Previas handbok för ett bättre arbetsliv

Transcription

Previas handbok
för ett bättre arbetsliv
TIPS & RÅD om hur du skapar en effektiv och hållbar
organisation – och frigör den mänskliga faktorn
2
INLEDNING
Varför en handbok
för ett bättre arbetsliv?
VI TÄNKER ofta på den mänskliga faktorn
som något som skapar risker och problem,
när det egentligen är tvärtom: Resultat ska
pas av människor – av dig och mig. Därför
är den mänskliga faktorn en framgångs
faktor. Människor som mår bra presterar
bättre, vilket innebär att företag och orga
nisationer som prioriterar medarbetarna
lyckas bättre i längden.
Previa är Sveriges ledande företag inom
företagshälsa. Vi hjälper företag och offent
liga verksamheter att skapa en positiv och
trygg arbetsmiljö med arbetsplatser där
medarbetare, chefer och ledare trivs och
presterar.
sköterskor. Det är alltså summan av en om
fattande kunskaps- och erfarenhetsbas du
håller i din hand.
TIPSEN I DEN här handboken har arbetats
fram i en process där Previas samtliga an
ställda varit delaktiga: arbetsmiljöingenjö
rer, beteendevetare, ergonomer, fysiotera
peuter, företagsläkare, företagssköterskor,
hälsoekonomer, hälsoutvecklare, organisa
tionskonsulter, psykologer och telefonsjuk
Hör gärna av dig om du har synpunkter
eller frågor om innehållet!
MED PREVIAS handbok för ett bättre ar
betsliv vill vi på ett konkret sätt bidra med
kunskap och tips till alla som verkar för
välmående och engagerade medarbetare
och organisationer. Handboken är tänkt
att fungera både som inspirationskälla för
insatser i vardagen och som checklista för
den som vill arbeta långsiktigt och syste
matiskt med sin organisation, sitt ledarskap
och sina medarbetares hälsa – vare sig det
sker med stöd av en företagshälsa eller inte.
Christer Zaar, vd
»Handboken är tänkt
som inspirationskälla
för insatser i vardagen«
Christer Zaar, vd
BESTÄLLNING
REDAKTION
För att beställa eller ladda ner
ett eller flera exemplar, gå in
och fyll i webbformuläret på
www.previa.se/handbok
Ansvarig utgivare: Christer Zaar. Redaktion: Peter Skald, Birger
Lycken (Westander), Sara Arborén (Westander) och Carolina
Johansson. Illustration: Christina Heitmann. Foto: Stig Hammarstedt.
Repro: Bildrepro. Tryck: Elanders. Kontakt: [email protected]
Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
www. previa.se
INNEHÅLL
INNEHÅLL
CHEFERNA
10 tips för att utveckla ledarskapet�� sid 4
INDIVIDEN OCH GRUPPEN
10 tips för att engagera medarbetarna�� sid 6
ORGANISATIONEN
10 tips för att effektivisera organisationen �� sid 8
VÄGEN TILL MÅLET
10 tips för ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete��sid 10
ARBETSMILJÖN
10 tips för ett positivt arbetsklimat�� sid 12
10 tips för en god fysisk arbetsmiljö�� sid 14
10 tips om stress�� sid 16
UTSATTA SITUATIONER
10 tips om det svåra samtalet �� sid 18
5 tips om konflikter�� sid 20
5 tips om kriser�� sid 21
SVÅRA FRÅGOR
10 tips om psykisk ohälsa ��sid 22
10 tips om alkohol och droger�� sid 24
SÅ ARBETAR VI
Resultat genom människor �� sid 26
www. previa.se Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
3
4
CHEFERNA
Utveckla ledarskapet
En framgångsrik ledare vet att verksamheten utvecklas genom
medarbetarna. Att leda innebär att ständigt ställas inför nya
utmaningar. Ledarskap är en specialistkompetens som behöver
stödjas för att utvecklas. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
1 VISA VÄGEN
Prata om verksamhetens övergripande
syften och grundläggande värderingar.
Det bidrar till att göra arbetet meningsfullt
och underlättar för alla att fokusera på rätt
saker. Peka ut färdriktningen i form av vi
sioner och tydliga mål för förändringspro
cesser. Sätt upp tydliga gemensamma mål
för ekonomiska resultat och andra nyckel
tal, och visa hur dessa hänger ihop med den
långsiktiga strategin och den samhällsnytta
ni bidrar till.
stå öppen. Prioritera alltid en medarbetare
som vill ha ett enskilt samtal.
4
BYGG MED TAKHÖJD
Kritik och ifrågasättanden rymmer
viktiga möjligheter till utveckling
och förbättring, även när budskapet fram
förs på ett mindre konstruktivt sätt. Skapa
ett klimat där den som vill påtala brister
inte känner sig bestraffad eller ifrågasatt. Ta
för vana att lyssna färdigt på kritik och att
vänta en liten stund med att svara, så att du
kan fundera på din respons. Tacka alltid för
synpunkter – även de du inte delar.
2
5
3
6
KOMMUNICERA TYDLIGT
Den som vill säga något till en an
nan människa underskattar ofta hur
lätt budskapet kan försvinna i bruset eller
missförstås. Vi tror att andra förstår vad vi
säger, men lurar oss själva på den punkten
– gång på gång. Därför måste en bra chef
ta hjälp av sin omgivning för att vässa sin
kommunikation. Testa det du tänker säga
på en medarbetare eller chefskollega, och
ha som rutin att alltid låta någon läsa det
du skriver innan du skickar det. Utgå från
att samma budskap måste upprepas många
gånger i många olika kanaler för att nå fram
till alla.
HÅLL DÖRREN ÖPPEN
Underskatta inte det vardagliga små
pratet som smörjmedel och möjlig
het till viktig dialog. Delta i gemensamma
fikapauser och spontana samtal, rör dig
runt i lokalerna och låt dörren till ditt rum
DELEGERA ANSVAR
En organisation där chefen fattar alla
avgörande beslut är en svag organi
sation. Delegera befogenheter och a nsvar
och visa att du litar på medarbetarna. Var
noga med att inte överpröva beslut som
du en gång har delegerat. Kostnaden för
ett sådant agerande i form av urholkad
arbetsglädje och minskat framtida ansvars
tagande är ofta större än vinsten du tror dig
uppnå i sakfrågan.
COACHA TILL UTVECKLING
Genom regelbunden coachning kan
du bidra till medarbetarnas utveck
ling. Fråga efter vad som driver medar
betaren och vad som skapar arbetsglädje.
Uppmuntra medarbetaren att formulera
mål för sig själv som både är spänstiga och
realistiska. Ställ öppna frågor kopplade till
www. previa.se
CHEFERNA
målet: Hur kan hon eller han förstärka och
utveckla det som bidrar till att nå målet?
Efterfråga medarbetarens egna tankar om
hur eventuella problem kan lösas, snarare
än att servera färdiga lösningar.
7
ÅTERKOPPLA KONSTRUKTIVT
Fokusera på det som görs bra och var
frikostig med beröm och uppmunt
ran. Använd ”fem gånger mer kärlek” som
tumregel: Låt minst 80 procent av din åter
koppling bestå av positiva budskap. Ge be
röm inför hela gruppen och kritik i enrum.
Var konkret, specifik och tydlig i både po
sitiv och negativ återkoppling. Prata om
handlingar och beteenden snarare än om
egenskaper.
8
BELÖNA RÄTTVIST
Se till att det finns tydliga policies
för löner och andra förmåner, och
att dessa efterlevs. Skapa enhetliga och
tydliga rutiner för lönesättning och löne
samtal. När den individuella lönesättning
en upplevs som rättvis, vare sig den byg
ger på mätbara kriterier eller bedömning
ar, blir den ett viktigt verktyg för coachning
och utveckling, medan motsatsen kan för
pesta de bästa relationer på en arbetsplats.
Samma sak gäller befordringar, beröm och
firande av högtidsdagar.
www. previa.se 9
VAR EN FÖREBILD
Att själv agera som du vill att dina
medarbetare ska göra är ett av de ef
fektivaste sätten att påverka i rätt riktning.
Det gäller inte minst hur ni beter er mot
varandra: Att visa omsorg, ge beröm och
konstruktiv kritik samt att ta ansvar för
trivseln i de gemensamma lokalerna.
Bjud på din egen arbetsglädje och
sträva efter att vara konsekvent i både tal
och handling. Kritisera inte den som inte
är närvarande och bidra inte till ryktes
spridning. Håll dina löften och tala alltid
sanning.
10
KOM IHÅG DIG SJÄLV
Chefens fokus på medarbetarna
och verksamheten kan lätt göra
att de egna behoven glöms bort. Viljan att
göra ett riktigt bra jobb leder i värsta fall
till ständig övertid, obefintlig återhämtning
och att den egna motionen prioriteras bort.
En sådan livsstil är direkt hälsofarlig och
utgör ett dåligt exempel för medarbetarna.
Se till att skaffa dig gedigen kunskap om
stressfrågor och om hur du kan arbeta och
leva på ett sätt som är långsiktigt hållbart.
