Minnesanteckningar nätverksträff hälsoskydd 2014-11-25

Minnesanteckningar från hälsoskyddsträff
Den 25 november 2014, Sölvesborg
Deltagare:
Anneli Elf, Alvesta kommun
Annika Sandberg, Älmhults kommun
Caroline Nilsson, Miljöförbundet Blekinge Väst
Dragana Vojsson, Växjö kommun
Emilia Hansen, Uppvidinge kommun
Fredrik Martinsson, Tingsryds kommun
Heléne Gårdebrink, Växjö kommun
Jennie Saleskog, Karlskrona kommun
Josef Larsson, Ljungby kommun
Malin Augustsson, samordnare Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge
Maria Malmros, Miljöförbundet Blekinge Väst
Maria Osgyani, Ronneby kommun
Marie Karlsson, Karlskrona kommun
Ylva Zimmerbäck, Markaryds kommun
Nätverksträffen inleddes med en presentationsrunda och Malin Augustsson berättade vad
som är på gång inom Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge inom hälsoskyddsområdet.
Förslag inför verksamhetsplanen är ett informationsprojekt om radon, bullerutbildning,
utbildning om tillsyn av bostäder, utbildning om migrationsboende/tillfälliga boenden. Malin
har varit i kontakt med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen som förmodligen har
möjlighet att närvara på en utbildning eller nätverksträff.
Inom andra regionala miljösamverkan i Sverige är migrationsboende, inomhusmiljö och
idrottshallar/gym aktuella ämnen inom hälsoskyddsområdet, antingen som utbildning eller
projekt under 2014 eller 2015.
Under eftermiddagen delades nätverksgruppen in i tre mindre grupper för att diskutera
behov av utbildning och projekt. Eftersom det eventuellt kommer att tas fram riktlinjer eller
förslag på hur nätverksträffarna kan utformas för att uppnå syftet, fick grupperna även
diskutera behov och syfte samt önskemål kring nätverksträffarna. Malin delade ut
information om en webbsänd bullerutbildning som anordnas av Miljösamverkan
Västerbotten, programmet för Miljösamverkan Skånes senaste hälsoskyddsdag och en
sammanställning av Folkhälsomyndighetens och regionala miljösamverkans projekt inom
hälsoskyddsområdet under 2014-2015.
Gruppdiskussioner
Sammanställning av anteckningar från gruppdiskussioner.
Utbildning
Bullerutbildning: Förslaget är bullerutbildning kring industri, vibrationer och hälsoskydd –
vad vill ni?. Miljösamverkan Västerbotten anordnar en bullerkurs som även spelas in – kan
de komplettera varandra?
Gruppernas behov: Hur fungerar akustiken? Vad påverkar buller? Hur rör sig ljud? Hur
mäter och bedömer man buller? Lite olika på vilken nivå man kan och gör indikerande
mätningar idag – vad är en rimlig nivå att kunna/mäta? Tillräckligt med fortsatt diskussion
från det webbsända?
Inrikta på hälsoskydd: inomhusbuller, bullermätning praktisk inriktning. Hur gör man? T.ex.
vilken typ av bullermätare? Vad göra om det är höga bullernivåer? Jobba förebyggande.
Bullerkonsult/erfaren inspektör. Jurist? Stockholm/Göteborg. Handläggning: komplettera
kurs med praktiskt arbete. Ordningslagen.
Vidareutveckling av den webbsända bullerkursen – kompletterande. Ta med trafikbuller,
värmepumpar.
Utbildning om bostadstillsyn: Inriktning?
Gruppernas behov: Ex. Malmös bostadstillsyn. Ventilation, lukter, mögel/fukt,
tvångsförvaltning.
Tillsyn av fastighetsägare, lukter, ventilation, legionella
Lite mer tankar på att man inte bara ska kolla egenkontroll utan mer förebyggande tillsyn på
eget initiativ, görs olika i olika kommuner. Allmänna utrymmen. Samköra flera
innemiljöaspekter/tillsyn när man pratar radon? Ev. önskemål fokus ventilation som
påverkar många innemiljöproblem.
Regional hälsoskyddsdag: har kommit upp som ett önskemål. Hur skulle den i så fall se ut?
Gruppernas önskemål: Bra att ha en hälsoskyddsdag. Skånes program har varit väldigt bra.
Hälsoskyddsträff med inbjuden kompetens.
Jämför med Skånes hälsoskyddsdag. Gärna samordning med nätverksträff för att inte ha flera
tillfällen. Upplägget i Skåne var bra men för lite utrymme för diskussion/frågor på passen
och att föreläsare håller tid. Gärna inskickade frågor/diskussion på de olika passen.
