Årsredovisning 2010 – Swedbank Sjuhärad AB

Årsredovisning 2010 – Swedbank Sjuhärad AB
Innehåll
Sid
2
Verkställande direktörens kommentarer
Fortsatt vinst och en stark balansräkning
4
Detta är Swedbank Sjuhärad
4
Vision, Affärsidé, Mål och Kärnvärden
5
Verksamhetsområde och kontor
6
Privatmarknad
8
Företagsmarknad
10Telefonbank och internetbank
12 Förvaltningsberättelse
12Omvärldsförhållanden
14Resultat och lönsamhet
16Finansiell struktur
18Åtaganden utanför balansräkningen
18Affärsvolym
19Kapitaltäckning
20 Nya regelverk
20Riskhantering
23Problemkrediter
23 Övriga väsentliga händelser
24Investeringar
24
Miljö
25Personal
25Vinstandelssystem
26Dotterbolag
26 Styrelsens förslag till vinstdisposition
27Utsikter 2011
28 Definitioner och använda begrepp
30 Fem år i sammandrag
31 Nyckeltal
32 Finansiella rapporter
70 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen
71 Revisionsberättelse
72 Styrelse
74 Ledningsgrupp
76Bolagsstyrning
Organisationsnummer 516401–9852
Styrelsens säte är i Borås
Årsstämman äger rum onsdagen den 30 mars klockan 13.00
på Swedbank Sjuhärads huvudkontor i Borås
Årsredovisningen finns även att hämta på
www.swedbanksjuharad.se
1
Verkställande direktörens kommentarer
När jag ser tillbaka på år 2010 är det några saker
som framstår med särskild tydlighet. Jag ser fortsatt
god lönsamhet, ett långsiktigt arbete troget våra kärnvärden och en medvetenhet om vad som händer i
omvärlden, både lokalt och globalt. Men det jag framför allt ser när jag tittar tillbaka på året som gått är den
glädje, stolthet och ödmjukhet jag känner inför alla
medarbetare i Swedbank Sjuhärad. Tillsammans har vi
bistått våra kunder och gjort Swedbank Sjuhärad till
Sveriges mest lönsamma bank inom Sparbankernas
Riksförbund. Vi har vidareutvecklat försäkringserbjudandet och kommit upp i 10 000 sålda sakförsäkringar.
Dessutom visar medarbetarundersökningen att vi trivs
tillsammans. Det gör mig otroligt glad och stolt och full
av energi att arbeta vidare in i 2011.
en gedigen genomgång av våra exponeringar gentemot andra parter. I de fall vi har sett behov av att
reglera vissa poster så har så också skett. Detta innebär att våra kunder kan känna sig trygga med att vi har
god kontroll på våra finanser.
Närhet, Engagemang och Värdeskapande
Vi på Swedbank Sjuhärad arbetar med tre kärnvärden
som på olika sätt genomsyrar vår verksamhet – Närhet,
Engagemang och Värdeskapande.
Med begreppet närhet menar vi både geografisk
närhet till Borås och Sjuhäradsbygden, men också
närhet till varandra och våra kunder. Under 2010
har detta exempelvis kommit fram i den medarbetarundersökning som genomfördes under hösten
och som visade mycket höga resultat och nöjda
medarbetare. I och med att vår majoritetsägare är
Sparbanksstiftelsen Sjuhärad har vi också nära
till beslut. Det är faktiskt rätt unikt att ha en lokalt
förankrad ägare så pass nära till hands.
Vårt engagemang visar sig exempelvis genom
att vår utdelning till Sparbanksstiftelsen Sjuhärad på
olika sätt går tillbaka till bygden. Hur 2010 års resurser
kommer att fördelas får vi veta i maj 2011. Förra årets
medel gick bland annat till professurer och doktorandplatser vid Borås Högskola, idrott, näringsliv och kultur.
Att vara en engagerad aktör i lokalsamhället ser vi som
en viktig beståndsdel i vår affärsmodell.
Att skapa värde är i sig någonting naturligt för en
bank. Vårt existensberättigande kretsar bland annat
kring att vi får våra kunders pengar att växa. Vi ser
vinst som något positivt eftersom det innebär att vi gjort
ett bra jobb och att vi kan ge tillbaka mer till vår omvärld. Men vi på Swedbank Sjuhärad vill också skapa
värde i en vidare bemärkelse. Genom att arbeta nära
våra kunder och visa engagemang för deras verklighet hoppas vi kunna bidra med värdefulla synpunkter
och kunskap. Många av våra kunder gör affärer över
landets gränser vilket bland annat har lett till att vi fortsätter utveckla vår utlandsavdelning. Vi är en bank
som ständigt arbetar för att hålla oss uppdaterade i
globala frågeställningar och trender. Genom att koppla
de stora perspektiven till vår dagliga verksamhet kan vi
skapa värde också i det nära lokalsamhället.
Fortsatt vinst och en stark balansräkning
Swedbank Sjuhärad fortsätter att leverera stabilt goda
resultat. Vi slår 2009 års resultat och är lönsammast av
alla banker inom Sparbankernas Riksförbund. Den viktigaste jämförelsen för oss är med våra konkurrenter
och där överstiger vår räntabilitet på eget kapital, för
sjunde året i rad, snittet för de svenska börsnoterade
bankerna. Som vd går det inte att känna sig annat än
stolt när vi kan visa upp sådana siffror.
Under de senaste åren har vi fokuserat på riskhantering och stabilitet. Detta arbete har vidareutvecklats under 2010. En av de mer konkreta konsekvenserna av att proaktivt arbeta med riskfunktionerna är att vi redan nu har anpassat oss till de kommande Basel III-reglerna. Detta regelverk har ställt oss
inför en del nya begrepp, exempelvis kärnprimärkapitalrelation (tro det eller ej, men det heter faktiskt så!)
som är ett mått på relationen mellan eget kapital och
utlånat kapital, och innebär en bra mätning på bankens
styrka. Jag kan med glädje konstatera att vi lyckats
kombinera en stabil balansräkning med goda vinster.
Under hösten har det diskuterats en hel del om
bostadsräntor. Anders Borg och Stefan Ingves tillhör
dem som har gått ut och varnat för höga belåningsgrader och uttalat sig om bolånetak och amorteringskrav.
När vi på Swedbank Sjuhärad granskar de regler som
presenteras kan vi konstatera att de inte innebär någon
förändring för vårt sätt att arbeta. Vi har redan länge
tillämpat en noggrann riskbedömning i vår verksamhet.
Som kund och medarbetare i Swedbank Sjuhärad
kan man därför känna sig trygg i att vi står väl rustade
också i tuffa tider. Vad vi däremot har arbetat med som
en konsekvens av omvärldens finansiella utveckling är
2
Också detta innebär en trygghet för oss att kunna fortsätta utveckla vår affär och vårt erbjudande i lugn och ro.
Vi fortsätter vandra vidare på den inslagna vägen.
Som många av er säkert vet har jag ett brinnande
fotbollsintresse. Skulle jag försöka mig på att dra en
parallell mellan bankens verksamhet och idrottens
värld skulle jag vilja likna Swedbank Sjuhärad vid
Tysklands landslag. Snarare än att bjuda på imponerande dribblingar och läckra soloframträdanden, som
Brasilien eller Portugal, så står Swedbank Sjuhärad för
en samordnad laginsats där gediget arbete, uthållighet
och kvalitetsmedvetenhet leder till resultat. Det är en
modell som vi tror på.
Personalen är bankens kärna
Under 2010 har vi fortsatt arbetet med en generationsväxling i banken. För tredje året i rad sjunker genomsnittsåldern och vi arbetar enligt en tydlig rekryteringsmodell. Som medarbetare i en bank arbetar man nära
människor och behöver vara lyhörd för andras behov
och förutsättningar. Därför letar vi efter personer med
både formell och social kompetens. Vi är också väldigt tacksamma att ha Borås Högskola så nära. Tack
vare sommarvikarier och studenter som arbetar extra
under terminerna får vi kontinuerligt utbyte med en ny
generation medarbetare med ett intresse för vår verksamhet.
Min roll som vd och ledare tycker jag är tudelad.
Dels handlar det om att bidra med en kultur och anda
som skapar förutsättningar för personalen att kunna
utföra ett bra jobb som skapar värde för våra kunder.
Dels handlar det om att fatta beslut i frågor av betydelse för bankens verksamhet, i stort som smått. Konsekvenserna av dessa beslut kan ofta synas först långt
senare, inom bankvärlden talar man ofta i termer av
sjuårscykler. För att arbeta i bank krävs uthållighet och
långsiktighet.
Bosse Johansson
Verkställande direktör
Med trygga steg in i framtiden
Avslutningsvis vill jag säga några ord om vår utveckling framöver. Vi samtalar alltmer med våra regionala
kollegor bland de andra sparbankerna i olika strategiskt viktiga frågor. Detta visar sig exempelvis i vårt
samarbete inom Sparbankernas Riksförbund, vilket
är de fristående Sparbankernas samarbetsorgan. Vi
ser positivt på detta utbyte och tror att det innebär
en ytterligare trygghet för vår verksamhet. Swedbank
Sjuhärad AB har också skrivit under ett nytt samarbetsavtal med Swedbank AB (publ). Avtalet träder i kraft
under sommaren 2011 och löper sex år framåt i tiden.
3
Detta är Swedbank Sjuhärad
Swedbank Sjuhärad är en fristående bank och har så varit sedan banken
grundades år 1831. De första 164 åren verkade banken som sparbank.
År 1995 ombildades sparbanken till aktiebolag. Huvudägare är
Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, som lämnar bidrag inom en rad områden i
syfte att stödja bygdens utveckling. En god ekonomisk utveckling i banken
kommer därmed bygden och dess invånare till godo.
Vision
Mina Möjligheters Bank i Sjuhärad.
Affärsidé
Kundens möjligheter förverkligas genom
aktivt handlande grundat på kunskap.
Vi träffar, lyssnar på och bryr oss om våra k­ under.
Vi är bygdens egen bank med korta ­beslutsvägar.
Mål
Bankens huvudsakliga finansiella mål är att ­
räntabiliteten på anpassat eget kapital* skall överstiga snittet för
de svenska börsnoterade bankerna.
Kärnvärden
Närhet – Engagemang – Värdeskapande.
%
30
25
%
Börsnoterade banker
Swedbank Sjuhärad
20
15
10
5
0
2006
2007
2008
2009
2010
Räntabilitet i Swedbank Sjuhärad i förhållande till
snittet för de svenska börsnoterade bankerna.
*Se Definitioner och använda begrepp.
4
Verksamhetsområde och kontor
Borås
• Allégatan 55
– Privatkontor – Företagskontor
• Norrby – Östgötagatan 23
• Trandared – Östergårdsplan 7
Bollebygd – Göteborgsvägen 15
Dalsjöfors – Storgatan 24
Fristad – Stora vägen 25
Kinna – Boråsvägen 33
Sandared – Alingsåsvägen 1
Skene – Gästgivaregatan 2
Svenljunga – Stationsgatan 1
Sätila – Hyssnavägen 1
© Kartena AB
5
Privatmarknad
Våra kunder
Fortsatt försäljningssuccé för
sakförsäkringar
Vid verksamhetsårets utgång hade ­
banken cirka­
114 000 privatkunder. Av dessa beräknas cirka
78 000 ha banken som sin ­
huvudsakliga bankförbindelse. Bankens marknadsandel uppgick därmed till
cirka 50 procent.
Inom försäkringsområdet breddades utbudet redan
­under 2008 genom att banken började marknadsföra
och sälja sakförsäkringar till privatpersoner. Att en sådan mängd tjänster nu kan erbjudas under samma tak
gör banken till en fullservicepartner inom det ­finansiella
området. Kombinationen av bank- och försäkringsprodukter har också fallit sig naturlig t.ex. i s­ amband
med borådgivning kring husköp. Det har ­
också
visat sig genom att försäljningen haft en fantastisk
utveckling. Under 2010 såldes 5 200 sakförsäkringar,
vilket gjorde Swedbank Sjuhärad till den bank inom
­sparbanksfamiljen som lyckades bäst för andra året
i rad.
Kundanpassat och strukturerat arbetssätt
Den personliga kontakten är en väsentlig faktor för
både kunden och banken. Därför är kontoren den
viktigaste kontaktytan banken erbjuder kunderna.
­
Kontoren är inriktade på rådgivning inom områden
­
som spara, placera, betala, låna, försäkring och juridik.
Administrativa uppgifter hanteras på de interna avdelningarna. Maximal fokus kan därmed ägnas åt
kunderna och deras ärenden.
Kraven skärps hela tiden på högre kompetens
hos bankens medarbetare allt eftersom behovet och
­efterfrågan på ekonomisk rådgivning ökar. För att möta
olika kunders behov på ett bättre sätt infördes redan för
mer än tio år sedan en segmentering av kundbasen.
Det innebar att medarbetarnas yrkesroller behövde
anpassas, tydliggöras och specialiseras. Genom den
ökade specialiseringen har kvaliteten på utbildningar för
olika yrkesroller förbättrats och fördjupats. Under 2010
påbörjades ett utbildningsprogram för att Swedseclicensiera samtliga privatrådgivare. Detta arbete kommer att vara klart under första halvåret av 2011.
Runt 30 000 privatkunder har idag valt att ha en
personlig rådgivare. Till sin hjälp har rådgivarna ett
väl utvecklat systemstöd som tar fram råd för kundens
placering med utgångspunkt från kundens behov, riskbenägenhet och aktivitet. Råden speglar bankens syn
på världens olika marknader och de produkter som
finns att tillgå.
Nyckelkundsprojekt
En nyhet är att banken nu erbjuder Nyckelkundskoncept till privatkunderna. Att bli Nyckelkund innebär
att kunden får tillgång till flera bra tjänster med rabatter.
Dessa kunder blir även årligen inbjudna till en ekonomisk rådgivning.
Kapitalförvaltning/Private banking
Verksamhetens tre huvudsakliga grenar är Kapitalförvaltning, Aktiehandel samt Ränte- och valutahandel.
Inom Kapitalförvaltning erbjuder banken flera diskretionära tjänster som lockat många nya kunder under
senare år. Den ena är inriktad på värdebevarande förvaltning och passar såväl företag som privatpersoner
som vill ha ett skydd mot långsiktiga börsnedgångar.
En annan tjänst är inriktad mot förvaltning av globala
aktier med ett långsiktigt resultat i toppklass bland förvaltare på den svenska marknaden.
Swedbank Sjuhärad kan som enda bank erbjuda
en fullskalig aktietjänst med utgångspunkt från Borås.
Mäklarnas huvudsakliga roll är att bistå bankens
kunder med beslutsunderlag och konkreta köp och
säljtips. Förslagen grundar sig på fundamental analys
men kan också utgå från tekniska signaler för att identifiera olika bolags aktietrender.
Ränte- och valutahandeln hjälper främst företag
att optimera sina utlandsflöden. Detta sker genom att
köpa och sälja utländsk valuta avista eller via terminskontrakt. Det finns också möjlighet att med hjälp av optionskontrakt få ett skydd mot oönskade valutarörelser.
Inriktning på kundens behov
Banken är till stora delar en försäljningsorganisation.
Affärer i bank är normalt sett långsiktiga, d.v.s. de
tjänster banken tillhandahåller ska levereras under
lång tid framöver. Kundnöjdhet är för banken av allra
största vikt. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar genomförs kundundersökningar regelbundet. Relationen till kunden samt kundens förtroende
för banken är därför nyckelfaktorer till långsiktiga framgångar. Utgångspunkt i försäljningsarbetet är därför
alltid kundens behov. 6
7
Företagsmarknad
Banken har sedan många år tillbaka byggt upp en
lokal kompetens kring Cash Management och Trade
Finance. Nu har ytterligare ett steg tagits i utvecklingen
genom bildandet av en egen grupp med många års
erfarenhet av dessa områden.
Kunder
Inom företagssegmentet har banken cirka 5 000 ­kunder.
Med utgångspunkt från var kunden har sin ­huvudsakliga
bankförbindelse ­bedöms bankens ­marknadsandel på
­företagsmarknaden uppgå till cirka 40 procent inom
verksamhetsområdet.
Sjuhäradsbygden går stärkt ur krisen
Finanskrisen som startade under 2008 påverkade oss
alla. Framförallt för internationellt verksamma banker
blev det två dramatiska och turbulenta år. När nu 2010
lagts till handlingarna kan det konstateras att det blev
ett bättre år än väntat. Åtminstone för Sveriges del har
läget stabiliserats och inte minst har de svenska bankerna kommit ur finanskrisen på ett bra sätt.
Sjuhäradsbygden har gått stärkt genom den
turbulenta tiden, mycket beroende på den starka
­entreprenörsanda som finns här. Att människorna och
­företagen i Sjuhäradsbygden är fyllda av energi och
tillförsikt finns det många exempel på. Borås är på väg
att bli en kulturstad av rang. Den textila näringen ligger
i framkant, både vad gäller Textilhögskolan och ­företag
i konfektionsbranschen. Inte mindre än två företag
från Sjuhäradsbygden fick motta priser som Sveriges
­Gaseller 2010. Årets Supergasell gick till ­textilföretaget
Oxeon och årets Maratongasell gick till Gina Tricot.
Gina Tricot som för övrigt har varit Gasellföretag åtta
gånger sedan företaget startades.
Att förstå kundens affär
Grunden i arbetet på företagssidan bygger på väl
­genomtänkta och frekventa kundkontakter, som till stor
del sker med banken som initiativtagare. Syftet är att
skapa mer affärer som alltid skall vara relaterade till
kundens behov.
Att förstå kundens affär är en avgörande ­komponent
för att banken skall bli en affärspartner som kunden
har stor affärsmässig nytta av. Att förstå kundens a
­ ffär
innebär bland annat att rådgivaren måste kunna se
sammanhangen i de faktorer som påverkar företaget,
samt förstå företagsledningens prioriteringar. Det är
bankens övertygelse att det är genom det nära samarbetet och förståelsen som de allra mest gynnsamma
och bärkraftiga affärerna skapas. I att känna kundföretaget väl ligger också att bevaka och vara väl förtrogen
med de risker som kan uppkomma i verksamheten.
Det ger utrymme för ett proaktivt agerande till exempel
i de fall problem uppkommer.
Främjande av nyföretagande
Företagsbetalda försäkringar
Banken deltar på flera olika sätt i arbetet för att främja
nyföretagandet i verksamhetsområdet genom att aktivt
stödja olika organisationer inriktade på företagandet.
Finansiering av nystartade företag är viktigt för ­bygdens
bank som har finansierat mer än tre nya ­företag i ­­veckan
under det gångna året.
Banken bedriver sedan flera år verksamhet inom
området företagsbetalda försäkringar, till exempel i
­
form av tjänstepensionsförsäkringar. Verksamheten
utvecklas positivt och banken har etablerat sig på
marknaden som en fullvärdig och respekterad aktör.
År 2010 blev ett rekordår för försäkringssidan och
verksamheten har förstärkts med fler medarbetare.
Kundernas förtroende för bankens objektivitet och
kompetens när det gäller t.ex. kapitalförvaltningen i
försäkringen är stor och många ser en fördel i att ­samla
sin affär hos banken.
Banken är verksam som f­örsäkringsförmedlare av
liv- och pensionsförsäkring åt ett stort ­
antal försäkringsbolag. Försäkringsspecialisterna i b
­anken kan
erbjuda kunderna ett omfattande ­utbud av f­örsäkringslösningar från de största och mest ­välrenommerade
försäkringsgivarna. Här finns ­stora ­möjligheter för
banken att fortsätta att utvecklas som en viktig aktör
och förmedlare av privat- och ­företagsbetald liv- och
pensionsförsäkring.
Utlandsaffären
Sjuhäradsbygden är av tradition en region präglad av
handel. Handeln med andra länder är utbredd och en rad
importörer med omfattande verksamhet inom till ­exempel
textil, konfektion och design finns baserade i bygden.
Utlandsverksamheten, med allt ifrån ­utlandsbetalningar
till utlandsfinansieringar, är därmed en ­naturlig och
mycket viktig gren inom ­
företagsmarknaden. Banken
har därför specialister placerade i Borås. Närheten till
dessa uppfattas som mycket positivt av kunderna.
8
9
Telefonbank och internetbank
Bankaffärer dygnet runt
Fortsatta framgångar för bankens hemsida
Utöver kontoren har kunden ytterligare två ­kanaler att
välja på i sina kontakter med banken, dels ­Telefonbanken med både självbetjäning och ­personlig ­service,
dels Internetbanken. I båda kanalerna ­utvecklas innehållet allt mer och tillgängligheten är hög.
Telefonbanken Personlig Service är öppen på vardagar mellan 07.00 och 21.00 samt lördagar och
söndagar mellan 12.00 och 15.00. Telefonbanken
Självbetjäning är tillgänglig dygnet runt, precis som
­Internetbanken.
Under många år har bankens externa hemsida främst
varit en passage för kunder på väg att logga in sig i
Internetbanken. Många kunder gick dessutom via
­
Swedbank AB:s hemsida.
Under hösten 2008 inleddes en satsning på b
­ ankens
hemsida med syfte att göra den till en attraktiv kanal
för marknadsföring och kommunikation med kunderna.
Det genom att alla nyheter, kampanjer, e
­ rbjudanden
och produktinformation presenteras i detta forum. Antalet besökare har därefter ökat stadigt. Totalt under
2010 hade hemsidan drygt 3,8 m
­ iljoner besök fördelat
på knappt 580 000 besökare. Av dessa var ­närmare
215 000 återkommande besökare.
Under 2010 lanserades ett nytt verktyg för hantering av hemsidan. Det, tillsammans med målet att
Internetbanken än mer kommer att integreras med
hemsidan, gör att www.swedbanksjuharad.se kommer
att bli en allt viktigare kanal för bankens kommunikation med kunderna.
Sedan början av september är även banken representerad med en egen sida på Facebook. Under
senare delen av året har banken även kunnat erbjuda
en egen applikation för iPhone och androidtelefoner.
För banken är det ur profileringssynpunkt viktigt att
vara synlig i ett modernt forum. De sociala medierna är
en naturlig mötesplats för en allt större del av bankens
kunder. Banken vill vara nära kunden, där kunden
finns.
Lokalt närvarande telefonbank
Swedbank Sjuhärads telefonbank har sin ­
placering
i Borås. Telefonbanken är integrerad med ­
bankens
kundtjänst och telefonväxel och utgör ett contactcenter. I många contactcenter får man tala med ­någon
som sitter placerad på en helt ­annan plats i ­landet.
Banken bedömer dock den l­
okala ­
närvaron och
­kännedomen om den lokala ­marknaden som viktig för
kunderna. Enhetens relativa litenhet skapar också en
mer personlig kontakt.
Växande tjänsteutbud
Tjänsterna som tillhandahålls via Telefonbanken blir
allt fler och mer utvecklade. Idag hanterar Personlig
Service de allra flesta bankärenden.
Hög telefontrafik
Drygt 74 000 kunder är anslutna till Telefonbanken
Självbetjäning och antalet samtal uppgick under 2010
till knappt 2,7 miljoner. Av anslutna kunder till Självbetjäningen hade drygt 64 600 också anslutit sig till
Personlig Service där antalet samtal uppgick till drygt
120 000. Antalet samtal till Kundtjänst uppgick till
36 000.
Samarbete runt internetbank
Banken har valt att inte ha en egen internetbank
utan samarbetar istället med Swedbank AB (publ).
Innehållet i tjänsterna utvecklas hela tiden och allt
­
fler kunder utnyttjar Internetbanken för många av sina
mer rutinmässiga ärenden. Cirka 63 400 kunder har
­anslutit sig till tjänsten.
10
11
Förvaltningsberättelse
än genomsnittet för EU. I länder med hög privat skuldsättning och mycket svaga offentliga finanser, såsom
Irland, Grekland och Portugal har tillväxten varit svag.
De nödvändiga och omfattande utgiftsnedskärningar
som implementeras under 2011 i syfte att minska underskotten i de offentliga finanserna, hotar att begränsa
tillväxten under lång tid. Ränteskillnaderna har ökat
mellan länder när kreditvärdigheten har sänkts och
farhågorna för betalningsinställelse har ökat. Det allvarliga statsfinansiella läget har bidragit till att både
Grekland och Irland har fått internationellt stöd från
IMF och EU, för att undvika en betalningsinställelse.
Eftersom det finns flera större ekonomier med stora
budgetunderskott kvarstår det alltjämt en osäkerhet
om styrkan i den globala konjunkturen med risk för förnyad oro på de internationella finansmarknaderna. På
valutamarknaden pressades euron av de statsfinansiella obalanserna och risken för ytterligare spridning
av krisen.
Omvärldsförhållanden
Global återhämtning efter finanskrisen
Den globala ekonomin återhämtade sig snabbare än
väntat efter finanskrisen. Tillväxten i världsekonomin
beräknas ha uppgått till cirka 4,5 procent. I de flesta
länder har en mycket expansiv penningpolitik varit
en starkt bidragande orsak till återhämtningen. Låga
nominella räntor och, t.ex. i USA, omfattande kvantitativa lättnader för att hålla en hög likviditet i ekonomin har utgjort stimulerande faktorer. Dessutom har
finanspolitiken varit expansiv i flertalet industriländer,
vilket samtidigt har försämrat redan tidigare svaga
offentliga finanser. Inom industrin har lageruppbyggnad utgjort ett betydande bidrag för tillväxten. Konjunkturuppgången har således delvis påverkats positivt
av flera tillfälliga effekter. Den högre tillväxten vilar
därmed på en bräcklig grund och risken för bakslag
bör inte underskattas. Den expansiva penningpolitiken
har också medverkat till att driva upp råvarupriserna.
Samtidigt har råvaruutbudet inom livsmedelsektorn
begränsats av ogynnsamma väderförhållanden och
otillräcklig produktionskapacitet.
Den ekonomiska utvecklingen uppvisade stora regionala skillnader. Den starkaste expansionen skedde
i tillväxtekonomierna med Kina, Indien och Brasilien i
spetsen. De drevs av en kraftig strukturell förnyelse,
växande köpkraft samt en lägre skuldsättning än i de
flesta västerländska ekonomier. Den höga tillväxten
har dock medfört en ökad risk för överhettning och
prisbubblor på fastigheter. Kina har t.ex. genom räntehöjningar försökt dämpa tillväxten och spekulationsvågen på fastighetsmarknaden.
I Europa har de nordiska länderna och Tyskland
uppvisat en återhämtning som varit väsentligt högre
Stark svensk ekonomi
Den svenska ekonomin har stärkts påtagligt och var
bland de snabbast växande ekonomierna i Europa.
BNP-tillväxten bedöms ha uppgått till drygt 5 procent.
Det innebar att en stor del av produktionsfallet under
2009 redan har återhämtats. Industrin svarade för
den största förbättringen och gynnades av en ökande
global efterfrågan på insats- och investeringsvaror.
Den högre aktivitetsnivån i näringslivet har följts av ett
ökat nyanställningsbehov både inom den privata tjänstesektorn och inom industrin, vilket har pressat ned den
öppna arbetslösheten. Nedgången i arbetslösheten
begränsades dock av ett ökat arbetskraftsutbud, vilket
delvis var en följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget. Arbetskraftsutbudet påverkades också av reger-
MDR
3 000
%
8,00
Skulder
6,00
2 500
Nettoförmögenhet
Disponibel inkomst
4,00
2 000
2,00
1 500
0,00
-2,00
1 000
-4,00
500
-6,00
-8,00
2008
2009
0
1980
2010
Diagram 1: Kvartalsvis BNP-utveckling jämfört med
motsvarande kvartal föregående år, Sverige 2008–2010.
1990
2000
Diagram 2: Hushållens skulder, finansiella nettoförmögenhet exklusive
kollektiva försäkringar samt disponibla inkomster 1980–2010 (Källa: SCB).
12
väntar ytterligare en serie räntehöjningar under 2011.
Den penningpolitiska balansgången är svår. Ytterst
syftar penningpolitiken till att begränsa inflationen
till det långsiktiga målet på 2 procent. Samtidigt kan
hushållens lånefinansierade konsumtion och prisuppgången på bostäder leda till förstärkta inflationsimpulser. Räntehöjningarna och den höga skuldsättningsgraden bland hushållen kan på sikt leda till en lägre
framtida konsumtion och att riskerna för en bostadsbubbla minskar. Samtidigt leder den penningpolitiska
åtstramningen i Sverige till att räntedifferensen gentemot EMU-länderna vidgas, vilket tenderar att stärka
den svenska kronan, med risk för negativa effekter för
landets exportföretag.
ingens ekonomiska politik för att stimulera till ett högre
arbetskraftsdeltagande.
Ljusare arbetsmarknadsutsikter, låga räntor och ett
minskat sparande bidrog till att hushållens konsumtion
växte med drygt 3,5 procent. Den ökade konsumtionen
var i hög grad inriktad på varaktiga konsumtionsvaror,
såsom bilar. Konsumtionsökningen skedde samtidigt
som hushållens skuldsättningsgrad fortsatte att växa
i snabb takt. Det var framför allt hushållens bostadslån som ökade kraftigt och farhågorna om en begynnande prisbubbla på bostadsmarknaden tilltog. Både
Riksbanken och Finansinspektionen agerade under
året för att förhindra en bostadsbubbla. Riksbanken
agerade genom att successivt höja styrräntan medan
Finansinspektionen införde begränsningar i möjligheterna att pantsätta fastigheter genom ett s.k. bolånetak.
De svenska statsfinanserna stärktes under året och
tillhörde de starkaste i Europa. Bidragande orsaker till
den utvecklingen var det förbättrade arbetsmarknadsläget och att färre personer uppbar sjuk- och aktivitetsersättning. Statsskulden, som beräknas ha sjunkit till
strax under 40 procent av BNP, bedöms sjunka ytterligare de närmaste två åren. Det innebär således att det
finns utrymme för finanspolitiska stimulansåtgärder om
den globala konjunkturen skulle bli sämre än förväntat.
Det står i skarp kontrast till de budgetnedskärningar
som flertalet EMU-länder tvingas genomföra under
2011.
Inflationen ökade under året till 2,3 procent. Av
den totala uppgången stod ökade boendekostnader
för den största delen, vilket i sin tur berodde på höjda
priser på el och stigande räntekostnader. Även högre
kostnader för livsmedel och transporter bidrog till den
högre inflationstakten.
Aktiemarknaden
Utvecklingen på aktiemarknaden präglades återigen
av stora svängningar. Den underliggande positiva trenden bröts emellanåt av kortsiktiga nedgångar, som en
följd av internationell oro främst grundad på det statsfinansiella läget i flera av EMU-länderna.
De svenska börsbolagens starka resultatutveckling,
det goda statsfinansiella läget och den därmed starka
utvecklingen för den svenska kronan samt den internationella börsutvecklingen bidrog till att den svenska
börsen steg under året med 24 procent. Den svenska
börsen klarade sig därmed bra i jämförelse med MSCI
globala världsindex som steg med 10 procent. Utländska placerare på den svenska börsen hade en särskilt
god utveckling tack vare att den svenska kronan steg.
För svenska placerare som placerade i utlandet, t.ex. i
form av aktiefonder med inriktning på Europa, innebar
den starka kronan en minskad avkastning.
Valutamarknaden
Den svenska kronan stärktes under året betydligt mot
de flesta andra valutor. I förhållande till euron steg kronan med 12 procent medan den i förhållande till den
amerikanska dollarn steg med 5 procent.
Räntemarknaden
En penningpolitisk åtstramning inleddes under sommaren 2010. Riksbanken höjde REPO-räntan vid fyra
tillfällen under året från 0,25 procent till 1,25 procent.
Signalerna från Riksbanken är tydliga och uppenbart
%
INDEX
120
5,00
10-årig statsobligation
3-månaders statskuldsväxel
100
REPO-ränta
4,00
80
3,00
60
2,00
40
Sverige
USA
1,00
20
0
0,00
2008
2009
2010
2008
Diagram 3: Ränteutveckling för REPO-ränta, 3-månaders statsskuldväxel respektive 10-års statsobligation under perioden 2008–2010.
2009
2010
Diagram 4: Utvecklingen på den svenska aktiemarknaden
under perioden 2008–2010 (OMX-index jämfört med Dow Jones).
.
13
av ett extremt lågt ränteläge, vilka påverkade verksamheten under framför allt första halvåret.
En uttalad målsättning var under året att förbättra
likviditeten och stärka balansräkningen. Det medverkade till ett positivt kassaflöde på 580 mkr. Dessutom
förvärvades kortfristiga obligationer för 397 mkr.
Kapitaltäckningssituationen förbättrades ytterligare
genom en högre kapitalbas samtidigt som lägre
kreditrisker medförde lägre kapitalkrav. Kapitaltäckningsgraden uppgick vid årets slut till 15,44 procent
(13,31 procent).
Resultat och lönsamhet
Sammanfattning
Rörelseresultatet förbättrades med 7 procent och uppgick till 181 mkr jämfört med 168 mkr föregående år.
Både räntenettot och provisionsnettot utvecklades
starkt, framför allt under andra halvåret. Föregående
års resultat innehöll positiva poster av engångskaraktär i form av realisationsvinster på 9 mkr. Trots att
sådana poster saknades innevarande år ökade intäkterna med 23 mkr. Rörelsekostnaderna ökade med 15
mkr huvudsakligen beroende på en högre avsättning
till vinstandelssystemet.
Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt
uppgick till 13,3 procent, jämfört med föregående års
13,9 procent. Räntabiliteten på anpassat eget kapital
uppgick till 15,5 procent (14,3 procent).
Såväl resultatnivån som räntabiliteten måste betecknas som tillfredsställande med hänsyn till de
mindre gynnsamma yttre förutsättningar, främst i form
Intäkter
Räntenettot uppgick till 248 mkr (233 mkr föregående
år). Det bättre utfallet var en följd av såväl högre volymer som bättre marginaler på både in- och utlåning.
Bilden av det första halvåret skiljer sig dock kraftigt i
jämförelse med det andra. Det första halvåret präglades av ett rekordlågt ränteläge med en REPO-ränta på
0,25 procent under hela perioden och Stiborräntor på
Förändring
Tkr
2010
2009
i belopp i procent
Räntenetto
248 420
233 013
15 407
7%
Provisionsnetto
185 593
167 979
17 614
10%
Nettoresultat av finansiella transaktioner
50
9 397
-9 347
-99%
Övriga intäkter
4 255
4 968
-713
-14%
Summa intäkter
438 318
415 357
22 961
6%
Personalkostnader
131 373
116 567
14 806
13%
Övriga administrationskostnader
96 522
96 555
-33
0%
Avskrivningar
4 324
3 909
415
11%
Övriga kostnader
1 561
2 163
-602
-28%
Summa kostnader
233 780
219 194
14 586
7%
Resultat före kreditförluster
204 538
196 163
8 375
4%
Kreditförluster, netto
-23 685
-27 828
4 143
-15%
Rörelseresultat
180 853
168 335
12 518
7%
Tabell 1: Sammandrag av
resultaträkningar 2009–2010.
MKR
400
Räntenetto
Personal
56%
Provisionsnetto
300
200
100
Ö
Övriga
44%
0
2006
2007
2008
2009
2010
Diagram 5: Utveckling av rörelseintäkter
under perioden 2006–2010.
Diagram 6: Fördelning av
rörelsekostnader under 2010.
14
Sammantaget ökade rörelseintäkterna med 23 mkr
eller 6 procent till 438 mkr.
likaledes låga nivåer. Under de förutsättningarna raderades marginalerna på inlåning i det närmaste ut helt.
I takt med att räntorna steg från sommaren och framåt
skedde en återhämtning av marginalerna på inlåning.
Även marginalerna på utlåning steg något efter flera år
av successivt fallande marginaler.
Provisionsnettot steg relativt kraftigt och uppgick
till 186 mkr (168 mkr). Provisionerna utvecklades väl
inom de flesta områden. Särskilt stark var utvecklingen
för provisioner relaterade till värdepappersmarknaden,
såsom aktiecourtage, fondprovisioner samt provisioner inom försäkringsverksamheten. Utlåningsprovisionerna minskade med 4 mkr delvis som en följd av att
banken ställt högre krav på kontantinsatser i samband
med lån till bostadsköp, vilket medfört ett lägre inflöde
av nya affärer. Upplåningskostnaderna har också ökat
i Swedbank Hypotek dit banken förmedlar huvuddelen
av bolånen, vilket resulterat i minskade provisionsintäkter. De högre upplåningskostnaderna förklaras
främst av krav på längre löptid på refinansieringen.
Under hösten har dock marginalerna börjat öka efter
flera år av stadigt fallande nivåer.
Nettoresultat av finansiella transaktioner sjönk med
9 mkr. I posten ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument. Orealiserade
vinster eller förluster uppkommer då finansiella instrument, t.ex. obligationer, värderas till marknadsvärdet
och det därvid uppstår en skillnad i förhållande till det
upplupna anskaffningsvärdet. Orealiserade vinster
under året var i stort sett försumbara eftersom banken
under större delen av året endast haft en mycket begränsad portfölj av räntebärande värdepapper. Under
föregående år uppgick däremot de orealiserade vinsterna till 1,6 mkr. Under föregående år realiserades
dessutom en vinst på 7,8 mkr på ett kortfristigt aktieinnehav i Swedbank AB.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 4 mkr och bestod
främst av fastighetsintäkter. Det var en minskning med
drygt 1 mkr, vilket förklaras av att det under föregående år ingick en realiserad vinst på motsvarande belopp i samband med försäljning av bankens fastighet i
Sätila.
Kostnader
Personalkostnaderna ökade med 14 mkr och uppgick till 131 mkr. Ökningen berodde till övervägande
del på att avsättningen till vinstandelssystemet ökade
med 10 mkr. Kostnaderna för pensionspremier var
3 mkr högre, främst som en följd av att banken under
2009 kunde lösa upp ett tidigare reserverat belopp
för pensionspremier. Medelantalet anställda var i
princip oförändrat. De direkta kostnaderna för utbildning uppgick till 2 mkr.
Övriga allmänna administrationskostnader uppgick
till 97 mkr och var därmed i det närmaste oförändrade.
De största posterna var IT-kostnader, som uppgick till
43 mkr samt fastighets- och lokalkostnader som uppgick till 15 mkr. I likhet med de senaste åren fortgick
renoveringsarbeten i relativt stor omfattning. De stod
för cirka hälften av fastighets- och lokalkostnaderna.
Avskrivningarna uppgick till 4 mkr (4 mkr).
Övriga rörelsekostnader minskade något och uppgick till 2 mkr.
Totalt sett ökade rörelsekostnaderna med 15 mkr
eller 7 procent till 234 mkr. Bortsett från kostnadsökningen för vinstandelar uppgick den procentuella
förändringen till 3 procent.
Kreditförluster
Kreditförlusterna minskade till 24 mkr jämfört med
28 mkr under föregående år. Konstaterade förluster
netto uppgick till 21 mkr (9 mkr) medan 21 mkr inbetalts på tidigare års konstaterade förluster (4 mkr).
I beloppet ingick en engångsersättning på 19 mkr
som uppkom i samband med försäljning av tidigare
avskrivna fordringar. Årets reserveringar för befarade
förluster på individuellt värderade fordringar uppgick till 53 mkr (18 mkr). Samtidigt kunde 26 mkr
upplösas av gruppvis reservering för individuellt
Sammandrag
20102009
Konstaterat
-21 552
-9 353
Reserverat
-26 700
-26 382
Återvinningar
24 567
7 957
Delsumma
-23 685
-27 778
Värdeförändring
--50
Summa -23 685
-27 828
Branschfördelade
20102009
Hushåll
12 408
-1 351
Tillverkningsindustri
-43 885
-9 498
Handel, hotell och restaurang
-8 990
-4 710
Transport
-199-152
Fastighet och bygg
-8 067
-4 444
Övrigt inkl gruppvis reservering 25 048
-7 673
Summa
-23 685
-27 828
MKR
150
P
Personalkostnader
lk t d
Övriga rörelsekostnader
120
90
60
30
0
2006
2007
2008
2009
2010
Diagram 7: Utveckling av kostnader
under perioden 2006–2010.
Tabell 2: Fördelning av
kreditförluster.
15
sett har de senaste två åren inneburit en låg nivå,
vilket varit en följd av att det låga ränteläget pressat
ner framför allt inlåningsmarginalerna.
K/I-talet före kreditförluster uppgick till 53 procent
(53 procent). K/I-talet efter kreditförluster uppgick till
59 procent (60 procent).
För övriga nyckeltal hänvisas till sammanställningen
på sidan 31.
värderade fordringar, vilket kan jämföras med
en avsättning på 9 mkr under föregående år. Den
gruppvisa reserveringen grundas främst på utfallet
i den interna riskklassificeringsmetod banken använder. Den relativt stora upplösningen var huvudsakligen en följd av en positiv förflyttning av
engagemang till bättre riskklasser. Särskilt märkbart
var detta på företagssidan där bl.a. förbättrad konjunktur medförde starkare nyckeltal. Kreditförlusternas
fördelning och utveckling framgår närmare av tabell 2
respektive diagram 8.
Kreditförlustnivån sjönk från 0,26 procent föregående år till 0,23 procent. Vid beräkning av kreditförlustnivån beaktas endast utlåning och garantier
där banken är direkt part mot kund. Banken förmedlar därutöver också betydande belopp till Swedbank
Hypotek och drabbas av de eventuella kreditförluster
som uppkommer. Den maximala förlusten är dock
begränsad till årets provision. Förlusterna, som ingår
i kreditförluster på ansvarsförbindelser, har emellertid under en följd av år varit marginella. Inklusive
den förmedlade utlåningen uppgick kreditförlustnivån till 0,12 procent (0,15 procent).
Finansiell struktur
Tillgångar
De sammanlagda tillgångarna uppgick vid årets utgång till 12 242 mkr (11 164 mkr), vilket var en ökning
med 10 procent. Noterbar är en kraftig ökning av likviditeten i form av tillgodohavande i kreditinstitut samt
räntebärande värdepapper. God likviditet och en stark
balansräkning har blivit allt viktigare för banker generellt. Dessa frågor har också varit i fokus i bankens
arbete under de senaste åren bl.a. genom att inrikta
en stor del av det offensiva arbetet på inlåningsaffären.
Arbetet medverkade till att inlåningen från allmänheten
ökade kraftigt samtidigt som utlåningen till allmänheten
endast ökade i marginell omfattning.
Skatter
Årets skattekostnad uppgick till 48 mkr jämfört med 45
mkr föregående år.
Utlåning
Lönsamhet
Utlåningen till kreditinstitut uppgick till 1 125 mkr (414
mkr) varav 134 mkr (81 mkr) avsåg utländsk valuta.
Utlåning till allmänheten ökade med relativt måttliga
103 mkr och uppgick till 10 422 mkr (10 319 mkr). Den
mycket höga kreditefterfrågan från hushållssektorn
dämpades något under hösten i kraft av det stigande
ränteläget, införande av bolånetak och den mediala
uppmärksamhet det medförde. Banken höjde redan
vid årets inledning kravet på kontantinsats i samband
med husköp, vilket bidrog till att volymökningen för
hushållssektorn stannade vid två procent. Trots en
mycket stark konjunkturutveckling var investeringarna
Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 13,3 procent (13,9 procent). Räntabiliteten på
anpassat eget kapital (se definition), vilket är det mått
banken använder som huvudsakligt finansiellt mål,
uppgick till 15,5 procent (14,3 procent). Att de båda
räntabilitetstalen utvecklats åt olika håll förklaras bl.a.
av att risknivån, och därmed kapitalkravet, sänkts i förhållande till de stora börsnoterade bankerna.
Placeringsmarginalen, d.v.s. räntenettot i förhållande till medelomslutningen, var i stort sett oförändrad
och uppgick till 2,13 procent (2,11 procent). Historiskt
MKR
%
0,7
0,6
%
250
Kreditförlustnivå
Kreditförlustnivå inkl hyp
25
Rörelseresultat
Räntabilitet
0,5
05
0,4
200
20
150
15
100
10
50
5
0,3
03
0,2
0,1
0,0
0
-0,1
2006
2007
2008
2009
0
2006
2010
Diagram 8: Kreditförlustnivå under perioden
2006–2010.
2007
2008
2009
2010
Diagram 9: Rörelseresultat samt räntabilitet
på eget kapital 2006–2010.
16
Upplåning i utländsk valuta minskade med 21 mkr
till 27 mkr. Upplåningen används för att täcka såväl
valutarisken som ränterisken i utlåning till allmänheten
i utländsk valuta.
Clearingskulder uppgick till 0,2 mkr (2 mkr).
inom företagssektorn fortsatt relativt låga. Efterfrågan
på nya krediter kom därför inte igång under året och
utlåningen till företagssektorn var i princip oförändrad.
Räntebärande värdepapper
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
uppgick till 472 mkr (75 mkr). Innehaven utgörs i sin
helhet av omsättningstillgångar och värdering sker till
verkligt värde. Av portföljen var 388 mkr placerade i
säkerställda bostadsobligationer. Placeringarna är
även i övrigt gjorda mot välkända motparter med låg
risknivå. Med hänsyn till det stigande ränteläget har
banken valt att ha en mycket kort räntebindningstid.
Den vägda durationen uppgick vid årsskiftet till cirka
fyra månader.
In- och upplåning från allmänheten
In- och upplåning från allmänheten ökade med 1 067
mkr till 10 710 mkr. Den starka utvecklingen under de
senaste åren fortsatte därmed. Inlåningen från hushållen ökade med 7 procent och det skedde i sin helhet på sparkonton, och således ett långsiktigt inriktat
sparande. Inlåningen från företagssektorn ökade med
hela 36 procent, till stor del i form av mer kortfristiga
tillgodohavanden.
Övriga tillgångar
Övriga skulder
Aktier och andelar i koncernföretag uppgick till 0,1 mkr
(0,1 mkr) och bestod av det helägda dotterbolaget
Ekkronan Förvaltnings AB.
Materiella tillgångar uppgick till 67 mkr (69 mkr). De
förändringar som skett beskrivs närmare i avsnittet om
investeringar.
Övriga tillgångar minskade till 2 mkr (4 mkr).
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ökade
med 5 mkr till 85 mkr. Posten består till övervägande
del av provisionsersättningar från Swedbank samt
upplupna räntor på utlåning.
Övriga skulder minskade till 56 mkr (90 mkr), huvudsakligen beroende på lägre verkligt värde på ränteswappar till följd av lägre volymer samt det stigande
ränteläget.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgick till 37 mkr (29 mkr). Ökningen berodde främst på
högre avsättning till vinstandelar.
Avsättningar uppgick till 5 mkr (2 mkr). Beloppet
inrymmer avsättningar för pensioner och garantiåtaganden samt uppskjuten skatt.
Eget kapital
Skulder och avsättningar
Bankens egna kapital uppgick vid årets slut till 1 066
mkr jämfört med 949 mkr föregående år. Det egna
kapitalet ökade genom årets resultat med 133 mkr
samt förändring av fond för verkligt värde med 14 mkr.
För föregående år delades 30 mkr ut till aktieägarna.
Banken tillämpar kassaflödessäkring av derivat.
Det innebär att derivat, i form av ränteswappar, upptas
i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringen
förs mot fond för verkligt värde inom eget kapital. Under
2010 ökade det egna kapitalet med 14 mkr på grund
av värdeförändringen. Under 2009 var motsvarande
ökning 3 mkr. Banken har en mycket hög korrelation i
Skulder till kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut uppgick till 167 mkr jämfört
med 251 mkr föregående år.
Upplåningen i svenska kronor exklusive clearingskulder minskade med 60 mkr till 140 mkr. Upplåningen bestod till helt övervägande del av långfristig
upplåning, som används för att täcka ränterisken i räntebunden utlåning till allmänheten.
Förändring
Tkr
2010
2009
i belopp i procent
Utlåning till allmänheten
10 422 347
10 318 870
103 477
1%
Utlåning till kreditinstitut
1 124 827
413 653
711 174
172%
Räntebärande värdepapper
471 907
74 923
396 984
530%
Övriga tillgångar
222 890
356 299
-133 409
-37%
Summa tillgångar
12 241 971
11 163 745
1 078 226
10%
Inlåning från allmänheten
10 710 387
9 643 113
1 067 274
11%
Skulder till kreditinstitut
167 332
250 736
-83 404
-33%
Övriga skulder
298 028
320 746
-22 718
-7%
Eget kapital
1 066 224
949 150
117 074
12%
Summa skulder och eget kapital
12 241 971
11 163 745
1 078 226
10%
Tabell 3: Sammandrag av
balansräkningar 2009–2010.
17
1 178 mkr (997 mkr). Utestående ränteswappar avsåg
i sin helhet att täcka ränterisken avseende utlåning till
fast ränta.
Utestående valutaterminer består av terminsaffärer som i affärsverksamheten görs mot kund.
För att täcka valutarisken i dessa gör banken via
automatik omvända terminsaffärer mot Swedbank AB.
Inom respektive valuta har banken således skyldighet
att sälja såväl som att köpa valuta till en, i båda fallen,
förutbestämd valutakurs.
säkringsredovisningen, vilket innebär att värdeförändringen på derivat helt motsvaras av en omvänd värdeförändring på, i detta fall, utlåning till allmänheten.
Värdeförändringen på utlåningen framgår dock inte av
balansräkningen.
I enlighet med årsstämmans beslut utdelades 30
mkr till aktieägarna för verksamhetsåret 2009. Det
innebar att 24 procent av rörelseresultatet efter skatt
delades ut.
Åtaganden utanför balansräkningen samt derivatinstrument
Affärsvolym
Banken hanterar genom förmedling till olika samarbetspartners, främst Swedbank Hypotek och Swedbank Robur, betydande affärsvolymer som inte framgår av bankens balansräkning.
Den totala affärsvolymen ökade med 6 procent och
uppgick till 40 282 mkr jämfört med 37 921 mkr föregående år. Affärsvolymens utveckling och fördelning
framgår av diagram 10 och 11.
Banken har, som ett led i den löpande affärsverksamheten, åtaganden utanför balansräkningen. De avser
dels kommersiella produkter i form av garantier, outnyttjade räkningskrediter samt valutaterminer, dels
finansiella åtaganden i form av derivatinstrument. De
senare utgörs av ränteswappar och valutaterminer.
Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser, i form av garantier, uppgick till
477 mkr (439 mkr). De består, förutom av bankgarantier direkt mot kund, även av generella garantier för
produkter såsom kortkrediter, remburser och leasingkontrakt. Dessa produkter förmedlas till Swedbank
AB samt Swedbank Finans och banken garanterar
kundens åtagande.
Utlåningsprodukter
Affärsvolymen vad gäller utlåningsprodukter ökade
med 3 procent till 20 335 mkr (19 693 mkr). Tillväxten
för förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick
till 6 procent medan utlåning i balansräkningen ökade
med 1 procent. De förmedlade volymerna stod för 49
procent av den sammanlagda utlåningsvolymen.
Åtaganden
Sparandeprodukter
Åtaganden, i form av outnyttjade räkningskrediter samt
lånelöften uppgick till 2 122 mkr (2 187 mkr).
Affärsvolymen avseende sparandeprodukter ökade
med 9 procent till 19 947 mkr. Den förmedlade volymen till Swedbank Robur avseende fonder ökade med
3 procent. Förmedlingen av försäkringar till Swedbank
Försäkring fortsatte att utvecklas starkt och volymen
ökade med 24 procent till 2 558 mkr. Banken förmedlar
även försäkringar till en rad andra aktörer.
Derivatinstrument
Derivatinstrument uppgick nominellt till 1 728 mkr
(1 606 mkr). Av det totala åtagandet utgör ränteswappar nominellt 550 mkr (609 mkr) och valutaterminer
MDR
%
50
1 00
1,00
Affärsvolym
Swedbank
Hypotek
24%
Rörelseresultat/volym
40
0,80
30
0,60
20
0,40
10
0,20
0
Utlåning
26%
Inlåning
27%
Försäkringar
6%
0,00
2006
2007
2008
2009
2010
Diagram 10: Utveckling av
affärsvolym 2006–2010.
Diagram 11: Sammansättning
av affärsvolym.
18
Fonder
17%
Utöver kravet på kapitaltäckning avseende kreditrisker finns också kapitalkrav för operativa risker. För
beräkning av operativa risker använder banken den
s.k. schablonmetoden. I schablonmetoden åsätts olika
verksamhetsgrenar olika riskvikt. Utgångspunkt för
beräkningen är genomsnittet av de tre senaste årens
intäkter. Verksamheten i banken hänförs i sin helhet till
segmentet hushållsbank med riskvikt 12 procent.
Kapitaltäckning
Regelverk
Av kapitaltäckningsreglerna framgår bl.a. hur mycket
kapital, benämnt kapitalbas, som krävs i ett kreditinstitut i förhållande till de risker institutet har. Från och
med den 1 februari 2007 tillämpas de s.k. Basel IIreglerna vid beräkning och upprättande av ett kreditinstituts kapitaltäckning.
Enligt Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara
kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker. Kvoten mellan kapitalbasen och de
sammanlagda kapitalkraven benämns kapitaltäckningskvot. Kraven innebär att kapitaltäckningskvoten
ska vara lägst 1,0. Mätt som kapitaltäckningsgrad motsvarar det 8 procent.
Regelverket är indelat i tre s.k. pelare.
Pelare II
I den andra delen i regelverket, Pelare II, ska institutet
beskriva sin risksituation och då bland annat fokusera
på tillkommande risker som inte helt framkommer i
beräkningen enligt Pelare I. Exempel på tillkommande
risker kan vara olika former av koncentrationsrisker.
Det kan handla om omfattningen på stora kundengagemang, geografiska koncentrationer eller beroendet
av enskilda stora arbetsgivare inom verksamhetsområdet.
Arbetet dokumenteras i en s.k. intern kapitalutvärdering (IKU). I bankens styrelse har ämnet behandlats vid ett flertal tillfällen under 2010. I den senaste
IKU:n har tillkommande risker identifierats och kvantifierats. Styrelsen har därvid gjort bedömningen att
dessa ryms med god marginal inom den buffert som
den fastställda målsättningen för kapitaltäckningen
innebär. Under året har bankens styrelse fastställt
nya finansiella mål, bl.a. vad avser kapitaltäckningssituationen. I arbetet har styrelsen, förutom bankens
situation och framtida strategi, beaktat utvecklingen
i konkurrerande banker samt de kommande kraven
enligt det som brukar benämnas Basel III. Slutsatsen
har blivit att målsättningen för kapitaltäckningen höjts
något, vilket innebär att den s.k. kärnkapitalrelationen
ska överstiga var och en av de svenska börsnoterade
fullsortimentsbankernas kärnkapitalrelation.
Pelare I
Det som benämns Pelare I behandlar, enkelt beskrivet,
den tekniska beräkningen av ett instituts risker.
Målet med regelverket är att kapitalkravet på ett
rättvisande sätt ska spegla det faktiska risktagandet i
de finansiella instituten. Enligt regelverket kan kapitalkravet i högre grad kopplas till bankens egna system
för riskmätning. När det gäller beräkningen av kreditrisker har banken valt en avancerad metod, IRKmetoden. I samarbete med Swedbank AB har ett
internt riskklassificeringssystem (IRK) för kreditrisker
utvecklats. Systemet mäter, med utgångspunkt från
samlade erfarenheter, risken för att en kunds engagemang ska fallera samt storleken på den förlust banken
i sådant fall skulle drabbas av.
Riskklassificeringssystemet använder flera modeller som mäter risken för olika kategorier.
Pelare III
• utlåning till privatpersoner och små företag (hushållsexponeringar)
I den tredje delen, Pelare III, behandlas hur institutet
kommunicerar sin kapitaltäckningssituation med marknaden, d.v.s. främst placerare och investerare.
Då banken ingår i en s.k. finansiell företagsgrupp
med bland andra Swedbank AB är banken inte skyldig
att enskilt redovisa enligt reglerna i Pelare III. Banken
har emellertid en omfattande redogörelse för kapitaltäckningssituationen i not 34, vilken täcker de väsentliga delarna enligt Pelare III.
• utlåning till stora företag (företagsexponeringar)
• kreditinstitut
• stat och kommun.
Riskklassificeringssystemet används för samtliga kunder i banken. Genom systemet åsätter banken varje
kund eller exponering, t.ex. ett reverslån, ett värde på
en riskskala, en s.k. riskklass. Med hjälp av skalan
rangordnas exponeringarna från dem med högst risk
till dem med lägst risk. I varje riskklass har risken
för fallissemang kvantifierats. Systemet består av 23
riskklasser där riskklass 0 representerar den högsta
risken medan riskklass 21 representerar den lägsta
risken för fallissemang. Riskklass F avser exponeringar som är i fallissemang.
19
De nya kraven på hantering av likviditetsrisk omfattar
såväl kvalitativa som kvantitativa krav. Kvalitativa krav
omfattar bl.a. likviditetsstrategi, fastställande av grad
av risktolerans, hantering av likviditetsreserv, finansieringsstrategi och beredskapsplanering. Kvantitativt införs två likviditetsmått, LCR (Liquidity Coverage Ratio)
och NSFR (Net Stable Funding Ratio). LCR ska säkerställa att en bank har tillräckligt med högkvalitativa tillgångar som snabbt kan omvandlas till kontanter för att
täcka likviditetsbehovet under 30 dagar med kraftiga
likviditetsstörningar. NSFR ska säkerställa ett lägsta
godtagbart belopp av stabil långfristig upplåning. De
underliggande antagandena i dessa krav är ännu inte
helt fastställda. Sverige ligger dock väl framme i att utarbeta de nationella kraven och under hösten har de
större instituten, däribland Swedbank Sjuhärad, deltagit i testrapportering.
För bankens del förefaller LCR-måttet vara uppfyllt.
Det är dock värt att notera att måttet är förhållandevis
dynamiskt samt att likviditetssvängningarna är relativt
betydande. När det gäller NSFR-måttet, givet parametrarna i testrapporteringen, hamnar banken i underkant
av kraven. Skälet till det är att banken till övervägande
del finansierar sig med inlåning, som i formell mening
och till sin natur är kortfristig. I banken pågår därför
ett arbete för att starta ett s.k. MTN-program (Medium
Term Note), varigenom banken löpande kan emittera
obligationer med varierande löptider.
Kapitaltäckningssituation
Kapitalbasen uppgick, efter föreslagen utdelning, till
1 231 mkr (1 137 mkr).
Kapitaltäckningskvoten uppgick till 1,93 (1,66) jämfört med den lagstadgade miniminivån på 1,00.
Kapitaltäckningsgraden uppgick vid årets slut
till 15,44 procent jämfört med 13,31 procent vid
föregående års utgång. Det kan jämföras med den
­
lagstadgade miniminivån på 8 procent. Kapitaltäckningsgraden påverkades positivt av att en stor del av
årets resultat behålls i bankens verksamhet. Kapitaltäckningsgraden påverkades också positivt av lägre
kapitalkrav för kreditrisker samt lägre framtida förväntade förluster, som framräknas vid den interna riskmätningen.
Kärnprimärkapitalrelationen liksom primärkapitalrelationen uppgick till 13,03 procent (11,04 procent).
Den nuvarande kapitaltäckningsgraden är helt i linje
med bankens långsiktiga mål.
Nya regelverk
I den senaste finanskrisen blev det tydligt vilka dramatiska konsekvenser finansiell instabilitet kan leda till.
Mot bakgrund av det presenterade den s.k. Baselkommittén för banktillsyn i december 2009 förslag till nya
kapital- och likviditetsregler samt nya riktlinjer för banktillsyn. Reglerna brukar benämnas Basel III.
Kapitaltäckningsreglerna berör bl.a. sammansättningen av primärkapitalet, t.ex. i vilken omfattning och
under vilka förutsättningar olika typer av primärkapital
eller s.k. hybridkapital kan tillgodoräknas i kapitalbasen. Krav på ytterligare buffertkapital kommer också
att införas. Banker med låg andel egentligt eget kapital
kan därmed få problem att uppfylla kapitalkraven. För
bankens del bedöms dock inte dessa regler få någon
särskild inverkan då kärnkapitalrelationen med god
marginal överstiger framtida krav.
MKR
%
1 400
21
Supplementärt kapital
Primärt kapital
1 200
Allmänt
Ett kreditinstitut är utsatt för olika typer av risker i verksamheten. Riskerna kan indelas i kredit-, motpartsmarknads-, likviditets- och operativa risker.
Med risk avses en potentiell negativ påverkan som
kan uppkomma på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. Däri
ingår dels sannolikheten för att en ­negativ ­händelse
Fastighet och
bygg
33%
18
Primärkapitalrelation
Kapitaltäckningsgrad
1 000
Riskhantering
Handel
10%
Tillverkning
6%
15
800
12
600
9
400
6
200
3
0
Övrigt inkl
hushåll
51%
0
2006
2007
2008
2009
2010
Diagram 12: Kapitaltäckning
under perioden 2006–2010.
Diagram 13: Utlåning till allmänheten
– branschfördelad 2010.
20
former av koncentrationsrisker som kan uppkomma i
bankens kreditgivning.
inträffar, dels den effekt den kan ha på företaget och
dess verksamhet.
Riskerna kan visserligen hanteras genom att
banken håller ett stort eget kapital. I gengäld värderas
verksamheten i mångt och mycket med utgångspunkt
från avkastning på eget kapital. För att uppnå övergripande finansiella mål i banken eftersträvas därför en
situation där det egna kapitalet inte blir onödigt stort.
Begränsningen av riskerna måste därför kompletteras
med andra åtgärder för att kontrollera och motverka
dem.
Ett kreditinstitut har att följa ett omfattande regelverk i syfte att kunna hantera och följa upp de risker
som verksamheten är förknippad med. Regelverket
består, förutom av lagstiftning och Finansinspektionens anvisningar, av interna instruktioner och policies.
De båda sistnämnda går i många fall längre än de formella ­kraven.
Kredit- och motpartsrisker
Med kredit- och motpartsrisker avses risken att banken
inte erhåller betalning enligt överenskommelse och
därmed riskerar att drabbas av kredit- eller ränteförluster på grund av motpartens oförmåga att infria
sina förpliktelser. Förpliktelser kan gälla t.ex. krediter,
garantier eller värdepapper.
Bankens kreditgivning grundas på den kreditpolicy styrelsen fastställt. Kreditgivningen präglas av
höga krav på etik, kvalitet och kontroll. Det innebär att
banken eftersträvar långsiktiga affärsrelationer baserade på kundnytta och uthållig lönsamhet. Vidare ska
­ändamålet med krediten och analysen av affärsupplägget vara styrande för kreditgivningen. Dessutom
eftersträvas en allsidig riskspridning i kreditportföljen.
Den avgörande bedömningsgrunden vid kreditgivning
är låntagarens återbetalningsförmåga. I syfte att ytterligare minska risken är merparten av krediterna dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter eller
andra bankmässiga säkerheter.
Bankens styrelse är ytterst ansvarig för kreditgivningen. Beroende på engagemangets storlek har
styrelsen delegerat beslutsfattandet till lägre instanser
såsom styrelsens kreditutskott, kreditdirektion samt
kreditkommittéer.
Risknivån i kreditportföljen mäts på flera sätt. Bland
annat genom fördelningen i olika riskklasser enligt den
interna riskklassificeringen. Exponeringen mot hushåll
respektive företag vid årets utgång framgår av diagram
14 respektive 15.
I syfte att begränsa kredit- och motpartsrisker i
bankens värdepappersportfölj har styrelsen fastställt
en finanspolicy. Den innebär att placeringar endast får
ske inom vissa ramar samt inom fastställda limiter för
respektive motpart. Banken ställer därvid höga krav på
motpartens kreditrating.
Bankens kreditriskexponering framgår av not 35.
Organisation för riskkontroll
Banken inrättade i samband med årsskiftet 2009/2010
en särskild tjänst som Riskkontrollansvarig. Tjänsten
är direkt underställd verkställande direktören. Därutöver finns en riskkontrollgrupp för att diskutera och
följa upp riskfrågor av olika slag. Riskkontrollansvarigs
uppgift är att identifiera, kvantifiera och analysera
risker i bankens verksamhet. Riskkontrollansvarig ska
också rapportera riskerna och föreslå åtgärder för att
minska identifierade risker.
Samlad riskrapportering
Riskkontrollgruppen har skapat en samlad rapportering av kredit- och motpartsrisker, ränte- och likviditetsrisker samt operativa risker. Rapporteringen av riskerna utvecklas och förfinas löpande. Fokusering sker
främst på kreditrisker, vilket är naturligt då den största
risken i banken finns inom detta område. I den rapportering som gruppen kvartalsvis genomför för styrelsen
har särskilt fokus lagts på den riskmätning som användandet av det interna riskklassificeringssystemet (IRK)
möjliggjort. Rapporteringen tar vidare fasta på olika
%
18
2009
16
2010
14
12
10
8
6
4
2
0
F
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Diagram 14: Fördelning av exponeringar (utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden) per riskklass.
Hushåll och mindre företag 2009 respektive 2010.
21
19
20
21
ringar. Detta genom att en stor del av inlåningen, främst
transaktionsmedel, har nollränta och således inte kan
sänkas ytterligare vid en räntenedgång. Vid beräkning
av resultateffekten görs antagandet att transaktionsinlåning inte ränteändras, varken vid höjningar eller
sänkningar. Vid årsskiftet uppgick resultateffekten de
närmaste 12 månaderna till plus 34 mkr vid en ränteuppgång med en procentenhet. Vid en räntenedgång
på en procentenhet uppgick resultateffekten till 44 mkr.
Resultateffekten består dels av inkomstrisken till den
del den belastar räntenettot under de närmaste 12 månaderna, dels av den värdeförändring som uppstår på
marknadsvärderade finansiella instrument. Balansräkningens poster fördelade efter räntebindningstid framgår av not 36.
Banken tar emot inlåning och lämnar lån i utländsk
valuta. De valutapositioner som därvid uppkommer
neutraliseras genom att banken håller ett tillgodohavande respektive upptar refinansiering i respektive
valuta hos Swedbank AB. Därutöver är banken motpart till kund i samband med valutaterminsaffärer. De
positioner som därmed uppkommer täcks genom motaffärer med Swedbank AB.
Banken är därför endast i marginell omfattning
utsatt för valutarisk utöver den som följer av kassatillgodohavandet i utländska valutor, genom vilket
banken tillhandahåller resevaluta åt kund. Bankens
valutariskexponering framgår av not 39.
Andra finansiella risker
Marknadsrisker
I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. Banken har inga positioner där aktiekursrisker
föreligger.
• Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar, t.ex. i form
av bunden utlåning, sjunker då ­
marknadsrän­
tan
stiger. Den risken benämns vanligen prisrisk. En
annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s.
risken för att räntenettot försämras i ett stigande
ränteläge till följd av att räntebindningstiden normalt
sett är kortare för inlåning än för utlåning.
• Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och
skulder i utländsk valuta inte överensstämmer beloppsmässigt.
I enlighet med den finanspolicy styrelsen fastställt
kontrolleras marknadsriskerna i verksamheten genom
beloppsmässiga limiter för de riskpositioner som kan
uppstå.
De ränterisker som uppkommer i banken avser till
största delen utlåning och inlåning till bunden ränta.
För att säkra sig mot ränterisken i bunden utlåning kan
banken antingen refinansiera sig genom upplåning
med motsvarande räntebindningstid eller ingå ränteswapavtal.
Ränterisken i banken mäts löpande genom en
känslighetsanalys som visar effekterna på resultatoch b
­alansräkningen av en enprocentig förändring
över hela avkastningskurvan.
Banken har i grunden en låg ränteriskexponering.
Det innebär att banken har en hög korrelation vad gäller räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. I
det låga ränteläget som tidvis varit rådande under de
senaste två åren ökar dock effekten av ränteföränd-
Likviditetsrisker
I verksamheten krävs att banken har rutiner för bevakning av betalningsströmmar som säkerställer att en tillfredsställande likviditetsnivå upprätthålls. Detta för att
möta kundernas behov av likvida medel och för att ha
möjlighet att erbjuda krediter.
Likviditetsrisken blev mer påtaglig under den mest
turbulenta delen av finanskrisen hösten 2008. Oron
bland kunderna skapade då ett visst temporärt utflöde
av inlåning till framför allt statspapper. Genom noggrann uppföljning och framförhållning kunde situa-
%
16
2009
14
2010
12
10
8
6
4
2
0
F
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Diagram 15: Fördelning av exponeringar per riskklass (utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden).
Större företag 2009 respektive 2010.
22
19
20
21
För att upptäcka och på ett tidigt stadium minska
eller eliminera de operativa riskerna används självutvärderingar där tänkbara risksituationer i verksamheten diskuteras och analyseras.
tionen hanteras utan att några som helst störningar
inträffade. Sedan dess har situationen successivt gått
mot ett mer normalt läge. Det är dock en tydlig trend
att tillgången på likviditet blivit allt viktigare. Banken
har därför under de senaste åren fokuserat på och
arbetet inom flera områden för att förbättra likviditeten
och stärka balansräkningen. De nya regelverken som
beskrivits på sidan 20 understryker ytterligare vikten
av detta arbete.
Likviditetsrisk kan också uttryckas som risken för att
ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan större
prisreduktion eller genom att transaktionen medför stora
kostnader. Det innebär bl.a. att placeringar endast
görs i värdepapper som handlas på en fungerande
marknad.
Bankens likviditetsexponering med avseende på
återstående löptider på tillgångar och skulder framgår
av not 37.
Problemkrediter
Osäkra fordringar, brutto, d.v.s. före avdrag för reserveringar, uppgick totalt till 170 mkr jämfört med 96 mkr
föregående år. Efter avdrag för reserveringar uppgick
osäkra fordringar till 33 mkr. Föregående år uppgick
de till -41 mkr, vilket innebar att reserveringarna översteg de osäkra fordringarna. I reserveringarna ingår
gruppvisa reserveringar på individuellt värderade fordringar med 65 mkr (90 mkr). Dessa motsvaras i sig
inte av några osäkra fordringar. Bortsett från den typen
av gruppvisa reserveringar uppgick osäkra fordringar
netto till 98 mkr (49 mkr). Den totala andelen osäkra
fordringar av utlåningen uppgick till 0,3 procent (-0,4
procent). Bortsett från gruppvisa reserveringar på
individuellt värderade fordringar uppgick andelen till
0,9 procent (0,5 procent).
I begreppet problemkrediter ingår osäkra fordringar,
netto samt räntenedsatta fordringar. Vid årets utgång
var räntenedsatta fordringar mindre än 0,1 mkr.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister
i administrativa rutiner leder till ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. De kan t.ex. orsakas av
bristande interna rutiner, bristfälliga system eller att
fel uppkommer på teknisk utrustning. Även risken för
oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna ska vara låga och begränsas,
så långt det är möjligt, med utgångspunkt från vad som
är ekonomiskt försvarbart.
För att motverka de operativa riskerna pågår ett
ständigt arbete för att skapa effektiva och ändamålsenliga rutiner. Av vikt är vidare att det finns tydliga
instruktioner och en klar ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna. En hög informationssäkerhet,
god funktionalitet i rapportsystem avseende bankens
riskexponering samt modern fysisk säkerhet är andra
viktiga faktorer för att skydda bankens och kundernas
tillgångar.
Övriga väsentliga händelser
Medlem i SR
I samband med årsskiftet 2009/2010 blev banken
medlem i Sparbankernas Riksförbund (SR). SR är ett
branschförbund för fristående sparbanker och sparbanksstiftelser. SR är bl.a. remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för medlemsbankerna.
MKR
%
%
1 000
25
2,5
20
2,0
600
15
1,5
400
10
1,0
200
5
0,5
0
0
0,0
-5
-0,5
-10
-1,0
Kassaflöde
Tillgänglig likviditet
800
-200
-400
2006
2007
2008
2009
2010
Andel osäkra fordringar inkl
gruppvis reserv
Andel osäkra fordringar
exkl gruppvis reserv
2006
Diagram 16: Kassaflöde samt tillgänglig likviditet i relation till
inlåning och kunders outnyttjade räkningskrediter.
2007
2008
2009
Diagram 17: Andel osäkra fordringar
under perioden 2006–2010.
23
2010
Miljö
Nytt samarbetsavtal med Swedbank AB
Under hösten tecknade banken ett nytt samarbetsavtal med Swedbank AB. Avtalet reglerar samarbetet
vad gäller t.ex. förmedling av hypotekslån, fonder och
försäkringar samt köp av IT-tjänster från Swedbank
AB. Avtalet gäller från juli 2011 t.o.m. juni 2017. Avtalet
förlängs därefter med två år i taget såvitt omförhandling inte sker.
