docreservofficeren_3-14_v8
download 
Report Transcription
reservofficeren_3-14_v8
RESERVOFFICEREN www.reservofficerarna.se • Nummer 3 2014 Oväntat besök på övning i Boden Varning för låga löner sid 6 sid 12 Reservofficerarna till Almedalen sid 29 MAGNUS KONRADSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE Varför gör försvaret det så svårt? Tänk dig att du har ett företag med knackig Foto: Sune Henningsson ekonomi, höga krav från styrelsen och stort behov av kompetent och svårekryterad personal. Ett ganska tufft läge. Tänk dig nu att du får ansökningar från några riktiga stjärnskott från dina konkurrenter på marknaden. Inte nog med att de är välutbildade och motiverade; de är villiga att resa för att jobba hos dig, enbart när du behöver dem - och accepterar en rejäl lönesänkning. Till råga på allt går deras ordinarie arbetsgivare med på att låta dessa nyckelpersoner vara tjänstlediga. Vad gör du? Tackar din lyckliga stjärna, tar emot personalen med öppna armar och försöker hitta fler som just de? Eller säger: ”Nja, okej då, om du så gärna vill. Men lönen får jag se när jag betalar. Och tjänsteresor och boendekostnader får du allt stå för själv. Jag betalar bara ersättning till mina riktiga anställda, de jag redan har på heltid”. Om du väljer det senare alternativet, har du sannolikt lärt dig det av Försvarsmakten. För det är just så, som Försvarsmakten behandlar många av sina reservofficerare. Sacoförbundet Reservofficerarna ser alltför många exempel på medlemmar som får tjata sig till att få tjänstgöra. Som inte får korrekt lön, eller lön först efter flera månader. Att Försvarsmakten ensidigt tolkar kollektivavtalet så att reservofficerare inte ska få ersättning för resor och dubbelt boende är ännu ett sätt att göra det mindre intressant för reservofficerare att tjänstgöra. Nog för att pengar inte är den viktigaste drivkraften för reservare – men samma villkor ska gälla för alla, reservofficerare ska inte arbeta ideellt! Jag förstår inte varför Försvarsmakten gör det så svårt för sig – när det kunde vara så enkelt: Följ kollektivavtalet och behandla officerare lika. Betala ut korrekta löner. Erbjud nyutbildning och kompletterande utbildning av reservofficerare, även på högre nivåer. Bemanna RO-rader i prio med just reservofficerare – använd de som faktiskt finns. Sacoförbundet Reservofficerarna hjälper mer än gärna till för att göra Försvarsmakten till en attraktiv arbetsgivare som fler reservofficerare vill jobba för. Men villkoren måste vara rimliga. Ett av de viktigaste önskemålen våra medlemmar har, är faktiskt så enkelt som att få möjlighet att tjänstgöra. Trots att Försvarsmakten själv redovisar ett behov på över tusen reservofficerare för att nå sina egna mål, gör man sig medvetet till en oattraktiv arbetsgivare. För vilken arbetsgivare som helst borde det önskemålet vara en dröm. RESERVOFFICERARNA TIDNINGEN RESERVOFFICEREN VÄXEL: 08-613 48 50 REDAKTÖR Jenny Harlin, [email protected] Tel: 0735-114572 ADRESS Lilla Nygatan 14, Box 2147, 103 14 Stockholm HEMSIDA www.reservofficerarna.se Ordförande Magnus Konradsson, [email protected] Tel: 0705-521648 KANSLICHEF OCH Ombudsman Jenny Harlin, [email protected] Tel: 0735-114572 Vårt förbund vill göra den möjlig. REDAKTION Malin Andersson, Alf Eckerhall, Thomas Falk, David Forsman, Jenny Harlin, Richard Kjaergaard, Roger Lindekrantz, Per Lunqe, Oscar Magnusson Kroon, Joakim Nordlund, Ulf Sjöberg och Jan Sjölin LAYOUT Maria Fernsten, [email protected] ANSVARIG UTGIVARE Magnus Konradsson TRYCKERI Tryckerigruppen AB Förbundsjurist Alf Eckerhall, [email protected] Mobil: 070-752 32 75 MANUSSTOPP NÄSTA NUMMER 15 SEPTEMBER 2014 Ekonomiassistent Malin Andersson, [email protected] Tel: 08-142966, 0739-853036 Tidningen Reservofficeren är officiellt organ för förbundet Reservofficerarna, en intresseorganisation med facklig kompetens. Sammanlagt finns det cirka 3000 medlemmar kopplade till förbundet, som är en del av SACO. FOTO OMSLAGSBILD Joakim Nordlund GIRION BLOMDAHL ORDFÖRANDE SFRO Politikerna borde syna försvarets kort En hel del för att reservofficersFoto: Sune Henningsson systemet håller på att möta en ny vår, de har nämnts i den här spalten flera gånger. Utbildning håller på att starta på nytt – bara det ett tecken. Efter att ha deltagit på Folk och Försvars konferens är det också tydligt att den politiska viljan är den att reservofficerare skall användas och att reservofficerare skall utbildas. Nu är det inget nytt att såväl riksdag som regering vill ha ett aktivt reservofficers system inkluderande grundutbildning av reservofficerare, så har det varit under många år. Vad som kanske är nytt är att det politiska beslutsfattandet har blivit närmast övertydligt i sitt budskap till försvaret. Det är numera omöjligt att agera som de tre aporna som håller för ögon, öron respektive mun. Tydliga sakskäl talar också för reservofficerssystemet och det har varit intressant att höra de många olika aspekterna i denna fråga i olika sammanhang. Ett baseras på ett sunt sätt kunna göra bruk av de mycket dyra investeringar som finns i försvarsmateriel. Ett fartyg kan brukas mycket mer intensivt än vad en besättning kan göra. Flera besättningar för ett skrov – vilket leder till ett nyttjande av personal som inte arbetar hela tiden – leder till ett ökad ”avkastning” av investeringen. Samma andas barn är ett annat ekonomiskt argument; att reservofficeren bara kostar när han eller hon används. Från det politiska hållet finns ett annat intressant argument, nämligen att reservofficeren (som till skillnad från sjömännen och soldaterna tillhör ledningen i det militära) leder till ett slags det civila samhällets inflöde i försvaret. Detta särskilt efter värnpliktens avskaffande. Det myntet har också en lika positiv baksida. Det var nämligen enkelt att konstatera vilken stor andel reservofficerare det fanns på plats i Sälen som inte var där i egenskapen av officer men som har inflytande i försvarsfrågor. Det är uppenbart till fromma för försvaret med sådana vänner runt omkring i försvarssektorn. Utan reservofficeren riskerar försvarets röst i samhällsdebatten att minska. officeren. Kvarstår de som har mer militära befattningar (men där en civil utbildning och ett civilt yrkesliv kan ge erfarenheter och färdigheter som är till generell nytta även vid tjänstgöring i det militära). Dessa kan rekryteras på två sätt. Antingen utbildar man personer efter gymnasietiden direkt till reservofficerare eller så tar man förtidsavgångna kontinuerligt tjänstgörande. Försvarsmakten har beskrivit den andra rekryteringsmetoden som huvudmetod. Det är dock glädjande att den synen inte delas av överbefälhavaren då han talade på frågan i Sälen; kanske kan hans uttalade uppfattning att det är genom grundutbildning som reservofficerssystemet nå spridning även i vissa andra delar av Försvarsmakten? Tesen att man skall försörja reservofficerssystemet genom avgångna tidigare kontinuerligt tjänstgörande saknar nämligen realism. Och det vore bra om det politiska systemet synade Försvarsmaktens kort när Försvarsmakten förespråkat denna metod. Tittar man tillbaka i tiden har nämligen de flesta som valt att lämna Försvarsmakten gjort detta just av anledningen att de inte vill arbeta där längre. Egentligen ganska självklart, ville man fortsätta arbeta i Försvarsmakten hade man ju rimligen inte slutat med precis det. Det finns givetvis undantag från regeln och det är givetvis så att en del av rekryteringen till reservofficerssystemet kan ske genom förtidsavgångna yrkesofficerare. Men det kan inte bli huvudmetod, utan det måste vara grundutbildning. För grundutbildningsspåret talar även det finns ett mervärde för Försvarsmakten att rekrytera en kategori personer som man kanske inte annars skulle nå, nämligen de med civila akademiska planer. Kan Försvarsmakten nå denna kategori finns förutsättningar för flera synergier. Försvarsmakten får ambassadörer i framstående civila positioner. Försvarsmakten får arbetsgivarrepresentanter i det civila som kan förstå nyttan i att anställa tidvis tjänstgörande sjömän och soldater. Försvarsmakten kan då också dra nytta av reservofficerens civila kompetenser – som inte kostat Försvarsmakten en enda krona. Den andra frågan är hur man försörjer ett reserv officerssystem. En mindre del av systemet består av personer som har en av Försvarsmakten efterfrågad specifik civil kompentens. Denna del av kåren rekryteras av naturliga skäl när det finns en klar civil kompe tens och utgör egentligen inte den typiske reserv- Reservofficeren 3, 2014 3 Reservofficerare tv tusentals kronor fö Jonathan Arvidsson. Foto: Privat “En sommar full av roliga övningar” I augusti startar RSOU 20142015, och ett tjugotal nya specialistreservofficerare ska utbildas. Jonathan Arvidsson är en av kadetterna. Varför sökte du till utbildningen? – Reservofficersutbildningen känns som nästa steg för mig – jag har arbetat som GSS/T sedan 2010, och tycker att det är så roligt och omväxlande att jag vill fortsätta att utvecklas. Vad förväntar du dig av utbildningen? – Jag hoppas att den ska bli ett bra komplement till den utbildning och erfarenheter som jag redan har. Dessutom hoppas jag att sommaren kommer att bli full av roliga övningar med ledarskapsfokus. Bakgrund: Jonathan är 25 år och kommer från Göteborg. Han har jobbat som GSS/T sedan 2010. Malin Andersson 4 Reservofficeren 3, 2014 Kampen för att kollektivavtalet ska gälla all tjänstgöring i Försvarsmakten fortsätter. Men än är ingen lösning i sikte. – Jag är orolig för att Försvarsmakten kommer att stå utan kvalificerad personal, om man fortsätter den här vägen, säger Magnus Konradsson, Reservofficerarnas ordförande. Saco-förbundet Reservofficerarna menar att en reservofficer är tillsvidareanställd i Försvarsmakten, med tjänstgöringsort i hemmet. Den anställningsformen – med medföljande villkor – ska gälla oavsett var i myndigheten reservofficeren tjänstgör. Men det tycker man inte på Försvarsmakten. Själva avsikten med kollektivavtalet, som började att gälla vid årsskiftet, var att anställningsvillkoren för reservofficerare ska vara samma som för kontinuerligt tjänstgörande officerare, med skillnaden att reservofficerare har tjänsteort i bostaden. Arbetsgivaren ska därför betala för resor till tjänstgöringsstället, boende och eventuella traktamenten. – Vi behöver inte ändra i det kollektivavtal vi har, bara