Se också till att du får stöd av någon
som du kan prata öppet med om chefs
rollen: en coach, en mentor eller den egna
chefen. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
5
6
Engagera medarbetarna
Varje medarbetares kompetens och engagemang är
avgörande för organisationens effektivitet. Genom att
skapa förutsättningar för att ta till vara på kraften hos
medarbetarna kan man åstadkomma underverk och
överträffa verksamhetens mål. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
1
TYDLIGGÖR SYFTE OCH MÅL
Se till att det är tydligt för alla vad
som är poängen med det ni gör. Ju
mer ni fokuserar på nyttan för kunderna
och samhället, desto lättare är det att brin
na för att göra ett bra jobb. Sätt också upp
tydliga och relevanta mål på kort och med
ellång sikt. Bryt ner målen till den nivå där
medarbetaren direkt kan påverka. Bra mål
ska vara konkreta, realistiska och mätbara
– och de ska följas upp ofta. Fira alltid när
mål och delmål uppnåtts.
2
SKAPA DELAKTIGHET
Fråga medarbetarna hur de skulle
vilja utveckla verksamheten för att
ni tillsammans ska nå de uppsatta målen.
En förändringsplan som arbetats fram av
ledning och chefer riskerar att stöta på
motstånd, medan samma plan som tagits
fram med delaktighet från personalen har
större förutsättning att lyckas. Var tydlig
med var ansvar och beslut ligger i varje
fråga, så att delaktighet inte förväxlas med
konsensus och vetorätt för alla. Utnyttja
den kreativitet som föds i möten mellan
olika perspektiv och mellan medarbetar
nas skiftande bakgrunder och intressen.
3
HA HÖGA FÖRVÄNTNINGAR
Det finns otaliga undersökningar
som visar att våra prestationer kraf
tigt påverkas av de förväntningar vi har på
oss själva och varandra. Utgå från att varje
medarbetare alltid gör sitt bästa och tar ett
stort ansvar för sitt arbete. Lita också på att
alla kan utveckla nya kompetenser och bli
så mycket mer än de är i dag. Efterfråga
”dolda talanger” och uppmuntra kollegor
att utnyttja varandras kunskaper. Missa
inte ett tillfälle att bekräfta de höga för
väntningarna genom att ge frikostigt med
beröm.
4
GE ANSVAR
Medarbetare som känner att arbets
givare och chefer ger dem frihet och
ansvar mår bra på jobbet och presterar
bättre. Se till att det är tydligt vem som har
huvudansvaret för viktiga arbetsuppgifter
www. previa.se
och processer. Delat ansvar i grupp riske
rar att bli ingens ansvar, och den som får
ett mandat på pappret, men inga verkliga
befogenheter, tappar snart sugen.
de goda verktyg för att stärka och bekräfta
relationer.
5
8
6
9
VAR GENERÖS MED BERÖM
Beröm är en effektiv glädjespridare
och ett kraftfullt påverkansverktyg.
Det du berömmer ofta och mycket kom
mer att förstärkas, särskilt om du fokuse
rar på konkreta handlingar och beteenden.
Det kan också vara viktigt att vara tydlig
kring saker som inte fungerar bra, men låt
kritik utgöra en bråkdel av din återkopp
ling. Lyft bara problem som individen eller
gruppen har möjlighet att påverka, och kri
tisera aldrig en enskild medarbetare inför
kollegorna. Uppmuntra också medarbetar
na att själva ge återkoppling till varandra.
LYFT FRAM GODA EXEMPEL
Hitta sätt att regelbundet och syste
matiskt sprida goda exempel. Låt
exempelvis varje personalmöte eller var
je veckobrev innehålla en stående punkt
för detta. Det kan gälla arbetsinsatser som
följer de uppsatta värderingarna, medarbe
tare som provat att göra något på ett nytt
sätt eller någon som åtgärdat ett problem.
Främja en kultur där medarbetarna själ
va uppmärksammar och berömmer både
andras och sina egna insatser. Motarbeta
aktivt Jantelagen.
7
SE ALLA
Alla medarbetare är unika individer
med unika kompetenser och behov.
Den nyanställde medarbetaren behöver ett
annat sorts ledarskap än den nyligen be
fordrade eller den som befinner sig i en
svacka efter många års topprestationer.
Visa intresse för hur medarbetare arbetar,
hur de tänker och hur de uppfattar ditt led
arskap. Gör lyssnandet till en av dina vik
tigaste sysslor. Var noga med bemärkelse
dagar och traditioner: Rätt hanterade är
www. previa.se LÄR NYTT VARJE DAG
Organisationer och företag som
lyckas inlemma lärande i det dagli
ga arbetet har större möjlighet att lyckas på
sikt. Se till att det finns utrymme i tidspla
neringen till att lära av varandra och till att
utvärdera genomförda projekt och andra
insatser. Uppmuntra medarbetare att dela
med sig av sina specialkunskaper, kanske i
form av ett minifördrag över en fika eller
lunch. I en lärande organisation är med
arbetarnas deltagande i externa kurser en
självklarhet, men bara ett komplement till
den dagliga läroprocessen.
SKRIV INDIVIDUELLA
UTVECKLINGSPLANER
Formulera tillsammans med var
je medarbetare vilka långsiktiga mål som
hon eller han ska sträva mot. Dokumentera
också styrkor och områden för utveckling
samt vilket stöd medarbetaren önskar. Till
sammans med några konkreta åtgärder och
tydliga ”att tänka på” -punkter blir detta en
individuell utvecklingsplan som ni gemen
samt kan utgå från i utvecklingssamtal och
lönesamtal. Tänk på att begränsa antalet
förbättringspunkter till ett hanterbart fåtal.
10
STÖD LEDARNA
I den större organisationen
måste ledare och chefer få bäs
ta möjliga förutsättningar att göra ett bra
jobb. Det handlar bland annat om en rimlig
arbetsbörda: en lagom stor grupp att leda
och tillräckligt med tid för att kombinera
chefskapet med andra arbetsuppgifter. För
att en ledare ska utvecklas och få förtro
ende att leda behövs träning på att tänka
strategiskt, agera långsiktigt och fatta ge
nomtänkta beslut. Se till att cheferna har
det stöd de behöver i form av utbildning,
kompetensutveckling och coachning. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
7
8
ORGANISATIONEN
Effektivisera
organisationen
Effektivitet handlar om att rätt person gör rätt saker vid rätt tid.
Då ökar medarbetarnas kapacitet och verksamhetens konkurrens
kraft. Effektivitet är allas ansvar och en viktig faktor för att vi ska
trivas på vår arbetsplats. Det ställer krav på välfungerande verktyg
och stöd genom hela organisationen. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
jobbet. I takt med att vårt samhälle föränd
ras allt snabbare från produktion av saker
till samverkan i nätverk blir människorna
allt viktigare. Ha därför alltid fokus på hur
den enskilda medarbetaren kan få optima
la förutsättningar att bidra och utvecklas i
arbetet.
1
FOKUSERA PÅ
DET VIKTIGASTE
Den som ser sig omkring på en van
lig arbetsplats kan lätt hitta hundratals sa
ker som skulle kunna förbättras i jakt på
en effektivare arbetsprocess. En lista som
kan skapas, ett möte som kan hållas eller
en rutin som kan förtydligas. Men innan ni
lägger ner kraft på första bästa förbättring
spotential kan det vara viktigt att funde
ra på vilka processer i er verksamhet som
är själva huvudsaken. Fokusera på förbätt
ringsarbete som verkligen bidrar till att ni
når era mål, och låt annat vara.
2
SATSA PÅ DEN
MÄNSKLIGA FAKTORN
Ibland kan man få för sig att det
är verktyg, instruktioner och checklistor
som gör att en arbetsplats fungerar och
levererar. Men i verkligheten är det alltid
människor av kött och blod som ska göra
3
EFTERFRÅGA FÖRSLAG TILL
FÖRBÄTTRINGAR
Var tydlig med att välkomna alla för
slag som syftar till att förbättra verksam
heten. Många har en särskild förslagslåda
eller en stående punkt på personalmötet.
Se till att alla förslag får ett snabbt svar och
en tydlig återkoppling. Tacka även för för
slag som du som chef eller ni som lednings
grupp inte väljer att gå vidare med. Låt lus
ten att utvecklas bli en del av er kultur.
4
TYDLIGGÖR ANSVAR
OCH ROLLER
Se till att alla har klart för sig vem
som ansvarar för viktiga uppgifter och pro
cesser, och att varje person så långt som
möjligt gör det hon eller han är bäst på.
Otydliga ansvarsförhållanden och käns
lan av att ens kompetens inte tas till vara
är vanliga orsaker till vantrivsel, konflikter
och stressrelaterad ohälsa. Skapa en kultur
där olikheter ses som en styrka. Fundera
www. previa.se
ORGANISATIONEN
också över vad som är en optimal grupp
storlek, både för chefernas möjligheter att
se alla individer och för möjligheterna att
bygga laganda.
5
FÖLJ UPP SJUKFRÅNVARO
Sjukfrånvaro är ofta ett tydligt kvit
to på hur organisationen mår. Följ
regelbundet upp hur den samlade kort
tids- och långtidsfrånvaron utvecklas, och
analysera orsaker till både ökningar och
minskningar. Överväg att skaffa externt
stöd i form av rehabsamordnare och sta
tistikuppföljning samt möjlighet till med
icinsk rådgivning i samband med sjuk
anmälan. Skapa också rutiner som gör
att chefen uppmärksammas på ökad eller
upprepad korttidssjukfrånvaro hos en en
skild medarbetare. Följ upp genom att stäl
la öppna och intresserade frågor till med
arbetare om hälsan, trivseln på jobbet och
livet i övrigt.