Miljöarbetet
Miljöarbetet är ett viktigt inslag i verksamheten. Det
syftar dels till att ta miljöansvar i bankens egna verksamhet, dels att beakta miljöaspekter i samband med
kreditgivning.
I den miljöpolicy som finns antagen fastslås bl.a. att
miljöarbetet ska vara ett led i skapandet av ett ­uthålligt
samhälle och bidra till en uthållig lönsamhet.
Banken ska så långt det är tekniskt och ekonomiskt
möjligt medverka till att verksamheten orsakar en minimal negativ påverkan på miljön. Det sker inom en rad
områden, t.ex. genom källsortering och återvinning.
Miljöhänsyn vägs in i samband med inköps- och investeringsbeslut.
Genom att kunder utför en allt större del av sina rutinärenden via internet bidrar det till minskad pappersförbrukning, färre transporter och därigenom en minskad
påverkan på miljön.
Beslut om MTN-program
Styrelsen har fattat beslut om ett så kallat MTNprogram (Medium Term Note) med en total kreditram
uppgående till 3 miljarder kronor. Via MTN-programmet
kan banken sedan löpande emittera obligationer. Åtgärden syftar till att säkerställa en fortsatt god tillgång
på likviditet och framför allt att förlänga löptiden på
bankens upplåning. Beslutet har naturligtvis påverkats
av de nya likviditetsreglerna som i framtiden följer av
det s. k. Basel III-regelverket.
Samlade resurser i Kinna och Skene
Miljöhänsyn vid kreditgivning
Bankens styrelse har beslutat att göra en omstrukturering och nysatsning av verksamheten i Marks kommun. Kontoren i Kinna och Skene står inför omfattande
renoveringsbehov de kommande åren. Kontoren ligger
nära varandra geografiskt och när många kunder
sköter sina bankaffärer via telefon och internet innebär
det att närheten till ett bankkontor inte längre påverkar
tillgängligheten till banktjänster i samma omfattning.
Därför kommer verksamheten på kontoret i Skene att
överföras till kontoret i Kinna där en ombyggnation av
fastigheten genomförs under 2011. Sammanslagningen
genomförs i mars 2012.
Vid kreditgivning är det alltid kundens återbetalningsförmåga som är i fokus. Då banken ska bilda sig en
uppfattning om ett kundföretags återbetalningsförmåga är det i första hand traditionella företagsekonomiska f­aktorer som vägs samman.
Olika verksamheter påverkar miljön i helt olika grad.
Vissa företag har mycket liten påverkan på miljön,
medan andra företag har en stor påverkan och bedriver en verksamhet som av m
­ iljöskäl är beroende av
myndighetstillstånd. Ett sådant företag kan genom
slarv eller försummelse påverka sitt ­resultat på både
intäkts- och kostnadssidan. Bristande efterlevnad kan
leda till försämrade kundrelationer för företaget. Det
kan också leda till böter. I sin tur kan det försämra företagets återbetalningsförmåga och hota dess fortsatta
existens.
Miljöfrågorna ingår därför som en naturlig del vid
kreditgivningen.
Investeringar
Förbättrade lokaler
Under året har resterande delar av huvudkontoret i
Borås renoverats, vilket skapat en bättre och effektivare arbetsmiljö. Även under 2011 kommer en hel
del renoveringsarbeten att genomföras på olika håll i
banken. Sammanslagningen av kontoren i Kinna och
Skene kommer att kräva betydande investeringar i en
total ombyggnad av bankens fastighet i Kinna.
Miljöcertifiering
Miljöarbetet styrs genom bankens ­
miljöledningssystem, som under året är certifierat enligt ISO 14001.
Det är en internationell standard som ger företag
och ­
organisationer möjlighet till ett affärsmässigt,
effektivt och strukturerat miljöarbete. Miljöcertifikatet
tillsammans med gällande miljölagstiftning styr ­miljöledningsarbetet. Bankens miljöpolicy bygger på
de betydande miljöaspekter som kommit fram i en
miljöutredning som gjorts i banken. Miljöaspekterna
Inventarier
Inventarier har under året anskaffats för 1,9 mkr (5,5
mkr). Investeringarna har till stor del avsett möbler.
IT-utveckling
Kostnaderna för IT-utveckling, som huvudsakligen
sker genom ett samarbete mellan Swedbank AB och
medlemmarna i Sparbankernas Riksförbund, uppgick
under året till 8 mkr.
24
visar på vilket sätt bankens verksamhet påverkar
miljön. Miljöpolicyn innebär i korthet att banken ska
Kompetensutveckling
Arbetet i bank är under ständig utveckling. Under en
följd av år har mera rutinmässigt arbete ersatts av
ett allt ­större inslag av rådgivning. Tillsammans med
verksamhetens komplexitet som sådan ställer det allt
­högre krav på medarbetarnas kompetens. En viktig del
av ­utvecklingen av kompetensen är lärandet i det dagliga arbetet. En annan del är utbildning i form av kurser
med olika inriktning och längd.
Den nedlagda tiden för utbildningsverksamhet motsvarar sex helårsarbetare, vilket var oförändrat jämfört
med föregående år.
• bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och
risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv
• ha ett nära samarbete med kunder och övriga
intressenter i miljöfrågor
• följa gällande lagar och förordningar samt verka för
en positiv utveckling på miljöområdet
• sträva efter att minska och förebygga föroreningar i
all verksamhet
• bedriva ett internt miljöarbete som leder till ständiga
förbättringar
Utvecklings- och lönesamtal
• ta tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet.
Årligen genomförs utvecklingssamtal mellan chef och
medarbetare. I samtalen analyseras bl.a. utbildningsbehov, vilket formuleras i en individuell utvecklingsplan. Samtalet är ett viktigt inslag för att länka samman
enhetens verksamhetsplan med individens personliga
mål.
Lönesamtalet ersätter de traditionella förhandlingarna mellan företaget och de fackliga organisationerna om hur det lokala löneutrymmet ska fördelas.
Syftet med lönesamtalet är att stärka rollen för både
ledare och medarbetare genom en dialog om löneutvecklingen i relation till hur medarbetaren utvecklas,
samt vad som krävs för att skapa en god framtida utveckling.
Banken har även satt upp ett antal miljömål som
ska efterlevas i den dagliga verksamheten. S
­ amtliga
­bankens medarbetare är delaktiga i arbetet med miljöfrågor och genomgår bland annat intern utbildning.
­Vidare ska medarbetarna känna till bankens ­miljöpolicy
och ha den miljökompetens som krävs för att integrera
miljöfrågorna i affärsverksamheten.
Personal
Antal anställda
Antalet anställda uppgick vid årets slut till 210 (213)
personer, varav i banktjänst 198 (201) fördelat på 128
(130) kvinnor och 70 (71) män.
Med arbetstidsmåttet 1 730 timmar för helårsarbetare uppgick medelantalet anställda till 184,9 (184,4),
varav i banktjänst 175,4 (174,7).
Löner och arvoden till styrelseledamöter och verkställande ledning uppgick till 5 296 tkr (5 469 tkr) och
till övriga befattningshavare 67 833 tkr (67 063 tkr).
Riktlinjer för bestämmande av ersättningar till styrelse och verkställande ledning framgår av not 10.
MKR
Vinstandelssystem
Systemets utformning
Vid årsstämman 1999 fattade stämman beslut om införande av ett vinstandelssystem för bankens anställda.
Grundtanken bakom införandet är att det är de anställda som genom sina arbetsinsatser i hög grad avgör
vilket resultat banken uppnår. Alla banker arbetar
under likartade förhållanden och med praktiskt taget
%
14
Avsättning
Andel av resultat %
12
MKR
14
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
2006
2007
2008
2009
120
Utdelning
Andel av resultat %
12
10
%
120
100
100
80
80
60
60
40
40
20
20
0
0
2010
2006
Diagram 18: Avsatt belopp i vinstandelssystemet respektive dess
andel av bankens rörelseresultat under perioden 2006–2010.
2007
2008
2009
2010
Diagram 19: Aktieutdelning respektive dess andel av rörelseresultat
efter schablonskatt under perioden 2006–2010.
25
identiska tjänster och produkter. De påverkas i samma
omfattning av strukturförändringar, konjunkturutveckling samt ekonomisk politik. Olikheter i resultatutveckling kan därför inte förklaras med hänvisning till den
typen av yttre faktorer utan hänger främst samman
med hur stor skicklighet, inlevelse och energi personalen lägger ned i arbetet.
Systemet innebär att banken måste uppnå en viss
lönsamhet för att utdelning i vinstandelssystemet
ska bli aktuell. Lönsamheten definieras som räntabilitet på anpassat eget kapital. Den lönsamhetsnivå
som ska uppnås fastställs av bankens styrelse före
verksamhetsårets inledning och grundas på den
genomsnittliga lönsamheten i de svenska börsnoterade fullsortimentsbankerna. Dock måste alltid en viss
miniminivå överträffas. Överträffas den fastställda nivån
uppstår ett merresultat. Av det avsätts 40 procent till de
anställda upp till en nivå motsvarande ett prisbasbelopp per kvalificerad heltidstjänst. Skulle även den
nivån överträffas avsätts 25 procent av merresultatet
upp till en nivå som motsvarar ytterligare ett halvt prisbasbelopp per kvalificerad heltidstjänst. Dessa regler
ändrades fr.o.m. 2009. Tidigare har i princip hälften av
merresultatet avsatts, dock maximalt ett och ett halvt
prisbasbelopp per heltidstjänst.
Kapitalet förvaltas av en för ändamålet bildad
stiftelse, Stiftelsen Sporren. En grundtanke i stiftelsens
förvaltning är att en stor del av kapitalet skall placeras i
aktier i Swedbank Sjuhärad AB. Den totala förmögenheten i stiftelsen uppgick vid årsskiftet till cirka 100
mkr varav innehavet i Swedbank Sjuhärad AB utgjorde
knappt 30 procent.
Alla tillsvidareanställda omfattas av systemet och
erhåller andel i relation till tjänstgöringsgrad. Utbetalning från stiftelsen kan ske tidigast då den anställde
uppnått 55 års ålder.
Dotterbolag
Swedbank Sjuhärad AB har ett helägt dotterbolag,
Ekkronan Förvaltnings AB.
Ekkronan Förvaltnings AB bildades 1994 i syfte
att överta egendom för skydd av fordran. Under de
senaste åren har bolaget inte bedrivit någon verksamhet. Tidigare har fastighetsförvaltning utgjort
huvudverksamhet.
Styrelsens förslag till vinstdisposition
För 2009 delades 30 mkr ut till aktieägarna. Det motsvarade 24 procent av rörelseresultatet efter skatt.
För svenskt vidkommande har konjunkturbilden
ljusnat påtagligt under 2010. De offentliga finanserna
är i utmärkt skick sett i ett globalt perspektiv. Internationellt kvarstår dock allvarliga problem med stora
skuldbördor och betydande underskott i de offentliga
finanserna.
För bankens del har den sedan länge mycket goda
lönsamheten kunnat upprätthållas samtidigt som
balansräkningen stärkts betydligt genom en kraftigt
förbättrad likviditet och en stark kapitaltäckningssituation. Tillsammans med goda resultatutsikter för
det kommande året är detta faktorer som tyder på ett
gott utdelningsutrymme. Samtidigt kommer det nya
s.k. Basel III-regelverket att skärpa kraven avseende
såväl kapital- som likviditetssituationen för bankerna.
Det talar för ett behov av fortsatt konsolidering av
banken för att säkerställa en framtida handlingsfrihet.
I likhet med föregående år har styrelsen därför gjort
bedömningen att en stor andel av resultatet behöver
behållas i bankens verksamhet. Styrelsen har därmed
föreslagit en oförändrad utdelning med 30 mkr för
verksamhetsåret 2010. Det innebär att 23 procent
av rörelseresultatet efter skatt delas ut till aktieägarna.
Ägandet i banken
Stiftelsen Sporren har under åren 2000–2005 förvärvat
2,0 procent av aktierna i banken. Förvärven har skett
från majoritetsägaren Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.
Sporren har genom förvärven uppnått den, enligt
avtalet mellan aktieägarna, maximala ägarnivån.
Några ytterligare aktieförvärv har således inte skett
under 2006–2010. Resterande aktier ägs till 50,5
procent av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad medan 47,5
procent ägs av Swedbank AB (publ).
Avsättning för år 2010
Bankens fortsatt höga lönsamhet jämfört med snittet av de svenska börsnoterade bankerna innebar en
avsättning exklusive löneskatt om 11 mkr (4 mkr) till
vinstandelssystemet.
26
Provisionsnettot kommer troligen att påverkas negativt av lägre ersättningsnivåer vid förmedling av bolån
till Swedbank Hypotek, även om det i någon mån kan
komma att mildras av stigande lånemarginaler. Volymerna inom försäkringsverksamheten har vuxit stadigt
under flera år och bedöms fortsätta den utvecklingen,
vilket torde påverka försäkringsprovisionerna positivt.
Rörelsekostnaderna bedöms öka med i storleksordningen 2-3 procent, främst som en följd av högre
personalkostnader.
Kreditförlusterna är svåra att uppskatta. Under 20092010 har kreditförlustnivån varit låg eller runt 0,1 procent av den totala utlåningen. En positiv faktor i det sammanhanget har varit det låga ränteläget samtidigt som
konjunkturläget å andra sidan stundtals varit ogynnsamt. Det kommande året förefaller snarare det motsatta gälla. Högre ränteläge kan komma att skapa betalningsproblem på vissa håll samtidigt som konjunkturläget i gengäld ter sig ljust.
En sammantagen bedömning talar för att det under
2011 finns goda utsikter för att 2010 års resultat ska
kunna överträffas.
Utsikter 2011
På många håll i världen har den ekonomiska tillväxten återhämtat sig efter finanskrisen på ett sätt som
få hade förutspått. Särskilt god har utvecklingen varit i
Kina, Indien och Brasilien. I Europa utmärker sig flera
av de nordiska länderna samt Tyskland på ett positivt
sätt medan problemen i t.ex. Storbritannien, Irland och
Grekland är betydande. Även om tillväxten varit god
under det gångna året saknas inte risker framöver. Det
statsfinansiella läget i flera europeiska länder är allvarligt liksom fallet är i USA. Situationen i Nordafrika kan
också komma att bidra till förnyad oro på de finansiella
marknaderna. Stigande råvarupriser på t.ex. livsmedel
samt olja och andra råvaror hotar att skapa inflationsoro med kraftiga ränteuppgångar som följd.
Svensk ekonomi står väl rustad med starka statsfinanser, ett gott budgetutrymme och en mycket stark
tillväxt. Exportindustrin står dock inför nya utmaningar
efter den kraftiga uppgången för den svenska kronan
under 2009-2010. I likhet med en stor del av världsekonomin kan hushållens stigande skuldsättning skapa
problem. Huvudscenariot är dock att svensk ekonomi
står inför god tillväxt de närmaste åren. Det goda statsfinansiella läget är en starkt bidragande orsak till att
utsikterna är goda.
För bankens del är utgångsläget inför 2011 betydligt
bättre än inför 2010. Framför allt har ränteuppgången
inneburit att transaktionsinlåning återfått en del av de
marginaler som försvunnit under de senaste båda
åren. Nya regelkrav kring likviditet och finansiering
kommer visserligen på sikt att dämpa tillväxten i räntenettot. Utgångsläget och det faktum att allt för närvarande talar för fortsatt stigande korträntor skapar dock
förutsättningar för ett väsentligt mycket bättre räntenetto under 2011.
27
Definitioner och använda begrepp
Affärsvolym
K/I-tal
Består av utlånings- och sparandeprodukter.
Utlåningsprodukterna utgörs av utlåning till allmänheten, förmedlad utlåning via Swedbank AB (publ)
och Swedbank ­Hypotek samt leasing- och factoringvolymer förmedlade till Swedbank Finans.
Sparandeprodukter utgörs av in- och upplåning från
allmänheten samt förmedlade volymer till Swedbank
Robur Fonder och Swedbank Försäkring.
Rörelsekostnader i förhållande till rörelseintäkter.
K/I-tal anges både före och efter kreditförluster. I
det senare fallet inkluderas kreditförluster i rörelsekostnader.
Kapitalbas
Utgör täljaren vid beräkning av kapitaltäckningsgrad
och består av summan av primärkapital och supplementärkapital.
Andel osäkra fordringar
Kapitalkrav
Osäkra fordringar netto i förhållande till utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) samt
leasingobjekt. Andelen redovisas inklusive såväl som
exklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar.
Krav på storleken på kapitalbasen beräknad till 8
procent av riskvägt belopp för kreditrisker. Vid tillämpning av schablonmetoden för operativa risker beräknas
kapitalkravet till viss procent av genomsnittet av de
senaste tre årens intäkter. Procentsatsen bestäms i
relation till verksamheten, t.ex. tillämpas 12 procent för
verksamhet som s.k. hushållsbank.
Avkastningskurva
Speglar marknadens räntesättning vid en viss tidpunkt
för instrument med olika löptid, t.ex. från en dag till tio
år. Avkastningskurvan kan ha en positiv lutning vilket
betyder att desto längre löptid ett instrument har desto
högre är räntan.
Kapitaltäckning
Kapitaltäckningsreglerna syftar till att säkerställa den
finansiella stabiliteten i banksystemet genom att uppställa krav på det egna kapitalet i förhållande till kreditoch marknadsrisker på tillgångssidan samt operativa
risker i verksamheten.
Derivatinstrument
Ett derivat är kopplat till värdet av ett underliggande
instrument. Optioner, terminer och swappar är exempel
på derivatinstrument.
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet.
Efterställda skulder/Förlagslån
Kapitaltäckningsgrad
Ett förlagslån är ett räntebärande efterställt skuldebrev som skiljer sig från en obligation genom att lånet
medför rätt till betalning först efter låntagarens övriga
borgenärer vid låntagarens konkurs.
Kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp.
Kreditförlustnivå
Genomsnittet av in- och utgående eget kapital justerat
för utdelning samt nyemission.
Kreditförluster samt värdeförändring på övertagen
egendom i förhållande till ingående balans av ­utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exklusive banker), övertagen egendom och kreditgarantier.
Genomsnittligt anpassat eget kapital
Kärnprimärkapitalrelation
Beräknas som genomsnittligt eget kapital med avdrag
för ett belopp motsvarande den skillnad i primärkapitalrelation banken har relativt genomsnittet hos de börsnoterade bankerna. Överskjutande belopp betraktas
istället som förlagslån.
Utgörs av primärt kapital (se definition), dock utan s.k.
primärkapitaltillskott.
Genomsnittligt eget kapital
Marknadsvärde
Det pris eller den kurs som gäller på en marknad, t.ex.
den kurs som används vid köp och försäljning av en
obligation till aktuell marknadsränta.
28
Medelantal anställda
Räntabilitet på anpassat eget kapital
Arbetade timmar i förhållande till normalarbetstidsmåttet 1 730 timmar per år.
Rörelseresultat minskat med resultateffekten av anpassningen av det egna kapitalet minus schablonskatt i relation till genomsnittligt anpassat eget kapital
(se definition av det begreppet) samt 73,7 procent av
obeskattade reserver.
Placeringsmarginal
Räntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Räntemarginal
Primärt kapital
Skillnad mellan medelräntan på tillgångar och skulder.
Utgör en del av kapitalbasen och består av eget kapital
samt kapitaldelen av vissa obeskattade reserver. Från
dessa poster avgår uppskjutna skattefordringar samt 50
procent av den del av förväntade förluster, beräknade
enligt IRK-metoden, vilka inte täcks av reserveringar
för sannolika kreditförluster. I primärt kapital kan även
ingå vissa typer av primärkapitaltillskott.
Räntenetto
Ränteintäkter minskat med räntekostnader.
Ränteswap
Ett ränteväxlingsavtal där två parter byter ränteströmmar med varandra utan att kapitalbeloppet påverkas.
Primärkapitalrelation
Soliditet
Primärkapital i förhållande till riskvägt belopp.
Eget kapital samt 73,7 procent av obeskattade reserver
i procent av balansomslutningen vid årets utgång.
Provisionsnetto
Supplementärt kapital
Provisionsintäkter minskat med provisionskostnader.
Består f­öreträdesvis av förlagslån och utgör en del
av kapitalbasen. Från detta belopp avgår uppskjutna
skattefordringar samt 50 procent av den del av förväntade förluster, beräknade enligt IRK-metoden, vilka
inte täcks av reserveringar för sannolika kreditförluster.
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Reserv för befarade kreditförluster i relation till osäkra
fordringar brutto. Reserveringsgraden redovisas inklusive såväl som exklusive gruppvis reservering för
individuellt värderade fordringar.
Utlåning/inlåningskvot (Loan/deposit ratio)
Riskvägt belopp
Utlåning till allmänheten i relation till inlåning från allmänheten.
Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden
utanför balansräkningen värderade efter kreditrisk
enligt gällande kapitaltäckningsregler.
Valutatermin
Ömsesidigt förpliktigande avtal mellan två parter om
köp eller försäljning av valuta med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt.
Räntabilitet efter faktisk skatt
Rörelseresultat minskat med skatt på årets resultat
samt uppskjuten skatt på avsättningar till obeskattade
reserver i relation till genomsnittligt eget kapital samt
73,7 procent av obeskattade reserver.
Räntabilitet efter schablonskatt
Rörelseresultat minskat med schablonskatt 26,3 procent i relation till genomsnittligt eget kapital samt 73,7
procent av obeskattade reserver.
29
Fem år i sammandrag
Resultaträkning
2010
2009
2008
2007
2006
Ränteintäkter
Räntekostnader
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
334 087
-85 667
206 538
-20 945
4 305
438 318
336 183
-103 170
188 198
-20 219
14 365
415 357
622 074
-315 143
179 439
-20 254
5 479
471 595
469 063
-199 190
202 680
-21 466
4 561
455 648
339 503
-106 946
187 458
-23 053
3 656
400 618
Allmänna administrationskostnader
Av- och nedskrivningar
Övriga rörelsekostnader
Summa rörelsekostnader
227 895
4 324
1 561
233 780
213 122
3 909
2 163
219 194
215 385
8 676
5 132
229 193
210 117
25 130
1 141
236 388
199 746
25 972
1 271
226 989
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster netto
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
204 538
-23 685
180 853
-47 621
133 232
196 163
-27 828
168 335
-44 754
123 581
242 402
-60 559
181 843
5 100
-52 668
134 275
219 260
-5 669
213 591
20 402
-65 731
168 262
173 629
118
173 747
20 402
-54 859
139 290
Räntenetto
Provisionsnetto
248 420
185 593
233 013
167 979
306 931
159 185
269 873
181 214
232 557
164 405
2010
2009
2008
2007
2006
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
Övrigt
Summa tillgångar
1 124 827
10 422 347
471 907
66 375
156 515
12 241 971
413 653
10 318 870
74 923
68 801
287 498
11 163 745
122 367
10 313 008
123 328
67 723
271 648
10 898 074
82 872
9 239 177
325 131
5 100
68 950
171 028
9 892 258
405 439
7 902 451
99 997
25 502
72 888
142 416
8 648 693
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Övrigt
Efterställda skulder
Summa skulder
167 332
10 710 387
98 028
200 000
11 175 747
250 736
9 643 113
120 746
200 000
10 214 595
548 670
9 125 879
171 061
200 000
10 045 610
433 239
8 287 798
121 274
200 000
9 042 311
376 274
7 171 336
98 996
200 000
7 846 606
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
1 066 224
12 241 971
949 150
11 163 745
852 464
10 898 074
5 100
844 847
9 892 258
25 502
776 585
8 648 693
Balansräkning
Lagbegränsad IFRS tillämpas för åren 2007-2010.
30
Nyckeltal
Resultatmått
Räntabilitet efter faktisk skatt, %
Räntabilitet efter schablonskatt, %
Räntabilitet på anpassat eget kapital, %
Placeringsmarginal, %
Räntemarginal, %
K/I-tal före kreditförluster, %
K/I-tal efter kreditförluster, %
2010
13,3
13,3
15,5
2,1
2,1
53,3
58,7
2009
13,8
13,9
14,3
2,1
2,0
52,8
59,5
2008
15,8
15,8
18,0
2,8
2,6
48,6
61,4
2007
19,3
19,3
23,5
2,9
2,7
51,9
53,1
2006
16,5
16,5
21,0
2,9
2,7
56,7
56,6
0,23
0,12
0,26
0,15
0,64
0,36
0,07
0,04
0,00
0,00
80,6
42,6
142,6
49,0
51,9
17,6
176,2
59,5
53,3
0,3
0,9
-0,4
0,5
1,1
1,9
-0,3
0,2
0,7
10 422
1,0
10 710
11,1
12 242
9,7
40 282
6,2
10 319
0,1
9 643
5,7
11 164
2,4
37 921
10,7
10 313
11,6
9 126
10,1
10 898
10,2
34 260
-0,1
9 239
16,9
8 288
15,6
9 892
14,4
34 281
7,5
7 902
19,7
7 171
8,4
8 649
8,3
31 881
15,6
15,44
13,03
13,03
1,93
1 231
7 968
13,31
11,04
11,04
1,66
1 137
8 545
11,49
9,67
9,67
1,44
961
8 359
11,63
9,31
9,31
1,45
907
7 797
12,67
9,78
9,78
1,58
877
6 919
8,7
580
97,3
8,5
332
107,0
7,8
144
113,0
8,6
-295
111,5
9,2
-289
110,2
185
175
11
184
175
11
185
176
11
186
176
12
185
174
12
Kreditkvalitet
Kreditförlustnivå, %
Exklusive förmedlad hypoteksutlåning
Inklusive förmedlad hypoteksutlåning
Reserveringsgrad, %
Inklusive gruppvis reservering
Exklusive gruppvis reservering
Andel osäkra fordringar, %
Inklusive gruppvis reservering
Exklusive gruppvis reservering
Volymutveckling
Utlåning till allmänheten, mkr
Förändring under året, %
In- och upplåning från allmänheten, mkr
Förändring under året, %
Balansomslutning, mkr
Förändring under året, %
Affärsvolym, mkr
Förändring under året, %
Kapitaltäckning
Kapitaltäckningsgrad, %
Primärkapitalrelation, %
Kärnprimärkapitalrelation, %
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas, mkr
Riskvägt belopp, mkr
Soliditet och likviditet
Soliditet, %
Kassaflöde, mkr
Utlåning/Inlåning-kvot, %
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
varav i banktjänst
Antal bankkontor
31
Innehåll – Finansiella rapporter
Sidan
33 Resultaträkning
34 Rapport över totalresultat
35Balansräkning
36 Rapport över förändring av eget kapital
37 Kassaflödesanalys
Allmänna noter
Noter till resultaträkningen
Noter till balansräkningen
Tilläggsupplysningar
38
38
42
Uppgifter om banken
Redovisnings- och värderingsprinciper
Finansiella och andra risker
43 Räntenetto
44 Erhållna utdelningar
44 Provisionsintäkter
44Provisionskostnader
44 Nettoresultat av finansiella transaktioner
44 Övriga rörelseintäkter
45Personalkostnader
47 Övriga administrationskostnader
47 Avskrivningar på materiella och
immateriella anläggningstillgångar
47 Övriga rörelsekostnader
48 Kreditförluster netto
48 Skatter
49 Kassa
49 Utlåning till kreditinstitut
49 Utlåning till allmänheten
51 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
51 Aktier och andelar
52 Aktier och andelar i koncernföretag
52 Materiella tillgångar
53 Övriga tillgångar
53 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
53 Skulder till kreditinstitut
53 In- och upplåning från allmänheten
54 Övriga skulder
54 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
54 Avsättningar
54 Efterställda skulder
55 Eget kapital
55 Ansvarsförbindelser
55Åtaganden
56 Kapitaltäckning
59Kreditriskexponering
62 Räntebindningstider för tillgångar och skulder
63 Löptider för tillgångar och skulder
64Derivatinstrument
65 Tillgångar och skulder i utländsk valuta
– Valutariskexponering
66 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
68Känslighetsanalys
68 Närstående och andra betydande relationer
32
Resultaträkning
Tkr
Förändring
i belopp
i%
Not
2010
2009
4
4
334 087
-85 667
248 420
550
206 538
-20 945
185 593
50
3 705
438 318
336 183
-103 170
233 013
188 198
-20 219
167 979
9 397
4 968
415 357
-2 096
17 503
15 407
550
18 340
-726
17 614
-9 347
-1 263
22 961
-1%
-17%
7%
10%
4%
10%
-25%
6%
10
11
131 373
96 522
227 895
116 567
96 555
213 122
14 806
-33
14 773
13%
0%
7%
12
13
4 324
1 561
233 780
3 909
2 163
219 194
415
-602
14 586
11%
-28%
7%
204 538
196 163
8 375
4%
-23 685
-27 828
4 143
-15%
180 853
168 335
12 518
7%
-47 621
-44 754
-2 867
6%
133 232
123 581
9 651
8%
Rörelseintäkter
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
5
6
7
8
9
Rörelsekostnader
Personalkostnader
Övriga administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella
anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa rörelsekostnader
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster netto
14
Rörelseresultat
Skatter
15
Årets resultat
33
Rapport över totalresultat
Förändring
i belopp
i%
2010
2009
133 232
123 581
9 651
8%
Kassaflödessäkringar
Värdeförändringar på instrument under perioden
Skatt på värdeförändringar under perioden
18 782
-4 940
5 067
-1 962
13 715
-2 978
271%
152%
Årets övriga totalresultat
13 842
3 105
10 737
346%
147 074
126 686
20 388
16%
Tkr
Årets resultat redovisat över resultaträkningen
Årets totalresultat
34
Balansräkning
Not
2010-12-31
2009-12-31
Förändring
i belopp
i%
16
17
18
69 329
1 124 827
10 422 347
202 581
413 653
10 318 870
-133 252
711 174
103 477
-66%
172%
1%
19
20
21
22
23
471 907
100
66 375
1 765
74 923
5
100
68 801
4 207
396 984
-5
0
-2 426
-2 442
530%
-100%
0%
-4%
-58%
24
85 321
12 241 971
80 605
11 163 745
4 716
1 078 226
6%
10%
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Efterställda skulder
Summa skulder och avsättningar
25
26
27
167 332
10 710 387
55 768
250 736
9 643 113
89 802
-83 404
1 067 274
-34 034
-33%
11%
-38%
28
29
30
37 129
5 131
200 000
11 175 747
29 213
1 731
200 000
10 214 595
7 916
3 400
0
961 152
27%
196%
0%
9%
Eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
Fond för verkligt värde
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och
eget kapital
31
200 000
131 679
-9 711
611 024
133 232
1 066 224
200 000
131 679
-23 553
517 443
123 581
949 150
0
0
13 842
93 581
9 651
117 074
0%
0%
18%
8%
12%
12 241 971
11 163 745
1 078 226
10%
Ansvarsförbindelser
Åtaganden
Ställda säkerheter
32
33
476 882
2 122 314
-
438 843
2 186 932
-
38 039
-64 618
-
9%
-3%
-
Tkr
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Aktier och andelar i koncernföretag
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
Gemensamma noter
Kapitaltäckning
Kreditriskexponering
Räntebindningstider
Löptider för tillgångar och skulder
Derivatinstrument
Tillgångar och skulder i utländsk valuta
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Känslighetsanalys
Närstående och andra betydande relationer
34
35
36
37
38
39
40
41
42
35
Rapport över förändring av eget kapital
Bundet eget kapital
Tkr
Ingående balans per 2009-01-01
Förändring i instrument som är
föremål för kassaflödessäkring
Förändring av uppskjuten skatt
i fond för verkligt värde
Summa förändringar i eget kapital, vilka
inte redovisas i resultaträkningen
Årets resultat
Summa förändringar före transaktioner
med ägarna
Fritt eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
Fond för
verkligt värde
Balanserad
vinst
Totalt
200 000
131 679
-26 658
547 443
852 464
-
-
5 068
-
5 068
-
-
-1 963
-
-1 963
-
-
3 105
0
3 105
123 581
123 581
-
-
-
123 581
123 581
Utdelning
Utgående balans per 2009-12-31
200 000
131 679
-23 553
-30 000
641 024
-30 000
949 150
Ingående balans per 2010-01-01
200 000
131 679
-23 553
641 024
949 150
-
-
18 782
-
18 782
-
-
-4 940
-
-4 940
-
-
13 842
-
13 842
-
-
-
133 232
133 232
-
-
-
133 232
133 232
200 000
131 679
-9 711
-30 000
744 256
-30 000
1 066 224
Förändring i instrument som är
föremål för kassaflödessäkring
Förändring av uppskjuten skatt
i fond för verkligt värde
Summa förändringar i eget kapital, vilka
inte redovisas i resultaträkningen
Årets resultat
Summa förändringar före transaktioner
med ägarna
Utdelning
Utgående balans per 2010-12-31
36
Kassaflödesanalys
2010
2009
180 853
168 335
-50
4 324
44 764
-59 478
-1 606
3 909
32 504
-14 112
170 413
189 030
-148 241
-396 934
1 067 274
-81 163
2 981
-2 274
612 056
-38 366
50 011
517 234
-296 346
9 942
-64 388
367 117
5
-1 898
-1 893
2 074
-7 062
-4 988
-30 000
-30 000
-30 000
-30 000
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut*
580 163
613 746
1 193 909
332 129
281 617
613 746
*Specifikation av likvida medel
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Clearingskulder
69 329
1 124 827
-247
202 581
413 653
-2 488
Tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
- Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner
- Avskrivningar
- Kreditförluster
Inbetald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder
Förändring av utlåning till allmänheten
Förändring av värdepapper - omsättningstillgångar
Förändring av in- och upplåning från allmänheten
Förändring av skulder till kreditinstitut exklusive clearingskulder
Förändring av övriga tillgångar
Förändring av övriga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Försäljning/förvärv av aktier, anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Utöver likvida medel enligt ovan uppgick outnyttjade krediter till 1 300 000 (1 300 000) tkr vid årets utgång.
Specifikation av betalningar i den löpande verksamheten
Erhållna räntor
Utbetalda räntor
Erhållna utdelningar
37
327 532
-87 071
550
352 509
-114 914
-
Noter till redovisningen, tkr
och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade
intäkter och kostnader under rapportperioden. Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska
erfarenheter och ett antal andra faktorer som under
rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av
dessa uppskattningar och antaganden används sedan
för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar
och skulder som inte annars framgår tydligt från andra
källor. Utfallet kan avvika från gjorda uppskattningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den
period ändringen görs om ändringen endast påverkat
denna period, eller i den period ändringen görs och
framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell
period och framtida perioder.
De bedömningar och uppskattningar som görs
påverkar framför allt lånefordringar. Värdet på dessa
prövas löpande och individuellt för varje fordran. Vid
behov skrivs fordran ned till ett bedömt återvinningsvärde. För att kunna uppskatta återvinningsvärdet görs
ett antal bedömningar och antaganden om motpartens
återbetalningsförmåga samt om värdet på eventuella
säkerheter i samband med en försäljning. De bedömningar och antaganden som används är löpande föremål för regelbunden kontroll.
Not 1 – Uppgifter om banken
Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och
avser Swedbank Sjuhärad AB, 516401–9852, som
är ett bankaktiebolag med säte i Borås. Adressen till
huvudkontoret är Allégatan 55, Borås.
Årsredovisningen per den 31 december 2010 har
godkänts för utfärdande av bankens styrelse den 2
mars 2011 och kommer att föreläggas bolagsstämman
för godkännande den 30 mars 2011.
Not 2 – Redovisnings- och värderingsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Årsredovisningen är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL)
samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25), ändringsföreskrifterna i
FFFS 2009:11 samt Rådet för Finansiell Rapportering
RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken til�lämpar s.k. lagbegränsad IFRS (International Financial
Reporting Standards) och med detta avses standarder
som har antagits för tillämpning med de begränsningar
som följer av RFR 2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden
så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan
redovisning och beskattning skall tillämpas.
Nedan angivna redovisningsprinciper har tillämpats
konsekvent för samtliga perioder som de finansiella
rapporterna omfattar, om inte annat framgår.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda
av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper
banken tillämpar fr.o.m. 2010. Övriga ändringar av
IFRS med tillämpning fr.o.m. 2010 har inte haft någon
väsentlig effekt på redovisningen.
RFR 2 Redovisning för juridiska personer anger att
ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska
tillämpas även avseende juridisk person. En effekt av
detta är att en rapport över totalresultatet tillkommit
efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten
över förändringar i eget kapital har ändrats. Det som
en följd av att de intäkter och kostnader som tidigare
redovisades direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt
totalresultat.
I IASB:s (International Accounting Standards Board)
årliga förbättringsprojekt ändrades kraven I IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen i rapporten över förändringar i eget kapital. Den
nya uppställningen ska tillämpas senast fr.o.m. 2011.
Banken har dock valt att förtidstillämpa ändringen
fr.o.m. årsredovisningen för 2010.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först
under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats
vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Bl.a.
avses IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och
Värderingsgrunder vid upprättande av
finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är
redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom
vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till
verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt
värde tillämpas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de
finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade
till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de
finansiella rapporterna
Presentation av finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att banken gör bedömningar
38
Noter till redovisningen, tkr
• realiserade och orealiserade förändringar i verkligt
värde på de tillgångar och skulder som innehas för
handelsändamål samt realiserade och orealiserade
förändringar i verkligt värde på de tillgångar och
skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option)
värdering ersättas med IFRS 9 Financial Instruments
senast fr.o.m. 2013. Att döma av de delar som hittills
presenterats av IFRS 9 kommer dess tillämpning inte
att ha någon större inverkan på av banken tillämpade
principer.
Utländsk valuta
• realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid)
Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska ­kronor
till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk ­valuta
räknas om till den valutakurs som föreligger på balansdagen.
• realisationsresultat från finansiella tillgångar klassificerade som tillgångar som kan säljas
• realiserade och orealiserade värdeförändringar på
derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument
Ränteintäkter och räntekostnader
• orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat
där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på
skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som
gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och
utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller
skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i
förekommande fall periodiserade belopp av erhållna
avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra
skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/
skulden och det belopp som regleras vid förfall.
• orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad
post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde
• ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring utöver den del av värdeförändringen som
har redovisats som ränta.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter.
Här redovisas också bl.a. lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader.
Kortfristiga ersättningar till anställda redovisas som
kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelar när banken har förpliktelse att göra ­sådana
betalningar och den kan beräknas tillförlitligt.
Intäkter i övrigt
Arvode för tjänsteuppdrag redovisas som intäkt när
tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas inom provisionsintäkter eller inom övriga intäkter. En provisionsoch avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de
ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken. Intäkterna värderas
till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Pensionskostnad
Pensionsplaner för kollektivavtalade ­tjänstepensioner
är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) och som skuld i b
­ alansräkningen. Till övervägande del har bankens anställda
förmånsbestämda pensionsplaner. P
­ lanerna omfattar
flera arbetsgivare. Redovisning sker på motsvarande
sätt som vid a
­vgiftsbestämda pensionsplaner. Banken betalar ­löpande in premier till SPK för att täcka
­pensionsåtagandena.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för t.ex. clearing och bankgiro
samt andra kostnader som har en direkt koppling till
intjänad provisionsintäkt.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de
realiserade och orealiserade värdeförändringar som
uppstått med anledning av finansiella ­transaktioner.
Nettoresultat av finansiella ­transaktioner består av
Kreditförluster
På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg
som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran
eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera
händelser inträffat efter det att lånefordran redovisa-
39
Noter till redovisningen, tkr
des första gången, vilka har en negativ inverkan på de
uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan
uppskattas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans
redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Nedskrivningen redovisas
som en kreditförlust i resultaträkningen.
Objektiva belägg för att en lånefordran eller grupp
av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov innefattar
observerbara uppgifter angående följande förlusthändelser
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen
utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt
totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i
övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade
per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt
hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt från
temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
• betydande finansiella svårigheter för gäldenären
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp
Finansiella instrument
• eftergift, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, som långivaren annars inte hade övervägt
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella
instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns
leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
• det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i
konkurs eller annan finansiell rekonstruktion
• observerbara uppgifter som tyder på att det finns
en mätbar minskning av de uppskattade framtida
kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar
sedan dessa tillgångar redovisades första gången,
trots att minskningen ännu inte kan identifieras som
hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen.
Redovisning i och borttagande från
balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets
avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen
när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för
del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort
från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs
eller på annat sätt reglerats. Detsamma gäller för del
av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas
och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera
posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt
realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar
redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då
bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen.
Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband
med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Banken bedömer först om objektiva belägg finns för
nedskrivning på individuell lånefordran. Lånefordringar
för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer
med likartade kreditriskegenskaper. Dessa ­
portföljer
bedöms därefter kollektivt i fall belägg för nedskrivning finns. För homogena grupper av fordringar
med begränsat värde och likartad kreditrisk bedöms
­nedskrivningsbehovet utifrån förlustrisken i portföljen
som helhet.
En nedskrivning återförs om nedskrivningsbehovet
inte längre föreligger. Återföring av nedskrivningar på
lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av
kreditförluster.
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs
bort från balansräkningen när kreditförlusten anses
vara konstaterad. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning
på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som
en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader förutom derivat och
instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som
redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka
redovisas exklusive transaktionskostnader.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar förändring av obeskattade reserver.
40
Noter till redovisningen, tkr
­ nsidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med
e
på förhand bestämda villkor (t.ex. lånebelopp) där
­låntagaren kan välja om lånet skall utbetalas eller inte
och dels ett avtal där både banken och låntagaren är
bundna vid avtalsvillkoren som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella tillgångar som företaget
initialt valt att placera i denna kategori (enligt s.k. fair
value option). Till denna typ hör t.ex. räntebärande
värdepapper. Här ingår även derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och ­effektivt säkringsinstrument. För finansiella
instrument som innehas för handelsändamål eller
enligt fair value option redovisas såväl realiserade som
orealiserade värdeförändringar i resultatposten nettoresultat av finansiella transaktioner.
Derivat- och säkringsredovisning
Derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker
för ränte- och valutakursexponeringar som banken är
utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen
effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan
mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får
bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas
vara mycket effektiv och i efterhand har haft en effektivitet som ligger inom spannet 80–125 procent. I de fall
förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre
är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt
värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Banken tillämpar säkringsredovisning för de
ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten
­
­enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande
om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra
ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av
att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som
mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning
mot ­
bakgrund av det administrativa merarbete som
­säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning
­tillämpas eller inte redovisas värdeförändringarna på
derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt
nedan.
Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras
och där säkringsredovisning tillämpas är enskilda
lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad
­säkringsrelation).
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller
fastställbara betalningar och som inte är noterade på en
aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till ­upplupet
anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades
vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran
redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s.
efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår
finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget
initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som
­dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande
till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i
övrigt totalresultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder,
t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori.
­Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
• risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan
Finansiella garantier
• osäkerheten i framtida kassaflöden i upplåningen till
följd av förändringar i upplåningsräntan.
Bankens garantiavtal innebär att banken har ett
­åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör
en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort
sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet
med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Kassaflödessäkring
Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad eller ränteintäkt.
Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas mot
fond för verkligt värde via övrigt totalresultat till den
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en
41
Noter till redovisningen, tkr
del säkringen varit effektiv så länge som kriterierna
för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda
All ineffektivitet från säkringen redovisas i resultaträkningen.
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en
ekonomisk säkring avspeglas i ­redovisningen ­genom
att både den underliggande fordran eller ­
skulden
och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens
­terminskurser och valutakursförändringarna redovisas
över resultaträkningen.
och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg
för eventuella uppskrivningar.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade
nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Banken tillämpar
inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter då
skillnaderna bedöms försumbara i förhållande till fullföljande av den befintliga avskrivningsplanen. Nyttjandeperioderna beräknas till 50 år för byggnader respektive
3 till 10 år för inventarier. Tillgångarnas restvärde och
nyttjandeperiod omprövas årligen.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Avsättningar
Valutaterminer
För finansiella instrument noterade på en aktiv marknad, där priser med lätthet finns tillgängliga på en börs,
hos en handlare eller motsvarande, bestäms verkligt
värde till tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. För finansiella skulder bestäms verkligt värde
till noterad säljkurs.
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte
är aktiv, bestäms det verkliga värdet genom en värderingsteknik, som använder marknadsuppgifter i så
hög grad som möjligt och företagsspecifika uppgifter
i så låg grad som möjligt. Metodens giltighet prövas
genom att jämföra med aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används
främst avseende derivatinstrument.
En avsättning redovisas i balansräkningen när banken
har en förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Ianspråktagen pant
Dotterbolag
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran
värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. det lägre
beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som
förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som
härrör från övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen.
Banken äger samtliga aktier i Ekkronan Förvaltnings
AB. Då bolaget inte bedriver någon verksamhet och
planeras att avvecklas upprättas ej koncernredovisning med hänvisning till Lag om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag 7 kap. 2§.
Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser redovisas när det finns ett möjligt
åtagande som härrör från inträffade händelser och vars
förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra
framtida händelser eller när det finns ett åtagande som
inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund
av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Not 3 – Finansiella och andra risker
Upplysningar kring kreditrisker, andra finansiella risker
samt operativa risker redovisas, tillsammans med en
redogörelse över styrningen av dessa risker, i avsnittet
Riskhantering inom förvaltningsberättelsen, som också
är en del av årsredovisningen.
Bankens risker redovisas i separata noter enligt
följande
Materiella tillgångar
För fastigheter som övertagits för skyddande av fordran
har värdering skett till det lägsta av anskaffningsvärdet
och det verkliga värdet. Med verkligt värde avses ett
bedömt nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Erforderlig nedskrivning redovisas under rubriken kreditförluster.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida
ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del
• Kreditrisk – not 35
• Ränterisk – not 36
• Likviditetsrisk – not 37
• Valutarisk – not 39.
42
Noter till redovisningen, tkr
Not 4 - Räntenetto
2009
2 111
329 804
1 785
2 483
336 183
9 861
48 701
8 150
2 431
22 672
2 002
1 980
85 667
13 665
64 848
8 094
3 417
19 411
1 829
1 799
103 170
-3 804
-16 147
56
-986
3 261
173
181
-17 503
-28%
-25%
1%
-29%
17%
9%
10%
-17%
248 420
233 013
15 407
7%
3 987
333 580
62 995
4 079
334 398
250 639
-92
-818
-187 644
-2%
0%
-75%
Ränta
Räntesats
Medelsaldo
530 011
118 497
5 714
579
1,08%
0,49%
10 598 130
50 314
42 766
341 754
11 681 472
324 335
1 068
507
1 884
334 087
228 501
14 409
9 898 165
153 763
200 000
181 062
10 675 900
1 005 572
11 681 472
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
- varav insättningsgarantiavgift
Efterställda skulder
Derivat, säkringsredovisning
Övrigt
- varav stabilitetsavgift
Summa
Räntenetto
Varav ränteintäkter på osäkra lånefordringar
Ränteintäkter på finansiella poster ej värderade till verkligt värde
Räntekostnader för finansiella poster ej värderade till verkligt värde
Ränteanalys
Placeringar/ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
Utlåning till allmänheten
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
Räntebärande värdepapper
Övrigt
Summa placeringar
Finansiering/räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
In- och upplåning från allmänheten
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
Efterställda skulder
Övrigt
Summa främmande kapital
Eget kapital och obesk. reserver
Summa finansieringar
Räntenetto
Förändring
i belopp
i%
4 182
198%
-4 401
-1%
-1 278
-72%
-599
-24%
-2 096
-1%
2010
6 293
325 403
507
1 884
334 087
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övrigt
Summa
Medelsaldo
2010
2009
Ränta
Räntesats
85 844
43 422
1 806
305
2,10%
0,70%
3,06%
2,12%
1,19%
0,55%
2,86%
10 277 727
103 737
95 108
412 486
11 018 324
327 816
1 988
1 785
2 483
336 183
3,19%
1,92%
1,88%
0,60%
3,05%
9 730
131
4,26%
0,91%
503 387
38 404
13 224
441
2,63%
1,15%
48 556
145
2 431
24 674
85 667
85 667
0,49%
0,09%
1,22%
13,63%
0,80%
0,73%
9 048 473
108 113
200 000
220 870
10 119 247
899 077
11 018 324
64 694
154
3 417
21 240
103 170
103 170
0,71%
0,14%
1,71%
9,62%
1,02%
0,94%
248 420
Räntemarginal
Placeringsmarginal
233 013
2,06%
2,13%
Ränteanalys
Medelsaldon har beräknats som genomsnittet för respektive dag under året.
43
2,03%
2,11%
Noter till redovisningen, tkr
Not 5 - Erhållna utdelningar
Aktieutdelning från dotterbolag
Summa
2010
550
550
2009
-
Förändring
i belopp
550
550
i%
-
2010
35 653
48 680
29 589
2 365
51 558
23 894
14 799
206 538
2009
32 276
52 465
28 143
2 070
43 279
16 653
13 312
188 198
Förändring
i belopp
3 377
-3 785
1 446
295
8 279
7 241
1 487
18 340
i%
10%
-7%
5%
14%
19%
43%
11%
10%
2010
15 980
3 090
1 875
20 945
2009
14 430
2 554
3 235
20 219
2010
2009
-
7 951
-7 951
-100%
-
-160
160
-100%
50
50
1 606
9 397
-1 556
-9 347
-97%
-99%
2010
3 147
2009
3 009
3
555
3 705
1 286
40
633
4 968
Not 6 - Provisionsintäkter
Betalningsförmedling
Utlåning
Inlåning
Garantier
Värdepapper
Försäkringar
Övrigt
Summa
Not 7 - Provisionskostnader
Betalningsförmedling
Värdepapper
Övrigt
Summa
Not 8 - Nettoresultat av finansiella transaktioner
Värderingskategori, verkligt värde via
resultaträkningen
Realiserade värdeförändringar
- aktier för handelsändamål
- räntebärande värdepapper och andra
ränterelaterade instrument värderade
enligt fair value option
Orealiserade värdeförändringar
- räntebärande värdepapper och andra
ränterelaterade instrument värderade
enligt fair value option
Summa
Not 9 - Övriga rörelseintäkter
Fastighetsintäkter
Realiserade vinster på materiella anläggningstillgångar
- bankfastigheter
- inventarier
Övrigt
Summa
44
Förändring
i belopp
i%
1 550
11%
536
21%
-1 360
-42%
726
4%
Förändring
i belopp
Förändring
i belopp
138
-1 286
-37
-78
-1 263
i%
i%
5%
-93%
-12%
-25%
Noter till redovisningen, tkr
Not 10 - Personalkostnader
Löner och arvoden
Sociala avgifter
Pensionskostnader
Avsättning till vinstandelsstiftelse
Övriga personalkostnader
Summa
Varav resultatbaserade ersättningar (inkl sociala avgifter)
Löner och arvoden
Styrelsen (11 personer)
Verkställande ledning (3 personer)
- varav bilförmån
- varav vinstandel
Övriga ledamöter i ledningsgruppen (8 personer)
Övriga medarbetare
Styrelsen
Paul Frankenius, ordförande
Maria Abrahamsson, vice ordf**
Krister Andersson, ledamot
Göran Gunnarsson, ledamot*
Håkan Johansson, ledamot**
Anne L. Ludvigsson, ledamot
Mia Moberg, ledamot
Rune Pettersson, ledamot
Bertil Sparf, ledamot
Kennerth Thulin, ledamot
Personalrepresentanter
*Avgick vid årsstämma 2010-03-24
**Anställd hos Swedbank AB (publ)
Verkställande ledning
Bo Johansson, VD
Hans Persson, vice VD*
Petter Hedihn, vice VD
2010
Förändring
i belopp
i%
597
1%
2 407
9%
3 022
35%
7 656
214%
1 124
26%
14 806
13%
2010
73 129
29 802
11 724
11 227
5 491
131 373
2009
72 532
27 395
8 702
3 571
4 367
116 567
13 950
4 437
9 513
214%
984
4 653
213
128
5 157
62 676
1 308
4 409
188
60
5 021
62 042
-324
304
25
68
136
574
-25%
7%
13%
113%
3%
1%
2009
Sammanlagt
styrelsearvode
Varav fast arvode för utskottsarbete
Varav sammanträdesarvode i
kreditutskott
Sammanlagt
styrelsearvode
Varav fast arvode för utskottsarbete
Varav sammanträdesarvode i
kreditutskott
222
51
72
40
78
72
166
183
72
28
6
21
12
6
54
66
-
8
10
42
45
-
222
232
72
168
78
72
180
187
72
25
6
84
48
6
54
66
-
58
48
54
49
-
Total
ersättning
Varav
vinstandel**
Varav
bilförmån
Total
ersättning
Varav
vinstandel**
Varav
bilförmån
2 300
1 150
1 203
64
64
136
77
2 067
1 226
1 116
20
20
20
112
76
2010
923
382
645
1 535
8 239
-
2009
527
387
240
1 338
6 210
-1 864
2010
*Slutade 2010-11-30
**Vinstandel kan utbetalas tidigast efter fem kalenderår dock först sedan man uppnått 55 års ålder
Pensionskostnader
Bo Johansson, VD
Hans Persson, vice VD*
Petter Hedihn, vice VD
Övriga ledamöter i ledningsgruppen
Övriga medarbetare
- varav upplösning av beräknade upplupna premier
2009
Förändring
i belopp
i%
396
75%
-5
-1%
405
169%
197
15%
2 029
33%
1 864
-100%
*Slutade 2010-11-30
Villkor för styrelse och verkställande ledning
Årsstämman fattar beslut om arvode till styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter valda av årsstämman. Vidare fattar
årsstämman beslut om ett belopp att fördela inom styrelsens utskott. Styrelsen fattar sedan beslut om hur detta belopp skall fördelas i utskotten. Arvode utgår därvid med ett fast årligt belopp till ledamot i något av styrelsens utskott. Till ledamot i styrelsens kreditutskott utgår
dessutom ett belopp för bevistat sammanträde. Beträffande ersättning till verkställande ledning sker beredning i styrelsens kompensationsutskott varefter beslut fattas av styrelsen.
45
Noter till redovisningen, tkr
Not 10 - Personalkostnader - (fortsättning)
De avtal som reglerar verkställande direktörens och de vice verkställande direktörernas anställningsvillkor innebär att uppsägningstiden uppgår till 12 månader. Därutöver tillkommer avgångsvederlag, som maximalt kan komma att uppgå till ett belopp motsvarande 12 månadslöner.
För verkställande ledning förelåg fram t.o.m. 2008 avtal om tantiem. Tantiemutfallet grundades på samma parametrar som i bankens vinstandelssystem. VD och vice VD:ar erhåller, liksom tidigare, andel i vinstandelssystemet i samma omfattning och på samma premisser som
övriga anställda. Utfallet i vinstandelssystemet styrs av bankens lönsamhet jämfört med de svenska börsnoterade storbankerna. För det
fall lönsamheten överstiger genomsnittet sker avsättning till en vinstandelsstiftelse. För 2010 gjordes maximal avsättning med ett och ett
halvt basbelopp, d.v.s. 64 tkr för heltidstjänst. För 2009 uppgick avsättningen till 20 tkr. Vinstandelarna är inte pensionsgrundande.
Pensionsvillkor för styrelse och verkställande ledning
Pensionspremier för ålderspension för verkställande direktören och de vice verkställande direktörerna är avgiftsbestämda. Avtal om förtida
pensionsavgång föreligger ej.
Det föreligger inga åtaganden om avgångsvederlag, pension eller liknande till styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande och vice
styrelseordförande.
Lån till styrelseledamöter och verkställande ledning
Vid utgången av verksamhetsåret uppgick utestående lån till styrelseledamöter till 3 732 tkr (3 617 tkr). Verkställande ledning hade inga lån i
banken vid utgången av 2010. Vid utgången av 2009 uppgick beloppet till 225 tkr..
Uppgifter om antalet anställda
Arbetade timmar
Totalt
Därav i banktjänst
Förändring
i belopp
2010
2009
319 959
303 369
319 064
302 146
895
1 223
0%
0%
184,9
175,4
109,4
66,0
184,4
174,7
111,3
63,4
0,5
0,7
-1,9
2,6
0%
0%
-2%
4%
2010
2009
3
8
4
7
3
3
2
6
1
7
Sjukfrånvaro
Totalt i förhållande till ordinarie arbetstid
Andel långtidssjukfrånvaro
2010
2,07%
32%
2009
2,31%
35%
Fördelad efter kön
Kvinnor
Män
2,03%
2,13%
1,78%
3,26%
Fördelad efter ålder
29 år och yngre
30 - 49 år
50 år och äldre
1,33%
1,49%
2,83%
1,86%
1,30%
3,41%
Medelantal anställda
Totalt
Därav i banktjänst
- varav kvinnor
- varav män
Könsfördelning (antal personer)
Styrelsen
- Kvinnor
- Män
Verkställande ledning
- Män
Övriga i ledningsgrupp
- Kvinnor
- Män
46
i%
Noter till redovisningen, tkr
Not 11 - Övriga administrationskostnader
2010
13 777
1 313
3 489
2 762
42 909
3 662
5 065
1 571
5 886
1 164
14 924
96 522
Fastighetskostnader
Kostnader för hyrda lokaler
Kostnader för inventarier
Materialkostnader
IT-kostnader
Porto och telefon
Larm, värdetransporter och kontanthantering
Revisions- och konsulttjänster
Marknadsföring
Riskavtäckningskostnader
Övrigt
Summa
2009
14 552
1 427
3 828
2 540
41 406
3 728
4 628
1 474
6 544
1 978
14 450
96 555
Förändring
i belopp
i%
-775
-5%
-114
-8%
-339
-9%
222
9%
1 503
4%
-66
-2%
437
9%
97
7%
-658
-10%
-814
-41%
474
3%
-33
0%
2010
Arvoden till revisorer
Ernst & Young AB
KPMG AB
Lars-Olof Pettersson Revisionsbyrå AB
PricewaterhouseCoopers AB
Summa
2009
Revision
Konsultation
Revision
Konsultation
411
49
404
864
-
31
330
237
598
31
31
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Det innefattar även rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Med revisionsuppdrag avses dessutom övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra. Under 2010 har det inte förekommit andra uppdrag såsom
skatterådgivning eller annan konsultation.
Not 12 - Avskrivningar på materiella
anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan
- inventarier
- byggnader
Summa
2010
2009
2 932
1 392
4 324
2 524
1 385
3 909
2010
2009
1 561
1 561
695
1 468
2 163
Not 13 - Övriga rörelsekostnader
Realiserade förluster på anläggningstillgångar
- inventarier
Övriga rörelsekostnader
Summa
47
Förändring
i belopp
408
7
415
16%
1%
11%
Förändring
i belopp
-695
93
-602
i%
i%
-100%
6%
-28%
Noter till redovisningen, tkr
Not 14 - Kreditförluster netto
2010
2009
-41 303
-14 405
23 373
-52 627
20 991
8 170
-17 639
4 465
3 488
-46 078
3 281
-16 128
25 508
-9 276
-3 190
88
419
-2 966
211
533
-2 683
-2 222
-432
-23 685
-152
-50
-27 828
Aktuell skatt
Justering av skatt på tidigare års resultat
Förändring uppskjuten skatt
Summa
2010
-48 194
-29
602
-47 621
2009
-44 391
5
-368
-44 754
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej skattepliktiga intäkter
Ej avdragsgilla kostnader
Justering avseede tidigare år
Förändring uppskjuten skatt
Skattekostnad
Effektiv skatteats
180 853
-47 564
146
-776
-29
602
-47 621
26,33
168 335
-44 272
502
-621
5
-368
-44 754
26,59
Ingående
balans
Via resultaträkningen
Via totalresultatet
Utgående
balans
-7 246
8 405
1 159
602
602
-4 940
-4 940
-6 644
3 465
-3 179
-7 400
522
10 367
3 489
154
-522
-368
-1 962
-1 962
-7 246
8 405
1 159
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster
som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster
Årets nedskrivning för kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för
kreditförluster
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning
Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar
med begränsat värde och likartad kreditrisk
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster
Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster
Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena
lånefordringar
Ansvarsförbindelser
Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra
ansvarsförbindelser
Värdeförändring på övertagen egendom
Årets nettokostnad för kreditförluster
Nedskrivningar för kreditförluster hänför sig i sin helhet till fordringar på allmänheten.
Not 15 - Skatter
Förändring i uppskjuten skatt - 2010
Materiella tillgångar
Kassaflödessäkringar
Summa
Förändring i uppskjuten skatt - 2009
Materiella tillgångar
Pensionsavsättningar
Kassaflödessäkringar
Summa
48
Förändring
i belopp
i%
-3 803
9%
-34
-680%
970
-264%
-2 867
6%
Noter till redovisningen, tkr
Not 16 - Kassa
2009
200 355
2 226
202 581
2010
2009
991 135
133 692
1 124 827
333 073
80 580
413 653
2010
10 511 579
47 827
10 559 406
-137 059
10 422 347
2009
10 334 513
121 578
10 456 091
-137 221
10 318 870
25 655
26 537
-882
-3%
9 102
5 921 026
4 629 198
1 412 504
80
10 559 406
11 794
5 912 811
4 531 380
1 341 084
106
10 456 091
-2 692
8 215
97 818
71 420
-26
103 315
-23%
0%
2%
5%
-25%
1%
-58 341
-64 530
-37 813
-90 038
-20 528
25 508
54%
-28%
-9 819
-4 369
-5 538
-137 059
-4 583
-4 787
-1 520
-137 221
-5 236
418
-4 018
162
114%
-9%
264%
0%
9 102
5 798 155
4 615 010
1 406 966
80
10 422 347
11 794
5 784 960
4 522 010
1 339 564
106
10 318 870
-2 692
13 195
93 000
67 402
-26
103 477
-23%
0%
2%
5%
-25%
1%
Svensk valuta
Utländsk valuta
Summa
Not 17 - Utlåning till kreditinstitut
Svenska banker
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Not 18 - Utlåning till allmänheten
Utlåning i svensk valuta
Utlåning i utländsk valuta
Summa
Reserveringar för kreditförluster
Summa
Antal konton
Lånefordringar brutto fördelade på kundsektorer
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Övrigt
Summa
Avgår reserveringar för kreditförluster
fördelade på kundsektorer
Företagssektor
- individuellt värderade
- gruppvis individuellt värderade
Hushållssektor
- individuellt värderade
- gruppvis homogena fordringar
- varav personliga företagare
Summa
Lånefordringar netto fördelade på kundsektorer
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Övrigt
Summa
Med utgångspunkt från låntagarnas hemvist är lånefordringarna till helt övervägande
del geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde.
49
Förändring
i belopp
i%
-132 967
-66%
-285
-13%
-133 252
-66%
2010
67 388
1 941
69 329
Förändring
i belopp
658 062
53 112
711 174
i%
198%
66%
172%
Förändring
i belopp
i%
177 066
2%
-73 751
-61%
103 315
1%
162
0%
103 477
1%
Noter till redovisningen, tkr
Not 18 - Utlåning till allmänheten - (fortsättning)
Oreglerade fordringar och problemkrediter
Osäkra fordringar för vilka ränta inte skall
intäktsföras förrän vid betalning*
Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar samt gruppvisa reserveringar
av homogena grupper av lånefordringar
Gruppvisa reserveringar för individuellt
värderade lånefordringar
Fordringar där räntan satts ned i förhållande till marknadsmässig ränta
Summa problemkrediter efter avdrag för
befarade förluster på osäkra fordringar
Beräknat värde på problemkrediter före
nedskrivning för förluster
Förändring
i belopp
2010
2009
i%
170 070
96 231
73 839
77%
-72 529
-47 183
-25 346
54%
-64 530
-90 038
25 508
-28%
43
-
43
-
33 054
-40 990
74 044
-
170 113
96 231
73 882
77%
* Genom att krediterna värderas enligt ett riskklassificeringssystem utnyttjas denna riskvärdering vid avsättning för gruppvis reservering av
individuellt värderade fordringar. Den baseras på krediter i riskklasserna 0-5 för hushålls- respektive företagsexponeringar där del av utestående
lånefordran avsätts i fallande skala. Utifrån denna aspekt klassificeras inte någon del av utestående lånebelopp som osäker fordran. Krediterna
i riskklasserna 0-5 kan dock av andra skäl ingå i osäkra fordringar. Ett sådant skäl kan vara att krediten är oreglerad. En effekt av reserveringsförfarandet är således att reserveringsgraden kan överstiga 100 procent av osäkra fordringar.
Inklusive gruppvis
reservering av individuellt
värderade fordringar
2010
80,6%
0,3%
2009
142,6%
-0,4%
3 987
4 079
2,19%
4,47%
3,07%
3,09%
3,06%
3,06%
3,17%
3,18%
3,18%
3,19%
Osäkra lånefordringar brutto
fördelade på kundsektorer
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
2010
147 913
22 157
10 356
170 070
2009
77 469
18 762
3 556
96 231
Oreglerade lånefordringar som
ingår i osäkra fordringar
fördelade på kundsektorer
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
91 339
12 799
5 382
104 138
74 745
14 540
3 038
89 285
Reserveringsgrad för osäkra fordringar, brutto
Andel osäkra fordringar, netto
Löpande avkastning på problemkrediter under räkenskapsperioden
Löpande avkastning i procent
på problemkrediter, netto
under räkenskapsperioden
Årlig ränta på fordringar som inte är
problemkrediter
- varav i svensk valuta
Avkastning på total utlåning
- varav i svensk valuta
50
Exklusive gruppvis
reservering av individuellt
värderade fordringar
2010
42,6%
0,9%
2009
49,0%
0,5%
Förändring
i belopp
i%
70 444
91%
3 395
18%
6 800
191%
73 839
77%
16 594
-1 741
2 344
14 853
22%
-12%
77%
17%
Noter till redovisningen, tkr
Not 18 - Utlåning till allmänheten - (fortsättning)
Åldersanalys avseende förfallna
fordringar som inte är osäkra
Förfallna 5-30 dagar
Förfallna 31-60 dagar
Förfallna 61-90 dagar
Förfallna mer än 90 dagar
Summa
2010
402
7 771
918
1 690
10 781
2009
5 332
2 299
5 481
915
14 027
Förändring
i belopp
i%
-4 930
-92%
5 472
238%
-4 563
-83%
775
85%
-3 246
-23%
Summan av lånefordringar där ränta och/eller amortering förfallit sedan minst 5 dagar, vilka inte är osäkra utgjorde 0,10% (0,14%) av
utlåningen till allmänheten. Av beloppet var 67% (63%) hänförligt till hushållssektorn och 33% (37%) till företagssektorn. Av beloppen
var 2 440 tkr (3 035 tkr) krediter utan säkerhet.
Not 19 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Förändring
i belopp
Upplupet anskaffningsvärde
Omsättningstillgångar
- Svenska banker
- Svenska bostadsinstitut
- Finansiella företag
- Icke finansiella företag
Summa
2010
2009
24 971
388 101
58 868
471 940
50 000
25 007
75 007
24 971
388 101
-50 000
33 861
396 933
-100%
135%
529%
Verkligt värde
Omsättningstillgångar
- Svenska banker
- Svenska bostadsinstitut
- Finansiella företag
- Icke finansiella företag
Summa
24 971
388 060
58 876
471 907
49 915
25 008
74 923
24 971
388 060
-49 915
33 868
396 984
-100%
135%
530%
Bokfört värde
Omsättningstillgångar
- Svenska banker
- Svenska bostadsinstitut
- Finansiella företag
- Icke finansiella företag
Summa
24 971
388 060
58 876
471 907
49 915
25 008
74 923
24 971
388 060
-49 915
33 868
396 984
-100%
135%
530%
153
85
3 060
8
471 907
-
74 923
-
2010
2009
-
5
5
Bokfört värde understigande
nominellt värde
Bokfört värde överstigande
nominellt värde
Noterade värdepapper
Onoterade värdepapper
Not 20 - Aktier och andelar
Bokfört värde
Anläggningstillgångar
- Övriga
Summa
51
Förändring
i belopp
-5
-5
i%
i%
-100%
-100%
Noter till redovisningen, tkr
Not 21 - Aktier och andelar i koncernföretag
2010
100
100
Bokfört värde
Ekkronan Förvaltnings AB
Summa
2009
100
100
Förändring
i belopp
0
0
i%
0%
0%
Ekkronan Förvaltnings AB har inte bedrivit någon verksamhet under 2009-2010. Swedbank Sjuhärad är ägare till samtliga 1 000 aktier.
Koncernföretag 2010
Ekkronan Förvaltnings AB
(säte: Borås) (556475-8117)
Resultat
Eget
kapital
-4
140
2010
2009
129
129
129
129
0
0
0%
0%
8 034
58 212
66 246
66 375
9 068
59 604
68 672
68 801
-1 034
-1 392
-2 426
-2 426
-11%
-2%
-4%
-4%
Bokf
värde
129
129
Verkligt
värde
129
129
Not 22 - Materiella tillgångar
Omsättningstillgångar
Övertagen egendom
- Mark
Summa omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
- Inventarier
- Fastigheter för den egna rörelsen
Summa anläggningstillgångar
Summa
Omsättningstillgångar
Övertagen egendom
Obebyggd mark
Summa
Antal
3
3
Förändring
i belopp
i%
Av bokfört värde på övertagna fastigheter utgör andelen internt värderade fastigheter 100 procent.
Förändring
i belopp
4 099
-3 581
1 272
1 790
-2 005
-412
-407
-2 824
-1 034
Anläggningstillgångar
Specifikation inventarier
Anskaffningsvärde vid årets ingång
Förvärv under året
Avyttringar/utrangeringar under året
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång
Avyttringar/utrangeringar under året
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets utgång
Utgående redovisat värde
2010
21 365
1 898
-108
23 155
-12 297
108
-2 932
-15 121
8 034
2009
17 266
5 479
-1 380
21 365
-10 292
520
-2 525
-12 297
9 068
Specifikation fastigheter för egna rörelsen
Anskaffningsvärde vid årets ingång
Förvärv under året
Avyttringar under året
Anskaffningsvärde vid årets utgång
Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång
Avyttringar under året
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets utgång
Utgående redovisat värde
77 879
77 879
-18 275
-1 392
-19 667
58 212
77 887
1 583
-1 591
77 879
-17 267
377
-1 385
-18 275
59 604
-7
-1 583
1 591
1
-1 008
-377
-8
-1 393
-1 392
0%
-100%
-100%
0%
6%
-100%
1%
8%
-2%
73 703
14 486
73 703
14 486
0
0
0%
0%
Taxeringsvärde
- varav mark
52
i%
24%
-65%
-92%
8%
19%
-79%
16%
23%
-11%
Noter till redovisningen, tkr
Not 23 - Övriga tillgångar
Fakturafordringar
Uppskjuten skattefordran
Övriga
Summa
2010
1 014
751
1 765
2009
1 547
1 159
1 501
4 207
Förändring
i belopp
i%
-533
-34%
-1 159
-100%
-750
-50%
-2 442
-58%
2010
19 931
60 952
4 438
85 321
2009
13 376
61 701
5 528
80 605
Förändring
i belopp
i%
6 555
49%
-681
-1%
-1 158
-21%
4 716
6%
2010
2009
134 410
26 883
195 810
47 788
-61 400
-20 905
-31%
-44%
5 792
247
167 332
4 650
2 488
250 736
1 142
-2 241
-83 404
25%
-90%
-33%
2010
10 513 773
154 167
42 447
10 710 387
2009
9 441 692
154 020
47 401
9 643 113
144
698
-554
-79%
140 434
2 793 268
7 581 164
195 521
10 710 387
320 777
2 046 816
7 074 143
201 377
9 643 113
-180 343
746 452
507 021
-5 856
1 067 274
-56%
36%
7%
-3%
11%
245 244
240 647
4 597
2%
Not 24 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Upplupna räntor
Upplupna provisionsintäkter
Förutbetalda kostnader
Summa
Not 25 - Skulder till kreditinstitut
Svenska banker
- i svensk valuta
- i utländsk valuta
Övriga kreditinstitut
- i svensk valuta
Clearingskulder
Summa
Not 26 - In- och upplåning från allmänheten
Inlåning i svensk valuta
Inlåning i utländsk valuta
Postväxlar m.m.