enas om tolkningen av Jonas Wiberg. det. Vi har vid Foto: Sune upprepade till- Henningsson fällen försökt få till en lösning i dialog. Men viljan från Försvarsmakten verkar saknas helt, säger Jonas Wiberg, förhandlingsansvarig på Reservofficerarna. Men så har det inte blivit. Försvarsmakten hävdar att reservofficersavtalet bara gäller då reservofficeren tjänstgör i sin krigsbefattning – inte annars. Stor frustration Frustrationen är stor bland de reservofficerare som nu fått kraftigt försämrade villkor. En del överväger att tacka nej till tjänstgöring: Varför ska man behöva betala för att få tjänstgöra, går resonemanget. – Det är förstås oacceptabelt. Det är inte bara reservofficeren som drabbas. Försvarsmakten riskerar ju att gå miste om viktig personal som man verkligen behöver, säger förbundsordförande Magnus Konradsson. Ekonomi ligger bakom Det är Personalstaben på HKV som äger frågan. I de diskussioner som förts har det framkommit att det är ekonomi som ligger bakom PERSS ovilja att ersätta reservofficerarna. – Då ska man komma ihåg att lönekostnaden för reservofficerare är en enda procent av personalbudgeten! Till slut gör Försvarsmakten sig till en så snål arbetsgivare att reservare inte vill tjänstgöra – och vad kostar det inte att låta ett fartyg eller en underrättelsepluton stå bara för att man saknar kvalificerad personal, säger Magnus Konradsson. Det förekommer undantag, då Försvarsmakten väljer att betala resor vingas lägga ut ör att jobba och boende när reservofficeren helt enkelt vägrar tjänstgöra när ersättningen som erbjuds är för låg. Bland reservofficerare är villkorsfrågan något som kan avgöra om man kommer att kunna tjänstgöra eller ej. Reservofficerskadetten Karl Hertting berättar hur kadetterna resonerar i hans kurs. – Många fruktar att de ska tvingas att tacka nej till tjänstgöring vid sina förband för att de helt enkelt inte kommer att ha råd med utlägg för dubbelt boende och resor. Det är också många som uttrycker att de i så fall skulle strunta i att tjänstgöra, säger Karl Hertting. 11000 kronor i utlägg För att konkretisera kostnaderna vilka kostnader det handlar om, för en reservofficer som bor i Stockholm och som ska tjänstgöra på I19 i Boden: I snitt kostar en enkel tågbiljett Stockholm-Boden runt ! 1000 kronor. Det motsvarar 8000 kronor i månaden – bara för resorna. Till det kommer utlägg för boende. En enrumslägenhet i Boden kostar runt 3000 kronor i månaden. 11000 kronor i utlägg per månad är mycket på en fänrikslön. – Lönesättningen är individuell i Försvarsmakten. Vi rekommenderar reservofficerare att räkna ut hur mycket högre lön man behöver för att kunna tjänstgöra under dessa villkor, och sedan kräva det i löneförhandlingen inför anställning, säger Jonas Wiberg, som är mycket tydlig med att förbundet inte kommer att acceptera försämrade villkor för reservofficerare: – Vi kommer förstås självklart fortsätta att driva frågan, säger han. Rickard Kjaergaard, Jenny Harlin Gör så här om Försvarsmakten inte följer avtalet 2. Efterfråga alltid Försvarsmaktens skäl till varför myndigheten hävdar en viss ståndpunkt. 3. Skriv inte på några tidsbegränsade anställningsavtal. Sådana ska inte Foto: Jenny Harlin Veterandag viktig för framtiden Den 29 juni hedrades landets veteraner på Djurgården i Stockholm. Ett flertal frivilligorganisationer fanns också på plats. Robert von Knorring var där för att representera Sverof. Hur var det på Veterandagen, Robert von Knorring? – Pampigt, festligt och trevligt. Det är viktigt att vi alla ställer upp och stödjer dessa veteraner, som verkligen har gjort något speciellt, offrat mer än vi andra. Det var också fint att insatsen i Kongo uppmärksammades. Mötte du många veteraner? – Ja, det var väldigt många blå baskrar där, mer eller mindre blekta. FAKTA 1. Kontakta förbundet för stöd och råd. Robert von Knorring. förekomma. Det gäller även utlandstjänst. 4. Begär alltid att få eventuella ensidiga beslut m.m. skriftligen. 5. Återkoppla gärna till förbundet så att den fackliga organisationen kan följa upp avtalets efterlevnad. Hur bör reservofficerare delta i Veterandagen nästa år? – Vi måste visa att vi finns! Vi borde göra gemensam sak med andra frivilligorganisationer, och visa kommande generationer att det finns chans för unga att bli reservofficerare. Då kan vi också få in nytt folk, för framtiden. Jenny Harlin Reservofficeren 3, 2014 5 Korta inhopp minskar lönen med en tredjedel Det nya kollektivavtalet skulle vara heltäckande för alla reservofficerare. Men Försvarsmakten tillämpar avtalet endast när reservofficeren tjänstgör i sin krigsbefattning. Följden blir en kraftigt reducerad lön för övrigt arbete. Det handlar om att Försvarsmakten väljer att räkna ut månadslönen utifrån ett tjänstgöringsmått som säger att för en arbetsdag om åtta timmar betalas det ut en ersättning om 3,3 procent av månadslönen, alltså en trettiondel. För en person med en månadslön på 30 000 kronor innebär detta att det för en annan typ av anställning än inom den egna krigsbefattningen, betalas ut 990 kr per dag, vilket motsvarar en månadslön om lite drygt 20 000 kronor. En av många som drabbats av det nya avtalet är kapten Niklas Kjellkvist, som tjänstgör aktivt vid regementet P7 i Revingehed. Kaptenslön motsvarande 19 000 – Vi är ju trots allt arbetstidsreglerade enligt avtalet och ska därmed tjänstgöra motsvarande arbetstidsmått som övriga officerare. Det finns ju ingen yrkesofficer som tjänstgör 30 dagar i månaden för att få sin avtalade månadslön, utan normalt arbetar man 40 timmar/vecka vilket över året, inkluderat helgdagar, arbetstidsförkortning, mm ger ca 165 h/ månad. Detta får då betecknas som normalt månadsarbetstidsmått för en arbetstidsreglerad officer, menar Niklas Kjellkvist. ”Det är oacceptabelt” Enligt Jonas Wiberg, arbetsrättsjurist och Reservofficerarnas förhandlingsansvarige, är frågan om löneberäkningen något som Försvarsmakten och Reservofficerarna ännu inte kommit överens om. Frågan skulle ha tagits upp i det så kallade avtalsrådet i slutet av maj, då arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna skulle försöka hitta en gemensam tolkning. Men frågan bordlades. – Jag är högst tveksam att det ska vara meningen att en 42-årig kapten och tidigare yrkesofficer med massa erfarenhet i bagaget ska ha en faktisk månadslön på 19 000 kronor i månaden, det angränsar till vad en menig soldat får ut, säger han. Jonas Wiberg kommer att fortsätta att driva frågan efter semesterperioden. När Försvarsmakten anställer reservofficerare endast för exakta tjänstgöringsdagar slår löneberäkningsmodellen snett. – Det är oacceptabelt. Eftersom vi inte kommit överens i frågan, så borde självklart det gamla avtalet från 2004 gälla fram tills att frågan 6 Reservofficeren 3, 2014 Han menar att Försvarsmakten tolkar kollektivavtalet felaktigt och agerar därefter. diskuterats och fastställts, säger Jonas Wiberg. Missgynnar även försvaret Jonas Wiberg anser att Försvarsmaktens löneberäkningsmodell ger kraftfullt försämrade villkor, vilket missgynnar både Reservofficerarnas medlemmar och Försvarsmakten. – Risken är ju uppenbar att Försvarsmakten på många håll kommer att stå utan kompetent personal i förbanden. För vem vill jobba för två tredjedelar av den avtalade lönen? Tills frågan är löst varnar Reservofficerarna alla medlemmar att acceptera kortare tjänstgöringsperioder än måndag till fredag, eftersom man då riskerar att få alltför låg ersättning för sitt arbete. Rickard Kjaergaard Frilansjournalist ! FAKTA 1/30-del av lönen en hel arbetsdag Vid tjänstgöring del av månad betalar Försvarsmakten kalenderdagslön, vilken utgör 3,3% av individuell lön samt eventuellt fast lönetillägg/löneavdrag. Om en arbetstagare fullgjort en arbetsvecka (mån-fre) utbetalas lön även för lördagen och söndagen, vilket motsvarar en utbetalning av arbetsdagslön mån-fre. Jonas Wiberg om reservofficersseminariet: Jonas Wiberg. Foto: Sune Henningsson Den 9 juni genomfördes ett seminarium på HKV angående det nya föreslagna reservofficerssystemet. Försvarsmakten hade bjudit in ett trettiotal reservofficerare för en presentation och diskussion kring det nya systemet som i korthet går ut på att reservofficerare placeras in i tre grupper; krigsplacerade, till förfogande och avslutade. Försvarsmakten avser att krigsplacera 2 400 reservofficerare (som enligt myndigheten är behovet i insatsorganisationen.) Försvarsmakten vill dock ta tillvara även annan kompetens och därför planeras en viss mängd reservofficerare att placeras i en grupp som kan stå till Försvarsmaktens förfogande på olika sätt. I den tredje gruppen skall placeras reservofficerare som har avslutat sin aktiva tjänstgöring i Försvarsmakten. Syftet med seminariet var att diskutera ett antal frågor; bland annat frågan om utbildning, attraktionskraft och hur den civila arbetsgivaren skall förmås att ge reservofficerare ledigt för tjänstgöring i Försvarsmakten. Det är välkommet att Försvarsmakten bjuder in till diskussion i aktuella och viktiga frågor. Några nedslag i debatten skall noteras. Vad gäller utbildnings- Välkommen diskussion om viktigt system frågan har regeringen redan i 2014års regleringsbrev satt ner foten och klargjort att reservofficerare skall erbjudas en kortare inomverksutbildning och framtidens taktiska reservofficerare skall rekryteras från den som redan är inskriven vid eller avser att studera vid universitet eller högskola. Trots detta har Försvarsmakten som ett tänkbart utbildingsalternativ en tvåårig akademisk utbildning vid FHS. Om Försvarsmakten lyckas att rekrytera rätt personer från universiteten så kommer dessa kandidater redan att vara inne i den akademiska utbildningen och någon ytterligare akademisk utbildning behövs således inte. Det kan ju särskilt noteras att en brittisk, tysk, eller amerikansk officer som regel alltid innehar en civil akademisk examen eftersom det uppfattas som en lämplig bakgrund. Försvarsmakten behöver inte utreda eller planera för någon annan utbildning än inomverksutbildning, eftersom det är just en sådan som efterlyses i regleringsbrevet. Frågan om ledighet från den civila arbetsgivaren är en viktig fråga. Idag blir det allt vanligare att den civila arbetsgivaren inte förstår värdet av utbildning och tjänstgöring i Försvarsmakten och det måste till mycket aktiva åtgärder både från Försvarsmakten, den enskilde och Staten i övrigt för