STADEN JAKOBSTAD

Transcription

STADEN JAKOBSTAD

STADEN JAKOBSTAD
BUDGET 2010
OCH
EKONOMIPLAN 2011-2012
Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
1
ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ
10
RESULTATRÄKNING
11
FINANSIERINGSKALKYL
13
DRIFTSEKONOMI
17
STADSSTYRELSEN
17
CENTRALVALNÄMNDEN
35
REVISIONSNÄMNDEN
36
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel)
38
MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK
40
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN
42
DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
47
KULTURNÄMNDEN
68
IDROTTSNÄMNDEN
79
TEKNISKA NÄMNDEN
82
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN
AFFÄRSVERKEN
92
123
DIREKTION FÖR JAKOBSTADS VATTEN
124
HAMNSTYRELSEN
134
STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK
142
INVESTERINGAR
148
INLEDNING
Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för
följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 § godkänns ekonomiplanen i samband med
budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är
planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen
för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi.
Enligt den ändring av kommunallagens 65 § mom. 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall
beslut fattas - i budgeten och ekonomiplanen eller vid godkännandet av dem – om åtgärder
genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år)
och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under
planeperioden (skyldighet att täcka underskott).
Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet
av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för
uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets
struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara.
EKONOMISK BAKGRUND
Den allmänna ekonomiska utvecklingen
Den finländska samhällsekonomin har i år stupat brant neråt. I början av året minskade
produktionen med nästan 10 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Proportionellt
beräknas industriproduktionen i år minska mer än under recessionsåret 1991. På grund av
den dåliga efterfrågan inom exporten minskar industriproduktionen i Finland med 15
procent jämfört med fjolåret.
Som en följd av stimulanspolitiken har den offentliga sektorns skuldsättning ökat betydligt.
Den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är i hög grad beroende av en gradvis
åtstramning av finanspolitiken i syfte att förhindra en alltför stor skuldsättning. Även om
recessionen i världsekonomin har börjat visa tecken på att återhämta sig, kan
återhämtningen bedömas vara långsam, trots den låga jämförelsenivån. Arbetslöshetens
väntade ökning i industriländerna minskar de privata hushållens efterfrågan på
konsumtionsvaror.
Följande uppskattningar baserar sig främst på den konjunkturprognos som finansministeriet publicerade 15.9.2009. Enligt översikten kommer totalproduktionen i vårt land
att minska med 6 procent i år. Prognosen för nästa år baserar sig på antagandet att
världsekonomin börjar återhämta sig i slutet av året. Produktionsökningen i Finland
beräknas ändå också nästa år bli rätt anspråkslös, bara 0,3 procent.
Sysselsättningsutvecklingen var gynnsam ännu i fjol. På årsnivå ökade löntagarnas
arbetsinsats mätt i arbetstimmar och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. I år
kommer sysselsättningsgraden att sjunka med ett par procentenheter och uppskattas nästa
år bli 66 procent. Enligt prognosen uppgår den arbetslösa arbetskraften i år till 240 000
personer och nästa år till i genomsnitt 280 000. Arbetslöshetsgraden stiger nästa år till över
10 procent.
1
Kommunernas ekonomiska läge
Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi försämrades kommunernas årsbidrag
under årets första hälft kännbart jämfört med motsvarande tid föregående år.
Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med omkring sex procent samtidigt som
skatteinkomsternas tillväxt rasade. Att skatteinkomsternas tillväxt har sjunkit nära noll
beror framför allt på att samfundsskatten minskat med omkring en femtedel. Under årets
första hälft fick kommunerna ett par procent mera inkomstskatt än under motsvarande
period föregående år, delvis på grund av höjningen av kommungruppens andel av
inkomstskatten.
En orsak till den rätt snabba tillväxten i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter är att personalutgifterna och köpen av tjänster fortsatt att öka relativt
snabbt. Personalutgifternas proportionella tillväxt, som i fjol var sex procent, kommer ändå
att avta med ett par procentenheter. Däremot har ökningen i köpen av tjänster åtminstone
inte hittills visat tecken på att bli långsammare, trots att stegringen i den allmänna
kostnadsnivån avtagit.
De kommunala kollektivavtalen gäller till slutet av januari 2010. Avtalsperioden med Tehy
gäller till utgången av 2011 och i Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar under 2010.
Förhandlingarna om följande kollektivavtal för kommunsektorn kommer troligen att inledas
först i slutet av året och i en situation där det verkar allt mer uppenbart att den kommunala
ekonomin stramas åt då den ökande arbetslösheten leder till minskade skatteinkomster.
Det ekonomiska läget i Jakobstad
Stadens skatteintäkter har sjunkit kraftigt under år 2009 som en följd av recessionen.
Prognosen för skatteinkomsterna innevarande år är att de kommer att ligga ca 2 milj. euro
lägre än skatteinkomsterna för år 2008 och ytterligare kommer att sjunka under de
kommande åren. En orsak till detta är den kraftigt stigande arbetslösheten, en annan är den
minskande samfundsskatten. Detta betyder att stadens ekonomi som redan tidigare varit i
kraftig obalans ytterligare försämras. Verksamhetens intäkter tillsammans med
skattefinansieringen täcker inte kostnaderna för den service som produceras.
Målsättningar
Stadsstyrelsen slog på sitt budgetmöte fast följande målsättningar för den kommande
budget- och ekonomiplaneperioden 2010-2012
Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt år 2012.
År 2013 skall stadens åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården ligga
på en nivå som högst motsvarar landets medeltal. Detta skall uppnås genom den
strategiprocess som initierats.
I budgetförslaget för år 2010 ingår en minskning av kostnaderna med 3 miljoner euro som
skall uppnås genom olika personalarrangemang samt genom skärpt rekryteringsförfarande.
Gällande verkställigheten beslutas efter samarbetsförhandlingar.
Arbetet med en servicestrategi som påbörjats under år 2009 skall resultera i en
effektivering av verksamheten och höjning av produktiviteten, vilket år 2011 innebär en
minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro och ytterligare 1,5 milj. euro år 2012.
2
Tyngdpunktsområden
Under åren 2010-2012 bör det arbete med produktifiering och kostnadsberäkning av de
tjänster som staden producerar intensifieras för att klargöra de verkliga produktionskostnaderna.
All anskaffning inom staden och dess affärsverk skall koordineras via utvecklingsavdelningen. Vid all anskaffning skall stadens anskaffningsdirektiv följas.
Sysselsättning
Efter att arbetslösheten minskat under nästan hela 2000-talet började den stiga i slutet av
år 2008 som en följd av den ekonomiska krisen. Arbetslösheten var i Jakobstad i september
2009 10,9 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2008 låg på 6,3 % och i regionen 8,2 %
när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 4,4 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg
i september 2009 på 984 st. och av dem var 127 st.( sept. 2008 55) under 25 år och 132 st.
(sept. 2008 156) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten
– och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på
ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning.
Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,8 milj. euro brutto för
sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2010 återkomma till
anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge.
Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i %
Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, %
20,0
2009
18,0
1996
16,0
1997
1998
14,0
2003
12,0
1999
2000
10,0
2001
2002
8,0
2004
6,0
2005
2006
4,0
2007
2008
2,0
0,0
1
2
3
4
5
6
7
3
8
9
10
11
12
Befolkningsutveckling
Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år
2008 för femte året i rad. Jakobstads befolkning per den 31.12.2008 uppgår till 19.667
personer, en ökning med 106 personer. Födelseöverskottet låg på +18 personer (+68 år
2007). Det totala flyttningsnettot – både gällande den nationella och internationella
flyttningen - var år 2008 + 88 personer (-64 år 2007). Det var det internationella
flyttningsnettot på hela +116 personer som bidrog till stadens positiva
befolkningsutveckling år 2008. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på
många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan
regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på
arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och
utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med
regionens övriga kommuner – av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan
regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal
service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att
hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2009 visar
emellertid befolkningsutvecklingen i Jakobstad en minskning med - 39 personer (+ 88
personer under motsvarande tid år 2008) – och i Jakobstadsregionen en ökning med +73
personer (+254 år 2008). Den djupa recessionen inverkar kraftigt negativt på den
nationella flyttningsrörelsen för Jakobstads och Jakobstadsregionens del. Under tiden
januari till september 2009 uppgick antalet födda i Jakobstad till + 181 personer (+179
personer under motsvarande tid år 2007).
Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa
1985-2008
1000
syntyneet födda
800
kuolleet döda
600
400
kuntien välinen
tulomuutto
inflyttning
200
19
85
19
86
19
87
19
88
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
0
-200
-400
4
kuntien välinen
lähtömuutto
utflyttning
kokonaismuutos
totalförändring
BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2010-2012
Skatteintäkter
Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från
samfundsskatten och fastighetsskatten.
Som en följd av den pågående lågkonjunkturen beräknas skatteinkomsterna totalt i
kommunerna minska med 2,4 % jämfört med år 2008.
Regeringens budgetproposition för 2010 innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas
skatteinkomster minskar med totalt omkring 375 miljoner euro. Minskningen
kompenseras till fullt belopp via statsandelssystemet.
Enligt senaste prognos kommer Jakobstad i år att erhålla ca 1,8 milj. euro mindre i
skatteinkomster än år 2008. Såväl inkomstskatten som samfundsskatten minskar men
den största minskningen sker inom samfundsskatten ca -23 % (1,2 milj. euro) trots att den
kommunala andelen av fastighetsskatten höjdes med 10 %-enheter under åren 2009-2011.
Utan skattesatsförhöjning kommer skatteinkomsterna år 2010 att ligga ca 5,6 milj. euro
under skatteinkomsten år 2008.
Skatteintäkterna i budgetförslaget bygger på att inkomstskattesatsen höjs med 1 %-enhet
till 20,25 %. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till
ändring av fastighetsskattelagen. Enligt förslaget höjs de nedre och övre gränserna för
den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader.
Budgetförslaget bygger på en höjning av fastighetsskattesatserna så att differensen till
den nedre gränsen förblir oförändrad i staden. Samfundsskattens utveckling är svår att
prognostisera på grund av det osäkra ekonomiska läget. År 2010 prognostiseras nedgång
med 4 % jämfört med prognosen för år 2009.
Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2010 uppgå till 62,1 milj. euro, varav
kommunalskattens andel beräknas utgöra 87 % eller 54,1 milj. euro, samfundsskattens
andel 6,5 % eller 4 milj. euro och fastighetsskattens andel 6,5 % eller 4 milj. euro.
1000 euro
KommunalskattKunnallisvero
SamfundsskattYhteisövero
FastighetsskattKiinteistövero
Totalt-Yhteensä
BS2005TP
BS2006
-TP
BS2007
-TP
BS2008TP
Korr.
2009
BU2010TA
EP2011TS
EP2012TS
47 983
50 496
52 416
55 917
54 713
54 053
55 369
56 128
5 398
4 805
5 210
5 439
4 104
4 040
4 256
3 391
2 746
56 127
3 024
58 325
3 067
60 693
3 256
64 612
3 288
62 105
4 030
62 123
4 030
63 655
4 030
63 549
5
Skatteinkomster-Verotulot 2003-2012
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
BS- 2005-TP
BS- 2006-TP
BS-2007- TP
Kommunalskatt-Kunnallisvero
BS-2008- TP
Kor r. -2009
Samfundsskatt-Yhteisövero
BU-2010-TA
EP- 2011-TS
EP- 2012- TS
Fastighetsskatt-Kiinteistövero
Statsandelar
Den revidering av statsandelssystemet som verkställs vid ingången av 2010 innebär att de
nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras till finansministeriet i den
omfattning som förutsätts av regeringsprogrammet. Sammanslagningen av statsandelarna
gäller kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar
sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och
grundundervisning, social- och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna
kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare.
Statsandelssystemets grundläggande struktur förblir i princip oförändrad trots reformen.
Målet med reformen är inte att ändra på enskilda kommuners statsandelar eller grunderna
för dem. Vissa ändringar måste dock göras även i grunderna för fastställandet för att
statsandelarna ska kunna förenhetligas, eftersom den elevspecifika statsandelen för
förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras så att den baserar sig på
åldersgruppens (6-15 åriga) invånarantal. Det nya systemet innehåller inte längre några
höjande faktorer på grund av specialundervisning eller någon skolnätfaktor.
Eftersom statsandelarna för förskole- och grundundervisning i framtiden kommer att
betalas åt kommunerna på basis av varje kommuns elevårskull, förutsätter det nya
systemet hemkommunfakturering ifall eleven går i skola i någon annan kommun.
Upprätthållaren har rätt att få hemkommunersättning från hemkommunen. De
kommunspecifika ändringar i statsandelarna som följer av reformen utjämnas mellan
kommunerna genom en utjämning av statsandelssystemförändringen.
Vid utjämningen jämförs det nya systemets statsandelar samt förskole- och den
grundläggande utbildningens hemkommunersättningar med statsandelarna för 2010,
såsom de skulle ha beräknats enligt det gamla statsandelssystemet. Skillnaden tilläggs
eller dras av från kommunens statsandelar så att systemförändringens inverkan på varje
kommuns statsandelar nollställs. Det ovan nämnda utjämningsbeloppet tas på ett
varaktigt sätt i beaktande då man i framtiden betalar kommuners statsandelar.
6
Statsandelar totalt-Valtionosuudet yhteensä
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
BS 2005 TP
BS 2006 TP BS 2007 TP BS 2008 TP
Progn. 2009 BU 2010 TA EP 2011 TS
EP 2012 TS
Verksamhetens intäkter och kostnader
Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken och social- och hälsovårdsnämnden) ökar år
2010 med 2,6 %.
Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken och social- och
hälsovårdsnämnden) minskar år 2010 med 1,1 %.
Budget- och ekonomiplan 2010-2012 bygger på följande antaganden/ utgångspunkter:
Antaganden budget och ekonomiplan 2010-2012
Skatter:
Budgetförslaget bygger på att skattesatsen höjs med 1 procentenhet från 19,25 % till 20,25
% vilket ökar skatteinkomsterna med 2,6 milj. euro.
Fastighetsskattesatserna höjs enligt följande:
Allmänskatteprocent från 0,90 % till 1,00 %
Stadigvarande bostad från 0,27 % till 0,37 %
Annan bostad från 0,87 % till 0,97 %
Kraftverk från 2,50 % till 2,85 %
Obebyggda byggplatser samma nivå 3 %
Detta innebär att inkomsterna från fastighetsskatten stiger med 0,597 milj. euro
Statsandelar:
En statsandelsreform träder i kraft vid ingången av 2010. De förändringar som
systemändringen medför för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning.