6
AGERA TIDIGT VID OHÄLSA
Agera snabbt vid tecken på ohälsa
hos en medarbetare eller i en grupp.
Ju tidigare insatser desto större möjlighet
att sänka sjukfrånvaron. Den som får hjälp
i god tid vid längre sjukskrivning, uppre
pad frånvaro eller andra tecken på ohälsa
har större möjlighet att snabbt komma till
baka i arbete. Tveka inte att ta extern hjälp
i ett tidigt skede.
7
VÅGA GÖRA FEL
Se till att hela organisationen präg
las av en tillåtande attityd där det är
mänskligt att göra fel. Uppmuntra medar
betare att prova nya sätt att göra saker. An
vänd testballonger: Gör först ett försök i
liten skala, där kostnaden för ett misslyck
ande är liten, och gå sedan upp i storlek
om det första testet visade sig framgångs
rikt. Var noga med att ge tydligt stöd utan
förmaningar till den som berättar om ett
misstag.
www. previa.se 8
HÅLL EFFEKTIVA MÖTEN
Försök att minska antalet möten.
Korta ner de som ändå ska hållas
till runt 45 minuter och minska om möj
ligt antalet deltagare. Se till att det alltid
finns ett tydligt syfte: Handlar det om att
ge information, inspirera, efterfråga syn
punkter, generera idéer eller att fatta be
slut? Normalt bör varje diskussion kunna
summeras med ett tydligt svar på frågan
”Vad är nästa konkreta åtgärd, och vem
ansvarar?”
Kom överens om enkla mötesregler,
som att hålla start- och sluttider och att
mobiltelefoner stängs av. Maximera an
talet konstruktiva förslag genom att hålla
isär kreativa idéspån från diskussioner och
beslutsfattande.
9
JOBBA SMART
Många har självstyrande arbeten
som ställer höga krav på fokus och
ständiga prioriteringar. Ofta sker arbe
tet parallellt i flera olika projekt, och ”att
göra-listorna” kan göras oändliga. Upp
muntra medarbetare att dela med sig av
tips till varandra när det gäller planering
och effektiv tidsanvändning, inte minst
mejlhantering. Överväg också att bjuda
in en professionell föreläsare eller coach
på området. Prata igenom på vilka om
råden ni behöver vara noga med kvali
teten och när ”good enough” får gälla.
10
BÄDDA FÖR FÖRÄNDRING
En bra chef sätter upp tydliga
mål för förändringsprocesser
och pekar ut färdriktningen i form av lång
siktiga visioner. Förändringar uppfattas
ofta som hotfulla och det är svårt att und
vika en period av motstånd. Men genom
att förklara vad som behöver göras kon
kret och vad förändringen syftar till ökar
förutsättningarna för att alla ska kunna bi
dra konstruktivt. Kontinuerlig information
och dialog är avgörande för att lyckas. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
9
10
VÄGEN TILL MÅLET
Hälsofrämjande
arbetsplats
Att systematiskt arbeta med arbetsmiljö och hälsa är avgörande för
att skapa konkurrensförmåga och långsiktig lönsamhet. En hållbar
arbetsplats ger förutsättningar för medarbetare att prestera. Ingen
ska behöva bli sjuk eller skadas av sitt arbete. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
1
GÖR ARBETSMILJÖN TILL
ETT GEMENSAMT ANSVAR
Ett framgångsrikt hälsofrämjande ar
bete förutsätter att medarbetarna är med på
tåget redan från början. Ledningen bör vara
tydlig med de höga ambitionerna – att arbe
tet ska bidra till ökad hälsa eftersom med
arbetarnas hälsa är en avgörande fram
gångsfaktor för hela organisationen. Men
de konkreta åtgärderna i riktning mot en
hälsofrämjande arbetsplats bör utformas
i samarbete mellan personal och ledning.
2
KARTLÄGG HÄLSOLÄGET
Erbjud alla medarbetare att delta i en
arbetsmiljö- och hälsokartläggning
hos företagshälsan. Kartläggningen bör
innehålla såväl konditionstest och person
lig intervju samt eventuell provtagning för
att för att ge en bra bild av det samlade häl
soläget. De individuella resultaten bör en
dast delges den enskilda medarbetaren i ett
hälsocoachande samtal. Gruppens samlade
värden är det viktigaste resultatet och visar
vad som behöver särskilt fokus. Att kartläg
ga hälsoläget väcker förväntningar – så var
beredd på att arbeta med resultatet.
3
IDENTIFIERA
FRISKFAKTORER
Utifrån kartläggningen och gemen
samma diskussioner kan ni – gärna med
stöd från någon som har ett utifrånper
spektiv på er verksamhet – börja formule
ra vilka förhållanden, processer, vanor och
rutiner som får er att må bra. Kom ihåg att
se hela människan: kropp och själ hör ihop.
Börja med att lista allt som redan finns på
plats och som fungerar hälsofrämjande,
för att därefter diskutera vilka förändring
ar som kan öka hälsan ytterligare.
4
GÖR EN HANDLINGSPLAN
MED TYDLIGA MÅL
Sätt upp konkreta, realistiska och
mätbara mål för det hälsofrämjande arbe
tet. Det kan handla om att höja värdena i
hälsoundersökningar, eller om minskad
sjukfrånvaro, mindre övertid eller fler rök
fria medarbetare. När en kartläggning av
målen för hälsoarbetet satts upp bör dessa
sammanfattas i en konkret och kronolo
giskt uppbyggd handlingsplan. Bestäm vad
som ska genomföras, när det ska göras och
vem som är ansvarig. Gör handlingsplanen
till ett levande dokument, som regelbundet
uppdateras.
5
UTBILDA CHEFERNA
Varje arbetsledande chef har en
nyckelroll i det hälsofrämjande ar
betet, både som förebild och som en avgö
rande del av sina medarbetares arbetsmiljö.
Se till att varje chef har en grundläggande
www. previa.se
VÄGEN TILL MÅLET
hälsokompetens och förstår sin roll både
som förebild och som ledare.
6
UTSE HÄLSOINSPIRATÖRER
För att få extra fart på hälsoarbetet
kan hälsoinspiratörer utses – med
arbetare med ett särskilt uppdrag att inspi
rera kollegorna till en hälsofrämjande livs
stil, exempelvis genom att ta initiativ till
gemensam träning. Se till att hälsoinspira
törerna får en utbildning, mandat och tid
för uppgiften. Tydliggör skillnaden mellan
inspiratörens och chefens ansvar, och se till
att inspiratören och chefen stöder varandra
i sina olika hälsofrämjande roller.
7
STÖD DET HÄLSOSAMMA
Utnyttja möjligheten att erbjuda
medarbetare friskvårdsbidrag till
motion, exempelvis i form av ett årskort på
en träningsanläggning. Stegtävlingar och
gruppövningar är andra sätt att inspirera
till ökad fysisk aktivitet. En generöst tillta
gen fruktkorg är ett bra sätt att uppmuntra
till nyttiga mellanmål och bättre kostvanor.
Bullar, kakor och sötsaker ökar risken för
ohälsa och gör att vi orkar mindre.
8
TALA OM HÄLSA OCH LIVSSTIL
I MEDARBETARSAMTALEN
Genom att fråga om hälsa och livs
stil i samtliga medarbetarsamtal kan häl
soarbetet få en skjuts framåt på både indi
vid- och arbetsplatsnivå. Det ger chefen en
naturlig arena för att ta upp frågor om livs
stil, som kost, motion, alkohol och tobak.
Samtidigt blir medarbetarsamtalet en platt
form för att identifiera såväl friskfaktorer
som hälsohinder på arbetsplatsen.
9
ANVÄND LAGEN
Se lagen om systematiskt arbets
miljöarbete som en grund och ett
stöd i arbetet för en hälsofrämjande ar
betsplats. Gå in på Arbets
miljöverkets
hemsida och skaffa dig kunskap om vilka
www. previa.se lagkrav och rekommendationer som gäller
för just er verksamhet. Var noga med att
inte låta lagen bli norm. För att bidra till
strategisk verksamhetsutveckling, ökad ef
fektivitet och konkurrensfördelar behöver
ambitionsnivån vara högre än så.
10
TA HJÄLP UTIFRÅN
Ett kontinuerligt samarbete med
en företagshälsa ger arbetsgiva
ren en strategisk partner i det långsiktiga
hälsofrämjande arbetet. Företagshälsans
erfarenhet och utifrånperspektiv kan bi
dra till att ni får upp ögonen för både möj
ligheter och risker som ni annars riske
rar att missa. Inom företagshälsan finns
många kompetenser, såsom arbetsmiljö
ingenjör, beteendevetare, företagsläkare,
företagssköterskor, hälsoutvecklare, orga
nisationskonsulter och ergonomer. Funde
ra över vilket stöd just ni behöver innan ni
väljer leverantör. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
11
12
ARBETSMILJÖN
Positivt arbetsklimat
Det sociala klimatet på arbetsplatsen påverkar allt från kreativitet
och självkänsla till effektivitet och leveranssäkerhet. Goda relationer
mellan medarbetarna och insatser för att motverka negativ social
stress bidrar kraftigt till lönsamheten och till att organisationen når
sina mål. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
1
SÄG HEJ
Trevliga arbetskamrater och bra rela
tioner på jobbet är avgörande hälso
faktorer för de allra flesta anställda. Vårda
fikapausen och andra tillfällen till socialt
samspel. Vi är varandras arbetsmiljö och
ett öppet klimat kollegor emellan gör stor
skillnad för trivseln. Skapa en kultur där
det ofta bjuds på leenden och där det är
självklart att hälsa på varandra första gång
en man träffas för dagen.
