Här kan du ladda ner och läsa våra ordningsregler.

2013-12-03
Brf
Tullporten
24
Skjutsaregatan 22
611 33 Nyköping
0155-267245
[email protected]
www.tullporten24.se
Ordningsregler
och medlemsinformation
Brf Tullporten 24
1
Innehållsförteckning
1. Att bo i bostadsrättsförening
2. Bostadsrättsföreningen Tullporten 24
2.1 Vår- och höststädning
2.2 Jourveckorna sommar och vinter
2.3 Andra årliga sammankomster
3. Allmänt om föreningens byggnader, tomt och trädgård
4. Redskapsboden, gårdshuset
5. Sopsorteringen
6. Tvättstugorna
7. Gården
8. Brevlåda
9. Hemsida
10. Flagga och flaggning
11. Piskställningarna
12. Stegar/verktyg
13. Gör-det-själv-rummet
14. Förenings- och övernattningslokalen
15. Kodlåsen
16. Porttelefonen
17. Uppkoppling till Internet/bredband och kabelteve
18. Cykelparkering
19. Bilparkering
20. Reparationer och underhåll – den egna lägenheten
21. Underhållsskyldighet, brandvarnare och försäkringar
22. Överlåtelse av lägenhet samt medlemsavgift
23. Lägenhetsbesiktning, nycklar och lås
24. Andrahandsuthyrning
25. Pantsättning, förverkande, tvångsförsäljning m m
26. Föreningens organisation och funktion
26.1 Föreningens vicevärd
26.2 Ekonomisk förvaltning och revision
26.3 Föreningens styrelse
26.4 Föreningsstämma och medlemsmotioner
26.5 Lagar, stadgar och ordningsföreskrifter
26.6 Val av förtroendevalda och valberedning
27. Ordningsregler i sammandrag
2
1. Att bo i bostadsrättsförening
En bostadsrättsförening är en juridisk person, och föreningen är enligt lag registrerad hos Bolagsverket. I Bostadsrättslagen (BRL) står det bl a att en bostadsrättsförening företräds av dess styrelse, som
ingår avtal för föreningens räkning. Ett registreringsbevis visar vilka och hur många av styrelsens
medlemmar som tillsammans tecknar firman. Medlemmarna är delägare i föreningen med en andel
som står i proportion till lägenhetens storlek.
Medlemmen äger inte själva lägenheten. Vi köper inte den lägenhet vi flyttar in och bor i, utan vi köper ett medlemskap i en förening som ger oss rätt att nyttja en viss lägenhet. Men medlemskapet ger
mer än bara en lägenhet – vi äger hela fastigheten tillsammans med allt vad det innebär av att vårda,
förbättra och se till att förvalta på bästa möjliga sätt till lägsta möjliga kostnad. Hur vi sköter vårt hus
och den gård huset står på påverkar var och en av oss; både hur vi trivs i föreningen och vår egen personliga ekonomi.
Medlem i en bostadsrättsförening betalar i sin egenskap av delägare ingen hyra, utan en årsavgift, som
debiteras i förskott månadsvis. Den kollektiva årsavgiften räknas fram av föreningens styrelse och
ekonomiska förvaltare genom att balansera föreningens beräknade kostnader mot summa intäkter.
Årsavgiftens storlek fastställs av styrelsen.
2. Bostadsrättsföreningen Tullporten 24
Inom vår förening strävar vi efter att kombinera låga kostnader med hög kvalitet i såväl förvaltningen
som driften och skötseln av fastigheten. Vi har lyckats hålla årsavgiften på en låg nivå tack vare att vi
sköter det mesta i egen regi, och vi har anledning glädjas över att vara medlemmar i en bostadsrättsförening där värdet på medlemmarnas egendom har ökat.
Merparten av det som behöver göras på gården sköter vi föreningsmedlemmar själva. Därmed undviker vi de kostnader det skulle medföra att köpa tjänsterna externt. Det egna arbetet ökar också gemenskapen och trevnaden bland de boende, och får medlemmarna att känna delaktighet och möjlighet att
påverka.
Det ligger i allas intresse att lägenheterna och föreningens egendom vårdas och sköts på ett omsorgsfullt sätt.
2.1 Vår- och höststädning är exempel på sådana aktiviteter. Då samlas alla som har ork och förmåga
för att gemensamt städa och snygga till gården, parkeringsplatserna, entréerna och källartrapporna med
mera. I sällsynta fall kan det också röra sig om smärre målnings- och enklare reparationsarbeten eller
något annat som just då behöver göras.
2.2 Jourveckorna sommar och vinter är aktiviteter som vicevärd schemalägger veckovis med ledning
av svaren på de enkäter som distribueras inför respektive säsong. Sysslorna i dessa sammanhang, som
sköts av två medlemmar per vecka, är gårdsskötsel som klippning av gräsmattor och rensning av rabatter under sommaren samt enklare snöröjning, sopning, sandning med mera under vintern. Det handlar
helt enkelt om att göra gångarna och utomhustrapporna framkomliga och att hålla rent, snyggt och
städat på gården.
Den eller de som känner sig ovana eller osäkra på arbetsuppgifterna och/eller den utrustning vi har till
förfogande är välkomna att kontakta vicevärden för att få en genomgång.
