor
än bland män.
Eget träningsprogram
När teoridelen är avklarad får varje
deltagare ett enskilt möte med
sjukgymnasten. Då görs en individuell bedömning av patienten
som får ett eget träningsprogram
att följa.
Den som är överviktig kan också
få råd och stöd för att gå ner i vikt.
Det senare är väldigt viktigt eftersom några extrakilon ofta förvärrar
sjukdomen.
Sedan erbjuds alla deltagare att
komma och träna på vårdcentralen
under sex veckor.
– Under den tiden erbjuder
vi träning i grupp, två gånger i
Smärtan uppstår till att
börja med vid rörelse och
belastning, men kan senare
under sjukdomsförloppet
förekomma även i vila.
Artros är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning
hos äldre människor men
förekommer också hos yngre
och medelålders.
Runt åtta procent av alla mellan 50 och 70 år har någon
form av artros. Hälften av
alla över 70 beräknas ha en
knäartros.
Sjukgymnast Mona Trulsson hjälper Gunvor Petersén att göra sin övning rätt. I artrosskolan får alla deltagare ett
individuellt träningsprogram.
veckan. Den delen är frivillig men
många väljer att delta, säger Mona
Trulsson.
Målet med artrosskolan är att
deltagarna ska få mindre ont och
bli mera rörliga. Förhoppningen
är att man därmed ska fördröja
sjukdomsförloppet och behovet av
operation eller annan medicinsk
behandling.
– Ungefär tio procent av alla
artrospatienter behöver opereras,
till exempel byta ut en knäled.
Men om det kan skjutas upp
eller helt undvikas är mycket
vunnet för den enskilde, säger
Mona Trulsson.
Nöjda patienter
Någon färdig utvärdering från
de första omgångarna av skolan
finns det ännu inte. Men Mona
Trulssons patienter har hittills varit
väldigt nöjda.
– De säger att de har mindre
ont och att de klarar att göra mer,
säger hon.
Och Malte Henriksson, en av
dem som tränar på Lyckeby vårdcentral, tycker redan att han ser en
förbättring.
– Jag tycker redan att jag har
blivit mera rörlig. Fast jag bara har
tränat i tre veckor, säger han.
Artrosskolor finns
snart i hela länet
Artrosskolan startade i
oktober förra året på några av
landstingets vårdcentraler i
Karlskrona med omnejd.
Projektet kom till på initiativ
av Marteinn Magnusson,
ortopedöverläkare, och Kristina
Borén, sjukgymnast, som ett
led i landstingets förbättringsarbete.
Nu har landstinget beslutat
att det ska bli en permanent
verksamhet och finnas i hela
länet.
Just nu får sjukgymnaster och
arbetsterapeuter utbildning
i behandlingsmetoden och
snart kommer alla länets vårdcentraler att kunna remittera
patienter till en artrosskola.
Gunvor Petersén och Barbro Odenhammar är glada över att äntligen
ha kommit igång med regelbunden träning.
Ditt Landsting april 2011
11
Titti hjälper
patienter
med smärta
Kan en naprapat hjälpa ortopedpatienter med långvarig
smärta lika bra som en läkare?
Ja, i vissa fall.
Det visar en forskningsstudie som naprapaten Titti
Lilje har gjort i samarbete med
ortopedkliniken i Blekinge.
En naprapat behandlar smärttillstånd med metoder som massage
och så kallad manipulations- och
mobilitetsbehandling.
– Det är när vi med hjälp av
olika handgrepp återskapar rörligheten i en led, säger Titti Lilje.
Naprapaten Titti Lilje har en egen mottagning i centrala Karlskrona där hon behandlar sina patienter. Modellen av
en ryggrad är användbar för att förklara hur kroppen fungerar.
Naprapati är en del av alternativmedicinen
Naprapati används för att förebygga, utreda och behandla besvär i skelett, muskler, leder
och bindväv. Det kan handla om att man har ont i kroppen eller att den inte fungerar som
den ska.
I Sverige utbildas naprapater vid Naprapathögskolan i Stockholm. Utbildningen omfattar
fyra års studier, sedan följer ett år med praktik både inom den offentliga vården och på
etablerade naprapatmottagningar. Efteråt kan studenten ansöka om legitimation hos
Socialstyrelsen.
2006 blev naprapat en skyddad yrkestitel, vilket betyder att det är förbjudet att kalla sig
naprapat om man inte är legitimerad och alltså har en godkänd utbildning. Vissa landsting, dock inte Blekinge, har vårdavtal med naprapater.
Källa: 1177.se
Samarbete med läkare
Som naprapat kan man ibland mötas av skepsis från skolmedicinens
läkare. Men Titti Lilje har bara
goda erfarenheter av att samarbeta
med läkare.
– För många år sedan jobbade jag på Kungliga Baletten i
Stockholm där jag tog hand om
dansarna. Då hade jag ett nära
samarbete med en ortopedläkare
och det fungerade jättebra, säger
hon.
Det var med den erfarenheten
i minnet som hon för ett par år
sedan tog kontakt med Håkan
Friberg, verksamhetschef på ortopedkliniken vid Blekingesjukhuset,
och föreslog att de skulle inleda
ett samarbete. Det resulterade i en
studie som omfattade 80 patienter
som stod i kön till ortopedkliniken.
Patienter i ortopedkön
Det handlade om patienter som
var remitterade till ortopedkliniken
men inte var aktuella för operation
eller prioriterade för annan behandling. Hälften av dem lottades
att ingå i en grupp som skulle få
naprapatbehandling, experimentgruppen. Och den andra hälften,
kontrollgruppen, fick vanlig
behandling på ortopeden.
Efteråt jämförde man resultaten
i de båda grupperna. Man jämförde smärta, fysisk funktion och
upplevd förbättring hos patienterna. Båda grupperna följdes upp
vid tre tillfällen: efter tre månader,
sex månader och ett år.
– Det visade sig att förbättringen var signifikant större i
experimentgruppen. Kostnaderna i
den gruppen blev också lägre, säger
Titti Lilje.
Dessutom valde 62 procent av
patienterna i naprapatgruppen att
helt lämna ortopedkön. Det är
förstås goda nyheter både för Titti
Lilje och för sjukvården.
Bli av med smärtan
Men framförallt är det bra för de
patienter som har fått hjälp att bli
kvitt sina besvär.
– En patient sa till mig, ”jag
bryr mig inte om vem jag träffar,
bara jag blir av med smärtan”.
I många fall handlar det om
patienter där det inte finns något
sjukdomstillstånd bakom smärtan
och där den vanliga sjukvården
inte har någon bra hjälp att erbjuda. Om en del av dessa i stället
kan bli hjälpta av en naprapat är
det en vinst för alla, resonerar Titti
Lilje.
– Det gäller att vara prestigelös
från båda sidor. Det ena är inte
bättre än det andra, det gäller att
hitta rätt behandling för rätt patient. Vi behöver samarbeta läkare,
sjukgymnaster och naprapater.
Alla skulle vinna på det, inte minst
patienterna.
Titti Lilje menar att smärta är
ett folkhälsoproblem.
– Det finns kopplingar mellan
störd nattsömn, depression och
smärta.
Patienterna som ingick i studien betalade vanlig patientavgift på 120 kronor när de
fick behandling hos Titti Lilje.
Men i vanliga fall får den som
går till en naprapat betala hela
avgiften själv (för närvarande
drygt 500 kronor) eftersom
Landstinget Blekinge inte har
något avtal med naprapater.
Ortopedchefen: ”Läkaren ger inte alltid bästa hjälpen”
Både naprapater, kiropraktorer
och sjukgymnaster är många
gånger bättre än ortopeder på
att behandla värk i muskler
och leder.
Det säger Håkan Friberg,
verksamhetschef för ortopedkliniken.
– En ortoped är framförallt skolad
att ta hand om sådant som går att
operera. Men vi är ganska dåliga
på att manipulera, töja och dona,
och på att ge råd om träning, säger
han.
På vårdcentralen
I likhet med Titti Lilje vill han
gärna se mera samarbete mellan de olika yrkesgrupperna.
Men om Håkan Friberg fick
bestämma skulle de ske redan
på vårdcentralerna. Han menar
att många patienter blir remit-
terade till ortopedkliniken helt i
onödan.
Smärta från rörelseorganen
är mycket vanligt och ortopedkliniken håller på att drunkna i
remisser.
Men bara en bråkdel av alla
dessa besvär lämpar sig för att åtgärdas med operation eller någon
annan behandlig som ortopedläkaren kan erbjuda.
– Alla har vi ont i leder och
muskler någon gång i livet. Det
är också det som orsakar mest
sjukskrivningar.
Bättre hjälp
De flesta patienter med smärtproblem skulle få både bättre och
snabbare hjälp om de redan på sin
vårdcentral fick träffa exempelvis
en sjukgymnast.
– Det viktiga är att man
utesluter ortopediskt behandlings-
bara eller allvarliga diagnoser som
diskbråck, ledsjukdom eller tumör.
Men det kan i de allra flesta fall
läkaren på vårdcentralen göra.
Han tror också att många patienter lever i föreställningen att en
specialistläkare alltid ger den bästa
hjälpen. Eller att man alltid måste
bli röntgad för att få rätt diagnos.
– Men så är det ju inte. Många
skulle få bättre hjälp av en sjukgymnast eller en naprapat.
Ditt Landsting april 2011
12
Klamydiatest på nätet
får fler att testa sig
I september förra året lanserades en ny tjänst för Blekinges invånare – möjligheten att beställa klamydiatest
på nätet.