att vända denna trend. Anmärkningsvärt är att även offentliga (statliga) arbetsgivare är ovilliga att ge ledigt för tjänstgöring vid en annan myndighet. En tredje fråga som är viktig är hur många reservofficerare det skall finnas. Försvarsmakten planerar just nu för 1 man/kvinna per befattning. Det har framhållits många gånger att ett sådant system blir sårbart och har mycket liten redundans om så skulle behövas. Det är knappast troligt att Försvarsmakten kommer att överutbilda personal, men genom att nyttja redan befintlig personal skulle ett mindre sårbart system kunna skapas. Förbundet kommer att nära och noga följa utvecklingen av ett nytt reservofficerssystem. Jonas Wiberg Läs försvarets förslag och förbundets syn på nätet! www.reservofficerarna.se Reservofficeren 3, 2014 7 Ny RO-utbildning utreds i Halmstad Försvarsmakten har fått regeringens uppdrag att se till att en reservofficersutbildning startar senast nästa år. Övlt mst Ulf R Johansson, ställföreträdande skolchef på MHS Halmstad, har fått uppdraget att utreda hur en sådan utbildning kan komma att se ut. Utredningen går under arbetsnamnet Reservofficerskurs Ny. vi ska kunna utbilda 95 elever, med fördelningen 60 procent specialistreservofficerare. Men så många kommer vi nog inte hinna rekrytera första året, utan kanske 35-50. Fullt drag blir det först 2017. Varifrån hämtar ni kunskap inför planeringen av utbildningen? – Vi har dels tittat bakåt, på hur tidigare reservofficersutbildning sett ut. Och dels på erfarenheter från nuvarande RSOU, alltså reservspecialistofficersutbildning. Hur långt har ni kommit, Ulf R Johansson? – Vi är i första analysfasen, för att se om det är möjligt att starta nästa år. Ulf R Johansson. Det bedömer vi Foto: Charlotte att vi ska kunna, Pettersson men inte en rak variant, utan en delad. En rak variant får vi nog inte förrän 2016. Meningsfull insats när sista lådan bärgades till ytan Vad blir nästa steg? – Att få förslaget om att starta utbildningen godkänt, och sedan att samverka med stridsskolorna och Karlberg om vad utbildningen ska innehålla. I oktober ska vi ha ett utkast till hur utbildningen ska se ut. Sommaren 2014 genomförde 4 Sjöstridsflottiljen bärgning av dumpad ammunition i sjön Ala Lombolo, Kiruna. Insatsen är ett led i den mycket komplexa situation som uppstått i och med LKAB:s malmbrytning i Kirunavara. Hur ska utbildningen se ut? – Det vet vi inte än, det måste vi se över. Men den ska vara max 24 månader lång, och vända sig till både reservofficerare och specialistreservofficerare, med olika innehåll beroende på inriktning, förstås. Vi är nästan säkra på att det blir 24 månader för officerare, det är nog vad man behöver för att bli reservofficer. – Det är viktigt med effektiva studier och hög studietakt, och att utbildningen anpassas efter försvarsgrenarnas behov. Det är ju skillnad mellan armén och flottan, och det måste man ta hänsyn till, säger Magnus Konradsson. Berätta vad du vet nu om planerna på utbildningen! – Vi kommer i första hand fokusera på markförband, på armén, där behovet är som störst. Målbilden är att 8 Reservofficeren 3, 2014 Tar fram eget förslag Magnus Konradsson, Reservofficerarnas ordförande, tycker att det är utmärkt att utbildningen äntligen sätter igång. Reservofficerarnas styrelse arbetar just nu med att ta fram ett förslag på hur den nya reservofficersutbildningen kan göras så effektiv och attraktiv som möjligt. Förslaget kommer inom kort att publiceras på www.reservofficerarna.se. Jenny Harlin 172 av de 173 lådorna som dumpades 1954 bärgades och destruerades förra sommaren. En låda låg ensam kvar och bärgades sommaren 2014. Verner Gerholm Örlogskapten Försvarsberedningen vill se fler reservare Foto: Försvarsmakten – Alla i Försvarsberedningen vill ha ett starkt, modernt och anpassat reservofficersinstrument. Det politiska stödet till reservofficerarna är mycket starkt, säger Tommy Åkesson, huvudsekreterare i Försvarsberedningen, vars rapport kom i maj. Stort fokus låg på just reservofficerare. Beredningen anser att både specialistofficerare och taktiska officerare är viktiga för att bemanna krigsförbanden med kompetent militär personal. Reservofficerssystemet har en viktig roll för försvarets folkförankring och utgör ett viktigt medel för att knyta engagerade och dugliga personer till Försvarsmakten. Var tredje ska vara reservare Beredningen anser att halva behovet av taktiska reservofficerare i de stående förbanden och kontraktsförbanden bör personalförsörjas genom grundutbildning av reservofficerare. Andra halvan av behovet av taktiska reservofficerare bör fyllas av yrkesofficerare återanställts som reservofficerare. – 30 procent av cheferna i kontraktsförbanden ska vara reservare, säger Tommy Åkesson. Tommy Åkesson. Foto: Per Lunqe Reservofficerssystemet ska användas på befattningar som i första hand kräver tjänstgöring vid repetitionsövningar, aktivering eller mobilisering. Beredningen anser att reservofficerare är ett kostnadseffektivt sätt att bemanna krigsförbanden med militär personal. – Försvarsberedningen tydliggör vad reservofficerarna är till för, det har tidigare varit lite svajigt. Reservofficerssystemet är till för att ge Försvarsmakten militär kompetens, säger Tommy Åkesson. Behovet av reservare ökar Krigsförbandens behov ska vara styrande för reservofficerssystemet, och behovet av reservofficerare ökar. Reservofficerare som inte krigsplaceras på en befattning i ett krigsförband bör enligt beredningen vara anställda fram till pension utan krav på tjänstgöring. Det skapar en möjlighet till en officerspool ur vilken personal på frivillig grund kan engageras på kortare tid vid behov. De kan också krigsplaceras i förbandsreserven. Tvärtemot politikernas vilja Försvarsberedningen konstaterar kritiskt att användningen av reservofficerare minskat i verksamheten, trots tydlig politisk inriktning att så inte skulle ske. Det finns starka ekonomiska, kompetensmässiga och rekryteringsmässiga skäl för att stärka reservofficerssystemet, menar Försvarsberedningen. Alf Eckerhall, Per Lunqe Reservofficeren 3, 2014 9 Sagt på årsmötena: Medvind för RO-frågor – men utbildning krävs Både Sverof och Reservofficerarna höll förbundsstämma i slutet av mars. Här är några röster från årsmötena: är bra att många styrelsemedlemmar nu sitter i båda förbundens styrelser. Det effektiviserar verksamheten, menar han. Fredrik Holst var med på båda mötena. Han är ganska ny i forumet, och engagerad i KAROF-Stockholm. "Vi står i en brytpunkt" – De viktigaste frågorna förbunden nu står inför är att bevaka medlemmarnas intressen. Försvarsmakten behöver reservofficerare och vi vill gärna jobba i befattningar, säger Fredrik Holst. Själv är han aktiv som reservofficer, tjänstgör som juridisk rådgivare i stab en månad om året. Det varvar han med sitt civila jobb som lärare och forskare på Försvarshögskolan. "Behöver påfyllning" Av de 6500 reservofficerare som finns anser Försvarsmakten att cirka 1300 är användbara. Många reservofficerare är medelålders. – Vi behöver påfyllning underifrån med reservofficerare i åldrarna 20 till 35 år. Utbildningen av nya reservofficerare måste komma igång på allvar, säger Fredrik. Genom att ge redan existerande reservofficerare kompletterande utbildning, skulle Försvarsmakten kunna få tillgång till kompetens personal, tror Fredrik. – Vi har lätt att anpassa oss och snabbt skaffa oss kunskapen. Men det behövs tillfällen för inlärning, säger han. Per Karlsson är ordförande för Sverof:s lokalavdelning i Göteborg, ROSIG. Han tycker att diskussionen på årsmötena var givande och att det 10 Reservofficeren 3, 2014 Ett av besluten som togs på Reservofficerarnas årsmöte var att förbundet kommer att ansöka om medlemskap i Folk & Försvar, det kommer att ge tillträde till rikskonferensen i Sälen. Bra, tycker Per Karlsson. Mats Frånberg, med förflutet som yrkesofficer och reservofficer sedan 1993, deltog i årsmötena som han tyckte genomfördes på ett konstruktivt sätt. En fråga som Mats Frånberg tycker är viktig handlar om utbildning och vidareutbildning av reservofficerare. Han ser att det nu börjar hända saker. – Vi står i en brytpunkt. Utbildningen av specialistreservofficerare har startat, och mer utbildning ska komma igång. Det är medvind, säger Mats. En annan viktig fråga är den ekonomiska ersättningen. Mats tycker att det är naturligt att en reservofficer på en övning eller som går en kurs eller utbildning får motsvarande ersättning som den yrkesofficer som löser samma uppgifter. Per Lunqe Frilansjournalist Ordentlig uppslutning på SFRO:s årsmöte Svenska Flottans Reservofficersförbund höll årsmöte den 18 februari 2014 på Kastellet i Stockholm med en ordentlig uppslutning. Sedvanligt effektiva årsmötesförhandling avhölls, väl förberedda av förbundets funktionärer så som skattmästare, revision och valberedning. Särskilt kunde noteras att valberedningen, något traditionsbrytande, framlade sitt förslag genom fysisk närvaro. I stora stycken omvaldes tidigare styrelse inför det kommande verksamhetsåret. Den stora frågan på själva årsmötet var att örlogskaptenen Michael Zell, som varit ordförande i såväl SFRO som Sveriges Reservofficersförbund, under acklamation valdes till heders- medlem i förbundet. I samband med årsmötet hölls föredrag av generalmajoren Karlis Neretnieks avseende det förändrade säkerhetsläget i Östersjöregionen. Föredraget var både tankeväckande och i vissa delar alarmerande. På årsmötet följde middag ombord på Sjökronan, det Stockholms Sjöofficerssällskap tillhöriga mässfartyget. I samband med middagen förekom – inte helt oväntat – viss sång. Hederstecken utdelades även till kommendören 1. Ulf Edman, före detta chef för Marinkommando Ost och direktör för Drottning Victorias Örlogshem, och till Per Storm, tidigare ordförande för Sverof. Girion Blomdahl Delar av styrelsen från vänster: Jonas Wiberg, Girion Blomdahl, Jan Kvernby, Johan von Otter och Magnus Konradsson. Saknas på bild gör: Pierre Dicksson och Fredrik Pålsson Foto: Sune Henningsson Här är nya styrelsen Fungerande och bra kollektivavtal, utbildning och tjänstgöring för reservofficerare är frågor som ska ta Reservofficerarna framåt. Här är styrelsen som ska göra det. Magnus Konradsson är förbundsordförande för Reservofficerarna och Sverof. Han bor i Luleå och jobbar för Vattenfall Vattenkraft där han driver flera investeringsprojekt. ha varit stationerad i Kuala Lumpur, Malaysia för Ericsson. Johan betonar vikten av de fackliga frågorna. – Det är grundläggande att kollektivavtalet fungerar och ger det stöd och trygghet som är tänkt. 