Statsandelarna indexjusteras med 2,6 %. Dessutom sker full kompensation för den
minskning av kommunalskatteinkomsterna som ändringarna i skattegrunderna innebär. För
Jakobstads del utgör kompensation 1,3 milj. euro (på landsnivå 375 milj. euro). Eftersom
statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras till en
statsandel för åldersgruppen (6–15-åringar), förutsätter systemet att kommunerna betalar
hemkommunsandelar till varandra. Denna hemkommunsandel som för Jakobstad uppgår till
0,85 milj. euro netto ökar driftsinkomsterna. P.g.a. skatteutveckling under de senaste åren
varit sämre i Jakobstad än i landet i genomsnitt minskar staden betalningsandel i
skatteutjämningen så att den enligt prognosen år 2012 skulle vara 0.
Verksamhetsintäkter:
Verksamhetsintäkter beräknas stiga med 1 % åren 2011 och 2012.
7
Personalkostnader:
Lönerna beräknas stiga 3,53 % jämfört med maj månads löner 2009 eller 3 % jämfört med
budgeten 2009. Dessutom har i bikostnaderna beaktats den slopade folkpensionsavgiften
samt den höjda arbetslöshetsförsäkringspremien. För åren 2011 och 2012 har en
löneökning på 1,5 % beaktats.
I budgetförslaget ingår en minskning av kostnaderna med 3 milj. euro som skall
uppnås genom olika personalarrangemang.
Dessutom har en nedskärning av
bruttokostnaderna med 1,5 % jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2009 beaktats.
Nedskärningen med 1,5 % innebär bl.a. följande:
Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget
under SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och
hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service
som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. En jämförelse av kostnader visar en ökning med 0,925
milj. euro för tjänster köpta från samarbetsområdet. Kostnaderna för köp av tjänster från
Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,3 milj. euro.
Dagvårds- och utbildningsnämnden: Förslaget innebär att skolgångsbiträdens timantal
minskas med 100 timmar och inom förskolan minskas antalet anställda med 2 personer ( a
20 h) samt inom kosthållet med 1 årsverke. Inför budgeten 2009 sänktes timresursen med
0,02 vilket innebär att den för lågstadiet är 1,50 timmar per elev och för högstadiet 1,87
timmar per elev. Elevantalet inom grundskolan minskar med 59,5 elever från år 2009 till år
2010.
Tekniska nämnden: Förslaget anpassas till ramen genom minskade köp av konsulttjänster,
minskad utebelysning samt ökade inkomster inom mätning och markanvändning. En
ytterligare nedskärning av nettoanslaget med 0,1 milj. euro har ännu inte specificerats.
Tekniska nämnden har beaktat en minskning av antalet årsverken med 2 genom naturlig
avgång.
Räntekostnaderna har beräknats enligt en medelränta på 3 %. Detta innebär en räntekostnad
på 2,6 milj. euro. Stiger medelräntan med 1 %-enhet betyder det ökade kostnader med ca 1
milj. euro.
Trots höjd skattesats och höjd fastighetsskatt samt en beräknad inbesparing på 3 milj. euro
genom olika personalarrangemang uppvisar resultaträkningen inklusive social- och
hälsovårdsnämnden exklusive affärsverken ett underskott på 5,6 milj. euro och inklusive
affärsverken ett underskott på 2,7 milj. euro år 2010.
Social- och hälsovårdsnämnden:
I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände
fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett
samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta
social- och hälsovården från den 1 januari 2010.
Staden Jakobstad är administrativ värdkommun för social- och hälsovårdsverket. Social- och
hälsovårdsnämnden med 16 medlemmar inledde sitt arbete i januari.
Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars
nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna.
8
Affärsverken
Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt
ändringarna
utgör affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av
kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen
utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller
samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande
ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning,
verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningar (bl.a. investeringarna) eller
servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet.
Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och
beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens
budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras
särskilt i lagen (87 e § 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen
placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket,
kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till
kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är
bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de
ovan nämnda posterna.
I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och
Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet.
Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag.
Investeringar
Målsättningen vid budgetarbetet var att få en lägre investeringsbudget för år 2010 jämfört
med de senaste åren p.g.a. det dåliga ekonomiska läget. I budgetförslaget uppgår
nettoinvesteringarna till 8,1 milj. euro. år 2010. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till
3,5 milj. euro. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 0,9 milj. euro. För
byggande av en ny brandstation finns år 2010 intaget 1 milj. euro och år 2011 5 milj. euro.
För kommunaltekniska avdelningens underhållande investeringar finns 0.9 milj. euro.
Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 3,9 milj. år 2010. För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,65 milj. euro reserverats vilket motsvarar
avskrivningarna. Investeringar i MHSO:s fastighet finansieras av fastighetssamkommunen.
Under år 2011 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 12,4 milj. euro och år 2012 till 9,8
milj. euro.
Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2008 ha legat på 75,1 milj. euro eller
3.816 euro/inv. till 98,5 milj. euro eller 5.009 euro/inv. år 2012.
1000 euro
Bs-2005
Årsbidrag
3 183
Avskrivningar
5 825
Nettoinvesteringa 10 216
Skuldbörda/inv. 2 318
Bs-2006
8 626
5 997
12 961
2 757
Bs-2007
6 102
6 306
14 520
3 228
9
Bs-2008
6 242
6 600
14 618
3 816
Bu-2009 korr Bu-2010
335
5 090
6 700
7 748
12 483
8 055
4 304
4 458
Ep-2011
4 849
7 848
12 394
4 845
Ep 2012
6 634
8 168
9 789
5 009
ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ
10
RESULTATRÄKNING
11
12
FINANSIERINGSKALKYL
13
JAKOBSTAD 2020 – EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD
Staden Jakobstads strategi för åren 2010–2020
Staden Jakobstad började uppdatera sin strategi år 2009. Stadsfullmäktige
har hittills hållit tre seminarier för att utvärdera den nu gällande strategin
och fundera på framtida utmaningar.
Den nya strategin kommer till stadsfullmäktige för godkännande i början av
år 2010.
Det material som presenteras i det här sammanhanget kan ännu förändras
under den fortsatta behandlingen av strategin.
STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ
Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig
kuststad, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och
som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt
boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera
invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons
identitet, som betonar våra värden – tro, hopp och kärlek.
STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2020 (förslag)
JAKOBSTAD 2020 – EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD
Jakobstad
- är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med högklassig
service för alla åldersgrupper, både på svenska och finska
- är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten
- är barnens och ungdomens framtidsstad
- är centralorten i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt
och internationellt nätverkssamarbete.
14
Staden Jakobstads vision konkretiseras i följande strategiska mål (förslag):
1. Jakobstad har landets bästa service.
2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga.
3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad.
4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga.
5. Jakobstads ekonomi är i balans.
6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad
och kunnig personal.
7. Jakobstads image är positiv.
8. Jakobstad är centralort i regionen och samarbetar med de övriga
kommunerna.
9. Jakobstad stöder företagsamhet och förbättrar näringslivets
verksamhetsförutsättningar.
10. Jakobstad fungerar aktivt inom olika nätverk.
STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER
Staden Jakobstads kritiska framgångsfaktorer är härledda ur visionen och
verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en
avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv.
De
kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att
organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem.
De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan: I vilka avseenden bör staden
absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen?
Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna:
1. kunden och kommuninvånaren (effekt)
2. personalen (förnyelse)
3. ordnande av service och produktionssätten (processer och strukturer)
4. resurser och ekonomi
15
KUNDEN OCH STADSBON
PERSONALEN
Invånarnas delaktighet, trivsel
Målinriktat och gott
Tillgång och kvalitet på service
och trygghet
ledarskap
Aktiv näringspolitik
Aktiv och välmående
Förbättrad regional
personal
konkurrenskraft
Lyckad personalrekrytering
Positiv image
Tät samhällsstruktur
ORDNANDE AV SERVICE OCH
RESURSER OCH EKONOMI
PRODUKTIONSSÄTTEN
Förverkligande av
Ökad produktivitet
servicestrategin
Effektiv och ändamålsenlig
Balanserad ekonomi
organisation
Smidig beslutsprocess
Ägarstyrning
En mera detaljerad genomgång av målsättningarna för den kommande planperioden
2010-2012 finns under varje nämnd.
16
DRIFTSEKONOMI
STADSSTYRELSEN
Stadsdirektör Mikael Jakobsson
Förvaltning och ekonomi
Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige
Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi
Beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan
Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse
Socialombudsmannaverksamhet
Personalärenden
It-strategi
Bostadsärenden
Utvecklingsenheten
:
Kaj Andberg
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Stadskansliet
VERKSAMHETSIDÉ
Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-,
berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar dagvårds- och utbildningverkets samt tekniska verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen.
Till stadskansliet hör även stadsjuristen, stadens translatorer, telefonväxeln och offset.
Ekonomi- och skuldrådgivarens/socialombudsmannens verksamhet är även till viss del knuten
till stadskansliet.
FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN
Samordning av bl.a. ärendehanteringen, stadens och MHSO:s telefonväxel, översättningstjänster i samband med att staden blir värdkommun från 1.1.2010 blir en utmaning att
förverkliga under planeperioden. Ekonomi- och skuldrådgivningen kommer högst sannolikt
att förstatligas inom en icke alltför avlägsen framtid.
17
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE
EFFEKT
1 Tillgång och kvalitet på service
Målsättning
Stadskansliets målsättning är
att handha en ärendehantering
av hög kvalitet, som är snabb,
flexibel och kostnadseffektiv.
Servicen skall därtill vara
kundvänlig, korrekt och
tvåspråkig.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Inkommet ärende registreras
och vidarebefordras på den
1:a dagen, bereds och förs
till behandling i
stadsstyrelsen inom 1
månad (utlåtanden inom
begärd deadline) samt beslut
fattas i ärendet i
stadsfullmäktige inom 1 år.
Utvärdering (Bokslut)
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
Årsverken
Socialombud
Bokslut
-07
14,25
Bokslut
-08
13,4
Budget
-09
13,4
Budget
-10
12,9
EP
-11
12,9
EP
-12
12,9
Hellevi Kytölä
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Socialombudsmannaverksamhet
VERKSAMHETSIDE
Socialombudsverksamhet baserar sig på lagen om socialvårdsklientens ställning och
rättigheter som trädde i kraft år 2001. Lagen förpliktar kommunerna att utse ett ombud,
som verkar såväl inom den offentliga som inom den privata socialvården. Socialombudet
ger råd och hjälper socialvårdsklienten "från vaggan till graven" genom att fungera som
förlikningsman och vid behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar, rättelseyrkanden
och liknande handlingar. Länsstyrelsen övervakar verksamheten.
Socialombudets geografiska verksamhetsområde är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre.
Prestationer
/ Nyckeltal
Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget
-06
-07
-08
-09
-05
Kontakter
Årsverk
20
1
24
1
25
1
20
1
18
1
Budget
-10
EP-11
EP
-12
Personalchef :
Rune Wiik
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Personalfrågor
VERKSAMHETSIDÉ
Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden,
personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och
både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften.
Införandet av värdkommun-modellen från 2010 innebär att staden Jakobstads antal anställda
fördubblas till ca 2700.
Social- och hälsovårdssektorn har egen personalsektion och personalchef. Dessutom har
stadsstyrelsen egen personalsektion och inom centralförvaltningen finns en personalchef som
samordnar hela arbetsgivarens personalpolitik. Denna "dubbelorganisation" kräver mycket
gott samarbete mellan organisationerna.
Eftersom största delen av social- och hälsovårdssektorns personal överförs från andra
arbetsgivare, ställs stora krav på en samordningsprocess för att skapa en förnyad gemensam
arbetsgivarkultur.
EFFEKT
5 Positiv image
Målsättning
En positiv harmonisering av
personalpolitiken i samband
med värdkommunarrangemangen (KSSR).
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
För personal som byter
arbetsgivare 2010 påverkas
inte arbetsmotivationen
negativt.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Kontinuerlig information om
processen: cirkulär, intranetinformation, -diskussioner
samt personalmöten.
FÖRNYELSE
8 Aktiv välmående personal
Målsättning
Den anställde skall känna sig
delaktig vid övergång till
värdkommun.
19
7 Målinriktat ledarskap
Målsättning
Under året utarbetas förnyade
anvisningar gällande årliga
utvecklingssamtal.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Information ang. de nya
anvisningarna förs till alla
förmän.
NYCKELTAL
Prestationer
Arbetslöshetsgrad
antal, maj/juni
Långtidsarbetslösa
antal, maj/juni
Ungdomsarbetslösa
under 25 år, antal
maj/juni
Årsverken
Bokslut
-06
811
Bokslut
-07
656
Bokslut
-08
527
Budget
-09
779
249
225
173
123
38
29
101
16,3
16,7
16,0
16,5
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
15,5
15,5
15,5
Anmärkning: I personalbyråns beräknade årsverken finns inte beaktat förändringar som värdkommunförändringen medför.
Motiveringar
Under verksamhetsåret kommer personalbyrån att i stor grad arbeta med samordning
(harmonisering) av personalpolitiken med anledning av värdkommunskapet från år 2010.
Arbetarskyddschef Birgitta Blomqvist
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Arbetarskydd och tyhy
VERKSAMHETSIDÉ
Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam
och trivsam arbetsmiljö
Från 2010 kommer arbetarskydds- och tyhy-verksamheten att omfatta alla anställda inom
värdkommunen.
20
Mhso:s nuvarande arbetarskyddschef (deltid) fortsätter inom arbetarskyddsverksamheten,
fördelningen av arbetsuppgifterna ännu oklar (ingen "arbetsgivarpersonal" från
grannkommunerna). Enligt åtgärdsprogrammet för genomförandet av personalstrategin
kommer en tyhy-koordinator (sekreterare) att anställas genom intern omplacering.
I enlighet med "Avtal om befrielse och ersättning för inkomstbortfall för arbetarskyddsfullmäktige" kommer antalet arbetarskyddsfullmäktige att öka, likaså arbetarskyddsfullmäktigenas timmar avsedda för arbetarskyddsverksamhet.
FÖRNYELSE
Målsättning
En samordning av
arbetarskyddsverksamheten
inom värdkommunen
En samordning av tyhyverksamheten inom
värdkommunen
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Verksamhetsprogram/strate
gi för arbetarskyddet
uppgjord
50 - 80 -100 % (100 % =
programmet godkänt)
Gemensamma principer för
deltagande i tyhyverksamhet.
