FT1 Planering av företagsverksamheten - guide

Comments

Transcription

FT1 Planering av företagsverksamheten - guide
FT1
PLANERING AV
FÖRETAGSERKSAMHETEN
2015
www.concordia.jakobstad.fi
2
FT1 PLANERING AV FÖRETAGSVERKSAMHETEN
INNEHÅLL
SIDA
1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE3
1.1 Yrkesskicklighet3
1.2 Utbildning3
1.3 Finns det efterfrågan på produkten/servicen?
3
1.4 Köp av företag som ett alternativ3
1.5 Köp av affärsverksamhetskoncept, dvs. franchiseföretagande som alternativ
4
2. UPPGÖRANDE AV PLAN FÖR AFFÄRSVERKSAMHETEN4
2.1 Din målsättning som företagare5
2.2 Analys av verksamhetsmiljö och konkurrenter5
2.3 Visioner och målsättningar6
2.4 Verksamhets- och affärsidé7
2.5 Marknadsförings- och försäljningsplan9
2.6 Produktionsplan10
2.7 Personalplan10
2.8 Produktutvecklingsplan10
3. FÖRETAGETS EKONOMISKA KALKYLER13
3.1 FöPL-företagarnas penninglöner16
3.2 Företagets nettoavkastningsmålsättning16
3.3 Avbetalningens årskostnader16
3.4 ArPl-arbetstagarnas och ArPL-företagarnas penninglöner16
3.5 Lönebikostnader 16
3.6 Pensionsavgifter 16
3.7 Övriga lönebikostnader 16
3.8 Övriga personalkostnader17
3.9 Kostnader av affärslokaler 17
3.10 Leasingfinansieringens årskostnader 18
3.11 Utgifter för bilar bilar/arbetsmaskiner, affärsbruk18
3.12 Kostnader av ADB-apparater och – program 18
3.13 Övriga maskin- och apparaturkostnader 18
3.14 Reseersättningar 18
3.15 Repsesentationskostnader19
3.16 Marknadsföringskostnader 19
3.17 Forskning och produktutveckling19
3.18 Administrationstjänster 19
3.19 Faktainsamling20
3.20 Datakommunikation och penningrörelse20
3.21 Försäkringar20
3.22 Kontorstillbehör20
4. BEDÖMNING AV RISKER20
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
Egendomsrisker21
Personrisker21
Produktansvarsrisker21
Övriga risker21
Risker som hänför sig till familjeförhållanden
21
Swot-analys22
Bedömning av risker22
På grund av uppdateringstidtabellerna ansvarar vi inte för skador, som uppkommer på grund av felaktiga uppgifter.
© Jadelcons Oy
3
Med hjälp av Företagstolken kan du planera dit företagsverksamhet självständigt. Planeringen
går framåt logiskt och allt nödvändig tas i beaktande. Såhär finns förutsättningarna för lönsamt
och fortgående företagsverksamhet. Med hjälp av den här guiden kan du fylla i Affärsplanerna
FT2 eller FT3 samt Ekonomiplanerna FT4 Lite.
Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia
är den första instansen som det lönar sig att vända sig
till genast i begynnelseskedet av företagsplanerna. Där
kan en expert på företagsverksamhet ge goda råd och
har som utomstående person en utmärkt möjlighet att
kontakta externa finansiärer och vid behov hjälpa till
med uppgörandet av finansieringsansökningar, övriga
handlingar och kalkyler.
1. FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FÖRETAGSVERKSAMHETEN
1.1 YRKESSKICKLIGHET
Företagarens viktigaste resurs är yrkesskickligheten, som erhålls genom utbildning och arbetserfarenhet. Det lönar
sig inte att bygga upp en företagsverksamhet som grundar sig på bristfällig yrkesskicklighet, och att skaffa sig
yrkesskicklighet vid sidan av arbetet är ofta svårt. Brist på utbildning utgör ändå inte ett hinder för att inleda
företagsverksamhet. Om du t.ex. noterar att det på orten saknas ett företag som utför rostskyddsbehandlingar på
bilar, och förutsättningarna för framgång skulle finnas, kan du skaffa dig själv den utbildning som behövs via en
yrkesutbildning som finansieras av ELY-centralen.
1.2 UTBILDNING
Utöver den yrkesmässiga utbildningen krävs av företagaren en betydligt mångsidigare yrkesskicklighet än
av arbetstagaren. Företagaren måste behärska bl.a. lagstiftningen inom sitt område och ärenden rörande
arbetsförhållanden, samt ha kännedom om bokföring, bokslut, beskattning och budgetering. Företagaren måste
förbinda sig till en fortgående utbildning och till att följa med förutsättningarna för företagande. Nödvändiga uppgifter
om allt detta hittar du i Företagstolkens instruktionsguider.
1.3 FINNS DET EFTERFRÅGAN PÅ PRODUKTEN/SERVICEN?
Utgångspunkten för all företagsverksamhet är efterfrågan på produkten eller servicen. Å andra sidan möjliggör en
god yrkesskicklighet kombinerad med en korrekt uppgjord och konkurrenskraftig affärsidé alltid påbörjandet av
företagsverksamhet, t.o.m. framgångsrik sådan. Det är enklast att starta upp företagsverksamhet då marknaderna
växer och svårare då marknaderna minskar. Då efterfrågan minskar, drabbar problemen först dem som senast har
inlett sin verksamhet.
1.4 KÖP AV FÖRETAG SOM ETT ALTERNATIV
Det kan vara ett bättre alternativ att påbörja företagsverksamhet genom att köpa ett fungerande företag än genom
att grunda ett eget. Att köpa ett fungerande företag eller en fungerande affärsverksamhetshelhet i stället för att
grunda ett eget företag gör att man kan koncentrera sig på utvecklingen av företaget i stället för att tid och pengar
går åt till att utveckla produkter och tjänster eller anskaffa kunder. Det är vanligt att en process med ägarbyte
med dess olika skeden räcker 3 - 5 år. Detta innebär att säljaren har fattat beslutet om att avstå redan långt innan
köparen får kännedom om objektet. Vanligen har ett företag som man avser att sälja trimmats i försäljningsskick
med målet att sälja en ur köparens synvinkel fungerande helhet.
Köparens fråge-/upgiftslista
Ur företagsköparens synvinkel kulminerar bedömningen av det företag som skall säljas i följande viktiga frågor:
1. Har företagets affärsverksamhet en framtid?
Den affärsmässiga situationen i ett företag som skall säljas kan uttömmande klargöras med hjälp av
Företagstolken FT23.1 Marknadsföringsplan.
•Med hjälp av marknadsföringsplanen klargörs företagets affärsidé, konkurrenssituation samt
© Jadelcons Oy
4
framtidsutsikter och planer
•fäst uppmärksamhet vid företagsverksamhetens personifiering vid den nuvarande företagaren, vilken bor
de vara så liten som möjligt
2. Överensstämmer den helhet som säljs med köparens behov eller ska någon del tas bort?
•ofta ingår i det företag som säljs funktioner eller delar av egendom som inte hänför sig till den egentliga
affärsverksam heten och som är ekonomiskt olönsamma
3. Är köpesumman lämplig?
Ett företagsköp är en investering för köparen. Hur stor avkastning vill du få på investeringen? Nivån på
investeringen bör överstiga avkastningen på sedvanliga placeringar, såvida inte motivet för köpet är köpet av en
säker arbetsplats.
•i allmänhet ingår i köpesumman ett s.k. goodwill-värde, som uppgår till ett överpris i förhållande till
gängse värdet på den egendom som köps. Goodwill-värdet måste kunna avskrivas inom högst 5 år.
•ett företag som ska köpas måste betala tillbaka det placerade kapitalet åt placeraren (högre lön
än åt en arbetstagare, dividender, skattefri kapitalinkomst). En lämplig betalningstid är 5 – 10 år, beroende
på verk samhetens natur.
•som övre gräns torde man vid köp av affärsverksamhet (inte fastigheter) anse högst årsomsättningen
eller 3 gånger driftsbidraget
4. Genomgång av lager och maskinpark för det som köps
En faktor som på ett avgörande sätt inverkar på försäljningspriset är det verkliga värdet på lagret och
produktionsapparaturen.
•föråldrade eller osäljbara produkter i produktlagret har bedömts i enlighet med fullt pris
•service och uppdateringar på produktionsapparatur eller program
•produkter, som har gjorts med t.ex. matriser eller verktyg bland produktionsmedlen, vilka ingen vill köpa
•sådana råvaror eller material, som inte längre kan användas, t.ex. produktuppgifter på produktförpackningar, återanvändbarhet etc.
5. Produktansvar och risker
•garantirisker, som även kan vara stora
•eventuella oavslutade rättegångar och reklamationer
•kommande ändringar i lagstiftningen
•personrisker, stannar nyckelpersonerna i företaget
•bland försäljningsfordringarna fakturor som är över 6 månader gamla, där möjligheten att erhålla
betalning är osannolik
1.5 KÖP AV AFFÄRSVERKSAMHETSKONCEPT, DVS. FRANCHISEFÖRETAGANDE SOM ALTERNATIV
Franchiseföretagande kan vara ett bättre alternativ än grundande av ett eget
företag. Franchising indelas i två huvudsakliga typer, produktfördelnings- och
varumärkesfranchisin¬g samt affärsverksamhetsmodells-franchising. Eftersom det
handlar om användning av en modell för affärsverksamhet som den andra parten har
utvecklat, uppbär franchise-givaren en ersättning för det. Ersättningarna utgörs i regel
av anslutningsavgift (t.ex. 20 000 €), samarbetsavgift (t.ex. 7 % av omsättningen)
och marknadsföringsavgift (t.ex. 5 % av omsättningen). Du kan bekanta dig med
kedjor som erbjuder franchiseföretagande och de samarbetsavgifter som de uppbär
via följande länk www.franchising.fi.