2014 års kollektivavtal är ett steg på vägen, men vi har flera viktiga frågor kvar att lösa. Jonas Wiberg är ny i förbundsstyrelsen. Han delar sin tid som arbetsrättsadvokat med reservofficerstjänstgöring och engagemanget i Reservofficerarna. Jonas vill lyfta synen på vikten för officerare att också ha en civil akademisk examen. Realisera politiska signaler – Det är bra, med oss reservofficerare får förbanden en bredare kompetens, säger Jonas. Tjänstgöring, utbildning och villkor är frågor som Magnus driver. Det är mycket som ska göras. Jan Kvernby är styrelseledamot i Reservofficerarna för andra året. Som bankjurist och fackligt aktiv på är Jan intresserad av avtalsfrågor. Girion Blomdahl är också ordförande i SFRO, Svenska flottans reservofficersförbund. Civilt är han domare på Norrköpings tingsrätt. – Utbildningen måste komma igång nu. Utan den försvinner användbara reservofficerare varje vecka och varje år, säger Magnus. Han ser signaler från politiskt håll och tycker det är viktigt att dessa realiseras. – Jag är mest intresserad av att utbildningen för reservofficerare kommer igång. Försvarsmakten har visat intentioner, men inte fullföljt, säger Girion. Johan von Otter, vice förbundsordförande, medlem i SFRO och ordförande för dess Göteborgskrets, är örlogskapten i flottan. Han har precis återvänt till Sverige efter att – Intentionerna, bland annat från Försvarsberedningen måste tränga ner till Försvarsmakten. Försvarsmakten tjänar också på att ha officerare med olika bakgrunder och förmågor. Det blir mångfald, säger Jan. Per Lunqe Frilansjournalist Reservofficeren 3, 2014 11 En rad olika scenarier övades. Just här handlade det om ett snabbt och effektivt omhändertagande av en soldat med en öppen underbensfraktur. Foto (alla bilder): Joakim Nordlund Oväntat besök bland ben Först fick sjukvårdsplutonen i den 92:a bataljonen öva omhändertagande av benbrott. Sedan fick plutonchefen RO/kn Henrik Wenklo träffa försvarsministern och överbefälhavaren. – Det kom som en fullkomlig överraskning för mig, säger Wenklo. tränade sjukvårdsplutonen på olika skadescenarion och plutonchefen och reservofficeren Henrik Wenklo ledde övningen. – Vi har övat på allt från stora skador till mindre. Stora blödningar, benbrott, bäcken eller tamponerat på stora köttsår. Övningen inleddes med att plutonen fick träna på grunderna i strid och vapenhantering. Men nu, i slutet av övningen, tränade hela sjukvårdsplutonen tillsammans. – Det är ju ABC och viktigt också för en ”medic” för annars kan man liksom inte utföra sin profession, Henrik Wenklo. – Det är effektiv tid, definitivt. Det är också det som gör att de kommer tillbaka. Annars hade vi aldrig sett dem. I början av juni genomförde bataljonen en nio dagar lång krigsförbandsövning i terrängen runt Boden. Inte långt från Luleåälven Sedan hade de också övat sig inom specialtjänsterna där förare och vagnchef har fått träna med fordonen och det medicinska teamet för sig. Medicinsk professionalism 12 Reservofficeren 3, 2014 De har också folk som står på kö för att få börja. Helge Nilsson (tll vä) är reservofficer vid 92:a bataljonen. Han var med vid starten av den 92:a bataljonen och har där bland annat varit med vid utvecklingen av en del materiel och metoder som används där i dag. nbrott och artilleripjäser – Är inte det häftig va? Det är ett gott betyg. De ser det här som ett meritvärde att få komma hit och utföra sin medicinska professionalism i en annan miljö. Det ger dem mycket som människor, säger han. Han är själv dalslänning med rötterna i Bengtsfors men bor nu i Göteborg där han arbetar som kvalitets- och processansvarig i ett företag verksamt inom säkerhets branschen. Han trodde att han hade karriären som reservofficer bakom sig men 2011 ändrades förutsättningarna: – Jag fick återfall. De ringde mig och sa ”Henrik nu ska vi bygga upp en sjukvårdspluton med tidvis anställda och det har aldrig gjorts förut, ska du med eller”. Han trivs själv mycket bra med rollen som reservofficer. – Som reservare är jag här för att skapa det här teamet och ge de här killarna och tjejerna förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag, säger han. "En teknikers våta dröm" Bataljonen fick nu också tillfälle att Kapten Henrik Wenklo, plutonchef i 92:a bataljonens sjukvårdspluton. Nio effektiva dagar i början av juni tillbringade han och 40 andra reservofficerare i Boden där en stor krigsförbandsövning genomfördes. Reservofficeren 3, 2014 13 forts Oväntat besök... öva med försvarets nya artilleripjäs, Archer. Marcus Eliasson tjänstgör som ställföreträdande kompanichef vid bataljonens första pjäskompani och till vardags arbetar han vid BAE Systems i Bofors som har tagit fram Archerpjäserna åt försvarsmakten. På så sätt har han fått vara med om att först utveckla systemet och i rollen som reservofficer får han sedan vara med när det tas i bruk. – Det är väl en teknikers våta dröm att få vara med hela vägen. Det kan helt enkelt inte bli bättre. Varje dag är intressant, säger han. Överraskande besök Och när övningen gick mot sitt slut fick Henrik Wenklo en riktigt stor överraskning. Det visade sig att både försvarsminister Karin Enström och överbefälhavare Sverker Göranson fanns på plats i Boden. – Jag var helt oförberedd på det så det kom som en fullkomlig överraskning för mig. Jag tror det var lite hemlig, säger han. Under 20 minuter fick han berätta om sjukvårdsplutonens verksamhet och hur den bedrivs. – De var lyhörda och intresserade. Det var ett bra möte. Att stå där med både generalen och försvarsministern och kunna fejsa dom, det var rätt häftigt, säger han. Joakim Nordlund Frilansjournalist 14 Reservofficeren 3, 2014 Reservofficeren 3, 2014 15 RO/kn Rickard Wissman, C PAO NBG 15, deltog i ett viktigt (men spelat) möte med FN-personal under den stora övningen Viking 14, där fokus låg på civil/militä Unik övning perfekt för re I början av april stod civil/ militär samverkan i centrum, både i Sverige och internationellt. Under Viking 14 övades ”comprehensive approach” medan insats följde tragedi i det spelade konfliktområdet kring Bogaland. – Den här övningen är unik och passar just reservofficerare väldigt bra. Jag skulle ha svårt att göra det här jobbet om jag inte vore reservofficer, säger Mika Sörensen, övningsledare för den civila delen av Viking 14 och biträdande utbildningschef på Folke Bernadotteakademin. Viking 14 är världens största lednings- och samverkansövning. I årets upplaga deltog 2500 personer, från 50 länder och 90 organisationer. 16 Reservofficeren 3, 2014 Ungefär 15 procent av deltagarna var civila. – Det är mycket intressant. Vi har mycket att lära av varandra, säger Simon Wanderi från den östafrikanska insatsstyrkan. Civilt är han polis i Kenya, och deltar i Viking-övningen för andra gången. Den största utmaningen med jätteövningen har varit logistiken, att helt enkelt få all personal till rätt ställe, berättar Mika Sörensen. – När det väl klarats av, har allt flutit på väldigt bra. Jag är verkligen stolt över vad vi åstadkommit, själva målsättningen är ju att lära oss av varandra, och det gör vi, fortsätter han. Förståelse för andra avgörande Den som inte visste att Viking 14 pågick i Enköping, skulle knappt märka det. Det allra mesta av övningen genomförs nämligen inomhus. Men trots att det är ett spel, finns en nerv i stämningen. Deltagarna lever sig in i scenariot, analyserar och agerar som om det vore på riktigt, hela tiden med inställningen att ha förståelse för de olika parternas skiftande behov. Det kan till exempel handla om att UNCHR:s personal ber om militär hjälp att bygga upp en raserad bro – men absolut inte vill bli sedd tillsammans med uniformer och vapen. Eller att Röda Korset kan behöva hjälp med transport – men av hänsyn till den egna verksamhetens behov vill undvika militära fordon. Beteenden och attityd är kopplade till agendor och syften – och utan förståelse för varandras behov är det lätt att fatta kontraproduktiva beslut eller missuppfatta den andre. I ett insats- Erfarenhet från det verkliga livet Efter några år i arbetslivet kände jag att det var dags att följa upp min militära bana och tjänstgöra utomlands. I dialog med hemmaförbandet Amf 1, som skulle sätta upp FS 25 rekommenderades jag att söka tjänsten som MA åt ”Senior Civilian Representative” (SCR) tillika chefen för Transition Support Team Mazar-e Sharif. För en reservofficer lät det naturligtvis perfekt och jag tvekade inte när jag tackade ja till 14 månaders tjänstgöring i befattningen. är samverkan. Foto: Jenny Harlin eservare område är förståelse för de andra avgörande för framgång, oavsett om det krävs direkta ingripanden eller strategiska planer. – Eftersom den militära sidan är så resursstark blir det lätt så att den militära parten sätter ramarna. Det civila perspektivet är väldigt viktigt, och det finns ett tydligt behov av det, säger RO/kn Fredrik Brandberg, som civilt arbetar med krisbered skap, säkerhet och arbetsmiljö och nu deltar i övningens protokoll. "Optimal för reservofficerare" Fredrik Brandberg är en av de 81 svenska reservofficerare som deltar i Viking 14. – Jag tror att fler reservofficerare hade kunnat delta om Försvarsmakten haft enkla och smidiga rutiner för att kalla in de personer som man behöver och vill ha, säger Fredrik Brandberg. En del befattningar har man inte lyckats hitta personal till, bekräftar övningsledaren Mika Sörensen. Och en hel del reservofficerare som deltar i övningen gör det i sina civila roller, inte sina militära befattningar. – Just Viking är optimal för reservofficerare, som ju har dubbla kompetenser och förståelse för både den civila och den militära verksamheten. Jag hoppas att ännu fler reservofficerare är med nästa gång, säger Mika Sörensen. Jenny Harlin Sektionskansliet lyder formellt under ambassaden i Kabul men Jonas Westerlund har ställning som ambassadör med anledning av befattningen som chef över TST MES. Tjänsten som MA åt SCR innefattar bland annat rådgivning i militära frågor, samverkan mellan sektionskansliet och militära enheter inom såväl NB TSU som RC Nord, koordinering av och deltagande i ambassadörens möten och fältresor i nära samarbete med det civila säkerhetsföretaget som