Rent spontant känns det jättespännande, kan t.ex. vara en halvdag med nätverksträff (typ
frågor) halva dagen.
Tillsynsvägledning: Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen är inbjudna 2015 – hur
utnyttjar vi det bäst?
Gruppernas synpunkter: Folkhälsomyndigheten – badtunnor m.m.,
legionella/vattensystem/kylsystem, asylboende, inomhusmiljö. Socialstyrelsen – stickande
och skärande. Ställ frågorna innan och få svar på plats.
Samordna Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen (vid nätverk eller utbildning) – gärna!
Ex. diskussion kring tidigare inskickade frågor. Ev. välja visst tema att fråga kring. Ex. ”andra
behandlingstyper”: laserborttagning av tatuering, gränsdragning hygien/vård. Information
om nya NTP (behov av diskussion kring bad/bassäng/badtunna).
Övrig kompetensutveckling: Behov?
Gruppernas förslag: Ev. diskussion kring tillsynsmetodik, hur för man fram budskapet, info
till verksamheter? Allergier i skolan och hemmet.
Projekt
Informationsprojekt radon: är ett förslag inför 2015. Hur skulle det kunna utformas?
Gruppernas synpunkter: Information till hushållen, gärna en trevlig broschyr.
Det är lite olika hur man jobbar med radon idag, olika om man har samarbete med
laboratorier eller inte. Ofta ges information om åtgärd vid förhöjd halt, men någon kommun
betalar även första provet. Det är även olika hur mycket kunskap man har och hur väl
sammanställd bilden är. Det är viktigt att man i så fall har samma hantering efter
informationen i så fall (när den som fått informationen kontaktar kommunen).
Skolor/flerbostadshus borde kunna ”tvingas” eller föreläggas direkt.
Vem äger frågan? (villaägare), miljöstrateg, Folkhälsomyndigheten – ingår i fastighetstillsyn.
Tillsynsprojekt: Intresse och resurser? Går det att samordna tillsynen på annat sätt än
projekt?
Gruppernas synpunkter: Gym/idrottshallar? Hjälpas åt att fixa inspektionen, t.ex. målgrupp.
Behov/resurser, gemensam tillsynsplan? Samordna i god tid med utökning/fördjupning i
NTP kan vara en idé, men det är svårt att vara i fas och förbereda/samordna tillsyn på
samma sak i alla kommuner samtidigt. Förslag: kosmetiska produkter, med info från
läkemedelsverket på förmiddagen och diskussion/samsyn på eftermiddagen på en
nätverksträff. Sedan kunna använda nätverket för diskussioner, svårigheter. Förslag: Solarier,
det är lite olika hur många och hur stora man har. Samsyn/projekt eller utbildning?
Motsvarande upplägg som kosmetiska produkter.
Behöver bestämmas i god tid så att tillsynen kan planeras in i ordinarie tillsynsarbete. Se
behovet av tillsyn tidigt för att samordna och komma i fas för egen/respektive tillsyn på viss
bransch för att kunna diskutera/dra nytta av att flera är ute samtidigt (ex. flera
miljösamverkan har haft idrott/gym och Växjö ska ut på tillsyn 2015, fler ser behovet och
hade vi pratat om det hade fler kunnat planerat för att vara ute samtidigt).
Nätverksträffar
Utgå från nätverksträffen på handläggarträffen i Ronneby. Finns det fler syften med
träffarna? Hur uppnår vi syftet? Vad vill vi få ut av träffarna och hur ska de utformas? Räcker
det med minnesanteckningar som ”resultat”?
Gruppernas synpunkter: Det är skönt att få prata med andra som förstår, att träffa kollegor i
andra kommuner och byta erfarenheter. Minnesanteckningar räcker.
Fastställd och förankrad dagordning, utse sekreterare, projektplats för domar, info, mallar
m.m.
Syften: lära känna varandra, få ansikten på maillistan, veta vad som är aktuellt i de olika
kommunerna, bra att diskutera konkreta frågor och exempel, mailgrupp där man ställer
frågor/lyfter diskussion till alla för att öka kunskapen, kunna följa och få info även om man
inte själv är direkt berörd just då. Diskutera prioriteringsordning – vilka ärenden behöver inte
utredas/är inte en olägenhet? Gör vi lika? Hur mycket ska enklare ärenden utredas?
Eventuellt utbildning/info/seminariepass i samband med nätverksträff, t.ex. en ren
diskussionsträff och en mer seminariedag per år. Önskemål: en träff per halvår.
Frågor
Kan tillväxt av Pseudomonas Aeruginosa provtas ske i samtliga bassänger eller bara i varmvatten?