Varken vår- eller höststädningarna eller jourveckorna sommar och vinter är betungande vare sig arbets- eller tidsmässigt, men då de så påtagligt berör föreningens ekonomi, är det viktigt att de tas på
allvar och att alla medlemmar som har möjlighet ställer upp på dessa göromål.
2.3 Andra årliga sammankomster. Förutom vår- och höststädningen anordnar föreningen på luciadagens kväll, vid julgranen, en glögg- och grillträff.
Det är en möjlighet för föreningens medlemmar att träffas och bekanta sig med varandra.
3
3. Allmänt om föreningens byggnader, tomt och trädgård
Föreningen äger tre huskroppar med inalles 50 lägenheter, varav fyra är sammanslagna till två, och
den sammanlagda boytan är ca 3500 m2. Boendekostnaden på årsbasis ligger på drygt 400:-/m2 2012.
Föreningens totala tomtyta uppgår till 3760 m2.
Husen, som från början hade fasader i grå puts, tilläggsisolerades mot slutet av 70-talet och fasadtegel
monterades.
Vid 90-talets början gjordes nya förbättringar. Då försåg man husen 1 och 2 på gården med balkonger
och satte upp ett gårdshus med en del för sopsortering och en annan för cykelställ och redskap till
gårdsskötseln. Vidare installerades gårdsbelysning, man planterade vinbärsbuskar och plommonträd
och grävde ur souterrainplanet på gårdssidan av 24:an för att få sex parkeringsplatser med motorvärmaruttag. De nuvarande lägenhetsdörrarna är från 1994, och tre år senare byttes alla fönster till
treglasfönster.
År 2001 genomfördes stambyten, och då totalrenoverades samtliga badrum. Det senare inkluderade bl
a nytt sanitetsporslin, installation av handdukstork, helkaklade väggar och nya klinkergolv. De medlemmar som så ville fick på egen bekostnad eluppvärmda golv i badrummet.
Nedan en förenklad sammanställning över husen
BYGGNAD KLART
INGÅNGAR
LÄGENHETER
ELSYSTEM
TVÄTTSTUGA
Hus 1
Hus 2
24:an
22 A och B
22 C, D och E
24
Enbart 2 rok
Enbart 3 rok
1 rok – 6 rok
1-fas**
1-fas
1-fas & 3-fas
Ja, för boende i 22 A, B, D & E
Nej
Ja, för boende i 22 C & 24:an
1958
1958
1960
**) 1-fas har spänningen 230V; 3-fas 400V. Elsystemet har egentligen ingen praktisk betydelse
utom vid anskaffande av ny spis.
4. Redskapsboden, gårdshuset
Här finns den utrustning som behövs för att sköta gården. För sommarsäsongen ser vicevärden till att
handredskap såsom krattor, räfsor, spadar och sekatörer m m finns att tillgå. För arbeten i blomrabatterna finns diverse planteringsredskap och hinkar. Den maskinella utrustningen utgörs av en gräsklippare, en grästrimmer och en motordriven häcksax. Vidare finns en skottkärra, en vattenspridare och
flera rullar med trädgårdsslang. Vattenuttaget för spridaren finns intill källarnedgången till hobbyrummet, hus 2 och i soprummet.
Av de motordrivna redskapen är det gräsklipparen som är den mest använda. En tämligen utförlig inplastad bruksanvisning med bilder finns anslagen i redskapsboden. De gräsmattor som behöver klippas
går man i regel över på mindre än en timme.
Gräsklipparen, som är försedd med ”dödmansgrepp”, går 2½-3 timmar på en full tank. Det är fyrtaktsbränsle som gäller, och här använder föreningen konsekvent alkylatbensin, som finns i en grön plastdunk. Oljebyte och inköp av bränsle sköts av vicevärden.
Vinterredskapen består av snöskyfflar och piassavakvastar. För större snömängder finns en snösläde.
En kvast och en skyffel finns utställda vid varje port under vintersäsongen, och här gäller att boende i
respektive uppgång håller rent och sandat framför egen port.
I boden finns en gruskärra. Om vädret gör gångar och trappor hala, måste vi sanda, då det juridiskt är
föreningen som är ansvarig för alla halkolyckor som kan inträffa på föreningens tomt.
4
5. Sopsorteringen
Det är viktigt både för miljön och för våra kostnader att vi sorterar rätt, och att vi håller mängden
blandsopor så låg som möjligt. Instruktioner för hur sopsortering ska ske finns på kommunens hemsida.
I soprummet finns ett antal kärl för de olika fraktioner som vi delar upp soporna i. Kompostsoporna,
matavfall och annat organiskt avfall, läggs i särskilda bruna påsar. Påsar finns att hämta i redskapsboden. Annat avfall, t ex rester av tyg, trä, gummi mm, är s.k. blandsopor som ska läggas i valfria plastpåsar. Dessa påsar läggs i särskilt kärl.
Wellpapp och kartong har varsin container och skall hållas isär; mjölk- och juiceförpackningar hör till
den senare kategorin. Metallavfall, hård plast och mjukplast samlas i plasttunnor resp. -säckar. För att
soporna inte ska bli för skrymmande, är det viktigt att det som kastas i respektive behållare i möjligaste mån är utslätat. Debiteringen för sophämtningen bestäms efter volym – inte vikt.