Den egendom som
ska köpas samt
bokslutet bör gås
igenom
grundligt
med
hjälp
av
en
expert.
Köpsdokumenten
bör alttid utarbetas med hjälp av
experter.
2. UPPGÖRANDE AV PLAN FÖR AFFÄRSVERKSAMHETEN
I det här skedet tar du fram Affärsplanet FT2 Lite eller FT3. FT2 Lite är lämplig affärsplan för mindre
företag och FT3 då, om företagaren vill noggrant kartlägga konkurrenter, marknad eller verksamhetsmiljö. Affärsplanet görs i samband med FT1 guiden. Affärsplanet kan sparas på din dator. Då du har fyllt i
arbetsboken har du en färdig plan att genomföra och att visa finansiärerna. När du fyller i arbetsboken
märker du att det inte är nödvändigt att hitta svar på alla punkter.
© Jadelcons Oy
5
FT2 AFFÄRSPLAN LITE INNEHÅLLER:
1.
3.
5.
7.
Affärsidé
Marknadsförings- och försäljningsplan
Personalplan
Bedömning av risker
2.
4.
6.
8.
Huvudsakliga målsättningar
Produktions- och försäljnigsanordningarna
Ekonomiska kalkyler och finansiering
Personbeskrivningar
FT3 AFFÄRSPLAN INNEHÅLLER:
1.
3.
5.
7.
9.
Personliga målsättningar som företagare
2. Analys av verksamhetsmiljö
Visioner och primära målsättningar
4. Verksamhets- och affärsidé
Marknadsförings- och försäljningsplan
6. Produktionsplan
Personalplan8. Produktutvecklingsplan
Företagets ekonomiska kalkyler
10. Bedömning av risker
Den företagare som står i beråd att påbörja verksamheten, bör i synnerhet för finansiärerna visa att den
affärsverksamhet som han har planerat är lönsam åtminstone med en viss tidsfördröjning. Det viktigaste skedet vid
grundandet av ett företag utgörs av planeringen av den egentliga affärsverksamheten. I företagandet ingår alltid
en ekonomisk risk och därför är det skäl att grundligt fördjupa sig i planeringen av den egna affärsverksamheten.
Planen för affärsverksamheten (Business Plan) är en skriftlig plan rörande anordnandet av företagsverksamheten
inom de olika delområdena. Affärsverksamheten bör anpassa sig till förändringarna i företagsmiljön och därför
måste planen för affärsverksamheten uppdateras med några års mellanrum.
2.1 PERSONLIGA MÅLSÄTTNINGAR SOM FÖRETAGARE
De faktorer som leder till grundandet av ett företag kan vara mycket varierande. Det blir allt vanligare att man blir
företagare genom att arbetsgivaren outsourcar den egna verksamheten och erbjuder företagande åt sina
nuvarande arbetstagare. Den nuvarande arbetsgivaren kan uppmuntra till företagande (delvis utan att i verkligheten
vara medveten om det) även genom att upprätthålla en dålig arbetsatmosfär eller genom att producera en dålig
produkt. I det egna företaget kan man göra arbetsatmosfären sådan man vill ha den och producera en så god
produkt som man vill. Ibland kan drivfjädern för företagandet vara en vilja att påverka framtiden för sina
barn genom att bygga upp ett lönande företag för dem. En ökad uppskattning av företagande och framgångsrika
företagare kan också uppmuntra till företagande.
2.2 ANALYS AV VERKSAMHETSMILJÖN OCH KONKURRENTERNA
Innan man börjar planera den egna verksamheten är det skäl att göra sig förtrogen med verksamhetsmiljön och
konkurrenssituationen. Verksamhetsmiljön utgörs av kunderna och deras förändrade behov, lagstiftningen och
förändringarna i miljön och värdegrunden. En av de största förändringarna i kundbeteendet är kedjebildningen
bland kunderna, varvid anskaffningarna görs i större serier och besluten om anskaffningarna görs långt borta i
huvudstadsregionen. Nya produkters inträde på marknaden försvåras av den snabbt föränderliga EU–lagstiftningen
och storkundernas datasystem.
I analysen av verksamhetsmiljön klarläggs
1. Kundtyper, antalet kunder av olika kundtyper och kriterier för inköpsbeslut
Inom varje bransch förekommer sinsemellan avvikande identifierbara kundtyper som gör sina inköpsbeslut
utgående från sina egna behov. T.ex. inom restaurangbranschen kan man identifiera 7 kundtyper från tankaren
till njutaren. I affärer som för reservdelar för maskiner är det den snabba tillgången till produkten som på ett
betydande sätt inverkar på inköpsbeslutet.
2. Varför, varifrån och hur anskaffar kunderna sina produkter/sin service för tillfället?
Ett anskaffningsbehov kan uppstå t.ex. genom att produkten har gått sönder, i samband med byggande, via
gåvor etc. Produkten kan anskaffas via detalj- eller tobakshandeln, via postförsäljning, direkt från tillverkaren,
genom att den görs på plats, genom att den avhämtas mm. Anskaffningen kan basera sig på offerttävling eller
årsavtal, varvid antalet köphändelser kanske bara är ett per år.
3. Är kunderna köptrogna och vem fattar beslut om inköp?
Vem av familjemedlemmarna eller inom arbetsplatsens organisation fattar inköpsbeslut, finns det en
anskaffningsring, ett förvaltningsorgan eller liknande? Antalet inköpsbeslut per år, per vecka?
© Jadelcons Oy
6
4. Håller kundernas köpbeteende på att ändras?
Bland annat mode och trender förändrar kundernas köpvanor. Inom
beklädnadsbranschen kommer det in nya produkter t.o.m. två gånger i veckan
till de bästa modeaffärerna. Kundens köptrohet försvagas och man försöker
förstärka den med olika bonusprogram. Inom den offentliga förvaltningen ökar
konkurrensutsättningen och blir allt noggrannare. Nya anskaffningsandelslag
och anskaffningsringar uppstår hela tiden.
Konkurrenterna utgör en viktig del av verksamhetsmiljön
Utöver kunderna bör konkurrenterna klarläggas grundligt. Ge även akt på
behovskonkurrenter som ännu inte har kommit ut på marknaden. Ouppmärksamhet
på behovskonkurrenter har straffat även större företag, t.ex. Shell, som samarbetade
med SOK ifråga om trafikstationsverksamhet. På detta sätt kom SOK i god lära och
på goda affärsplatser som företaget sedan drog nytta av då man grundade den egna
ABC-kedjan. Utan Shell skulle startandet av ABC ha varit mycket svårare.
Man klarlägger med en konkurrentanalys
I fråga om konkurrenter är det skäl att komma ihåg att de reagerar på en ny aktör på något sätt. Det är säkert att de
försöker försvåra din framgång. Fundera på med vilka medel de kan göra det? Konkurrensläget och risker klarläggs
även under punkt 4 samt i FT3 Affärsplanens punkt 2.10, uppgiften Swot – analys.
1. Vilka är konkurrenterna
• klarlägg de företag som verkar på det tilltänkta marknadsområdet
• skaffa alla tänkbara uppgifter om dem (broschyrer, varuprover, kundernas åsikter osv.)
• beställ bokslutsuppgifter för några av de senaste åren via Suomen Asiakastieto Oy
2. Vilka är konkurrenternas svagheter och styrkor?
3. Vilka är priserna hos era konkurrenter?
4. Ökar våra konkurrenters verksamhet, stampar den på stället eller minskar den?
2.3 Visioner och målsättningar
Företagsverksamheten planeras ofta som långsiktig, vilket ändå inte innebär att samma person driver samma slag
av affärsverksamhet hela livet. Det finns företagare som har drivit affärsverksamhet inom fem olika branscher under
sitt liv. Man bör ändå ha en vision för verksamheten som uppgörs för 5 år framåt i tiden räknat från dagens datum.
Att sätta upp mål gör det lättare att uppnå dem. Att enbart ”driva omkring” utan mål räcker inte.
Visionen utgör en uppfattning, en slags fantasibild av hur det egna företaget ser ut om 5 år.
• VISIONEN är i regel ett mätbart resultat, en prestation, den är ett tal, en tidsgräns etc.
• För att den ska vara korrekt uppställd, bör VISIONEN grunda sig på utgångsläget vid den tidpunkt då den
uppställdes.
Uppställandet av mål sker inom flera delsektorer. De ekonomiska målen varierar beroende på företagaren
och företaget. Ibland kan företaget utgöra ett levnadssätt utan desto större mål, ibland ser man företaget som
kraftigt växande och expanderande. På denna punkt tänker man på företagets målsättningar, inte de personliga. Då
kan målsättningarna ansluta sig till t.ex. omsättningen, omfattningen av skulder och lönsamheten.
Det är även skäl att definiera de målsättningar som hänför sig till kunderna, för kunden är den egentliga
löneutbetalaren. Handhavandet av kunderna bör vara äkta också eftersom det är betydligt svårare att få en ny kund
än att hålla kvar en gammal.
De mål som hänför sig till produkter och produktion, dvs. tillverkningsprocessen och görandet, visar hur du har
för avsikt att hänga med i konkurrensen. Det är viktigt att komma ihåg att produkterna säljs till ett pris som
marknaderna och konkurrenterna definierar men resultatet av företagsverksamheten görs på basen av
köp och produktionens effektivitet. Detta gäller inom samtliga branscher, eftersom även service är produktion.
Å andra sidan har produkten i sig en betydande inverkan på det pris som man får för produkten. I detaljhandeln
innebär processen butiksmiljö, kvaliteten på möblerna, hur saker och ting är framlagda osv.