ansvarar för de utsändas säkerhet. På camperna är det uniform som gäller men när vi åker på möten utanför Mazar-e Sharif har jag civila kläder för att inte väcka onödig uppmärksamhet och öka hotbilden mot oss. Sektionskansliet som utgörs av SCR, MA till SCR, politiska rådgivare, polisrådgivare och utvecklingsrådgivare, sju personer inalles täcker fortfarande de fyra provinser som ursprungligen ingick i det svenska PRT. I takt med att ISAF koncentrerar sina styrkor kring BALKH–provinsen ökar behovet av upplysningar från den civila till den militära sidan. Något som ställer höga krav på gott samarbete och väl fungerande civil-militärt samarbete. Oscar Magnusson Kroon Reservofficeren 3, 2014 17 HMS Belos stod i fokus under den internationella ubåtsräddningsövningen utanför Gdynia i maj. Besättningens kompetens och förmåga imponerade. Från havets botten till tr I mitten av maj deltog 1 Ubåtsflottiljens dykeri- och ubåtsräddningsfartyg HMS Belos i den internationella ubåtsräddningsövningen Dynamic Monarch 2014 utanför Gdynia i Polen. Med ombord var Thomas Falk, reservofficer och mariningenjör, som beskriver övningen så här: Under övningen genomfördes ett antal moment som ska efterlikna en skarp räddningsinsats. Ubåtsräddningsfarkosten NSRS (NATO Submarine Rescue System) förde personal från ubåt på botten till Belos tryckkammare, där medicinsk personal tog hand om ett stort antal fingerat skadade. Övningen hade fokus på hela flödet från ubåten på botten via behand- 18 Reservofficeren 3, 2014 ling i Belos tryckkammare till omhändertagande på sjukhus i land. Det jag gjorde under övningen var att dels stötta ubåtsräddningsingenjören ombord på Belos samt att ta hand om alla de besökare vi hade ombord under övningen. Mycket av arbetet gick ut på att visa och beskriva det svenska ubåtsräddningssystemet, den utrustning vi har ombord, hur den fungerar, samarbetet med NSRS och andra internationella samarbeten. Besökare från olika länder fick möjlighet att följa arbetet ombord på Belos som observatörer, skademarkörer eller behandlande medicinsk personal. Ett antal besökare gavs också tillfälle att följa med NSRS räddningsfarkost ner till någon av ubåtarna för att få se hur man kan dyka ner till ubåten för att sedan koppla samman och flytta personal mellan ubåt och räddningsfarkost. Vi övade också på att ta hand om ubåtsmän som gjort så kallad fri uppstigning, där man via en sluss kan simma ut från ubåten och upp till ytan. Då övningen pågick under Norges nationaldag 17 maj passade även Belos besättning på att fira med utsmyckning i matsalen och tårta i Norges färger, vilket särskilt uppskattades av de norska deltagarna ombord. Under övningens gång har många av besökarna påtalat den kompetens och förmåga som Belos med besättning uppvisat i samarbete med NSRS. Vid en skarp ubåtsolycka är det viktigt att kunna samarbeta och ta vara på de möjligheter som kan bidra till räddning Polska reservare på besök Sverof Blekinge har återigen besökt kollegorna i Polen i samband med Europa-fredsdagen. Marinbasen, Westerplatte och även det gamla slottet Malbork besöktes. En polsk delegation gjorde återbesök i Blekinge i samband med flygdagen på F 17. Foto (alla bilder): Thomas Falk rygghet i hamn och övningen har visat att det långvariga arbetet med att tillsammans utveckla räddningsarbetet har gett resultat. 1 Ubåtsflottiljen har deltagit i ett antal liknande övningar med andra nationer och Belos har en välövad och kompetent besättning med ett fortsatt gott anseende bland andra nationer. Thomas Falk 1 Ubåtsflottiljen Man träffade bland andra sin egen försvarsattaché samt flottiljchefen. Övernattning skedde på Ronneby Brunn och på måndagen hann gruppen besöka KA-museet på Aspö – ett uppskattat besök. Biträdande chefen för marinmuseet i Gdynia, Lech Trawicki, var med i gruppen och sammanfördes med chefen för marinmuseet i Karlskrona Richard Bauer. Övriga i gruppen var kommendörerna Marek Krotowics och Zygfryd Naczk. Föreningens revisor och hedersmedlem Gunilla André bjöd på avskedsmiddag i sitt residens på Vinberga (Ramdala). Ulf Sjöberg Ordförande Sverof Blekinge Kmdr Zygfryd Naczk (till vä) och kmdr Marek Krotowic (till hö). Foto: Federacja Stowarzysze´n Rezerwistów I Weteranów Si´l Zbrojnych RP Reservofficeren 3, 2014 19 Hemvärnet välkomna Som reservofficer har du möjlighet att tjänstgöra i Hemvärnet med de Nationella skyddsstyrkorna – och Försvarsutbildarna erbjuder kurser om du behöver fräscha upp dina kunskaper. Hemvärnet välkomnar reservofficerare att ta befattning. Brigadgeneral Roland Ekenberg, rikshemvärnschef, ser gärna att reservofficerare tar möjligheten. – Vi har i dag 250 reservofficerare på befattning i Hemvärnet med de Nationella skyddsstyrkorna, men det finns plats för fler. Reservofficerare är allmänt sett mycket kompetenta och det har vi nytta av, säger Roland Ekenberg. De allra flesta reservofficerare har akademisk examen, kan analysera komplexa problem och är ofta i civil chefsposition. Komunikation och samverkan krävs – Vi ska agera i fred, kris och krig. Om vi ser på krissituationen så kräver det av våra chefer att de kan kommunicera och samverka, inte bara med det egna förbandet och andra, utan även med civila myndigheter, säger Roland Ekenberg. Befattningar i Hemvärnet som är lämpliga för reservofficerare är i bataljonsstaber och som chefer, till exempel på ett kompani. Det kräver vilja och ambition. – En kompanichef tjänstgör hos oss elva till tretton dygn om året. Tillkommer tid för verksamhet som förbandsutveckling och omvårdnaden av förbandet. För att det ska gå bra för reservofficeren i Hemvärnet erbjuds utbildning. – Vi har kurser på Hemvärnets Stridsskola, HvSS. Där går reservofficeren för att kunna leverera i sin befattning, antingen det är i en bataljonsstab eller som chef. 20 Reservofficeren 3, 2014 Bengt Sandström (till vä) och Roland Ekenberg (ovan) vill se aktiva reservofficerare. Foto: Försvarsutbildarna och Peter Nordström, AMF Roland Ekenberg efterlyser en utveckling av utbildningen för reservofficerare. – Jag skulle vilja att vi, Försvarsmakten, i framtiden utbildar reservofficerare med direkt inriktning mot befattningar i Hemvärnet med de Nationella skyddsstyrkorna, säger han. Även inom Försvarsutbildarna vill generalsekretaren Bengt Sandström se många aktiva reservofficerare. Sverof har varit ett medlemsförbund i Försvarsutbildarna under drygt ett år, och även om SFRO inte är ett medlemsförbund, välkomnas även deras medlemmar. – Vi vill gärna att reservofficerare utgör en aktiv del av vår verksamhet, säger Bengt Sandström. Exempelvis genom att anta utmaningen som instruktör. Försvarsutbildarna jobbar med ett invalideringssystem för reservofficerare med en hyggligt färsk utbildning för att kunna axla rollen som instruktör eller kurschef. För andra, som har en sådan utbildning från lite längre tid tillbaka, erbjuds en mer grundläggande instruktörsutbildning. Dubbel kompetens efterfrågas – Jag vet att det upplevs som stimulerande att tjänstgöra som instruktör på våra kurser och reservofficerarnas dubbla kompetens är ett efterfrågat tillskott till våra kurser, säger Bengt Sandström. Försvarsinformation är ett annat område där reservofficeren har en viktig roll att fylla. ar reservare – Man blir aldrig för gammal för att hålla i eller organisera försvarsinformation, säger Bengt Sandström. Försvarsutbildarna vill även erbjuda reservofficerare utbildning till stabsofficer eller kompanichef i Hemvärnet. En sådan utbildning finns till delar i dag på Hemvärnets Stridsskola. – Vi tittar nu på hur vi kan utveckla ett kursprogram för Sverof:s medlemmar som ett komplement till utbildningarna på HvSS. ! Ett sådant är att Försvarsutbildarna driver ett första pilotprojekt i stabstjänst tillsammans med ROSIS Stockholm. – Nu utvecklar vi flera olika alternativ för de medlemmar inom Sverof som har viljan och ambitionen att engagera sig aktivt. Vi ser gärna att det blir ett bra gensvar för reservofficerarna är efterfrågade både av oss och Hemvärnet, säger Bengt Sandström. Per Lunqe Frilansjournalist FAKTA Hemvärnet/nationella skyddsstyrkorna Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del i Försvarsmaktens insatsorganisation och står för närmare hälften av Försvarsmaktens insatsorganisation. Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan – från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred, till att lösa uppgifter i krig. Stödet till samhället kan bestå av att vara behjälplig vid skogsbränder, översvämningar och eftersök av försvunna personer. Hemvärnsförbanden har en hög grundberedskap – cirka 22 000 män och kvinnor är ständigt beredda att på några timmar, upp till ett dygn, efter larm genomföra skarpa insatser nationellt. 40 Hemvärnsbataljoner är fördelade över Sverige och sorterar under tolv av Försvarsmaktens regementen (eller motsvarande). I19 är den nordligaste och P7 den längst i söder. För dig som är reservofficer! Försvarsutbildarna inbjuder dig som är reservofficer en särskild utbildning i försvarsinformation. Under kursen får du fördjupning i försvars- och säkerhetspolitiska frågor samt hur man organiserar och genomför försvarsinformation för andra. Kursen genomförs på Väddö under två helger: • Del 1 den 19-21 september • Del 2 den 17-19 oktober sökan På Försvarsmaktens Högkvarter finns numera funktionen för arbetsgivarrelationer. Uppgiften är bland annat att skapa centrala samarbetsavtal med andra arbetsgivare om personalförsörjning. – Eftersom Försvarsmakten speglar samhället i stort vad gäller arbetsuppgifter, söker vi samarbeten i en mängd olika branscher, säger Jakob Kretschmer på Arbetsgivarrelationer. Målsättningen är alltid att vi ska hitta lösningar som gynnar inte bara Försvarsmakten, utan även den andra arbetsgivaren, samhället och inte minst enskilda individer. Andra arbetsuppgifter för funktionen är bland annat att stödja förband i deras samverkan med andra arbetsgivare och samhället i frågor som rör arbetsgivarrelationer. Ett exempel på ett samarbete är mellan Försvarsmakten och Saab. Den 19 november undertecknades en avsiktsförklaring av respektive parts personaldirektörer. Syftet med avsiktsförklaringen är att långsiktigt stärka parternas kompetensförsörjning. Jenny Harlin Mer information och ansökan hittar du på frivilligutbildning.se under försvarsinformation. För att bli godkänd krävs deltagande i bägge helgerna. Skicka an Avtal ska förenkla utbyte av personal arna.se varsutbild ing@fors till utbildn Reservofficeren 3, 2014 21 Nyutexaminerade från TSK (med kurschef och några yrkesofficerare som kurskamrater), från vänster nedifrån: Ro/kn Stefan Siggelin, Yo/FMmet Pia Björnsdot Åström, Ro/lt Fredrik Synnerstad, Flyging Kristina Kempe, Ro/kn Hans Lindberg, Ro/kn Katarina Wallentin, Ro/kn Stefan Palmgren, Ro/kn Anders Ellström, Ro/l Petersson, Ro/kn Fredrik Hagel, kurschef Jarmo Perkola, Yo/LSU Seth Nilsson, Yo/FMIng Christopher Gruv, Ro/kn Per Malmberg, Ro/kn Magnus Modalen. Examensdags för taktiska r Fredagen den 11 april tog 14 reservofficerare examen från Taktiska stabskursen på Försvarshögskolan. – Ni har varit en brokig skara studenter, och krävande eftersom ni är så kompetenta. Ibland mer insatta än lärarna, och tack vare det tvingas vi göra utbildningen ännu bättre, vilket är jättebra, sade en tydligt nöjd rektor Romulo Enmark under examensdagen. Hög studietakt, utvecklande diskussioner och intressant gruppsammansättning präglade utbildningen, som de studerande var mycket nöjda med, enligt utvärderingen av kursen. Vissa studerande såg den som den bästa utbildning de någonsin gått, trots tidigare akademisk utbildning. 