Containrar och övriga kärl är märkta så att det är lätt att sortera rätt.
Tömningen av containersoporna sköts av sophämtningen. I soprummet finns även mindre behållare
för batterier och dito för lysrör respektive glödlampor.
För glas- och vanligt pappersavfall har vi inga egna avfallsbehållare, men kommunen har behållare för
glasavfall alldeles utanför vår tomtgräns. Tidningar och pappersavfall skall läggas i containrar som
finns längre bort.
Trapphusen får inte användas för tillfällig förvaring av sopor, tidningar och dylikt, ej heller skor, stövlar och liknande.
6. Tvättstugorna
Föreningen har två tvättstugor, en i hus 1 och en i 24:an. Boende i 22 C och 24:an tvättar i 24:ans
tvättstuga, övriga i tvättstugan i hus 1. Alla dagar är uppdelade i tre tvättpass.
Bokning av tvättid, som i regel går att göra minst en månad i förväg, görs på lista uppsatt utanför resp.
tvättstuga. I mån av utrymme är det inget som hindrar att tre tvättpass efter varandra bokas av en och
samma medlem. Anvisningar för tvättstugans skötsel finns anslagen på platsen och soppåse för tomma
tvättmedelspaket o dyl finns i källargången. Utrymmena skall städas noggrant efter användandet. Den
som slarvar med städningen kan av styrelsen utestängas från att använda tvättstugan.
Nycklar till tvättstuga, torkrum och mangelrum finns i ett speciellt nyckelskåp vid respektive tvättstuga. Var rädd om din tvätt och lämna inte nycklarna kvar i någon av dörrarna eller skåpet under ditt
tvätt- eller torkpass. Kontakta vicevärden/styrelseledamot om problem uppstår med någon av maskinerna.
7. Gården
På gården finns vinbärsbuskar och plommonträd. Det är tillåtet för vilken medlem som helst att plocka
bär och plommon, men naturligtvis i begränsad omfattning.
Det finns en sandlåda och två grupper med trädgårdsmöbler.
Intill nedgången till styrelserummet finns en liten jordplätt för odling av kryddor och köksväxter. Alla
medlemmar kan sätta vad han eller hon vill, men alla medlemmar har också rätt att skörda det som har
kommit upp.
Den gräsmatta som skall klippas och vid behov vattnas är framförallt den mellan hus 1 och 2 samt
gräsplättarna öster därom, mot Stockholmsvägen och som rundar östra gaveln på hus 2. Totala gräsytan är på ca 500 m2, men utspritt på ett antal fläckar. Det finns också gräs på andra sidan av hus 2 och
en bit utefter norra sidan av huset.
5
8. Brevlåda
På gårdshuset finns en brevlåda för både externt och internt inkommande post till styrelsen och/eller
vicevärden. Föreningens medlemmar kan nyttja lådan för meddelanden, förslag, motioner eller brev
till styrelsen.
9. Hemsida
Föreningen har en hemsida med adress www.tullporten24.se.
Hemsidan tjänar flera syften.
-
lättillgänglig information om Brf Tullporten 24 för presumtiva lägenhetsspekulanter
möjlighet för mäklare och banker att hämta sådan information som annars i varje
enskilt fall måste tas fram av styrelsen
interaktiv information för medlemmar. Eftersom ett antal medlemmar inte har tillgång till
hemsidan kommer dock information från styrelsen även framdeles att meddelas på
samma sätt som tidigare dvs. 2-3 gånger per år.
10. Flagga och flaggning
Föreningen har en på gården centralt placerad flaggstång och en flagga som hänger på väggen utanför
Gör-det-själv-rummet i hus 2. Flaggning på allmänna flaggdagar sköts av vicevärd, styrelsemedlem
eller annan tjänstvillig medlem i föreningen. Flaggning vid privat högtid får ske, men då ansvarar berörd medlem själv för att det sker i enlighet med av riksdagen fastställda regler. Flaggan skall efter
halning hängas tillbaks på plats.
11. Piskställningarna
Det finns två piskställningar på gården. Den ena finns mellan hus 2 och 24:an. Den andra är placerad i
närheten av nordöstra hörnet av hus 1.
Det är inte tillåtet att piska mattor på balkongen.
12. Stege/verktyg
Behöver du låna en stege till din lägenhet eller till någonting speciellt på gården, så har föreningen en
behändig stege med arbetsplattform bredvid flaggan i hus 2. Det finns också en större stege, för stor
för inomhusbruk, som hänger på väggen i soprummet.
Se alltid till att den lånade stegen snarast kommer tillbaka till sin förvaringsplats.
Handverktyg såsom sticksåg, vinkelslip, borrhammare, skruvdragare samt hylsnyckelsats finns att
låna. Kontakta vicevärd eller styrelseledamot vid lån.
13. Gör-det-själv-rummet
Även kallat hobbyrummet, om än den primära tanken inte är att regelrätt hobbyverksamhet skall bedrivas här. I detta rum kan medlemmarna själva göra vissa arbeten. Du når det enklast via källaringången mellan portarna C och D i hus 2. Dörren är märkt Hobbyrum och den är direkt till vänster när
man kommit nedför trappen.