Personalen är vid sidan av företagaren själv företagets viktigaste resurs. Eftersom man i statistiskt
hänseende befarar att tillgången på personal kommer att minska, är en god personalpolitik viktig.
© Jadelcons Oy
7
2.4 VERKSAMHETS- OCH AFFÄRSIDÉ
Verksamhetsidé
Verksamhetsidén utgör den grund för företaget som all verksamhet baserar sig på. Av verksamhetsidén kan man
på en gång lista ut
• hurudant företag det är fråga om?
• varför företaget finns till, vad som är avsikten med företaget?
• inom hurudan business företaget verkar?
• vilka behov företaget tillfredsställer?
• vad företaget gör för att uppnå sina mål?
Exempel på verksamhetsideer: Transport Ab
Vi utvecklar ett tillgängligt transportsystem med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa. Med respekt för konsekvenser
för medborgare och näringsliv utformar vi regler och följer upp att de efterlevs. Vi förser samhället med uppgifter om
transportmedel och förare. Vi arbetar med helhetssyn och effektivitet och har hög servicenivå i vår kontakt med omvärlden.
Alla företagare har en verksamhetsidé men alla har inte skrivit ner den på papper. Det är viktigt att verksamhetsidén är
i skriftlig form och ständigt framlagd. Se till att dina kunder och arbetstagare känner till ditt företags verksamhetsidé.
En god verksamhetsidé är kort, konkret och entydig. Den är som bäst då den är bara en mening lång.
Testning av affärsidén
Om din planerade affärsverksamhet är ny på din egen ort/region är det
skäl att testa affärsidén. Ett gott och tillförlitligt sätt är att kontakta en
företagare i branschen på annat håll i Finland. Målföretagaren väljs så
att han inte upplever dig som en konkurrent. Han vägleder dig nog då
du uppträder öppet och berättar om dina planer. På detta sätt kan du
få säkerhet beträffande bärkraften i din egen affärsidé och goda råd
samtidigt.
Här granskas innehållet i en fingerad affärsidé:
Behov/nytta för kunden: Företagets service/produkter bör vara till nytta för kunden. Produkten bör utgöra en
lösning på något av de problem som kunden har. Fördelen bör vara verklig så att marknadsföringen av produkten är
möjlig. Försäljningen av IDA:s produkter måste ge återförsäljarna en möjlighet att förtjäna, vilket inte är möjligt utan
ett konkurrenskraftigt pris och ett utseende som uppskattas av slutanvändarna (höjer bostadens pris). Möjligheten
att förtjäna är ur återförsäljarens synvinkel en synnerligen avgörande urvalsgrund, oftast viktigare än toppkvalitet.
Kundgrupper: Man bör kunna avgränsa kundgrupperna så noggrant som möjligt. Ett hela världen omfamnande
”allt åt alla” medför inget lönsamt slutresultat på grund av att en marknadsföring till en vidsträckt kundkrets kostar
för mycket. IDA har därför begränsat sin kundkrets till två och bl.a. helt lämnat bort byggnadsföretagen. Detta
därför att byggnadsföretagen strävar efter ett så billigt pris som möjligt.
Image: Definitionen av imagen är inte det första man kommer att tänka på då man funderar på affärsidén. Imagen
har ändå en stor betydelse då man definierar företagets förfaringssätt. I fallet IDA. ”Pålitlig leverantör” kan företaget
göra såväl serieproduktion och försäljning som inköp baserade på årsavtal. Ett konkurrenskraftigt pris kan man inte
uppnå utan kreditförluster (faktureringen via underleverantörer, som samtidigt ger återförsäljarna en möjlighet att
förtjäna) och utan att dra nytta av modern teknik.
Sättet att fungera: I dagens konkurrenssituation uppkommer lösningarna i konkurrensen företagen emellan oftast
i fråga om valet att fungera. Produkterna är ofta ganska lika, vilket innebär att rätt valda förfaringssätt kommer i
nyckelposition. I fallet IDA innebär ”riklig användning av underleverantörer” en snabbare genomströmning och en
möjlighet att koncentrera sig på helheten genom att hålla de centrala funktionerna inom företaget.
Resurser: Fastän affärsidéns övriga delar skulle vara väl övervägda utgörs grunden för all verksamhet ändå av
resurserna. Företaget förmår t.ex. inte upprätthålla en modern maskinpark om de ekonomiska resurserna inte är
tillräckliga. Det är skäl att kartlägga även de mentala resurserna och att medge eventuella brister.
© Jadelcons Oy
8
EXEMPEL PÅ EN AFFÄRSIDÉ: INDÖRR AB (IDA)
BEHOVET/NYTTAN FÖR KUNDEN
Återförsäljaren:
• stöd för försäljningen av andra produkter
• ger en möjlighet till förtjänst
Slutanvändaren:
• höjer värdet på bostaden
• ökar boendetrivseln
•
•
•
•
•
KUNDGRUPPER
• återförsäljare (affärer för byggnadstillbehör)
• industri i behov av dörrar
IMAGE
högklassiga produkter
pålitlig leverantör
framstegsvänlig, nyttjar modern teknik
serviceinriktad, serviceförmåga
konkurrenskraftiga priser
PRODUKTER
•innerdörrar
SÄTT ATT FUNGERA
• försäljningen sker via återförsäljare (åtminstone faktureringen)
• man använder sig av landspecifika agenter ifråga om export
• marknadsföring som baserar sig på årsavtal
• produktionen utgörs av serieproduktion som är baserad på beställning (ingen lagertillverkning)
• anskaffningarna är baserade på årsavtal
• stor användning av underleverantörer
• centrala funktioner inom företaget
• aktivt och fortgående sökande av produkter, högklassig planering
• planerings- och uppföljningssystem som utnyttjar modern teknik på alla delområden
• utvecklingsinriktad, synligt uppträdande, riklig användning av sakkunnigtjänster
RESURSER
FYSISKA
• de egna, nuvarande lokaliteterna
är för små
• maskinparken är modern,
inget behov av förnyande ännu
• tillstånden i skick
EKONOMISKA
• företagsegendomens värde
2,5 m €
• skulder 1,8 m €
• säkerheter i bruk
MENTALA
• Baskunskaper om produktion, marknadsföringen god
• inställningen god
• ungdomlig personal
• ekonomiförvaltningen bör
utvecklas
© Jadelcons Oy
9
2.5 MARKNADSFÖRINGS- OCH FÖRSÄLJNINGSPLAN
Inledningsvis är det bra att komma ihåg att marknadsföring och försäljning
är två olika saker. Marknadsföringen gör ett grundläggande arbete för
försäljningen fastän det ofta är samma personer som utför bägge sakerna.
I marknadsföringen är det väsentligt att komma ihåg att det inte
enbart är fråga om att föra fram idéer, utan i högsta grad en fråga om
utförande. Goda idéer producerar ingenting såvida de inte förverkligas fullt
ut. Försäljning innebär flitigt görande och är en krävande konstgren.
Åt en god försäljare betalar du aldrig för mycket. Det största problemet för
försäljningen är att få ett rejält pris av marknaden. Alltför snabbt säger man
att kunden inte köper på grund av ett för högt pris. Priset är aldrig ett hinder,
möjligen en fördröjare.
Man bör dra nytta av gratis marknadsföring
Gratis marknadsföring för företaget görs av finansiärer, kommunen, varuleverantörer, grannar, släktingar,
egna arbetstagare och naturligtvis kunderna. Goda relationer till nämnda intressentgrupper är viktiga. Lokaloch gratistidningarna gör gärna en artikel om ditt företag gratis.
Använd dig av professionell hjälp med reklamen
Vid sidan av gratisreklamen är det viktigt att komma ihåg att du använder sig av professionell hjälp vid
produktionen av allt material som hör till reklam och marknadsföring. Om ekonomin inte medger möjligheter
att använda sig av professionella personer kan du under mellantiden använda dig av neutrala lösningar.
Öppningen intresserar
Vid öppnandet av företagsverksamheten drar man åtminstone nytta av lokaltidningarnas intresse för den
nya företagsverksamheten. Då man planerar öppningsdagen eller besök av medierna lönar det sig att beakta
lokaltidningarnas utgivningsdag, som vanligen är en torsdag. Den bästa tidningsdagen och öppningsdagen för
detaljhandeln är torsdag, då journalisterna har bäst tid att göra en artikel. Om det finns en lokalradio på orten
är det skäl att vara i kontakt med den också. En pressmottagning för ett företag som producerar industriprodukter
eller icke-konsumtionstjänster arrangeras först när alla funktioner är i utställningsskick. Inför pressinformationen
skriver man ett färdigt pressmeddelande, i vilket man redogör för de viktiga faktorerna i ditt företag och nämner
företagets styrkor och försäljningsargument.
Skapandet av företagsbilden börjar genast i starten
Det första intrycket är det viktigaste. Det hävdas att man bildar sig en uppfattning om en människa inom en halv minut
efter att man har träffats. Den uppfattningen förblir kvar länge och stämmer vanligen väl överens med verkligheten.
Kunder och allmänheten bildar sig också en uppfattning utgående från hur företaget och dess representanter verkar
och hur de uppträder. Viktighetsordningen för egenskaper som är väsentliga för företagsbilden utåt och
som bör ombesörjas är här företagets logo, visitkort, webbsidor och domain-signum, personalens klädsel
och reklamtejpningar, missiver, förpackningslistor, räkningsblanketter, stämplar och kuvert.
Trycksaker har ännu sitt värde
Som marknadsföringsredskap kommer tryckta broschyrer fortsättningsvis att vara viktiga fastän nätsidorna har kört
förbi dem inom många sektorer. När man utarbetar broschyrer är det skäl att anlita professionell hjälp. En lämplig
tryckmängd motsvarar det verkliga behovet för 1 – 2 år, fastän tryckeriet försöker övertala att beställa en större
mängd.