2
eller liknande verksamheter. Säkerställ att
alla medarbetare känner och förstår vilken
roll de kan spela på resan mot framtidsvi
sionen, och se till att krav och resurser ba
lanseras därefter.
4
BYGG EN
ÅTERKOPPLINGSKULTUR
Ofta har chefen en nyckelroll när
det gäller återkoppling, men beröm och
konstruktivt levererad kritik kollegor emel
lan är också nödvändiga i en organisation.
Regelbunden feedback är nödvändig för att
den som är anställd ska känna sig sedd och
bekräftad. Uppmuntra medarbetarna att ge
varandra uppskattning och i att stötta kol
legorna i att utvecklas.
GÖR MENINGSFULLA SAKER
Forskning har visat att vår hälsa på
verkas av huruvida vi uppfattar vårt
arbete som viktigt eller inte. Och det är
kanske inte så konstigt – vem mår bra av
att gå till ett jobb som känns meningslöst?
Lönen är sällan en tillräcklig motivations
faktor för att vi ska trivas. Genom att vara
tydliga med verksamhetens övergripande
syfte kan företagets ledning bidra till med
arbetarnas hälsa. Ekonomiska framgångar
för företaget kan sporra, men försök for
mulera syftet i termer av hur er verksamhet
gör samhället lite bättre.
5
SKAPA SAMMANHANG
Genom att sätta in företagets strävan
mot det övergripande syftet i ett vi
dare perspektiv ökar förutsättningarna för
god hälsa bland medarbetarna. Beskriv den
historiska bakgrunden, måla upp framtids
visionen och jämför med konkurrenter
6
3
GE INFORMATION
Brist på information är en vanlig or
sak till stressrelaterad ohälsa, inte
minst i samband med förändringar. Bygg
upp rutiner som gör att alla medarbetare
får tillräcklig och begriplig information. I
förändringstider och när det uppstår osä
kerhet är det ofta viktigt att informera även
när budskapet är att det inte finns någon ny
information.
BALANSERA ARBETSLIVET
Se till att organisation, arbetsti
der och rutiner så långt som möj
ligt anpassas till den vardag som finns ut
anför företagets väggar: dagislämningar,
www. previa.se
ARBETSMILJÖN
fritidsintressen, äldre föräldrar och annat
som påverkar hur vi mår. Undvik över
tidskultur, sent kvällsmejlande och andra
vanor som gör det svårt att återhämta sig
från ett krävande arbete. Ha beredskap
för att stötta medarbetare som genomgår
kriser.
7
BEJAKA OLIKHETERNA
Att samarbeta med människor som
liknar en själv är tryggt och bekvämt.
Men det är knappast utvecklande eller lön
samt i ett samhälle där kreativitet, självstän
dighet och nätverkande blir allt viktigare.
En arbetsplats med jämn könsfördelning,
etnisk mångfald och människor med olika
bakgrunder och kompetenser är i längden
roligare, mer kreativ och mer konkurrens
kraftig. Se till att också utnyttja styrkan i
olikheterna när ni sätter samman arbets
grupper och enheter.
8
REAGERA SNABBT
MOT MOBBNING
Mobbning och kränkande särbe
handling är allvarliga arbetsmiljöproblem
som kräver snabba åtgärder från chefer och
ledning. För den som drabbas riskerar det
att leda till djupa och långtgående skador.
Var observant på tendenser till att någon
verkar vara ensam eller uteslutas ur samtal.
Se upp om ni börjar utveckla en ”rå men
www. previa.se hjärtlig” jargong – den kanske inte upp
skattas av alla. Ta snabbt hjälp utifrån om
ni inte rår på problemen på egen hand.
9
BETONA DET EGNA
ANSVARET
En person som på ett destruktivt sätt
kritiserar kollegor, verksamhet eller led
ning behöver få höra att den sortens bete
ende försämrar arbetsmiljön för andra och
att det inte är okej. Låt inte viljan att invol
vera och bjuda in till dialog förväxlas med
passivitet inför ryktesspridning, trakasse
rier eller ovilja att acceptera fattade beslut.
Förklara lugnt och tydligt att du kräver och
förväntar dig att personen agerar mer kon
struktivt. Om problemen fortsätter kan det
vara aktuellt att se hur ni kan hjälpa per
sonen att lämna arbetsplatsen och hitta ett
annat jobb där hon eller han trivs bättre.
10
HA ROLIGT TILLSAMMANS
Se till att jobbet inte bara är
jobb, utan ge utrymme i arbets
dagen för lek och humor. Inte minst när det
är tuffa tider behöver vi få lätta på tryck
et och skratta tillsammans. Att visa hjär
ta och värme mot varandra är viktigt för
kreativiteten. Ordna sociala aktiviteter på
konferenser eller efter jobbet som gör att
medarbetare lär känna fler sidor av varan
dra och får en starkare sammanhållning.
13
14
ARBETSMILJÖN
God fysisk arbetsmiljö
En hälsofrämjande och trygg arbetsplats som sätter välbefinnande
i fokus ökar såväl produktiviteten som arbetsglädjen. Arbetsgivaren
bär ansvar för att förebygga skador och ohälsa i arbetsmiljön, men
både chefer och medarbetare behöver samverka för att få en
fungerande miljö på arbetsplatsen. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
1
ARBETA SYSTEMATISKT
Den fysiska arbetsmiljön är vik
tigt både för att främja hälsa och för
att minska risken för skador och olyckor.
Som chef måste man veta vilka lagar och
regler som gäller och arbeta systematiskt
med arbetsmiljöfrågor. Varje olycka, till
bud och sjukdomsfall som kan förhindras
sparar både mänskligt lidande och peng
ar. Att r egelbundet göra riskbedömning
ar och upprätta handlingsplaner bidrar
till medarbetare som mår bra och preste
rar bättre.
2
VARIERA ARBETET
Belastningsskador till följd av lång
varig påfrestning på kroppen är fort
farande ett stort gissel i många yrken. Mon
teringsarbeten, plockarbeten vid löpande
band och vibrationer är typiska situationer
som riskerar att leda till skador som lång
samt smyger sig på och som tar lång tid att
läka. Nyckeln till effektivt förebyggande
stavas variation. Se till att arbetsuppgifter,
arbetsställning, verktyg och tempo varie
ras. Och undersök möjligheten att helt av
skaffa de mest monotona uppgifterna.
3
LYFT LÄTT OCH RÄTT
Ryggskador till följd av tunga lyft
är vanliga inom bland annat vår
den, byggsektorn och industrin. Det finns
inga exakta gränsvärden, men lyft över 25
kilo anses i de flesta fall olämpligt utan
hjälpmedel. Ställ tunga saker i knä- och
axelhöjd, bär alltid nära kroppen och hjälp
varandra vid tyngre lyft. Inom vården bör
strävan vara att en medarbetare aldrig för
flyttar en patient, utan att detta görs med
någon form av hjälpmedel. Se till att lära
ut goda rutiner för förflyttningsteknik och
annan belastningsergonomi redan i intro
duktionen av nya medarbetare, så att det
blir rätt från början.
4
SLÄPP IN FRISK LUFT
Föroreningar och damm i luften kan
lätt ge upphov till besvär och irrita
tion, särskilt hos den som är allergisk eller
överkänslig. Se till att ventilation och luft
rening fungerar och är anpassade till verk
samheten, lokalens utformning och an
talet människor som vistas där. Se också
över temperaturen i lokalen, bland annat
på arbetsplatser vid fönster och dörrar. Att
tvingas arbeta i kalldrag eller i ett för varmt
rum sänker både humöret och prestations
förmågan. Fråga vid behov företagshälsans
arbetsmiljöingenjörer om råd.
5
MÖBLERA OM
För många är skrivbordet, stolen, da
torskärmen, tangentbordet och mu
sen några av de viktigaste arbetsredskapen.
Försök inte spara pengar genom att välja
bort de hjälpmedel som fungerar bäst för
medarbetarna på det här området: En mu
sarm mindre är värd stora belopp. Ta gärna
www. previa.se
ARBETSMILJÖN
hjälp av en professionell ergonom så att var
och en har utrustning som passar – även
den som är särskilt kort eller lång, eller har
någon skada. Överväg också om ni kan ar
beta mer effektivt och kreativt i ett flexibelt
kontor utan fasta arbetsplatser.
6
TÄND LAMPAN
Se till att alla har bra belysning för
sina arbetsuppgifter. Ljuset ska vara
tänt, flimmerfritt och inte blända. Upp
mana medarbetare att gå ut i dagsljuset
under lunchen, särskilt under den mör
ka delen av året. Se också över ergonomin
kring datorskärmen och skrivbordet så att
ögonen inte överansträngs. Erbjud termi
nalglasögon och anpassa datorskärmens
upplösning och teckenstorlek. Ställ frågan
om behov av ytterligare arbetshjälpmedel.
9
UPPMUNTRA TILL RÖRELSE
De flesta av oss rör på oss alldeles
för lite för att må bra och preste
ra på topp. Minst en halvtimmes måttlig
motion behövs varje dag för att minska
risken för flera av de stora folksjukdomar
na. Se till att arbetsplatsens utomform
ning uppmuntrar till rörelse, till exempel
genom att placera skrivare en bit bort.
