docVår man i Kabul
download 
Report Transcription
Vår man i Kabul
Svensk Polis EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN NUMMER 8 OKTOBER 2013 ÅRGÅNG 52 Bakom kulisserna: När Obama kom till stan Sökes: Chefer till polisregionerna Sökhundar glöms bort Vår man i Kabul Åke Roghe leder poliser från 24 länder ÄNTLIGEN HÄR – NYA VINTERMÖSSAN 01_omslaget_1308.indd 1 2013-09-26 11:31 Redaktionen Ett filmiskt inslag F ör president Obama var det en vanlig onsdag. Han besökte Stockholm bara. För mig var det som att plötsligt vara med i en film. Det fanns amerikanska agenter i svarta solglasögon överallt. Tunga fordon rullade fram på ödelagda stadsgator. I filmen hade en stor, främmande farkost på himlen snart kastat sin skugga över Berzelii park. Nationella insatsstyrkan anlände gående i formation, förmodligen oavsiktligt med den längsta polisen i mitten, och jag hörde Starwarstemat inne i mitt huvud. sdfk sdjfölsjkdf 19 Innehåll/ Oktober 4–8 Reportage Polishundar. En kriminalsökhund på rätt plats vid rätt tidpunkt kan fälla en våldtäktsman. Dodge och hans hundförare Mats Thomasson visar hur. Över 2 000 poliser arbetade under Obamakommenderingen. I filmerna flyger uniformerade poliser som trasor åt alla håll och deras bilar krockar med varandra och brinner upp. Men de riktiga poliserna stod lugnt vid avspärrningarna och svarade trevligt och outtröttligt på allmänhetens frågor. De lyfte bort cyklar, öppnade grindar, sökte igenom papperskorgar. De hade läget under kontroll. Bakgrundsmusiken i mina öron spelade igen när Obama kom till platsen. Men någon främmande farkost fick jag aldrig se. Läs mer i reportaget på sidorna 19-24. Johanna Svensk Polis simon 10–15 Nyheter barbro Kerstin 4 10. Polisen får nya vintermössor och västar. 11. Ecpat har gjort en ny film om barnsexhandel. 12–13. Pust tas i drift fullt ut. 14. Så ska SKL prioritera bland kalla fall. 15. Regionpolischefstjänsterna utlysta. Rostami om gängens framfart och utbredning. 16–18 Fångat på bild 28–30 Porträtt Afghanistan. De svenska poliserna visar sin vardag i Afghanistan. Åke Roghe. Möt den svenska klippan i Afghanistan. 19–24 Reportage 31–34 Aktuellt Presidentbesöket. Ingripandechefen Helena Johannesson hade uppdraget att göra Stockholms synagoga till en säker plats för Barack Obama. 31. Språkråd, statistik och lästips. 32. Polar ersätter Basa. 33. Hallå där, nationella skyddsombudet. 34. Nu finns ett mobilt videolabb. 26–27 Så funkar det 35 Fråga & svar Gatugäng. Läs intervjun med gängforskaren och polisen Amir Våga säga ifrån, uppmanar nya ordföranden i Gaypolisföreningen. Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, [email protected], 010-563 93 10. Johanna Orre, redaktör, [email protected], 010-563 91 58. Simon Bynert, redaktör, [email protected], 010-563 91 66. Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, [email protected], 010-563 91 41. Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsfoto: Lars Hedelin. Webbplats: www.svenskpolis.se. Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box 122 56, 102 26 Stockholm. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda ändrar sin adress i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: 010-563 91 41. Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, 116 21 Stockholm. Tel: 08–10 39 20, Fax: 08–10 39 15, e-post: [email protected]. Grafisk form: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafiska AB. ISSN: 0562-7370. Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. 2 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 2-3 innehåll 1308.indd 2 2013-09-26 11:41 Ledare Rikspolischef Bengt Svenson: Kraftsamling och samarbete V åldet i offentlig miljö har minskat de senaste åren. Samtidigt har användningen av skjutvapen blivit vanligare. Det är en utveckling som måste brytas. Skottlossningar beror i hög grad på omständigheter som Polisen har svårt att påverka. Men vi ska givetvis anstränga oss hårt och göra allt vad vi kan för att stoppa dem. Den senaste tidens skjutningar i Göteborg har också bemötts med kraftfulla åtgärder. Efter skottlossningen i början av september som slutade med att två män avled, har det hållits över 300 förhör. Ett noggrant utredningsarbete pågår och Polisen i Västra Götaland har tagit hjälp av Rikskriminalpolisen och Hallandspolisen. Signalen är tydlig: Den som använder skjutvapen kommer inte lätt undan. Operation Alfred i Malmö under förra året är ett annat exempel där Polisen kraftsamlade och samarbetade nationellt för att stoppa och förebygga skjutningar. Många av de skottlossningar som skett har haft kopplingar till organiserad brottslighet, vilken bland annat består av narkotikahandel, utpressning och människohandel. Det är inte en brottslighet som ryms inom några länsgränser, utan måste bekämpas genom samarbete inom polisorganisationen. Vi ser också hur Goda exemen allt större del pel på sam- av mängdbrottsarbete och ligheten skrider hur vi age- över länsgränser. ligor som rar med ett Rörliga begår inbrott runt nationellt om i landet och perspektiv.” bedrägerier över internet är två exempel på sådan brottslighet. Att vi hjälper varandra vid skjutningar och att vi under senare år utvecklat samarbetet för att möta grov brottslighet och gränsöverskridande mängdbrottslighet, är goda exempel på hur vi agerar med ett nationellt perspektiv. ’ ’ Brottslighetens utveckling och samverkan mellan olika delar av polisorganisationen visar också på nyttan med att bli en nationell myndighet och på behovet av beslut som ger en organisation utifrån verksamhetens krav. Det kommer att underlätta samarbetet och göra det enklare att kraftsamla när så krävs. Vår förmåga till kraftsamling och samarbete var också tydlig vid kommenderingen som genomfördes när den amerikanske presidenten Barack Obama nyligen besökte Stockholm. Med bara ett par veckors varsel planerade och organiserade Stockholmspolisen tillsammans med Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen den viktiga uppgiften att hantera säkerheten vid besöket. Det kom också poliser från andra delar av landet till huvudstaden för att bistå. Det gjordes ett storartat jobb av alla som deltog. Vi visade professionalitet i både planering och genomförande. På ett lugnt och metodiskt sätt levde vi upp till de stora säkerhetskraven. Det stärkte sannolikt – och välförtjänt – förtroendet för svensk polis. Att just vårda och stärka förtroendet för För övrigt ... finns en u p daterad vers pion av Rikspolisch efe inriktning n ns u att Polisen är en nyckelläsa på Intr afråga för vår verksamhet. polis Allmänhetens förtroende för oss är nödvändigt om vi ska klara vårt trygghetsskapande uppdrag och är ofta en förutsättning för att klara upp brott. Vi måste också vara medvetna om att förtroende är något som ständigt behöver förtjänas. Därför ska vi alltid påminna oss om vår värdegrund. Den är grunden för ett förtroendeskapande agerande gentemot allmänheten. Både i det direkta bemötandet och i hur vi följer regler och rutiner i vårt arbete. Förväntningarna på oss är med rätta höga. Vi ska sträcka på oss för alla de insatser vi gör varje dag där vi lever upp till förväntningarna. Vi ska också vara självkritiska när vi ifrågasätts. Ödmjukhet samt förståelse för omgivningens krav är viktigt för att skapa förtroende. Bengt Svenson, rikspolischef [email protected] 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 3 2-3 innehåll 1308.indd 3 2013-09-26 11:53 Reportage/ Sökhundar I våldtäktsmannens spår 4-9 hundar_1308.indd 4 2013-09-26 11:33 Reportage - Specialutbildade polishundar kan säkra spår efter våldtäktsmän. Tioåriga Dodge hittar mikroskopiska rester av både sperma och blod. – Han är ett redskap som tyvärr ofta glöms bort, säger hundförare Mats Thomasson. Text Mia Fahl Foto Christoff er Edling 4-9 hundar_1308.indd 5 » 2013-09-26 11:33 Reportage/ Sökhundar » N atten har varit kall, närapå nollgradig. Hon vaknar när det ljusnar, hör fåglarna sjunga och inser att hon sovit utomhus i en skogsdunge. Hennes byxor är neddragna. Hon minns inte mycket från igår, mer än att något otäckt hände. Hon ringer polisen när hon tagit sig hem, och förklarar att hon har blivit våldtagen. Visst, hon kan peka ut platsen där det hände. Jodå, det känns okej att åka dit igen redan i eftermiddag. Mats Thomasson och hans kolleger får rör med kroppsvätskor från bårhuset för att öva sina hundar med. Men det är ofta brist på sperma. Hundenheten har provrör för den som kan Mats Thomasson har tre hundar i bakluckan på polisbilen. Men bara en av dem är tränad för kriminalsök. Dodge är tio år och förstår redan när husse får anropet att han snart ska få arbeta. Han varvar upp i hundburen, snurrar några varv runt sin egen svans, stirrar på husse i backspegeln – är vi framme snart? Dodge är polishund, han kan allt som en patrullhund ska kunna, och är dessutom specialtränad för att söka efter blod, sperma, likvätska och kroppsdelar. Han arbetar tillsammans med Mats Thomasson i både inom- och utomhusmiljöer, även på sjön. – Dodge och våra andra kriminalsökhundar är redskap för teknikerna, säger Mats Thomasson. – Men det är inte alla inom kåren tänka sig att göra en donation. ’ ’ Dodge och våra andra kriminalsökhundar är redskap för teknikerna.” Mats Thomasson som vet att vi finns och vad vi kan hjälpa till med. Tidigare under dagen har vi varit på Polishögskolan i Solna, där Mats Thomasson visat hur Dodge arbetar. Först ska flytvästen på. Oavsett var Dodge jobbar har han den gula västen på sig när nosen ska tjänstgöra aktivt. Dodge ålar tjänstvilligt in i västen så fort husse tar ut den ur bakluckan. Arbetsmoralen är det inget fel på, trots att Dodge på grund av sin ålder snart ska gå i pension. I ett skogsparti bakom Polishögskolan har Mats Thomasson några dagar tidigare lagt ut ett spår, en skvätt donerad sperma. – Jag tror det är äggviteämnet i sperman som Dodge känner av, men jag kan inte svära på det. Vi vet väldigt lite om vad våra hundar egentligen upplever med hjälp av sina nosar. Det finns inte så mycket forskning om det ännu, säger han och ger Dodge kommandot att börja söka. Med snabba, korta sniffningar och nosen en millimeter ovanför marken ger sig Dodge iväg. Han finkammar stigen framför husse i stora slalomsvängar. 