Gemensamma anvisningar
för att stöda arbetsförmågan
(hänv. åtgärdsprogrammet
för genomförandet av
personalstrategin)
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
13,9
Bokslut
-07
13,7
Bokslut
-08
13,5
Budget
-09
12,8
Budget
-10
13,5
EP
-11
13
EP
-12
13
Sjukfrånvaro,
kalenderd/anställd
Olycksfall, antal
440
534
644**
500
500*** 500
500
ersättningsdagar
Olycksfallsfrekvens,
17/28
11/28
12/
15
12
12
12
antal olycksfall/1 milj.
arb.h
J:stad/kommuner*
* Med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning
är jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbetet och
under arbetsfärd samt yrkessjukdomar.
**47 % utgörs av olycksfall under arbetsfärd
*** Gäller staden Jakobstads nuvarande anställda (inte värdkommunens)
21
IT-chef:
Jaakko Kaivosoja
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Datatjänster
VERKSAMHETSIDÉ
Målet är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen verksamhet.
Värdkommunmodellen medför betydande förändringar i de datatekniska arrangemangen.
Datasystemen i många organisationer, som tidigare varit separata enheter, skall anpassas till
varandra. Det här omändringsarbetet inleddes redan år 2009 och det kommer att fortsätta
hela året 2010. P.g.a. det här kan alla uppgifter vi ställs inför och kostnaderna i anslutning till
dem uppskattas exakt. Året kommer att vara mycket utmanande.
EFFEKT
Målsättning
Målet är driftsäkra och
användarvänliga datasystem
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Över en timme långa
driftavbrott i datasystemen:
färre än 10 st./färre än 5 st./
inga avbrott
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Inget deltagande i
fortbildning - 2
dagar/person - 5 dagar/
person
FÖRNYELSE
Målsättning
Personalen kan i tillräcklig grad
delta i fortbildningstillfällen för
att upprätthålla sitt personliga
kunnande
22
PROCESSER OCH STRUKTURER
10 Effektiv och ändamålsenlig organisation
Målsättning
Tillgång till samarbetspartner
när de egna personalresurserna
inte räcker till
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Inte tillgång till samarbetspartner/Samarbetspartnerna
används som en kompletterande resurs/Tyngdpunkten
ligger på användande av
samarbetspartner
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
2
Årsverken
Bokslut
-07
2
Bokslut
-08
2
Budget
-09
3
Budget
-10
3
EP
-11
3
EP
-12
3
Motiveringar
År 2010 inleds ett projekt för att förenhetliga datasystemen inom social- och hälsovårdsväsendet. Övergångsskedet förutsätter underhåll av de gamla systemen samtidigt som det
nya enhetliga systemet körs igång. Först när det nya systemet helt har tagits i bruk och de
gamla systemen har tagits ur bruk, kan man anta att det frigörs resurser för andra
ändamål. Å andra sidan ökar användningen av informationsteknik hela tiden inom flera
sektorer, så någon minskning av resursbehovet inom informationsteknik är inte att vänta.
Stadskamrer:
Marlene Byggmästar
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Drätselkontoret
VERKSAMHETSIDÉ
Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning.
Fr.o.m. 2010 fungerar Jakobstad som värdkommun för regionens social- och hälsovård.
Drätselkontoret handhar ekonomiförvaltningen för såväl staden som social och hälsovårdsverket. Detta innebär stora utmaningar då de olika arbetssätten skall förenhetligas.
23
FÖRNYELSE
9 Förnyande av servicefunktionerna
Målsättning
Mottagning av elektroniska
fakturor i Finvoice format vilket
effektiverar verksamheten
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Av inkommande fakturor till
staden kommer i Finvoiceformat 35%-45%-50%
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
90%-95%-100%
Målsättning
Årliga utvecklingssamtal med
personalen
Målsättning
Under år 2010 sker på drätselkontoret en genomgång av
arbetsprocesserna och
organisationen inom den
gemensamma ekonomiförvaltningen för att uppnå största
möjliga effektivitet
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Planen bör vara klar under år
2010
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-06
12,32
Bokslut
-07
12,5
Bokslut
-08
12,89
24
Budget
-09
12,1
Budget
-10
19
EP
-11
19
EP
-12
19
Bostadssekreterare:
Anneli Blomström
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Bostadsfrågor
VERKSAMHETSIDÉ
Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på
sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja
reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka
användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med
bostadsförhållandenas utveckling i staden.
Bostadssekreteraren avgår med pension sommaren 2010.
EFFEKT
Målsättning
Bostädernas tillgång och efterfråga i balans gnom att göra
hyreshusen attraktiva
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Minskat antal tomma
hyreslägenheter och fler
långvariga hyresgäster
2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet
Målsättning
Höjning av hyresboendets
status. Invånarnas deltagande i
hyresgästsdemokration
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Ökad trivsel
4 Förbättrad regional konkurrenskraft
Målsättning
Attraktiva hyreshus. Alla
bostadsområden likvärdiga
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Större satsning av ägarna i
hyreshusens underhåll
25
12 Balanserad ekonomi
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Bibehållande av egendomens
värde. I gott skick varande
och trivsamma
hyresbostäder
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Minskat antal bostadslösa
Kontinuerligt underhåll av
statens eget bostadsbestånd
Målsättning
Åt varje invånare i staden en
skälig bostad. Anskaffning av
bostäder åt svårplacerade
bostadssökande
NYCKELTAL
Prestationer
Ledigblivna bostäder
Tomma lägenheter
Bostadssökande
" under 25-åringar
" pensionärer
Bostadsbytare
Bristfälligt boende
och bostadslösa
Årsverken
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
Bokslut
-06
Bokslut
-07
328
62
462
95
96
65
17
270
15
400
80
78
68
10
352
85
402
64
82
48
17
330
100
380
100
95
55
15
300
100
307
100
75
55
20
295
90
300
100
70
50
22
290
95
300
95
70
50
22
1,6
1,6
1,6
1,6
1,6
1,6
1,6
26
Utvecklingsdirektör: Håkan Sundqvist
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Utveckling, anskaffning och kollektivtrafik
VERKSAMHETSIDÉ
Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens
organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten:
VERKSAMHETSMÅL
Trafik
Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik
i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare
så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna.
Matartrafiken till Kronoby fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att
främja företagslivets intressen.
Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med länsstyrelsen.
Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiskaoch övriga aktuella frågor som gäller trafik och logistik som helhet.
Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande,
mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstads
del.
Anskaffningar
Enheten fungerar enligt stadsstyrelsens beslut som stadens anskaffningsenhet.
Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter med anskaffningar genom sakkunskap och
yrkeskunskap. Genom rationella rationaliseringar och förändringar i anskaffningsstrukturen
strävar avdelningen till att nedbringa driftskostnaderna för anskaffningar.
Projekthantering
Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören.
Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta.
Externt imageskapande
Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra
sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda.
Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i
sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i
andra former av samarbete.
Att bevaka olika projekt och kampanjer för stadens fördel.
Extern information
Om nödvändiga resurser beviljas kan genom utnyttjande av infopunkten, När-TV och andra
interna och externa informationsmöjligheter för kommunmedlemmarnas informationsnivå
höjas vilket underlättar och stimulerar kommunmedlemmarnas deltagande i de gemensamma angelägenheterna.
27
Förvaltningsutveckling
Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera förvaltningen och de administrativa verktygen.
Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att
förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig.
Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar
kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en
större andel av den totalekonomiska kakan.
Utbildning av personal och förtroendevalda
Personalen skall få fortbildning minst en gång i året. Så långt som möjligt sker utbildningen i
Jakobstad. De kunskaper som finns i förvaltningen skall utnyttjas så att den förs vidare där
det är motiverat.
Specialutbildning sker inom ramen för olika förvaltningsenheters egen kvot.
Målet är att genom en effektiv utbildning i samråd med övriga enheter, framförallt
personalbyrån men också med regionens övriga kommuner, utveckla personalens
yrkeskunskap, arbetsförmåga och arbetsmotivation. På så sätt förbättras de anställdas
beredskap att höja servicekvalitén och de anställda sporras att utveckla sitt eget och
arbetsgemenskapens arbete. Den imagehöjande effekten är avsevärd.
En del av verksamheten ägnas åt intensifering av anskaffningsverksamhet, i synnerhet i
enlighet med den pågående Social- och hälsovårdsverksamheten.
EFFEKT
Målsättning
Deltagande i stadens projekt.
Enligt direktiv.
Kompetenshöjning för personal
och förtroendevalda.
Enligt plan.
Kollektivtrafik
Anskaffningar
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
40% / 50% / 60%
60% / 80% / 95%
Matartrafik till samtliga tågoch flygförbindelser från
Bennäs och Kronoby
37 000 passagerare med
VIP-linjen 2010.
Att fungera som stadens
anskaffningsenhet.
28
FÖRNYELSE
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2 dagar/3 dagar/5 dagar
Kompetens- och övrig skolning
för personalen
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2 dagar / 3 dagar / 5 dagar
Utbildad och kunnig personal.
Forbildningsdagar/pers/år
NYCKELTAL
Prestationer
Kollektiv trafik
Antal passagerare
Kompetensutveckling
Antal seminarier
Årsverken
Bokslut
-06
42000
Bokslut
-07
43000
Bokslut
-08
45000
Budget
-09
46000
Budget
-10
47000
11
16
0
10
4
3
3
3
3
3
EP
-11
EP
-12
Motiveringar
Vi strävar till att anskaffningarna skall uppfylla direktiven för hållbar utveckling.
Turistchef:
Tiina Pelkonen
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Turistbyrån
VERKSAMHETSIDÉ
Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten,
ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet
med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal
information, dvs. för infopunktens verksamhet.
29
Turistbyrån
- fungerar som turistinformationspunkt
- ansvarar för kommunikationen om och marknadsföringen av turism inom staden
- idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen
- effektiverar och utvecklar samarbetet med medlemskommunerna i 7 Broars Skärgård rf och
turistföretagen
-främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med
stadens turistföretag
- deltar i olika försäljningstillfällen, mässor osv.
Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2009 till tillfälliga verksamhetsutrymmen i
biblioteksbyggnaden. Det är svårt att ordna verksamheten på ändamålsenligt sätt, då den är
utspridd på fyra våningar. Sedan en informationssekreterare gått i pension sommaren 2009
har avdelningen tre personer med ordinarie anställning.
EFFEKT
Målsättning
Personal i ordinarie
arbetsförhållande
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Turistbyrån och infopunkten
4/5/6
Antalet betjänade kunder
nuvarande antal/5 %
ökning/10 % ökning
Förbättrande av servicenivån
och tillgången på service
Personalstyrka 4 pers. och
nuvarande
öppethållningstider på
turistbyrån och
infopunkten/personalstyrkan
ökas med 1 och
öppethållningstiderna med 3
h i veckan/personalstyrkan
ökas med 2 och
öppethållningstiderna med 5
h i veckan
30
FÖRNYELSE
Målsättning
Yrkesmässig och annan
fortbildning för personalen
utbildningsdagar/arbetstagare/
år
Mätning av personalens kvalitet
och arbetstillfredsställelse
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2 dgr/3dgr/5dgr
1 gång om året/2 ggr om
året/4 ggr om året
Målsättning
Utvecklingssamtal med
personalen
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
1 gång om året/2 ggr om
Målsättning
Utbildad och kunnig personal
år
Tillräcklig personalstyrka
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2 dgr/3dgr/5dgr
4+2 säsongarbetare/5+2
säsongarbetare/6+2
säsongarbetare
13 Lyckad personalrekrytering
Målsättning
arbetsförhållande
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
4/5/6
31
NYCKELTAL
Prestationer
Kundbesök
Förmedlade guidade
rundturer i Jakobstad
Deltagande i
marknadsförings- och
försäljningsevenemng
Årsverken
Turistchef.:
Bokslut
-06
5439
75
Bokslut
-07
5827
75
Bokslut
-08
5985
78
Budget
-09
6800
95
Budget
-10
6800
95
EP
-11
7000
100
EP
-12
7000
100
57
54
56
60
60
65
70
2,6
2,6
2,6
2,6
2,6
2,6
2,6
Tiina Pelkonen
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Infopunkten
VERKSAMHETSIDÉ
Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten,
ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet
med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal
information, dvs. för infopunktens verksamhet.
Infopunkten:
- fungerar som kommunal informationspunkt
- ger handledning i ärenden som berör stadens förvaltning och underlättar på så sätt arbetet
för stadens övriga förvaltningsenheter
- sköter informationen till nyinflyttade i staden
- förbättrar stadsbornas kännedom om sin stad bl.a. genom stadsinfosändningarna
- deltar i olika informations- och marknadsföringstillfällen, mässor osv.
Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2009 till tillfälliga verksamhetsutrymmen i
biblioteksbyggnaden. Det är svårt att ordna verksamheten på ändamålsenligt sätt, då den är
utspridd på fyra våningar. Sedan en informationssekreterare gått i pension sommaren 2009
har avdelningen tre personer med ordinarie anställning.
32
EFFEKT
Målsättning
arbetsförhållande
Antalet betjänade kunder
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
4/5/6
nuvarande antal/5 %
ökning/10 % ökning
Målsättning
Kontakt med nyinflyttade
jakobstadsbor, brev åt de
nyinflyttade
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
50 %/75%100%
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2 dgr/3dgr/5dgr
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
en gång om året/2 ggr om
FÖRNYELSE
Målsättning
Yrkesmässig och annan
fortbildning för personalen
fortbildningsdagar/arbetstagare
/år
Målsättning
personalen
33
Målsättning
Utbildad och kunnig personal
år
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2 dgr/3dgr/5dgr
4+2 säsongarbetare/5+2
säsongarbetare/6+2
säsongarbetare
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
4/5/6
arbetsförhållande
NYCKELTAL
Prestationer
Kundbesök
Stadsinfosändningar
Årsverken
Bokslut
-06
7461
4
1,6
Bokslut
-07
3951
30
1,6
Bokslut
-08
3171
27
2
34
Budget
-09
2750
30
2
Budget
-10
2750
30
2
EP
-11
3000
30
2
EP
-12
3000
30
2
CENTRALVALNÄMNDEN
Under 2010 förrättas inga val.
35
REVISIONSNÄMNDEN
Ordförande:
Bengt Ekman
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Revision
VERKSAMHETSIDÉ
Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden
bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och
ekonomin som fullmäktige satt upp.
Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden
bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande
ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet.
Målsättning
Nämnden sammanträder
nödvändigt antal gånger
Nämnden besöker
förvaltningsenheter och
bekantar sig med deras
verksamheter
Förvaltningsenheter presenterar
sina verksamheter för nämnden
OFR-revisorn avger rapporter
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
6/8/10 möten per arbetsår
åtminstone 2 enheter
/arbetsår
åtminstone 2 enheter /
arbetsår
minst 5 rapporter / år
Fullmäktige har valt OFR-samfundet Ab Vist Oy att årligen granska förvaltning och
ekonomi under mandatperioden 2009-2012, med OFR Bjarne Norrgrann som ansvarig
revisor.
36
37
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel)
Social och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2010
Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som
köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden
betalar för social- och hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en ökning totalt med 0,925 milj.
euro jämfört med anslagen i den ursprungliga budgeten för år 2009.
Förvaltning
-927.030
Äldreomsorg
-14.649.257
Social omsorg
-8.838.177
Hälso- och sjukvård
-19.764.284
Miljöhälsovård
-328.506
Totalt
-44.507.254
Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter
Övrig vård
-1.438.986
-120.000
Totalt
-46.066.240
Totalt social- och hälsovård (Stadens socialnämnd + MHSO+Pensionsutgiftsutgifts-baserade
pensionspremier+Övrig vård ) nettoutgifter 1000 euro
BU 2009
-45.141
BU 2010
-46.066
Målsättningar för social- och hälsovårdsverket finns under Social- och hälsovårdsnämnden.
38
Vasa sjukvårdsdistrikt
2009
2010
Egen produktion totalt
-6 990 072
-6 713 008
Vård i andra inrättningar
-2 834 481
-3 238 345
-504 547
-684 123
-10 329 100
-10 635 476
Gememsamma
betalningsndelar
Totalt
Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter som hör till Vasa sjukvårdsdistrikt
-11.000
Stadsstyrelsen slog på sitt budgetmöte bl.a. fast följande målsättning:
År 2013 skall stadens åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården ligga på en nivå
som högst motsvarar landets medeltal. Detta skall uppnås genom den strategiprocess som initierats.
39
MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS
RÄDDNINGSVERK
Räddningsdirektör:
Kari Koskela
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Räddningsverksamhet
Brandförebyggande arbete
Rådgivning och upplysning
Ambulanstransporttjänster
Oljebekämpning
VERKSAMHETSIDÉ
Verksamhetsområdet för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk
utgörs av städerna Kannus, Karleby och Jakobstad samt kommunerna Halsua, Kaustby,
Kronoby, Lestijärvi, Larsmo, Perho, Toholampi och Vetil. Räddningsväsendets verksamhetsidé är att ansvara för brand- och personsäkerheten i enlighet med lagstiftningen,
instruktionen och verksamhetsstadgan.
Räddningsväsendet utgör en väsentlig del av bastryggheten i samhället. Till räddningsväsendet hör förebyggande brandskydd samt släcknings- och övriga åtgärder i händelse av
eldsvåda.
Räddningsväsendet omfattar även åtgärder, som föranleds av olyckor, naturfenomen eller
andra därmed jämförbara händelser och som vidtas för att rädda människor, djur eller
egendom, vilka ändamålsenligt kan verkställas av räddningsväsendets myndigheter.
Dessutom kan räddningsverket sörja för ambulanstransportverksamhet på uppdrag av hälsooch sjukvårdsmyndigheterna.
EFFEKT
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Aktionsberedskap
Brandförebyggande arbete
Lagstadgade brandsyner
100%
Rådgivning 3 %
Upplysning 3000 st
Pro Center 500 st
Servicenivåbeslut
Ambulansverksamhet
Vårdnivå + grundnivå
Bokslut
Oljeskydd
Lagstadgad verksamhet
Servicenivåbeslut
Effektiv räddningsverksamhet
40
Servicenivåbeslut
NYCKELTAL
Prestationer
Räddningsväsendet
Sjuktransporter
Brandsyner, reg. (st)
Brandkårens interna
utbildning (h)
Utbildning på ProCenter (st)
Informationsverksamh
et (st)
Årsverken
Bokslut
-06
506
3076
774
1798
Bokslut
-07
459
3194
789
1464
Bokslut
-08
418
3374
671
1482
Budget
-09
400
3000
600
1500
Budget
-10
450
3600
600
1500
EP
-11
450
3800
600
1500
EP
-12
450
3800
600
1500
632
1035
715
700
700
700
700
4760
4457
5468
4000
4000
4000
4000
36+2
36+2
37+2
37+2
38+2
38+2
38+2
Motiveringar
Målsättningar:
Målsättningen för räddningsverkets verksamhet är att med hjälp av en effektiv, välutrustad
och väl utbildad organisation, skapa förutsättningarna för att trygga invånarnas liv och
egendom i Mellersta Österbotten och Jakobstadsområdet. Detta förverkligas å ena sidan
med en aktiv förebyggande verksamhet som inkluderar rådgivning, upplysning,
brandteknisk rådgivning och övervakning, brandinspektionsverksamhet och övervakning
av användning och lagring av farliga ämnen, och å andra sidan genom den operativa
verksamheten, som består av släcknings- och räddningsarbetet, ambulanstransportverksamheten, oljebekämpning, skadebekämpning i efterhand och biståndsverksamhet.
Ekonomi och förvaltning:
Karleby stad sörjer och ansvarar för räddningsverkets ekonomi. Räddningsverket är en
självständig resultatenhet i Karleby stads bokföring. Avtalskommunerna delar på
kostnaderna för förvaltningen, myndighetsverksamheten och kostnaderna för
gemensamma utrymmen i relation till vederbörande kommuns invånarantal.
Ambulanstransportens utgifter och inkomster riktas kommunvist till den brandkår, som
handhar verksamheten. Förvaltningen styr räddningsväsendets kostnader till kommunerna
enligt principen för förorsakande.
41
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN
Miljövårdschef Curt Nyman
Ledande byggnadsinspektör Rolf Nilsson
Miljövårdschef: Curt Nyman
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Miljövård
VERKSAMHETSIDÉ
Verksamhetsidén är att med hjälp av de lagstadgade befogenheter och åligganden, som
tillkommer den kommunala miljövårdsmyndigheten samt med stöd av gedigen sakkunskap
bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar
livsmiljö för stadens invånare.
Verksamhetens tyngdpunkt ligger fortsättningsvis på de i miljöskyddslagen, vattenlagen,
avfallslagen och marktäktslagen stadgade tillstånds- och tillsynsuppgifterna. Miljölagstiftningen förnyas hela tiden men betydande nya uppgifter torde inte komma under de närmaste
åren. Omorganiseringen av statens områdesförvaltning torde inte omedelbart ändra på
arbetsfördelningen mellan statens och kommunernas miljöförvaltning men kan ändå få
återverkningar. Pågående förnyelser av vattenlagen och avfallslagen kan också medföra vissa
förändringar.
Under 2010 planeras att sättas speciell tyngd på miljövårdsmyndighetens tillsynsuppgifter för
att se till att tillståndspliktig verksamhet sker inom ramen för i kraft varande tillstånd.
Tillsynen utvecklas i riktning mot mer dubbelriktad, omedelbar kommunikation mellan
verksamhetsidkare och myndighet.
Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas men
mätning av luften kvalitet fortsätter, arbetet med regionens klimat- och energistrategi
slutförs, stadens miljöbokslut för 2009 görs och utveckas. Miljövårdsbyrån deltar i
arrangerade av energisparveckan och ett informationstillfälle om glesbygdens avloppsvattenhantering. Beslut finns också att miljöskyddsbestämmelser för staden skall uppgöras.
Miljövårdsbyrån torde kunna ta i bruk renoverade arbetsutrymmen i slutet av 2009.
Därigenom stiger även den intena hyran väsentligt.
42
EFFEKT
Målsättning
Tillsynen över de verksamheter,
som hör till den kommunala
miljövårdsmyndighetens
uppgifter utvecklas.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
min -myndigheten reagerar
på klagomål
real - en tillsynsplan görs
och börjar tillämpas
max- tillsynen utvecklas till
kontinuerligt utbyte av
information
5 Positiv image
Målsättning
Relevant information om
stadens miljö finns lätt
tillgänglig och information
sprids aktivt
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
min - nuläge
real - miljövårdsbyråns
hemsidor utvecklas och
pressinfon ordnas vid behov
max - som ovan och
dessutom aktivare
informationsbearbetning
FÖRNYELSE
Målsättning
Uthålligheten och trivseln på
arbetsplatsen förbättras genom
klarare arbetsfördelning och
utveckling av rutiner.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min - förteckningen
personalens arbetsuppgifter
uppdateras
Real - som ovan samt
utveckling av diarieföring
och arkivering av handlingar
Max - som ovan samt
utarbetande av
processcheman för de
vanligaste rutinerna
43
Målsättning
Arbetsrutinerna utvecklas
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min - diarieföring och
arkivering av handlingar
effektiveras
Real - som ovan samt
uppdatering av blanketter
och mallar
Max - som ovan samt
uppgörande av
processcheman för de
vanligaste typerna av
ärenden
Målsättning
Verksamheten drivs inom
godkänd budget.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min- inga överskridningar av
utgifter
Real - optimala kostnader
och resultat
Max - ökade inkomster
NYCKELTAL
Prestationer
Behandlade ärenden
Årsverken
Bokslut
-06
255
2
Bokslut
-07
258
2,5
Bokslut
-08
222
2,3
Budget
-09
280
2,5
Budget
-10
260
2,5
EP
-11
260
2,5
EP
-12
260
2,5
Motiveringar
Åtstramningen av budjeten begränsar i stort sett verksamheten till de arbeten som kan
utföras av miljövårdsbyråns personal. Endast för kalibering och underhåll av instrument i
samband med mätning av luftens kvalitet måste utomstående sakkunniga anlitas. De
föreslagna resurserna torde dock vara tillräckliga för att sköta miljövårdsmyndighetens
omedelbara lagstadgade uppgifter.
44
I miljövårdens driftskostnader för 2010 har gjorts nedskärningar med drygt 9 000 euro
(5,2 % av utgifterna) jämfört med 2009. Detta uppvägs dock av högre lönekostnader och
framför allt av att den interna hyran till följd av renoveringen av miljövårdsbyråns
utrymmen stiger med 14 017 euro utöver den 3,5 % höjning som beaktats i miljö- och
byggnadsnämndens budgetram. En ytterligare nedskärning av miljövårdens budget med
denna summa utöver de inbesparingar som redan gjorts i budgetförslaget för 2010 kan
inte göras utan att minska på personalkostnaderna. Det föreslås därför att miljö- och
byggnadsnämndens budgetram höjs med 14 000 euro, m.a.o. den summa som
miljövårdsbyråns interna hyra stiger utöver den normala förhöjningen.
Ledande byggnadsinspektör:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Rolf Nilsson
Byggnadstillsynsbyrån
VERKSAMHETSIDÉ
Verksamhetsidé är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via
lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam
miljö för boende och arbetande i staden.
Under år 2009 har flera stora byggprojekt startat t.ex. Campus och Statens ämbetshus. Därför
har byggandet under året varit relativt livligt trots att storindustrins investeringar saknats.
Under året har ett bostadsvåningshus beviljats bygglov. Början på år 2010 kan bli en lugnare
byggnadsperiod men förhoppningsvis kommer industrins behov av investeringar igång mot
slutet av året.
EFFEKT
Målsättning
Andel nöjda kunder /
Kundenkät
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
50 % / 70 % / 90 %
45
11 Smidig beslutsprocess
Målsättning
Behandlingstider av tillstånd i
medeltal
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
3 mån / 2 mån / 1,5 mån
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
35 % / 45 % / 90 %
Målsättning
Kundernas andel i kostnaderna
under en period av 5 år
NYCKELTAL
Prestationer
BEVILJADE
bygglov (nämnd +
byggn.inspektör)
byggn.insp.tillst. +
övr. beslut
anm. ärenden
färdigställda bostäder
syneförrättningar
Årsverken
Bokslut
-06
290
Bokslut
-07
278
Bokslut
-08
213
Budget
-09
250
Budget
-10
250
440
495
433
500
7
84
873
6
8
65
796
6,82
1
83
785
6,48
10
65
650
5
46
EP
-11
EP
-12
250
250
450
450
450
5
65
650
5
5
65
650
5
5
65
650
5
DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Tf. verkschef Jan Levander
Utbildningsverket
Grundutbildning
Dagvård
Kosthåll
II-stadiets utbildning
Vuxenutbildning
Ungdomsverksamhet
Tf. verkschef:
Jan Levander
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Förvaltning
VERKSAMHETSIDÉ
Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och
utbildning.
Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel
och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i
fostringsfrågor.
Dagvårds- och utbildningsverkets verksamhet har vidareutvecklats efter sammanslagningen.
En gemensam ledningsgrupp har gett hela sektorn en samhörighetskänsla och ökat insikten
om de olika förvaltningsgrenarnas verksamhet och behov. Dagvårds- och utbildningsverkets
personal har arbetsplatsmöten en gång i månaden. För att ytterligare kunna effektivera
verksamheten borde all personal koncentreras till ett gemensamt kansli.
47
FÖRNYELSE
Målsättning
Utvecklingssamtal med varje
arbetstagare
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
90% - 95% - 100%
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
80% - 90% - 95%.
Målsättning
Personalen trivs med sitt
arbete.
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Administrationen
effektiveras genom närmare
samarbete
En fungerande administration
inom dagvårds- och
utbildningsverket.
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
8,8
Årsverken
Tf. Verkschef:
Bokslut
-07
8,8
Bokslut
-08
9
Budget
-09
9
Budget
-10
10,5
EP
-11
9,5
EP
-12
9,5
Jan Levander
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande
utbildning, gymnasieundervisning
VERKSAMHETSIDÉ
Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar
principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande
individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta
studier i en snabbt föränderlig värld.
48
Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i
verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder
individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället.
Förskoleundervisning
All förskoleundervisning, förutom på Ruusulehto skolas elevupptagningsområde, ordnas
fr.o.m. 1.8.2008 på skolorna. Dagvården för förskoleeleverna ordnas på samma plats som
förskoleundervisningen. I förskoleundervisningen deltar läsåret 2009-2010 216 elever.
Skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet
Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till
specialundervisningen. I Jakobstad är verksamheten ordnad på så sätt att utildningsväsendet
självt ordnar morgonverksamheten. Eftermiddagsverksamheten ordnas förutom i egna
grupper i huvudsak av församlingen 7 grupper och Folkhälsan 1 grupp. Dessa erhåller stöd
för verksamheten.
Morgon- och eftermiddagsverksamhet har ordnats åt alla som behöver. Läsåret 2009-2010
deltar 214 barn i verksamheten.
Grundläggande utbildning:
Den förberedande undervisningen för invandrare har ökat markant. De flesta av barnen är
asylsökande och får sin undervisning på finska i Itälä o Etelänummi skolor. I dagens läge
undervisas 45 barn på finska och 5 barn på svenska i Lagmans skola.
Under hösten har Kyrkostrands skola blivit utdömd av hälsovårdsmyndigheterna. Skolan är
så hälsovådlig att den troligtvis stängs under vårterminen 2010. Byggnads- och
planeringskommittén har fortsatt sitt arbete och planerat en ny skola bestående av
volymelement. Den ersättande byggnaden förverkligas år 2010 under förutsättning att
statlig delfinansiering, exempelvis i form av stimulansfinansiering, beviljas. Den pedagogiska
synergin mellan Jungmans- och Kyrkostrands skolor får inte äventyras och staden skall hitta
lösningar som tryggar deras fortsatta samexistens.
Under år 2008 har har vi inlett ett utvecklingsarbete, KELPO-projektet, i samråd med
utbildningsstyrelsen
och
undervisningsministeriet.
Avsikten
är
att
effektiviera
specialundervisningen och arbetsmetoderna inom den. Projektet koordineras av en styrgupp
och en projektkoordinator har anställts. Pilotskolor de tre första åren är 5 skolor (Lagmans,
Itälä, Länsinummi, Etelänummi och Oxhamns skolor). De erfarenheter som fås under
försökstiden kommer att utnyttjas inom hela den grundläggande utbildningen och
förskolorna.Projektet har fått tilläggsfinansiering 2009-2010. Projektet står delvis som grund
för de förändringar i lagstiftningen gällande specialundervisningen som träder ikraft år
2010.
Hela den grundläggande utbildningen deltar även i utvecklingen av skolornas
klubbverksamhet. Utbildningstyrelsen stöder utvecklingen med projektfinansiering.
Målsättningen med utvecklingsarbetet på lång sikt är att varje elev bereds möjlighet att delta
i klubbverksamhet en gång per vecka under hela den grundläggande utbildningen. projektet
har fått fortsatt finansiering för läsåret 2009-2010.
Staden deltar även i ett projekt för att utveckla romska barns grundläggande utbildning.
Projektet finansieras genom ett special statsunderstöd av utbildningsstyrelsen.
49
Staden har även gått med i ett projekt för att utveckla elevvården. Projektet strävar bl.a. till
att utveckla och etablera en servicestruktur för elevvården samt nätverk (strategiarbete).
Projektet har erhållit special statsunderstöd av utbildningsstyrelsen.
Det finskspråkiga utbildningsväsendet samt Språkbadsskolan deltar i TOKI-projektet, ett
utvecklingsprojekt gällande det andra inhemska språket.
Det svenskspråkiga utbildningsväsendet deltar i det regionala matematikprojektet
Diagonalen. Diagonalen har fått en fortsättning under hösten 2009. En ny
projektkoordinator har anställts i samarbete med regionens kommuner. Projektet strävar till
att konkretisera matematikundervisning och öka användningen av laborativt material.
Arbetsgrupper har blivit tillsatta för att se över språkundervisningen i stadens grundskolor.
En arbetsgrupp utreder även möjligheterna att ta in fler elever till språkbadet.
Staden har även erhållit stöd för stödjande av romska barns grundläggande utbildning.
Staden har även gått med i ett projekt för att utveckla elevvården. Projektet strävar bl.a. till
att utveckla och etablera en servicestruktur för elevvården samt nätverk (strategiarbete).
Gymnasieutbildningen
Pietarsaaren lukio verkar ännu i Pursisalmi skolfastighet. Placeringen är tillfällig till dess en
slutlig lösning nås på utrymmesfrågan. Målet är att sammanslå det finska högstadiet och
lukio till en enhet. Förverkligandet påbörjas förutsatt att statlig delfinansiering beviljas.
Både Pietarsaaren lukio och Jakobstads gymnasium utvecklar nätstudier. Jakobstads
gymnasium deltar tillsammans med fem övriga gymnasier i projektet Team Nord, en del av
projektet går ut på att utveckla nätstudier. Hösten 2009 har tilläggsfinansiering beviljats.
Även forskning kommer att ingå i projektet.
EFFEKT
Målsättning
Eleverna fortsätter till andra
stadiets utbildning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
95% - 98% - 100%
Elever överförda till
specialundervisning
Jämförelse med landets
medeltal
Utvecklande av nätstudier i
gymnasiet
Antalet nätkurser som bjuds
ut
Behöriga lärare
90% - 95% - 100%
Målsättning
Skolfastigheterna är i gott skick
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Årliga
konditionsgranskningar och
reparationer i samråd med
tekniska verket
50
FÖRNYELSE
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
90% - 95% - 100%
personalen
Målsättning
Ökad delaktighet i
budgetprocessen
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
En kritisk granskning av
processen på olika nivåer
inom förvaltningen
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Kostnaderna per elev nära
enhetspriset.
Målsättning
Kostnaderna per elev nära
enhetspriset.
NYCKELTAL
Prestationer
Elever inom
förskolundervisningen
- svenskspråkiga
- finskspråkiga
Elever inom den
grundläggande
utbildningen
- svenskspråkiga
- finskspråkiga
Morgon- och
eftermiddagsverksamhet
- svenskspråkiga
- finskspråkiga
Gymnasieutbildning
- Jakobstads
gymnasium
- Pietarsaaren lukio
Årsverken
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
140
93
130
94
138
88
142
79
140
72
1368
966
1360
949
1339
923
1317
897
1293
849
130
59
129
59
134
68
143
68
140
61
279
152
285
310
152
290
323
149
303
330
150
301
330
153
299
51
EP
-11
EP
-12
Dagvårdschef:
Tom Enbacka
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Dagvård
VERKSAMHETSIDÉ
Vi producerar kostnadseffektiva dagvårdstjänster av hög kvalitet för stadens barnfamiljer.
Våra tjänster är attraktiva och ger alternativ utgående från familjernas och barnens behov.
Antalet barn i dagvården har minskat en aning. Minskningen syns framförallt inom
familjedagvården. Daghemmen har samma antal barn som föregående år.
Hemvårdsstödet har blivit allt svårare att prognosticera och väntas öka med ca 13 %
Vestersundsby daghem har tagits ibruk och Bambi daghem stängts.
Satsningen på personalskolning fortsätter.
Ett system med elektroniska ansökningsblanketter tas i bruk.
En sammanslagning av dagvårdens och utbildningens administration planeras under 2010.
EFFEKT
5 Positiv image
Målsättning
Antalet positiva responser i
media
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
10 - 20 - 30
Målsättning
En fungerande administration
inom dagvårds- och
utbildningsverket
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Administrationen
effektiveras genom närmare
samarbete
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
20% - 30% - 40%
Målsättning
Andelen elektroniskt mottagna
ansökningsblanketter
52
Målsättning
Antalet tidsbundna arbetsavtal
minskas med
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
5 st - 9 st -12 st
NYCKELTAL
Prestationer
Vårddagar, daghem
vårddagar, familjedgv
Ntopris/heldag, dgh
Ntopris/hedag, fdgv
0-6 åringar 31.12.
0-6 åringar i dagv %
- i hela landet %
Barn/heldag 31.12
daghem
Barn/heldag 31.12
familjedagvård
Barn/heldag 31.12
gruppfamiljedaghem
Årsverken
Bokslut
-06
94 500
27 000
51,25
45,52
1474
50,1
Bokslut
-08
97 300
27 100
55,13
55,53
1507
50,8
Budget
-09
98 000
30 000
53,00
53,00
1505
52
570
Bokslut
-07
93 900
29 100
52,55
46,79
1506
51,7
52
597
604
600
131
127
112
96
39
54
49
49
200
192
190
181
Budget
-10
98 000
25 000
52,00
52,00
1510
51
EP
-11
98 500
24 000
51,00
52,00
1515
51
EP
-12
99 000
23 000
51,00
52,00
1520
52
180
179
178
Motiveringar
Dagvården är en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att
barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård.
Detta uppnås genom
- att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god
start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet
- att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer angående dagvårdsplatsens läge, beskaffenhet m.m.
- att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och -material för att uppleva trivsel i
arbetet och erhålla motiverande utmaningar.
53
Kosthållschef :
Lisa Kniivilä
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Kosthållsenheten
VERKSAMHETSIDÉ
Vi tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider till ett kostnadseffektivt pris,
med fokus på nöjda kunder, kompetens och ekonomi. En god hushållning är förutsättning för
vår verksamhet. Våra kunder är barn i dagvården och skolelever samt daghemmen och
skolornas personal.
Från och med 1.1. 2009 har kosthållet fungerat som en självständig, nettobudgeterad enhet.
År 2009 startades ett utvecklingsarbete, "köksstrategi", vars uppgift var att kartlägga
kapaciteten i stadens samtliga kök. Målsättningen var att minska antalet tillredningskök.
Arbetsgruppen kom fram till en lösning på10 st tillredningskök, istället för 13 st. (Nu 2009: 7
st tillredningskök i skolor, 4 st i daghem samt Björkbacka och Malmska).
Kosthållet tillsammans med representanter från tekniska verket fick i uppdrag av
stadsdirektören att ytterligare minska antalet tillredningskök från de föreslagna 10 st. Ett nytt
mål är 5 st tillredningskök. Utvecklingsarbetet fortgår, och man anlitar Efeko som utomstående konsult i arbetet.
Det är via produktifiering av våra måltider samt kostnadsberäkning som vi når fram till en
effektivare verksamhet (beställare - producent -modell). Måltidsservicen skall produktifieras
för att kunna prissätta våra måltider till en real nivå.
Under år 2010 kommer kosthållet att utökas med Björkbackas och Malmskas kök.
EFFEKT
Målsättning
Egenkontroll fortsätter för att
höja kvalitet på maten, speciellt
i serviceköken
Minska anv. färdigmat, istället
själv tillreda alla maträtter (nu
ca 70 % tillredd från grunden)
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
godkända utlåtande från
hälsoinspektionen, MHSO
70 % - 80 % -90 %
54
3 Aktiv näringspolitik
Målsättning
Ökad användning av
närproducerat/säsongprod./
per 7-veckors matsedel
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
3 ggr-5ggr-7ggr
FÖRNYELSE
Målsättning
Antalet tillredningskök minskas
från nuvarande 13.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
12 - 11-10
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
50 % - 65 % - 80 %
Målsättning
Deltagande i Tyky-verksamhet/
%-andel av personalen.
Sjukfrånvaro minskas
kalenderdagar/anställd
8 dgr -10 - 12 dgr
10 Effektiv och ändamånsenlig organisation
Målsättning
Servicen skall produktifieras
inom 2010/ månader i anspr.
Via fortbildning av personalen
når vi en mer effektiv och
ändamålsenlig organisation
Fortbildn.dgr / pers
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2 mån - 4 mån - 6 mån
2 dgr - 3dgr -4 dgr
Skall följa dimensioneringen
Målsättning
Portionspriset är 2,86 (löner,
råvaror+transport)
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2,86 / 2,76 / 2,56
55
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Totala portionsantalet
Portionspris
Årsverken
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
747 700
784 400
2,86
719 000
2,74
41,2
40,2
EP
-11
EP
-12
Motiveringar
Portionsantalet stiger från ca 771 550 lunchportioner/år till ca 890 000/år i och med att
Björkbacka och Malmska köken tillkommer.
Årsverken totalt idag 41,2 med skol- och daghemsköken. Malmska köket 23,2 och
Björkbacka köket 5,0.
Rektor:
Bo-Anders Sandström
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Jakobstadsnejdens musikinstitut
VERKSAMHETSIDÉ
Musikinstitutets grundutbildning skall:
- ge grundutbildning i musik till barn och unga i nejden
- ge färdighet för yrkesinriktade studier
- ordna verksamhet som berikar stadens och medlemskommunernas kulturliv
- samarbeta med daghem, grundskolor samt med stadens och medlemskommunernas övriga
kulturinstitutioner
- upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturinstitutioner.
Musikutbildningen är pga byggandet av campuset utlokaliserat på följande ställen:
Rosenlunds prästgård (Rosenlund 1), Lassfolk (Storgatan 7), gamla BB (Södermalmsgatan 1),
Johansson (Storgatan 5) och Betania (Alholmsgatan 7). Enligt preliminära planer flyttar den
klassiska avdelningen in i de nya utrymmena våren 2011 medan rytmen flyttar in hösten
2011. Utlokaliseringen ställer stora krav på att informationen når ut till alla lärare och att det
ordnas regelbundet lärarmöten där problem men också gemensamma projekt och visioner
diskuteras. Rytmmusiken fortsätter att växa och borde beaktas vid tillsättande av tjänster.
56
EFFEKT
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Nöjda elever, bra kvalitet på
utbildningen samt fortsatta
satsningar på ensemblespel
Målsättning
Mångsidiga,
gränsöverskridande konserter
som berikar kulturlivet i
Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby
och Larsmo
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Ca. 50 konserter varav minst
10 utlokaliseras till
medlemskommunerna
Målsättning
Motiverade, kunniga och
kreativa lärare skapar ett
attraktivt musikinstitut
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Personalskolning och
gemensamma
trivselprogram.
Nyanställningar speciellt på
rytmsidan
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Fortsatt strävan att utveckla
samarbetet mellan de olika
utbildningarna samt
utvecklande av en aktiv
lärarkår
FÖRNYELSE
Målsättning
Systemet med Musikchef för
hela Musikhuset som också
drar ledningruppsmöten
fortsätter och har fungerat fint.
Musikinstutet leds av en
ordinarie rektor
57
Målsättning
Personalskolning och
fortbildning samt gemensamma
rekreationtillfällen
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Regelbundna personaldagar
med föreläsningar och
diskussioner om
personalsamverkan, social
och emotionell kompetens
Målsättning
Arbetet med att utöka
nätanvändningen fortsätter och
har ytterligare aktualiserats pga
utlokaliseringen. Utvecklande
av Musikhusets synlighet via
webben
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Information,
föredragningslistor och
protokoll mailas till lärarna.
Alternativa sätt att nå ut till
folk via webben ska öka vår
synlighet.
Målsättning
Lärarmöten. Föräldraträffar och
utvecklingssamtal
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Lärarmöten en gång per
månad. Utvecklingssamtal
lärare/elev, rektor/lärare en
gång/termin. Information
per post och via nätet
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Att få personalen att komma
med ideer, ta initiativ och
förnya undervisning.
Målsättning
Lärarna och
instrumentkollegierna kommer
med initiativ och ideer till
lärarmöten och rektor, som tar
upp ämnena med Musikhusets
ledningsgrupp. I större frågor
går ärendena vidare till
direktionen
58
Målsättning
Totalantalet timmar får ej
överskrida 390 h/vecka.
Terminsavgifterna höjs måttligt
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Att hålla budgeten trots
svårigheter med att förutse
kostnaderna pga
utlokaliseringen.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Lediganslå rektorstjänsten
och tillsätta de lediga/fria
tjänster som finns.
Målsättning
Fortsatt aktiv personalpolitik
där lärare som passar in i vår
helhet söks
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
Budget
-09
Timmar/år.
Elever/år.
Musiklekskola &
förberedande
Totalt (med
ensembler)
Årsverken
13578
347
117
13250
360
146
13413
348
129
13404
350
101
468
506
556
516
16,4
18,75
20,16
19,98
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
Motiveringar
Nätbaserad information och undervisning ställer nya krav på pedagogerna, utrustningen och
utrymmena. Musikhuset och Jakobstadsnejdens musikinstitut står inför en helt ny era när det
planerade campuset står färdigt. Nya utrymmen kommer att skapas enligt dagens krav,
lärarrekrytering och investeringar görs utgående från den tid och den verklighet vi idag lever
i. Allt detta ställer stora krav på ledningen för Musikhuset men också på stadens och nejdens
beslutsfattare, eftersom förverkligandet av investeringar och visioner också kostar.
Vi har nu en unik möjliget att bygga en plattform där morgondagens stjärnor och goda
musikkonsumenter föds. En satsning som utan tvivel kommer att ge god avkastning.
59
Rektor:
Marie-Louise Björndahl
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Jakobstads svenska arbetarinstitut
VERKSAMHETSIDÉ
Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas
allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en
meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som
omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och
smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap,
samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom
motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa.
Institutet har verksamhet också i Larsmo.
Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria
bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner.
Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu
en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en
kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ
som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott
utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till
lektionsantal bör bibehållas.
Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Textillärarbefattningen hålls
tills vidare obesatt eftersom ämnets popularitet minskat. Språkläraren är överförd till andra
uppgifter inom staden och också denna befattning hålls tills vidare obesatt. Undervisningen i
både textilämnen och språk sköts med timlärare, men den ämnesmässiga utvecklingen lider.
Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor,
kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats.
Åbo Akademi har inte anställt något högskoleombud i regionen sedan det tidigare
arbetsavtalet gick ut i hösten 2008. Detta har lett till att Norra Ligans institut helt och hållet
har tvingats upphöra med den akademiska kursverksamheten. Högskoleombudet har skött
om planering och praktiska arrangemang gällande Norra Ligans öppna universitetskurser.
Norra Ligans institut (Jakobstad inkl. Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby, Karleby) hade
det näststörsta och mest specialiserade utbudet av öppen universitetsverksamhet i
svenskfinland. En liten mängd kurser erbjuds fortsättningsvis i Jakobstad i regi av Vasa
sommaruniversitets filial i Jakobstad (vilken administreras av rektor).
Fr.o.m. hösten 2009 har kursavgifterna höjts en aning.
60
EFFEKT
Målsättning
Nöjda kursdeltagare
Att kunna betjäna 5.000
kursdeltagare
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
ganska bra/mycket
bra/utmärkt
4.500/5.000/5.200
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2/4/6 ggr i året
4/6/8 ggr i året
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
1 årlig rekreationsdag
Institutet deltar i stadens
utvärdering vartannat år
1/2/3 tillfällen per person
per år
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
7.500/8.000/8.200
5 Positiv image
Målsättning
Synlighet i media
Publika evenemang
FÖRNYELSE
Målsättning
Personalen trivs i sitt arbete
Kartläggning av arbetsklimatet
Personalen deltar i fortbildning
Målsättning
Att inom ramen för budgeten
kunna genomföra 8.000
lektioner
61
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
Lektionsantal
Deltagarantal, brutto
Deltagarantal, netto
Deltagare/invånare i %
(inkl. Larsmo)
Deltagare/invånare i %
(endast
svenskspråkiga i
Jakobstad)
Totala utgifter, €
Totala inkomster, €
Netto, €
Statsandel
Årsverken
8.928
5.219
3.056
8.479
5.657
2.879
36,6
8.693
5.885
3.043
37,5
51,96
53,19
8.000
5.000
2.500
25/28/
30
40/43/
45
8.000
5.000
2.500
25/28/
30
40/43/
45
8.000
5.000
2.500
25/28/
30
40/43/
45
8.000
5.000
2.500
25/28/
30
40/43/
45
-531.874
125.196
-406.678
341.372
-506.426
116.567
-389.859
348.029
-591.433
116.667
-474.766
370.005
-572.000
104.000
-468.000
371.623
-565.066 -580.000 -600.000
104.000 104.000 104.000
-461.066 -476.000 -496.000
3 (15)
4 (15)
4 (15)
2 (15)
4 (15)
Rektor:
4 (15)
4 (15)
Jaana Vainionpää-Tahvanainen
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut
VERKSAMHETSIDÉ
Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande
vuxenutbildning och som erbjuder möjlighet till frivillig inlärning och utvecklande av
medborgarfärdigheterna enligt principen om livslångt lärande. För att förverkliga det
ovannämnda ordnar institutet utbildning inom bl.a. följande delområden: konst- och
färdighetsämnen, språk, datateknik, huslig ekonomi, dans och motion. Med hjälp av motion
och hälsokunskap strävar vi till att upprätthålla stadsbornas fysiska och psykiska välmående
samt förebygga sjukdomar. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna
i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring
olika teman.
En ändring av finansieringsgrunderna för det fria bildningsarbetet diskuteras alltjämt på
riksnivå. Utvecklingsprogrammet för åren 2009–2012 inför bl.a. en ny finansieringsgrund för
medborgarinstitutens statsandel, nämligen kvalitets- och utvecklingsarbete. Man kommer att
övergå till en utvärdering av kvaliteten år 2010. För närvarande får instituten statsandel på
basis av antalet timmar som hållits, och förhoppningsvis kommer den här
verksamhetsmodellen att ingå också i det nya finansieringssystemet.
62
Möjligheterna att ansöka om olika bidrag har försämrats. Det här innebär att institutet måste
effektivera marknadsföringen av sin yrkesskicklighet gentemot den offentliga sektorn och
aktivare än förr förankra sin verksamhet bland stadsborna. Institutet har alltid fungerat som
en viktig mötesplats för de finskspråkiga och för nyinflyttade stadsbor. I dag spelar institutet
också en viktig roll i processen med att integrera invandrare och asylsökande.
Kursavgifterna har justerats, men inga kännbara förhöjningar har gjorts. Trots den
ekonomiska recessionen antas institutets elevantal förbli åtminstone på samma nivå som år
2009, dvs. undervisningen når ca 30 % av stadens finskspråkiga befolkning. Det försvagade
ekonomiska läget för företag och offentliga samfund kan ha en negativ inverkan på
efterfrågan på säljtjänster.
EFFEKT
Målsättning
Nöjda kursdeltagare
Att kunna betjäna 2.500
kursdeltagare
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
nöjaktig/god/utmärkt
2.400 / 2.500 / 2.600
5 Positiv image
Målsättning
Synlighet i media
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
2/4/6 ggr om året
Offentliga tillställningar
2/4/6 ggr om året
FÖRNYELSE
Målsättning
Utvecklingssamtal
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Med personalen i
huvudsyssla en gång om året
Med timlärarna vid behov
63
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
En utvecklings- och
rekreationsdag för
personalen varje år
.
Kartläggning av arbetsklimatet
Institutet deltar i stadens
utvärdering vartannat år
Personalen deltar i utbildning
för att främja sin
yrkesskicklighet
1/2/3 dagar per person
Målsättning
Regelbundna personalmöten
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
4/5/6 ggr om året
.
Målsättning
Att ordna 5.000
undervisningstimmar inom
ramen för budgeten
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
4.900/5.000/5.100
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
Lektioner
Bruttostuderande
Nettostuderande
Deltagare / den
finskspråkiga
befolkningen, %
Driftsekonomi, €
Verksamhetsutgifter
Inkomster
Netto
Statsandel
Årsverken
5.442
2.492
1.402
29,7
5.128
2.365
1.418
29,5
4.943
2.503
1.410
29,5
5.500
2.600
1.400
23/26/
28
5.000
2.600
1.400
26/28/
30
5.000
2.600
1.400
26/28/
30
5.000
2.600
1.400
26/28/
30
392.295
64.830
327.465
192.967
387.363
71.873
315.490
192.418
424.955
80.538
344.417
207.141
443.553
67.600
375.953
222.439
470.722
73.000
397.722
470.722
73.000
397.722
470.722
73.000
397.722
(5) 14
(5) 14
(5) 14
(5) 14
(5) 14
(5) 14
(5) 14
64
Ungdomssekreterare:
Tiina Höylä-Männistö
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Ungdomsarbete
VERKSAMHETSIDÉ
Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller
ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet, även i
skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, säkerhet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Meningen är, att verksamheten skall stöda utvecklandet av
ungdomarnas sociala beredskap samt deras självständiga uppväxt.
Ungdomsväsendet och dess ungdomssektion lyder under utbildningsverket och dagvårds- och
utbildningsnämnden. Verksamhetsmiljön är bra. Verksamhetsplatser förutom Tobaksmagasinet utgörs även av stadens högstadier (Etelänummi och Oxhamns). På högstadierna
organiserar ungdomsledarna klubb- och rastverksamhet samt deltar vid behov i skolans egen
verksamhet. Ifall ledarresurserna är tillräckliga, kan klubbverksamhet ordnas även i
lågstadieskolorna. Specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Jopo -projektet. Jopoprojektet i Etelänummi skola och Fix-projektet i Oxhamns skola pågår åtminstone ännu under
våren 2010. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas
elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin tredje
fullmäktigeperiod år 2010. Förvaltningsmässigt underlyder ungdomsfullmäktige ungdomsväsendet, men erhåller sitt verksamhetsanslag av stadsstyrelsen. Internationell fostran
kommer att betonas i ungdomsväsendets verksamhet, eftersom en EVS-praktikant arbetar i
huset till våren 2010.
EFFEKT
Målsättning
Tobaksmagasinet har tillräckligt
med ledd klubbverksamhet för
eleverna i klasserna 1.-9
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
6 klubbar / 9 klubbar / 12
klubbar
65
Målsättning
Uppmuntra och leda ungdomar
till en målinriktad
(hobby)verksamhet
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Lyckade t.ex. Mahis -projekt
1 / 3 / 5 projekt/år
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Frågor som hör till
ungdomsverksamheten
framträder i lokala media 4 /
6 / 10 gånger under året
5 Positiv image
Målsättning
Att göra Tobaksmagasinets och
ungdomsväsendets arbetsfält
och därtill hörande frågor
kända i staden
Utvecklande av samarbetet
mellan skolorna och
ungdomsväsendet
Ungdomsarbetarna besöker
högstadiernas föräldramöten
1/2/3
Sjundeklassisterna i
högstadiet besöker
Tobaksmagasinet 85% / 90%
/ 100%
FÖRNYELSE
Målsättning
Fungerande arbetsplatsmöten
utgör en del av personalens
välmående i arbetet
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Arbetsplatsmöten ordnas 8 /
10 / 12 gånger per år
Målsättning
Ungdomsväsendet satsar på
utvärdering och utveckling av
ungdomsfunktionerna
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Klubbar / övriga funktioner
utvärderas efter att deras
verksamhet startat.
Utvärderingen görs 1 / 2 / 5
gånger per år
66
Målsättning
Ungdomsväsendets ekonomi
balanseras genom anskaffande
av tilläggsresurser via olika
projekt/
projektfinansieringar
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Målsättning att söka
finansiering för 1 / 2 / 3
projekt under året
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
Gruppstorlek/ ledd
klubb/ T
10
pers/
grupp
977
10 pers/
grupp
8 pers/
grupp
10 pers/
grupp
10
10
10
926
736
900
900
900
900
40
60
100
10
10
10
Besökarantal/
mätningsvecka/
T
Antal innehavare av
Tupis-kort
Årsverken
7,8
9,3
8 (+2)
8 (+2)
Motiveringar
Årsverken omfattar vikarier för ungdomsledarna som arbetar med Jopo- och Fix-projekten
under åren 2008-2009 (+ 2). Arbetet fortsätter efter att projektet har tagit slut, så
personalantalet är oförändrat åren 2010-2012.
67
KULTURNÄMNDEN
Verkchef Guy Björklund
Kulturbyrån
Stadsbiblioteket
Stadsmuseet
T.f. kultursekreterare:
Päivi Rosnell
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Allmän kulturverksamhet
VERKSAMHETSIDÉ
Ge stadsborna en möjlighet till en mångsidig kulturservice. Organisera, främja och stöda
kulturverksamheten i Jakobstad enligt lagen om kulturverksamheten i kommunerna. Ordna
möjlighet för invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder
amatörer. Kulturbyrån slår vakt om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden.
Verksamheten sköts tillsvidare med tillfällig personal.
EFFEKT
Målsättning
Erbjuda varierande och
högklassiga
kulturevenemang för
gammal och unga.
Kursverksamhet för barn och
unga.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Kulturevenemang 10
st/20/25
Öka deltagarantalet 50 pers.
/100/200
Barn och unga 2 st/ 8 /15
Fullsatta kurser 10 pers.
/17/25
Utökat kursutbud 2 st/4/6
Nöjda deltagare.
68
Målsättning
Bibehålla kvalitén och nivån
på Runebergsveckan
Utveckla samarbetet med
kulturenheterna inom staden
och i närliggande region.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Fortsätta samarbetet kring
veteranfesten med Pedersöre
kulturbyrå.
Kulturresor 2 st/ 4/6
Målsättning
Öka invånarnas delaktighet i
kulturella evenemang.
Stöda
kulturell verksamhet t.ex.
inom vården. Anordna
kulturprojekt för
vårdinstanser, skolor och
daghem.
Få föreningarna att delta och
hjälpa till med olika
evenemang.
Förbättra
kulturinformationen i staden.
En välbesökt hemsida med
färsk information om
kulturhändelser i staden.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Öka antalet
evenemangsarrangörer
i evenemangskalendern och
övrigt. 60 pers./125/150
Kultur i vården 1 even./2/4
Kultur i skolan 1 even./2/4
Pressinformation månadsvis
1/2/4
Aktivera föreningarna.
5 Positiv image
Målsättning
Marknadsföring och
överskridning av nationell
nyhetströskel (positiv respons)
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
1 gång per år/2/3
69
FÖRNYELSE
Målsättning
Effektivera kundbetjäning via
hemsidan. Biljettförsäljning,
förhandbokning samt
kursanmälan.
Nya produkter inom
konstverksamheten.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
År 2010 framåt
1/2/3 år
Målsättning
Allmänna kulturverksamhetens
ekonomi balanseras genom
anskaffande av tilläggsresurser
via projektfinansieringar.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Projekt 1/2/3 år
NYCKELTAL
Prestationer
Runebergsveckan
deltagarantal
Konstverksamhet
gruppantal
Sagobalett
gruppstorlek
Uthyrning av V.Sund
stuga, antal
Uthyrning av
Utescenen i
Skolparken, antal
Uthyrning av FBK,
gamla hamn, antal
Årsverken
Bokslut
-06
3677
Bokslut
-07
3870
Bokslut
-08
4833
Budget
-09
4556
4
4
4
5
40
28
35
35
29
23
25
52
17
17
33
29
39
30
40
2
2
2
2
70
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
2
2
2
Motiveringar
Kulturbyrån fortsätter under verksamhetsåret 2010 utvecklandet av försäljningskanaler
och marksnadsföring i kulturbranchen samt organiserandet och förmedlandet av kulturoch konstarrangemang för stadens invånare och närregion. Ökning av kostnader i köpta
tjänster kan dock inte ge möjligheter för att utveckla servicenivån. En elektronisk
kulturbidragsansökan kunde underlätta kulturföreningarnas sökprocess.
Allmänna kulturens uppgift är att skapa förutsättningar för kulturaktivarnas verksamhet.
Programutbudet kommer mest att organiseras av kommersiella programbyråer men även
av olika organisationer som får delvis stöd av kulturbyrån. Den tredje sektorns
kulturaktörer har betydande roll i programutbudet.
Kulturbyrån har fått bidrag från Aktion Österbotten för att utveckla och bredda
aktivitetsutbudet för barn och ungdomar med inriktning på konst och kultur. Under tre års
tid undersöks förutsättningar för hur ett samarbete kring en barnkonstskola kunde
byggas upp.
Österbottens förbund fick år 2009 bidrag från Utbildningsministeriet för att utveckla
barnkulturnätverket i Österbotten tillsammans med kommunerna. Projektet är en del av
det nationella Aladdins lampa -projektet som kallas BARK i Österbotten. Kulturbyrån är
med i projketet och i styrgruppen.
Kulturbyrån söker fortsättningsvis projektpartners i regionen för att utveckla kulturen.
Biblioteksdirektör:
Leif Storbjörk
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och
informationstjänster)
VERKSAMHETSIDÉ
Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att
de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och
rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning.
Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är
kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna
biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa.
71
-Den virtuella sidan av biblioteket utvecklas, med kundkontakter över nätet, samarbete i
datanät, webbsidor och portaler. Nya typer av biblioteksmedier, med digitalt material,
databaser, e-böcker, och annat elektroniskt material får allt större betydelse.
-Samtidigt betonar vi den traditionella bokens betydelse och har nu fått draghjälp några år
genom det landsomfattande projektet Boktalko som pågår 2008-2010.
-Självbetjäningsfunktionerna utökas.
-Regionala och/eller landsomfattande licenser behövs för att kunna bruka nödvändiga externa
biblioteksresurser och databaser.
-Nätbaserad referenstjänst med svar direkt genom olika former av interaktiva metoder.
-Nya funktioner i logistiken för regionala lån.
-Fredrikabibliotekens långvariga samverkan kommer på lämpligt sätt att fördjupas ytterligare.
-MARC21, ett nytt internationellt och landsomfattande registerformat för bibliotekskataloger
skall tas ibruk.
-Stadens turistbyrå och infopunkten finns sedan maj 2009 i bibliotekshuset. Lösningen är av
tillfällig natur.
-Ny byggnation i stadskärnan i allmänhet, utbildningsenheterna i campuset i synnerhet.
EFFEKT
Målsättning
Hög andel aktiva låntagare.
Många biblioteksbesök.
Bra utlåning.
Tillräcklig årlig anskaffning.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
45% /50% / 80%
>10/inv.
18/inv.
ca 9.700 ex.
Tillräckligt med personal
(mått:per 1000 inv.)
min: 0,70 - 0,84 /real: 0,85 0,99 / max: >= 1
5 Positiv image
Målsättning
Marknadsföring och PR.
Synlighet på nätet.
Nöjda kunder.
Ett representativt hus mitt i
centrum av staden Jakobstad
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Positiv respons i
nyhetsförmedlingen, även
landsomfattande.
För nyinflyttade ordnas
infotillfällen på biblioteket.
72
FÖRNYELSE
Målsättning
Aktiv, motiverad, välutbildad
och kunnig personal med
yrkesstolthet och flexibelt
tänkesätt som har möjlighet att
medverka vid olika
biblioteksutvecklingsprojekt.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Behövligt antal
utbildningsdagar
per personarbetsår
4/5/6
Det internationella MARC21 formatet skall nu tas ibruk
på de finländska biblioteken.
Det är en stor utmaning och
utbildningsbehovet är stort.
Målsättning
Flera interaktiva serviceformer
och större beredskap för
självbetjäningsrutiner.
Biblioteket skall verka och vara
som en aktiv inpirationskälla
för alla som intresserar sig för
liltteratur och kultur.
Nya modeller för
informationsförmedling tas
ibruk.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Vidareutveckla serviceformer
i Web 2.0 och Bibliotek 2.0 anda
Fråga bibliotekarien och
andra liknande e-tjänster.
Ljudfiler, MP3, digitalisering.
Utlåningsautomaterna i ännu
flitigare använding.
Undersökning av vilka
möjligheter RFID-tekniken
kunde föra med sig.
Det lokala biblioteket - en
synlig del av en skönlitterär
portal inom det nationella
digitala biblioteket KDK.
73
10 Effektiv och ändamånsenlig organisation
Målsättning
Ett slags effektivitets- och
lönsamhetsindex kan uträknas
enligt följande ekvation:
Personalkostnader + Kostnader
för medieanskaffningar /
Fysiska besök + Totalutlåning
Många fysiska besök per
öppettimmar
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Med tvåspråkigheten, urban
miljö och regionala aspekter
beaktade en realistisk nivå
(Statistikjämförelse:
Jakobstad 1.71
Landskap Österbotten 1,53
Län Västra Finland 1,27
Hela landet 1,27 )
Jakobstad omkring 59
medan landet i snitt har 39
Målsättning
För en blygsam del av
kommunens driftskostnader
tillhandahåller stadens
biblioteksväsende en
grundservice som uppfyller
lagens krav på de biblioteksoch informationstjänster som
kommunens skall ordna.
80% av finländarna använder
bibliotekens tjänster.
Användarundersökningar har
visat att folk är nöjda med
bibliotekens tjänster.
Även andra förvaltningsenheter
i staden drar nytta av att kunna
använda bibliotekets service.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Ekonomiska förutsättningar
för att föra
biblioteksutvecklingen
vidare.
Granska och utveckla
bibliotekets processer för att
hålla och behålla effektivitet
och hög standard
Genomföra
användarundersökningar.
74
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
Utlåning
Låntagare under året
Fysiska besök
Besök över nätet
Lån/invånare
Besök (fysiska) /inv.
Årsverken
355307
9467
229485
47551
18,2
11,8
348488
9294
230842
52733
17,9
11,8
347198
9269
211830
57828
17,8
10,8
380000
10800
270000
100000
380000
10800
270000
110000
380000
10800
270000
120000
380000
10800
270000
120000
19,6
19,3
19,8
20
20
19
19
Motiveringar
Miniminivå definierad enligt KP = Kirjastopoliittinen ohjelma ISBN 952-442-202-6 och
Persuspalvelut Länsi-Suomen läänissä 2006 ( Västra Finlands länsstyrelses publikationener
1/2007). Att 80% av finländarna använder bibliotekets service står att läsa t.ex. i
Undervisningsministeriets publikation Kirjasto on arjen luksusta. I övriga fall har använts
statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen.
(http://tilastot.kirjastot.fi).
Samarbetet skola - bibliotek hålls år 2010 på en totalt sett relativt låg nivå p.g.a.
resursbrist.
I den vanliga normala driften beräknas automationen på biblioteket under perioden fram
till 2012 ge möjligheter till effektivering och ny serviceutveckling utifrån det lagstadgade
uppdraget. Det tar dock tid att införa olika typer av självbetjäningsrutiner, i synnerhet i
biblioteksbranschen som varit och är mycket betjänande och ytterst kundvänlig till sin
natur. Tidigast 2011 kan man börja räkna med någon ordentlig volym på
självbetjäningsfunktionerna.
Övrigt
Tvåspråkigheten är satt i system på stadsbiblioteket, och det kostar en hel del i
lagerhållning och "dubbla" anskaffningar när många titlar måste skaffas identiskt lika både
på svenska och på finska. Med hjälp av de tekniska hjälpmedel som finns inom området
kan verksamheten ändå hållas både kundvänlig och förhållandevis kostnadseffektiv.
Verkschef/Museichef: Guy Björklund
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Museiverksamhet
VERKSAMHETSIDÉ
Jakokobstads museum skall på ett mångsidigt sätt kunna berätta om vad som skett i staden
och nejden av stort och smått för stadens invånare och besökare; skapa förståelse och
tolerans mellan stadens invånare och ge dem en sund förankring i samhället.
75
På ett mera konkret plan är museets uppgift att samla, bevara, forska och informera om
stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de museala samlingarna
av föremål och arkivalier. Museet skall också vara sakkunig i antikvariska ärenden inom
museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information
och med utlåtanden.
Museets mål är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det
gäller sjöfart och skeppsbygge i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till specialmuseum för tobakshistoria för hela landet.
Museet skall vara en självklar aktör inom stadens kulturliv, stadsbyggandet, undervisning och
historisk forskning.
I början av 2009 överfördes ansvaret för stadens centralarkiv på museiverksamhete. Någon
arkivföreståndare har inte varit anställd under året 2009, varför skötseln och utvecklingen av
arkivfunktionen har legat nere och endast de mest nödvändiga ärendena har blivit skötta.
En arkivansvarig arkivföreståndare borde så snart som möjligt tillsättas.
Ett eventuellt tillsättandet av en intendent för Nanoq i samarbete med staden och Jakobstads
museum, skulle bredda och förändra museiverksamheten.
EFFEKT
Målsättning
Tillgänglighet till museets
utställningar, evenemang, arkiv
och samlingar.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
real 12 000 besökare
Bibehålla en god nivå av
besökare.
Bibehålla den dagliga
öppethållningen
Fortsatt digitalisering av
museets boksamlngar.
76
Målsättning
Upprätthålla god kontakt med
stadens och regionens invånare
genom informativa
utställningar, guidningar,
föreläsningar, evenemang,
publikationer.
Pedagogisk verksamhet;
barnevenemang
Deltagande i Spotlight, Jul på
Södermalm, Jakobsdagar
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
real: 12 utst i samproduktion
max: 4 st egna producerade
real: 1 800 deltagare
Real: 1 500 deltagare
5 Positiv image
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
real: 1-2
fortbildnings/friluftsdagar
för personalen
Verksamhet utanför museet;
föreläsningar och utställningar,
i skolor och ålderdomshem.
Material för självstudier.
FÖRNYELSE
Målsättning
Fortbildning aoch aktiv TYKYverksamhet
Målsättning
Forsatt koncentration och
utveckling av området och
verksamheten vid Storgatan 2
och 4
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Färdigställa den yttre
renoveringen av Nygårds
verkstad
Fortsatt förnyande av
basutställningarna.
77
9 Förnyande av servicefunktione
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Stadens arkivfunktion,
kartläggning av
dagssituationen, uppgörande av
ny arkivplan
NYCKELTAL
Prestationer
Besökare, enskilda
Besökarantal, grupper
Antal utställningar,
medarrangör
utsällningar, egna
Årsverken
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
10 525
264
17
11 763
295
15
12 073
285
12
12 000
300
16
12 000
300
10
6
8,6
5
8,6
6
8,9
4
8,9
4
8,9
78
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
IDROTTSNÄMNDEN
Idrottsdirektör: Tove Jansson
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Motions- och idrottsverksamhet
VERKSAMHETSIDÉ
Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig
och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen.
1. MOTIONSIDROTT
Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområden på en sådan
nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas
behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästes uppmärksamhet vid
verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse.
2.
HÄLSOBEFRÄMJANDE MOTION
Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av
hälsomotion och främja informationen om hälsobefrämjande idrott.
3.
SPECIALGRUPPERNAS IDROTT
För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att
dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som
lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och
begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas
lätttrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat.
4.
SKOLIDROTT
Skolidrottens behov bör beaktas så att de har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och
idka friluftsliv.
Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig
och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen.
5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT
Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild
uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar
toppresultat på nationell och internationell nivå.
Kontinuerlig utveckling av idrottsanläggningarnas hälso- och konditionsmotionsutbud för
olika åldersgrupper.
79
EFFEKT
Målsättning
Nöjda kunder i alla åldrar.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
85%.
Målsättning
Förstärkning av idrottens
position i Jakobstad och dess
omnejd. l
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
50%
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
85%
Målsättning
Effektivering av organisation
NYCKELTAL
Prestationer
Simhallen, användare.
Innebandysalen, anv.
Dans-, övresal, anv.
Tellus, användare.
Fotboll, timmar.
Friidrott, timmar
Årsverken
Bokslut
-06
Bokslut
-07
114207
17675
13601
109332
2075
143
11,5
116080
19957
13217
99087
1855
332
11,5
Bokslut
-08
115852
23272
8827
116271
1980,5
236
11,5
80
Budget
-09
117000
24000
15000
120000
2000
300
11,5
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
117000
24000
15000
120000
2000
300
11,5
117000
24000
15000
120000
2000
300
11,5
117000
24000
15000
120000
2000
300
11,5
Motiveringar
Användningen av idrottsanläggningar är mångsidig och betydelsefull.