22 Reservofficeren 3, 2014 Försvarshögskolan och kurschefen major Jarmo Perkola fick mycket beröm av de studerande. Däremot togs Försvarsmaktens bristande administration upp som smolk i bägaren: de studerande vittnade om svårigheter för reservofficerare att få korrekt lön, reseersättning och traktamenten – bland annat. som just genomförts på FHS. Flera av reservofficerarna i gruppen upplevde att de tvingats tjata sig till utbildning, att de erbjuds civila tjänster istället för reservofficersbefattningar och att de får sämre villkor än sina kontinuerligt tjänstgörande kollegor. – Det tar jag till mig, och ska ta upp, lovade generaldirektör Peter Sandwall, som närvarade under både utvärdering och ceremoni. Men trots bekymmer med villkoren var stoltheten påtaglig när reservofficerana fick ta emot diplom från rektorn och fanfarer från Karlbergs musikkår. Tre studerande tilldelades även stipendier från Hans Majestät Konungens militärfond; Ro/kn Stefan Siggelin, Ro/kn Jonas Dalén och Ro/lt Rickard Wissman. Mer utbildning efterfrågas Ett annat önskemål var att Försvarsmakten bättre ska ta vara på de reservofficerare som faktiskt tjänstgör. De studerande efterfrågade både kompletterande utbildning, och nivåhöjande vidareutbildning av den typ Stoltheten var påtaglig En av talarna under examensceremonin var Nils Kjellgren, vice ordförande i Svenska flottans reserv- Att ignorera reservofficerare är ”bad business” tter Johansson, Ro/lt Jonas Dalén, Ro/kn Anders lt Rickard Wissman, Ro/kn Petri Metso, Ro/kn Fredrik Foto: Rickard Carlsson, FHS reservare officersförbund. Han talade bland annat om hur viktiga reservofficerarna är för Försvarsmaktens möjligheter att genomföra både insatser och övningar samt vikten av att gemensamt engagera sig i reservofficersfrågor för att få bättre villkor och en mer attraktiv Försvarsmakt. – Taktisk stabskurs är ett mycket bra exempel på hur Försvarsmakten, Försvarshögskolan och reservofficerare tillsammans bidrar till en mycket uppskattad och givande utbildning, säger Nils Kjellgren och tillägger: – Reservofficerare satsar på Försvarsmakten och nu behöver vi en försvarsmakt som tydligt satsar på reservofficerare. Jenny Harlin Försvarsmakten har varit konsekvent undermålig att nyttja reservofficerarnas civila kompetens. Det två anledningarna som angavs till mig när jag fick ett brev för tio år sedan varför reservofficerare skulle avvecklas var att officerare nu skulle ha internationell erfarenhet och akademisk utbildning. Lite lätt förvånad över brevet, arbetande i USA, och med två akademiska examen kunde jag även se andra reservofficerares livsbanor. När vi skulle ha en reservofficersträff 15 år efter InfOHS gick det inte eftersom medparten av vår reservofficersavdelning var verksamma i utlandet. Ingen grupp mig veterligt är så internationaliserad och akademiskt utbildad som just den traditionella reservofficeren. Men Försvarsmakten väljer istället att konvertera yrkesofficerare som sparkat kott i Eksjö de senaste decenniet till att bli utbildade och internationaliserade – till en mycket hög kostnad i en tid när femöringen återkommit som mynt i en snäv försvarsbudget. Så de yngre reservofficerarna har mycket att erbjuda som idag helt förbises – de leder, de drar pucken i det samhället som omger oss, de reser, de kan och de har utbildning blandad med erfarenhet. Jag arbetar med cyber. I och med detta ser jag utvecklingen i andra länder än Sverige. De länder som eftersträvar cyberförmåga utnyttjar reservofficerare fullt ut. Britterna skapar nu cyberförband som militariserar civil kompetens helt byggt på duktiga IT-människor som blir reservoffi- cerare. Israelerna har gjort det i decennier. USA attraherar civil ITkompetens som reservister och National Guard i syfte att skapa kompetenta, adaptiva, dugliga och framförallt samtidsmedvetna cyberenheter. I Sverige går det inte eftersom yrkesofficeren är den enda lösningen. Med ett fack bakom sig och en tradition av onyanserad tilltro till yrkesofficerens förmåga blir det lite som 1970-talets Ville, Valle, Viktorinspirerade grundskola där man i mängdlärans tecken satte takten efter den sämsta eleven. Enda anledningen att reservofficerare tagit sig fram i det civila samhället är att de är dugliga och har det intellektuella vridmomentet som krävs. De har redan visat att de kan. Man behöver inte ha förväntningar på folk som redan infriat dem. Ad notam. I en värld som går mot stigande integration mot det civila samhället, föränderlighet, osäkerhet och såväl social som teknisk komplexitet är jag förvånad att Försvarsmakten tillåts av regering och riksdag hänge sig åt så ”bad business” som att ignorera reservofficerare som resurs. Försvarsmakten borde lära sig av det civila samhällets rekryterare och rekrytera kompetens, förmåga, erfarenhet och framtidsutsikter istället för idag fokusera på vem som suttit längst på samhällets avbytarbänk. Jan Kallberg PhD och assistant professor vid Cyber Operations Research Lab på The University of Texas at Dallas. Han var reservofficer 1986-2003. Reservofficeren 3, 2014 23 Nationalmonument: Här vid Dybbøl Mølle stod slaget 1864 som kan jämföras med Poltava. Den danska drottningen Margrete II och hennes make prins Henrik lä Danmark 1864 var e . Det är 150 år sedan Preussen med hjälp av Österrike anföll Danmark. Sønderjylland, eller Nordschleswig om man så vill, har varit ett omstritt område ända in vår nutidshistoria. Idag präglas gränsregionen av samförstånd och EU-handel. Drottning Margrethe II och statsminister Helle Thorning-Schmidt samt den tyska ambassadören i Danmark, Michael Zenner lägger huttrande ned varsin krans vid gravarna efter de soldater som stupade. Svensken Karl Magnus Sjögrens anfader var med just den dagen. – Det här är Danmarks svar på Krimkrisen och striderna ligger inte så avlägset bort i tiden som man kan tro. Min morfars far, officeren Axel Wester, var en av över 500 frivilliga från Sverige som kom hit för att försvara danskarna i skandinavismens namn. Idag är vi sju här från familjen, säger Karl Magnus Sjögren. 24 Reservofficeren 3, 2014 Det var kunnigt befäl som danskarna behövde år 1864. Det rådde stor brist på det i den danska armén och många av de svenska övriga frivilliga från Norden var officerare eller underofficerare. Holstein. För henne är det ingen tvekan om var hon känner sig hemma: Danmark höll på att slukas av sin granne Tyskland i söder. Sverige lovade militär hjälp, men svek i sista stund. 1864 års krig var det andra i följden i det tysksinnade men danskt styrda hertigdömet SchleswigHolstein. Nazismen var utbredd "Dansk- eller tysksinnad" Siegfried Matlok, välkänd förespråkare för den tyska minoriteten i Danmark tycker att det är en skamfläck i minoritetens historia. Efter första världskriget beslöt segrarmakterna att genomföra en folkomröstning i området. Gränsen skulle dras efter hur majoriteten var språkligt och kulturellt sinnad. För det är just så områdets befolkning definierar sig själva; ”dansk- eller tysksinnad”. Marike Hoop från Sydslesvigsk Forening är en av de uppskattningsvis 50 000 dansksinnade som bor i den nordligaste tyska delstaten Schleswig- – Det är här nere i gränsområdet, vare sig det är på tysk eller dansk sida, säger hon. När nazismen svepte över Europas tyska minoriteter så nådde den även södra Danmark. Vid den nazityska invasionen 1940 stod många ur den tyska minoriteten och gjorde hitlerhälsning och kastade blommor när tyska trupper rullade in i landet. – Vid krigsslutet blev många tysksinnade män förda till ett danskt interneringsläger och precis som i många andra tyskockuperade länder skedde en rättslig uppgörelse med landsförrädarna, säger han. Strax efter kriget rådde också en förbittrad stämning mellan folkgrupperna. ägger ned en krans vid graven för en del av de soldater som stupade. Foto: Richard Kjaergaard Axel Wester, en av flera hundra frivilliga från Sverige som försvarade danskarna i skandinavismens namn, tillsammans med officerskamraterna Nordenfalk, Lindberg och Horn. Foto: Privat ett nordiskt Krim – Drottningens beslut 1986 att besöka den tyska minoriteten i Sønderjylland var en verkligt symbolisk början för de goda relationerna som råder idag. Innan dess kände vi tyskar oss inte riktigt sedda från officiellt danskt håll. Jag tror inte att det finns någon idag inom den tyska minoriteten som inte definierar sig fullt ut som fullvärdiga danska medborgare, säger han. När drottning Margrete lägger ned kransen vid gravstenen på Dybbøl till minne av de stupade danska och preussiska soldaterna gör hon det tillsammans med den tyska ambassadören i Danmark. Gemensamt försvar I det tidigare så omstridda området har det militära försvaret samorganiserats inom ramen för NATO och Multinational Corps Northeast med högkvarter i den polska staden Szczecin. Danmark ingår med flera brigader och över 100 danska reservofficerare är krigsplacerade i styrkan. Torbjørn Alm von Philippsen, till vardags advokat vid Danmarks högsta domstol, är en av dem. – Jag är stabsofficer vid kårens sektion för civil-militär samverkan, G9 (CIMIC). I april månad i år var jag i Sverige och övade på världens största