220 miljoner luktsinnesceller i hundens nos ger honom mängder av information. Svansen viftar som en metronom i tangotakt. Med hjälp av en lång bambupinne kan Mats Thomasson förstärka hundens intresse på vissa platser. Han pekar med pinnen och Dodge börjar omedelbart sniffa tätare i det området. – Det är ett bra sätt för mig att hålla kontakten med honom när vi Nosen – en säker källa l Hundens nos har cirka 220 miljoner luktsinnesceller, en mänsklig näsa har cirka 5 miljoner. Man brukar säga att om en människa har ett luktsinne stort som ett frimärke, så har hunden en fotbollsplan att lukta med. l Specialtränade hundar används inom en lång rad områden. Diabeteshundar kan lukta sig till blodsockerfall, epilepsihundar kan känna av ett anfall upp till 40 minuter i förväg, och cancerhundar kan lukta sig till olika sorters cancer i utandningsluft, urin eller vävnadsprov. l Så kallade besiktningshundar används för att hitta till exempel mögel, kvicksilver och PCB. 4-9 hundar_1308.indd 6 2013-09-26 11:33 Reportage Om en överfallsvåldtäkt larmats medan den pågår kan Dodge hjälpa till att söka efter gärningsmannen, och sedan efter sperma och blod på brottsplatsen. jobbar, och det gör det lättare för mig att kommendera in honom även i tätare buskage eller under träd, hus och bråte där jag vill att han ska leta, förklarar Mats Thomasson. När Dodge plötsligt känner doften av den utlagda gömman saktar han ner på tempot, han nästan smyger i allt tätare cirklar runt ett speciellt område. Så lägger han sig hastigt ned. Framtassarna ramar in platsen där han hittat något, nosen pekar ’ ’ Jag tror att det är äggviteämnet i sperman som Dodge känner av.” Mats Thomasson rakt mot det men han rör det inte. Svansen viftar snabbare och Dodge kastar blickar mot husse: Kom, jag har hittat något här! Om detta hade varit en verklig brottsplats hade Mats Thomasson noterat området, berömt hunden och kallat in honom innan han gett teknikerna upplysningar om var det förmodligen finns biologiska spår som kan binda gärningsmannen till platsen. Det är inte alla våldtäktsmän som lämnar spår av sperma efter sig, men det förekommer. Mats Thomasson har varit med om att Dodge hittat använda kondomer i anslutning till brottsplatsen, fyllda med gärningsmannens DNA. Det har också hänt att hunden markerat för sperma på andra ställen, där gärningsmannen exempelvis torkat bort synliga fläckar efter våldtäkten. Blodspår kan också förekomma, i synnerhet om brottsoffret gjort fysiskt motstånd. – Ibland finns inga kroppsvätskor » 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 7 4-9 hundar_1308.indd 7 2013-09-26 11:33 Reportage När Dodge söker efter spår i naturen jobbar nosen högfrekvent. Det är ansträngande för en hund. – Jag ser om han tappar fokus och Mats Thomasson börjar krokna, då får han vila en och Dodge – kolleger stund i bilen och sen orkar han oftast och vänner. jobba igen, säger Mats Thomasson. » på platsen, men jag ser ändå att hunden visar ett starkt intresse vid vissa områden, säger Mats Thomasson. Vid en överfallsvåldtäkt kan det uppstå tumult. Hunden kan notera skrapmärken, ovanliga avtryck och annat som sticker ut från det normala. – Jag ser ofta på Dodge att här har det hänt något. Han blir mer vaksam, stannar upp, noterar mer. Han visar med ett förhöjt intresse att här är något annorlunda, jag antar att det luktar annat just där, säger Mats Thomasson. Precis så blir det den här dagen, när Dodge får söka av brottsplatsen i skogen där den våldtagna kvinnan vaknat upp några timmar tidigare. Han hittar inga rester av kropps- vätskor och det stämmer väl med kvinnas beskrivning av det hon tror har hänt. Hon har bara vaga minnen. Men hunden är extra intresserad vid ett specifikt skogsområde. – Jag visade platsen för teknikerna och de kommer börja söka av just det området, förklarar Mats Thomasson på telefon när han kommit hem från brottsplatsen. UV-lamporna visar teknikerna var det finns organiskt material. Har våldtäkten eller överfallet skett inomhus syns det relativt tydligt i UV-ljuset om blod eller andra kroppsvätskor finns i rummet. – Men skogen är full av just organiskt material och därför kan Dodges nos hjälpa till att hitta rätt snabbare utomhus, säger Mats Thomasson. Först på plats vid våldtäkt lK an brottsoffret berätta mer om vad som hänt och var det hände? lS pärra om möjligt av brottsplatsen. lU ndvik om möjligt att kliva omkring bland bevisningen. 20 Så många kriminalsökhundar finns det totalt i Sverige. I Stockholms län finns sex kriminalsökhundar, alla med kompetens att också arbeta som patrullhundar. Förra året anmäldes drygt 130 utomhusvåldtäkter i Stockholmsområdet. Mats Thomasson och hans kolleger med kriminalsöksutbildade hundar blev inringda i 15 av fallen. – Det är för lite tycker jag. Vi kan göra större nytta än så men då krävs det att våra kolleger känner till att vi finns och vad vi kan hjälpa till med, säger Mats Thomasson. Han hoppas på ett ännu större samarbete mellan hundenheten och länets tekniker framöver. Han vill på intet sätt konkurrera med teknikerna, snarare tvärtom. I den bästa av polisvärldar ses kriminalsökhundarna och deras förare som ett verktyg för att samla in bevismaterial. – Vi ingår som ett led i att uttömma alla möjligheter till att säkra spår, säger Mats Thomasson. – Och det är ju alltid teknikerna som äger brottsplatsen. lR ing in tekniker – och kriminal- sökhund med förare. lB eskriv vad du vet om det som hänt och låt teknikerna leda brottsplatsundersökningen. Så gick det: Dodge markerade inte på platsen där anmälaren trodde sig blivit våldtagen, ingen teknisk bevisning hittades i övrigt och utredningen lades så småningom ned i brist på bevis. 8 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 4-9 hundar_1308.indd 8 2013-09-26 11:33 ANNONS www.volkswagentransportbilar.se Caravelle. Police Edition. Ska man ansvara för lag och ordning i vårt land behöver man bilar man kan lita på. Volkswagens nya polisbilar har högre lastförmåga, bättre köregenskaper och en ny typ av blåljus i LED-teknik som drar mindre ström samtidigt som de lyser och blinkar kraftigare. Under huven sitter nya motorer med f ler hästkrafter, bättre acceleration och bättre vridmoment. Dessutom finns 4Motion fyrhjulsdrift nu i kombination med DSG automatlåda. Vill du veta mer om bilen ställer vi gärna upp på ett förhör. Bränsleförbrukning Caravelle 4Motion bl körning från 8,3 l/100 km (219 g CO 2 /km). Bilen på bilden är extrautrustad. 4-9 hundar_1308.indd 9 2013-09-26 11:33 Nyheter/ Oktober Nya växelenheten tar över samtalen Samordning. 1 oktober tas den nya telefonväxelenheten i drift för att leverera telefonitjänster till alla polismyndigheter och flera andra myndigheter. Alla som ringer till polisens växel ska få samma goda service oavsett varifrån eller när på dygnet de ringer. Enheten kommer att drivas av polisens verksamhetsstöd på Rikspolisstyrelsen från Stockholm, Göteborg och Malmö. Enklare samordna vid social oro Här finns webbsidan: polisen.azurewebsites.net Viktor Andersson på Norrmalmspolisen visar den tunna varianten Kollegan Daniel Jonsson av den nya vintermössan. gillar nya varselvästen. Polisen får nya vintermössor Johanna Orre Fler uppmuntras att våga anmäla Kampanj. Regeringen förlänger Rikspolisstyrelsens uppdrag att genomföra en informationskampanj avseende brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Det innebär att informationskampanjen ”Kom till oss”, fortsätter. Nationell konferens om metallstölder Möte. Den 27– 28 november hålls en nationell konferens i Kolmården om metallstölder och illegala avfallstransporter. Konferensen, som är kostnadsfri, är öppen för myndigheter som på olika sätt berörs av problemområdet. Anmälan görs senast den 28 oktober via e-post till: sandra. [email protected]. Redan i höst kan alla poliser i yttre tjänst dra ner en yllemössa över öronen. Den efterlängtade nya vintermössan är stickad och kommer i två varianter. Många poliser i yttre tjänst har länge efterfrågat en skönare, mer praktisk, vintermössa. Den mössa som ingått i basuniformen har varit så impopulär att många inte använt den, vinterkyla till trots. – Utmaningen låg i att ta fram en stickad mössa och behålla den polisiära profilen, säger Sara Strömberg, som arbetar med att utveckla polisuniformen på Rikspolisstyrelsen. Den nya stickade vintermös- san, mössa m/12, får användas av alla i yttre tjänst, när vädret kräver det. Dess utseende är inspirerat av båtmössans, med en smal gul rand runtom och ett fastsytt polisemblem. Den finns i två varianter – en tjockare med fleecefoder och en tunnare variant – båda är stickade i ull. Hur kommer det sig att polisen får sin efterlängtade stickade mössa till slut? – Vi måste följa trenderna i samhället. Är inte uniformen modern kan polisen också uppfattas som gammalmodig, säger Martin Lundin på Rikspolisstyrelsen. … och ny uniformsväst i 24 storlekar Johanna Orre Det finns en ny reflexväst för poliser i yttre tjänst. Den är framtagen för bättre passform och finns i 24 storlekar. Uniformsvästen m/12 för poliser i yttre tjänst är utrustad med resårer i sidorna för bättre komfort och passform. Den tillverkas i stadigare material än den förra varselvästen och sitter tight på kroppen. Stockholmspolisen Hans Örtendal var med och provade ut den nya västen: – På det stora hela är jag nöjd. Den slutar ovanför bältet, sitter åt på ett sätt som gör det svårare att grabba tag i den, och själva axelpartiet är smalare. Den går att ta av och på snabbt, säger han. Nackdelarna är att den saknar fickor och kan upplevas som kort av dem som är vana vid den förra, rymliga varselvästen, anser han. – Men det är en vanesak. Jag tycker att den nya västen är genomtänkt, säger Hans Örtendal. Både vintermössan och uniformsvästen finns att beställa via Agresso inköp. Foto: Johanna Orre Samverkan. Stockholmspolisen har tagit fram en webbsida som är baserad på metodhandboken för samverkan vid social oro, som till exempel upplopp. Syftet med webbsidan är att underlätta samverkan med andra samhällsaktörer när social oro uppstår. 