I dag, mer än ett halvår
senare, flödar beställningarna in.
Hundratals har hittills utnyttjat möjligheten att testa
sig på distans och patienterna är nöjda med valmöjligheten.
Provsvar inom en vecka
För att beställa ett test måste man ha fyllt 15 år
och vara folkbokförd i Blekinge. Beställningen görs
på www.klamydiatest.nu och ett par dagar senare
levereras testet i ett vanligt vitt kuvert utan synlig
avsändare.
I kuvertet finns allt man behöver för att göra testet:
instruktioner, ett rör att förvara urinprovet i, en pipett
för att hälla urinprovet i röret och en förvaringshylsa.
Kvinnor behöver inte lämna urinprov utan de använder i stället en medföljande bomullspinne. Utöver
detta innehåller kuvertet en informationsbroschyr
och en kondom.
Tjänsten sköts från Blekinges
infektionsmottagning i Karlskrona. Där tar man emot
beställningar, skickar ut tester
och ser till så att patienter får
sitt provsvar.
Mer lättillgänglig
Anna Wideskär-Benoni
arbetar som kurator på
infektionsmottagningen och
har varit med sedan starten:
– Anledningen till att
distanstestet infördes är för att
göra vården lättillgänglig för
alla och att nå personer som
annars inte skulle testa sig,
förklarar Anna.
– Samtidigt kan det kännas
utlämnande att gå till infektionsmottagningen eller vårdcentralen
och testa sig för klamydia. Det
behövs inte längre, nu är vi bara
två personer som ser namnet på
beställaren.
– Det kan inte bli tryggare än
så, fortsätter Paula Pettersson
som arbetar som kanslist på
mottagningen och är den som
När testet är genomfört skickas det för analys i ett
förberett medföljande kuvert och redan efter en
vecka får patienten ett provsvar via webben. Den som
önskar får även ett sms som berättar att ett provsvar
finns att hämta på webbplatsen. Allt är helt gratis
och man kan testa sig så ofta man vill.
skickar ut testerna i diskreta
kuvert.
Önskan om att nå nya målgrupper visar sig ha gett utslag
även i statistiken. Två tredjedelar
av kuverten som skickas ut går
till västra Blekinge.
Nå hela befolkningen
– På detta sätt når vi nya geografiska delar av befolkningen,
men syftet när vi startade var
även att nå fler unga män som vi
av erfarenhet vet inte testar sig,
förklarar Anna.
– Där kan vi fortfarande bli
bättre. De flesta beställningarna
kommer fortfarande från kvinnor, men vi tänker kreativt och
försöker nå ut till alla, fortsätter Paula.
– Vi samarbetar också med
flera andra landsting där får
idéer och tankar kring hur vi
kan få invånarna att testa sig.
Testa dig
Men alla, oavsett ålder, bör tänka
över om de behöver testa sig. Så
till alla som haft oskyddat sex
har Paula och Anna bara ett råd:
–Testa dig!
Text: Jens Qwarngård
En mottagning bara för killar
Varje tisdag mellan klockan
15.00 och 16.30 är det killmottagning på ungdomsmottagningen i Karlskrona.
Då är endast killar
välkomna upp med sina
frågor och problem.
Man behöver inte beställa tid innan utan kan
bara titta in.
– Vi vill tvätta bort stämpeln
att ungdomsmottagningen
bara är barnmorskor som
skriver ut preventivmedel. Vi
jobbar främst inom två hälsoområden – sexuell hälsa och
psykisk hälsa. Dessutom arbetar vi brett med livsstilsfrågor.
Alla dessa områden berör unga
människor oavsett kön, säger
Agnes Lindeberg,
chef för ungdomsmottagningarna i
Blekinge.
I dagsläget är
cirka tolv procent av
besökarna på mottagningen killar och
andelen som besöker
samtalsterapeut
drygt 23 procent.
– Genom att ha
öppettider särskilt
för killar hoppas vi
att fler ska känna
sig välkomna, säger Agnes
Lindeberg.
Tidigare har man haft
killmottagning på ungdomsmottagningen i Ronneby och
det försöket slog väl ut.
För den som fortfarande vill testa sig på en fysisk
mottagning går det jättebra. Då är det lättast att
kontakta den vårdcentral man är listad hos, alternativt att kontakta Blekinges infektionsmottagning. Är
man yngre än 25 år går det även bra att höra av sig
till närmaste ungdomsmottagning.
Säkrare vård med delade journaler
I maj inför Landstinget Blekinge en ny nationell e-tjänst, Nationell Patientöversikt (NPÖ), som gör det möjligt för vårdpersonal att via datorn
ta del av patientens journaler hos andra vårdgivare. Detta förutsatt att
vårdpersonalen har rätt behörighet, en vårdrelation med patienten och att
patienten gett sitt samtycke. En samlad bild av patientens vårdhistoria ökar
möjligheten att ge den bästa vården och höjer patientsäkerheten.