civilmilitära samverkansövning VIKING 14, det skedde inom ramen för min befattning i Szczecin. Tyskland bedriver fortfarande i hög grad specifika utbildningar och annan verksamhet för reservofficerare. Detta är även något som kommer reservofficerarna i södra Danmark till godo. – Som dansk reservofficer är man alltid välkommen att delta på kurser eller skjutövningar. Om man vill, så kan man vara med på frivillig men obetald basis om inte hemmaförbandet har möjlighet att bekosta ens arvode, säger Torbjørn Alm von Philippsen. Richard Kjaergaard Frilansjournalist ! FAKTA 150 år sedan Danmark anfölls av Preussens • 1848 och 1864 angriper Preussen och Österrike Danmark för att ”undsätta” den tyska majoriteten. • Flera hundra svenskar och andra skandinaver deltog i krigen. • Den 18 april i år var det 150 år sedan slutstriderna stod vid staden Sønderborg. • Danmark förlorar en tredjedel av sitt territorium 1864 (hertigdömet Schleswig-Holstein) • 30 000 danskar från den danska majoriteten tjänstgör som värnpliktiga på tysk sida under första världskriget • 1955 skrivs Bonn-Köpenhamndeklarationen som definierar minoriteternas rättigheter i området. • Idag bor uppskattningsvis 50 000 dansksinnade i Schleswig Holstein och 15.000 tysksinnade i Danmark. Reservofficeren 3, 2014 25 Läs mer om CIOR på: cior.net Representanter från svenska CIOR och Sverof följde CIOR:s president Richard Roll (i mitten) under hans besök. Presidentbesök öppnar Sverige fick finbesök när Richard Roll, president för Interallied Confederation of Reserve Officers, CIOR, kom till Stockholm i slutet av mars. – Det är mycket bra att Richard kom till just Sverige. Det är en dörröppnare för både reservofficersfrågan och för att ta vara på internationella erfarenheter, säger Jörgen Holmlund, Sverof. tivt. Det pekar på hur Sveriges kontakter med Nato intensifierats och hur Sverof på ett målmedvetet vis kunnat bygga upp den svenska positionen inom CIOR, ett arbete som tagit många år. De, som tog emot och följde Richard Roll under hans besök var Sverof-medlemmarna David Forsman, Mats Frånberg, Jörgen Holmlund och Jan Sjölin. Intensifierad kontakt med Nato Under be båda dagarna hann delegationen med givande diskussioner på högkvarteret – bland annat med generaldirektör Peter Sandwall – och med representanter för försvarsberedningen, försvarsutskottet och försvarsdepartementet. Med generaldirektören lyftes frågan om huruvida Sverof och svenska för svarsmakten kan ta åtagandet att arrangera CIOR Summer Congress 2016. I slutet av mars kom Richards Roll på besök till Stockholm. Att valet föll på just Sverige är mycket posi- Franska ambassaden arrangerade gästfritt ett väl genomtänkt kvällsseminarium med föreläsare såsom CIOR har en tydlig koppling till Nato och grundades ett år före Nato. I Sverige är ett drygt dussin reservofficerare engagerade i den inre CIORkretsen. CIOR finns i 28 länder, och organiserar 1,3 miljoner reservofficerare. 26 Reservofficeren 3, 2014 ambassadör Jean-Pierre Lacroix, MG Dennis Gyllensporre, CIOR:s Richard Roll samt delar av den svenska CIOR-besättningen. Moderator var reservofficeren Niklas Granholm, FOI. Aftonen bjöd på mycket givande diskussioner med det fyrtiotal närvarande, ytterst intressanta gästerna. I riksdagen gavs goda tillfällen till diskussioner med de ledande politikerna i försvarsutskottet, inte minst ordföranden Peter Hultqvist (S). Folk och Försvar i centrum Från Sverof ville man även visa på intressanta svenska verksamheter och då kom Folk och Försvar i centrum. Den i Sverof så väl kände Lars Ekeman informerade om detta. Lars har en lång och framgångsrik historia inom Folk och Försvar, och var även med om starten av det svenska CIOR-deltagandet. Rapport från vinterns möte CIOR hade Mid Winter Meeting i Bryssel i februari. Mötet fungerar i som ett halvtidsarbete till årets egentliga tyngdpunkt som denna sommar är i Fulda, Tyskland. Längst fram i bild David Forsman och Jan Sjölin. Foto (alla bilder): Mats Frånberg dörrar för CIOR I augusti genomförs den stora Summer Congress i tyska Fulda. Då sker formellt chefbytet inom den svenska delen av CIOR, och Jörgen Holmlund tar över efter Jan Sjölin. Jonas Palovaara Stålhandske blir biträdande. Den nya svenska CIORbesättingen har haft förmånen av en lång period av gemensam framkör- ning, så vi kan förvänta ett fortsatt gott representantskap inom CIOR och att kunna förmedla internationella erfarenheter hur reservofficerarnas kompetenser tas tillvara ur ett NATO-perspektiv. Jan Sjölin vice President Sweden – CIOR, snart “emeritus” Gör din röst hörd – delta i studien om reservofficerare! Inom den internationella reservofficerskadern debatteras två nyckelfrågor: vad tar den tidvis tjänstgörande personen med sig hem av extra kompetens till sin civila arbetsgärning, respektive vad tillför personen för extra kompetens till Försvarsmakten? Sverige har genom Sverof tagit ledartröjan när det gäller en studie bland CIOR:s drygt 30 medlemsnationer. Enkäten finns på Sverof:s hemsida: www.sverof.se. För att delta ska du vara reservofficer (specialist eller taktisk) och under 60 år. Om du vill får du vara anonym. Öppningstalen hölls av Supreme Allied Commander over armed forces in Europe general Philip M. Breedlove (US. Air Force) samt Belgiens försvarsminister M. Pieter De Crem. Från Sverige deltog fem reservofficerare samt chefen för UtbE vid MHS H, Ulf R. Johansson, som sedan 1:a januari är ansvarig för verksamheten från Försvarsmakten. Därmed har Sverige numera haft en kontinuerlig representation i CIOR i cirka 15 år och i de viktigare utskotten sedan 2009. En av de tråkiga nyheterna för i år är att vår sanne veteran i de här frågorna, mj Jan Sjölin, inte kommer att fortsätta under nästa år. Jan har han på ett mycket förtjänstfullt sätt fört svenska fanan högt i den här typen av sammanhang under en lång tid. Detta innebär att vi numera har ett gott anseende bland våra reservofficerskollegor internationellt och en god kontaktyta att förvalta. Bland de bättre nyheterna var att svenska Nato-delegationen genom öv Dennis Hedström fanns representerad under mötets öppnande. David Forsman RO Trängregementet Reservofficeren 3, 2014 27 Nordiska presidiet: Reservofficerare i fokus i hela Norden Det var snömodd på gatorna i Oslo när Jan Sjölin och jag fredagen den 17 januari gick ifrån Centralstationen till hotellet på Skippergatan för att delta i Nordiska presidiets vintermöte påföljande dag. Efter installation på hotellet (jag har aldrig någonsin haft ett så litet rum), tog vi en promenad några kvarter längre bort på Skippergatan till det Norska Reservofficersförbundets lokaler. Vi träffade där de övriga representanterna för de Nordiska länderna under kamratlig samvaro och lite ”förhandssnack” inför morgondagens sammanträde. Kvällen avslutades med en trevlig och välsmakande middag. Även om det känns lite konstigt att genomföra nordiska mästerskap i Tyskland eller Tjeckien. Det har gett Sverige möjlighet att delta i nordiska mästerskapen några gånger. Vi fick lyssna till ett mycket intressant föredrag av den finske majoren Helenius som presenterade NORDEFECO, The Nordic Defence Cooperation. Syftet med organisationen är att ”strengthen the participants national defence, explore common synergies and facilitate efficient common solutions”. Presentationen i sin helhet kommer att läggas upp på Sverof:s hemsida. Utbildningsfrågor samt support Nordiskt mästerskap Efter rapportering av reservofficersläget inom varje land kan man dra den slutsatsen att det pågår reservofficersutredningar i samtliga länder utom Finland och att frågeställningen är likartad: hur utnyttja den vakanta reservofficerskadern, utbildningsfrågor för nya reservofficerare samt support. Från svensk sida informerades om Sälenkonferensen och innebörden av Regleringsbrev 2014, om reservofficerare, om Regeringsbeslut 5 samt om att ”konservativa” M är så tydligt försvarsnegativ. Idrotten är en mycket tung verksamhet inom Nordiska presidiet och de årliga nordiska mästerskapen präglar en hel del av presidiets verksamhet. Alltsedan Försvarsmakten drog in stödet till Sverof för denna verksamhet har vi inte haft möjlighet att delta i tävlingsverksamheten. De senaste åren har mästerskapet genomförts i samband med CIOR-mästerskapen. Jämför man de nordiska länderna avseende antal medlemmar och ekonomi så ligger Finland främst med 28 000 medlemmar och en budget på 36 miljoner svenska kronor. God tvåa är Norge med 7 000 medlemmar och en budget på 25 miljoner norska kronor. Att jämföras med Sverof:s cirka 1 500 medlemmar och en budget på cirka 800 000 svenska kronor. Nordiska presidiet är en organisation som har funnits sedan 1935, med ett visst uppehåll under krigsåren. Under de senaste 17 åren har Matti Kuula, Finland, varit generalsekreterare men efterträddes vid förra årets sommarmöte av Jörgen Berggrav från det norska förbundet. Matti var på grund av sjukdom tyvärr förhindrad att delta men avtackades med de fyra förbundens sköldar monterade på en fin träskiva. 