Det är skäl att klarlägga efterfrågan på marknaden
Basen för en försäljnings- och marknadsföringsplan utgörs alltid av efterfrågan på marknadsområdet, som bedöms
per produkt och produktgrupp. Då man bedömer efterfrågan bör man beakta att det förekommer förskjutning i
efterfrågan, eftersom kunderna skaffar produkter även utanför det egna området. Å andra sidan skaffar också
kunder som verkar utanför det egna området produkter även från vårt område.
Beräkningsformel för försäljningsmålsättningen:
Influensområdets befolkningsmängd/antalet kunder X genomsnittlig konsumtion/person eller kund
= totala efterfrågan inom influensområdet
- från vilken avdras den förskjutning i efterfrågan som sker åt annat håll (t.ex. postförsäljning)
- till vilken fogas den förskjutning i efterfrågan som kommer från annat håll
= den efterfrågan som kan uppnås
Då man på basen av efterfrågan eftersträvar en viss marknadsandel, erhåller man
försäljningsmålsättningen för det egna företaget.
© Jadelcons Oy
10
2.6 PRODUKTIONSPLAN
På ett allmänt plan handlar företagsverksamheten om att producera, oberoende av om det är frågan
om ett industriellt företag eller ett serviceföretag. Allt mera sällan är hela produktionen i egna händer.
På detta inverkar förutom bristen på egen yrkesskicklighet även arbetskraftskostnaderna och bindningen av
kapitalet. Tröskeln för att avlöna arbetskraft är hög, för det är svårt att smidigt reglera arbetsstyrkans storlek
i enlighet med produktion och efterfrågan, och förändringarna bör förutspås väl. I ett industriellt företag är
användningen av underleverantörer mycket lättare än i ett serviceföretag. I ett serviceföretag bör de personliga
relationerna mellan huvudleverantören och underleverantörerna vara tillförlitliga, för samarbetet innebär ofta att det
yrkesmässiga kunnandet och kundrelationerna avslöjas för en eventuell konkurrent. Samarbetet bör basera sig
på klara avtal, som innehåller villkor om begränsning av konkurrensen och kännbara penningmässiga
avtalsböter. En färdig blankett för underleverantören finns i delen ”Företagets administration”, FT15.28
Underleverantörsavtal.
2.6.1 Lokaler
Allmänt taget är det bästa sättet att påbörja en affärsverksamhet att skaffa hyreslokal, för det lönar sig inte att
genast i början binda kapital i dyra affärslokaler, såvida man inte redan äger affärslokaler som lämpar sig för
ändamålet. I mången affärsverksamhet är affärslokalens läge en nyckelfråga, varför egen lokal på ett felaktigt
affärsläge inte garanterar framgång. I synnerhet i fråga om detaljhandel är det allt mera sällsynt att man äger
affärslokalerna, eftersom affärsidkarna vill försäkra sig om en möjlighet att byta affärsplats. Hyresvärden behöver
garantihyran för 1 – 3 monader, som skall ges tillbaka först efter hyresperioden. En färdig hyresavtalsblankett
finns i delen ”Företagets administration”, FT15.7 Hyresavtal för affärslokal.
2.6.2 Investeringar
För att genomföra investeringar behövs finansiering som kan skötas i form av ägarnas kapitalplaceringar eller
med främmande finansiering. Under vissa förutsättningar kan man få bidrag till investeringarna som visserligen
betalas först efter att investeringarna har genomförts efter att räkningarna har betalats. Även bidragsdelen måste
således finansieras. En användbar finansieringsform kan vara leasing, delbetalning eller uthyrning. Fördelen med
delbetalning jämfört med leasing är att man av den mervärdesskatt som härrör från den apparatur som inköps kan
göra en ansökan om förhandsåterbetalning och få mervärdesskattesumman direkt i kassan, om mervärdesskatten
vid köpet överstiger 2 000 euro. I leasing uppgår avdragen för mervärdesskatt till endast en betalningsrat. I
Företagstolken FT6 Finansiering redogörs för finansiering av investeringar.
2.6.3 Beaktande av miljöaspekter
I framtiden måste företagen i allt större utsträckning fästa uppmärksamhet vid miljöaspekter, behärskandet av
utsläpp, användningen av energi eller behärskandet av miljörisker. Miljötänkande är förnuftigt och lönsamt
vid en utveckling på lång sikt. Att spara energi och gallra bort onödiga anskaffningar och processer medför
ekonomisk nytta. Bedömningen av och behärskandet av miljörisker kan intressera även placerare och finansiärer.
Ansvarsfullhet i miljöärenden kan även vara nödvändig för ett underleverantörsföretag på basen av önskemål från
samarbetskompanjonerna. Du får uppgifter om nödvändiga tillstånd från blanketterna i Företagstolken guide
FT5. Tillståndspliktiga näringar och tillståndsansökningar finns i delen ”Företagets administration”.
2.7 PERSONALPLAN
Personalen utgör vid sidan av företagaren företagets viktigaste resurs. Då man avlönar personal är det skäl att alltid
göra ett skriftligt arbetsavtal.
Skriftligt arbetsavtal
I samband med uppgörandet av ett arbetsavtal är det skäl att beakta en prövotid och försäkra sig om att arbetstagaren
är medlem i sektorns fackförbund. Detta är viktigt med tanke på att arbetstagarens inkomster är någorlunda tryggade
vid en eventuell permittering. Ärenden som hör ihop med ett arbetsavtal kan granskas på sidorna www.tyosuojelu.
fi/se, som upprätthålls av Arbetarskyddsdistrikten. En färdig arbetsavtalsblankett finns i delen ”Företagets
administration”, FT15.33 Arbetsavtal.
Läroavtal
Det lönar sig att klarlägga möjligheten att använda sig av läroavtal, eftersom staten och några kommuner bistår
företagaren vid avlöningen. Ett läroavtal kan numera fås i nästan vilken bransch som helst oberoende av om den
som ska avlönas har en yrkesutbildning eller inte. Läroavtalsstöd betalas till företaget för undervisningsarbete
75 – 150 euro/månad. Dessutom får företaget tilläggsstöd 530 – 1 030 euro/månad, om det gäller utbildning av en
arbetslös person.
2.8 PRODUKTUTVECKLINGSPLAN
Den ständigt hårdnande konkurrensen tvingar företagen att kontinuerligt utveckla sina produkter. Produktutvecklingsätten är:
© Jadelcons Oy
11
1. Produktutvecklingen är aktiv
•I detta fall strävar företaget till att alltid vara lite före de andra. Produktutvecklings- och marknadsföringskostnaderna är höga, vilket förutsätter ett högre pris. En fortgående aktiv produktutveckling för med tiden
med sig en marknadsföringsfördel, då kunderna lär sig att känna till företagets produktpolitik.
2. Produktutvecklingen baserar sig på en snabb kopiering
•I detta fall undviker man höga produktutvecklingskostnader. I stället förlorar man prissättningsfördelen på
nyheter.
3. Produktutvecklingen baserar sig på en långsam kopiering
•Man undviker de fel som ofta förekommer på nya produkter och sparar i produktutvecklingskostnader. En
dålig sida är det lägsta priset.
Då man ger sig in på produktutveckling, är det bra att komma ihåg riskerna med företagsverksamhet,
som växer i enlighet med nedanstående figur:
A. GAMMAL PRODUKT
GAMLA KUNDER
Risk 5 %
B. GAMMAL
PRODUKT
NYA KUNDER
Risk 50 %
C. NY PRODUKT
GAMLA KUNDER
Risk 80 %
D. NY PRODUKT
NYA KUNDER
Risk 95 %
A. Man börjar tillverka en gammal produkt i större mängd åt den
gamla kundkretsen.
Antalet kunder ökar nog men köpgruppen förblir den samma. Risken att
misslyckas är minima, dvs. den enda risken är att de nya kunderna tillhörande gruppen ”gamla kunder” inte köper. T.ex. Fönsterfabriken säljer sina
produkter åt vissa trähusfabriker och utökar sin försäljning åt övriga trähusfabriker.
B. Man börjar marknadsföra en gammal produkt åt nya kundgrupper.
Denna strategi kräver inte annan produktutveckling än att den gamla produkten i viss mån måste omarbetas så, att den fortsättningsvis kan säljas. Mycket
arbete krävs däremot i marknadsundersökning och marknadsföring. Risken
att misslyckas är 50 %, dvs. den är inte speciellt riskfylld. T.ex. Fönsterfabriken lättar upp produkten för att göra den lämplig för en sommarstuga och
börjar sälja åt stockstugsfabriker.
C. Man utvecklar en helt ny produkt för att marknadsföras åt gamla
kunder. Denna strategi förutsätter, att man har tillgång till nödvändiga tekniska innovationer eller att man har möjlighet at skapa dem. De bör dessutom
skapas i enlighet med det sätt som marknadsundersökningarna utvisar och
dessutom beaktande företagets nuvarande produktionskapacitet eller en sådan som kan utvecklas. Risken uppgår redan till 80 %. T.ex. Fönsterfabriken
börjar tillverka innertrappor i trä åt sina gamla husfabrikskunder.
D. En ny produkt åt nya kunder är arbetskrävande för det kräver lika
mycket forskning och planering som strategierna A och B tillsammans.
Eftersom risken att misslyckas uppgår till hela 95 %, kan inte andra än verkligt förmögna företag övergå till detta område. T.ex. Fönsterfabriken börjar
tillverka innertrappor i trä med tanke på att försälja trappor till byggnadsmaterialaffärer. Möjligheterna att lyckas uppgår till endast 5 procent.