Nyttjande av gör-det-själv-rummet är kostnadsfritt och endast tänkt för tillfälliga och enkla arbeten.
6
14. Förenings- och övernattningslokalen
Föreningen har en samlingslokal med fem bord och ca 30 stolar i källarplanet vid västra gaveln av hus
1. Lokalen går att hyra, och det finns en bokningslista placerad i gör-det-själv-rummet i hus 2. Nyckel
till föreningslokalen finns i nyckelskåpet bredvid bokningslistan. Tänk på att dörren till lokalen har två
sjutillhållarlås; nyckeln passar till båda, och båda skall låsas när man går därifrån.
Det finns också ett övernattningsrum med fyra sängplatser, toalett och dusch i anslutning till lokalen.
Köksutrustningen består av vattenkokare, mikrovågsugn, kaffebryggare, stora kaffetermosar, porslin,
glas och bestick för ca 24 personer. Till sängplatserna i övernattningsrummet finns madrass, kuddar
och täcken – sänglinne håller man med själv.
Förenings- och övernattningslokalen är integrerade med varandra och kan inte hyras separat. Var och
en som hyr lokalen ansvarar för att den städas och att nyckeln hängs tillbaka på sin plats snarast möjligt efter användandet. Avgiften betalas in till föreningen på bankgiro 282-4126 . Bokning och betalning av lokalen görs av medlemmen utan att kontakt behöver tas med vicevärden.
Lokalen disponeras från klockan 12.00 till 12.00 dagen efter.
15. Kodlåsen
Föreningens alla entrédörrar är försedda med kodlås. Den fyrsiffriga koden, som byts ut årligen eller
vid behov, är till för de boende och egentligen inga andra. Besökare, hantverkare, varubud och andra
utomstående släpps in med hjälp av porttelefonen – se punkten nedan. Ju färre som känner till portkoden, desto färre ovälkomna besökare får vi. Var restriktiv med att lämna ut koden.
Brevbärarna och andra som i sitt yrke har anledning gå in i olika fastigheter, tar sig in med hjälp av en
speciell postkod som är gemensam för hela tätorten. Även den koden byts ut med jämna mellanrum.
16. Porttelefonen
Porttelefonen, d v s knappen intill den boendes namn på den lilla tavlan utanför porten, är kopplad till
respektive hemtelefonnummer i det fasta nätet, och med hjälp av den kan var och en släppa in sina
besökare utan att behöva ange kodlåsets öppningskod. Så här använder du Telecode via telenätet.
Din telefon ringer som vanligt när besökaren trycker på knappen, men när du lyfter luren hörs en liten
melodi. Du vet då att det är från porttelefonen, och du kan tala med besökaren i max 30 sekunder.
ÖPPNA PORTEN: Har du en telefon med tonsignalering – tryck på 5:an och lägg på. Porten öppnas di-
rekt. Samma gäller om du utnyttjar en separat knappsats, typ tonsändare eller tonvalsdosa. Har du
andra typer av telefon – lägg på luren sedan du talat med besökaren. Efter någon sekund öppnas porten. Mobiltelefon fungerar inte som dörröppnare.
HÅLLA STÄNGT: Har du en telefon med tonsignalering – tryck på 0:an och lägg på. Vid övriga telefoner
vänta tills du hör melodin andra gången, efter ca 30 sekunder, och lägg på.
17. Uppkoppling till internet/bredband och kabelteve
Internet/Bredband: Gästabudstadens stadsnät finns indraget till samtliga lägenheter i föreningen. Det
är ett nät som ger möjlighet till höga överföringshastigheter. Förutom Internet/bredband ger stadsnätet
också möjlighet till telefon- och kabelteveuppkoppling, se vidare Gästabudstadens eller Brf Tullportens hemsida.
7
Kabelteve: Föreningens leverantör av kabel-tv, Tele2Vision, levererar sedan november 2006 kabel-tv
som digital. Här är det alltså frågan om koaxialkabeluttaget, d v s det vanliga tv-uttaget.
Det grundutbud som föreningen tecknat avtal om innehåller digitalbox, service och underhåll på digitalbox och kabel-tv-nät samt ett grundutbud av TV-kanaler. Digitalboxen tillhör lägenheten och föreningen, inte medlemmen.
Enskilda medlemmar kan på eget initiativ och egen bekostnad lägga till andra kanalpaket och/eller
byta ut vissa enskilda kanaler.
18. Cykelparkering
Cykelstall finns i källarna i föreningens samtliga huskroppar samt i gårdshuset. Cykelställ utomhus
finns på två sidor av gårdshuset samt intill alla ingångar utom vid 24:an. Det är gott om cykelparkeringsplatser. Undvik att ställa cyklar på sina stöd framför ingångarna till gårdshuset.
19. Bilparkering
För föreningens medlemmar finns det tretton varmgarageplatser varav åtta i ett storgarage. De övriga
är två dubbelgarage och ett enkelgarage. Alla dessa platser finns i källarplanet i gatuhuset, 24:an.
Därutöver har föreningen 21 parkeringsplatser med eluttag för motor- och kupévärmare. Sex av dessa
finns utanför garageinfarterna, de övriga intill hus A, entré A och B i 22:an, tolv på husets södra sida
och tre på västra gaveln.
