Fyra positioner under ett konsultativt samtal

Fyra positioner under ett konsultativt samtal
För den individ (eller grupp) som söker handledning eller stöd av en chef, konsult eller coach
brukar det primära syftet inte vara att få lära sig något på ett teoretiskt plan. Man gör det för att
bli klokare, få egna tankegångar utmanade, lära sig något om sig själv och om världen, och få
möjlighet att samtala om sin vardag. För de chefer, ledare, konsulter, handledare m fl. som har en
sådan konsultativ eller coachande roll är det därför viktigt att regelbundet reflektera över hur man
kan medverka till det, och hur man kan utveckla sitt förhållningssätt och sin metodik till nytta för
sin klient (eller motsvarande). I den här artikeln presenteras en modell kring olika positioner och
frågeställningar under ett konsultativt samtal som kan vara underlag för en sådan reflektion.
Epistemologi är läran om lärandet, Den så kallade Milanoskolan inom familjeterapin menar att
epistemologin - det sätt som vi människor skaffar oss kunskap om, eller förstår världen omkring
oss på, är avgörande hur vi tänker, vad vi gör och hur vi organiserar vår tillvaro. Mycket förenklat
kan man beskriva att detta lärande kan ske på två sätt.
1. Genom en linjär utgångspunkt inriktar vi oss på att uppmärksamma fristående sekvenser i
en situation eller i ett sammanhang, och försöker förstå vad som händer (och varför) genom att kartlägga kausala kopplingar mellan olika delar eller faktorer, t ex mellan orsak och
verkan.
2. Genom en så kallad cirkulär utgångspunkt där vi inriktar oss på att uppmärksamma kopplingen och interaktionen mellan olika delar i en större helhet (system) Vi utforskar relationer, samband och interaktionen mellan olika delar, och studerar t ex vilka mönster som
uppstår. Det kan röra samband mellan t ex idéer, känslor, handlingar och dess effekter,
personer, relationer, grupper, kontexter, händelser, trosföreställningar, traditioner etc.
Cirkularitet är idén om att allting hänger samman med allting, och tar omvägen om varandra. Den
skiljer sig från den linjära utgångspunkten där t ex orsak och verkan hör tätt ihop. Det cirkulära
tänkandet går ut på att uppmärksamma återkopplingar i ett system. Man utgår från att allting i ett
socialt system är mer eller mindre förbundet med varandra i komplexa, symmetriska och komplementära relationer, där en sak påverkar en annan sak som i sin tur påverkar en tredje osv. När
man tolkar något utifrån den cirkulära utgångspunkten så kan ett fenomen bara förstås utifrån det
sammanhang som det ingår i eller är en del av. Inget kan förstås isolerat eller lösryckt från sin
kontext. Ingenting är något i sig själv.
I sin bok Systemisk intervjumetodik (Mareld, 2000) menar Karl Tomm att det dominerande sättet
att tänka och inhämta kunskap i västerlandet tenderar att vara mer linjärt än cirkulärt. Sådana
linjära antaganden blir dock ofta förenklade, moraliserande och fördömande. En cirkulär utgångspunkt och systemisk hållning däremot blir mer holistisk och ger större frihet för olika tolkningar och slutsatser. En sådan utgångspunkt kan hjälpa t ex en handledare, coach eller konsult
att inta en mer neutral position, vilket i sin tur ger klienten (eller motsvarande) större frihet att
själv utforska olika förändringsalternativ. Även handledaren, coachen eller konsulten får med en
cirkulär utgångspunkt en större frihet och ett bredare handlingsutrymme när han eller hon närmar sig klientens situation, och i det sammanhanget försöka bidra till lärande, förändring och
utveckling.
Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected]
1
Dessa olika utgångspunkter - den linjära respektive cirkulära - skall inte ses som varandras motsatser, eller ett val mellan antingen eller. Båda är relevanta, men i olika situationer. Så är t ex ett
linjärt tänkande ofta till hjälp vid en inledande kartläggning av en situation, eller när t ex lärdomar
från en mer reflekterande (cirkulär) process skall omsättas i praktisk handling.
Orienterande respektive påverkande avsikt
Karl Tomm aktualiserar också frågan kring vilken avsikt vi har med den kunskap som vi skaffar
oss eller medverkar till, vilket vi bland annat behöver ställa oss i rollen som handledare, coach
eller konsult. Vår avsikt styr vårt beteende, t ex vilken typ av frågor vi ställer till en klient under
ett konsultativt samtal. Tomm skiljer på två olika avsikter (här fritt tolkat):
1. En orienterande avsikt som syftar till att skapa kunskap och förståelse kring något. Hur är
situationen just nu? Hur kan det ha blivit så? Hur hänger olika saker ihop? Vilka effekter
får det?
2. En påverkande avsikt som syftar till att underlätta eller medverka till förändring, dvs. påverka hela eller delar av ett system. Hur vill vi ha det? Hur skulle det kunna vara? Vilka
förändringar kan behövas? Hur kan vi skapa dem?
Fyra konsultativa positioner
Om man kombinerar den linjära respektive cirkulära utgångspunkten med den orienterande respektive påverkande avsikten bildas fyra olika konsultativa positioner1:
A. Den ”utredande positionen” (linjärt fokus med en orienterande avsikt) där vi försöker
skapa orientering kring något genom att studera t ex enskilda delar i ett system.
B. Den ”utforskande positionen” (cirkulärt fokus med orienterande avsikt) där vi försöker
skapa orientering kring något ur ett bredare mer holistiskt perspektiv, och studera samband och mönster i ett system. Den utforskande positionen är användbar när vi behöver
medverka till en bredare förståelse för en händelse, en situation eller ett sammanhang.
C. Den ”underlättande positionen” (cirkulärt fokus med en påverkande avsikt) där vi vill
medverka till förändring genom att skapa en ny förståelse kring hur olika saker i ett system hänger ihop eller interagerar med varandra (indirekt påverkan).
D. Den ”korrigerande positionen” (linjärt fokus med en påverkande avsikt) där vi vill skapa
förändring genom att, med hänvisning till olika logiska samband och slutsatser, styra förändring i en viss riktning.
Linjärt fokus
A. Utredande
position
D. Korrigerande
position
Påverkande avsikt
Orienterande avsikt
B. Utforskande
position
C. Underlättande
position
Cirkulärt fokus
1
Här något modifierat och utvecklat efter boken Systemisk intervjumetodik; Tomm, Mareld,
2000.
Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected]
2
Var och en av de fyra positionerna kan vara användbar och ändamålsenlig beroende på hur den
aktuella situationen eller behovet ser ut, eller hur det konsultativa samtalet utvecklar sig. Vanligtvis använder man sig av flera positioner under ett och samma konsultativa samtal. Ofta rör sig ett
sådant samtal t ex från det orienterande läget (dvs. en utredande eller utforskande position) till ett
påverkande läge (den korrigerande eller underlättande positionen).
Men även konsultens kunskap, synsätt och förståelse av världen (epistemologi) påverkar valet av
position. En person som betraktar världen och de system som vi människor är del utav som primärt stabila och strukturerade tenderar enligt Tomm att bli styrande, vilket ofta leder till att man
intar en utredande eller korrigerande position (vår anm.). Den konsult däremot som anser att
världen är dynamisk och primärt befinner sig i utveckling, och bara ibland förefaller vara stabil,
tenderar att vara mer underlättande och ställer sig i en mer utforskande och underlättande position.
Konsultativa frågor
Det är olika karaktär på de frågor som vi behöver använda oss utav i de olika konsultativa positionerna.
Linjära frågor
I den utredande positionen behöver vi använda oss av linjära frågor där vi tillsammans med klienten
försöker samla fakta och avgränsa eller skapa en (ofta inledande) definition av ett behov, en situation eller ett problem. Med frågornas hjälp samlar vi fakta, avgränsar, studerar enskilda delar
eller sekvenser i en situation, och försöker undersöka kausala kopplingar mellan dessa olika delar.
Ofta behöver ett konsultativt samtal börja här.
Cirkulära frågor
I den utforskande positionen behöver vi ta hjälp av ”cirkulära” frågor som syftar till att skapa orientering och överblick över samband mellan olika delar eller sekvenser i det system som klinten befinner sig i, och hur dessa sekvenser eller delar påverkar varandra. Cirkulära frågor har flera kännetecken2:
1. De fokuserar på skillnader i informationen från ett system, t ex varför ett fenomen uppstår vid ett visst tillfälle men inte vid ett annat.
2. De fokuserar på individerna i systemet i förhållande till varandra.
3. De intresserar sig för hur saker uppstår i samspelet mellan människor i systemet.
Reflexiva frågor
I den underlättande positionen behöver vi använda oss av ”reflexiva” frågor. Det är frågor som stärker observatörsperspektivet hos båda parter, både hos konsulten och klienten. Syftet är att skapa
en större förståelse för en situation, men också reflektion kring det egna sättet att tänka kring
denna situation, t ex om man kan ha fastnat i ett visst tankemönster. Avsikten är att medverka till,
eller underlätta förändring med hjälp av den förståelse som skapas genom de cirkulära frågorna.