2.8.1 Produktskydd
I nuvarande konkurrenssituation är det mycket viktigt att skydda produkten. Det minsta du kan göra är att skaffa
produkten ett varumärke. CE-märkning är inte ett produktskydd i egentlig mening, utan en slags försäkran om att
produkten är säker att inhandla i alla EU-länder.
Varumärke ™
Varumärket är ett kännetecken, som skiljer de varor som företaget har tillverkat eller producerat och tjänsterna från
motsvarande tjänster hos övriga. I och med att en näringsidkare söker registrering från Patent- och registerstyrelsen
© Jadelcons Oy
12
får han ensamrätt att använda sitt märke som kännetecken på sin vara eller tjänst. Endast den som förfogar över
registreringen får använda nämnda varumärke i sin näringsverksamhet och å andra sidan kan han förbjuda andra
att använda hans märke eller annat märke som kan förväxlas med det. Att ansöka om ett varumärke kostar 215 €
och det är i kraft i 10 år.
Mönsterrätt
Med mönsterrätt avses en form av skydd med vilket man skyddar ny design mot bl.a. plagiering. I praktiken är
mönsterrätten ett obestämt skyddssätt, för det är ganska lätt att kringgå det. Ansökningsavgiften är 154 euro.
Nyttighetsmodell
Nyttighetsmodellen, dvs. ett litet patent, är en förbudsrätt som påminner om ett patent. Ägaren av förbudsmodellen
har rätt att förbjuda andra att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Förbudsrätten är regionalt begränsad, den är i
kraft i de länder där nyttighetsmodellen är ansökt och beviljad. Förbudsrätten är i bruk under en begränsad tid, i
allmänhet högst 10 år från den dag då ansökningen har uppgjorts. Ansökningens registreringsavgift är 135 €. Man
kan även göra ansökan själv med hjälp av PRS:s rådgivningssektion men oftast sker ansökan via patentbyrån. I
dylika fall uppgår priset på ett litet patent till minst 1 000 €.
Patent
Patent är en ensamrätt som samhället beviljar uppfinnaren mot att uppfinnaren i stället tillåter att hans uppfinning
publiceras. Patent kan erhållas för en uppfinning som är industriellt användbar, som är ny och som väsentligt avviker
från tidigare. Man ansöker om det per land. I praktiken är ansökan om och erhållandet av ett patent arbetsamt.
Det lönar sig att använda sig av en professionell patentbyrå då man ansöker om det. Kostnaden för ansökan om ett
patent är minst 2000 €. Man kan få hjälp med ansökan av Uppfinningsstiftelsen. Mera info www.keksintosaatio.fi
CE-märkning
De nya EU direktiven innehåller redan nu och speciellt i framtiden
bestämmelser om fästande av CE-märkning. Härigenom ska så
gott som alla produkter förses med ifrågavarande märkning.
Märkningen utgör producentens försäkran om att produkten
fyller kraven i de direktiv som berör den och att den har
genomgått vederbörliga metoder för att påvisa att kraven fylls. CEmärkningen för byggnadsprodukter avviker från CE-märkningen för andra
produkter. Då det gäller byggnadsprodukter garanterar CE-märkningen inte
automatiskt att bestämmelserna uppfylls. Det är byggnadsprodukternas
användares uppgift att granska att uppgifterna om CE-märkning utvisar
att produkten fyller den minimikravsnivå som myndigheterna har uppställt
för ifrågavarande användningsändamål.
© Jadelcons Oy
13
3. FÖRETAGETS EKONOMISKA KALKYLER
Noggranna ekonomiska kalkyler utgör ett viktigt skede då man bedömer de egna
framgångsmöjligheterna. De bör göras med fötterna på jorden och genom att hellre bedöma
utgifterna som överstora än för små. Till denna guide hänför sig ett Excel-kalkyleringsprogram
FT4 Ekonomiplan, som du kan fylla i med hjälp av denna guide. I kalkyleringsprogrammets
vänstra kant finns en hänvisning till den punkt i denna guide där du hittar ett direktiv, ett kapitel
eller ett kalkylschema som grund för kalkyleringsuppgifterna. Med hjälp av ekonomiplanen kan
du räkna ut lönsamheten i din affärsverksamhet. Uppgörandet av ekonomiplanen påbörjas
genom att välja företagets bransch (handel – gula sidor, övrig affärsverksamhet – gröna sidor).
Kalkyleringen svarar på nästa frågor:
1) Hur mycket pengar behövs och hur mycket och varifrån
får man dem?
2) Hur stora kostnader finns i företagsverksamheten?
3) Hur uppstår omsättning?
4) Räcker pengarna till att täcka de årliga kostnaderna?
5) Hur ser resultatskalkylen ut, om avskrivningarna gjorts
enligt beskattningen?
Här ska vi bekanta oss med användningen av företagets program för
ekonomiska kalkyler. Både FT4 Ekonomiplan LITE och PRO framskrider
i samma ordningsföljd. Användningsändamålen för programmen är
följande:
FT4 Ekonomiplan LITE används när man vill utreda
• om den planerade affärsverksamheten skulle ge
tillräcklig inkomst
• vilka investeringar den planerade affärsverksamheten
förutsätter och hur anskaffningarna finansieras
• utgifterna för affärsverksamheten och vilka produkter/tjänster omsättningen bildas av
DEN HÄR KALKYLEN ÄR INTE TILLRÄCKLIG SOM BILAGA TILL FINANSIERINGSANSÖKNINGAR!
FT4 Ekonomiplan PRO används, när det behövs tilläggskalkyler för startbidrags- eller andra finansieringsansökningar t.ex. till bank eller Finnvera
• man vill klarlägga den planerade affärsverksamhetens avkastning dvs. Resultaträkning
• man gör noggranna prognoser för den planerade affärsverksamheten
• man vill säkerställa att pengarna räcker till under det första verksamhetsåret, dvs. utarbeta Kassabudget
Exempel. Från tabell FT4 Ekonomiplan LITE
Först räknar man ut penningbehovet, som ska täckas med pengar från olika penningkällor. Penningbehov och penningkällor måste vara lika stora. Om det finns ”för mycket” pengar, fogas de till punkt 5, dvs. till kassan.
© Jadelcons Oy
14
1. SKEDE: PENNINGBEHOV OCH PENNINGKÄLLOR
Ekonomiplanering inleds med
uträkning av PENNIGBEHOV.
PENNINGBEHOV OCH PENNINGKÄLLOR
FINANSIERINGSBEHOV inkl. MOMS
EURO
Bidrag-%
1. Lokaliteter sammanlagt
- Jordområden
- Skattefria fastigheter
- Inköp/byggande av fastigheter
Bidrag-%
2. Maskiner och inventarier
- köksapparater
25,0 %
- kärl etc.
25,0 %
- paketbil
- varulager/förvärv av affärsverksamheten
- varulager i början, garantihyra
- Skattefria maskiner och inventar.
3. Marknadsföringsinvesteringar, hurudana
- neonreklam
- websidor och besökkort
FINANSIERING
6. Långfristiga lån
Långivare
Finnvera
Bank
Ränta - %
4,0 %
5,0 %
65 500
42 000 7. Leasingfinansiering
6,0 %
8 500 8. Avbetalning
15 000 9. Företagsbidragen
- Bidrag från ELY-centralen
- övriga bidragen
Sammanlagt
EURO
50 000
Betalningstid
Kapital
1
1
5
5
3
25 000
6 457
6 457
4 300 10. Återbäring av mervärdesskatt
2 500 11. Egen finansiering, sammanlagt
1 800 - företagarnas placeringar
4. Utvecklingsinvesteringar
5. Övrigt driftskapital
35 000
15 000
Företagare i
initialskede
lyfter ofta
första lånet
från Finnvera
och det är
mini-/kvinnolån högst
35000 €.
7 573
3 500
3 500
22 731
Sammanlagt
92 531
Sammanlagt
92 531
Penningbehov - Penningkällor, differens
0
Bidragen och återbäring av Moms, sammanlagt
14 031
Driftskapital reserveras min. 10 000 euro/person. Med denna penningsumma kan man balansera slutsummorna på
vänstra och högra sidan.
Företag kan erhålla bidrag från
ELY-centralen. Mera uppgifter i guiden
FT6 Företagets finansiering.
I punkt ”Maskiner och inventarier” beroende på lokalerna kan man bli tvungen att ta elanslutningar. Penningbehovet täcks med pengar av olika penningkällor. Företagarnas egen placering borde vara åtminstone 20
procent, och summan innehåller också möjliga bidrag eller stöd. Närmare uppgifter om lokala finansieringsmöjligheter i guiden FT6 Företagets finansiering! KOM IHÅG, ATT ALLA FINANSSIÄRERNA BEHÖVER ALLTID
SÄKERHET.
FINANSIERING
6. Långfristiga lån
Långivare
Finnvera
Bank
Ränta - %
4,0 %
5,0 %
7. Leasingfinansiering
6,0 %
8. Avbetalning
9. Företagsbidragen
- Bidrag från ELY-centralen
- övriga bidragen
Sammanlagt
EURO
50 000
Betalningstid
Kapital
1
1
5
5
3
35 000
15 000
25 000
6 457
6 457
7 573
3 500
3 500
10. Återbäring av mervärdesskatt
11. Egen finansiering, sammanlagt
- företagarnas placeringar
Företagets likviditet kan förbättras med användning av ett år fritt från avkortningar.
Sammanlagt
92 531
Bidragen och återbäring av Moms, sammanlagt
14 031
Leasing- och avbetalningsfinansiering behöver
inte säkerhet och egna pengar behövs endast 30
procent.
Återbäring av mervärdesskatt erhålls ganska
snabbt, men utbetalning av ELY-centralens
bidrag kan ta lång tid. Överväg behov av tillfällig
finansiering.