Ofta går det att få in motion i vardagen
genom att cykla eller promenera till job
bet eller ta trapporna i stället för hissen.
7
DÄMPA LJUDET
Glöm inte att allt oönskat ljud är
buller. Försök åtgärda källan till

eventuellt buller, vare sig det handlar om
maskiner eller människor, och överväg
ljuddämpning i lokalerna. A
rbetsplatser
med kontorslandskap, eller aktivitets
baserat kontor, behöver en tydlig policy för
hur var och en ska uppträda för att alla ska
kunna klara av koncentrationskrävande
arbetsuppgifter.
8
STÅ UPP – OCH SITT NER
Ny forskning visar att stillasittan
de utgör en hälsorisk. Att sitta stilla
länge i sträck ökar markant risken för att
dö i förtid, även för personer som tränar
regelbundet. På kontorsarbetsplatser är det
därför viktigt att skrivborden är höj- och
sänkbara, och att medvetenheten ökar om
behovet av att ofta stå upp och arbeta. För
den som står och går mycket i sin arbets
dag kan det i stället vara viktigt att sitta ner
och vila ben och fötter. Överlag gäller det
att byta arbetsställning ofta. Ta som tum
regel att nästa arbetsställning är den bästa.
www. previa.se 10
JOBBA HEMMA
Den nya tekniken gör det möj
ligt för många att jobba hemi
från. Utnyttja gärna möjligheten att göra
det att lättare kombinera arbete och fritid
genom att då och då slippa tidsödande re
sor till och från jobbet. Behovet av att träffa
arbetskamrater och kunder i fysiska möten
kommer aldrig försvinna, men att förlägga
vissa arbetsdagar till hemmet eller någon
annan plats kan minska stressen, öka livs
kvaliteten och bidra till fokus vid koncen
trationsarbete. Samtidigt kan behovet av
dialog öka mellan medarbetare och chef,
eftersom den ökade friheten behöver mot
svaras av ett stärkt eget ansvarstagande. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
15
16
ARBETSMILJÖN
Stress
Psykiska påfrestningar är en vanlig orsak till arbetsrelaterade besvär.
Korta perioder av stress är inte farliga, men långvarig hög stress
utan möjlighet till återhämtning är skadlig. Det kan leda till hälso
problem med sänkt arbetsförmåga – och ytterst till sjukskrivning.
VÅRA TIO BÄSTA TIPS
jobbar övertid blir ett viktigt föredöme
och en friskfaktor på jobbet. Chefen behö
ver också förstå att hans eller hennes eget
beteende riskerar att vara ett stressmoment
för medarbetarna. Konkret kan det inne
bära att undvika att mejla och ringa med
arbetare utanför arbetstid eller att freda
lunchrasterna.
3
1
SKAPA DELAKTIGHET
Engagemang och delaktighet motver
kar stress, så länge det finns tydliga
och rimliga mål för verksamheten. För att
må bra på jobbet behöver vi ha inflytande
över våra arbetsuppgifter och vår arbets
miljö. Ge snabb, tydlig och tillräcklig in
formation om måluppfyllelse, ekonomiska
resultat och förändringar. Säkra att varje
medarbetare har tydliga och rimliga mål
och att det är balans mellan ansvar och be
fogenheter. Följ upp och ge feedback – ofta.
2
UTBILDA CHEFERNA
En bra chef måste kunna hantera
både sin egen och medarbetarnas
stress konstruktivt. En chef som själv tar
regelbundna pauser, motionerar och inte
UPPMUNTRA TILL PAUSER
Varken hjärnan eller kroppen i öv
rigt mår bra av att arbeta långa peri
oder utan uppehåll. Se till att schemalägg
ningen, rutinerna och kulturen förutsätter
och uppmuntrar till korta pauser under
dagen och att alla tar en ordentlig lunch
rast. Underlätta vid behov med ett trevligt
personalrum. Även under arbetets gång
behöver hjärnan och kroppen ett varie
rat tempo och olika arbetsuppgifter för att
må bra. Såväl under en arbetsdag som un
der ett arbetsår behöver intensiva perioder
följas av lugnare stunder för att möjliggöra
återhämtning.
4
SÄTT GRÄNSER FÖR ARBETET
Att vara motiverad och hjälpsam
kan ibland göra det svårt att sätta
gränser för det egna engagemanget i arbe
tet. Stötta medarbetarna att ta kontroll över
sin arbetssituation genom att våga säga nej.
Utforma bemanningen och organisationen
så att arbetsbelastningen blir rimlig och så
att beordring av övertid bara behöver ske
www. previa.se
ARBETSMILJÖN
i undantagsfall. Ta aktivt avstånd från jar
gong och kultur som uppmuntrar till över
tidsarbete. Erbjud hjälp med att prioritera
vad som behöver göras omgående och vad
som kan vänta till senare. Hjälp medarbe
tare att sätta upp tydliga mål och avgränsa
vid behov ansvar och arbetsuppgifter.
5
MOTARBETA IT-STRESSEN
Den allt snabbare utvecklingen av
it-tekniken skapar stora möjligheter
till såväl effektivare arbetsprocesser som
större individuell frihet. Samtidigt innebär
ständig uppkoppling att arbetslivet allt mer
flyter ihop med privatlivet. Det blir svåra
re för många att släppa tankarna på jobbet
och få den återhämtning och vila de behö
ver – inte minst i form av en god nattsömn.
Skapa en tydlig policy om tillgänglig
het och försök undvika mejl och jobbsam
tal utanför kontorstid, om inte uppdraget
kräver det. Uppmuntra också medarbe
tarna att stänga av push-notiser och larm
i sina datorer och telefoner.
6
VÅGA GÖRA FEL
En av de vanligaste orsakerna till
stress är rädslan för att inte räcka till
och att misslyckas. Genom en tillåtande at
tityd skapas utrymme för öppen kommu
nikation, egna initiativ och olika åsikter. En
bra chef ger konkret feedback på såväl miss
lyckanden som framgångar och stöttar sina
medarbetare i både med- och motgång.
7
SE HELA MÄNNISKAN
Stressnivån och förmågan att hante
ra pressade jobbsituationer påverkas
också av hur medarbetarna har det på fri
tiden. Vänner, familj och meningsfulla fri
tidsintressen bidrar till återhämtning och
perspektiv på tillvaron. Omvänt kan re
lationskonflikter, skilsmässa och anhöri
gas sjukdom eller dödsfall göra att ener
gin inte räcker på jobbet. Detsamma gäller
för den som har ohållbart stora åtaganden
www. previa.se och ansvar, vare sig det gäller familjen, för
eningsliv eller andra fritidssysselsättning
ar. En bra chef ger stöd till en medarbetare
som går från jobbet till en alltför proble
matisk eller arbetstyngd fritid. Ibland kan
det räcka med en omtänksam fråga, andra
gånger kan ett erbjudande om professio
nellt samtalsstöd vara det som behövs.
8
MOTIONERA
Ett säkert sätt att förebygga stress är
vardagsmotion. En rask promenad
på en halvtimme varje dag kan räcka, ex
empelvis till eller från jobbet. Att röra på
sig gör också att nattsömnen blir bättre. Er
bjud skattefria friskvårdsbidrag och upp
muntra medarbetarna att cykla eller pro
menera till jobbet.
9
LÄR KÄNNA
VARNINGSSIGNALERNA
Stress påverkar både kroppen och
psyket. Genom att vara observant på van
liga stressymtom går det att ställa rätt frå
gor och vid behov se över arbetsmiljön.
Tidiga tecken kan vara trötthet, sömn
problem, huvudvärk, hjärtklappning, för
sämrat minne, koncentrationssvårigheter,
humörsvängningar eller att man blir mer
infektionskänslig. En bra chef tar sig tid att
regelbundet fråga hur medarbetare mår.
10
TA HJÄLP
En medarbetare som uppvisar
tecken på kontinuerlig stress be
höver hjälp. Om inte problemen kan lösas
på kort tid av medarbetaren med stöd av
chefen måste ni gå vidare. Långvarig stress
riskerar att stå både individen och organi
sationen dyrt i form av lidande, försämrad
prestation och sjukskrivning. Ta hjälp av
andra i organisationen eller kontakta före
tagshälsan. Åtgärderna kan handla om allt
från kostråd och träning i medveten när
varo till nya arbetsuppgifter och översyn av
IT-miljön.
17
18
UTSATTA SITUATIONER
Det svåra samtalet
Ibland måste man som chef hålla i svåra samtal med medarbetare.
Det kan handla om känslig kritik, att ta upp personliga frågor som
påverkar arbetet eller att ge ett trist besked om tjänster och arbets
uppgifter. Att vara väl förberedd gör det enklare att genomföra
svåra samtal. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
1
VÄLJ RÄTT TILLFÄLLE
Skjut inte upp samtalet mer än abso
lut nödvändigt, utan genomför sam
talet så fort du har hunnit förbereda dig.
Se till att ni kan sitta ostörda i ett rum där
ingen annan riskerar att avbryta er. Stäng
av din telefon, både för att slippa störning
ar och för att visa vilken vikt du lägger vid
samtalet. Se till att ha avsatt tid även efter
mötet, som marginal och för din egen re
flektion och mentala återhämtning.
2
TÄNK IGENOM FÖRST
Förbered vad du ska säga genom
att skriva ner stolpar på ett pap
per. Tänk på att den som är upprörd kan
ha svårare att ta till sig många budskap
och att risken är att bara en liten del av
det du sagt blir ihågkommet. Var därför
noga med att begränsa dig till det allra
viktigaste, och försök att hålla fast vid
detta även när du i samtalet svarar på
frågor och reaktioner. Bestäm dig för att
behålla lugnet och be om att få återkom
ma med ditt svar om du tvekar kring hur
du ska besvara kritik eller svåra frågor.
3
SKAFFA STÖD
Som chef behöver du utbildning i
att hålla svåra samtal. Stäm alltid av
ditt budskap med en chefskollega eller din
egen chef, gärna i form av ett enkelt roll
spel. Undvik däremot att involvera kolle
gor till den som du ska ha ett svårt samtal
med, eftersom det lätt kan leda till lojali
tetskonflikter och ryktesspridning. Över
väg att anlita externt stöd om det inte finns
någon som du naturligt kan vända dig till
inom den egna organisationen.
4
BE NÅGON
ANNAN VARA MED
Ibland kan det vara bra om en tred
je person finns med som stöd under sam
talet, någon som har till uppgift att ge stöd
åt medarbetaren eller att underlätta sam
talet utifrån en neutral position. Om syftet
är att ge stöd till medarbetaren bör det vara
medarbetaren själv som bestämmer om det
ska ske och vem det i så fall ska vara. Det
kan exempelvis vara en kollega, en fack
representant eller en beteendevetare från
företagshälsan.
5
VAR TYDLIG
Kom snabbt till saken och framför
ditt budskap kort och koncist. Hän
visa gärna till policies eller andra formel
la dokument som är relevanta i samman
hanget. Försök sedan att hålla fast vid ditt
budskap och upprepa det gärna flera gång
er under samtalet. Leta efter kompromis
ser, men var tydlig med vilka dina abso
luta krav är.
6
VAR KONSTRUKTIV
Framför aldrig kritik som bygger på
saker som andra har berättat för dig,
www. previa.se
UTSATTA SITUATIONER
utan håll dig alltid till vad du själv vet ge
nom situationer där du varit närvarande.
Om detta innebär att du får svårt att ge
nomföra viktiga samtal med dina medar
betare så är det troligen ett tydligt tecken på
att du behöver förändra din arbetssituation
för att kunna vara en mer närvarande chef.
Den kritik du framför bör också fokuse
ra på konkreta beteenden och faktiskt age
rande samt vilket resultat du vill uppnå för
verksamheten. Undvik att kritisera i termer
av personlighet, avsikter och moral.
7
BE OM RESPONS
Fråga om medarbetarens syn på det
du tagit upp och vad du sagt. Be se
dan gärna medarbetaren att själv formule
ra förslag till lösningar på eventuella pro
blem som ni diskuterar. Det är ofta bra att
erbjuda betänketid och att ni ses igen vid
ett senare tillfälle, särskilt om ämnet leder
till upprörda känslor. Låt medarbetaren stå
i fokus och håll inne med dina egna känslor
om du hamnar i affekt. Medarbetaren kan
aldrig ge tröst om du anser att ditt upp
drag är svårt.
8
LYSSNA OCH BEKRÄFTA
Lyssna på medarbetaren utan att
avbryta och anteckna vid behov
stolpar om saker som du kan vilja kom
mentera eller fråga mer om. Bekräfta
www. previa.se genom att kort och med egna ord sam
manfatta medarbetarens syn på saken och
fråga om du har uppfattat rätt.
Fokusera gärna på känslor och behov:
Hur känns det i den aktuella arbetssituatio
nen? Hur känns det just nu? Vad är viktigt
för dig i den situation vi diskuterar, och ef
ter det här mötet? Var beredd på att känsli
ga samtal kan leda till tårar.
9
SAMMANFATTA
Avsluta mötet genom att samman
fatta vad som sagts. Fråga gärna
om ni är överens om sammanfattningen
och om det är något mer som medarbeta
ren vill ta upp. Sätt gärna upp en tid för ett
uppföljningsmöte, och var samtidigt tydlig
med att du är tillgänglig för avstämningar
även dessförinnan om medarbetaren skulle
ha behov av det.
10
FÖLJ UPP
Följ upp samtalet genom att
skriva egna minnesanteckningar
av det som sagts. Överväg att också skicka
korta noteringar i form av överenskommel
ser eller att göra-punkter till medarbetaren.
Var beredd på att det kan komma starka re
aktioner i ett senare skede. Erbjud vid be
hov medarbetaren samtalsstöd med exem
pelvis en beteendevetare eller psykolog på
företagshälsan. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
19
20
UTSATTA SITUATIONER
Konflikter på jobbet
En chef måste vara rustad för att hantera konflikter mellan med
arbetare. En olöst motsättning innebär nästan alltid att effektivitet
och kreativitet minskar kraftigt – och medför hälsorisker för de
inblandade. VÅRA FEM BÄSTA TIPS
1
4
2
5
RÄKNA MED BRÅK
Tydliga roller och en kultur som upp
muntrar till konstruktiv återkoppling
minskar riskerna för konflikter. Men när
människor gör saker tillsammans uppstår
motsättningar.
Se till att ha handlingsberedskap för
egen del och överväg att skapa en konflikt
hanteringsplan på arbetsplatsen. Då blir
det lättare för dig som chef att agera tyd
ligt och konsekvent vid konflikter.
TA TAG I DET DIREKT
Agera direkt när du misstänker att
det finns en begynnande konflikt
mellan medarbetare. Ju tidigare du tar upp
frågan desto lättare blir det att hitta en kon
struktiv lösning – be gärna medarbetarna
komma med förslag.
Du orsakar nästan ingen skada genom
att fråga en gång för mycket, men att vän
ta i rädsla för att agera förhastat kan stå
verksamheten dyrt.
AGERA SNABBT MOT
KRÄNKNINGAR
Skapa tillsammans med medarbe
tarna rutiner för att kunna fånga upp sig
naler på kränkande särbehandling, exem
pelvis förolämpningar, utfrysning eller
sexuella trakasserier. När det finns såda
na indikationer måste arbetsgivaren utre
da saken och vidta åtgärder för att få stopp
på det.
TA STÖD UTIFRÅN
Se till att stämma av med någon som
kan se på saken med ett utifrånper
spektiv. Om situationen är komplicerad, ta
stöd utifrån så tidigt som möjligt. Din roll
i sammanhanget kanske underminerar din
förmåga att hantera konflikten, oavsett vil
ken kompetens du har. 3
FOKUSERA PÅ BEHOVEN
Konflikter beror ofta på att
människor upplever att andra
står i vägen för de egna målen och be
hoven. Lösningen handlar därför ofta
om att hitta vägar att tillfredsställa de
inblandades behov. Se därför till att
var och ens behov verkligen hamnar
på bordet. Ställ frågan: Vad är det som är
viktigt för dig i det här sammanhanget, för
att du ska må bra och nå dina mål?
www. previa.se
UTSATTA SITUATIONER
Kriser och tillbud
Olyckor, dödsfall och stora ekonomiska svårigheter är traumatiska
händelser som ställer höga krav på chefer och arbetsgivare. Kriser
kan drabba både en grupp och en enstaka individ, såväl på jobbet
som i privatlivet. VÅRA FEM BÄSTA TIPS
I SAMTLIGA fall är det viktigt med ett
snabbt och stödjande agerande från chefer
och ledning. Ta hjälp utifrån för att bygga
kompetens och som stöd i en akut situation, men lämna inte över ansvaret.
1
FÖRBERED ER PÅ DET VÄRSTA
Det viktigaste med en bra krisplan
är arbetet på vägen till att skapa den.
Ni bygger kompetens och insikt genom att
gemensamt diskutera vilka kriser som kan
drabba er och hur ni kan förebygga dem. Se
till att krisplanen tydligt beskriver även hur
ni regelbundet ska uppdatera den, och vem
som är ansvarig för att det sker.
2
LÄR DIG KRISENS FÖRLOPP
För att kortfattat beskriva ett kom
plicerat förlopp kan krisen delas in i
faser, men i verkligheten rör vi oss ofta ”två
steg framåt och ett steg bakåt”. I den så kall
ade chockfasen skyddas vi från en skräm
mande upplevelse genom att avskärma oss
från den eller helt förneka den, vilket fel
aktigt kan uppfattas av omgivningen som
ett tecken på att den drabbade inte behö
ver hjälp.
I reaktions- och bearbetningsfaserna
kommer känslorna desto starkare, först
osorterat och kanske aggressivt, sedan mer
metodiskt och resonerande. I nyoriente
ringsfasen accepterar vi faktum och låter
det skedda bli ett avstamp för en omstart
med nya förtecken. Ofta kan det dröja ett
helt år eller mer innan vi når dit.
www. previa.se 3
GE SOCIALT STÖD
Krisens olika faser kräver olika sor
ters stöd från omgivningen. I det
akuta skedet är det avgörande att visa om
sorg om den som drabbats. Fokusera på
att ge mänsklig närhet i tid och rum, mat
och dryck samt att generöst lösa praktis
ka saker åt den drabbade. Följ upp under
lång tid genom att ställa den enkla frågan:
Hur känns det nu? Erbjud möjlighet att
anlita en beteendevetare eller psykolog för
samtalsstöd.