28 Reservofficeren 3, 2014 Kring ett gemensamt agerande inom CIOR diskuterades dels arbetsfördelningen på de olika utskotten – vilken nation tar vilka frågor dels nyckelfrågor att drivas främst i CIOR:s Council. Inför detta kommer konkreta diskussioner att ske före nästa möte, som blir i anslutning till CIOR Summer Congress i Fulda, Tyskland, i augusti månad. Vidare diskuterades de baltiska staternas eventuella inlemmande i Nordiska presidiet samt Baltic Sea Cooperations vara eller inte vara ur nordisk synvinkel. Skillnader och likheter En generell slutsats är att Nordiska presidiet erbjuder en utmärkt arena för att dryfta reservofficersfrågor och få en upplevelse av de stora likheterna, men även skillnaderna, i de nordiska förbundens förutsättningar att arbeta med reservofficersfrågor. När eftermiddagskaffet hade inmundigats så packades alla papper ner, tack framfördes till värden NROF, händer skakades till farväl och ytterkläderna togs på för promenaden till Centralstationen. Via Gardemoen gick sedan transporten vidare till Stockholm. Vi kunde nu konstatera att trottoarerna var plogade i Oslo – oljeinkomsterna gör tydligen nytta! Roger Lindekrantz Sverof Följ förbundet i Almedalen Försvarsfrågorna är heta detta valår, och självklart kommer Reservofficerarna delta i debatten under Almedalsveckan i Visby. Den 2 juli anordnar vi ett seminarium på Försvarspolitisk Arena. Rubriken är Tusen reservofficerare saknas – hur ska Försvarsmakten få fram dem? Samtidigt betonar Försvarsberedningen vikten av att använda reservofficerare, och konstaterar kritiskt i sin rapport att användningen av reservofficerare har minskat. Detta trots tydlig politisk inriktning i motsatt riktning. Försvarsmakten säger sig behöva 2400 reservofficerare år 2019 och framåt. Av de reservofficerare som finns idag, tror Försvarsmakten att max 1400 är direkt användbara. Minst 1000 reservare saknas alltså, enligt försvarets egna beräkningar. Deltar i seminariet gör Peter Hultqvist (S) och Allan Widman (FP), Reservofficerarnas förbundsordförande Magnus Konradsson, forskaren Karl Ydén samt Försvarsmaktens personaldirektör Per-Olof Stålesjö. Moderator är Lars Ekeman. Så vad krävs för att försvaret ska nå sitt eget mål om 2400 reservofficerare? Och för att äntligen leva upp till den politiska viljan? Ju fler reservofficerare som syns i debatten – desto bättre. Varmt välkomna till Försvarspolitisk Arena under Almedalsveckan 30 juni till och med 3 juli. Har du inte möjlighet att besöka Reservofficerarnas seminarium den 2 juli klockan 10.30, kan du se det både live och i efterhand på www.forsvarspolitiskarena.se. Twittra gärna! Använd #FPAalmedalen. Jenny Harlin Allt fler reservofficerare engagerar sig – gör det du också! Vinden har vänt, nu ökar intresset för reservofficerarna – både inom och utom Försvarsmakten. I debatten talas om reservofficerens viktiga kompetens, om folkförankring och om ett ökat behov av reservare. Den politiska viljan är mycket tydlig, och inom Försvarsmakten tar man nu de första stegen mot en ny reservofficersutbildning. Även inom reservofficersrörelsen märks tydligt ett ökat engagemang. Allt fler aktiva reservofficerare ansöker om och beviljas medlemskap i förbunden. Allt fler hör av sig med kloka synpunkter och idéer, och vill bidra aktivt för att förbättra reservofficerarnas tjänstgörings- och utbildningsvillkor. Något som Reservofficerarnas ordförande Magnus Konradsson förstås är oerhört glad över: – Jag vill engagera hela reservofficerskollektivet! Alla kan bidra på olika sätt; vissa genom att påverka och agera aktivt i olika arbetsgrupper. Andra kan ta sitt ansvar genom att prata om reservofficersfrågorna, visa att engagemanget finns. Och ju fler vi är, desto starkare blir vi. Vill du också hjälpa till att öka engagemanget? Kontakta: [email protected] Reservofficeren 3, 2014 29 Instruktören Jonas Marjamaa (till vä) lär ut kartkunskap till två elever på Väddö 2013. Nu öppnar sig möjligheten för reservofficerare att bli instruktörer hos Försvarsutbildarna. Foto: Per Lunqe Instruktörer sökes Reservofficerare har möjlighet att tjänstgöra som instruktörer hos Försvarsutbildarna. Kapten Jan Ejeklint bor i Kiruna, han blev reservofficer på sitt förband I22 1986 och var sedan instruktör på förbandet till 2000 när det lades ner. I dag är han allmäninstruktör vid Hemvärnets Lapplandsjägargrupp där han utbildar soldater på gruppens två bataljoner. Civilt är han vildmarksguide. Att vara reservofficer och jobba som instruktör vid sidan av frivilligutbildningen på Lapplandsjägargruppen går bra ihop, menar Jan Ejeklint. På Lapplandsjägargruppen har han en utmaning. Eleverna har olika bakgrund, förmågor och kunskaper. Det är ungefär som med läraren i en femteklass, eleverna har olika möjligheter att ta till sig undervisningen. Men lektionen ska vara givande för alla. – I Hemvärnet finns rutinerade soldater, en del har varit på utlandstjänst, andra, yngre, ligger inte på samma nivå. De har kanske bara gått en GU-F. Tränar mycket Jan Ejeklint jämför med GMU:er där han är instruktör. – Jag har mitt civila jobb och kan också göra utlandstjänst, säger han. – Där är det enklare. Alla ligger i stort sett på en nivå och jag kan utgå från den, säger han. Som instruktör måste han uppgradera sina kunskaper för att ge eleverna den utbildning de väntar sig. Att vara reservofficer och instruktör kräver inte bara kunskaper och färdigheter. 30 Reservofficeren 3, 2014 – Jag tränar mycket fysiskt. Baskravet är två kilometer med stridsutrustning på tolv minuter. Det ska en skyttesoldat klara av och det ska jag klara av. "Motiverade och roliga" Också Erik Olsson är reservofficer och har jobbat mycket som instruktör, både med ungdomar på praktikantläger och för Dalregementsgruppen och Hemvärnet i Falun. Han blev reservofficer på dåvarande K4 i Arvidsjaur och varvar det militära med jobb som gymnasielärare och senare rektor. Nu har han en civil tjänst på Kronofogdemyndigheten i Falun och arbetsgivaren är frikostig med tjänstledigheter för Erik Olssons verksamhet som reservofficer och instruktör. Praktikantlägret går i år före femte gången. 30 ungdomar i åldrarna 15-18 år får prova på uniform i två veckor. – De är motiverade och roliga att ha att göra med, säger Erik Olsson. Han anpassar ledarrollen och tar det ganska lugnt. – Målsättningen är att de ska tycka att det är roligt för att senare söka GMU. Och liksom Jan Ejeklint ser han det som en förmån att få vara instruktör för Hemvärnet. Örlogshotellet i Stockholm Välkommen i vår maritima miljö! Personal i totalförsvaret har förmånspriser. Centralt, lugnt läge. Nära båt, T-bana, buss, spårvagn. MED STATENS RAMAVTAL För rumsbokning: www.orlogshotellet.com [email protected] Tel. 08-611 01 13 Teatergatan 3 111 48 Stockholm – Senast var jag med som följebefäl på en insatspluton från Falun under en KFÖ. Där hade nästan hälften av soldaterna erfarenhet av utlandstjänst. Vi talade samma språk. Han jobbar också då och då som instruktör i samband med gruppchefsutbildning för Hemvärnet. Där menar han att hans erfarenhet som reservofficer på ett jägarförband, ger honom möjlighet att ge de blivande gruppcheferna ett perspektiv de kommer att ha nytta av. Stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem etabl 1908 Position: N 59° 19´,8 E 18° 03´,0 – Jag har passerat 40 och nått en ålder där jag kan dela med mig av mina erfarenheter, säger Erik Olsson. Kurser i information och stabstjänst Som reservofficer har du möjlighet att jobba som instruktör hos Försvarsutbildarna. Det finns kurser där du kan friska upp dina kunskaper. En handlar om försvarsinformation. Den går på Väddö, med inryckning sen eftermiddag fredag 19 september i år och utryck söndag. Kursen är speciellt utformad för dig som reservofficer. Det går också en kurs i stabstjänst i anslutning till vecka 36, också den utformad för reservofficerare. Du kanske hade en stabstjänst i värnpliktsförsvaret och vill kvalificera dig för de uppgifter som väntar en stabsofficer i en hemvärnsbataljon. Det blir en intensiv kurs där du får lära dig en Natoorienterad stabsmetodik. Utbildningen kommer att ske som seminarier på Sverof:s kansli på Karlavägen 65 i Stockholm, med besök på en bataljonsstab som avslutning. Per Lunqe Är Du medlem i någon kamratförening? Ett 80-tal kamratföreningar finns spridda över hela landet från Kiruna i norr till Ystad i söder. Flera av dem är aktiva inom traditionsvård, försvarsupplysning, museiverksamhet, social samvaro etc. och många engagerar sig i förbandens ceremoniella verksamhet, till exempel försvarsdagar. Sedan några år tillbaka finns en överenskommelse med Försvarsmakten om stöd till utlandsveteraner och deras anhöriga. Detta arbete pågår nu under ledning av Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund (SMKR). Flera kamratföreningar deltar i arbetet. Här kan Din insats vara av stor betydelse. På SMKR:s hemsida www.smkr.se hittar du kontaktinformation till de olika föreningarna. Du kan även kontakta SMKR direkt för ytterligare information 08-611 85 40. Tveka inte att gå med! Frilansjournalist Reservofficeren 3, 2014 31 POSTTIDNING 2 0 2 7 3 8 7 0 Därför är jag reservofficer – Min militära bakgrund och erfarenhet har betytt mycket för mig i livet. När jag var klar med Sjökrigsskolan så var jag 22 år gammal och löjtnant. Direkt efter examen gjorde jag en långresa med HMS Halland, och nu i efterhand inser jag hur mycket det har betytt för mig att jag som 22-åring fick ta ett stort ansvar ombord på ett fartyg med 220 man. På den resan fick jag bland annat föra fram det 120 meter långa fartyget genom Engelska kanalen. Det formar verkligen en ung person att dels få ta det ansvaret och dels att lära sig att man klarar av sådana utmaningar, säger Göran. Foto: Kalle Assbring Sacos ordförande Göran Arrius: ”Min militära bakgrund har betytt mycket” Göran Arrius avslutade sin militära bana 1988 och tog klivet ut i den civila världen med en kaptensgrad från svenska flottan i ryggsäcken. Efter en karriär inom bank- och försäkringsvärlden och ett flertal fackliga uppdrag är Göran idag ordförande för Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco, en organisation med 650 000 medlemmar. Idag är Göran Arrius reservofficer och medlem i SFRO. Dock har han aldrig blivit inkallad till tjänstgöring eller utbildning efter det att han lämnade flottan 1988. Han tycker att det är synd att Försvarsmakten inte verkar inse vilken resurs som reservofficerare utgör, både för den militära verksamheten men också för samhället i stort. Mycket av det som man lär sig i det militära, som exempelvis ledarskap, är otroligt viktiga kunskaper som spiller över till det mesta i samhället. Även Försvarsmakten skulle dra nytta av att reservofficerare tjänstgjorde och utbildades regelbundet. – Om man tog tillvara på resursen reservofficerare och såg till att de hade aktuell utbildning och erfarenhet, så skulle reservofficerarna även fungera som en slags sponsor för försvaret i det civila samhället, säger Göran. Att söka sig till Försvarsmakten är en något som Göran verkligen rekommenderar för de som är unga idag. Att befinna sig bland helt okända människor, att lära sig samarbeta och inte minst att lära sig ta ansvar och växa med de utmaningar som militär tjänstgöring innebär, beskriver Göran som otroligt givande. Det ger även en unik möjlighet att tillskansa sig förstklassiga kunskaper inom ledarskap: – Att lära sig leda andra människor handlar först och främst om att lära leda sig själv. Grunden för att kunna leda sig själv är att samarbeta bra och kunna ta order. Och var lär man sig ta order om inte i det militära? Malin Andersson Lilla Nygatan 14 • Box 2147 • 103 14 Stockholm • 08-613 48 50 • [email protected] • www.reservofficerarna.se