© Jadelcons Oy
15
2. SKEDE: VERKSAMHETSKOSTNADER
Hänvisning till ifrågavarande ställe i guiden FT1
Planering av företagsverksamheten
3.13
Fyll i gula cellerna verksamhetskostnader
21 Utgifter för datakommunikation och bankförbindelser
2 240
- telefon- och postavgifter
- nätanslutningskostnader, programlicenser
- utgifter för bankförbindelser
2 390
1 200
800
240
2 540
1 300
850
240
1 400
900
240
3. SKEDE: FÖRSÄLJNINGSPROGNOS
Fyll i gula cellerna faktureringstimmens
pris och farktureringstimmar
Välj rätt mervärdesskattesats
Fyll i gula cellerna försäljnings- och
inköpspriset, mängder och svinn.
4. SKEDE: GRANSKNING AV RESULTATEN
De här kostnaderna måste
betalas varje månad.
29
30
31
32
33
34
Försäljningsbidrag enligt försäljningsprognosen
- minus VERKSAMHETSKOSTNADER
Verksamhetskostnaderna per månad = min. driftskapital
= Affärsverksamhetens bruttoinkomst utan avskrivningar
- minus avskrivningar
FÖRETAGARENS BESKATTNINGSBAR INKOMST
Företagarens ”löneinkomst”
54 228
-22 610
1 884
31 618
-5 081
26 536
62 500
-28 935
2 411
33 565
-3 811
29 754
71 805
-34 503
2 875
37 302
-2 858
34 444
35 OMSÄTTNING
67 886
80 183
94 146
3.23
36 Mervärdesskattesumma
15 614
3.24
37 TOTALFÖRSÄLJNING
83 500
18 442
120 279
115 800
47
5
355
47
5
512
47
5
493
ARBETSVECKOR PER ÅR
ARBETSDAGAR PER VECKA
FÖRSÄLJNING PER DAG (förverkligad)
21 654
Slutligen definieras företagets
”öppenhållningsdagar” och timmar.
© Jadelcons Oy
16
VERKSAMHETSKOSTNADERNA (Följande priser är genomsnittliga)
3.1 FÖPL-FÖRETAGARNAS PENNINGLÖNER (i FT4 PRO-kalkyl)
Företagare är en affärs- eller yrkesidkare, ansvarig bolagsman i personbolag och aktieägare i aktiebolag,
om aktieägaren arbetar i ledande ställning och äger ensam äger över 30 procent eller tillsammans med familjemedlem
över 50 procent av bolagets aktier eller röstetal. En privat näringsidkare (firma) kan inte betala lön för sig
själv, men vid kalkylering är det förnuftigt att använda lönbetalning. Påbörja första året försiktigt genom att
i beräkningarna utgå från den verkliga minimiinkomst, som du behöver för att klara dig. Senast under det tredje
året borde du förtjäna minst 10 % mera än en löntagare i samma arbete eftersom det ingår risker i företagandet.
Utöver lönebetalning är för en FöPL- företagare utbetalningen av naturaförmåner förmånlig. Sådana är
telefon-, lunch- och bilförmåner.
3.2 MÅLSÄTTNING FÖR FÖRETAGETS NETTOAVKASTNING (i FT4 PRO-kalkyl)
Här en summa som företaget borde avkasta för att företagarna ska klara sina egna utgifter och kunna sköta
företagets lån.
3.3 AVBETALNINGENS ÅRSKOSTNADER
Avbetalning är populär finansieringsmetod i synnerhet då man anskaffar maskiner och apparatur,
emedan finansieringen i allmänhet ordnar sig utan säkerhet då den produkt som inköps fungerar som
säkerhet upp till 80 %. Övriga fördelar är omedelbar återbäring av Momsen om hela köpet och möjlighet att få
ELY-centralens bidrag för hela köpet. Man får emellertid inte hela summan finansierad, utan den egna finansieringen
bör uppgå till 20 – 40 %. Avbetalningens ränta är 1 – 2 procentenheter högre än bankfinansiering.
3.4 PENNINGLÖNEKOSTNADER (ArPL-anställda och ArPL-företagare)
ArPL-pensionsförsäkring betalas för arbetstagaren och företagaren, vilka inte arbetar i bestämmande
läge i företaget. I FT4 Pro Ekonomikalkyl finns en separat tabell för kalkylering lönekostnaderna. Åt arbetstagaren
(8 timmars arbetsdag) betalas lön för 2 150 timmar i året, fastän den verkliga arbetstiden uppgår till ca 1
750 timmar. På motsvarande sätt får en arbetstagare som arbetar 7,5 timmar lön för 2 015 timmar. Under en månad
uppgår motsvarande antal till 179 och 168 timmar.
3.5 LÖNEBIKOSTNADER
Av arbetstagarens bruttolön, inklusive natura förmåner, betalas obligatoriska bikostnader ca 25 % och inom
sektorer som är känsliga för olyckor t.o.m. 30 %. I socialskyddsavgiften ingår ändå inte den del av lönen, som vid
sjukdomsfall betalas åt arbetstagaren som FPA inte ersätter. Sålunda uppgår socialskyddsavgiftens beräknade
andel till minst 36 % av lönerna. I uträkningen du kan välja bikostnadsprocenten frivilligt.
3.6 FÖRETAGARENS PENSIONSFÖRSÄKRING (i FT4 PRO-kalkyl)
Företagarpensionen tas i enlighet med lönen för en motsvarande arbetstagares lön inom din bransch. Kom ihåg att
din kund finansierar din pensionspremie, du bara betalar den. Den som startar företagsverksamhet för första gången
får 25 procent rabatt under de första 4 åren, men beakta inte rabatten i dina beräkningar. Mera uppgifter i ”FT10
Åtgärder för igångsättandet av ett företag”.
3.7 ÖVRIGA LÖNEBIKOSTNADER
Företaget betalar för sina arbetstagare och ArPL-företagare arbetslöshets-, olycks- och grupplivförsäkringspremie
samt betalar till Skatteförvaltningen sjukförsäkringspremie sammanlagt 4,82 % av de beskattningsbara inkomsterna.
Av arbetstagaren avdras arbetslöshetspremie 0,6 %. För företagaren själv finns inga andra obligatoriska försäkringar
än FöPL-försäkring, men det är synnerligen tillrådligt att företagare, med tanke på den ekonomiska tryggheten, tar
åtminstone följande försäkringar:
1) Olycksfallsförsäkring för arbetet och fritiden och för av arbetet uppkomna yrkessjukdomar
- försäkringspremie 1,7 % av den årslön, som har lagts till grund för FöPL-betalningen (programmet
uträknar färdigt)
2) Försäkring för bestående arbetsoförmåga (programmet uträknar färdigt)
3) Livförsäkringen för denna summa, som motsvarar de lån som är tagna med personligt ansvar
(programmet uträknar färdigt)
Företagaren kan ansluta sig till arbetslöshetskassan, och dess medlemsavgifter är
ÅRSINKOMST
MEDLEMSAVGIFT/ÅR
25 000 €
ca 509 €
30 000 €
ca 641 €
© Jadelcons Oy
17
ÅRSINKOMST
MEDLEMSAVGIFT/ÅR
35 000 €
ca 774 €
40 000 €
ca 906 €
Företagarnas Arbetslöshetskassa i Finland, SYT – kassa
- kassa
Företaget kan betala livförsäkring för sina arbetstagare på basen av personens kön, ålder och försäkringssumma.
I det följande några exempel på livförsäkringspremiens storlek för en försäkringssumma om 100 000 euro. Om
försäkringssumman är t.ex. 150 000 euro, är försäkringspremien nedanstående summor multiplicerat med 1,5.
ÅLDER
LIVFÖRSÄKRING
100 000 EURO
FÖRSÄKRING 100 000 EURO FÖR
BESTÅENDE ARBETSOFÖRMÅGA
30 år
ca 215 €
ca 170 €
36 år
ca 265 €
ca 325 €
40 år
ca 320 €
ca 500 €
46 år
ca 490 €
ca 960 €
Nästan alla försäkringspremier
kan avdras som utgifter för
företaget,
då
försäkringens
förmånstagare är någon annan
än företaget (se närmare FT10
Åtgärder för igångsättandet av
ett företag)
3.8 ÖVRIGA PERSONALKOSTNADER
Utöver skolning ordnade för arbetstagare lönar det sig att satsa på företagarens egen yrkesskicklighet och att öka
kunskapen om företagandet. Bl.a. ELY- centralen ordnar olika kurser, ett tiotal i året. Tack vare stödet från staten är
deltagaravgifterna till kurserna förmånliga, från några tior.
Företaget kan betala utgifter av personalens rekreations- och intressetillfällen upp till 400 euro/person/år.
De ska omfatta hela personalen, inge bara t.ex. företagare.
Kostnader av arbetshälsovård orsaker både argetstagare och företagare. Vid kalkylering reserveras 250
euro/person. Folkpensionsanstalten betalar ersättning om kostnaderna (se närmare FT10 Åtgärder för igångsättandet av ett företag punkt 12).
Arbetskläder och skyddsmedel utgör en del av företagsbilden, varför de alltid bör hållas i skick. Priser för
arbetskläder Moms 0 %.
• Jacka och byxor för inomhusbruk från 55 euro, utomhusbruk från 100 euro, Skyddsskor från 50 euro
• Tvättningstjänst för halare 3,50 - 5 euro/st., 47 gånger/år, 165 - 235 euro/år
Övriga frivilliga personalkostnader är t.ex. kaffe- och matservering för personalen, matsedlar etc.