Föreningen har också sju parkeringsplatser på grusmark och utan eluttag vid hus B, entré C, D och E i
22:an, längs långsidan mot stora parkeringen.
Garage- och parkeringsplatserna förmedlas av styrelsen, och bestämda regler gäller för tilldelning och
innehav.
Tilldelning
Som huvudregel gäller att medlemmen i bostadsrättsföreningen ska vara mantalsskriven på Brf Tullporten nr 24:s adress och bo i lägenheten. Styrelsen kan dock i enskilt fall besluta om avsteg från huvudregeln. När önskemålen om plats överstiger tillgången, upprättas en kölista. Vi har separata kölistor för garageplatser och parkeringsplatser, men parkeringsplats med eller utan eluttag hålls inte isär på
kölistan. Det är tillåtet att tacka nej till icke önskad plats men stå kvar i kön. Om medlem som inte bor
i lägenheten men av styrelsen tilldelats parkeringsplats får den disponeras i tremånadersperioder. Platsen är garanterad i tre månader, men medlemmen har sämst prioritering vid uppsägning.
Extraplats
I mån av tillgång får medlem hyra extraplats. Det förutsätter att det inte finns kö till ordinarie plats.
Om medlem som inte har parkeringsplats begär att få sådan, måste den som sist fått extraplats lämna
den ifrån sig.
Uppsägningstider
Uppsägningstiden från föreningens sida är två månader plus den månad som uppsägningen sker. Från
medlemmens sida är uppsägningstiden en månad plus den månad som uppsägningen sker.
Vid andrahandsuthyrning eller avflyttning vid försäljning upphör hyresrätten den dag som medlemmen
lämnar lägenheten, tillträdesdagen för ny medlem.
Depositionsavgift för nycklar
För nycklar till elskåp och garage skall depositionsavgift erläggas. Den fås tillbaka när nyckeln lämnas
tillbaka. Avgiftens storlek bestäms av styrelsen och finns noterad på föreningens hemsida.
Övriga villkor
Tilldelad plats ska användas för fordon och får inte utnyttjas som förrådsplats.
Det är inte heller tillåtet att ställa upp skrotfordon som inte används.
Vid vissa väderleksförhållanden vintertid kan risk finnas för att snö och/eller is rasar ner från taken.
8
Det är medlemmens skyldighet att meddela vicevärden om han eller hon upptäcker sådan risk.
Styrelsen har rätt att säga upp hyresavtalet vid missbruk eller av annan anledning som rent juridiskt
inte behöver anges.
20. Reparationer och underhåll – den egna lägenheten
Större renoverings- och reparationsåtgärder som kan beröra ett antal enskilda lägenheter beslutas av
styrelsen, i sällsynta fall av föreningsstämman. Exempel på sådana åtgärder kan vara fönsterbyten,
reparationer av gemensamma delar av vatten-, avlopp och värmesystemen. Har styrelsen beslutat om
åtgärder av detta slag, bekostas de av föreningen, se stadgarna.
I övriga fall är det som regel den enskilde medlemmen som bekostar allt underhåll av lägenheten.
Ingenting är emellertid från början självklart i dessa fall, utan varje enskilt ärende måste avgöras från
fall till fall. Mer information finns på hemsidan.
Den enskilde medlemmen får inte på egen hand utföra el-, rör- eller byggarbeten utan att först samråda
med vicevärd. Ta alltså alltid först kontakt med vicevärd vid följande tillfällen:
- vid arbeten med el, vatten, antennsystemet (tv/radio) och större lägenhetsarbeten.
Vissa arbeten kräver installatör med auktorisation och/eller behörighet. Felaktigt utförda arbeten kan
innebära att försäkringen inte täcker en skada, och att den enskilde medlemmen själv får stå för alla
kostnader.
Det är varje medlems skyldighet att sköta och vårda lägenheten på sådant sätt att fastighetens totala
värde inte ifrågasätts. Se för övrigt under nästa paragraf, och för mer detaljerade uppgifter om underhållsansvar hänvisas till föreningens stadgar.
21. Underhållsskyldighet, brandvarnare och försäkringar
Som innehavare av en bostadsrättslägenhet har man ett ansvar för att underhålla och reparera lägenheten. Detta ansvar finns beskrivet i Bostadsrättslagen och i föreningens stadgar.
Några exempel på vad den enskilde medlemmen är underhållsskyldig för:
 ytskikt på väggar, golv och tak, jämte underliggande behandling samt fuktisolerande ytskikt i badrum och våtrum,
 inredning som sanitetsporslin och vitvaror,
 innerväggar som inte är bärande och
 ytter- och innerdörrar samt fönsterglas.
En beskrivning av vad som hör till lägenheten och den enskilde medlemmens underhållsansvar finns i
stadgarna.
För att undvika vattenläckage från diskmaskin och tvättmaskin skall kranen för tilloppsvattnet alltid
vara stängd när maskinerna inte används. Om det inträffar vattenläckage vid öppen kran och som
skulle ha förhindrats om den varit stängd, är lägenhetsinnehavaren ekonomiskt ansvarig för vattenskadorna.
Två olika försäkringar finns för bostadsrätter. Dels är det fastighetsförsäkringen, som tecknas av föreningen och som gäller för skador på framförallt byggnaden som sådan, dels bostadsrättsförsäkringen,
som gäller för skador i lägenheten som medlemmen är underhållsskyldig för. Den senare tecknar den
enskilde medlemmen, och då oftast som ett tillägg till den vanliga hemförsäkringen.
Föreningen har en tecknad fastighetsförsäkring, men alla typer av skadekostnader täcks inte av den.
Om exempelvis en brand- eller vattenskada inträffar i en bostadsrättslägenhet, är det oftast föreningen
som ser till att reparation beställs och utförs. Detta gäller dock inte när den inträffade skadan endast
berör sådan egendom som bostadsrättsinnehavaren är underhållsskyldig för. Vissa skadekostnader
9
täcks ju som sagt inte av fastighetsförsäkringen. Medlemmen måste därför räkna med att själv stå för
en del av dessa kostnader på grund av sin underhållsskyldighet. Det är här bostadsrättsförsäkringen
kan bli aktuell.
Räddningsverket beslutade 2007 om allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder.
Beslutet innebär att Räddningsverket, anser det skäligt att det bör finnas minst en fast installerad
brandvarnare eller annan motsvarande anordning för tidig varning vid brand i alla byggnader som används för bostadsändamål. Se även dina försäkringsvillkor.
HUR MÅNGA BRANDVARNARE BEHÖVS?
Brandvarnaren bör placeras i anslutning till sovrummet. Tänk på att stängda dörrar och störande ljud
kan göra det omöjligt att höra en brandvarnare in till varje sovrum.
Stora lägenheter kan behöva flera brandvarnare; en brandvarnares övervakningsområde bör inte överstiga 60 m2 golvyta och avståndet mellan två brandvarnare inte överstiga 12 meter.
Brandvarnaren bör uppfylla konsumentverkets riktlinjer. Det är när du sover som du är som mest försvarslös mot rök och brand!
VAR MONTERAR MAN BRANDVARNAREN?
Brandvarnaren ska placeras enligt leverantörens anvisningar, generellt gäller dock följande:
Brandvarnaren placeras i rummets högsta punkt och helst mitt i rummet.
Brandvarnaren ska sitta i taket, inte på väggen! Ett fritt utrymme på minst 50 cm ska finnas runt om
brandvarnaren. Den ska inte placeras i närheten av ventilationsöppningar.
Placera inte brandvarnare i kök eller badrum där den kan orsaka irriterande falsklarm.
Glöm inte att testa brandvarnaren när du monterat upp den!
SKÖTSEL OCH KONTROLL
För att brandvarnaren ska fungera bör man rengöra den från utsidan med dammsugare en gång om året
och byta batterier regelbundet. Litiumbatterier rekommenderas; de räcker upp till fem gånger längre än
vanliga alkaliska batterier. Kontrollera att brandvarnaren fungerar när du varit hemifrån en längre tid
och i övrigt minst en gång i kvartalet. Brandvarnare har begränsad livslängd; de bör bytas ut efter 8–10
år. Testa brandvarnaren enligt leverantörens anvisningar.
De lägenheter som inte har fungerande brandvarnare (eller saknar helt), kontakta vicevärden så erhålls
brandvarnare utan kostnad.
Notera dock att det är medlemmens ansvar att montera brandvarnaren på ett korrekt sätt och att
ansvara för batteribyten.
22. Överlåtelse av lägenhet, medlemsavgift
Ansökan om medlemskap för köparen och utträde för säljaren görs skriftligt tillsammans med köpehandlingarna.
Föreningen kan inte vägra medlemskap såvida inte speciella skäl går att anföra, se stadgarna. Styrelsen
kontrollerar alltid en sökandes ev. betalningsanmärkningar innan medlemskap beviljas. Köparen får
inte utöva nyttjanderätten innan medlemskap beviljats.
Medlemsavgift tas ut av köparen.
23. Lägenhetsbesiktning, nycklar och lås
Vid lägenhetsöverlåtelse skall styrelsen besiktiga lägenheten innan den nya medlemmen flyttar in.
Lägenheten skall vid besiktningstillfället vara tom och helst också städad. Ansvarig besiktningsman är
10
vicevärden, och besiktning görs enligt ett tidigare framtaget besiktningsprotokoll. Vid anmärkning på
lägenhet informeras styrelsen omgående.
Lägenhetens nycklar skall av den utträdande medlemmen överlämnas till styrelsen, som mot kvittens
lämnar dem till den nye lägenhetsinnehavaren.
Om den utträdande medlemmen överlämnar färre antal nycklar än det antal som tagits ut, skall lägenhetens låscylinder plockas om av låssmed och nya nycklar som är integrerade i föreningens låssystem
anskaffas. Detta är den utträdande medlemmen i så fall skyldig att bekosta. Till varje lås hör från början tre nycklar, men en medlem kan mot avgift beställa fler av vicevärden. Det är inte möjligt att själv
hos låsfirma beställa nycklar.
Under tiden låscylindern plockas om – det tar i allmänhet en vecka att få detta gjort – sätts en tillfällig
låscylinder in, och den tillträdande medlemmen kan få en eller två tillfälliga nycklar, som endast går
till lägenhetsdörren, som lån under tiden. Om sådan tillfällig nyckel slarvas bort, tar föreningen ut en
avgift som motsvarar anskaffandet av ny nyckel.
