Lärlingskompassen – en satsning för att hitta vägar till framgångsrik

Lärlingskompassen – en satsning för att hitta
vägar till framgångsrik lärlingsutbildning
Sammanfattning från konferensdagen i Göteborg, 25 oktober 2013
Fredagen den 25 oktober möttes ett fyrtiotal intresserade under temat ”Att organisera framgångsrik
lärlingsutbildning”. Konferensen ägde rum i Göteborg och lockade intresserade från Göteborg,
Töreboda, Båstad, Eslöv, Trollhättan/Vänersborg, Mölndal, Lysekil, Malmö, Varberg, Laholm,
Kungsbacka, Karlshamn, Svedala, Borås, Stenungsund och Mellerud.
Bo Sillén, dagens moderator, lotsade deltagarna genom programpunkterna. Programpunkterna
vävdes samman genom avstämningar och frågestunder från auditoriet. Här följer en sammanfattning
av vad konferensdeltagarna tog del av under dagen.
Lärlingsutbildning förr och nu
Kerstin Littke, Göteborgs Universitet, tog med deltagarna på en resa från 1600-talets mästare och
mästarlärlingar fram tills dagens lärlingsutbildning. Diskussioner och idéer har det varit gott om på
vägen och de politiska strömningarna har haft stor betydelse för lärlingsutbildningens utveckling.
Antalet lärlingar i vårt land, Sverige, har varierat kraftigt. Under nittiotalet var intresset svalt hos
ungdomarna, ett tjugofemtal i landet var engagerade i någon form av lärlingsutbildning. 1998
sjösattes därmed det första lärlingsförsöket. Kerstin Littke fortsatte tidsresan genom LIA-nätverket,
GY07 fram till Lärlingskompassen idag.
Kerstin Littke tog konferensdeltagarna på en historisk
resa.
Gymnasial lärlingsutbildning för eleven,
skolan, arbetsplatsen och kommunen
Stefan Einarsson, gymnasiechef i Uddevalla kommun, visade
sin bild av hur lärlingsutbildningen vuxit fram i Uddevalla.
Lärlingsutbildningen beskrevs som en nyckel i arbetet att
kunna erbjuda ungdomarna den utbildning de efterfrågar.
Lärlingsutbildningen breddar utbildningsutbudet och gör det
möjligt att utbilda även enstaka elever i smala hantverksyrken.
Stefan Einarsson lyfter tydliga mål, avdelat ansvar (en egen
Stefan Einarsson talar om elevfokus.
rektor) och elevfokus som del av framgångsreceptet för Uddevalla.
Elevfokus blir strategin för att undanröja internt motstånd. Det är elevens val som måste styra när vi
organiserar utbildning, menar Stefan Einarsson.
Samarbetet med näringslivet betonas också som helt avgörande. I samband med Stefan Einarssons
föredrag lyfts frågan om konkurrens om apl-platser och hur samverkan kan ske med andra aktörer.
Kvalitet och effektiv uppföljning
Björn Wärnberg, rektor för lärlingsutbildningen i Uddevalla,
beskrev lärlingsutbildningen i Uddevalla utifrån fem
framgångsfaktorer; en rektor som bevakar lärlingsmodellen
idémässigt, sammanhållna klasser, lärlingskoordinatorer,
elevuppföljning och yrkeslärarens roll. Björn Wärnberg gav
exempel ur loggböcker skrivna av elever på arbetsplatser och
visade den besöksjournal som används för att dokumentera
yrkeslärarens besök på arbetsplatsen. Björn Wärnberg menar
att det är viktigt att den besökande läraren kan yrket. I samband
med Björn Wärnbergs föredrag diskuterades upplägget av
kurser och hur moment kan bedömas på apl-platsen och hur
viktigt det blir att arbeta löpande med bedömning. Formativ
bedömning blir ett naturligt verktyg för lärlingsutbildningen i
Uddevalla och kompetensutvecklingen för lärarna har fokuserat på
detta.
Björn Wärnberg lyfter
lärlingskoordinatorn som en nyckel till
framgång.
Statsbidraget har varit avgörande för att organisera lärlingsutbildningen framgångsrikt menar Björn
Wärnberg och i sitt föredrag pekar han bland annat på lärlingskoordinatorerna som finansierats av
statsbidraget. Lärlingskoordinatorn som funktion tillser att den skolförlagda delen av utbildningen
sammanlänkas med den arbetsplatsförlagda.
Lärlingar på företaget är en tillgång
Pelle Thorén, Coop Forum Uddevalla, gav sin syn på att ha lärlingar på företaget. Pelle Thorén
beskrev hur de elever han möter växer under utbildningstiden och hur de
på Coop Forum handleder eleverna genom utbildningen. Det är viktigt att
få det att fungera för lärlingarna och att uppdraget upplevs positivt bland
personalen. Pelle Thorén betonar att företaget har ett ansvar i att
använda pengarna de får på ett bra sätt, de ska tillbaka till lärlingarna.
Lärlingarna gör ett jobb och är en stor tillgång för företaget. Funkar det så
anställer vi efter utbildningen, säger Pelle Thorén. Fördelen med lärling är
att de under utbildningen gått igenom hela stormarknaden och har en stor
bredd i sin kunskap. Vi inom handel vet vad som är viktigt att kunna när
man kommer ut, samverkan med skolan är väldigt viktig, menar Pelle
Thorén.
Lärlingarna är viktiga för
företaget, säger Pelle
Thorén.
Betty Ingildsen, lärare inom Hotell- och turism på lärlingsutbildningen i Uddevalla, bekräftar bilden av
att samverkan mellan skola och arbetsplats är väldigt viktig. Jag som lärare måste hålla koll, eleverna
läser inte samma kurser samtidigt och är det en arbetsplats som inte kan erbjuda alla moment så
måste jag se till att eleven får fler arbetsplatser under sin apl, säger Betty Ingildsen.
Elin och Alice, två lärlingar inom Hotell- och turism,
berikar deltagarna med berättelse från det första
pirret i magen till hur man lär sig hantera en arg
människa till exempel. De beskriver hur de lär sig en
roll på arbetsplatsen och att det är skönt att komma
till sin klass med andra lärlingar när de läser den
skolförlagda delen av utbildningen. Alice berättar
också om hur idrottsundervisningen är upplagd för
att förbereda dem för det yrke de utbildar sig till;
”det känns som det är för vår skull, liksom”.
Alice och Elin tycker att det är skönt att gå i samma klass
som andra lärlingar.
Handledarutbildning och bedömningsarbete på APL
Anders Holmgren, utvecklingsledare i Borås stads
utbildningsförvaltning, gav deltagarna exempel på ingångar
vid genomförande av handledarutbildning. Deltagarna fick
testa några diskussionsfrågor som används för att hitta
tillbaka till varför man väljer ett yrke och hur man vet vad
som är god kvalitet i det yrke man utövar. Handledaren
lotsas i att handleda lärlingar på ett sådant sätt att lärlingen
själv ser kvalitet i sitt arbete. Anders Holmgren menar att för
att nå dit så behöver bedömning ske hela tiden. Vi måste
tala om och synliggöra lärandet! Det är också viktigt hur
bedömning sker; börja med det som är positivt, hitta ett
utvecklingsområde och besluta om nästa steg.
Vi måste synliggöra lärandet och prata om vad
kvalitet i arbetet är, säger Anders Holmgren.
Vilken potential finns i lärlingssystemet? Vad säger forskningen om lärande
i arbetslivet?
Kerstin Littke, Göteborgs Universitet, tar i sin andra programpunkt för dagen avstamp i Håkan Hydéns
sätt att beskriva samhällsutvecklingen. I det perspektivet visar Littke på svårigheter att frigöra sig från
industrisamhällets paradigm. Littke menar att det finns mycket som tyder på att vi idag lever i två
system och vi är inne i den mest komplicerade fasen. Vi ser hög nytta med det gamla systemet och är
på väg in i något nytt som nu är på väg uppåt i nytta. Aktörerna i förändringen går över till det nya vid
olika faser. Kerstin Littke ber deltagarna fundera på om det är så att ungdomarna vill ha både skoloch yrkesförlagd utbildning blandat och det är skolan som håller emot. Ungdomarna brukar vara
snabba med att ta till sig det nya.
Kerstin Littke visar på erfarenheter från andra länder när det gäller lärlingsutbildning. Allt tyder på att
det krävs trepartssamverkan för att få framgång. Kerstin Littke menar att ämnesintegration är
fullständigt nödvändigt och att vi måste tänka nytt när två olika logiker ska samman, vilket är fallet
när vi arbetar med lärlingsutbildning. Skolan är inte uppbyggd på samma sätt som arbetet.
Skolverket informerar om nyheter i budgetpropositionen och erfarenheter
från lärlingsutbildningen hittills.
Lotta Naglitsch, undervisningsråd på Skolverket, tipsar om intressanta rapporter om utvecklingen på
lärlingsutbildningen och tillgång på yrkeslärare. Lotta Naglitsch nämner även Skolinspektionens
kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsutbildning för vuxna samt rapporten
från den fördjupade tillsynen på yrkesprogram.
Deltagarna får information om den utredning som sammanställs under
våren där Skolverket kunnat jämföra lärlingsverksamhet med skolförlagd
utbildning. Lotta Naglitsch visar exempel på vad som framkommit under de
konferenser som genomförts kring arbetsplatsförlagt lärande och talar om
hur Skolinspektionen lyft tydligt uttalad strategi, tid och resurser för besök,
modeller för moment-kursinnehåll på arbetsplatsen och systematiskt
kvalitetsarbete som framgångsfaktorer.
Lotta Naglitsch uppmanar konferensdeltagarna att lära av varandra och
sprida goda exempel. Den egna ingången för yrkesutbildning som nu finns
på Skolverkets hemsida är ett tips för att finna stöd för exempelvis
arbetsplatsförlagt lärande.
När det gäller förutsättningar för 2014 så är inget klart ännu, men det är
stort fokus på yrkesutbildning i allmänhet och lärlingsutbildning i synnerhet.
Möjlighet till kostnadsersättning för lärlingar diskuteras och även höjt
anordnarbidrag till arbetsplatsen.
Lärlingskompassen bjuder in
Lotta Naglitsch från Skolverket
betonar vikten av att sprida
goda exempel och lära av
varandra.
Moderator Bo Sillén avslutar med att bjuda in till en resa, utvecklingsresan för lärlingsutbildningen.
Nästa station är Ljungskile Folkhögsskola, 27-28 nov, där en fördjupande konferens kring fungerande
och effektiv lärlingsutbildning kommer att genomföras.
Röster från några deltagare
”Jag har redan fått svar på några frågor. Man blir inspirerad och vill lära sig mer!”
”Vad händer sen? Skulle gärna höra fler friskolor om hur de tänker. Bra med inspiration och möjlighet
att få kontakt med andra.”
”Det är intressant med fler exempel på organisation och olika tänk kring lärande.”
Sammanfattat av Susanne Anderberg för Lärlingskompassen.