I första skedet kommer främst omsorgspersonal inom kommunerna att
använda tjänsten för att läsa i landstingets journaler.
Patienter kan spärra sina journaler så att de inte visas i NPÖ men då
måste de själva ansvara för att vårdpersonalen får all den information de
behöver. För mer information om spärrning ring till 0455 – 73 10 99.
Läs mer om Nationell Patientöversikt på www.ltblekinge.se/npo.
Nytt innehåll på 1177.se
Nu går man vidare och
testar det i Karlskrona. Om
även det går bra tänker man
på sikt ska införa samma på
de andra mottagningarna i
länet.
Text: Liten Löfgren
Nu har 1177.se lanserats i en ny version. På 1177.se får du råd och kunskap
om hälso- och sjukvård. Läs bland hundratals artiklar om sjukdomar, undersökningar och patientberättelser. Dessutom finns en barnavdelning för barn
som ska genomgå undersökningar eller behandlingar.
Du kan även anonymt ställa frågor och få ett personligt svar från läkare
eller sjuksköterskor. Så kom ihåg siffrorna 1177 – råd om vård på webb och
telefon.
Ditt Landsting april 2011
13
Frisktandvård
till alla vuxna
Från och med den 2 maj 2011 erbjuder folktandvården i Blekinge
frisktandvård till alla vuxna.
I avtalet ingår bland annat:
•
•
•
•
•
Undersökningar och utredningar
Råd om munhygien och kost
Behandling av sjukdomar
som karies och tandlossning
Lagningar och rotbehandlingar
Akuttandvård
I avtalet ingår inte:
•
•
•
•
Tandreglering
Förskönande tandvård
Tandvård på grund av
olycksfall
Broar, implantat eller
proteser
John Törneryd från Karlshamn har satsat på frikstandvård. Han menar att det lönar sig i längden.
John abonnerar på bra tandvård
Många unga har redan gjort
som John Törneryd och tecknat
avtal om frisktandvård.
Det innebär att han får
tandvård till en fast avgift.
Och nu blir det möjligt för
alla, oavsett ålder, att få frisktandvård.
24-årige John Törneryd är på en
av sina årliga rutinkontroller hos
Marie Gustafsson, tandhygienist
vid folktandvården i Karlshamn.
– Det ser jättebra ut, du har fina
tänder, säger Marie medan hon
undersöker hans mun.
När John Törneryd fyllde 20
år och skulle börja betala för sin
tandvård, var det självklart att välja
frisktandvård.
– Jag räknar med att det blir billigare i längden. Förr eller senare
händer det något som gör att man
behöver göra något som kostar lite
mer, säger han.
Fast pris
Den här gången är han lite orolig
för en visdomstand som han
tycker verkar lite konstig. Maries
underökning visar dock att allt är
som det ska. Men om han hade
haft något problem som hade
behövt åtgärdas, hade det ingått i
det fasta pris han betalar.
Innan man tecknar avtal om
frisktandvård, görs alltid en noggrann undersökning av tänderna
för att bestämma vilken premiegrupp patienten tillhör. Eftersom
John har bra tandhälsa, hamnade
han i den lägsta premiegruppen
och betalar därmed den lägsta
avgiften, bara 40 kronor i månaden.
Inte så mycket pengar
Man får själv välja hur man vill
betala, en gång om året eller varje
månad. John har valt att betala
månadsvis via autogiro.
– Det är bra att man inte behöver lägga ut så mycket pengar på
en gång, säger han.
Frisktandvård fungerar precis
som en försäkring – ju mindre
risk det är att man råkar ut för
något som kostar mycket, desto
lägre premie betalar man. Ju bättre
tandhälsa man har när man tecknar avtalet, desto lägre blir alltså
avgiften.
riskgruppen och behöver inte
betala så mycket, förklarar Marie
Gustafsson.
Johns besök är snabbt avklarat.
Efter några röntgenbilder och
en undersökning av hans mun,
konstaterar Marie att allt är som
det ska.
Gäller i tre år
Avtalet gäller i tre år och inför
varje ny avtalsperiod görs ny
bedömning innan man bestämmer viken premiegrupp man ska
tillhöra.
– Det blir ju en morot att
fortsätta att sköta sina tänder. På
så sätt blir man ju kvar i den lägre
Goda råd
Hon ger honom lite goda råd
om hur han ska borsta för att
bättre komma åt kindtänderna
längst bak. Sedan släpper hon
iväg honom med en förmaning
om att fotsätta att sköta sina
tänder och inte slarva med
tandtråden.
De arbetar för att göra vården säkrare
På landstingets patientsäkerhetsavdelning arbetar man
ständigt för att göra vården
bättre och säkrare.
Ett viktigt verktyg i det
arbetet är lex Maria-anmälningarna.