Ronneby kommun ställde frågan om det är rimligt att kräva provtagning i samtliga bassänger,
vilket alla var överens om att det är. Oftast ingår Pseudomonas A i provtagningspaketet hos
laboratoriet. I Växjö och Alvesta har det skett tillväxt i den ”vanliga” bassängen respektive
vid ca 30 grader.
Vilka krav ställs på utredning och mätning av operativ temperatur vid klagomål på kyla?
Älmhults kommun ställde frågan om utredning och mätning av operativ temperatur bör ske
om termometern visar godtagbar temperatur, men lägenheten känns kall, som om kalluft
strålar från alla håll (många ytterväggar). Ingen av deltagarna har varit med om att ställa krav
på mätning av operativ temperatur. Enligt Folkhälsomyndigheten är det svårt att mäta och de
funderar på att ändra formuleringen i sina allmänna råd. Till dess används begreppet och
situationen som beskrivs kan enligt deltagarna vara en sådan då operativ temperatur bör
mätas. Hänsyn bör tas till extra känsliga personer. Andra alternativ som kan vara lämpligt i
vissa fall är loggmätning av temperaturen eller mätning av temperatur på väggarna. Det bör
inte heller vara för stor temperaturskillnad mellan 10, 60 respektive 110 cm från golvet. Det
ansågs vara lämpligt att mäta temperaturen när det är ca 0 grader ute.
Fastighetsägaren bör redogöra för varför hen inte får upp temperaturen, om fastighetsägaren
har några förslag på åtgärder. Fastighetsägaren har bevisbördan. Eventuell mätning bör ske
av en oberoende. Hänsyn bör även tas till övriga lägenheter – har de rimlig temperatur? Höjs
temperaturen hos den klagande, kanske övriga boende får för varmt. Ett extra element är i så
fall ett alternativ.
Är det någon som begär in protokoll från radonmätning för flerfamiljshus?
Miljöförbundet Blekinge Väst har årlig tillsyn av flerbostadshus och har då begärt in
radonmätning. Karlskrona har inte begärt in från alla, men där de haft tillsyn. Flera
kommuner på olika sätt försökt ta reda på vilka flerbostadshus som finns i kommunen, och
det bedöms vara detta som tar mest tid. Ibland har kartavdelningen eller lantmäteriet kunnat
hjälpa till. Någon kommun har tagit reda på flerbostadshus via OVK-register. Andra saker
som flera upplever som problematiskt är att få fastighetsägarna att förstå varför
radonmätning görs och att få mätningen korrekt utförd. Det händer att mätning görs på för
få platser för att få en representativ bild av hela huset. Det kan även bli ohanterligt om alla
skickar in radonrapporter och någon kommun har därför begärt rapporter endast när de
överskrider riktvärden. Någon kommun poängterade att det ibland skickas in
sammanställning in i t.ex. excel, vilket inte är tillräckligt. Mätrapporter behövs.
Samtliga var inte överens om vad som gäller för sekretess av mätrapporter. Växjö och
Alvesta kommun har båda rådfrågat jurister/sakkunniga men har fått två olika svar om när
sekretessen bryts. I Växjö lämnas resultatet ut om det finns risk för olägenhet för t.ex.
fastighetsägare eller spekulant, men grupper av mätningar lämnas in ut och i Alvesta görs
tvärtom. De flesta övriga kommuner var osäkra på vad som gäller.
Det finns åtminstone ett företag som ringer till kunder och hävdar att kommunerna kräver
mätningar av radon och på så vis lurar kunden. Det diskuterades därför vilka företag som var
aktiva i kommunerna och vilka som har upphandlat för rabatterade priser.
Strålskyddsmyndigheten har som mål att alla kommuner har en plan för mätning av radon till
2020.
Vilka erfarenheter finns kring asylboende?
I Älmhult håller man på att utreda i vilken utsträckning kommunen måste tillgodose
vattenbehovet när området är detaljplanerat för verksamhet. Frågan gällde även vilka krav
man kan ställa till verksamhetsutövaren vid tillfälliga boenden, när det gäller tvätthantering
och städning, vad som sköts av de boende själva och vad verksamhetsutövaren har
skyldighet att göra. I vissa kommuner finns inga asylboenden, men boenden med något
längre vistelsetid. I Växjö har man sett ett ökat slitage på boenden och begärt skriftlig
redovisning av rutiner för att höja städnivån vid bristfällig städning eller om rutinerna inte
kan beskrivas muntligt. Alla var överens om att förebyggande skadedjursavtal kan krävas.
Var går gränsen för anmälningsplikt för stickande och skärande verksamheter
Frågan gällde om barberare är anmälningspliktiga. Tidigare har Socialstyrelsen ansett att
rakning och liknande inte är anmälningspliktigt eftersom syftet inte är att tränga igenom
huden, men vid Ronnebys senaste kontakt med Socialstyrelsen så meddelade de att rakning
är anmälningspliktigt eftersom det finns en risk för blodvite med den typen av verktyg.