10 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 10-15 nyheter_1308.indd 10 2013-09-26 11:45 Foto: Johanna Orre Nyheter Ny film om barnsexhandel dess olika skepnader, men också i det hoppfulla arbetet mot den. Sabina Kuutti Foto: Camilla Skagerström/Ecpat Filmen ”När ingen ser” som handlar om den globala barnsexhandeln, hade premiär den 1 oktober. I filmen får man bland annat följa Rikskriminalpolisens kamp mot barnpornografi och sexuella övergrepp på barn. Organisationen Ecpat står bakom filmen, som premiärvisades för en skara av bland andra makthavare som organisationen vill öka medvetenheten hos och påverka att agera mot barnsexhandeln. I filmen skildras barns, polisers och organisationers berättelser. Den ger en inblick i den globala handeln med barn och Björn Sellström är gruppchef för de poliser på Rikskriminalpolisens it-brottssektion som arbetar med att utreda barnsexhandelsbrott. Han säger att även poliser som inte är specialiserade på barnsexhandel kan bidra till arbetet. – Om man är familjevåldsutredare och utreder våldtäkt mot barn så hjälper det att ta på sig ett paraplytänk eftersom brottet kanske inte är isolerat till den här familjens sovrum eller vardagsrum. Det kan finnas bilder exempelvis från utlandsresor där andra barn blir utsatta, säger Björn Sellström. Öka din kunskap om den globala handeln med barn. Filmen kan ses via Ecpats webbplats samt visas den 13 oktober i TV4 Fakta. ANNONS Konferens och mässa den 13–14 november 2013 på Kistamässan Välkommen till Mötesplats Samhällssäkerhet För dig som arbetar med samhällssäkerhet, beredskap och krishantering. Forumet som handlar om att utveckla samarbetet mellan aktörer inför, under och efter olyckor och kriser. Träffas, knyt kontakter och utbyt erfarenheter. För mer information: www.samhallssakerhet.se Huvudpartner Branschorganisationer/myndigheter Mediapartner Arrangör 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 11 10-15 nyheter_1308.indd 11 2013-09-26 11:45 Nyheter/ Oktober ”Pust är mer än ett avrappor Kerstin Magnusson Drogen Spice kan spåras i urin Narkotika. Rättsmedicinalverket, RMV, har nu en metod för att hitta så kallad Spice, syntetiska cannabinoider, i urin. Analyserna görs två gånger i veckan till en början och eftersom RMV förväntar sig många beställningar kan svaren dröja något. Läs mer på rmv.se. 21 075 Så många miljoner får polisen för verksamheten 2014, enligt regeringens budgetproposition. Motsvarande summa för år 2013 var 20 405 miljoner. Detta innebär att polisen är fortsatt underkompenserad för prisoch löneökningar. Budgeten ställer krav på återhållsamhet. Utvecklingen av Pust fortsätter, framför allt med att förbättra användarvänligheten. Målet är att få det i drift fullt ut i hela landet och skapa ett välfungerande utredningssystem. Göran Garpensved, införandeansvarig på Rikspolisstyrelsen, vad vill du säga till dem som har synpunkter på användarvänligheten i Pust? – Vi har misslyckats med att skapa ett tillräckligt användarvänligt system. Vi är medvetna om det och arbetar för att göra det mer användarvänligt. Det är prioriterat och jag hoppas att alla som jobbar med det kan fortsätta visa tålamod. Varför upplevs Pust som krångligt? – Dels på grund av systemets brister, naturligtvis, men det handlar också om att många inte fått utbildning. Dessutom beror felmeddelanden i Pust ofta på fel i något annat system. Så det är inte bara Pust som brister? Nu finns bemanning dygnet runt. Fler flygtimmar för polisflyget Helikoptrar. Med nya operatö- rer och bemanning dygnet runt har Polisflygets förebyggande verksamhet ökat med 53 procent i Stockholms län. – Många brott begås på nätterna och då kan flygövervakningen vara helt avgörande för att förhindra brott, säger Bengt Grönlund som är chef för Polisflyget. – Pust fungerar som en svamp, som suger upp informa- Garpensved tion från 18-20 underliggande system, bland annat Evidenzer, Rar och Tvång. Många av dem är omoderna och de underliggande systemen i stordatormiljön pratar inte samma dataspråk som Pust, som är byggt på Windowsplattform. Gränspolisen David Smitterberg på Fårö, Gotland, skriver in uppgifter i Pust. (Arkivbild.) Det gör att vi över tid måste gallra bort de omoderna systemen. De är dessutom svåra att förvalta och har en onödigt hög förvaltningskostnad. Användarna måste även mata in fler uppgifter i Pust än vad som krävts tidigare när de avrapporterat. – Ja, men det beror på att Pust inte är ett nytt avrapporteringssystem, vilket många tror. Pust är ett utredningsstöd som ska hantera alla typer av brott, från snatteri till terrorbrott. Det ställer stora krav på systemet. – Viktigt är också att enligt Rif*, rättsväsendets informationsförsörjning, ska den första myndigheten som kommer i kontakt med ett ärende – polis, tull etcetera – föra in fler uppgifter än tidigare i det första skedet. Polisen påverkas mest eftersom ett brott är startpunkten för processen i brottskedjan. Vad innebär det för poliser i yttre tjänst? Tips i införandet av Pust l Utbilda alla användare. l Ha en lokal kommunikation l Jobba aktivt med införandet. l Utbilda korridorstöd som snabbt – informera vid förändring och utveckling. l Lyft blicken, titta regionalt och nationellt, stötta varandra – det finns flera myndigheter som infört Pust. Det är viktigt med tillräckliga resurser och tid för att införandet ska bli effektivt och strukturerat. kan ge användaren stöd på plats. l Inför initialt lokal support dygnet runt, till exempel via telefon – en trygghet för organisationen. Foto: Lars Hedelin Foto: SKL 12 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 10-15 nyheter_1308.indd 12 2013-09-26 11:45 Nyheter pporteringssystem” Hallå där … Lars Lindahl, chef för polisens verksamhets stöd på Rikspolisstyrelsen, om att styrningen av polisens it-verksamhet ska granskas av Statskontoret. Har ledningen misslyckats? – Vi hade kunnat lyckas bättre. Vi har varit självkritiska och genomfört en omorganisation för att förbättra styrningen. Nu har vi fått det nya utredningssystemet Pust på plats och utvecklingen fortsätter. Vad säger du om Statskontorets pågående granskning? – Polisen välkomnar den. Det är viktigt att moderniseringen av it-systemen slutförs på bästa möjliga sätt, så att poliser får effektiva arbetsverktyg. Varför är det så många problem kring polisens itutveckling? – Moderniseringen av it-sys- temen omfattar mer än 40 större utvecklingsprojekt som pågår kontinuerligt, med många Lars Lindahl beroenden till andra myndigheters it-system. Det gör styrningen komplicerad och det är viktigt att se över hur den kan förbättras. Samtidigt går teknikutvecklingen blixtsnabbt, vilket hela tiden förändrar förutsättningarna. Kerstin Magnusson Statskontorets granskning ska vara klar i december i år. ANNONS Pust. (Arkivbild.) – Att de i större utsträckning ses som utredare. Vi är på plats för att utreda brott, inte för att ta upp en anmälan som någon annan ska utreda och inte lämna över något till någon annan att lägga in. Det går i linje med PNU, polisens nationella utredningskoncept. Det infördes 2004 och innebär att alla ska se sig som brottsutredare – oavsett organisatorisk tillhörighet. – En utredning ska vara så komplett som möjligt när förundersökningsledaren tar emot uppgifterna. Förundersökningsledaren tar sedan beslut i den eventuella förundersökningen för att sedan elektroniskt skicka utredningen vidare till Åklagarmyndigheten. Ärendena ska stanna kortare tid inom våra väggar. Den största vinsten kommer att bli kortare genomströmningstider, vilket gör att man kan frigöra resurser som kan användas till annan prioriterad verksamhet. Tack till alla som besökte oss på Fordonskonferensen på Sörentorp Foto: Lars Hedelin Detta är Rif Rif, Rättsväsendets informationsförsörjning, går ut på att koppla ihop myndigheternas it-system, så att de kan skicka information elektroniskt. Första etappen av Rif är genomförd, nämligen att koppla ihop myndigheterna och kunna skicka information elektroniskt. Nästa etapp ska leda till att man även kan ta emot information. Läs mer på www.regeringskansliet.se (sök på Rif). eurolans.se 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 13 10-15 nyheter_1308.indd 13 2013-09-26 11:45 Nyheter/ Oktober Nytt råd inrättas mot terroristbrott Samverkan. Den första december sjösätts ett nationellt taktiskt råd, NTR, för bekämpning av terroristbrott. Rådet placeras vid Rikskriminalpolisen. Dess huvudsyften blir att förbättra förmågan att hantera terroristbrott och att vara en brygga mellan Säpo och övriga polisen. Försvaret flyger i polisens tjänst 7 935 personer körde för fort i tätort, när polisen den 19–27 augusti i hela landet skärpte hastighetskontrollerna i tätbebyggda områden. Insatsen ingick i ett samverkansprojekt för hela EU. Notan slopas för idrottsevenemang Lagändring. Regeringen före- slår att ersättningsskyldigheten för arrangörer av idrotts- och kulturevenemang avskaffas. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2014. Rikspolisstyrelsen diskuterar nu med polismyndigheterna hur ärendena ska handläggas. Förhoppningsvis kan nya tester av gamla bevis leda kalla fall framåt. Så ska SKL prioritera bland alla kalla fall Kerstin Magnusson Att preskriptionstiden för mord och dråp försvunnit innebär att polisen ska blåsa liv i gamla mordutredningar. Det leder till mer jobb för Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, som nu får hjälp att prioritera uppdragen. När en polismyndighet behöver SKL:s hjälp med undersökningar i samband med ett gammalt fall ska de framöver fylla i en blankett som består av ett trettiotal frågor. Den fylls i tillsammans med SKL, och utifrån svaren får de fram en siffra som styr ärendets prioritet. – Tanken är att få struktur och att ge SKL något att hänvisa till. Modellen kan leda till en bättre arbetsordning och tydligare uppfattning om ett ärende, säger Mikael Rying, kriminolog och forskare vid Rikspolisstyrelsen. Han har tagit fram modellen tillsammans med en arbetsgrupp bestående av utredare från storstadslänen, SKL och Rikskriminalpolisen. Frågan de fick sätta tänderna i var hur man ska fördela arbetet när det dyker upp gamla ärenden som kräver mer än de färska. Ann Jangblad, forensisk generalist och dna-expert på SKL, arbetar med prioriteringarna. Hon berättar att SKL tidigare har prioriterat kalla fall utifrån den ordning de kommit in. – Men nu kommer vi, utifrån prioriteringsmodellen, diskutera varje ärende med utredare och tekniker, säger hon. Arbetet ska mynna ut i en ärendelista som berörda utredare och tekniker kan gå in och titta på, och se på vilken plats deras ärende kommit. – Vid behov kan man förhandla fram omprioriteringar, säger Mikael Rying. Hög prioritet har de fall som visar sig vara vållande till annans död, eftersom sådana fortfarande har preskriptionstid, och fall där det finns misstanke om att det handlar om seriebrott. Likaså prioriteras fall med uppgifter som kan binda gärningsmannen till brottet eller brottsplatsen, och fall där dagens teknik möjliggör tester som inte kunde göras när brottet var färskt – mängden dna räckte till exempel kanske inte då, men gör det idag. Den nya modellen sätts i bruk den 1 november. Information om modellen och själva blanketten kommer att finnas på Intrapolis, på SKL:s sida. Preskriptionstiden avskaffades Den 1 juli 2010 avskaffades preskriptionstiden för vissa fall av dödligt våld. Rikspolischefen gav professor Leif GW Persson i uppdrag att undersöka hur många kalla fall det finns, och vad som krävs för att de ska klaras upp. Tillsam- mans med Mikael Rying och juristen Eva Sjögren skrev Persson rapporten Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld. De kom fram till att det finns cirka 500 olösta fall i hela landet, varav 75 procent i storstadslänen. Foto: Lars Hedelin Förstärkning. Försvarsmakten ska från och med årsskiftet stötta polisen med helikoptertransporter. Det handlar i första hand om att ge specialutbildade poliser, som Nationella insatsstyrkan och bombtekniker, möjlighet att komma fram snabbare. – Den här lösningen innebär ett stort mervärde för vår operativa förmåga i svåra situationer, säger Håkan Wall på Rikskriminalpolisen. 14 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 10-15 nyheter_1308.indd 14 2013-09-26 11:45 Sökes: Sju regionpolischefer Kerstin Magnusson Genomförandekommittén har startat rekryteringsarbetet. Målet är att hitta de chefer som ska leda regionerna i den nya polismyndigheten, som sjösätts den 1 januari 2015. Kajsa Möller, HRansvarig i Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, när är sista ansökningsdag? – Den 13 oktober. Vi uppmanar alla som känner sig manade att söka. Hur har tjänsterna utlysts? – Via annonser i dagstidningar och internt i polisens och statsförvaltningens kanaler. Annonsen finns också på vår hemsida, polissamordningen.se. Där kan man se hela kravprofilen. Vilka söker ni? – Personer som har modet, viljan och förmågan att leda förändringen genom att få hela polisen att jobba mer lika och samverka som en myndighet. En stor skillnad från tidigare är att de sju regionpolischeferna tillsammans med rikspolischefen har ansvar för hela polisens verksamhet. – Vi tror att regionpolischeferna behöver erfarenhet av att framgångsrikt ha lett större förändrings- och utvecklingsarbeten. De måste ha förmåga att peka ut riktning, förklara varför och skapa förutsättningar för organisationen och deras samverkanspartners att ta sig dit. Det är ett stort förändringsarbete som har startats, så det kommer också att krävas en hel del uthållighet för att kunna skörda frukterna av förändringen. Hur ser rekryteringsprocessen ut? – Först plockas alla ut som uppfyller de formella kraven. Tillsammans med rekryteringskonsulter genomför vi sedan intervjuer, tester och tar referenser på kandidaterna. Till vår Loppet mot en polismyndighet pågår för fullt. Ett delmål är att vid årsskiftet ha hittat lämpliga chefer för de nya polisregionerna. hjälp har vi en tillfällig anställningsnämnd som ger Thomas Rolén rekommendationer om vilka de tycker är lämpligast. Utifrån intervjuerna, testerna och rekommendationerna fattar han sedan beslut om vilka som ska erbjudas jobben. Den högsta chefen, den nye rikspolischefen, rekryteras och utses däremot av regeringen. Vilka ingår i den tillfälliga anställningsnämnden? – Nio personer med god insikt i ledarskap. Alla har eller har haft ledande befattningar på statliga myndigheter När ska ni vara klara? – Målet är att bli klara till årsskiftet. Läs mer: polissamordningen.se/ regionpolischefer ”Vi måste prata om 2015 redan nu” R Illustration: Johan Isaksson Foto: Lars Hedelin Nyheter/ Omorganisationen egionpolischeferna vi söker till den nya Polismyndigheten är avgörande för reformen på lång sikt. Vi behöver redan idag fler polisanställda som kan förklara de olika beslut vi fattar under resan mot 2015 och diskutera vad de kommer att innebära. Annars blir det ingen bra förändring. Det visar bland annat erfarenheter från Danmark, som genomförde en liknande reform 2007. Där förstod många inte vitsen med förändringarna, vilket ledde till missnöje och förseningar när det nya skulle införas. Hur ska vi hitta en bra väg fram? Genomförandekomförändringsledning. Nytt mittén har tagit några Förändringsledning i Svensk P olis: är förmågan att initiativ. Över 40 Thomas Ro lén arbetsgrupper med förstå besluten, skriver om omuppåt tusen polisöversätta dem till organisatio anställda hjälper operativ verknen. kommittén att ta samhet och sprida fram beslutsunderlag den kunskapen till inom alla områden. Vi har medarbetarna. Det klarar reformstödsgrupper med polisinga informationsaffischer eller anställda från alla myndigheter texter på Intrapolis. Det måste som hjälper oss att fördjupa ske i möten mellan kolleger. förståelsen i svåra frågor och Vi är inte säkra på att våra och diskutera dem i tvärgrupper i RPS initiativ är tillräckliga myndigheterna. för att skapa förståelse för RPS och nästan alla polisreformen. Polisen är en stor myndigheter har startat ett organisation med många komstort utbildningsprogram i munikationsvägar. Vi tar därför gärna emot konkreta förslag på hur vi kan hjälpa fler ledare att sprida förståelse om varför vi bildar en sammanhållen Polismyndighet. Skicka förslag till: fraga@ polissamordningen.se Thomas Rolén, Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 15 10-15 nyheter_1308.indd 15 2013-09-26 11:45 Fångat på bild/ Afghanistan Ett riskfyllt uppdrag Eupol i Mazar-i-Sharif. Roland Hedlund, Felix Andåker och Per Langer leder arbetet vid fältkontoret med att hjälpa den lokala afghanska polisen i vanligt polisarbete, att stödja rättskedjan mellan polis, åklagare och domstol samt att stötta afghanska polischefer. 16 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 16-18 fångat på bild_1308.indd 16 2013-09-26 11:37 Fångat på bild För sex år sedan beslutade EU att gå in och stötta den afghanska polisen. Ett 20-tal svenska poliser och experter deltar nu i polisinsatsen. Vi har träffat dem. Av Karl Melin Foto Lars Hedelin V ärmen är tryckande, 46 grader varmt i skuggan. Inne i en luftkonditionerad barack har morgongenomgången just klarats av. Ett team är på väg ut för att besöka en lokal polisstation. Andra förbereder ett besök hos en polischef som de stöttar. – Missionen är på väg in i ett kritiskt skede. Sedan 2007 har vi hjälpt till att bygga upp kapacitet, vi har utrustat och utbildat. Nu är vi inne i en fas för att se till att den afghanska polisen själv kan ta över när vi, Eupol, lämnar 2014, säger Per Langer, tillträdande chef för fältkontoret. Det är den afghanska polisen med 157 000 poliser som har ansvaret för kampen mot terrorism och rebellattacker. Samtidigt som flera självmordsbombare grips varje vecka i Kabul har flera allvarliga sprängdåd inträffat. Angreppen får det traditionella polisarbetet att stå tillbaka. – De största svårigheterna för oss är säkerheten. Det begränsar oss i vårt uppdrag att utveckla den afghanska polisen att bli en ren civil polis med rena civila metoder, säger polismästaren Åke Roghe som leder EU:s polisinsats Eupol i Afghanistan. Kontrasterna är stora i Afghanistan och intrycken är starka. – Att möta människor i denna miljö och se under vilka livsvillkor de lever är nyttigt och sätter saker och ting i perspektiv, säger Felix Andåker, ställföreträdande chef för fältkontoret i Mazar-i-Sharif. Fotnot: Läs också intervjun med Åke Roghe på sidorna 28–30. Sverige Afghanistan » 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 17 16-18 fångat på bild_1308.indd 17 2013-09-26 11:38 Fångat på bild/ Afghanistan Bakom galler. En häktad ung man samtalar med en polis. Det var bröllop kvällen innan och festen gick lite överstyr. I nästa stund friges mannen. Kvinnlig pionjär. ”Att vara polis är ett farligt jobb. Men min familj har hela tiden stöttat mig”, säger Freba Hamid, vid polisdistrikt 9 i Kabul, och hälsar hjärtligt på Ann-Sofie Sommerdahl, mentor och utbildare vid Eupol. Färgstarkt folkliv. Moderna bilar, motorcyklar och överfulla lastbilar blandas med åsnekärror, cyklar och tiggare. Trafi ken i Kabul är intensiv. Tack eller shukran. Roland Hedlund, chef för Eupols fältkontor i Mazar-i-Sharif, och Najiba Najib, med 34 års er- Utanför Blå moskén. Felix Andåker och Roland Hedlund i Mazar-i-Sharif. Vid farenhet från den afghanska polisen, samtalar om frågor fältkontoret arbetar omkring 25 poliser och experter från olika länder med att kring mänskliga rättigheter och jämställdhet. stödja den lokala afghanska polisen. 18 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 16-18 fångat på bild_1308.indd 18 2013-09-26 11:38 Reportage/ Presidentbesök Det är han! När Obama kom till stan Polisen fick uppdraget att säkra sex platser i Stockholm inför presidentbesöket. Det i särklass mest svårsäkrade stället var Stockholms synagoga. Vi var på plats. Text Johanna Orre Foto Lars Hedelin » 2013 2011//nr nr82 / Svensk Polis / 19 19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 19 2013-09-26 11:46 Reportage/ Presidentbesök Nationella insatsstyrkan överblickade platsen från Grand hotells tak. » O bamas livvakter ser stora säkerhetsrisker och om Secret service hade fått bestämma skulle de inte til�låtit ett presidentbesök på en så pass utsatt plats som Stockholms synagoga. Helena Johannesson, chef för ingripandesektionen på Södermalm, fick uppdraget att göra platsen säker. Atmosfären i Stockholms innerstad är annorlunda. Inga bilar köar på gatorna. Det är tystare än vanligt. Höstluften är klar och sällsamt ren, himlen helt blå. Män i kostym och kvinnor i snäva kjolar tvekar i gatu- ’ ’ Säg till dem att de inte ska stå i grupper.” Helena Johannesson korsningarna. En cyklist vinglar till och stannar upp. Ännu en avspärrning. I nästan varje korsning står parkerade polisbilar och tunga, bepansrade, mörkgrå polisbussar. Neongula reflexvästar speglas i auktionsfirman Bukowskis blanka skyltfönster. Mängder av uniformerade poliser står och går på gatorna. – Säg till dem att de inte ska stå i grupper. Det ser inte professionellt ut. Två eller max tre poliser jobbar tillsammans, inte fler. Det är Helena Johannesson, idag platschef vid synagogan i utkanten av Berzelii park, som instruerar sina avdelningschefer. De sitter trångt på sätena i det mobila poliskontoret, en buss tillfälligt flyttad från Medborgarplatsen till Raul Wallenbergs torg. Det var två veckor sedan de fick veta att USA:s president skulle komma till Stockholm. En av platserna Barack Obama vill besöka är synagogan och dess monument över Raul Wallenberg. Den är en av de sex platser som måste säkras minutiöst före besöket. De andra platserna är Arlanda flygplats, Grand Hotell, Rosenbad, Sagerska palatset och Tekniska högskolan. Även akuten på Karolinska 20 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 20 2013-09-26 11:39 Reportage Xxxx. Xxxxx. Platschef Helena Johannesson och biträdande platschef Johan Heed till höger. Secret service var nöjda med Helena Johannessons insats. Xxxxxx sjukhuset prepareras för ett eventuellt attentat mot president Obama. Det är just risken för ett terrordåd som gör kommenderingen unik. Antalet poliser i tjänst är inte fler än under kronprinsessan Victorias bröllop, men upplägget är långt ifrån detsamma. Det här är ett säkerhetsarrangemang. Prinsessbröllopet lockade ut tiotusentals människor på gatorna. Idag är det tomt i staden, i alla fall på bilar. Just nu passerar många människor Berzelii park på väg till sina jobb. En Secret service-agent kisar i morgonsolen mot folkströmmen och frågar ’ ’ Man måste lita på att folk gör vad de ska.” Helena Johannesson Helena Johannesson när Arsenalsgatan stängs för förbipasserande. Planen är att bomma igen kvart i tre, 45 minuter innan presidenten anländer. Det påpekar hon också för sina avdelningschefer – att 14.45 ska Kungsträdgårdsgatan vara helt ren, liksom gatorna runt och i anslutning till synagogan. Hur vet du att gatorna töms i tid? – Man måste lita på att folk gör vad de ska, säger Helena Johannesson enkelt. Hon utstrålar trygghet. Men lugn är hon inte. – Inte förrän han åker härifrån. Kommenderingen i siffror 3 500 4 000 130 4 700 600 meter betonggrisar och meter staket användes för avspärrningarna. polisfordon fanns längs med eskortvägen. stora smörgåsar gick åt, och cirka hotellrum var bokade åt inresta poliser. » 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 21 19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 21 2013-09-26 11:39 Reportage/ Presidentbesök » Alla poliser har blivit tillsagda att vända presidenten och hans eskort ryggen. Uppmärksamheten ska vara riktad utåt, mot avvikande beteenden och udda individer. Ser de en person som lämnar något efter sig – till exempel en väska eller en parkerad bil – ska de fokusera på personen i fråga. Det kvarlämnade föremålet eller bilen kommer i andra hand. Många undrade Xxxxx när Obama skulle komma. Mot slutet av en av raderna med gallergrindar står tre poliser och pratar med människor som vill gå förbi. Poliserna är outröttligt trevliga och kommer med förslag på alternativa promenadvägar, runt de avspärrande områdena. En av de tre ser visserligen upptagen ut, men står för sig själv en stund och spanar ut över vattnet. Här kommer prickskyttarna. Får jag ställa några frågor till dig? – Nej, nu är det fullt fokus på presidentbesöket för mig, säger han. Journalister cirkulerar i området. Snart ska ett tiotal föranmälda få gå igenom säkerhetskontrollen i Berzelii park. Där har regeringskansliet upprättat en passage som om det vore en flygplats, med metalldetektor och rullband för väskor som ska röntgas. En och samma ingång gäller för alla som ska gå in i synagogan. Inte ens Secret service får ta bakvägen. Några särskilt inbjudna gäster kommer efter journalisterna, bland andra en gammal, tunn, liten kvinna som överlevt Auschwitz. Hon tindrar i sin ljusa sidendräkt och lämnar över handväskan för röntgen till en av vakterna. Helena Johannesson rör sig oavbrutet runt i området. Hon tittar upp mot ett öppet fönster och påpekar att det måste stängas. Alla som jobbar i rum med utsikt över synagogan har blivit ombedda att jobba Brunnar plomberades. Dessa grindar öppnas endast för Obama och hans eskort. ’ ’ Jag har ständigt den här lilla oron, att man inte tänkt på allt.” Helena Johannesson hemifrån eller att helt enkelt hålla sig borta. Men även om personalen på SEB intill varit tillmötesgående, kan de inte utrymma alla de rum som polisen vill tömma. Det kan påverka börsen. Nu har de istället polisbevakning på rummet. Allt för att ingen ska dyka upp vid fel tidpunkt, på fel plats – till exempel i ett fönster. När fönstret väl är stängt och Helena Johannesson vänder blicken åt andra hållet får hon se tre unga män i ljusa skjortor på taket till Chinateatern. – Be insatsstyrkan skicka upp ett åtgärdsteam, säger hon rakt ut och snart försvinner tre grönklädda poliser in i teaterbyggnaden. Hur känns det nu? – Jag har ständigt den här lilla oron, att man inte tänkt på allt, säger Helena Johannesson. Hon är inte rädd för terrordåd. Det är hon mentalt förberedd på. Det är detaljerna som gnager. Att en liten miss ska bli ett stort misslyckande. – Men jag är inte ensam. Det är 22 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 22 2013-09-26 11:39 Reportage Xxxxx Obama och Reinfeldt satt säkert i baksätet. väldigt mycket personal som jobbar nu, säger hon. Ändå verkar de inte riktigt räcka till. – Vi saknar bevakning på ett kontor. Där behövs en person till. – Någon såg en man klättra ner i en container på Strandvägen. Vi måste skicka dit en patrull. Kan ni avvara någon? – Journalisterna ringer. Säg att vi inte är redo att ta emot dem än. Mobilen ringer i ett. Frågorna avlöser varandra. Helena Johannesson har fortfarande inte ätit lunch ’ ’ Någon såg en man klättra ner i en container på Strandvägen.” Helena Johannesson men hon verkar inte ha en tanke på mat. Obamadieten, skämtar hon, och nyper i byxlinningen. tidigare frågat om avspärrningarna ser avslappnad ut. Nu är Arsenalsgatan tillfälligt igenbommad och presidentens väg ut är fri från folk och hinder. Det är agentens första besök i Sverige och han är imponerad. Stockholm är vackert. Han och hans kolleger berömmer också Helena Johannesson för hennes insats. Secret service-agenten som — Fantastic, säger han om avspärrningarna. Nu är det mindre än en kvart kvar. En av avdelningscheferna undrar irriterat med fingrarna över hörsnäckan i örat varför de inte blir uppdaterade om tidsschemat. Aftonbladet direktsänder från presskonferensen i Rosenbad och presidenten har uppenbarligen inte satt sig i bilen ännu. Schemat verkar spricka. Poliser, säkerhetspersonal och livvakter rör sig i allt snävare cirklar innanför avspärrningarna. Då kommer det ledningsfordon » 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 23 19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 23 2013-09-26 11:39 Reportage/ Presidentbesök » som bereder väg för eskorten. Polisbussen kör in från Kungsträdgårdsgatan, in genom det vita tält som spänts upp över entrén till synagogan. Bussen kör vidare och stannar i utkanten av parken. Alla tystnar. Nu är det snart dags. Några rör sig fortfarande fram och tillbaka över grusplanen, och försöker hitta sin plats. 20 minuter efter utsatt tid kommer eskorten. Polismotorcyklar först, sedan svarta bilar. Två likadana tunga, långa, kolsvarta fordon med flaggor i fronten rullar in mot tältet. Vilken av dem sitter presidenten i? Den första bilen fortsätter igenom tältet, den andra stannar, män i gråa kostymer och mörka solglasögon drar snabbt för tältduken, bakom det vita skynket hör man bildörrar som öppnas och stängs med hårda smällar. Han är här. Helena JoHannesson ser glad ut. På utsatt avgångstid dras tältduken åt sidan igen. Presidentens bil rullar sakta förbi och där inne i baksätet, bakom mörktonade rutor, skymtar hans ansikte och det välkända runda huvud som är Fredrik Reinfeldts. De försvinner bort över Strandvägen. Folk som står längs med eskortvägen jublar när Barack Obama vinkar inifrån baksätet. Sedan är det över. Men det är inte dags att gå hem. – Nej, nej. Nu behöver vi en avdelning kvar här för att hålla bevakningen under gudstjänsten. De firar Rosh Hashana, det judiska nyåret, nu, säger Helena Johannesson och nickar mot synagogan. Hennes teleFon Fortsätter att ringa. Hon pratar med trafikpoliserna om vilka avspärrningar som ska vara kvar, med kollegerna i Kungsträdgården om demonstrationerna som pågår, med platschefen vid Tekniska högskolan om att eskorten är på väg och med säkerhetschefen i synagogan om vilken slags polisbevakning som krävs under kvällen. Det efterlängtade lugnet vill inte infinna sig. Inte riktigt än. Men snart. Helena Johannesson tror att hon hinner hem till middag med familjen ikväll. Helena Johannesson andades ut när Obama lämnade synagogan. ”Nu sover jag gott igen” Det går att planera en stor kommendering på kort tid. Två veckor räcker. Det är en av lärdomarna som Helena Johannesson dragit från uppdraget som platschef under president Obamas besök i Stockholm i september. Planeringen av polisinsatserna under kronprinsessbröllopet pågick i månader. Men när USA:s president skulle komma på besök i Stockholm var det med två veckors varsel. – Det var nästan bättre med så kort planeringstid. I alla fall effektivare, säger Helena Johannesson. Arbetet med att säkra synagogan och platsen runt omkring skedde i samarbete med Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Secret service. Synagogans egen säkerhetsorganisation bidrog, liksom de företag, banker och restauranger som ligger i området. Helena Johannesson är tacksam över hur hjälpsamma alla var. Den aMeriKansKa säKerHetstJänsten kom med två förslag som hon också tog fasta på. Det ena var att tömma alla rum med utsikt över synagogan. I vissa fall fick det bli en kompromisslösning med polisbevakning på rummet istället. Det andra förslaget var de två tälten som spändes upp intill synagogan, ett för säkerhetskontrollerna och ett för att ingen obehörig skulle se presidenten när han klev ur och i sin bil. – Secret service hade en ödmjuk inställning. De var här som våra gäster och vi satte ramarna. Men jag var också noga med att fråga dem om de var nöjda med saker och ting, säger Helena Johannesson. Helena Johannesson Yrke: Platschef vid synagogan under Obamakommenderingen, till vardags chef över ingripandepoliserna på Södermalm i Stockholm. Ålder: 48. Familj: Make och fyra barn. Bor: Villa i Tyresö i södra Stockholm. Fritidsintressen: Familjen, hunden och trädgården. Hon Har erFarenHet från många stora kommenderingar. Men inför Obamas besök var Helena Johannesson ändå nervös. – Jag vaknade mitt i natten och kom på saker, som hur grindarna öppnades, inåt eller utåt? Men nu sover jag gott igen. 24 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 24 2013-09-26 11:39 ANNONS VOLVO MODE LL ÅR 2 014 Hundra procent polisbil. NYA VOLVO XC70 POLicE EDitiOn Detta är ingen vanlig Volvo. Som enda biltillverkare specialutvecklar vi polisbilar helt och hållet för sin uppgift. Det optimerade chassit hjälper dig att köra säkert i hög fart – även med en tungt lastad bil. Bromsarna är större och kraftigare och fälgarna starkare än standardvarianten. Men vi har inte glömt att det oftast inte går i full fart. Du sitter bekvämt hela arbetspasset i de ergonomiska stolarna. Klädseln är extra slitstark och lättstädad. Klimatanläggningen håller perfekt temperatur i kupén, oavsett årstid. VOLVOCARS.SE 19-25 Obama_1308_sex sidor.indd 25 2013-09-26 11:39 Så funkar det/ Gatugäng Bilbränder, skottlossningar och mord på öppen gata. Problemen med kriminella gäng växer runt om i Sverige. Men det finns sätt att bromsa utvecklingen, enligt gängforskaren Amir Rostami. Text Stephan Ray V arken inom forskningen eller inom samhällsdebatten råder någon enighet om hur man ska definiera gäng. Svenska poliser utgår ifrån den så kallade självmarkeringsprincipen. Polisen och gängforskaren Amir Rostami har studerat svenska gatugäng i flera år. – Självmarkeringsprincipen innebär att ett antal individer är tydliga med sin gängidentitet och använder sig av symboler, attribut och namn på tröjor, jackor och västar. Ju mer ett gängnamn eller dess symboler blir omtalade, desto större laddning får det. Enligt Amir Rostami är det kriminella varumärket att betrakta som ett slags brottsverktyg. Det blir en maktfaktor som underlättar att begå brott som exempelvis utpressning. Ett starkt varumärke kan bli en bra affär för gängledarna. – I vissa gäng betalar medlemmarna en månadsavgift för rätten att bära varumärket, och vill de hoppa av kan de bli tvungna att betala upp till 100 000 kronor, säger Amir Rostami. Sedan 1990-talet har antalet gängetableringar ökat kraftigt i Sverige. Gemensamt för de områden som drabbats är invånare som befinner sig i ett kulturellt, ekonomiskt och etniskt utanförskap. I dessa miljöer uppstår lätt gatugäng. – I gatugängens etableringsfas spelar det lokala sociala sammanhanget en stor roll, säger Amir Rostami. Hans forskning visar att bostadsområdet tillsammans med sociala problem, hopplöshet och agg mot samhället skapar förutsättningar för gatugäng. Unga gängmedlemmar är dessutom mer våldsbenägna visar internationell forskning. – Den bästa soldaten är barnsoldaten. Den gör vad den är tillsagd och har sällan moraliska betänkligheter. Detsamma gäller för unga gängmedlemmar som ska göra sig ett namn och visa vad de går för, säger Amir Rostami. Om etablerade gatugäng eller aktörer hamnar i konflikt med varandra handlar det många gånger om personliga relationer. – Det kan handla om skulder eller att någon har stött på en annans älskarinna exempelvis. Men det kan också vara konkurrens om marknadsandelar och ren prestige. Jämfört med MC-gäng är gatugängen svårare att bekämpa. Medan MC-gängen är hierarkiska, har ’ ’ Traditionella polisiära metoder är inte särskilt gångbara mot gatugängen.” Amir Rostami klubbhus och ofta en fot i någon legal verksamhet och på så sätt skapar många ytor för polisen att agera, så är det tvärtom med gatugängen. – Traditionella polisiära metoder är inte särskilt gångbara mot gatugängen långsiktigt. Även om man får ett par individer lagförda så hjälper det sällan. Hamnar gängmedlemmar bakom galler så utökas deras kriminella nätverk och så finns det alltid någon som kliver fram och tar deras plats. med gängrelaterad kriminalitet finns i stora delar av landet så går det inte, enligt Amir Rostami, att försöka lösa dem endast med en nationell strategi. Varje gäng kräver egna insatser. Framför allt handlar det om att slå sönder rekryteringsbasen och fokusera på nyckelkompetenser inom gängen. – Kortsiktigt måste man ta ett helhetsgrepp och tålmodigt montera ner nyckelkompetenser och förmågor inom gänget och dess nätverk. För att komma åt gatugängen ur ett långsiktigt perspektiv behöver man bearbeta grogrunden – identifiera problemen i de områden där gängen verkar och skapa möjligheter och alternativ som är attraktivare än den kriminella världen. Även om problemen Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix (stora bilden), Urban Björstadius ”Hopplöshet skapar grogrund för gäng” 26 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 26-27 kriminella gäng_1308.indd 26 2013-09-26 11:50 Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix (stora bilden), Urban Björstadius Så funkar det En person fördes till sjukhus efter en skottlossning i Hammarkullen i Göteborg i början av september. Några dagar tidigare sköts två män till döds i närliggande Biskopsgården. På knappt tre år har 84 skottlossningar ägt rum i Göteborg. Tre exempel på gäng i Sverige lG atugäng Starkt förknippade med en social kontext. Kärnan av medlemmarna kommer ofta från samma bostadsområde. Gatugäng — vanliga brott lM C-gäng Motorcykeln som identitetsmarkör. De kallar sig sällan gäng utan föredrar att beteckna sig som klubbar. lF ängelsegäng Renodlade gäng inom fängelsets murar. l Narkotikahandel l Stölder l Utpressning l Vapenbrott lB eskyddarverk- lG rova våldsbrott samhet och mord Källor: Tusen fiender av Amir Rostami, Brå, Polisen. 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 27 26-27 kriminella gäng_1308.indd 27 2013-09-26 11:50 Porträtt/ Åke Roghe Sedan drygt ett år tillbaka leds EU:s polisinsats i Afghanistan av en svensk, Åke Roghe. Uppdraget är att få den inhemska poliskåren på fötter, en kår där närmare 300 poliser per månad dödas, enligt Roghe. Text Göran Engström Foto Casper Hedberg Otålig optimist Å ’’ ke Roghe ser ut att må bra. Vältränad, solbränd och med den grånade kalufsen i en oklanderlig kort frisyr. Han har precis återvänt till Kabul efter en längre ledighet. En ledighet som han ägnat åt sin favoritsyssla – kajakpaddling i Ryggen, Dalarna. Med trettio år på ledande befattningar inom polisen, varav tio år i utlandstjänst i bland annat Darfur, södra Sudan och senast som chef för EU:s polisinsats i Kosovo, hade Åke Roghe massor av erfarenhet att luta sig mot när han i augusti förra året började ett av de mest utmanande jobb en polis kan ha. Som Head of Mission för Eupol leder han en styrka på 600 kvinnor och män från 24 länder. Budgeten för de kommande 1,5 åren är på hisnande 108 miljoner Euro, drygt en miljard kronor. Pengar han är personligt ansvarig för inför EU-kommissionen. Och uppdraget? Att få en av världens lägst utbildade och mest korrumperade poliskårer, i ett av världens fattigaste och farligaste länder, på fötter. – Jag har varit i Afrika två gånger tidigare, bland annat i södra Sudan efter inbördeskriget, så jag hade hyfsad koll på vad arbetet innebar när jag åkte hit. Samtidigt, om man jämför med Sudan, så är Afghanistan betydligt farligare. Här är den internationella polisen en måltavla för terrorister, det var vi inte i Darfur, förklarar Åke Roghe. Det senaste året har attackerna mot politiska och militära mål ökat markant i Afghanistan. Nästan dagligen rapporteras det om nya självmordsattentat. Inte minst antalet green-on-blue-attacker, där talibaner infiltrerar polisen och militären, har skjutit i höjden. Det ökade våldet har dels med de internationella säkerhetsstyrkornas reträtt nästa år att göra, dels med det stundande presidentvalet. Alla vill vara med och slåss om det maktvakuum som förväntas uppstå. I takt med att militären drar sig tillbaka läggs ett tyngre ansvar på det civila samhället. Inte minst polisen. Det är en förändring som Åke Roghe välkomnar. – Många är oroliga och hävdar att det är ett problem att de internationella trupperna nu drar sig tillbaka. Jag skulle vilja säga att det är tvärtom. Det är bevis på att de afghanska säkerhetsstyrkorna klarar sig själva. Det är först nu som den civila utvecklingen kan börja. Att vara polis i Afghanistan är ett utsatt jobb. Förmodligen ett av de farligaste i världen.” Åke Roghe Dagen innan vi träffar Åke Roghe utför talibanerna en attack mot polisen i provinsen Uruzgan. Tolv poliser får sätta livet till. I stort sett varje vecka kommer liknande rapporter. – Att vara polis i Afghanistan är ett utsatt jobb. Förmodligen ett av de farligaste i världen. Vi räknar med att 200–300 afghanska poliser per månad mister livet. En anledning är att poliser används för militära insatser, trots att de varken är utrustade eller tränade för detta. En annan anledning är att polisen enligt den afghanska konstitutionen ska användas för terroristbekämpning, det vill säga bekämpa talibanerna. Det gör dem väldigt sårbara. För egen del känner han sig dock trygg. – Våra direktiv säger att vi ska ligga på maximal säkerhetsnivå. Det innebär bland annat att vi inte rör oss utanför högkvarteret om något konkret hot föreligger. Vi har en stor underrättelseverksamhet och analyserar säkerhetsläget hela dagarna. Själv har jag fyra livvakter som alltid följer mig, säger Åke Roghe. Eupol spenderar närmare 300 miljoner om året på den egna Bor i Kabul och Gävle Gävle Ålder: 59. Jobbar som: Head of Mission för EU:s polisinsats i Afghanistan, Eupol. Tjänstledig från jobbet som polismästare i Gävleborg. Om jobbet: Intressant, stimulerande och lärorikt. Bor: Gävle och Kabul. Familj: Hustru och två vuxna barn. Boktips: Henning Mankells Brandvägg. ”För de roliga karaktärernas skull.” Filmtips: Entrapment med Sean Connery. Kabul 28-30 porträtt_1307.indd 28 2013-09-26 11:51 ’’ Här är den internationella polisen en måltavla för terrorister.” » Paddlar gärna kajak. Gillar inte: Orättvisor. Plats jag tycker om: Ryggen i Dalarna. Där byggde mina föräldrar en enkel sommarstuga 1958. Så fort jag får tid åker jag dit och paddlar. Gör när jag är ledig: Tränar, åker skidor, paddlar kajak. Kom till mig: Om du behöver en mentor i managementfrågor. Motto: Ta vara på den här dagen, den kommer aldrig igen. Foto: neven mrgan/Flickr 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 29 28-30 porträtt_1307.indd 29 2013-09-26 11:51 Porträtt/ Åke Roghe