Lägenhetsnycklarna går förutom till den egna lägenheten också till trapphus- och källarportarna, till
gårdshusets dörrlås, till gör-det-själv-rummet och till tvättstugornas nyckelskåp.
Det finns en huvudnyckel som går till praktiskt taget alla lås inom föreningen. Vicevärden, styrelsemedlemmar samt suppleanter har tillgång till den. Den förvaras inlåst och får bara användas vid verkligt behov.
Strikta regler gäller för hur huvudnyckel får användas, se vidare hemsidan.
24. Andrahandsuthyrning
Reglerna för andrahandsuthyrning finns reglerade i lag och de viktigast bestämmelserna finns angivna
i våra stadgar.
För att få hyra ut i andra hand måste det finnas beaktansvärda skäl. Exempel på sådana är
arbete eller studier på annan ort
militärtjänstgöring
utlandstjänst
provboende
Styrelsen måste ge sitt skriftliga godkännande till den ansökan som medlemmen lämnar. I ansökan ska
anges skälet för uthyrningen och uthyrningstidens längd. Lagen anger inte någon kortaste tid för uthyrningen, men en normal tid är ett år. Om medlemmen inte är nöjd med styrelsens beslut, finns möjlighet till prövning i hyresnämnden. Uthyrningstidens längd kan förlängas efter ny ansökan. Dock
finns en gräns vid 4 år enligt lagen. Under uthyrningstiden är det medlemmen som i alla avseenden
har kvar sitt ansvar med rättigheter och skyldigheter mot föreningen. Styrelsens rätt till information
om den hyresgäst som flyttar in inskränker sig till namnuppgift.
Om medlemmen hyr parkerings- eller garageplats är det bestämmelserna i det avtalet som gäller. Vid
andrahandsuthyrning finns ingen rätt att behålla sådan plats och inte heller rätt att återfå platsen efter
uthyrningen, dvs medlemmen får ställa sig i kö.
25. Pantsättning, förverkande, tvångsförsäljning m m
Bostadsrättsinnehavaren kan ur föreningens synpunkt pantsätta sin lägenhet flera gånger om han/hon
så önskar. Styrelsen noterar alla pantsättningar i lägenhetsförteckningen, och en avgift tas ut av medlemmen.
Nyttjanderätten till lägenheten kan förverkas om bostadsrättshavaren utan styrelsens tillåtelse
 avsevärt förändrar lägenheten,
 inrymmer andra boende eller
 hyr ut den i andra hand.
11
Nyttjanderätten till lägenheten kan också förverkas genom att bostadsrättshavaren
 använder lägenheten till någonting annat än boende,
 gravt missköter lägenheten eller föreningens egendom,
 under lång tid, trots upprepade tillsägelser allvarligt stör grannarna eller den allmänna ordningen,
 avsevärt eller vid upprepade tillfällen dröjer med att betala månadsavgift.
 allvarligt åsidosätter de regler och bestämmelser som gäller inom föreningen
Förverkad nyttjanderätt leder till uppsägning och tvångsförsäljning av lägenheten.
26. Föreningens organisation och funktion
FÖRENINGSSTÄMMA
(FÖRENINGENS MEDLEMMAR)
STYRELSE
VICEVÄRD
REVISOR
EK. FÖRVALTNING
26.1 Föreningens vicevärd. Vicevärden svarar för löpande och periodiskt underhåll av fastigheten.
Vicevärden svarar också för att gårdsarbetsscheman för sommar och vinter tas fram och delges medlemmarna.
Vid större arbeten ansvarar vicevärden för att material- och arbetsbeskrivningar och anbudshandlingar
tas fram. Vicevärden svarar för årlig besiktning av föreningens alla lokaler, uthyrningslokaler, källare,
driftcentral, husfasader och -tak samt parkeringsplatser och gården med dess staket och annat som tillhör den. Lägenheterna besiktigas vid försäljning eller när styrelsen så beslutar.
Rensning av vattenlåsen i medlemmarnas köks- eller tvättställsavlopp, att byta lysrör, glimtändare
eller batterier till brandvarnarna och byte av gummipackningar till vattenkranarna är exempel på jobb
som dock inte ingår i vicevärdens sysslor. Detta svarar respektive medlem själv för.
Problem med TV-anslutning är något som den enskilde medlemmen får lösa utan hjälp av vicevärd.
26.2 Ekonomisk förvaltning och revision. Den ekonomiska förvaltaren ansvarar för bokföring, in- och
utbetalningar, bokslut, årsredovisning och deklaration. Styrelsen ansvarar för placering, omsättning
och bevakning av lån och likvida medel, avisering av avgifter och hyror för lokaler, garage- och parkeringsplatser. Styrelsen upprättar, i samråd med förvaltaren, budget, årsredovisningshandlingar samt
deklaration.
Revisorns uppgift är att revidera föreningens årsredovisning, d v s att i efterhand granska föreningens
redovisning och förvaltning i syfte att ge upplysning om redovisningens tillförlitlighet och om styrelsens sätt att sköta föreningen.