4
INFORMERA FLITIGT
Den höga osäkerheten är ofta en bi
dragande faktor till den skrämman
de upplevelsen av en kris: Vad är det som
har hänt? Hur kunde det ske? Hur påverkar
det mig? Utgå från att du inte kan informe
ra nog mycket i samband med en kris. Även
upprepad information om att det inte finns
någon ny information är viktig att ge. Tänk
också på att använda samma budskap i oli
ka kanaler – i personalmötet, i det enskilda
samtalet och på internwebben. Ta stöd ut
ifrån om ni får kritiska frågor från media.
5
STÖTTA OMGIVNINGEN
Den som drabbas av en kris behöver
stöd, allra mest från de som står den
drabbade nära. Vilka möjligheter har du att
stötta arbetskamrater, familj och vänner?
Ta kontakt med dem och visa att du upp
skattar deras stöd. Erbjud praktisk hjälp el
ler tillgång till professionellt samtalsstöd. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
21
22
SVÅRA FRÅGOR
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna, ändå
talas det ofta tyst om detta. Men, när nedstämdhet, ångest eller
andra psykiska besvär blir långvariga behöver man få hjälp. Som
chef kan man i många fall bidra till en förändring som motverkar
sjukskrivning eller påskyndar rehabilitering. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
1
ARBETA FÖREBYGGANDE
Ett gott socialt klimat och förebyg
gande åtgärder mot stressrelaterade
besvär är det bästa sättet att förebygga psy
kisk ohälsa hos medarbetarna. Det handlar
bland annat om en tydlig fördelning av ar
betsuppgifter och att ansvar och befogen
heter följs åt.
Se också till att medarbetarna har möj
lighet att påverka sina arbetsuppgifter och
är delaktiga i förändrings- och utvecklings
arbete. Se över vilka möjligheter arbetsplat
sen har att anställa personer med psykis
ka funktionshinder – en arbetsplats där
människor med olika förutsättningar och
erfarenheter ryms får högre i tak och stör
re kreativitet.
2
UTVECKLA KOMPETENSEN
Ju mer medveten en person är om
psykisk hälsa, desto bättre kommer
hon att kunna ta hand om sig själv. Ta gär
na initiativ till kompetenshöjande föredrag
om stress och psykisk hälsa. Uppmuntra
medarbetarna till motion genom exem
pelvis friskvårdsbidrag och erbjud perso
ner med sömnsvårigheter att gå sömnskola.
Skapa också medvetenhet om behovet av
återhämtning i stort och smått för att kun
na prestera bra över tid.
3
MINSKA STIGMATISERINGEN
Arbeta för en gemensam värde
grund där alla behandlas med
respekt. Utveckla också ett tillåtande kli
mat där medarbetare kan våga berätta om
de har det tufft eller mår dåligt. Att kunna
berätta om upplevelser av psykisk ohälsa
för en accepterande omgivning kan vara
befriande och lättande. Erbjud stöd vi de
individuella medarbetarsamtalen. Prata
med varandra, inte om varandra.
4
VAR UPPMÄRKSAM
PÅ TIDIGA SIGNALER
Lär dig känna igen tidiga tecken på
psykisk ohälsa. Det kan handla om ökad
sjukfrånvaro, trötthet eller en tydlig presta
tionsförsämring. Medarbetare som börjar
komma för sent eller som omotiverat ar
betar över mer än vanligt kan också vara
i riskzonen.
Andra tidiga tecken på psykisk ohälsa
kan vara häftiga humörsvängningar, hu
vudvärk eller att personen tappar sitt sin
ne för humor.
5
VÅGA FRÅGA
Om du ser tecken på att en medar
betare inte mår bra, ta snabbt initia
tiv till ett enskilt samtal. Var stödjande och
ställ frågor på ett öppet sätt utan att värde
ra. Det viktiga är att du lyssnar, inte att du
kommer med en färdig lösning direkt.
Tipsa gärna om möjligheten att ta del av
tillförlitlig information på internet, till ex
empel 1177, Vårdguiden eller den nationella
kampanjen Hjärnkoll.
www. previa.se
SVÅRA FRÅGOR
8
HJÄLP TILL RÄTT STÖD
Tidiga insatser underlättar återgång
till arbetet. Vid lättare depressioner
eller ångest kan företagshälsan eller pri
märvården i regel erbjuda tillräckligt stöd.
Vid svårare depressionstillstånd och andra
symtom på psykisk sjukdom kan psykia
trisk expertis behöva kopplas in.
För att få råd och en första bedömning
av vilka insatser som behövs kan du som
chef vända dig till exempelvis företagshäl
sans rehabsamordnare.
9
6
GLÖM INTE KOLLEGORNA
Var medveten om att psykisk ohälsa
hos en medarbetare ofta inverkar på
hela arbetsgruppen. Situationen kan både
leda till oro, svåra sociala situationer och
en ökad arbetsbörda när någon inte kan ar
beta fullt ut.
Samtidigt kan kollegornas vänskap och
omsorg vara en viktig resurs för den drab
bade på vägen mot att må bättre. Var öppen
och ärlig mot arbetsgruppen utan att bry
ta den sekretess du lovat den person som
mår dåligt.
7
HÅLL KONTAKTEN
Om psykiska besvär leder till sjuk
skrivning är det viktigt att arbets
givaren agerar klokt för att bidra till att
frånvaroperioden inte blir längre än nöd
vändigt. Det allra viktigaste är att redan
från början hålla kontakten. Visa att du
fortfarande räknar medarbetaren till ar
betsgruppen genom att fortsätta bjuda in
till konferenser och sociala aktiviteter.
Bestäm tid för när ni ska höras eller
träffas nästa gång, och hör av dig även om
medarbetaren inte självmant tar kontakt.
www. previa.se SAMARBETA OM STÖDET
Se till att tidigt skapa en direktkon
takt med Försäkringskassan, före
tagshälsan och eventuella andra vårdgivare.
Efter en första bedömning kan företagshäl
sans rehabsamordnare koordinera insat
serna under rehabiliteringen.
Skapa en gemensam plan för hur ni ge
mensamt och var och en för sig bäst kan
bidra till att den drabbade kan må bättre.
Glöm inte att medarbetaren självklart är
huvudpersonen.
Beroende på situationen kan det ock
så vara bra att ha en upparbetad kontakt
med familjen och andra anhöriga till den
som drabbats.
10
GE STÖD VID
ÅTERGÅNG TILL ARBETET
En diagnos säger inte alltid vad
en medarbetare klarar av. Det varierar från
person till person hur man upplever och
hanterar sin psykiska ohälsa och hur myck
et stöd man behöver.
I takt med att medarbetaren börjar må
bättre kan ni gemensamt planera för ett
gradvist återvändande till arbetet.
Om sjukskrivningen varit långvarig kan
det vara bra att börja med några sociala be
sök på arbetsplatsen. Ta reda på vilka be
hov som finns av att anpassa arbetsupp
gifterna så att en återgång till arbetet kan
underlättas. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
23
24
SVÅRA FRÅGOR
Alkohol och droger
På de flesta större arbetsplatser finns det någon som dricker för
mycket. Det påverkar inte bara den enskildes hälsa, utan inverkar
ofta negativt på hela arbetsplatsen. Detsamma gäller om det finns
farhågor att en medarbetare använder narkotika eller tar läkemedel
på ett icke medicinskt sätt. VÅRA TIO BÄSTA TIPS
1
TA FRAM EN POLICY FÖR
ALKOHOL OCH DROGER
Se till att ha en tydlig policy för alko
hol och droger som slår fast vad som gäller
för arbetsplatsen. Det bidrar till en trygg
och säker arbetsmiljö och värnar om med
arbetarnas hälsa.
enskilde möjlighet till självreflektion och
kanske motivation till att ta ett första steg
mot att söka stöd och hjälp samtidigt som
det understryker att alkoholvanor och an
vändning av droger är en arbetsmiljöfråga.
2
4
3
5
FRÅGA OM ALKOHOLVANOR
I MEDARBETARSAMTALEN
Låt frågor om alkohol alkoholva
nor vara en naturlig del av frågorna om
levnadsvanor under medarbetarsamtalen.
Uppmuntra medarbetare att ta upp ohälso
samma alkoholvanor genom att försäkra
om att arbetsgivaren kan erbjuda hjälp och
rehabilitering vid behov.
ANVÄND KARTLÄGGNING
OCH KONTROLLER
Se till att de arbetsmiljö- och hälso
kartläggningar samt medicinska kontrol
ler i verksamheten tar upp frågor om al
koholvanor och användning av droger på
samma sätt som frågor om andra levnads
vanor. Att ställa dessa frågor här ger den
ERBJUD RÅDGIVNING
Ge medarbetarna möjlighet att själ
va ta kontakt med företagshälsan för
rådgivning om sina alkoholvanor utan att
inhämta arbetsgivarens tillstånd. Det kan
motivera fler till att söka stöd och hjälp.
Gör klart att ohälsosamma alkoholvanor
inte utgör grund för uppsägning och att
erbjudandet om rådgivning är en del av ert
systematiska arbetsmiljöarbete för alla.
ÖKA KUNSKAPEN
Utbilda chefer och skyddsombud om
tidiga tecken på ohälsosamma alko
holvanor och användning av narkotika.
Var uppmärksam på beteendeförändring
ar, hög korttidssjukfrånvaro och försämrad
prestationsförmåga hos enskilda medarbe
tare. Arrangera inspirationsföreläsningar
om hälsofrågor där alkoholvanor utgör en
naturlig del för medarbetarna. Ökad kun
skap ökar öppenheten och möjligheterna
för kollegialt motiverande stöd.
6
VÅGA FRÅGA OCH VISA STÖD
Att våga fråga är att bry sig om.
Lita på din magkänsla om du miss
tänker att en enskild medarbetare har
www. previa.se
SVÅRA FRÅGOR
ohälsosamma alkoholvanor. Lägg band på
din rädsla för att ha fel och ta det svåra
samtalet. Förbered dig väl och anlita gärna
professionellt stöd. Dokumentera samtalet
med fokus på fakta. Erbjud professionell
rådgivning och skuldbelägg inte medarbe
taren. Ohälsosamma alkoholvanor är van
liga och går att förändra.
8
TÄNK IGENOM FESTEN
Se till att det alltid finns möjlighet
att vara nykter utan att det blir obe
kvämt när det ordnas fester och andra so
ciala aktiviteter i anslutning till arbetet.
Var kreativ och finn andra aktiviteter än
alkoholrelaterade som after work. Håll en
restriktiv linje för hur mycket alkohol det
bjuds på i samband med fester, representa
tion och sammankomster. Erbjud ett full
gott alkoholfritt alternativ.
Tänk på att du själv är en förebild och
har ett särskilt ansvar att agera med omdö
me. Reflektera över hur ni pratar om al
kohol i lunchrummet, vid fikabordet och
i andra sammanhang. Var tydlig i er alko
holpolicy och handlingsplan.
9
GLÖM INTE BORT LÄKE
MEDEL OCH NARKOTIKA Användning av otillåtna substanser
som narkotika är betydligt mindre vanligt
än ohälsosamma alkoholvanor. Riskerna
för arbetsmiljön och individens hälsa är
dock många gånger större. Brukande av
läkemedel på ett icke medicinskt sätt är
dessvärre vanligt och beroendesjukdom
förekommer precis som vid narkotika och
inte sällan samtidigt med ohälsosamma
alkoholvanor. Var därför uppmärksam på
att detta förekommer.
7
GENOMFÖR SLUMPMÄSSIGA TESTER
Inom verksamheter där stora krav
på säkerhet ställs, exempelvis i trafiken,
vid truckkörning, energiproduktion mm.
rekommenderas att det regelbundet ge
nomförs slumpmässiga alkoholutand
ningsprov och drogtester. Låt dessa prov
och tester också vara en del av rekryte
ringsprocessen. Överväg att installera al
kolås i tjänstefordon.
www. previa.se 10
TA HJÄLP
Anlita professionell rådgivning
till stöd både för chefer och en
skilda medarbetare. Förändrade levnads
vanor kräver uppföljning, stöd och motiva
tion. Vid rehabilitering krävs kunskap och
erfarenhet. Medarbetarens behov avgör vil
ka mål som sätts och vilken rehabiliterings
metod som erbjuds. Med stöd av företags
hälsan eller annan specialist kan man göra
en kartläggning, ta fram åtgärdsförslag och
ingå en rehabiliteringsöverenskommelse
där både medarbetarens och arbetsgiva
rens ansvar framgår. Previas handbok för ett bättre arbetsliv | © Previa 2014
25
26
SÅ ARBETAR VI
� �� SPECIALISTER
över hela landet gör Previa till Sveriges mest kompetenta företagshälsa:
rbetsmiljöingenjör, beteendevetare, ergonom, fysioterapeut, företagsläkare, företagssköterska,
a
hälsoekonom, h
älsoutvecklare, organisationskonsult, legitimerad psykolog och telefonsjuksköterska.
Vi skapar resultat
genom människor
Människor som mår bra har bättre förutsättningar att skapa goda
resultat. Därför är vi på Previa övertygade om att företag och
organisationer som prioriterar medarbetarnas hälsa är mer fram
gångsrika. FYRA FAKTORER SOM GÖR SKILLNAD
1
2
EXEMPEL PÅ TJÄNSTER:
EFFEKTIVISERA
UTVECKLA
DIN ORGANISATION
DITT LEDARSKAP
En organisation kan med rätt k unskap
Några av framgångsfaktorerna i ett
och redskap underlätta för medarbetare att
bra ledarskap är att uppmärksamma med
skapa resultat som ökar konkurrenskraf
arbetare, föregå med gott exempel och tyd
ten och leveransförmågan hos hela
liggöra förväntningar. Chefen ska vara
organisationen.
ledaren för laget och tydliggö
Previa hjälper din organisa
ra åt vilket håll alla ska gå. En
tion genom att stötta chefer
framgångsfaktor för chefer
UTBILDNINGAR
na och personalavdelningen
är att stimulera medarbetare
inom hälsa, ledarskap
i det löpande hälsoarbetet.
till innovativt tänkande och
och arbetsmiljö hittar
Genom vår samlade speci
uppmuntra nya idéer.
du på www.previa.se/
utbilding
alistkunskap inom hälsa, ar
Previa ger konkreta verk
betsmiljö och ledarskap har vi
tyg i den operativa chefens
hjälpt tusentals företag att effek
vardag som gör förändringar
tivisera sin verksamhet. Vi erbjuder
hanterbara och hjälper cheferna att
tjänster som hjälper till att skapa säkra och
utveckla arbetssätt som stöder en kontinu
hälsosamma arbetsplatser. erlig verksamhetsutveckling. •K
artläggning och analys
• Sjukfrånvarohantering
och hälsorådgivning
• Strategiskt hälsofrämjande arbete
• Krisstöd, dygnet runt
• Arbetslivsinriktad
rehabilitering
•C
hefscoaching
och chefshandledning
• Ledarutveckling
och ledarträning
• Ledningsgruppsutveckling
•3
60 feedback
www. previa.se
SÅ ARBETAR VI
FÅ GREPP OM HÄLSOLÄGET I DIN ORGANISATION
SJUK OCH FRISK är ett verk
tyg för effektiv frånvarohante
ring. Som arbetsgivare slipper
du resurskrävande administra
tion samtidigt som vår hälso
rådgivning hjälper medarbetare
att bli friska.
Dessutom ger tjänsten be
slutsunderlag för arbetsmil
jöarbetet, och skapar tydlig
överblick över sjukfrånvarons
orsaker. Det gör det enklare att
ha koll på rehabiliteringsbehov
och bemanningsplanering.
På så vis kan Sjuk och Frisk
bidra till lägre frånvaro, mins
kade kostnader och ökat
välbefinnande.
– Den psykiska ohälsan
ökar nu i arbetslivet. Vi fång
ar ofta tidiga signaler och ger
medarbetare professionella råd
dygnet runt för att förebygga
långtidsfrånvaro, säger Yvonne
Anbåtels Lyngstad, telefonsjuk
sköterska på Previa. Yvonne Anbåtels
Lyngstad, telefonsjuksköterska på
Previa.
3
4
ENGAGERA
SKAPA EN POSITIV
DINA MEDARBETARE
ARBETSMILJÖ
En förutsättning för att medarbeta
Många associerar systematiskt ar
re ska kunna och vilja vara engagerade och
betsmiljöarbete med den fysiska miljön
drivkraftiga i sitt arbete är att de mår bra
på arbetsplatsen och fortfarande är den
och har en sund balans mellan arbete
en central del inom arbetsmiljöarbe
och fritid. En genomtänkt stra
tet. Allt större fokus läggs i dag på
tegi kring hälsa och arbetskul
den psykosociala arbetsmiljön,
KONTAKTA
tur är en god investering för
mänskliga beteenden och re
oss så berättar vi mer
både medarbetare och or
lationer samt hur man ska
om hur vi kan hjälpa
ganisationer. Dina medar
par förutsättningar för med
din organisation:
betare ska känna arbets
arbetare, och organisationer,
0771-23 00 00
glädje och engagemang på
att må bra.
previa.se
arbetsplatsen.
Våra tjänster är inriktade
En sund arbetsplats är en
på hela det systematiska arbets
grund för en effektiv verksamhet
miljöarbetet med allt från stöd i led
som kan skapa lönsamhet, inte bara eko
ningens strategiarbete till organisationsnomiskt utan även mänskligt. och ledarutveckling och kartläggningar. •
•
•
•
•
Strategiskt hälsofrämjande arbete
Hälsokartläggningar
Hälsocoachning
Medarbetarhandledning
Rehab och arbetsförmågeutredningar
• WellatWork: sömn och tobak
www. previa.se • S
ystematiskt arbetsmiljöarbete
och arbetsmiljörevision
•P
sykosocial arbetsmiljökartläggning
• Riskbedömning
•B
eteendebaserad säkerhet
• Arbetsmiljöutbildning
27
www. previa.se
RESULTAT SKAPAS AV MÄNNISKOR
I Previas handbok för ett bättre arbetsliv delar
vi med oss av vår erfarenhet och ger våra bästa
tips till alla som verkar för välmående och
välfungerande medarbetare och organisationer.
ur skapar man en arbetsplats där människor
H
mår bra och presterar?
ad är viktigast för att effektivisera en
V
organisation?
ilka är framgångsfaktorerna för att utveckla
V
ledarskapet?
Hur motverkar man negativ stress?
Vad ska man tänka på inför det svåra samtalet?
Previa är Sveriges ledande företagshälsa.
Vi hjälper f öretag och offentliga verksamheter
att skapa arbetsplatser där medarbetare, chefer
och ledare trivs och skapar resultat.
Resultat genom
människor