Tre röster om Åke Roghe Uwe Heller, Chief of Staff Eupol: – Åke är en mycket professionell och erfaren polis. Genom sin öppenhet och sitt stora intresse för människor, både inom missionen och bland våra afghanska vänner, vinner han stor uppskattning för vad han gör och hur han fullföljer sitt uppdrag som chef för missionen. Personligen betraktar jag Åke som en nära kollega och en mycket god vän. ”Utvecklingen går åt rätt håll”, tycker Åke Roghe. Generallöjtnant Mohammad Ayoub Salangi, Afghan Deputy Interior Minister for Security: – Åke Roghe är en av mina mest värdefulla samarbetspartners. Vi jobbar bra ihop. Vi delar erfarenheter och hjälper varandra att lösa problem. En av Åkes bästa kvaliteter är utan tvekan hans goda relation till och grundmurade respekt för Afghanistan och det afghanska folket. Det är svårt att tänka sig en bättre samarbetspartner för den afghanska polisen. Jasmin Kaufmann, Åkes hustru och polis med 21 år inom den schweiziska poliskåren: – Åke är pålitlig som en schweizisk klocka och har en beundransvärd förmåga att skapa positiv teamkänsla. Vi träffades under en mission i Kosovo, där han var min chef. Precis som jag är han en stor naturvän, som älskar djur och barn. Han är dessutom extremt medveten om vad han stoppar i sig. En fördel när han är borta är att jag får äta mina chips ostört framför tv:n. Jag saknar honom jättemycket. » säkerheten. En ansenlig summa som också ger en fingervisning om hur allvarlig situationen är i landet. Åke Roghe sticker inte under stol med att resultatet av arbetet riskerar att bli lidande när den egna säkerheten alltid kommer i första hand. EUPOLs nuvarande mandat sträcker sig fram till den sista januari 2014. Vad som händer sedan är inte klart, men medlemsländerna är eniga om att ge fortsatt stöd till Afghanistan. Åke Roghes kontrakt löper parallellt med det nuvarande mandatet. Drygt halvvägs in i missionen tycker han att resultaten varit goda. Utvecklingen går åt rätt håll. – Vår viktigaste uppgift så här långt har varit att stödja övergången från en paramilitär till en civil polisverksamhet. Det tycker jag att vi har lyckats med, naturligtvis i samarbete med andra organisationer, inte minst Nato. Det vi kunnat bidra med är bland annat förbättrad ledning och styrning, ökat samarbete mellan polis och åklagare samt implementering av civila polismetoder. Det är vi jäkligt nöjda med. Åke Roghe tar närpolisverksamheten som ett exempel. Att utveckla denna har varit ett prioriterat arbete. Nu är man, efter en relativt kort tid, på god väg att lyckas. – Grundläggande för att kunna bekämpa talibanerna är att det finns En dag i Åke Roghes en effektiv underrättelseverksamhet, vilket i sin tur kräver stark lokal liv i Kabul: l0 6.00 Startar dagen med en timmes cykling i gymmet. l0 7.00 Äter frukost och mejlar familjen. l0 8.00 På plats på jobbet. l0 8.00–19.00 Möten, möten och åter möten. l 19.00 Rundar av arbetsdagen, hänger kvar lite på jobbet. ”Alltid nåt som ska göras.” l2 0.00 Tillbaka i gymmet för ett styrkepass. l2 1.00 Sen middag, skypar med hustrun, läser. l2 3.00 Godnatt. förankring. Det har den afghanska polisen förstått. Så borde vi se det i Sverige också, den lokala förankringen är nyckeln till att bekämpa kriminalitet. Som Head of Mission är Åke Roghes viktigaste uppgift att se till att insatsen är så effektiv som möjligt. Afghanistan står högt upp på EU-ländernas agenda och de satsar mycket pengar i landet. Då är det också självklart att de vill se resultat, konstaterar han. – Jag kan bara jämföra med mina tidigare missioner i Afrika, och då tycker jag att det går betydligt bättre här. Det handlar om kultur och tradition, vi ska inte glömma bort att Afghanistan var ganska välutvecklat på 1970-talet. Det finns en ambition och en vilja hos afghanerna att göra samhället bättre. Vad är det då som driver Åke Roghe att gång på gång lämna familjen, tryggheten där hemma och jobbet som polismästare i Gävleborg? – Miljön. Det är otroligt stimulerande att delta i en så omfattande mission. Det är också inspirerande att jobba med den lokala polisen, och se vad jag – efter 30 år i svenska statens tjänst – kan bidra med i ett sammanhang som detta. 30 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 28-30 porträtt_1307.indd 30 2013-09-26 11:51 Aktuellt Lästips/ Nytt på PHS bibliotek Straffprocessuella tvångsmedel Författare: Gösta Westerlund Utgivare: Bruuns Att gripa eller inte gripa, vilka tvångsmedel ska du använda och när? I denna nya upplaga av boken klargör författaren bestämmelserna och hur de ska tillämpas. Polislagen: en kommentar Författare: Nils-Olof Berggren och Johan Munck Utgivare: Norstedts juridik Nytt i denna tionde tryckta utgåva: Bland annat kommentarerna till ett tillägg till 12 § rörande förutsättningarna för polisens omhändertagande av ungdomar under 18 år, som anträffas under förhållanden som utgör allvarlig risk för den unges hälsa och utveckling. Den svenska ungdomsbrottsligheten Utgivare: Studentlitteratur Hur stämmer bilden som vi får i media av ungdomsbrottsligheten överens med verkligheten? Utifrån skilda perspektiv och metoder presenterar här några av landets främsta experter på ungdomsbrottslighet sin forskning. Citatet/ Polisen.se ”Det är helt oacceptabelt.” Rikspolischef Bengt Svenson kommenterar uppgifterna i Dagens Nyheter att romer i Sverige kartlagts av polisen. Frågan utreds nu av enheten för internutredningar. Siffran 110 000 brott personuppklarades första halvåret 2013, vilket är en minskning med 15 500 brott eller 12 procent jämfört med samma period 2012. Det visar Brå:s preliminära statistik. Trafikbrott, langningsbrott, ringa narkotikabrott och snatteri var de brottstyper som stod för den antalsmässigt största minskningen av de personuppklarade brotten. Färre trafikbrott har personuppklarats. Kan man säga ”Han är större än mig”? 31-35 aktuellt_1308.indd 31 Så här svarar man på Språkrådet: ”Ja, det kan man. Orden som och än kan i en sådan jämförelsefras tolkas som prepositioner, och då ska efterföljande pronomen stå i objektsform, alltså i detta fall mig. Naturligtvis är det även korrekt att säga ’Han är större än jag’, ’Han är lika stor som jag’. Då tolkar man Jolly good, old chum! ’V arför går folk omkring och säger ’najs’? Varför står det ’factory outlet’ och ’sale’?” undrade min väninna som bott i Kanada i 25 år och nu var på Stockholmsbesök. Under sin frånvaro hade hon missat den explosionsartade ökningen av engelska ord och uttryck i svenska språket. För henne tedde sig det här bruket av engelska utomordentligt fånigt. nÄr ett nYtt engelskt ord dyker upp är språkvårdens första åtgärd att se om det redan finns ett svenskt ord som betyder samma sak. Lyckas inte Vi är faktiskt det, försöker man skapa ett svenskt inte riktigt ord. I tredje hand försvenskas det sådana engelska ordets mästare stavning och böjpå engelska ning. som vi gärna Många uppfattar de här vill tro.” ansträngningarna som löjeväckande. Varför kan vi inte helt enkelt lära oss de engelska orden, vi svenskar som är så duktiga på engelska? Svaret på den frågan är för det första att vi måste kunna kommunicera effektivt och verkligen förstå varandra. Fråga några personer vad de anser att ordet implementera betyder, och du kommer att få vitt skilda svar. Sannolikt säger de tillfrågade att det inte finns någon svensk motsvarighet – ett svar som bygger på ren okunskap. ’’ FÖr Det anDra måste Månadens språkråd Har du frågor om svenska språket? Skicka dem till polisens språkvårdare Carina Alfredsson via Groupwise. Språkvårdaren jämförelsefrasen som en förkortad sats där predikatsverbet (i det här fallet är) är utelämnat. Orden som och än är då konjunktioner, och val av pronomenform avgörs av vilken satsdel pronomenet utgör. I dessa båda fall är det subjekt, alltså i detta fall jag. Så skulle det vara enligt äldre språkregler.” vi kunna hantera ordet på svenska. Hur ska jag göra bestämd form av case? Caset? Hur ska jag göra bestämd form plural? Casena? Den bistra sanningen är dessutom att vi faktiskt inte är riktigt sådana mästare på engelska som vi gärna vill tro. Carina Alfredsson, språkvårdare 2013-09-26 11:35 Aktuellt Snart behövs bara en dator Polar är Polisens nya it-arbetsplats, som ska ersätta alla Basa-, Mops- och internetdatorer. Hittills har närmare 1 000 polisanställda i Stockholm, Göteborg och Malmö fått Polar. Polar ger användaren tillgång till polisens system och internet i en och samma dator, förutom vissa specialprogram som även fortsättningsvis kräver en extra dator. – Att bara en dator behövs förenklar för medarbetarna. Polar är dessutom modernare, säkrare, mobilare och billigare jämfört med dagens lösningar, säger Carina Sahl, som är införandeansvarig för Polar. Polisen har idag cirka 46 000 datorer och målet är, enligt Carina Sahl, att komma ner till 26 500 datorer till sommaren 2014. Polar kan installeras i både bärbara och stationära datorer. Valet styrs av medarbetarens behov. – Fler kommer efter bytet att arbeta i en bärbar dator, men det gäller långt ifrån alla. Vilken dator man får beslutas av ansvarig chef, säger Carina Sahl. Bytet till Polar är egentligen bara toppen av ett isberg. Andra förändringar är att polisen dels byter till modernare programvaror, dels byter teknisk plattform. – Det gör att man kan lägga mindre resurser på drift och förvaltning och mer på utveckling och att ge support på befintliga lösningar, säger Carina Sahl. Övergången till Polar pågår för fullt enligt en övergripande utrullningsplan och senast sommaren 2014 ska alla polisanställda ha fått det. I varje myndighet finns en lokal ’ ’ Med Polar får användaren tillgång till internet och de flesta polisiära systemen. organisation som består av en lokalt införandeansvarig, utrullningskoordinatorer, representanter från PVIT med flera. När bytet närmar sig får man information via e-post om när bytet ska ske, hur det ska gå till och vilka förberedelser som krävs. Måste man gå en kurs för att lära sig Polar? – Inte för att lära sig själva programmen, för de är i stort sett desamma som dem vi har idag. Däremot är operativsystemet Windows 7 en nyhet – om det och mycket mer kan man lära sig via Supportportalen*. I övrigt rekom- Fler kommer att arbeta i en bärbar dator.” Carina Sahl, införandeansvarig menderar vi att alla läser igenom lathunden som kommer tillsammans med Polar. Där står det mesta man behöver veta för att komma igång. – En del myndigheter planerar dessutom att arrangerat öppna hus och utbildningsseminarium om Polar. Kerstin Magnusson *Supportportalen På Intrapolis finns information om bytet, vanliga frågor och svar om Polar, och länkar till utbildningar på Supportportalen. Gå in på: https://intrapolis.polisen. se/polar ANNONS 32 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 31-35 aktuellt_1308.indd 32 2013-09-26 11:35 Aktuellt 3 362 Polisbilden Farttjusning! En ögonblicksbild från den årliga vidareutbildningen i polismotorcykelkörning. Polisen i Värmland övar körteknik på Karlskoga motorstadion, i samarbete med Sveriges motorcyklister. Foto: Inspektör J Grahn personer rapporterades för att ha kört bil utan bälte under vecka 37, när polisen gjorde ökade kontroller av bilbälten i hela landet. Det är en minskning med 1 028 personer mot föregående år. Fler bilder: Intrapolis/Om Polisen/Hela Polisen/Polisens arbete i bilder. Skicka in ditt bidrag till Polisens arbete i bilder på Intrapolis. Hallå där … Bo Gustavsson, nationellt huvudskyddsombud för polisen, som vill uppmärksamma ”Skyddsombudens dag” den 23 oktober: Varför behöver skyddsombuden en egen dag? – Vi behöver en dag för att uppmärksamma skyddsombudens arbete med att skapa en bra arbetsmiljö. Det handlar främst om lokalerna, bemanningen och risken att utsättas för hot och våld. Varför är skyddsombuden viktiga? – Skyddsombudet är länken mellan arbetsgivare och arbetstagare och de värnar om alla medarbetares välbefinnande oavsett om de är med i ett fackförbund eller inte. Vad arbetar ni med just nu? – Den nya organisationen med en Bo Gustavsson myndighet. Vi gör riskbedömningar åt Genomförandekommittén. De skickas sedan till respektive myndighet som underlag för deras egna riskbedömningar. Vi försöker också se till att organisationsförändringen i sig inte skapar psykosocial ohälsa under processen. Det arbetet pågår för fullt. Vilken status har ni? – Skyddsombuden har ganska hög status inom polisen. Vi är kunniga, bra på utvecklingsfrågor och vi står upp för våra medarbetare. – Skyddsombuden glöms ibland bort av arbetsgivaren och får då inte den tid de behöver för sitt skyddsarbete. Skyddsombuden ska enligt lag få den tid de behöver men tyvärr är lagen luddig och öppen för tolkningar. Vad ska du göra för att uppmärksamma ”Skyddsombudens dag”? – Jag ska träffa skyddsorganisationen i min hemmamyndighet, Polismyndigheten i Kalmar län, för att lyfta fram skyddsarbetet hos oss. Ser du några problem? Sabina Kuutti ANNONS ION™ INOVA T4R LINZ6™ LIBERTY™ LFL Nu är våra he� e�erfrågade LED varningsljus RPS‐godkända på alla fordonstyper. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED), och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är polisens nya fordonsmonterade laddningsbara handlampa med överlägsen prestanda. VERTEX™ TEL: 0520‐420200 MAIL: [email protected] WEBB: www.fernonorden.se 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 33 31-35 aktuellt_1308.indd 33 2013-09-26 11:35 Aktuellt Månadens Intrapolistips Fråga juristen Stöd i arbetet mot Råder sekretess om en förundersökning lagts ned? livsstilskriminella Svar: Ja, i undantagsfall. Paulina Gabrielsson, myndighetsjurist, Polismyndigheten i Västernorrlands län. Uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden är sekretessbelagda även om en förundersökning lagts ned, om inte uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller dennes närstående lider skada eller men. Sekretessen gäller bland annat namn, adress och information om psykisk sjukdom. Sekretesskyddet för enskild är starkare än det som ska skydda utredningen. Utredningssekretess gäller om syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder kan motverkas och när den framtida verksamheten kan skadas om uppgiften röjs. Regeln omfattar uppgifter av betydelse för utredningen och för brottsspaning. Exempel på uppgifter som hör till brottsspaning kan vara resurs- eller organisationsfrågor av vital betydelse, arbetsrutiner och tjänstgöringslistor. De centrala bestämmelserna om sekretess som gäller för uppgifter i en förundersökning är 18 kap. 1 § och 35 kap. 1 § OSL offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)(OSL) vilka reglerar utredningssekretess respektive sekretess till skydd för enskild. På gång Teknik. För att filmer från till exempel övervakningskameror, mobiltelefoner och datorer ska vara hållbara som bevismaterial vid en rättegång måste materialet plockas ut på rätt sätt. – Med hjälp av det mobila videolabbet Midas (Mobile Image Data Acquisition System) kan vi både säkra och bearbeta Har du frågor om Intrapolis? Mejla till rps.webbredaktionen@ polisen.se Misshandel utomhus minskar Bärbart. filmerna direkt på plats. Vi är inte längre bundna till den fasta laboratoriemiljön utan kan göra en stor del av arbetet ute i fält. Det blir enklare att biträda polismyndigheterna vid behov, säger Thorbjörn Johansson, som är videoforensisk analytiker vid Rikskriminalpolisens IT-brottssektion. ANNONS Examensringar Intrapolis: https://intrapolis.polisen.se/livsstilskriminella Ny undersökning Mobilt videolabb ger bättre analys PHS Polishögskolan Det finns en vägledning på Intrapolis för hur du bäst lyckas med åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Nu har den kompletterats med specifika sammanfattningar för personal i yttre tjänst, utredare och underrättelseanalytiker. Sammanfattningarna beskriver vad som är viktigast att tänka på. De fungerar även som läsanvisning till vägledningen. Sammanfattningarna och vägledningen finns på VPU Växjö polisutbildning Ringarna tillverkas i 18 k rödguld och väger ca 6 gr Pris 4 200 kr Polisbricka Tillverkad i 18 k rödguld 13,5 x 19 mm Pris 1 700 kr www.guldsmedshuset.com • tel 031-26 57 98 Trend. Antalet anmälda fall av misshandel utomhus har minskat de senaste åren. Utvecklingen är en del av en trend som även stödjs av undersökningar från sjukvården, konstaterar Sven Granath, utredare på Brå, som har studerat gatuvåld i bland annat Stockholms innerstad. misshandelsbrott utomhus har under flera år minskat i hela landet. De senaste åren har även antalet patienter som får sjukvård för våldsbrott minskat, samtidigt som färre personer uppger att de har blivit utsatta för misshandel i undersökningar som den Nationella trygghetsundersökningen, NTU, genomfört. – Man kan alltid ifrågasätta var och en av de här indikatorerna, men när flera stycken visar på samma tendens så verkar allt tyda på att gatuvåldet faktiskt minskar i Sverige, säger Sven Granath, utredare på Brå, i antalet anMÄlDa en artikel på den egna webbplatsen. Sven granatH är kriminolog och har i flera år följt brottsutvecklingen för våldsbrott. Nu har han gjort en särskild undersökning av gatuvåldet i Stockholm city som visar att även om anmälningarna av misshandel utomhus har ökat jämfört med början av 2000-talet så har de allvarligare fallen av gatuvåld i distriktet blivit färre. Något som tyder på att polisen ingriper mot fler händelser. – I allt större utsträckning görs polisanmälningar om gatuvåld av någon annan än offret, till exempel vittnen eller polis som uppmärksammat händelsen. Samtidigt har antalet allvarliga händelser minskat och det är färre som söker vård för skador efter våld, säger Sven Granath. Läs artikeln i sin helhet på www.brå.se. 34 / Svensk Polis / nr 8 / 2013 31-35 aktuellt_1308.indd 34 2013-09-26 11:35 Fråga & Svar Johan Uimonen, systemadministratör och ny ordförande i Gaypolisföreningen polisutbildningar runt om i landet. Vi är med vid olika evenemang som pridefestivaler och nyligen fick vi en förfrågan om att besöka Polismyndigheten i Värmland. Vi knyter kontakter med exempelvis transföreningar, för att försöka öka deras förtroende för polisen. Vilken är er största utmaning? – Att hinna med. Vi är en ideell förening och jag är beroende av att min chef låter mig avsätta arbetstid. Nu ser jag också en utmaning i att våra frågor bevakas efter 2015 i den nya polismyndigheten. Hur ser intresset för HBTQ-frågor ut inom polisen? – Det är nog personberoende. Ser man vikten av frågorna jobbar man för dem. HBTQ-personer är en målgrupp med en speciell problematik, som riskerar att utsättas för hatbrott och som inte alltid har en bra bild av polisen. Det har ett stort signalvärde att vi visar upp oss i sammanhang som Pride. Vad är ditt mål? – Att alla ska kunna gå till sin arbetsplats och må bra. Målet är att vi slutar kränka varandra. Vi som jobbar inom polisen, för svaga och utsatta, borde våga säga ifrån när en kollega säger något dumt. Johanna Orre Alla ska kunna gå till sitt jobb och må bra, säger Johan Uimonen. ”Vi måste sluta kränka varandra” Foto: Minna Ridderstolpe Vad vill du göra som Gaypolisföreningens nya ordförande? – Jag kommer att fokusera på polismyndigheterna, för det finns så mycket att jobba med internt. Vi vet att människor blir kränkta på grund av att de är homo- eller bisexuella. Kan du ge exempel? – Ja, så sent som igår berättade någon om ett stationsbefäl som förminskade ett vittnesmål från en man som blivit våldtagen av en annan ’ ’ Vi vet att människor blir kränkta.” Johan Uimonen man. Han sa att ”de är ju lite labila, sådana där”. Vad ska man göra om man hör eller ser kränkningar? – I det här fallet lyfte en kollega frågan till sin chef, och chefen tog det vidare. Det är helt rätt. Om du tvekar kan du vända dig till oss på Gaypolisföreningen för stöd och råd. Hur jobbar Gaypolisföreningen? – Vi har bidragit till polisens likabehandlingsplan och vi deltar på Johan Uimonen Ålder: 34. Karriären i korthet: Började i Stockholmspolisens växel 2001, operatör på LKC 2003, sedan utbildare och nu systemadministratör för Storm. Familj: Fästman. Bor: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm. Intressen: Fotografering. Motto: Allt som förtjänar att göras, förtjänar också att göras väl. Gaypolisföreningen l I deell förening med cirka 100 medlemmar som bildades 2000. lÖ ppen för alla polisanställda. Övriga är välkomna som stödmedlemmar. lA rbetar för att ingen polisanställd ska kränka någon på grund av att den är homo-, bisexuell eller transperson. 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 35 35_fraga_svar_1308.indd 35 2013-09-26 11:33 Posttidning B Svensk Polis Rikspolisstyrelsen Box 12256 10226 Stockholm Annons 36 sista 1308.indd 36 2013-09-26 11:33