Deltagarna beslutade att en enskild handläggares ståndpunkt inte kan ligga till grund för att
kräva anmälan av samtliga, i stort sett alla frisörer, som använder rakblad. Till dess att det
anges i vägledning att rakning är anmälningspliktigt bör en anmälan inte krävas i normalfallet.
Miljösamverkan bör skicka en gemensam skrivelse till Socialstyrelsen för att utreda frågan.
Att sticka nålar genom skinnet bedömdes däremot av deltagarna vara anmälningspliktigt.
I Markaryd har nya maskiner installerats på skönhetssalonger, där rening sker med UV-ljus i
en behållare. Verksamhetsutövaren lyckas inte hitta någon som kan göra sporprov, men det
kan utföras på t.ex. sjukhus. I Växjö finns en dom från MÖD om att det är
verksamhetsutövaren som ska visa att instrumenten är tillräckligt rena, där sporprov inte är
tillräckligt för ihåliga instrument. För detta finns andra metoder. UV-ljus är en desinfektion
på höggradig nivå snarare än steril nivå, men oftast krävs endast höggradig nivå för t.ex.
fotvårdare. Ofta steriliseras instrument i ugn, men packas ej sterilt och då räknas det som
höggradig nivå.
Vilka krav bör ställas på verksamhet med fiskspa
Enligt Socialstyrelsen och Hälsomyndigheten i England är det låg smittrisk om man inte har
nedsatt immunförsvar och det är inte anmälningspliktigt. Enligt leverantör av fisken ska
fötterna vara rena och friska och man ska inte nyligen ha vaxat/rakat benen. Det finns olika
sorters fisk och någon sort kan bitas.
Hur sker förebyggande arbete mot råttor i kommunerna?
Finns det risk för att man skrämmer upp folk om man informerar och uppmanar
allmänheten att vidta åtgärder för att förebygga problem? Få kommuner informerar
allmänheten. Problemen brukar lösa sig genom att kommunen vidtar åtgärder av
avfallshantering och betesstationer, och att de större fastighetsbolagen och restaurangerna ser
över sin avfallshantering. Det är fastighetsägarens ansvar att sköta och skadedjurssäkra sina
fastigheter, alltså även kommunen, det är därför sällan eller aldrig som det går så långt att
miljökontoren behöver bedriva tillsyn.
Finns det hälsorisker med asbest i kakelfogar?
De flesta deltagarna var överens om att den största risken med asbest är när man river
materialet. Så länge fogarna är hela bör det vara lämpligast att de sitter kvar tills det är dags
för renovering eller underhåll. Det kan däremot vara lämpligt att prov tas, för att ta reda på
om det är asbest eller inte. På så vis vet man i förväg hur det ska hanteras när det är dags för
rivning. Då kan man även göra en skälighetsbedömning.
Vilka krav kan ställas vid diffusa dofter?
Ett tips är att lukta mellan golv och vägg. Om det inte misstänks vara mögel är det relativt
vanligt med lukt från linoleumgolv. I Växjö åker man två inspektörer om det rör sig om
otydliga dofter. Kan de inte själva känna lukt eller vilken typ av lukt får fastighetsägaren först
och främst undersöka om det finns dubbla mattor limmade på varande, eftersom det är en
relativt vanlig orsak. Miljöförbundet Blekinge Väst har erfarenhet av yrsel och illamående
från klagomål med linoleumgolv från 60-talet. Lukten beskrivs som halvdålig frukt-doft.
När är lampor och ljus en olägenhet?
Det bedöms vara en olägenhet om bl.a. ljuset riktas rakt in i sovrummet och inte går att
skärma av med persienner.
Krävs flödesmätning av luften på skolor?
Skolan måste ha koll på hur många som får vara i lokalerna och kontrollera med OVK om
ventilationen fungerar som det var tänkt. OVK görs dock inte i alla utrymmen, utan som
stickprov. Vissa kommuner har krävt stickprovsmätning av luftomsättningen för specifika
klassrum, t.ex. där lärare upplever störst problem. Det är ofta rengöringen av
ventilationskanaler är bristfällig. Likaså kan städrutiner för textilier saknas. Äldre textilmöbler
kan leda till täppta näsor m.m. hos barn. Ingen av kommunerna har erfarenhet av vägglöss
och hur lätt de sprider sig från hem till skola.
Vid årsmötet för Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge utses en kommun som ansvarar för
nätverket nästa år och som ansvarar för att bjuda in till träffen. Datum är bestämt till den 25
mars.
Minnesanteckningar förda av
Malin Augustsson, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge