SÄRSKILD HANDRÄCKNING

Transcription

SÄRSKILD HANDRÄCKNING
1(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
SÄRSKILD HANDRÄCKNING
Webbplats: www.kronofogden.se
Postadress
Box 50
971 03 Luleå
Besöksadress
Skeppsbrogatan 41
E-postadress: [email protected]
Telefon
0771-529 400
Telefax
010-573 8970
2(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
Innehåll
Allmänt...................................................................................................................................3
Lagtexten................................................................................................................................3
Skillnad mot vanlig handräckning och mot stämningsansökan i tingsrätt.............................4
Olika situationer när man kan ansöka om särskild handräckning..........................................4
KFM:s handläggning..............................................................................................................6
Vem kan ansöka om särskild handräckning?.........................................................................7
Vem ska ansökan riktas mot?.................................................................................................8
Krav på ansökan / checklista..................................................................................................9
Svaranden / bestridandet.....................................................................................................11
Närmare om bevisningen.....................................................................................................12
3(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
Allmänt
Särskild handräckning är en något annorlunda processform, som skiljer sig en hel del från
hur övriga mål hanteras hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Formen är skriftlig men mer
domstolslik och påminner om tingsrättens beslut om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder.
Mycket förenklat kan man säga att särskild handräckning går ut på att rätta till när någon
har gjort något olovligt med/på annans egendom. Det finns också vissa lagar – t.ex. planoch bygglagen och hyreslagen – som uttryckligen säger att KFM i vissa situationer får
besluta om särskild handräckning. Nedan ska vi beskriva de olika situationerna närmare
och förklara hur processen (hanteringen) går till.
Men först några ord om det domstolslika i hanteringen. Det är nämligen viktigt att förstå
att det är parterna som styr över processen. KFM gör inte någon egen utredning. KFM:s
beslut grundas bara på den information som parterna har lämnat in och den skriftliga
bevisning som har åberopats Sökanden måste förklara vad hon vill och varför hon har rätt
till den begärda åtgärden. Dessutom måste hon normalt bevisa sin rätt.
En ansökan om särskild handräckning ska innehålla
1. ett yrkande, d.v.s. en förklaring vad sökanden vill att motparten (svaranden) ska göra,
2. grunderna för yrkandet, d.v.s. en förklaring varför motparten är skyldig att göra det och
3. skriftliga bevis som visar att det är på det sättet.
Det finns också andra krav på en ansökan. Se mer nedan. Om kraven inte är uppfyllda kan
ansökan komma att avvisas eller avslås eller så kan hanteringen av målet komma att
fördröjas.
Lagtexten
Ansökan om särskild handräckning regleras i 4 § lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning (BfL);
En ansökan om särskild handräckning får avse åläggande för svaranden att
1. vidta rättelse när sökandens besittning har egenmäktigt rubbats eller
annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom eller
utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen
hindras,
2. vidta eller tåla en åtgärd när särskild handräckning får ske enligt
föreskrift i lag.
Särskild handräckning enligt första stycket 1 får inte avse avhysning i fall
som anges i 3 § 1.
Skillnad mot vanlig handräckning och mot stämningsansökan i tingsrätt
Som redan nämnts handlar särskild handräckning normalt sett om att rätta något till när
någon har gjort något olovligt med annans egendom. Ett exempel på en sådan situation är
4(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
när A utan lov har tagit en sak, t.ex. en bil, från B. Att det är olovligt behöver inte betyda
att B äger bilen. B kanske hyr bilen av A och då får inte A ta tillbaka bilen utan vidare. I en
sådan situation kan KFM i ett mål om särskild handräckning besluta att A ska lämna
tillbaka bilen till B. Men – och nu kommer vi till skillnaden mot t.ex. en dom i tingsrätt
eller ett utslag i mål om vanlig handräckning – KFM:s beslut innebär inte att det en gång
för alla har slagits fast vem av A och B som har bäst rätt till bilen. Beslutet betyder bara att
det var fel av A att självsvåldigt ta tillbaka bilen från B. Det här innebär att A (eller B) kan
väcka talan i tingsrätt för att få fastställt vem som har bäst rätt till bilen. En sådan talan kan
börja hos KFM genom en ansökan om vanlig handräckning för att återfå bilen. På samma
sätt är det i alla andra situationer av särskild handräckning; ett beslut av KFM hindrar inte
parterna från att väcka talan om den bakomliggande materiella rätten.
Exemplet ovan visar också att man i vissa fall antingen kan ansöka om särskild
handräckning eller väcka talan i tingsrätt eller att ansöka hos KFM om vanlig
handräckning. Vad ska man då välja? I huvudsak gäller det för sökanden att fråga sig vad
hon vill uppnå och hur hon bedömer sitt bevisläge.
Som framgått ovan hindrar inte ett beslut i mål om särskild handräckning att parterna
väcker talan i tingsrätt etc. Den som vill ha ett rättskraftigt avgörande, som alltså inte kan
ändras genom en ny process, ska därför inte välja särskild handräckning. Men det finns
också andra aspekter, vilket har att göra med att målen hanteras på lite olika sätt.
Vanligtvis handläggs mål om särskild handräckning snabbare än ett tvistemål, vilket kan
vara nog så viktigt i valet av processform. En annan tydlig skillnad är hur bevisningen förs.
I mål om särskild handräckning är förfarandet helt och hållet skriftligt, vilket gör att bara
skriftliga bevis får användas. För den som har god skriftlig bevisning (eller som räknar
med att svaranden inte kommer att ha några invändningar) kan särskild handräckning vara
en lämplig processform. Men för den som har muntlig bevisning (alltså vittnen) ligger det
antagligen närmare till hands att väcka talan i tingsrätt, där det finns större möjligheter att
föra olika slags bevisning.
Olika situationer när man kan ansöka om särskild handräckning
Särskild handräckning kan användas i fyra olika situationer (se utdrag ur lagtexten ovan, 4
§ BfL). Här ska vi förklara dem lite närmare. Men först ska vi nämna en situation där
särskild handräckning inte kan användas.
Avhysning
En viktig begränsning av den särskilda handräckningen är att man inte kan ansöka om
avhysning, d.v.s. att någon ska flytta. Detta gäller oavsett om personen ska flytta från en
lägenhet eller från ett markområde och oavsett om personen tidigare har varit ägare eller
haft nyttjanderätt (hyresgäst, arrendator etc.). Då måste man i stället ansöka om vanlig
handräckning hos KFM eller väcka talan i tingsrätt.
5(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
Men, den här begränsningen gäller alltså bara för tidigare ägare och hyresgäster,
arrendatorer etc. Begränsningen gäller inte för rena ockupationer, d.v.s. när någon utan lov
bosätter sig på en fastighet. I en sådan situation kan man alltså ansöka om särskild
handräckning för att få den personen att flytta på sig.
Besittningsrubbning
Ansökan om särskild handräckning kan för det första avse situationen då ”sökandens
besittning har egenmäktigt rubbats”. Situationen innebär att
1. A har haft besittning till (kontroll över) en sak eller en fastighet och att
2. B har rubbat (fråntagit) sökandens besittning utan att B hade lov till det.
Exempel:
- B har stulit en cykel från A.
- B har utan A:s tillåtelse tagit tillbaka en cykel från A. Även om B anser att hon äger
cykeln (hon hade kanske lånat/hyrt ut den till A) så får B normalt inte ta tillbaka den
om inte A går med på det. Om A vägrar måste B i stället ansöka om handräckning
(vanlig eller särskild) eller väcka talan i tingsrätt.
- B har utan A:s tillåtelse bytt lås till en lägenhet där A bor. Även om B tycker att A är
skyldig att flytta och A vägrar får inte B själv ta sig rätten att byta lås. B skulle i
stället ha ansökt om avhysning hos KFM eller tingsrätt. A kan ansöka om särskild
handräckning i syfte att återställa dennes besittning till lägenheten.
Annan olovlig åtgärd med egendom
Ansökan om särskild handräckning kan också avse situationen då ”annan olovlig åtgärd
har vidtagits beträffande fast eller lös egendom”. Situationen innebär i princip att B har
gjort något som hon inte får med A:s sak eller fastighet.
Exempel:
- B har utan lov placerat någonting på A:s mark.
- Markägaren B har stängt av en väg som A använder sedan lång tid tillbaka.
Olovligt hindrande
Ansökan om särskild handräckning kan också avse situationen då ”utövningen av
sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras”. Den här situationen
innebär alltså att
1. A har en rätt till en sak eller en fastighet och att
2. B hindrar A utan lov från att utöva (använda) sin rätt till den egendomen.
Exempel:
-A lånar ut sin cykel till B. Efter en tid begär A att få tillbaka cykeln, men B vägrar.
6(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
I de här fallen krävs inte att sökandens besittning till egendomen har rubbats. I exemplet
ovan fick ju B cykeln frivilligt av A. Men B borde ha lämnat tillbaka den när A begärde
det. B:s vägran är olovlig och hindrar A från att utöva sin (ägande)rätt.
Särskild föreskrift i lag
Slutligen kan särskild handräckning användas om det uttryckligen sägs så i någon lag.
Exempel på sådana lagar är hyreslagen, bostadsrättslagen, plan- och bygglagen och
miljöbalken. I vissa av dessa fall handlar det om tvister mellan enskilda personer, t.ex. när
en hyresgäst inte låter hyresvärden komma in i lägenheten när hyresvärden har rätt till det
(t.ex. för att besikta lägenheten eller utföra förbättringsarbeten). I andra fall kan lagen ge
en myndighet rätt att ansöka om att en privatperson ska göra något, t.ex. riva ett hus utan
bygglov. Vi kan inte beskriva alla dessa situationer här, utan får hänvisa till de lagar där
det sägs att särskild handräckning får användas. De vanligaste är
- 12 kapitlet 26 § jordabalken,
- 7 kapitlet 13 § bostadsrättslagen,
- 11 kapitlet 39 § plan- och bygglagen och
- 26 kapitlet 17 § miljöbalken
Dessutom finns bestämmelser om särskild handräckning i begravningslagen, väglagen,
lagen om vissa rörledningar, lagen om vissa torvfyndigheter, lagen om kulturminnen och
minerallagen.
KFM:s handläggning
Handläggningen hos KFM är helt och hållet skriftlig och kan sägas ske i olika steg. I det
följande beskriver vi dessa steg i huvudsak. Avslutningsvis följer några ord om
handläggningstid.
1. Komplett ansökan
Målet inleds med en ansökan. KFM granskar att ansökan uppfyller de krav som gäller. Om
något av dessa krav inte är uppfyllda begär KFM vanligtvis sökanden att komplettera
ansökan. Om ansökan fortfarande är bristfällig kan den komma att avvisas (målet avslutas).
2. Interimistiskt beslut
Om sökanden har yrkat interimistiskt beslut beslutar KFM om det yrkandet ska bifallas
eller inte. Det blir ett särskilt beslut som kan överklagas separat under tiden som
handläggningen av målet fortsätter.
3. Delgivning
När ansökan är komplett skickas den till svaranden tillsammans med ett föreläggande att
svaranden ska svara på ansökan. För att KFM ska kunna utgå från att svaranden verkligen
får handlingarna ska de delges. Det finns olika delgivningssätt, men det vanligaste är att
svaranden skickar tillbaka ett kvitto på att hon har fått handlingarna.
7(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
4. Skriftväxling
När (om) svaranden kommer in med ett svaromål/bestridande så skickas det till sökanden
som får möjlighet att komma in med ett yttrande.
5. Avgörande
När skriftväxlingen är avslutad ska KFM avgöra målet. KFM beslutar utifrån vad parterna
har anfört och den bevisning de har skickat in. Om KFM beslutar på det sätt som sökanden
har yrkat kallas beslutet ett utslag. I annat fall avslår KFM ansökan. KFM beslutar också
om någon ska betala den andras kostnader i målet om det finns ett sådant yrkande.
6. Verkställighet
Om inte sökanden har begärt annat skickas ett utslag automatiskt för verkställighet, d.v.s.
till den avdelning hos KFM som arbetar med att genomföra vad som har bestämts. Ett
utslag kan verkställas även innan det har vunnit laga kraft (d.v.s. innan överklagandetiden
har gått ut).
7. Överklagande
Den som är missnöjd med ett utslag eller ett annat beslut kan överklaga det till tingsrätt.
Av beslutet framgår hur det går till.
Handläggningstid
De olika handläggningsstegen ovan kan ta mycket olika tid, vilket gör det omöjligt att säga
hur lång tid det kommer ta att handlägga ett visst mål. Det kan röra sig om allt från några
veckor till flera månader. De handläggningssteg som generellt tar längst tid är punkterna 1,
3 och 4 ovan. För sökandens del handlar det främst om att ge in en komplett ansökan redan
från början (se nedan angående krav på ansökan). Delgivningen är dock svårare att påverka
och kan ta mycket olika tid från mål till mål. I övrigt sker KFM:s handläggningvanligtvis
”slag i slag”.
Vem kan ansöka om särskild handräckning?
Om vi bortser från de fall då en myndighet får söka om särskild handräckning (i dessa fall
framgår det av lagen vilken myndighet som får ansöka) så är det normalt den person som
drabbas av den olovliga handlingen som ska ansöka om särskild handräckning. Det finns
inte plats här att redogöra för de olika situationer som kan förekomma. Dessutom är det här
en fråga som parterna kan ha olika åsikter om (vem som har rätt till vad) och det blir i
sådant fall någonting som parterna får försöka förklara och bevisa. Den som ska göra en
ansökan bör dock fråga sig själv om hon är rätt sökande. Ibland kan det faktiskt vara någon
annan som bör göra ansökan.
Flera sökande
Ibland kan flera tillsammans ha rätt till en viss sak/egendom. I ett sådant fall kan det vara
så att alla måste ansöka tillsammans.
8(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
Företrädare
Vissa personer kan bara göra ansökan genom en företrädare. Det gäller bl.a. minderåriga
(förmyndare), personer med särskild företrädare (förvaltare etc.) och olika juridiska
personer i form av bolag, stiftelser, föreningar m.m. I sådana fall måste behöriga
företrädare underteckna ansökan åt sökanden.
Ombud
Sökanden kan ta hjälp av ett ombud för att göra ansökan. I sådant fall ska det tydligt anges
i ansökan. KFM kommer då att skicka handlingarna i målet enbart till ombudet. Normalt
sett krävs inte att fullmakt ges in för ombudet.
Vem ska ansökan riktas mot?
Ansökan ska riktas mot den person eller de personer som är skyldig att rätta till den
olovliga handlingen. Här gäller i övrigt samma resonemang som under rubriken ”Vem kan
ansöka om särskild handräckning?”.
Okända personer
Ibland kan det vara svårt att veta vem som är svarande, vad den personen heter, vilket
personnummer den har eller var den bor. Information kan fås bl.a. genom Skatteverket,
Näringslivsregistret och Bilregistret. I vissa fall kan polismyndigheten vara behjälplig med
att hämta in sådana personuppgifter. Men i hanteringen hos KFM är det alltid sökanden
som ansvarar för att utreda och ange vem/vilka som är svarande i målet. KFM kan inte
hjälpa till med det. Om sökanden inte förklarar för KFM vem som är svarande kan inte
KFM handlägga ansökan; då kommer den att avvisas.
Flera svarande
Samma ansökan kan rikta sig mot flera svaranden, men bara om ansökan ”stöder sig på
väsentligen samma grund”. Detta betyder ungefär att skälen för ansökan ska träffa alla
svaranden. Så är t.ex. fallet när flera personer ockuperar en fastighet.
Ibland måste ansökan rikta sig mot flera svaranden. Så är det t.ex. om ansökan innebär att
något ska göras på en fastighet som ägs av flera tillsammans. Då måste ansökan rikta sig
mot samtliga fastighetsägare.
Krav på ansökan/checklista
Här beskriver vi vilka krav som måste uppfyllas i en ansökan om särskild handräckning.
Om de inte uppfylls kan ansökan komma att avvisas. I vart fall kommer hanteringen med
all sannolikhet att fördröjas om kraven inte är uppfyllda. Följande punkter kan också ses
som en checklista och kan med fördel användas som rubriker i en ansökan. Det finns ingen
blankett för särskild handräckning.
9(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
1. Ansökan om särskild handräckning
Det måste framgå att det är en ansökan om särskild handräckning. Annars kommer KFM
att hantera ansökan som en vanlig handräckning.
2. Parter
Av ansökan ska framgå vem/vilka som är sökande respektive svarande. Varje person ska
anges med
- namn,
- person- eller organisationsnummer,
- adress där personen nås med post,
- telefonnummer och e-postadress,
- eventuellt andra uppgifter som behövs för delgivning.
Om sökanden/a företräds av ombud ska detta framgå, samt kontaktuppgifter för denne.
Om svaranden/a har företrädare (se ovan) ska det framgå vem som får ta emot delgivning
för svaranden samt postadress till den personen.
3. Yrkande
I ansökan måste det framgå vad sökanden vill att KFM ska besluta. Detta kallas för ett
yrkande. Det är viktigt att yrkandet är genomtänkt, eftersom det styr hela hanteringen av
målet. KFM utgår bara från vad som sägs i ansökan. Ett yrkande ska vara klart och tydligt
formulerat dels för att svaranden ska förstå vad denne föreläggs att utföra dels för att
Kronofogdemyndigheten vid en eventuell verkställighet oberoende ska kunna avgöra vad
det är som ska verkställas Vanligtvis skrivs ett yrkande i formen att sökanden ”yrkar att
svaranden ska förpliktas att...” (göra något), där ordet ”förplikta” kan bytas ut mot
exempelvis ”förbjuda”.
Exempel:
- Sökanden yrkar att Kronofogdemyndigheten ska förplikta svaranden att till sökanden
ge ut den egendom som framgår av bilaga 1.
- Sökanden yrkar att Kronofogdemyndigheten ska förplikta svaranden att bortforsla
personbil med registreringsnummer XXX XXX från fastigheten XX:YY, se bilaga 1
(karta).
- Sökanden yrkar att Kronofogdemyndigheten ska förplikta svaranden att återställa
sökandens besittning till lägenhet nr 2004 på adressen XX-vägen 1 i XX-stad.
Ett särskilt yrkande rör de kostnader som parten har haft i målet, (jämför
rättegångskostnader). Om sökanden vill att svaranden ska ersätta henne för dessa kostnader
måste hon ange det och vilket belopp hon yrkar. Sökanden kan få ersättning för
10(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
ansökningsavgiften, som f.n. är 300 kr, samt för det arbete som ansökan medfört (eget
arbete eller arvode till ombud), normalt 375 kr. Sökanden kan beviljas ersättning för mer
än 375 kr för arbetet, men bara om det finns ”särskilda skäl” för det. I sådant fall måste
sökanden förklara varför.
3a. Interimistiskt yrkande
I ansökan kan man yrka att KFM ska fatta ett s.k. interimistiskt beslut. Ett interimistiskt
beslut gäller tillfälligt under tiden som målet handläggs hos KFM. Ett sådant beslut fattas
omedelbart innan svaranden har fått komma till tals, dvs. innan svaranden blivit delgiven.
Det ställs därför höga krav på ansökan för att KFM ska fatta ett interimistiskt beslut. För
det första måste sökanden förete sådan bevisning att hennes rätt framstår som i stort sett
obestridlig. Detta är ett mycket högt krav på bevisningens styrka. För det andra måste
sökanden göra sannolikt (också det ett beviskrav) att saken inte tål uppskov. Med det
sistnämnda uttrycket menas i princip att utslaget skulle förlora sitt värde för sökanden om
målet skulle handläggas på vanligt sätt och meddelas vid ett senare tillfälle.
Den som vill att KFM ska besluta interimistiskt måste tydligt yrka detta. Ett vanligt sätt att
uttrycka det är genom att direkt efter det huvudsakliga yrkandet skriva: ”Yrkandet
framställs även interimistiskt”. Sökanden måste också förklara varför det finns skäl för att
besluta interimistiskt och ge in tillräckliga bevis för detta.
4. Grunder/omständigheter
Av ansökan ska också framgå varför KFM ska bifalla ansökan, dvs. den rättsliga grunden
till varför svaranden är skyldig att göra/underlåta det som sägs i yrkandet. Förklaringen
kallas för grund(er).
Exempel:
”B har lånat A:s cykel. B har inte lämnat tillbaka cykeln trots att A har begärt det. B
hindrar därmed A från att utöva sin rätt till cykeln.”