Summa
Skuld till dotterbolag
Fördelning på kundsektorer
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Övrigt
Summa
Antal konton
53
Förändring
i belopp
i%
Förändring
i belopp
i%
1 072 081
11%
147
0%
-4 954
-10%
1 067 274
11%
Noter till redovisningen, tkr
Not 27 - Övriga skulder
Ränteswappar
- upplupna räntor
- anpassning till verkligt värde
Anställdas skattemedel
Preliminärskatt räntor
Aktuell skatteskuld
Övrigt
Summa
2009
12 225
13 175
1 965
11 029
5 321
12 053
55 768
13 906
31 957
2 111
12 836
17 178
11 814
89 802
2010
6 190
20 276
7 166
3 497
37 129
2009
7 594
10 177
7 951
3 491
29 213
Förändring
i belopp
-1 404
10 099
-785
6
7 916
i%
-18%
99%
-10%
0%
27%
2010
2009
Förändring
i belopp
i%
1 270
1 301
-31
-2%
3 179
682
5 131
430
1 731
3 179
252
3 400
59%
196%
Not 28 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntor
Upplupna personalkostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
Not 29 - Avsättningar
Avsättning för pensioner
Inom allmän pensionsplan
Andra avsättningar
Uppskjuten skatt
Garantier och andra åtaganden
Summa
Förändring
i belopp
2010
-1 681
-18 782
-146
-1 807
-11 857
239
-34 034
i%
-12%
-59%
-7%
-14%
-69%
2%
-38%
De anställda i banken omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP, som innebär att den anställde garanteras en livslång
pension som motsvarar en viss procentuell andel av lönen. Planen omfattar flera arbetsgivare. Pensionen innefattar ålderspension, sjukpension samt efterlevandepension. Undantagna från detta är de personer i ledande ställning, som framgår av not 10 avseende personalkostnader, vilka har avgiftsbestämda pensionsplaner. Såväl nämnda förmånsbaserade som avgiftsbestämda pensioner tryggas genom
köp av pensionsförsäkringar. Banken har dock ett äldre pensionsåtagande avseende en tidigare verkställande direktör för vilket avsättning
skett och där banken löpande utbetalar pension
Förändring av icke fonderad förmånsbaserad
förpliktelse inom allmän pensionsplan
Ingående förpliktelse
Utbetald pension
Aktuariell vinst eller förlust
Utgående förpliktelse
1 301
-184
153
1 270
1 341
-178
138
1 301
2010
2009
200 000
200 000
200 000
200 000
Not 30 - Efterställda skulder
Bokfört värde
Tidsbundna förlagslån
2006-2016
Summa
-40
-6
15
-31
Förändring
i belopp
0
0
Förlagslån är efterställda i förhållande till övriga skulder.
Villkoren i ovan angivna förlagslån medför rätt för banken att förtidsinlösa lånet i december 2011. Lånet löper med rörlig ränta kopplad
tilll Stibormarknaden.
54
-3%
3%
11%
-2%
i%
0%
0%
Noter till redovisningen, tkr
Not 31 - Eget kapital
Förändring
i belopp
2010
2009
Bundet eget kapital
Aktiekapital (2 000 000 aktier)
Reservfond
Summa bundet eget kapital
200 000
131 679
331 679
200 000
131 679
331 679
0
0
0
0%
0%
0%
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa fritt eget kapital
-9 710
611 023
133 232
734 545
-23 553
517 443
123 581
617 471
13 843
93 580
9 651
117 074
18%
8%
19%
1 066 224
949 150
117 074
12%
Serie
Antal
Bokfört
värde
Andel av
kap/röster
A
A
B
A
1 010 000
250 000
700 000
40 000
2 000 000
101 000
25 000
70 000
4 000
200 000
50,50%
12,50%
35,00%
2,00%
100,00%
2010
2009
113 716
135 255
227 911
476 882
47 804
140 737
250 302
438 843
2010
2009
1 439 120
683 194
2 122 314
1 674 818
512 114
2 186 932
Summa
Aktiekapitalets fördelning/ägarandel
Ägare
Sparbanksstiftelsen Sjuhärad
Swedbank AB (publ.)
Swedbank AB (publ.)
Stiftelsen Sporren
Summa
i%
Kvotvärdet per aktie är 100 kronor.
För avstämning av eget kapital hänvisas till rapporten Förändring av eget kapital.
Not 32 - Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelser
- Garantier för remburser
- Kreditgarantier
- Övriga garantier
Summa
Not 33 - Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade
räkningskrediter
Lånelöften
Summa
55
Förändring
i belopp
65 912
-5 482
-22 391
38 039
Förändring
i belopp
-235 698
171 080
-64 618
i%
138%
-4%
-9%
9%
i%
-14%
33%
-3%
Noter till redovisningen, tkr
Not 34 - Kapitaltäckning
Kapitalbas
2010
2009
1 066 224
949 150
13 175
31 957
-30 000
-3 465
-7 684
1 038 250
-30 000
-1 159
-6 284
943 664
200 000
200 000
-7 684
192 316
-6 283
193 717
1 230 566
1 137 381
Särskilda uppgifter
Förväntade förlustbelopp enligt IRK
Totala reserveringar
IRK-reserveringar underskott (-)
-152 427
137 059
-15 368
-149 788
137 221
-12 567
Kapitalkrav
Kapitalkrav för kreditrisker
Kapitalkrav för operativa risker
Summa kapitalkrav enligt Basel II
Kapitalkrav enligt övergångsregler
Summa kapitalkrav
584 404
53 011
637 415
637 415
629 862
53 704
683 566
683 566
Riskvägt belopp
7 967 921
8 544 583
Kapitalbas
Varav primärt kapital
1 230 566
1 038 250
1 137 381
943 664
Kapitalkrav
Överskott av kapital
637 415
593 151
683 566
453 815
Kapitaltäckningsgrad
Primärkapitalrelation
Kärnprimärkapitalrelation
Kapitaltäckningskvot
15,44%
13,03%
13,03%
1,93
13,31%
11,04%
11,04%
1,66
Primärt kapital
Eget kapital
Tillkommer
Värdeförändringar på kassaflödessäkringar
Avgår:
Styrelsens förslag till aktieutdelning
Uppskjuten skattefordran
IRK-reserveringar underskott (50%)
Summa primärt kapital
Supplementärt kapital
Tidsbundna förlagslån
Avgår:
IRK-reserveringar underskott (50%)
Summa supplementärt kapital
Summa kapitalbas
Kapitaltäckningsanalys
För fastställande av det lagstadgade kapitalkravet gäller Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) samt Finansinspektionens
föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Reglerna syftar till att stärka bankens förmåga att klara
finansiella förluster och hantera turbulenta perioder på de finansiella marknaderna. Ytterst syftar det till att skydda bankens kunder. Reglerna
innebär att kapitalbasen med marginal ska täcka de förskrivna kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Därutöver
ska kapitalbasen täcka ytterligare risker banken identifierat i verksamheten i enlighet med den interna kapitalutvärderingen. Kapitalbasen omfattar det egna kapitalet oräknat orealiserade värdeförändringar till följd av kassaflödessäkringar samt upptagna förlagslån. Från kapitalbasen
avgår bl.a. förväntade förlustbelopp enligt det interna riskklassificeringssystemet (IRK) till den del dessa inte täcks av reserveringar för befarade
kreditförluster.
56
Noter till redovisningen, tkr
Not 34 - Kapitaltäckning - (fortsättning)
Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker per 2010-12-31
Typ av exponering
Exponering
Riskvikt
Riskvägt
belopp
Kapitalkrav
Förväntat förlustbelopp
Enligt IRK-metoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Positioner i värdepapperisering
Enligt schablonmetoden
Exponeringar mot stat och kommun
Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
1 614 197
6 180 585
6 723 313
-
16%
83%
27%
-
236 213
5 190 391
1 806 329
-
18 898
415 232
144 506
-
236
105 131
47 060
-
219 163
141 634
14 878 892
0%
51%
49%
0
72 350
7 305 283
5 768
584 404
152 427
Medelvolymer under året
Exponering
Kapitalkrav
889 061
6 379 944
6 791 468
127 255
14 046
441 977
142 555
6 456
235 574
229 188
14 652 490
6 122
611 156
Enligt IRK-metoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Positioner i värdepapperisering
Enligt schablonmetoden
Exponeringar mot stat och kommun
Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
Fördelning av exponering
Poster i balansräkningen
Poster utanför balansräkningen
Derivatinstrument - omräknat belopp
Summa exponering
Exponering
12 241 971
2 599 196
37 725
14 878 892
Specifikation av kapitalkrav för operativa risker per 2010-12-31
Enligt schablonmetoden
Typ av verksamhet
Hushållsbank
Summa kapitalkrav för operativa risker
Intäktsindikator
441 757
441 757
Procentsats
12%
12%
Kapitalkrav
53 011
53 011
Riskvägt
belopp
662 638
662 638
Banken har en plan för kapitalbasens storlek och sammansättning. Översyn och utvärdering av planen och de fastställda målen utgör en
integrerad del av verksamheten och sker löpande under året. Planen baseras på:
-
bankens riskpolicy
omvärldsförändringar
identifierade risker i enlighet med den interna kapitalutvärderingen
scenarioanalyser och löpande stresstester
förväntad utlåningsexpansion
finansieringsmöjligheter
konkurrenternas kapitaltäckningssituation
regelförändringar
Under året har den interna målsättningen för kapitaltäckningssituationen höjts. Målet har tidigare varit att kapitaltäckningsgraden ska uppgå till
lägst 12 procent medan primärkapitalrelationen ska vara lägst 8 procent. Det nya målet innebär att kärnprimärkapitalrelationen ska vara högre
än var och en av de svenska börsnoterade fullsortimentsbankerna. För närvarande klarar banken det målet med god marginal.
57
Noter till redovisningen, tkr
Not 34 - Kapitaltäckning - (fortsättning)
Specifikation av kapitalkrav för kreditrisker per 2009-12-31
Typ av exponering
Exponering
Riskvikt
Riskvägt
belopp
Kapitalkrav
Förväntat förlustbelopp
Enligt IRK-metoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Positioner i värdepapperisering
Enligt schablonmetoden
Exponeringar mot stat och kommun
Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
544 644
5 806 127
6 599 064
354 530
27%
96%
27%
78%
149 178
5 556 668
1 809 808
276 400
11 934
444 533
144 785
22 112
201
102 973
46 614
-
234 752
285 047
13 824 164
0%
28%
57%
0
81 229
7 873 283
6 498
629 862
149 788
Medelvolymer under året
Exponering
Kapitalkrav
300 262
5 674 529
6 644 113
568 481
10 296
411 619
147 414
51 763
212 086
301 267
13 700 738
6 443
627 535
Enligt IRK-metoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Positioner i värdepapperisering
Enligt schablonmetoden
Exponeringar mot stat och kommun
Motpartslösa exponeringar
Summa kapitalkrav för kreditrisker
Fördelning av exponering
Poster i balansräkningen
Poster utanför balansräkningen
Derivatinstrument - omräknat belopp
Summa exponering
Exponering
11 163 745
2 625 775
34 644
13 824 164
Specifikation av kapitalkrav för operativa risker per 2009-12-31
Enligt schablonmetoden
Typ av verksamhet
Hushållsbank
Summa kapitalkrav för operativa risker
Intäktsindikator
447 533
447 533
Procentsats
12%
12%
Kapitalkrav
53 704
53 704
Ytterligare upplysningar kring kapitaltäckning samt riskhantering framgår av respektive avsnitt i förvaltningsberättelsen.
58
Riskvägt
belopp
671 300
671 300
Noter till redovisningen, tkr
Not 35 - Kreditriskexponering
Vid utgången av 2010
Kreditriskexponering - brutto
Utanför
I balansbalansräkningen
räkningen
Totalt
Värde av säkerheter
Utanför
I balansbalansräkningen
räkningen
Totalt
Kreditriskexponering
netto
Statlig och kommunal borgen
144 488
19 163
163 651
144 488
-
144 488
19 163
Kreditinstitut
118 095
14 275
132 370
118 095
14 275
132 370
0
- villa, fritidsfastighet eller bostadsrätt
2 761 141
1 846
2 762 987
2 602 245
1 846
2 604 091
158 896
- flerfamiljsfastighet
1 209 890
188
1 210 078
1 062 424
188
1 062 612
147 466
- jordbruksfastighet
567 071
700
567 771
556 939
700
557 639
10 132
2 020 428
18 101
2 038 529
1 984 930
13 604
1 998 534
39 995
Utlåning till allmänheten samt
ansvarsförbindelser
Pantbrev i:
- andra näringsfastigheter
Företagshypotek
1 025 997
181 955
1 207 952
1 011 542
180 889
1 192 431
15 521
Övriga inkl. krediter utan säkerhet
2 575 237
240 654
2 815 891
1 230 044
176 986
1 407 030
1 408 861
10 422 347
476 882
10 899 229
8 710 707
388 488
9 099 195
1 800 034
Banker ( A-1 resp A)
1 124 827
-
1 124 827
Summa
1 124 827
-
1 124 827
Banker (P-2 resp Baa2)
24 971
-
24 971
Bostadsinstitut (A1+ resp AA-)
87 617
-
87 617
300 443
-
300 443
Summa
Utlåning till kreditinstitut*
Räntebärande värdepapper*
Bostadsinstitut ( A-1 resp A)
Övriga finansiella företag
-
-
-
58 876
-
58 876
471 907
-
471 907
Banker ( A-1 resp A)
-
36 857
36 857
Företagshypotek
-
24 648
24 648
Summa
-
61 505
61 505
Outnyttjad del av beviljade krediter
-
1 439 120
1 439 120
Lånelöften
-
683 194
683 194
Summa
-
2 122 314
2 122 314
12 019 081
2 660 701
14 679 782
Icke finansiella företag (utan rating)
Summa
Derivat (omräknat belopp)*
Åtaganden
Total kreditriskexponering
*) För tillämpliga poster i uppställningen ovan anges inom parentes officiell kortfristig respektive långfristig rating hos Standard & Poor´s
eller Moody´s
Värde av säkerheter anges med det belopp till vilket säkerheten värderats vid förbindelsens uppläggning eller i samband med
senaste omdragning. Värdet av säkerheter för outnyttjade räkningskrediter ingår inte i uppställningarna ovan.
59
Noter till redovisningen, tkr
Not 35 - Kreditriskexponering - (fortsättning)
Vid utgången av 2009
Kreditriskexponering - brutto
Utanför
I balansbalansräkningen
räkningen
Totalt
Värde av säkerheter
Utanför
I balansbalansräkningen
räkningen
Totalt
Kreditriskexponering
netto
145 357
32 896
178 253
145 357
-
145 357
32 896
96 946
20 109
117 055
96 946
20 109
117 055
0
- villa, fritidsfastighet eller bostadsrätt
2 748 838
1 808
2 750 646
2 529 176
1 808
2 530 984
219 662
- flerfamiljsfastighet
1 149 075
3 626
1 152 701
1 085 704
3 626
1 089 330
63 371
- jordbruksfastighet
556 277
-
556 277
549 586
-
549 586
6 691
1 841 897
16 395
1 858 292
1 798 552
11 426
1 809 978
48 314
Utlåning till allmänheten samt
ansvarsförbindelser
Statlig och kommunal borgen
Kreditinstitut
Pantbrev i:
- andra näringsfastigheter
Företagshypotek
1 081 603
127 014
1 208 617
1 065 562
124 126
1 189 688
18 929
Övriga inkl. krediter utan säkerhet
2 698 877
236 995
2 935 872
1 260 023
157 266
1 417 289
1 518 583
10 318 870
438 843
10 757 713
8 530 906
318 361
8 849 267
1 908 446
Summa
Utlåning till kreditinstitut*
Banker ( A-1 resp A)
413 653
-
413 653
Summa
413 653
-
413 653
Banker
-
-
-
Bostadsinstitut
-
-
-
Övriga finansiella företag (utan rating)
49 915
-
49 915
Icke finansiella företag (utan rating)
25 008
-
25 008
Summa
74 923
-
74 923
Banker ( A-1 resp A)
-
62 267
62 267
Företagshypotek
-
14 580
14 580
Summa
-
76 847
76 847
Outnyttjad del av beviljade krediter
-
1 674 818
1 674 818
Lånelöften
-
512 114
512 114
Summa
-
2 186 932
2 186 932
10 807 446
2 702 622
13 510 068
Räntebärande värdepapper*
Derivat (omräknat belopp)*
Åtaganden
Total kreditriskexponering
*) För tillämpliga poster i uppställningen ovan anges inom parentes officiell kortfristig respektive långfristig rating hos Standard & Poor´s
eller Moody´s
Värde av säkerheter anges med det belopp till vilket säkerheten värderats vid förbindelsens uppläggning eller i samband med
senaste omdragning. Värdet av säkerheter för outnyttjade räkningskrediter ingår inte i uppställningarna ovan.
60
Noter till redovisningen, tkr
Not 35 - Kreditriskexponering - (fortsättning)
Kreditkvalitet
Utlåning till allmänheten fördelad
på riskklasser enligt det interna
riskklassificeringssystemet (IRK)
RFFklass
RFF-intervall
högst risk
lägst risk
Vid utgången av 2010
KreditAndel av
exponering
utlåningen
Vid utgången av 2009
KreditAndel av
exponering
utlåningen
Retail - hushåll
Osäkra
Högre risk
Medel risk
Låg risk
Summa retail - hushåll
99
0-5
6-10
11-21
38,40%
4,80%
0,85%
100,00%
6,78%
1,20%
0,03%
6 989
116 944
373 433
4 052 911
4 550 277
0,07%
1,12%
3,58%
38,89%
43,66%
5 823
101 012
452 350
3 932 535
4 491 720
0,06%
0,98%
4,38%
38,11%
43,53%
Retail - företag
Osäkra
Högre risk
Medel risk
Låg risk
Summa retail - företag
99
0-5
6-10
11-21
38,40%
4,80%
0,85%
100,00%
6,78%
1,20%
0,03%
11 434
71 374
338 707
505 452
926 967
0,11%
0,68%
3,25%
4,85%
8,89%
16 345
73 392
383 084
398 935
871 756
0,16%
0,71%
3,71%
3,87%
8,45%
Corporate
Osäkra
Högre risk
Medel risk
Låg risk
Summa corporate
99
0-5
6-10
11-21
38,40%
4,80%
0,85%
100,00%
6,78%
1,20%
0,03%
14 588
243 217
2 607 067
2 080 231
4 945 103
0,14%
2,33%
25,01%
19,97%
47,45%
-63 158
514 410
3 123 189
1 380 953
4 955 394
-0,61%
4,99%
30,26%
13,38%
48,02%
Totalt
Osäkra
Högre risk
Medel risk
Låg risk
Summa lånefordringar
99
0-5
6-10
11-21
38,40%
4,80%
0,85%
100,00%
6,78%
1,20%
0,03%
33 011
431 535
3 319 207
6 638 594
10 422 347
0,32%
4,13%
31,84%
63,71%
100,00%
-40 990
688 814
3 958 623
5 712 423
10 318 870
-0,39%
6,68%
38,35%
55,36%
100,00%
Utlåningen till allmänheten åsätts i det interna riskklassificeringssystemet en rating som bl.a. översätts i en RFF-klass (Risk För Fallissemang),
som motsvarar de historiska sannolikheterna för ett fallissemang. Tabellen visar hur utlåningen fördelar sig i grupper av olika RFF-klasser. I
kolumnen RFF-intervall visas den lägsta respektive den högsta sannolikheten för fallissemang baserat på historiska erfarenheter. Intervallet
skall tolkas som att t.ex. i gruppen med låg risk motsvaras klass 11 av 0,85 procents risk för ett fallissemang medan klass 21 motsvaras av
0,03 procents risk. De mellanliggande klasserna fördelas på sannolikheter mellan dessa båda tal.
I IRK-modellen sker en uppdelning mellan, i detta fall, Retail och Corporate. Den förstnämnda grupperingen innehåller förutom hushåll även
företagsengagemang med kreditvolymer upp till 5 mkr samt under vissa förutsättningar företagsengagemang på högre belopp där säkerställande sker med fastighetspant. Grupperingen Corporate innehåller övriga företagsengagemang.
Gruppvis reservering avseende individuellt värderade fordringar har i tabellen ovan avräknats från osäkra inom Corporate, varför ett negativt
värde uppstår föregående år eftersom de totala reserveringarna då översteg de osäkra fordringarna.
Branschfördelning
Utlåning till allmänheten fördelad
på väsentliga branscher
Fastighet och bygg
Handel
Tillverkningsindustri
Jord- och skogsbruk
Transport
Hälsovård och skola
Hotell och restaurang
Annan företagsverksamhet
Hushåll samt övrigt*
Summa
Andel av utlåningen
2010
2009
32,8%
10,1%
6,5%
5,4%
2,0%
0,5%
0,4%
6,7%
35,5%
100,0%
2010
31,3%
11,0%
7,3%
6,0%
1,6%
0,5%
0,3%
7,2%
34,7%
100,0%
3 420 335
1 056 338
677 029
567 188
203 456
56 502
42 070
696 056
3 703 373
10 422 347
2009
3 230 644
1 137 211
749 842
615 421
167 445
54 980
32 813
748 017
3 582 497
10 318 870
Förändring
belopp
189 691
-80 873
-72 813
-48 233
36 011
1 522
9 257
-51 961
120 876
103 477
*Personliga företagare som vid fördelning på sektorer ingår i huhållssektorn har i tabellen ovan fördelats på sin respektive bransch.
61
%
6%
-7%
-10%
-8%
22%
3%
28%
-7%
3%
1%
Noter till redovisningen, tkr
Not 36 - Räntebindningstider för tillgångar och skulder
Vid utgången av 2010
Tillgångar
Kassa
Ej ränte<= 3 mån
3-6 mån
6-12 mån
1-5 år
> 5 år
bärande
Totalt
-
-
-
-
-
69 329
69 329
Utlåning till kreditinstitut
1 124 827
-
-
-
-
-
1 124 827
Utlåning till allmänheten
9 766 518
238 988
56 561
283 870
76 410
-
10 422 347
333 847
101 345
-
36 715
-
-
471 907
-
-
-
-
-
153 561
153 561
11 225 192
340 333
56 561
320 585
76 410
222 890
12 241 971
Obligationer/ränteb. värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Övriga skulder
Efterställda skulder
41 874
5 200
13 100
89 710
17 200
247
167 331
10 551 393
50 615
35 402
30 530
-
42 447
10 710 387
-
-
-
-
-
98 029
98 029
200 000
-
-
-
-
-
200 000
-
-
-
-
-
1 066 224
1 066 224
10 793 267
55 815
48 502
120 240
17 200
1 206 947
12 241 971
Ränteswappar där fast ränta betalas
-262 000
-
-62 250
-176 200
-49 250
-
-549 700
Ränteswappar där rörlig ränta erhålls
549 700
-
-
-
-
-
549 700
positioner utanför balansräkningen
719 625
284 518
-54 191
24 145
9 960
-984 057
Kumulativ exponering
719 625
1 004 143
949 952
974 097
984 057
<= 3 mån
3-6 mån
6-12 mån
1-5 år
> 5 år
bärande
Totalt
-
-
-
-
-
202 581
202 581
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Positioner utanför balansräkningen - netto
Differens tillgångar och skulder inkl
Vid utgången av 2009
Tillgångar
Kassa
Ej ränte-
Utlåning till kreditinstitut
413 653
-
-
-
-
-
413 653
Utlåning till allmänheten
9 509 395
33 751
60 067
572 413
143 245
-
10 318 870
74 923
-
-
-
-
-
74 923
-
-
-
-
-
153 718
153 718
9 997 970
33 751
60 067
572 413
143 245
356 299
11 163 745
Obligationer/ränteb. värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Övriga skulder
Efterställda skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
66 638
16 400
35 800
78 110
51 300
2 488
250 736
9 436 931
116 734
42 048
-
-
47 400
9 643 113
120 746
-
-
-
-
-
120 746
200 000
-
-
-
-
-
200 000
-
-
-
-
-
949 150
949 150
9 703 569
133 134
77 848
78 110
51 300
1 119 785
11 163 745
Positioner utanför balansräkningen - netto
Ränteswappar där fast ränta betalas
-
-17 700
-21 500
-488 450
-81 250
-
-608 900
608 900
-
-
-
-
-
608 900
positioner utanför balansräkningen
903 302
-117 083
-39 281
5 853
10 695
-763 486
Kumulativ exponering
903 302
786 219
746 938
752 791
763 486
Ränteswappar där rörlig ränta erhålls
Differens tillgångar och skulder inkl
62
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen, tkr
Not 37 - Löptider för tillgångar och skulder
Återstående kontraktuell löptid (bokfört värde)
Vid utgången av 2010
Vid
anfordran
<=3 mån
3 mån 1 år
1 -5 år
5 - 10 år
> 10 år
Utan
löptid
Återstående
löptid i
genomsnitt
Tillgångar
Kassa
-
-
-
-
-
-
69 329
-
Utlåning till kreditinstitut
1 024 827
100 000
-
-
-
-
-
0,00 år
Utlåning till allmänheten*
1 363 011
399 382
1 407 884
2 596 179
1 250 796
3 405 095
-
4,89 år
räntebärande värdepapper
-
333 847
101 345
36 715
-
-
-
0,35 år
Övriga tillgångar
-
-
-
-
-
-
153 561
-
2 387 838
833 229
1 509 229
2 632 894
1 250 796
3 405 095
222 890
6 040
14 455
23 830
105 807
17 200
-
-
2,79 år
10 338 459
254 880
86 518
30 530
-
-
-
0,02 år
-
-
-
-
200 000
-
-
5,98 år
-
-
-
-
-
-
1 164 252
-
10 344 499
269 335
110 348
136 337
217 200
0
1 164 252
Vid
anfordran
<=3 mån
3 mån 1 år
1 -5 år
5 - 10 år
> 10 år
Utan
löptid
Obligationer och andra
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning
från allmänheten
Efterställda skulder**
Övriga skulder
och eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Vid utgången av 2009
Återstående
löptid i
genomsnitt
Tillgångar
Kassa
-
-
-
-
-
-
202 581
-
413 653
-
-
-
-
-
-
0,00 år
1 460 832
411 723
936 427
2 984 665
1 198 775
3 326 448
-
4,83 år
räntebärande värdepapper
-
-
74 923
-
-
-
-
0,43 år
Övriga tillgångar
-
-
-
-
-
-
153 718
-
1 874 485
411 723
1 011 350
2 984 665
1 198 775
3 326 448
356 299
42 460
14 828
55 087
87 061
51 300
-
-
9 200 506
283 826
158 781
-
-
-
-
0,01 år
-
-
-
-
200 000
-
-
6,98 år
-
-
-
-
-
-
1 069 896
-
9 242 966
298 654
213 868
87 061
251 300
0
1 069 896
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten*
Obligationer och andra
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
2,30 år
In- och upplåning
från allmänheten
Efterställda skulder**
Övriga skulder
och eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
*Banken förbehåller sig alltid rätten att säga upp lån till återbetalning inom ett år.
**Banken har rätten att lösa in förlagslån på 200 000 tkr i december 2011.
63
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen, tkr
Not 38 - Derivatinstrument
Vid utgången av 2010
Instrument med positiva verkliga
värden eller värde noll
Swappar med positiva värden,
säkringsredovisade
Terminer med positiva värden
Summa positiva värden
Instrument med negativa verkliga
värden
Swappar med negativa värden,
säkringsredovisade
Terminer med negativa värden
Summa negativa värden
Totalt
Ränterelaterade kontrakt
Verkligt
värde
Bokfört
värde
Nom.
värde
Omräknat
belopp
Verkligt
värde
Bokfört
värde
Nom.
värde
Omräknat
belopp
-
-
-
-
24 236
24 236
-
594 672
594 672
30 224
30 224
25 400
25 400
25 400
25 400
549 700
549 700
1 620
1 620
22 626
22 626
-
583 976
583 976
5 881
5 881
-25 400
-25 400
549 700
1 620
1 610
1 610
1 178 648
36 105
Vid utgången av 2009
Instrument med positiva verkliga
värden eller värde noll
Swappar med positiva värden,
säkringsredovisade
Terminer med positiva värden
Summa positiva värden
Instrument med negativa verkliga
värden
Swappar med negativa värden,
säkringsredovisade
Terminer med negativa värden
Summa negativa värden
Totalt
Valutakursrelaterade kontrakt
Ränterelaterade kontrakt
Valutakursrelaterade kontrakt
Verkligt
värde
Bokfört
värde
Nom.
värde
Omräknat
belopp
Verkligt
värde
Bokfört
värde
Nom.
värde
Omräknat
belopp
-
-
-
-
16 076
16 076
-
504 054
504 054
23 585
23 585
45 863
45 863
45 863
45 863
608 900
608 900
3 661
3 661
14 658
14 658
-
493 052
493 052
7 398
7 398
-45 863
-45 863
608 900
3 661
1 418
1 418
997 106
30 983
I bokfört värde avseende ränteswappar ingår upplupna räntor.
Det agio som skapas mellan valutaterminskontrakt mot kund samt motsvarande interbankkontrakt redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
64
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen, tkr
Not 39 - Tillgångar och skulder i utländsk valuta - Valutariskexponering
Motvärde i SEK
Vid utgången av 2010
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning
från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Nettoposition
EUR
1 146
84 902
35 197
303
121 548
Utländska valutor
NOK
USD
287
233
3 442
37 071
17
9 228
16
41
3 762
46 573
Övriga
275
8 277
3 385
9
11 946
Totalt
1 941
133 692
47 827
369
183 829
SEK
67 388
991 135
10 374 520
471 907
153 192
12 058 142
Summa
69 329
1 124 827
10 422 347
471 907
153 561
12 241 971
21 186
0
2 312
3 385
26 883
140 449
167 332
99 114
39
-
3 158
10
-
43 761
4
-
8 134
6
-
154 167
59
-
10 556 220
297 969
1 066 224
10 710 387
298 028
1 066 224
120 339
3 168
46 077
11 525
181 109
12 060 862
12 241 971
1 209
594
496
421
2 720
-2 720
Andel av balansomslutningen %
Andel av kapitalbasen %
0,02
0,20
Vid utgången av 2009
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning
från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Nettoposition
EUR
1 331
28
115 998
331
117 688
Utländska valutor
NOK
USD
162
180
15 411
55 080
13
1 784
13
14
15 599
57 058
Övriga
553
10 061
3 783
10
14 407
Totalt
2 226
80 580
121 578
0
368
204 752
SEK
200 355
333 073
10 197 292
74 923
153 350
10 958 993
Summa
202 581
413 653
10 318 870
74 923
153 718
11 163 745
42 225
-
1 784
3 779
47 788
202 948
250 736
73 993
33
-
15 161
11
-
54 925
2
-
9 941
13
-
154 020
59
-
9 489 093
320 687
949 150
9 643 113
320 746
949 150
116 251
15 172
56 711
13 733
201 867
10 961 878
11 163 745
1 437
427
347
674
2 885
-2 885
Andel av balansomslutningen %
Andel av kapitalbasen %
0,03
0,25
65
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen, tkr
Not 40 - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Vid utgången av 2010
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa
Värderat till
verkligt
värde
Derivat
identifierat
som säkringsinstrument
-
Lån och
kundfordringar
69 329
1 124 827
10 422 347
1 765
Finansiella
tillgångar
tillgängliga för
försäljning
Övriga
finansiella
skulder
3 884
475 791
0
81 437
11 699 705
-
-
-
-
Summa
redovisat
värde
69 329
1 124 827
10 422 347
471 907
100
1 765
Justering till
verkligt
värde
19 248
40
-
69 329
1 124 827
10 441 595
471 907
140
1 765
100
0
85 321
12 175 596
19 288
85 321
12 194 884
-
-
-
66 375
12 241 971
-
-
-
167 332
167 332
1 567
168 899
-
25 400
-
-
10 710 387
25 047
10 710 387
50 447
-481
-
10 709 906
50 447
0
25 400
0
0
37 129
200 000
11 139 895
37 129
200 000
11 165 295
-1 344
-258
37 129
198 656
11 165 037
-
-
-
-
-
10 452
1 066 224
12 241 971
471 907
-
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från
allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Efterställda skulder
Summa
Icke finansiella skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
100
-
Verkligt
värde
Beräkning av verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder
Enligt regelverket skall det för finansiella tillgångar och skulder göras en jämförelse mellan verkligt och redovisat värde. Tillämpad metod liksom
val av antaganden kan variera mellan olika kreditinstitut varför jämförelser mellan olika institut inte är helt relevant. Beräkningen skall heller
inte ses som en företagsvärdering då viktiga element saknas, t ex beaktas inte värdet av kundrelationer.
För finansiella tillgångar och skulder har uppgifter om verkligt värde tagits fram och beräknats på sätt som beskrivs nedan.
Tillgångar och skulder för vilka redovisat värde är en godtagbar aproximation av verkligt värde
För fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
Utlåning till fast ränta
Det verkliga värdet på lånefordringar till fast ränta har beräknats med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande kvarvarande löptid med
hänsyn till premie för kredit- och likviditetsrisk. Den premie som marknadsräntan har justerats med har antagits vara lika med marginalen
vid mättidpunkten.
Räntebärande värdepapper
Räntebärande värdepapper redovisas till verkligt värde enligt fair value option varför justering inte behövs.
Finansiella instrument som värderas till verkligt värde skall indelas i tre olika nivåer. Nivå 1 innebär att värdering skett enligt priser noterade på
en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2 innebär att priser antingen direkt eller indirekt är observerbara på marknaden utan att instrumentet kan hänföras till nivå 1. Nivå 3 innebär att indata inte är observerbara på marknaden.
Innehaven i ovanstående uppställningar är föremål för notering på en aktiv marknad och tillhör således underkategorin nivå 1.
Aktier och andelar
Aktier värderas till synligt eget kapital.
Skulder till kreditinstitut
Det verkliga värdet på upplåning till fast ränta har beräknats med hjälp av aktuell marknadsränta för motsvarande kvarvarande löptid med
hänsyn till premie för kredit- och likviditetsrisk. Den premie som marknadsräntan har justerats med har antagits vara lika med marginalen
vid mättidpunkten.
66
Noter till redovisningen, tkr
Noter till redovisningen, tkr
Not 40 - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder - (fortsättning)
Vid utgången av 2009
Derivat
Finansiella
Värderat till
identifierat
Lån och
tillgångar
Övriga
Summa
Justering till
verkligt
som säkrings-
kund-
tillgängliga för
finansiella
redovisat
verkligt
värde
instrument
fordringar
försäljning
skulder
värde
värde
värde
74 923
-
-
202 581
413 653
10 318 870
3 048
105
-
-
202 581
413 653
10 318 870
74 923
105
3 048
38 509
598
-
202 581
413 653
10 357 379
74 923
703
3 048
92
75 015
0
80 513
11 018 665
105
0
80 605
11 093 785
39 107
80 605
11 132 892
-
-
-
-
-
69 960
11 163 745
-
-
-
-
250 736
250 736
6 259
256 995
-
45 863
-
-
9 643 113
26 761
9 643 113
72 624
392
-
9 643 505
72 624
0
45 863
0
0
29 213
200 000
10 149 823
29 213
200 000
10 195 686
-1 763
4 888
29 213
198 237
10 200 574
-
-
-
-
-
18 909
949 150
11 163 745
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från
allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Efterställda skulder
Summa
Icke finansiella skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Verkligt
Inlåning till fast ränta
Inlåning till fast ränta värderas till aktuell marknadsränta med motsvarande kvarvarande löptid efter avdrag för aktuell genomsnittlig marginal.
Efterställda skulder
Det verkliga värdet på upptagna förlagslån till rörlig ränta värderas med hänsyn till aktuell kreditspread förutsatt att den kan härledas med
utgångspunkt från likartade affärer i marknaden.
Räntederivat
Det verkliga värdet på räntederivat beräknas med hjälp av allmänt accepterade värderingstekniker baserade på data som hämtas från
marknaden (Nivå 2) och instrumenten redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Någon justering av värdet är därmed inte aktuell.
67
Noter till redovisningen, tkr
Not 41 - Känslighetsanalys
Typ av förändring
Effekt på räntenettot på 12 månader
Höjd marknadsränta*
Sänkt marknadsränta*
Placeringsmarginal
Värdeförändring
Höjd marknadsränta
Sänkt marknadsränta
Aktiekurser
Valutakurser
Övriga resultateffekter på 12 månader
Börsutveckling
Antal anställda
Löneförändring
Övriga administrationskostnader
Kreditförlustnivå
Osäkra fordringar**
Resultateffekt
Förändring
2010
2009
+ 1 %-enhet
- 1 %-enhet
+/- 0,1 %-enhet
+ 35 100
- 45 400
+/- 12 242
+ 35 300
- 61 300
+/- 11 164
+1 %-enhet
-1 %-enhet
+/- 10%
+/- 5%
- 1 575
+ 1 825
+/- 0
- 75
+ 100
+/- 0
+/- 10%
+/- 10 personer
+/- 1%
+/- 1%
+/- 0,1 %-enhet
+/- 100 mkr
+/- 6 900
-/+ 6 201
-/+ 1 147
-/+ 965
-/+ 10 558
-/+ 3 840
+/- 6 000
-/+ 5 891
-/+ 1 086
-/+ 966
-/+ 10 460
-/+ 2 590
*Utgår från antagandet att transaktionskonton med ränta 0% bibehålls oförändrade även vid ränteuppgång.
**Utgår från antagandet om medelränta för utlåning till allmänheten vid årsskiftet samt att ränteintäkten helt bortfaller.
Not 42 - Närstående och andra betydande relationer
Banken har ett betydande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag, vilket regleras i ett samarbetsavtal. Ett nytt avtal har tecknats och det gäller från juli 2011 till och med juni 2017 med förlängning 2 år i taget. Avtalet omfattar bl.a. förmedling
av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av sparande till Robur Fonder och Swedbank Försäkring. Avtalet
reglerar också bankens köp av IT-tjänster, vilka till stor del sker från Swedbank AB. Tillsammans med övriga samarbetande
sparbanker bedrivs dessutom en gemensam internetbank med Swedbank. Swedbank AB är också s.k. clearingbank för
banken liksom för övriga samarbetande sparbanker.
Swedbank AB är minoritetsägare (47,5 procent av kapital och röster) i Swedbank Sjuhärad AB.
Intäkter och kostnader relaterade till Swedbankkoncernen
Räntor
Intäkter
Kostnader
Hypotekslån
Förmedlad affärsvolym vid årets utgång
Erhållen provisionsersättning
Fond- och försäkringsprodukter
Förmedlad affärsvolym vid årets utgång
Erhållen provisionsersättning
Kostnader
IT- och övriga köpta tjänster
68
2010
2009
6 408
-32 555
2 109
-33 106
9 793 354
38 485
9 250 288
41 840
9 197 069
62 550
8 514 814
48 651
-59 096
-58 973
69
Förslag till vinstdisposition samt
yttrande från styrelsen
Det är styrelsens uppfattning att förslaget till utdelning
är motiverat med hänsyn till nämnda faktorer. Bankens
kapitalisering bedöms även efter utdelning vara anpassad till de krav som kan ställas på storleken på
det egna kapitalet med hänsyn till de risker banken är
­utsatt för samt med hänsyn till verksamhetens art och
­omfattning.
Härmed förklarar vi att, såvitt vi känner till, ­
denna
­­årsredovisning är upprättad i enlighet med god redovisningssed, att lämnade uppgifter stämmer med de
faktiska förhållandena och att ingenting av väsentlig
­betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den
bild av bolaget som har skapats av årsredovisningen.
Till årsstämmans förfogande står, enligt balansräkningen för Swedbank Sjuhärad AB, vinstmedel på sammanlagt 734 545 tkr.
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på ­följande
sätt:
Till aktieägarna utdelas 15 kr per aktie
30 000 tkr
Till nästa år överförs
704 545 tkr
Summa disponerat
734 545 tkr
Styrelsens förslag till utdelning motsvarar 23 procent
av bankens rörelseresultat efter skatt. Det långsiktiga
målet är att utdelningsandelen, sett över tid, ska ­uppgå
till minst 30 procent. Vid bedömningen av storleken på
den föreslagna utdelningen har hänsyn ­tagits till ­förväntad resultatutveckling samt storleken på det ­kapital
som bedöms erforderligt för att driva och ­utveckla verksamheten.
Borås den 2 mars 2011
Paul Frankenius
Ordförande
Maria Abrahamsson
Vice ordförande
Krister Andersson
Ledamot
Håkan Johansson
Anne L. Ludvigson
Mia Moberg
LedamotLedamot Ledamot
Rune Peterson
Bertil Sparf
Kennerth Thulin
LedamotLedamot Ledamot
Thomas Gäfvert
Personalrepresentant
Ulf Hermansson
Personalrepresentant
Bo Johansson
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avlämnats den 2 mars 2011
Thomas Bohlin
Auktoriserad revisor
70
Michael Lindengren
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Swedbank Sjuhärad AB.
Organisationsnummer 516401–9852.
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i
Swedbank Sjuhärad AB för år 2010. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument
på sidorna 12–70. Det är styrelsen och verkställande
direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas
vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är
att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på
grundval av vår revision.
nen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande
om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören
är ersättningsskyldig mot ­bolaget. Vi har även granskat
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören
på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,
lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig
grund för våra uttalanden nedan.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i
Sverige. Det innebär att vi planerat och ­genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller ­väsentliga
felaktigheter. En revision innefattar att ­granska ett urval
av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva
redovisningsprinciperna och ­
styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma
de betydelsefulla uppskattningar som ­
styrelsen och
­verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informatio-
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och
ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
Borås den 2 mars 2011
Thomas Bohlin
Auktoriserad revisor
Michael Lindengren
Auktoriserad revisor
71
Styrelse
Paul Frankenius
Maria Abrahamsson
Ordförande
Senior Advisor
KappAhl AB (publ)
Vice ordförande
Bankdirektör
Swedbank AB (publ)
Mia Moberg
Rune Peterson
Bertil Sparf
Ledamot
Verkställande direktör
AB Dannegrens Sågverk
Ledamot
Hemmansägare
Ledamot
Advokat
Sparf Advokatbyrå AB
72
Yvonne Andersson
Viviann Andrén
Personalrepresentant
suppleant
Privatrådgivare
Swedbank Sjuhärad AB
Personalrepresentant
suppleant
Privatrådgivare
Swedbank Sjuhärad AB
Krister Andersson
Håkan Johansson
Anne L. Ludvigson
Ledamot
Ombudsman
LO
Ledamot
Chef Investment Center
Swedbank AB (publ)
Ledamot
Verkställande direktör
AB Ludvig Svensson
Kennerth Thulin
Thomas Gäfvert
Ulf Hermansson
Ledamot
Senior Advisor
Swedbank Sjuhärad AB
Personalrepresentant
Privatrådgivare
Swedbank Sjuhärad AB
Personalrepresentant
Privatrådgivare
Swedbank Sjuhärad AB
Ordinarie revisorer
Thomas Bohlin, Auktoriserad revisor
KPMG AB
Michael Lindengren, Auktoriserad revisor
PricewaterhouseCoopers AB
Revisorssuppleanter
Kerstin Lenger, Auktoriserad revisor
KPMG AB
Jan Lundgren, Auktoriserad revisor
Ernst & Young AB
Styrelsens utskott
Kreditutskott
Kompensationsutskott
Revisions- och säkerhetsutskott
73
Ledningsgrupp
Bo Johansson
Petter Hedihn
Ankie Bergdahl
VD
vVD
Chef Företagsmarknad
Kontorschef
Allégatan/Norrby/Trandared
Jens Magnusson
Mikael Ringheim
Göran Sundelius
Ekonomi-/Finanschef
Chef
Företagskontoret
Kreditchef
74
Stefan Borg
Anders Filipsson
Thomas Gäfvert
Personal-/Administrativ chef
Bankjurist
Personalrepresentant
Kontor och kontorschefer
Borås kommun
Borås
Allégatan
Privatkontor, Ankie Bergdahl
Företagskontor, Mikael Ringheim
Norrby, Ankie Bergdahl
Trandared, Ankie Bergdahl
Dalsjöfors, Mirja Hjers
Fristad, Marie Johansson
Sandared, Marie Johansson
Avdelningar och avdelningschefer
Ekonomi/Finans, Jens Magnusson
Internrevision, Hans Gunnarsson
Kapitalförvaltning, Johan Evertsson
Personalavdelning, Stefan Borg
Administrativ Service, Stefan Borg
Privatjuristgrupp, Bengt Kållberg
Riskkontroll, Peder Wiland
Säkerhet, Stefan Dohlnér
Telefonbank, Ulrika Williamson
Bollebygds kommun
Bollebygd, Andreas Bjärsvik
Marks kommun
Kinna, Ulf Karlsson
Skene, Ulf Karlsson
Sätila, Andreas Bjärsvik
Svenljunga kommun
Svenljunga, Mirja Hjers
75
Bolagsstyrning
VD
Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av banken. VD beslutar i alla frågor som
inte styrelsen förbehållit sig själv, eller uppdragit åt
annan att besluta i. VD:s arbetsuppgifter framgår närmare av VD-instruktionen.
Swedbank Sjuhärad AB omfattas inte av Svensk kod
för bolagsstyrning men styrelsen har likväl beslutat att
tillämpa relevanta delar av koden. Det gäller särskilt
hur styrelsearbetet bedrivs med hänsyn till styrning
och kontroll av bankens verksamhet.
Bankledning och Ledningsgrupp
Årsstämman
VD ska i för banken väsentliga ärenden samråda med
övriga ledamöter i bankens verkställande ledning.
Verkställande ledningen, som utses av styrelsen, består av VD och två vice VD.
För samråd i övergripande policy- och informationsfrågor samt väsentliga frågor av administrativ karaktär
finns en ledningsgrupp bestående av verkställande
ledning samt de personer som den verkställande ledningen därutöver har utsett.
Årsstämman är Swedbank Sjuhärads högsta beslutande organ. Vid årsstämman, som hålls före april
månads utgång, utses styrelse, styrelsens ordförande
samt revisorer. Beslut om arvoden åt styrelseledamöter
och revisorer fattas också av årsstämman. Vidare fastställs årsredovisning och beslut om utdelning tas.
Styrelsens organisation och arbetsformer
Arbetet i styrelsen är reglerat i styrelsens arbetsordning, vilken fastställs årligen. Styrelsearbetet har sin
huvudpunkt i styrelsens strategiska, kravställande och
kontrollerande funktion.
Finanskommitté
Finanskommitténs ledamöter utses av styrelsen. Kommittén ansvarar bl.a. för att planera och styra den långsiktiga kapitalförsörjningen, hantera bankens likviditet,
hantera marknadsrisker, besluta om allmänna ränteändringar på in och utlåningsprodukter samt fastställa
internpriser på tillgångar och skulder.
Styrelsearbetet under året
Under 2010 hölls 14 styrelsemöten. Förutom ett fördjupat strategiskt styrelsemöte har mötena hållits i
Borås. Styrelsen fastställer en årsplan för sitt arbete i
vilken bestäms vilka frågor och rapporter som ska behandlas.
Policies och instruktioner
Styrelsen har fastställt policies bl.a. avseende kreditgivning, riskhantering, säkerhet och etik.
Kompensationsutskottet
Styrelsens kompensationsutskott förbereder ersättningsfrågor inför behandling i styrelsen. Utskottet förbereder ärenden som gäller lön, pension, bonus och
övriga förmåner för VD och vice VD. Vidare förbereder
utskottet frågor kring regelverk och avsättningar för
vinstandelsstiftelsen Sporren.
Internrevision
Kreditutskottet
Extern revision
Styrelsens kreditutskott sammanträder i regel varannan
vecka för beslut i ärenden över viss limitnivå och som
inte på grund av ärendets större vikt eller betydelse
ska avgöras av styrelsen.
Revisorerna är valda av årsstämman med uppgift att
granska bankens årsredovisning och bokföring samt
styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna är valda fram till årsstämman 2013
respektive 2014.
Internrevisionens uppgift är att som en i förhållande till
den operativa verksamheten oberoende funktion granska och utvärdera organisationens effektivitet, system
för riskhantering, styrning och kontroll. Internrevisionen är direkt underställd styrelsen.
Revisions- och säkerhetsutskottet
Styrelsens revisions- och säkerhetsutskott har till uppgift att fördjupa styrelsens kontakter med bankens
internrevision, säkerhetschef, riskkontroll, regelefterlevnad (compliance) och bankens externa revisorer.
76