Tomm har valt att kalla dessa frågor för reflexiva inspirerad av Pearce och Cronen (1980) som
använder reflexivitet som en viktig beståndsdel i teorin om kommunikation. Deras CMM-teori
(Coordinated Management of Meaning) beskriver den mänskliga kommunikationen som en samspelande process mellan människor där förståelse och mening skapas, upprätthålls och/eller ändras under den kommunikativa processen.
2
Enligt den så kallade Milano-gruppen (Selvini, Boscolo, Cecchin och Prata).
Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected]
3
Reflexiva frågor skall brukas som en spegel med syfte att3:
• Utvidga våra perspektiv och konstruktioner.
• Hjälpa oss se våra blinda fläckar.
• Stimulera vår förmåga att leka med våra tankar.
• Skapa ett mjukt uppvaknande av våra slumrande resurser.
• Etablera en bättre utsikt, och hjälpa oss hitta nya vägar i vår mentala terräng.
• På ett bekräftande sätt få lust att gå vidare utifrån ett visst vägval, men med tryggheten i
behåll för möjligheten till nya val om vi skulle se behovet av det.
Hypotetiska frågor ingår i gruppen av reflexiva frågor i den underlättande positionen, och kan
vara mycket användbara. En hypotes är ett tillfälligt antagande utifrån den kunskap som man för
tillfället har, och utgör en förklaring på något man observerat, som man sedan prövar. Hypotesens viktigaste funktion är att den hjälper oss få ny information genom att den antingen blir bekräftad, avskriven eller modifierad. En hypotes skall vara ”systemisk” vilket innebär att den skall
omfatta flera delar av det system som man utforskar, och innehålla ett antagande om relationerna
inom systemet.
Det kan ibland vara svårt att avgränsa vad som är en cirkulär respektive reflexiv fråga. Dessa ligger ibland väldigt nära varandra. Skillnaden ligger främst i syftet. Den cirkulära frågan syftar till
att skapa överblick och identifiera mönster och samband. Den reflexiva frågan å sin sida syftar till
att skapa reflektion och underlätta förändring, och är mer framåtblickande än den cirkulära frågan. Men notera att även den cirkulära frågan kan ha en reflexiv effekt.
Strategiska frågor
De frågor som används i en korrigerande position kallar Tomm för ”strategiska frågor” som ställs
med syfte att skapa förändring i en viss riktning utifrån frågeställarens egna linjära antaganden om
den aktuella situationen och uppfattning om vad som behöver hända. Konsulten intar en hållning
som innebär ett klart ställningstagande för att förverkliga ett visst mål med samtalet, och innebär
att han eller hon har uppgett sin neutralitet. Man kan säga att handledaren, coachen eller konsulten tar över ansvaret för förändringen med frågor som ”borde du inte..?” eller ”har du prövat
att..?”. Frågorna är direkt eller indirekt föreskrivande eller korrigerande utifrån antagandet att
mottagaren är öppen för instruktion. Det är alltså en skarp kontrast mellan en strategisk respektive
reflexiv utgångspunkt eller fråga. Båda vill medverka till förändring, men den reflexiva frågan ställs
utifrån en neutral grundhållning och acceptans av ”det som är”. Den bygger på en erkännande,
respekterande och bekräftande utgångspunkt. Den strategiska frågan däremot är baserade på ett
engagemang i ”det som borde vara” men som ännu inte är.
Att reflektera över
•
•
•
Vilka tankar väcker beskrivningen av de fyra olika konsultativa positionerna kring ditt eget
sätt att, som konsult, handledare, coach (eller motsvarande), genomföra ett konsultativt eller
coachande samtal?
Är det någon av de olika positionerna som du fokuserar mer på än de andra? Är det någon
position som du skulle behöva träna på att vara i mera?
Vilka frågor använder du dig av i de olika positionerna? Vilka effekter ser du av de frågor du
ställer?
3
Från DISPUK, Dansk Institut for Supervision, Personaleudvikling, Undervisning & Konsultation.
Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected]
4
/ Greger Hjelm, organisationskonsult
Upphovsrätt hävdas. Artikeln får endast mångfaldigas efter författarens medgivande, och med
angivande av källan.
Rörelse & Utveckling erbjuder konsultation och utvecklingsstöd på systemisk grund. Vi stöder
och utvecklar chefer, ledare och organisationer, samt leder möten och grupprocesser.
Kontakta oss gärna eller besök vår hemsida www.rou.se. Du når oss också på telefon 08-528 00
410 eller e-post [email protected].
Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected]
5