Trots att all personal i sjukvården
hela tiden gör sitt yttersta inträffar
det ibland misstag. Enligt lagen,
kallad lex Maria, är sjukvården
skyldig att själv anmäla alla fel och
misstag till Socialstyrelsen.
– Det viktiga är inte själva anmälan utan den utredning och de
åtgärder som följer av den, säger
Bengt Wittesjö som är chef för
avdelningen.
Han är också chefläkare för
sjukhusvården och tillsammans
med Anders Rehnholm, cheflä-
kare för primärvården och Ingrid
Nytzén, chefläkare för psykiatrin,
ansvarar han för lex Mariaanmälningarna.
Fel i organisationen
Felbehandlingar i vården beror
sällan på slarv eller inkompetens
hos vårdpersonalen. I stället ligger
orsaken oftast på ett annat plan.
– Det är klart att det ibland sker
individuella misstag men oftast
ligger felet i organisationen, säger
Anders Rehnholm.
Det kan handla om dåliga
rutiner, felaktig resursfördelning
eller en felaktig organisation.
Lex Maria-utredningarna hjälper
landstinget att hitta dessa brister
och rätta till dem så liknande fel
kan undvikas i framtiden.
Vid årsskiftet trädde en ny
patientsäkerhetslag i kraft.
Den innebär bland annat att
vårdpersonal som gör fel inte
längre straffas med erinran eller
varning. I stället läggs ett större
ansvar på landstingen.
Anmäla mer
Ingrid Nytzén tycker att det är bra.
Hon menar att vårdpersonalen
kommer att bli mer benägen att
anmäla misstag om man inte riskerar att pekas ut som skyldig.
– Grunden för patientsäkerhetslagen är att vi ska anmäla mer och
på så sätt förbättra våra rutiner.
Att ett landsting gör många
lex Maria-anmälningar är alltså
inget tecken på att vården är dålig.
Tvärtom är det ett tecken på att
man jobbar med att göra vården
bättre och säkrare.
I Landstinget Blekinge finns det tre chefläkare: Anders Rehnholm ansvarar
för primärvården, Ingrid Nytzén för psykiatrin och Bengt Wittesjö för sjukhusvården.
Ditt Landsting april 2011
14
Mats favoritdeckare finns inte här
Mats Reenbom är bibliotekarie och
arbetar på medicinska biblioteket i
landstinget.
Det ligger inrymt i Blekinge kompetenscentrum i Karlskrona och riktar sig
huvudsakligen till anställda i landstinget.
Men biblioteket är också en guldgruva för studenter och forskare som
söker litteratur om vård och medicinsk
vetenskap.
JOBBA I LANDSTINGET
Hur länge har du arbetat som bibliotekarie?
– Sedan 1987 och i landstinget sedan
1998.
Vad är skillnaden att jobba här jämfört
med att arbeta i ett folkbibliotek?
– Här i landstinget är man en del i en
större organisation och det gäller att vara
organisationen till största möjlig nytta.
Sjukvården är en väldigt kunskapsintensiv
verksamhet som hela tiden måste ha tillgång till information.
Vilka är det som använder biblioteket?
– Det kan vara en läkare som vill ha tag
på en viss artikel i en vetenskaplig tidskrift.
Det kan också vara sjuksköterskor, psykologer, kuratorer och arbetsterapeuter som
behöver uppdatera sig på sitt område. Men
vi har också forskare och omvårdnadsstudenter som söker kurslitteratur.
Får inte allmänheten använda biblioteket?
gistrera sig som låntagare. Fast vi har ju ingen skönlitteratur utan bara facklitteratur.
Däremot har vi mycket patientinformation.
Berätta om ditt arbete.
– Det handlar väldigt mycket om att
underhålla våra informationsresurser,
speciellt nu när mer och mer information
går över till att vara elektronisk. Det är
databaser och elektroniska tidskrifter. Det
gäller att se till att tekniken fungerar och
jag har mycket kontakt med landstingets itavdelning. Sedan handleder och undervisar
jag användarna i hur tekniken fungerar.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– En av de stora fördelarna är att det är
så omväxlande. När jag kommer på morgonen vet jag aldrig hur min dag kommer
att se ut. Och så träffar jag väldigt mycket
spännande människor.
Mats Reenbom
Ålder: 53 år
Bor: I Karlskrona
Gör på fritiden: Spelar gitarr,
gillar allt från rock och världsmusik till jazz; skådar fåglar och
reser, gärna till någon tropisk
regnskog.
Läser: Bra deckare är jag ganska
svag för, gärna engelska deckare
av till exempel Ian Rankin.
– Jo, det är bara att komma hit och re-
Akne – så kan du behandla ungdomsfinnar
EGENVÅRDSTIPSET
Vad är akne?
Akne – eller finnar – får man ofta
som tonåring. Det är talgkörtlar
under huden som blir inflammerade, framför allt i ansiktet, på
bröstet eller på ryggen och visar
sig som olika slags utslag. De kan
vara små varblåsor på hudens yta
eller ömmande plitor som går lite
djupare ner i huden.
Akne beror inte på att man tvättar sig för dåligt eller att man äter
någon speciell mat, utan på att
hormonbalansen i kroppen ändras
under puberteten. Talgkörtlarna
tillverkar mer talg och påverkas
samtidigt av att mängden av en
speciell bakterie som normalt finns
i huden ökar. Det gör att talgkörtelns öppning lättare täpps igen
och att en inflammation uppstår.
Att ha akne kan kännas jobbigt,
men för de allra flesta försvinner
problemen efter puberteten.
Vad kan man göra själv?
Det finns ett antal sätt att lindra
besvären, men det kan ta några
veckor innan man märker att det
blir bättre:
•
•
•
•
Tvätta ansiktet morgon och
kväll, det räcker. Använd
helst en mild tvål eller
ansiktstvätt för fet och finnig hy.
Undvik att klämma på
aknen eller själv skära eller
sticka i en böld eftersom
talgkörteln kan skadas och
inflammationen bli värre.
Använd en fettfri gel för att
återfukta huden om huden
blir torr. Undvik feta krämer och oljor eftersom de
kan täppa till talgkörtlarna
och förvärra aknen.
Pröva att badda med
aknelösning eller massera
med aknegel. De innehåller salicylsyra och gör att
talgkörtlarna inte täpps till
så lätt.
Om man vill dölja finnarna kan
man använda ett särskilt täckstift
som är anpassat för fet och finnig
hy. Täckstiftet och de övriga med-
len finns att köpa på apotek och
ofta i vanliga affärer.
Många upplever också att deras
akne blir bättre under en solig
sommar. Det går inte att vetenskapligt bevisa att motion eller
solljus hjälper, men att röra sig ute
i frisk luft och sola försiktigt utan
att bränna sig ger oftast bättre hy.
Receptfria läkemedel
Om man har mycket besvär
med sin akne och det inte har
blivit bättre efter flera veckors
behandling med aknelösning
och aknegel, kan man pröva att
använda receptfria läkemedel
som innehåller bensoylperoxid,
till exempel Stioxyl och Basiron.
De minskar mängden bakterier
och löser också upp proppbildningen i talgkörtelns öppning.
Medlen finns i olika styrkor och
man ska alltid börja med den
svagaste, så att huden inte blir irriterad i onödan. Om man tänker
sola ska man undvika de här
preparaten helt. Medlen finns att
köpa på apotek.
ILLUSTRATION: KATARINA HAGERFORS
Kontakta vården:
•
Om man har använt receptfria läkemedel i mer än sex
veckor och fortfarande inte
blivit bättre kan man kontakta till exempel skolsköterskan eller vårdcentralen.
•
Det kan man också göra
om man får svårare besvär.
Om det behövs kan en läkare skriva ut receptbelagda
läkemedel mot akne.
Källa: 1177.se
Ditt Landsting april 2011
15
LÄTTLÄST
Många får allergi
Många människor får allergi.
Det betyder att man blir sjuk
av något i miljön.
Det kan vara pollen från olika växter.
Det kan vara kvalster som är små djur som finns i damm.
Det kan vara stick från getingar eller bin.
Det kan vara olika sorters mat eller mediciner.
Den som blir allergisk kan bli sjuk på olika sätt.
Man kan få snuva
och det kan klia i näsa och ögon.
Man kan också få svårt att andas
och då kallas det astma.
Om man får astma
ska man alltid gå till doktorn.
Om man har annan allergi kan man ta medicin
som går att köpa utan recept på apoteket.
Om inte medicinen hjälper ska man gå till doktorn.
På allergidagiset
är det extra rent
Sidenrosen är en dagisavdelning för barn
som är allergiska eller känsliga för infektioner.
Det betyder att de kan bli sjuka av olika saker,
som växter, damm och hår från djur.
Därför är det extra rent på Sidenrosen.
Och den som hälsar på
får inte ha djurhår på kläderna
eller vara förkyld.
Jessica är allergisk
mot pollen
Jessica Andersson är allergisk mot pollen.
Pollen är frömjöl från växter
och flyger omkring i luften
under vår och sommar.
Jessica mår dåligt och börjar nysa
när det är mycket pollen i luften.
En dag för tre år sedan
blev hon plötsligt väldigt sjuk av allergi.
På vårdcentralen fick hon en spruta.
Sedan fick hon komma till allergimottagningen på sjukhuset.
Där fick hon vaccination mot allergi.
Det betyder att hon fick ta många sprutor under flera år.
Vaccinationen har gjort att hon har mindre allergi.
Peter Lilja har blivit högsta
chef i Landstinget Blekinge
Peter Lilja är ny landstingsdirektör.
Det betyder att han är högsta chef i Landstinget Blekinge.
Peter Lilja har jobbat i landstinget i mer än 25 år.
Han började arbeta som skötare i psykiatrin
och har sedan dess haft många olika jobb.
Landstinget har just nu dålig ekonomi
och det blir Peter Liljas jobb
att göra den bra igen.
Många har frågat varför han ville
ta ett sådant svårt jobb som landstingdirektör.
Han säger att det är för att
han känner ansvar för landstinget.
Medicinerna förstör miljön
Rester av mediciner
kommer ut i sjöar, åar och havet
när vi kissar och bajsar.
Rester av mediciner
kommer också ut i vattnet
när man tillverkar mediciner.
Det är dåligt för miljön
och för djur som lever i vattnet
Därför har landstingets miljöchef, Annika Christensson,
varit med om att ta fram regler om mediciner och miljö.
Reglerna ska gälla alla landsting i Sverige.
Reglerna innehåller krav
på dem som tillverkar medicinerna.
De som tillverkar mediciner i Sverige
släpper oftast ut bara lite medicinrester i vattnet.
Men delar av medicinerna
tillverkas i andra länder,
till exempel i Indien.
Där släpper man ut mycket medicinrester i vattnet.
Landstingen behöver ställa krav
så att det ska bli bättre
för miljön och för människorna
i andra länder.
Du kan själv hjälpa miljön
genom att inte äta medicin i onödan
eller köpa mer medicin
än du behöver.
Lämna alltid tillbaka
medicin som blir över
till ett apotek.
Träning hjälper mot
sjukdomen artros
Artros är en sjukdom i lederna.
Den som har artros
får ont, blir stel och får svårt att röra sig.
På vårdcentralen i Lyckeby
får människor med artros
träna tillsammans.
De får också lektioner
i hur man själv kan behandla sin artros.
Träningen och lektionerna
kallas för artrosskola.
Meningen med artrosskolan
är att man ska få mindre ont
och kunna röra sig bättre.
Snart kommer artrosskolor att finnas
i alla kommuner i Blekinge.
Ditt Landsting april 2011
16
PERSONLIGT MED
...Rickard Eitrem
Ålder:
62 år
Familj:
Hustru och tre vuxna döttrar
och tre barnbarn.
Fritidsintressen:
Spelar golf, en sport som
väl låter sig förenas med
naturintresset: ”Jag ser aldrig
så mycket fåglar som när jag
spelar golf”.
Har dessutom ett stort engagemang i Rotary där han ansvarar för den internationella
läkarbanken.
Är därtill avgående ordförande
i Karlskrona läkarförening.
Läser just nu:
Biografin över Olof Palme av
Henrik Berggren, Norrtullsligan av Elin Wägner, Axel
Munthe av Bengt Jangfeldt,
och Pandemi av Björn Olsen.
Rickard Eitrems gamla kamera från gymnasietiden vittnar om ett stort fotointresse som har hållit i sig hela livet. På det belamrade tjänsterummet finns
ett arkiv med diabilder på ovanliga sjukdomar som han tagit.
Smittskyddsläkaren som gillar
att fotografera och odla tomater
Under skoltiden brukade han
jobba extra som springpåg
i pappas ICA-butik hemma i
Trelleborg.
Möjligen var det då Rickard
Eitrem skaffade sig den sociala
förmåga som han haft sådan
nytta av i arbetet som läkare.
– Jag lärde mig att tala med
tanter. Det gällde ju att vara
trevlig om man skulle få dricks.
Som länets smittskyddsläkare har
Rickard Eitrem blivit något av en
kändis i Blekinge. Han syns ofta
i medierna, inte minst i samband
med utbrott av smittsamma sjukdomar. Till skillnad från många
av sina kollegor talar han ofta
och gärna med journalister.
– Som smittskyddsläkare gäller
det att stå på god fot med journalister, säger han.
Gammal ägodel
När jag träffar Rickard Eitrem
på hans tjänsterum har jag med
ett föremål som en gång tillhört
honom och som på outgrundliga
vägar har hamnat i mina händer.
Den gamla adresslappen på baksidan avslöjar vem som var den
ursprungliga ägaren.
– Herregud, det är ju min första
kamera! Titta jag har stavat Rickard med bara c. Ja, det var på den
tiden när man gick på gymnasiet
och ville vara lite märkvärdig.
Fotointresset har han kvar
från den tiden. Och då liksom
nu gick det hand i hand med
ett stort naturintresse. Han
fotograferade fåglar, var medlem
i fältbiologerna och hade stort A
i biologi.
– Och jag var den ende på hela
Söderslättsgymnasiet som hade ett
herbarium.
Trots det naturvetenskapliga
intresset valde han handelsgymnasium. Till detta hade han lockats
av sin svåger som var revisor.
