Hallandsposten - Mjellby Konstmuseum
Transcription
Hallandsposten - Mjellby Konstmuseum
HALLANDSPOSTEN lördag 12 mars 2011 48 KULTUR Kulturchef Karin Holm, tel: 010-471 51 28 E-post: [email protected] Telefax: 035-21 37 14 ”självporträtt i spegel”, 1924. Einar Jolin hade 1921 gift sig med Britt von Zweigbergk som 1925 startade Galerie Moderne i Stockholm. ”Flickan med hundarna”, 1917. Det året skaffar sig Einar Jolin en ateljé på Kungsbroplan i Stockholm. ”Dam i svart”, 1942. Ett lågmält men anslående möte mellan öst och väst, skriver recensenten Britte Montigny. Kravlös, behaglig och förförande konst av Jolin Konst Einar Jolin Mjellby konstmuseum, Halmstad Till och med 29/5 E n i gänget av ”de unga vilda” som åren 1907– 1911 flockades runt fauvismens upphovsman, Henri Matisse, i dennes parisiska målarskola var Einar Jolin, förgrundsgestalt i den svenska modernismen. Under våren står han i fokus för den stora utställning som tidigare visad på Liljevalchs i Stockholm i helgen öppnar på Mjellby konstmuseum. Einar Jolin (1890–1976) – en akademikerson från Stockholm som via det konstintresserade hemmet i allmänhet och sin faster, konstnärinnan Ellen Jolin, i synnerhet, fått konsten i blodet. Den unga konsten, vill säga. Glömd var den nationalromantiska högtidligheten och det symbolistiska tungsinnet. I Paris signalerade fauvisterna att nu var det linjens uttrycksfullhet och färgernas lyskraft som gällde. Att fånga nuet i flykten och med svepande penslar fästa det på duken var den utmaning Matisseelever som Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Leander Engström och Einar Jolin tog med sig när de återvände till Sverige. Den konst de skapade under dessa ”heroiska” år på 1910-talet var lika lineärt djärv som koloristiskt dramatisk men Jolin särskiljde sig. Tidigt utvecklade han den mer återhållsamma elegans som med den svala estetiken som främsta ledstjärna kom att prägla hans konst ända fram till hans bortgång. ”Hjortar mellan träden”, 1940. Einar Jolin hyr ett sommarställe Mot den bakgrunden har det varit alltför lätt att tappa bort Einar Jolin i skaran av mer högljudda modernister, att vifta undan honom som lätt anemisk och strandad i ett ganska litet antal motivkretsar: aktstudier, porträtt, Stockholmsbilder, stilleben. Att denna generalisering av ett konstnärskap varit milt talat förhastad framgår när man nu på Mjellby ställs inför närmare 80 målningar tillkomna under åren 1914– 1968. Av utrymmesskäl är utställningen något mindre än när den visades i Stockholm. En fördel enligt min uppfattning. Det här är en utställning för gourméer snarare än för gourmander: man kan njuta av varje enskilt verk utan att drabbas av övermättnad. För en njutning är det att vandra runt i den tematiskt HALLANDSPOSTEN lördag 12 mars 2011 49 p Årets upplaga av Musik direkt drar i gång 50 vid Gripsholm och slottsparken Hjorthagen ger inspiration. I morgon öppnar Mjellby konstmuseums utställning med verk av Einar Jolin. c Han ville måla vackert och varje verk tycks som en strävan efter att nå den ultimata skönheten. hängda utställningen. Jolins konst är kravlös. Den är skapad för att insupas, behaga och förföra. I skönheten, es- tetiken såg Jolin konstens (och förmodligen hela livets) A och O. Han ville måla vackert och varje verk tycks som en strävan efter att nå den ultimata skönheten. I det sammanhanget blir kronologin av underordnad betydelse. Konsekvensen i motivvalen och de små förskjutningar som ändå kan anas inom konsekvensens ramar, är intressantare. I aktstudier, por- trätt och stilleben löper de från 1910-talets lätt återhållsamma men ändå fauvistiska expressivitet till större och större förfining. Till motiven fogas efter hand figurativa scener, Stockholmsvyer, och mer överraskande: ett par björnar fredligt lufsande i sommargrönt fjällandskap; skridskoåkare och betande hjortar i naturen runt Gripsholms slott, där han från och med 1940 hyr ett fritidshus. Likt Matisse och dennes förebild, Cézanne, arbetade Jolin gärna med rekvisita. Enstaka fåtöljer, ett draperi i skimrande rosa. Konst som följt honom sedan studieåren i Paris: en reproduktion (får man förmoda) av George Seurats ”Ung kvinna som pudrar sig”, små konkretistiska verk tillkomna under en tid då konkretismen knappt var född, små statyetter. Så småningom också exklusiv konst och utsökt konsthantverk samlat under resor i Kina och Japan och förevigade i stilleben med blommande körsbärskvistar och japansk ikebana som speglar sig i blankpolerade bordskivor. Lågmälda men likväl anslående möten mellan öst och väst som i ”Dam i svart” från 1942. Blont. Rofylld. Förbehållslöst vackert. Med Einar Jolinutställningen har våren kommit till Mjellby. Britte Montigny [email protected] Fotnot. Einar Jolin-utställningen invigs i morgon söndag av Liljevalchs chef Mårten Castenfors. Utställningen har tillkommit i samarbete mellan Liljevalchs och Mjellby konstmuseum.