En sådan grund som i exemplet uppfyller kraven på en ansökan. Många gånger kan det
dock finnas anledning att beskriva mer utförligt vad det är som har hänt. En sådan
beskrivning kallas ofta för bakgrund eller ”omständigheter” och kan ha en egen rubrik i
ansökan. Under den rubriken kan A beskriva exempelvis när och hur det gick till när B
lånade cykeln av A, vad de kom överens om och på vilket sätt hon har begärt att få tillbaka
cykeln.
5. Bevisning
I ansökan bör framgå vilka bevis som sökanden åberopar. det är lämpligt att sökanden i
ansökan förklarar vad bevisningen ska styrka.
Exempel:
”Sökanden åberopar följande bevisning:
11(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
- Kvitto den 5 augusti 2012 (bilaga 1), till stöd för att B har fått låna A:s cykel.
- E-postmeddelande den 12 september 2012 (bilaga 2), till stöd för att A har begärt att
få tillbaka cykeln.”
Bevisningen ska skickas in som bilagor till ansökan.
6. Underskrift
Ansökan ska skrivas under av sökanden själv eller av sökandens företrädare eller ombud.
Svaranden/bestridandet
Efter att svaranden har blivit delgiven ansökan har hon tio dagar på sig att komma in med
ett bestridande till KFM. Om hon inte gör det kommer KFM att utgå från att sökandens
berättelse stämmer, vilket vanligtvis innebär att KFM meddelar utslag (beslutar) enligt
sökandens yrkande. Om svaranden skickar in ett svaromål bör hon förklara hur hon ställer
sig till ansökan och vad som sägs i den. Hon ska också förklara om hon vill ha ersättning
av sökanden för sina kostnader samt bifoga sin bevisning.
Svaromålet bör innehålla följande.
1. Inställning/svar
Svaranden förklarar att hon bestrider sökandens yrkande. Om svaranden bara bestrider
vissa delar av yrkandet/ansökan ska hon förtydliga vilka delar det är, annars kommer KFM
att utgå från att bestridandet gäller för hela ansökan. Svaranden kan naturligtvis också
förklara om hon medger (går med på) sökandens yrkande.
2. Yrkande om kostnader
Svaranden förklarar om hon yrkar ersättning av sökanden för det arbete som ansökan
medfört (eget arbete eller arvode till ombud). Normalt är beloppet maximalt 375 kr, men
hon kan beviljas högre ersättning om det finns ”särskilda skäl” för det. I sådant fall måste
svaranden förklara varför.
3. Grunder/omständigheter
Svaranden förklarar vilka delar av sökandens berättelse som inte stämmer (och förklarar
hur det egentligen ligger till).
4. Bevisning
Om svaranden vill åberopa bevisning ska hon ange vilken den är och skicka in den
tillsammans med sitt svaromål.
Närmare om bevisningen
Den som ansöker om särskild handräckning måste normalt bevisa att det är så som hon
säger. Med juridiskt språkbruk ska hon styrka de omständigheter som ligger till grund för
12(12)
PM
Betalningsföreläggandeenheten
Datum
2013-04-16
ansökan. I det tidigare använda exemplet måste A bevisa att B har lånat cykeln av henne,
att hon har begärt att få tillbaka cykeln och att B inte har lämnat tillbaka den.
Men, det här gäller bara om svaranden kommer in med ett svaromål och påstår att
sökandens berättelse inte stämmer. Om svaranden inte gör det utgår KFM från sökandens
berättelse. Och om svaranden bara invänder i vissa delar utgår KFM från att det övriga är
riktigt.
Exempel: B invänder att A inte har begärt att få tillbaka cykeln. Då måste A bevisa det.
Men eftersom B inte sagt något annat om att B har lånat cykeln av A eller om att B
fortfarande har kvar cykeln så utgår KFM från att dessa delar av A:s berättelse stämmer.
Skriftlig bevisning
I mål om särskild handräckning får bara skriftlig bevisning användas. Med det menas allt
som kan fästas på ett papper, t.ex. olika skrivelser och fotografier. Man kan inte åberopa
muntlig bevisning (vittnen). Däremot är det tillåtet att låta ett vittne skriva ner sina
iakttagelser, ett s.k. vittnesintyg. Det är inte möjligt att åberopa ljud- eller
bildupptagningar, t.ex. filmsekvens på DVD-skiva, som endast kan uppfattas med tekniska
hjälpmedel