3.9 KOSTNADER AV AFFÄRSLOKALER
Allmänt taget är det bästa sättet att påbörja en affärsverksamhet att skaffa hyreslokaler, såvida man inte redan
äger affärslokaler som lämpar sig för ändamålet. I mången affärsverksamhet är affärslokalens läge en nyckelfråga, varför egna lokaler på ett felaktigt affärsläge inte garanterar framgång. I synnerhet ifråga om detaljhandel
är det allt mera sällsynt att man äger affärslokalerna, eftersom affärsidkarna vill försäkra sig om en möjlighet att
byta affärsplats. Reservera pengar även för en garantihyra, som hyresvärden kräver för 1 – 3 månader.
Summan får man tillbaka först efter att hyrestiden har utgått. Om kommunen är hyresvärd lönar det sig att höra sig
för om en delvis kompensation av hyran i samband med ett eventuellt köp. Information om hyresnivån samt lediga
affärslokaler får man av företagsrådgivningen eller av fastighetsförmedlingen. Brandförsäkringsavgiftens storlek
kalkyleras automatiskt enligt inventariernas återanskaffningsvärde.
Exempel på kostnader för värme, el, vatten, avfall och städning (priser Moms 0 %)
• Värme: Årskostnaden för uppvärmning är 7-13 euro/m² beroende på värmningssätt, byggnad och bruk. En
inre höjd, som är högre än normalt, höjer uppvärmningskostnaderna ca 20 %
• El: Totalpriset på allmän elektricitet inkl. grund-, energi- och förflyttningskostnader är ca 0,11 euro/kWh.
Elkonsumtionen får du genom att räkna ut effekten på elapparaterna (kW) x använda timmar x 0,12 euro.
Den allmänna elektriciteten för ett kontor kostar ca 6 euro/m² i året.
• Vatten: I den lätta industrin, i kontor och i butiker uppgår vattenförbrukningen till ca 25 liter/person/dygn
eller 19 euro/person, men i ett vårdhem till 150 – 200 liter/dygn eller 175 euro/person/år.
• Avfall: Hämtning av blandat avfall kostar ca 8 euro/behållare 600 liter och bioavfall ca 9 euro/ca 200 liter
behållare.
• Städning: 35 - 45 euro/timme
© Jadelcons Oy
18
Beräkningsexempel på uträkningen av konsumtionskostnaden för el Moms 0 %
• Svetsmaskin 3 000 W, användning 5 h/dag, 210 arbetsdagar: 3 kW x 0,11 €/kWh x 5 h x 210
dagar = 347 €/år
• Belysningen i detaljhandeln och i kontor: lysrör 36 W/lampa, 15 lampor/100 m2, användning
10 h/dag, 6 dagar/vecka. Årsförbrukning: 0,036 kW x 0,11 euro/kWh x 15 st. x 10 h x 6 dagar
x 52 veckor = 185 €/100 m2
3.10 LEASINGFINANSIERINGENS ÅRSKOSTNADER
Leasing betyder långvarig (2-5 år) uthyrning av inventarier och maskiner. Vid anskaffning genom leasing behöver
man vanligen inte betala någon kontantbetalningsandel, då den produkt som inköps fungerar som säkerhet upp till
100 %. Vid anskaffning bedöms återköpsvärde i procenter av anskaffningsvärde, och det är försäljningspriset för
kunden själv eller för utomstående. Leasingfinansieringens ränta är 1 – 2 procentenheter högre än bankfinansiering.
Fördelarna vid leasingfinansiering är:
• Budgeteringen av utgifter är enkel och i avtalet kan man ofta inkludera apparatservice och
underhåll
• Vid leasing får mervärdesskatten avdras varje månad, vid avbetalning får man mervärdesskatten
tillbaka inom 2 månader efter anskaffningen.
• Vid leasing är räntan på företagets placerade kapital större i bokslutsanalyserna, eftersom det
placerade kapitalet har ersatts av hyrningen.
• Pengarna är inte bundna vid köpande utan kapitalet är helt i bruk för affärsverksamheten.
3.11 UTGIFTER FÖR BILAR/ARBETSMASKINER, AFFÄRSBRUK
I denna punkt beräknas kostnaderna av de bilar och arbetsmaskiner, vilka är i affärsbruk. Fordoner i privat bruk,
t.ex. tjänstebil, antecknas i punkt 25.
3.12 KOSTNADER AV ADB-APPARATER OCH – PROGRAM
Brukstid för vanliga datorer är under 3 år, kan anskaffningsutgiften avdras under anskaffningsåret som en rat.
3.13 ÖVRIGA MASKIN- OCH APPARATUTGIFTER
I denna punkt avses verktyg, vilkas livslängd är kortare än 3 år. Dylika är handverktyg, etc. I denna punkt beaktas
inte apparater eller maskiner som håller över 3 år. Skattemyndigheten godkänner som engångsavskrivningar även
sådana apparaturanskaffningar, vars sammanlagda summa inte överstiger 2 500 euro Moms 0 %. Härigenom
kan ett inköp uppgå till högst 850 euro Moms 0 %.
3.14 RESEERSÄTTNINGAR
Det är bra att komma ihåg att kilometerersättningarna då man använder egen bil är skattefria, så även
dagtraktamentena. Yrkes- och affärsidkare kan ändå inte betala kilometer- och dagtraktamenten åt sig själva i
pengar utan de noteras som resekostnadsavdrag i den personliga skattedeklarationen. Till ägare av öppet bolag
och kommanditbolag samt aktiebolag betalas reseersättningarna i pengar. Eftersom beskattaren är intresserad
av de skattefria rater som betalats till företagets ägare, bör reseräkningarna eller kördagboken uppgöras
noggrant och levereras till bokföringen korrekt. Övriga reseutgifter, såsom inkvarteringsutgifter, bussbiljetter,
flygbiljetter osv. antecknas i punkt 14. Reseräkningsblankett finns i delen ”Företagets administration”.
Reseersättningarna är följande under år 2015
• Kilometerersättning för användning av egen bil 0,44 euro/km, extra resenär + 0,03 euro/km
• heldagtraktamente 40 euro för en resa över 10 timmar, över 15 km från arbetsplatsen och över 5 km hemifrån
• deldagtraktamente 18 euro för resa över 6 timmar, över 15 km från arbetsplatsen och över 5 km hemifrån
• ersättning för nattlogi 12 euro, om övernattningen inte förorsakar kostnader
för företaget
3.15 REPRESENTATIONSKOSTNADER
Utgifter förorsakade av gästfrihet, som riktar sig till kunder, affärsbekanta eller andra till näringsverksamheten
anknutna personer, betraktas som representationsutgifter. Representationsutgifter utgörs av representationstillfällen,
representationsgåvor eller representationsresor. Utgifter, som riktar mot företagets personal, anses inte som
representationsutgifter.
© Jadelcons Oy
19
3.16 MARKNADSFÖRING
Marknadsföringsresurserna är beroende av den affärsverksamhet som bedrivs. Åtminstone kostar marknadsföringen
så mycket som det kostar att trycka upp visitkort och firmamärke.
Exempel på kostnader för marknadsföring (priser Moms 0 %)
• Tryckningen av ett visitkort kostar ca 50 - 300 euro.
• För planeringen av företagets firmamärke och blanketter fakturerar en reklambyrå 400 euro.
• Anskaffning av hemsidor kostar från 300 euro, men en högklassig webbplats med upp till 15 sidor kostar
500 – 1000 euro. Dessutom kan det tillkomma kostnader för upprätthållande av webbplatsen 40 - 60 euro/h
och serverhyra av webbtjänstproducenten, 3 – 25 euro/mån.
• Reklambelysningens lägsta pris är 500 euro. För en större ny reklambelysning på fem kvadratmeter är man
tvungen att betala 1 500 – 2 000 euro + monteringskostnaderna. Reklambelysningar kan även köpas begagnade. Reklamytan måste ändå köpas ny, eftersom en tejpning på gamman yta sällan lyckas.
• Tejpning 50 euro/m2 och montering n. 50 euro/timme. Dessutom planeringskostnaderna.
Ungefärliga annonspriser i dagstidningarna (Moms 0 %):
• Lokaltidningar och gratistidningar: cirka 0,8 – 2,0 euro/spaltmillimeter (spmm).
• Landskapstidningar: cirka 2,0 – 5,0 €/spaltmillimeter (spmm). På söndagarna är priserna högre.
• Österbottens Tidning: exempel, annonser i text 47x88mm 258 - 312 € och 150x88 774 - 936 €.
Ungefärliga priser för övriga reklammedlen (Moms 0 %):
• Riksomfattande kommersiell radio (reklam 30 sekunder i vardagar): Radio Nova ca 460 euro, Iskelmä
279 – 429 euro, The Voice 129 – 184 €, Radio Rock 230 – 270 €. Reklamen beställs separat och den kostar
från 200 euro.
• Lokalradio: prissättning 30 – 60 euro/30 sek. och vanligen görs reklamen till samma pris.
• Regional Tv-reklam: Priset varierar mycket beroende av tidspunkt, område och upprepningar. Regionala
priser 60 – 5500 euro/reklamvisning och riksomfattande 800 – 12 500 euro/reklamvisning. Produktion av
reklamen från 1 500 euro.
• Sökordannonsering på nätet (t.ex. Google): beror på träffar, (CPC) dvs. du betalar, om någon har besökt
dina webbsidor via länken. Träffpriset varierar mellan 0,10 – 0,50 euro/st.
• Bannerannonsering beror på CPC-priset (Cost per Click). T.ex. på ”Iltasanomat” websidor bannerannos av
200 x 900 px, CPC-priset är cirka 6,5 euro/besökare.
Framförande av musik
Företaget skall betala ersättning för att spela musik i t.ex. restauranger, affärslokaler,
kommunikationsmedel, herr- och damfriseringar och vid evenemang för allmänheten. Det är ingen skillnad
med vilken teknik musiken presenteras - dvs. om musiken kommer från en skiva, en dator, ett band eller från en TV.
Upphovsrättorganisationerna Gramex och Teosto debiterar frisörsalongen tillsammans ca 230 euro och en butik
på 100-200 kvadratmeter ca 500 euro/år. Dessutom betalar företagen YLE-skatt, om företagets beskattningsbar
inkomst är över 50000 euro.
3.17 FORSKNINGS OCH PRODUKTUTVECKLINGSKOSTNADER
Utgifter för patenter, varumärken etc. finns i punkt 2.8.
3.18 ADMINISTRATIONSTJÄNSTER
Att hyra arbetskraft är ett vettigt alternativ när man ska ta in den första utomstående arbetstagaren, eller när
det är fråga om ett tillfälligt ökat behov eller vikariat. Kostnaderna är enkla att förutse och anställningen kan avslutas
också tidigare än planerat.
Fördelar med att hyra arbetskraft:
• Det är lätt att budgetera utgifterna, kostnaden är fast och inkluderar alla utgifter.
• Tillgången på arbetskraft är snabb och behovet kan vara hur långt eller kort som helst.
• Vid behov kan arbetstagaren mitt under avtalsperioden bytas ut till en mera lämplig.
• Det är ett bra sätt att anställa en lämplig och beprövad arbetstagare för en fortsatt anställning,
eftersom det går att ”köpa” arbetstagaren av uthyraren.
Till administrationstjänster hör bokföring och revision.
Bokföringsbyråerna fakturerar för bokföring minst 700 –800 euro/år, men vanligen dock 1500-2000 euro/år. Om
det uppstår en mapp med bokföringsverifikat per månad, uppgår bokförarens räkning till 400–500 euro/mån. Om
din affärsverksamhet är ett öppet bolag, ett kommanditbolag eller ett aktiebolag, är det skäl att öka utgifterna för
revision med 500-700 euro/år.
© Jadelcons Oy
20
3.19 FAKTAINSAMLING
För att upprätthålla yrkesskickligheten bör du beställa yrkestidningarna inom din sektor. Dessutom kan du behöva
tidskrifter och tidningar för kunderna eller för din egen kunskapssökning. I vilket fall som helst lönar det sig
att överföra den egna dagstidningen till företagets namn och låta den komma till företagets adress.
Medlemsavgiften till Företagarorganisationen uppgår till 150 euro för en persons företag och till 70 euro för
Skattebetalarna r.f.
3.20 DATAKOMMUNIKATION OCH PENNINGRÖRELSE
Ett problem för ett nytt företag är bristen på kreditinformation, varför t.ex. en telefonanslutning alltid inte kan
öppnas i ett aktiebolag utan garantiavgift. En sedvanlig garantiavgift för en mobiltelefon är 300 euro, som
deponeras för ett år. Operatorn sällan returnerar summan innan du har frågat efter.
I följande utgifter (Moms 0 %)
• Nätanslutning från 360 euro/år (30 euro/månad).
• Betalningsterminal kostar från 290 euro eller hyra ca 360 euro/år .
• Betalningsterminalens bruksavgift från 140 euro/år. Betalandet med chipkort kostar för
affärsidkaren 0,31 % av försäljningssumman, dock minst 4 cent och högst 75 cent/betalning.
• Kassaapparat kostar från 280 euro.
• Räknande av kontanta medel i banken kostar ca 3 - 7 euro/gång.
• Penningservice till affären, dvs. sökandet av pengar och hämtning av växelpengar 2 gånger/
vecka kostar ca 840 euro (70 euro/månad).
3.21 FÖRSÄKRINGAR
Ditt företag behöver minst en ansvars- och rättsskyddsförsäkring. Handelsföretaget betalar om dessa försäkringar
400-1000 euro/år och industriföretag 1000-2000 euro/år. Övriga behövliga försäkringar är avbrottsförsäkring och
maskinskada försäkring.
3.22 KONTORSUTGIFTER
I kontorsutgifterna ingår kontorsmaterial och -maskiner. För s.k. mindre anskaffningar kan man avdra bl.a.
kontorsmaskiner, men då måste man beakta 2 500 euro taksumma Moms 0 %. Härigenom kan ett inköp uppgå till
högst 850 euro Moms 0 %. Kontollera, att punkten 12 eller 13 inte innehåller kontorsutgifter.
4. BEDÖMNING AV RISKER
Den största risken i företagsverksamheten ur företagarens synvinkel är att verksamheten tar slut så att
de säkerheter, som företagaren har gett för sina företag, realiseras. Avslutandet av affärsverksamhetens
kan i sin tur bero på många faktorer. I riskhanteringen gäller det att identifiera riskfaktorerna och
att förbereda sig på dem. Målsättningen är att identifiera och bedöma riskerna och att välja de
lämpligaste riskhanteringsmetoderna.
Riskhanteringsmetoderna är följande:
1. Undvikande av risk
2. Minskande av risk
3. Förflyttning av risken genom att t.ex. försäkra
4. Ta risken på eget ansvar
Det lönar sig att granska företagsverksamhetens risker i enlighet med följande schema.
4.1 EGENDOMSRISKER
Egendomsrisker utgörs av att byggnader, maskiner och apparatur förstörs. Då man
analyserar dem observerar man olika sätt att minimera skadorna i sådana fall då en
olycka inträffar.
4.2 PERSONRISKER
Personriskerna utgörs av de problem som hänför sig till tillgången på personal och
varaktigheten. Mottagandet av en alltför stor beställning har fällt många företag som
© Jadelcons Oy
21
tidigare har varit framgångsrika i Finland, då det visade sig att det inte fanns arbetskraft att tillgå i tillräcklig
utsträckning. Övriga personrisker utgörs av arbetsskyddet, kostnaderna för arbetsförhållandeskyddet och
arrangemangen med ersättare. Även i detta fall är företagets största personrisk företagaren själv. Han borde
sköta de trygghetsärenden som hör ihop med hans fritid till och med noggrannare än han sköter sin
personal så att risken inte skulle realiseras.
4.3 PRODUKTANSVARSRISKER
På grund av ikraftvarande konsumentskyddslag är konsumenten i en synnerligen trygg situation jämfört med
tillverkaren och försäljaren. Speciellt säkerhetssynpunkter bör ägnas intresse för det är kostsamt att dra
bort en produkt från marknaden och det kan i värsta fall köra företaget i konkurs. Även i affärer företag
emellan kan det uppkomma stora ekonomiska risker, i synnerhet då köparen på grund av sin storlek befinner sig i en
god förhandlingsposition i förhållande till säljaren. Problemen hopar sig snabbt, då köparen vägrar betala och
bestrider utförda arbeten. En del av dessa risker kan man undvika genast i början genom rätt val av företagsform
eller genom att decentralisera företagsverksamheten på flera företag. Om företagsformer närmare i guiden FT9
Grundande av företag.
4.4 ÖVRIGA RISKER
• Risken för avbrott i fall av eldsvåda, en produktionsapparat går sönder, svårigheter som drabbar
råvaruleverantören. Försäkringarna ersätter endast delar som har gått sönder och fasta kostnader
under tiden för avbrott, men inte skador som går ut över kundförhållanden.
• dataskyddsrisker i företag som är beroende av informationsteknik och då personal flyttar till konkurrenten
eller blir företagare i samma bransch
• ansvarsrisker som är beroende av avtalen
• transportrisker i situationer då strejk bryter ut eller då en unik produkt går sönder under transporten, eller
då man inte känner till leveransklausuler inom utrikeshandeln osv.
4.5 RISKER SOM HÄNFÖR SIG TILL FAMILJEFÖRHÅLLANDEN
I företagsverksamheten är företagaren själv den största förorsakaren av risker. Utöver den egna hälsan
kan även andra situationer i det civila livet utgöra en betydande riskfaktor. T.ex. en skilsmässa kan göra slut på hela
företagsverksamheten. Enligt vår lagstiftning har bägge parter giftorätt till den andras egendom, som träder i kraft
efter att äktenskapet har havererat. Giftorätten kan avlägsnas med ett äktenskapsförord, som kan upprättas före
eller under äktenskapet. Med ett äktenskapsförord kan man ändå inte donera egendom. Genom att upprätta
ett äktenskapsförord kan företagaren begränsa företagets förmögenhet utanför giftorätten och härigenom trygga att
företagsverksamheten kan fortgå även efter en skilsmässa. Äktenskapsförordet begränsar dock inte utdelning
av egendom efter dödsfallet, och för detta syfte bör man göra ett testamente.
4.6 SWOT-ANALYS
En analys av företagets starka och svaga sidor samt möjligheter och hot torde vara det populäraste redskapet
för affärsverksamhet och företagsplanering. Med tanke på framgången är det viktigt att känna till starka och svaga
sidor och se kommande möjligheter och hot. Swot-analysen fungerar bäst som sammandragsanalys, varför den görs
i slutet av planen över affärsverksamheten. Tidigare utförda kund-, verksamhetsmiljö- och konkurrentanalyser ger
goda baskunskaper för uppgörande av en Swot-analys.
4.7 BEDÖMNING AV RISKER
Efter riskkartläggningen bedöms riskernas sannolikhet och deras effekter om de skulle förverkligas. Om man
observerar sådana risker som kunde vara ödesdigra för företaget, bör de undvikas och i mån av möjlighet tryggas
med försäkringar. Nedan ett exempel på en tabell, med vilken man kan analysera de observerade riskernas inverkan
för att undvika värsta tänkbara scenario. De risker som är beroende av företagaren själv och som kommer sig av
bristen på tillräckliga företagarfärdigheter är större än de risker, som har observerats och namngetts i riskanalysen.
Situationen är som i trafiken: föret orsakar aldrig en krock utan felet är mellan ratten och bänken. Så är det även i
företag.
© Jadelcons Oy
www.concordia.jakobstad.fi