– Jag hade kunnat bli ICAhandlare. I så fall hade jag varit rik
i dag!
Men rektorn på Söderslättsgymnasiet övertygade honom att
byta linje. Och med höga betyg
och ett stort biologiintresse var det
naturligt att söka till läkarlinjen
efter studenten.
Romantiskt möte
Hustrun Eva-Lott träffade han
under romantiska former på
Malmö allmänna sjukhus där hon
var sjuksköterskeelev och han var
medicine kandidat. När paret
skulle söka jobb och sätta bo föll
valet på Blekinge.
– Hon kommer från Nässjö och
jag från Trelleborg, därför valde
vi att bosätta oss mittemellan. Vi
tyckte att det var lagom avstånd
från föräldrarna.
1974 började de båda jobba på
sjukhuset i Karlskona och på den
vägen är det.
– Jag har haft samma arbetsgivare, samma fru och samma
telefonnummer i 37 år, konstaterar
Rickard Eitrem.
Men det vore ett misstag att tro
att han därmed levt ett enformigt
liv. Det har han långt därifrån. I
själva verket har hans liv präglats
av äventyrslystnad och upptäckarglädje.
Flera gånger har han arbetat som
läkare i FN:s tjänst. Första gången
på Sinaihalvön, senare på Cypern
och i Hebron på Västbanken.
På Cypern snubblade han över
en ovanlig sjukdom som grasserade
bland de svenska soldaterna och
turisterna på ön.
– Jag hittade ett nytt virus, eller
rättare sagt ett virus som hade
varit bortglömt sedan andra världskriget.
Doktorsavhandling
Sjukdomen, som gav influensaliknade symtom, orsakades av en
insekt. Han gav åkomman namnet
sandmyggefeber och den kom
att bli ämnet för Rickard Eitrems
doktorsavhandling.
Hans vetenskapliga arbete
har genom åren blivit omfattande och han har publicerat
åtskilliga artiklar i prestigefulla
internationella medicintidskrifter. Men forskningen har han
huvudsakligen skött på sin fritid,
vid sidan av sitt ordinarie arbete.
En förstående familj har varit en
förutsättning för det.
– Jag frågade min fru om lov
innan jag satte igång med avhandlingen. Och hon sa ”det får du
annars kommer du att blir gnällig
resten av livet”.
Kompostering
Tvärtemot vad man skulle
kunna tro har Rickard Eitrem
också fritid. Ledig tid ägnar han åt
huset och trädgården på Långö i
Karlskrona. Och då i synnerhet åt
kompostering.
– Professionell kompostering,
förtydligar han.
Komposteringens konst, att
omvandla trädgårdsavfall till näringsrik mylla, tar enligt Rickard
Eitrem minst 20 år att lära sig.
Och själv har han tagit sig an
uppgiften med vetenskaplig systematik. Efter noggranna tester
har han kommit fram till att tomater, är det som lämpar sig bäst
att odla i kompostjord. Så varje
år blir det en rejäl tomatodling i
den Eitremska trädgården.
– Det brukar bli 20–25 kilo tomater varje år. Jag brukar lägga in
dem och har tagit fram ett recept
som jag tycker är väldigt bra.
Renlig i köket
I köket är det annars hustrun som
regerar. Men några kulinariska
specialiteter behärskar Rickard
Eitrem.
– Jag kan göra pannkakor och
två kinesiska rätter.
Jag undrar hur man som smittskyddsläkare, med all kunskap om
mikrober och deras inverkan på
människokroppen, förhåller sig till
kök och mat.
Är du en hygienfascist i köket?
– Nej, men jag är renlig och försöker hålla mig till vanlig gammal
husmorskunskap.
Äter du råbiff?
– Nej, bara genomstekt kött.
Och jag är försiktig med maten
när jag är utomlands.
Smittskyddsläkarens syltade
komposttomater
1 kg golfbollsstora gröna
tomater
vatten i jämnhöjd med
tomaterna
2 tsk salt per liter vatten
Lag
9 dl strösocker (lugn, lagen äter
man ju inte!)
2 dl rödvinsvinäger
2 dl ättikssprit
2 dl vatten
1/2 tsk hela nejlikor
2–4 bitar kanel beroende på
storlek
2 bitar torkad ingefära
Koktid
i vatten 10-15 minuter,
i lagen 20-25 minuter
Skölj tomaterna och nagga dem.
Koka dem sedan i saltat vatten
tills de är halvmjuka. Blanda
ingredienserna till lagen och
koka upp den. Lägg i tomaterna
och koka på svag värme tills de
är mjuka.
Förvara i kyl i burkar. Låt gärna
kryddorna komma med i burkarna, det ser dekorativt ut.
Om du får stor skörd: Ge en burk
i gå-borts-present! Det är alltid
populärt.
Herbarium är en samling
av pressade växter som
används för studier i
botanik.