12
26.3 Föreningens styrelse. Styrelsen svarar för föreningens administration och ekonomi samt – genom
vicevärden – för drift och underhåll. Styrelsen sammanträder vanligen en gång per månad, dock med
ett något längre uppehåll över sommaren. Vicevärden och styrelsesuppleanterna brukar deltaga i styrelsemötena.
Styrelseprotokollen i sin helhet är endast till för styrelsen och föreningens revisor. Utdrag ur protokoll
kan emellertid lämnas till berörd medlem i viss fråga.
De som har valt styrelsen, d v s medlemmarna, kan när som helst avsätta styrelsen; enkel majoritet i en
extra tillkallad stämma krävs dock. Vald styrelseledamot kan när som helst välja att själv avgå.
26.4 Föreningsstämma och medlemsmotioner: Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande
organ och där är alla föreningsmedlemmar välkomna att delta. Vanligtvis är stämman i april månad,
men om beslut måste tas i stora frågor kan styrelsen när som helst under året sammankalla till extra
stämma.
Alla föreningsmedlemmar kan när som helst under året lämna in motioner eller andra former av meddelanden till styrelsen.
Motioner som skall avhandlas på stämman måste vara inlämnade till styrelsen i så god tid att styrelsen
har möjlighet att behandla ärendet innan föreningsstämman. Se stadgarna.
Vanligen kommer förslagen från styrelsen, men detta skall inte avhålla den enskilde medlemmen från
att motionera. Hans eller hennes möjlighet att påverka är just genom att skriva motioner, och det vill
styrelsen uppmuntra varje medlem att göra. Naturligtvis uppskattas också muntliga informella diskussioner.
26.5 Lagar, stadgar och ordningsföreskrifter: De lagar som främst gäller för bostadsrättsföreningar är
bostadsrättslagen, BRL som behandlar framförallt boendet, och lagen om ekonomiska föreningar.
Föreningen har också stadgar som reglerar föreningens förvaltning samt medlemmarnas rättigheter och
skyldigheter. Stadgarna är bindande för alla som har med föreningens verksamhet att göra, och bör
läsas ingående av varje medlem.
Ändring av stadgar kan endast göras på föreningsstämma och då gäller:
 en stämma, om alla medlemmar är närvarande och stödjer förslaget; om inte krävs
 två stämmor, där förslaget i den första ska ha stöd av minst hälften av de närvarande medlemmarna
och av minst två tredjedelar i den andra.
Protokoll med röstlängd skall upprättas och de nya stadgarna skall av styrelsen skickas in till Bolagsverket för registrering.
Som komplement till stadgarna finns detta dokument.
26.6 Val av förtroendevalda och valberedning: Föreningen har en styrelse bestående av en ordförande,
en sekreterare, en ordinarie ledamot och två suppleanter. Praxis är att stämman väljer tre personer som
ordinarie styrelseledamöter och två som suppleanter, men de ordinarie styrelsemedlemmarna väljer
själva vem som ska vara ordförande respektive sekreterare. Vicevärden tillsätts av styrelsen. Föreningens förtroendevalda personer nomineras av en valberedning.
Ordinarie styrelsemedlemmar, vicevärd och revisor som får i uppdrag att revidera räkenskaperna, arvoderas med olika belopp. Arvodena till styrelsen och revisorn beslutas på stämman, medan vicevärdens arvode beslutas av styrelsen.
27. Ordningsregler i sammandrag
Utöver vad som föreningens stadgar föreskriver åligger det varje medlem:
13
1. att vårda och hantera såväl den egna lägenheten som föreningens egendom i övrigt på ett sådant
sätt att allmän trevnad och ordning uppnås.
2. att inte utan styrelsens medgivande sätta upp skyltar eller anslag på husets ytterväggar, i trappuppgångar eller andra gemensamma utrymmen.
3. att i trapphus, på vind, i källare och alla övriga gemensamma utrymmen inte röka eller använda
öppen eld.
4. att inte utan styrelsens medgivande utnyttja lägenheten för uthyrning, i yrkes- eller affärsverksamhet.
5. att inte lämna dörrar till vind och källare olåsta.
6. att inte delge aktuell postkod till obehöriga.
7. att inte piska eller borsta möbler, mattor eller sängkläder på balkonger eller i lägenhetsfönster utan
endast på avsedd plats.
8. att inte belamra trappor, gård, vinds- eller källargångar med skräp, cyklar, barnvagnar och dylikt.
9. att följa regler som gäller vid användande av fastighetens tvättstugor och torkrum.
10. att efter kl. 23.00 inte bedriva sådan verksamhet i lägenheten att kringboende blir störda. Informera och kom överrens med de närmaste grannarna om t.ex en sen fest planeras.
11. att visa hänsyn mot sina grannar så att dessa inte störs av högt ljud från musikanläggning eller dylikt.
12. att inte utan styrelsens medgivande sätta upp markiser eller antenner.
13. att endast parkera på avsedda platser, samt att följa de regler som anges i avtal om parkerings- och
garageplats.
14. att inte köra in på gården med motorcykel.
15. att inte köra in på gården med bil i annat syfte än för transport av eller till hjälpbehövande boende,
för nyttofordon med tung utrustning eller för bortforsling av tunga saker.
16. att tillse att dessa ordningsregler följs av alla i hushållet samt av besökare.
14