Skolorna använder allt mera stadens idrottsplatser. Varje dag har ca. 250 elever
gymnastiktimme så idrottsanläggningarna är i flitig användning. Skolorna bokar inte
uteanläggningarna så ingen statistik över användningen finns att tillgå. Det uppskattas att
ca. 100-200 elever dagligen använder uteidrottsanläggningarna.
81
TEKNISKA NÄMNDEN
Teknisk direktör: Heimo Toiviainen
Teknisk förvaltning
Stads- och husplanering
Husavdelningen
Mätningsavdelningen
Kommunalteknik
Teknisk direktör:
Heimo Toiviainen
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Tekniska verket
VERKSAMHETSIDÉ
Tekniska verket
- bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna
för utvecklandet av samhällets olika funktioner
- förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom
s.a.s. gator, leder för lätt trafik, parker och båthamnar, anläggningar och byggnader för
förvaltning, utbildning, kultur, barn- och äldreomsorg, idrott, samhällsteknik m.m. samt
sköter om stadens skogsbestånd
- lyhört sköter stadsmiljön så att den utvecklas till ett harmoniskt komplex
- utvecklar de offentliga rummen (platserna och byggnaderna) och samhällstekniken i
staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv
Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens
invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar.
Stadens trängda ekonomiska läge kommer att medföra en stor utmaning för tekniska verket
att klara av sin serviceuppgift. En sänkning av servicenivån kan troligen inte undvikas. Därför
kommer verksamhetsenheterna att gå in för att förbättra produktiviteten och förnya
arbetsrutinerna. Varje anställd kommer att få i uppgift att utveckla sina arbetsrutiner . I detta
arbete skall de väsentligaste arbetsuppgifterna prioriteras.
82
EFFEKT
Målsättning
Tillgång och kvalitet på service
blir bättre.
Kritisk utvärdering fortsätts och
jämförs med resultatet år 2009
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min:
Utvärderingsresultatet ligger
på 2009 nivå.
Real:
Utvärderingsresultatet
förbättras en aning jämfört
med nivån 2009
Max:
Utvärderingsresultatet
förbättras klart jämfört med
nivån 2009.
En självkritisk utvärdering
görs i december 2010.
Målsättning
Effektiviteten, produktiviteten,
tillgången och kvaliteten på
tjänster inom tekniska verkets
verksamhetsområde ökar i
nejden genom gemensamma
utvecklingsprojekt och utökat
samarbete mellan kommunerna
i nejden.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min:
Samarbetet mellan
kommunerna i nejden förblir
på nuvarande nivå och
samarbetsprojekt utvecklas.
Real:
Samarbetet mellan
kommunerna i nejden ökar
och något nytt gemensamt
utvecklingsprojekt startas.
Max:
Samarbetet mellan nejdens
kommuner ökar märkbart.
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-06
202
Bokslut
-07
196
Bokslut
-08
207,2
83
Budget
-09
195
Budget
-10
197
EP
-11
197
EP
-12
197
Stadsplanearkitekt:
Ilmari Heinonen.
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Stadsplanering
VERKSAMHETSIDÉ
Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra
förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner så, att stadsstrukturen hålls
kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten av stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda
individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetisk högklassigt
samhälle.
Befolkningens åldersstruktur i Jakobstad kräver, att man i planeringen i ökande grad blir
tvungen att beakta miljöns kvalitet ur ”seniorsynvinkel”, till exempel när det gäller
planeringen av stadens centrala delar. Samtidigt bör man genom planering bereda rum för
eventuella inflyttare som i arbetslivet skall ersätta de s.k. stora årskullarna.
EFFEKT
6 Tät samhällsstruktur
Målsättning
Den planmässiga beredskapen
motsvarar samhällets
byggnadsbehov, med
tillräckliga reserver för
bostadsbyggandets och
närigslivets tomtbehov.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
min: Planreserverna hålls på
nuvarande nivå
real:Planreserverna ökar
under verksamhetsåret
max:Planläggningsverksamheten omfattar även planer
för en väsentlig kvalitativ
förbättring av stadsmiljön.
Målsättning
Planeringsprocessernas
öppenhet utvecklas
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Informationsaktiviteter
utvecklas.
84
Målsättning
En gemensam syn på
målsättningarna för
markanvändningen i regionen
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
ASU-processens följande
skede påbörjas.
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-06
5
Bokslut
-07
5
Bokslut
-08
5
Budget
-09
5
Budget
-10
5
EP
-11
5
EP
-12
5
Husbyggnadschef: Rune Hagström.
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Husavdelningen
VERKSAMHETSIDÉ
Husavdelningen
- fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så
ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna
byggnader eller i upphyrda utrymmen.
- låter bygga, planerar, fungerar som disponent, underhåller och städar stadens
verksamhetsutrymmen och byggnaderna.
Utvecklingsarbetet med funktionerna
underhållande investeringar fortsätter
kring
fastighetsunderhåll
och
fastigheternas
EFFEKT
Målsättning
Tidtabellsuppföljning:
Godkänd / förverkligad
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
90 % av innehållet
85
Målsättning
Godkända
målsättningsprisberäkningar
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Målsättningsprisberäkningarna håller till 100 %
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
90 % är uthyrd
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Skötselprogrammet tas i
bruk under år: 2010
Målsättning
Uppföljning av fastighetsanvändningsgraden
14 Ägarstyrning
Målsättning
Förutseende, långsiktigt
program för fastighetsskötsel
NYCKELTAL
Prestationer
Bostadsbyggnader
Vårdbyggnader
Kontorsbyggnader
Musei- och allm.
byggnader
Undervisningsbyggna
der
Jordbruksbyggnader.
Övriga byggnader
Totalt (m2
Årsverken
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
Bokslut
-06
Bokslut
-07
1688
12463
12690
7576
1688
12463
12090
7576
1254
11848
12065
21872
1254
11848
12065
21872
1254
11848
12065
21872
1254
11848
12065
21872
1254
11848
12065
21872
43497
45000
47303
47303
47303
47303
47303
390
13586
91890
99
390
13586
92793
100
190
13586
112723
98
190
18191
112723
98
190
18191
112723
98
190
18191
112723
98
190
18191
112723
98
86
Stadsgeodet:
Anders Blomqvist
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Mätning och markanvändning
VERKSAMHETSIDÉ
Mätningsavdelningen:
- bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av
samhällets olika funktioner
- utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem
- för stadens fastighetsregister
- sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden
- förvaltar stadens markegendom, sköter om markanskaffning och marköverlåtelser samt
skogsbeståndet enligt en mångbruksplan.
En undantagslag om skattefrihet gav upphov till många fastighetsaffärer i början av år 2009.
Statens och städernas gemensamma fastighetsregister är i bruk.
Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter, nya utmaningar är
projektet KommunGML och det nya riksomfattande koordinatsystemet Euref-Fin.
Avdelningen ansvarar för ibruktagningen av fritidsbebyggelsens adressystem.
En web-baserad lägesdatatillämpning är i bruk.
På terrängsidan tas GPS-tekniken i bruk.
EFFEKT
Målsättning
Tillgång till behövligt antal
tomter för boende och
företagsverksamhet.
Tomtutbudet förbättras
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Råmark köpes 10 - 15 ha
under fem år, 2 - 3 ha/år.
Nya småhustomter erbjuds:
20 st - 25 st - 35 st
Stadsstyrelsen fäster
uppmärksamhet vid en fortsatt
aktiv tomtpolitik för
bostadsbyggandet och
näringsverksamheten samt att
man säkrar möjligheterna för
att även etablerade företag kan
utvecklas.
87
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Inkomsterna från
markförsäljning och
kapitaliserade (4 %)
arrendeinkomster för
granskningsårets nya
kontrakt överskrider
sammanlagt markköpsutgifterna under en
justeringsperiod om 5-10 år.
Markpolitikens balans positiv
på lång sikt
NYCKELTAL
Prestationer
Sålt mark 1000 euro
Köpt mark 1000 euro
Virkesinkomster 1000
euro
Registrerade tomter st
Registrerade allmänna
områden st
Årsverken
Bokslut
-06
300
357
69
Bokslut
-07
774
366
81
Bokslut
-08
237
55
68
Budget
-09
200
200
65
Budget
-10
250
250
70
96
13
103
21
63
15
80
20
18
18
18,65
18
EP
-11
EP
-12
300
300
70
300
300
70
80
20
80
20
80
20
17
17
17
Motiveringar
Avsikten är att inom de närmaste åren öka utbudet på tomter, vilket kräver en större
insats inom markhandel och fastighetsbildning.
Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller
som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma. För staden
skulle det löna sig att forstsätta köpa tomter med färdig kommunalteknik.
Den tidigare höga avverkningsnivån i skogarna leder till att verksamheten för närvarande
måste inriktas på gallring och skogsvård, vilket minskar det ekonomiska utfallet.
Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste
framtiden bör hållas intakt.
88
Stadsingenjör:
Harri Kotimäki
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Kommunalteknik
VERKSAMHETSIDÉ
Kommunaltekniska avdelningen
- låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och
övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och
rekreationsanläggningar
- producerar och utvecklar också för verkets övriga serviceproduktion nödiga stödtjänster
såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster.
- producerar åt staden som beställningsarbete kommunalteknikens planerings- och
byggnadsarbete
- administrerar parkeringsövervakningen
Personalen blir allt äldre och minskar samtidigt som uppdragen ökar. Byggherreverksamheten
behöver nya resurser på grund av kommande pensionering och förändringar i
produktionsprocessen. En deltidsarbetsledare har överförts från husbyggnadsavdelningen till
gatuunderhållet för att dela på arbeten som ligger under vägmästarens ansvarsområde. Inom
tekniska verket har också diskuterats en omfördelning av ansvaret för park- och
ekonomiskogarna mellan mätningsavdelningen och kommunaltekniska avdelningen så att
stadsträdgårdsmästarens ansvarsområde skulle öka till att omfatta alla skogar inom det
stadsplanerade området.
EFFEKT
Målsättning
Säkrare och smidigare
stadstrafik genom ett
långsiktigt utvecklande av lätta
trafikleder, gator och
trafikarrangemang.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: trafikolyckorna ökar
inte
Real: trafikolyckorna minskar
Max: svåra trafikolyckor
minskar
89
Målsättning
Bättre kondition på asfalterade
leder
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: ersättningar för
ansvarsskadorna ökar inte
Real: ersättningar för
ansvarsskadorna minskar
Max: inga ansvarsskador
Budgetdisciplin gällande investeringar
Målsättning
Godkända
målsättningsprisberäkningar:
Kostnadsuppföljning av
investeringsprojekt presenteras
med fyra veckors mellanrum för
tekniska nämnden som vid
behov beslutar om korrigerande
åtgärder
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Alla i tekniska nämnden
godkända
målsättningsprisberäkningar
håller
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: grävningstillstånd
Real: användning av
utrustning
Max: användning av verktyg
Målsättning
En del av serviceproduktionen
finansieras med avgifter
( ex. tillstånd, tillhandahållande
av trafikmärken, etc)
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-06
73
Bokslut
-07
74
Bokslut
-08
78
90
Budget
-09
74
Budget
-10
74
EP
-11
74
EP
-12
74
Motiveringar
Kraven att arbetssättet vid byggandet skall riktas mera mot köptjänster kommer att
medföra en ökad arbetsmängd för planeringen och övervakningen.
För stängningen av avstjälpningsplatsen har funnits medel reserverat i stadens balans.
Denna reservering kommer inte att räcka till och nämnden bör återkomma till detta
anslagsäskande då pågående förhandlingar med miljövårdsmyndigheterna slutförts.
91
92
Social- och hälsovårdsdirektör:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Pehr Löv
Social- och hälsovårdsverket
VERKSAMHETSIDÉ
Social- och hälsovårdsverkets arbete kunde sammanfattas genom att säga, att man vill ge rätt
hjälp - på rätt tid - på rätt plats - med rätt personal och till rätt kostnad.
I enlighet med Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände
fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal
vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och
hälsovården från den 1 januari 2010. Staden Jakobstad är värdkommun för verksamheten,
som ordnas i ett social- och hälsovårdsverk i enlighet med den instruktion som godkändes av
fullmäktigeförsamlingarna den 18 maj 2009. All social- och hälsovårdspersonal överförs till
Staden Jakobstad från de övriga kommunerna den 1 januari 2010.
EFFEKT
Målsättning
arbetar för att trygga och
utveckla befolkningens välfärd,
hälsa och funktionsförmåga.
Invånarna skall uppleva en god,
rättvis och gränslös service
inom samarbetsområdet.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
förbinder sig att i samverkan
med övrig samhällsservice
främja hälsa och välfärd.
Ledarna och förmännen är i
nyckelställning för att
personalen skall känna sig
motiverad, känna delaktighet
och kunna arbeta effektivt
för att uppnå de uppställda
målen.
Ledningsgruppen skall
arbeta för aktiv rekrytering
av kunnig personal.
93
FÖRNYELSE
Målsättning
En integrering av social- och
hälsovården. Det förebyggande
och hälsofrämjande arbetet
betonas i hela kedjan.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Social- och hälsovårdsnämnden vill skapa en
gynnsam livsmiljö, främja
socialt och psykiskt
välmående samt motivera en
hälsosam livsstil hos befolkningen. Man skall undanröja
sådana i livsmiljön förekommande faktorer som kan
orsaka sanitära olägenheter,
hälsofaror eller hälsorisker.
Målsättning
Social- och hälsovårdsnämnden
ser det som viktigt att i all
verksamhet iaktta säkerhet
samt kvalitets- och kostnadsmedvetenhet. Nämnden vill
upprätthålla en trygg
arbetsmiljö för personalen.
Produktiviteten analyseras
genom nyckeltalsjämförelser.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
kan klara utmaningen
genom en kontinuerlig
utveckling av kvalitet och
produktionsprocesser.
Rapporteringen om
verksamheten skall vara
kontinuerlig och tydlig.
Nationella kvalitetsrekommendationer och
mätare för befolkningens
hälsa utnyttjas i styrning
och utveckling av verksamheten.
Ledningsgruppen kommer
att ta del av de beprövade
goda metoder (”best
practices”) som finns och
leda utvecklingen i enlighet
med dem.
94
Målsättning
Inom ekonomiska ramar se till
att alla kunder utan fördröjning
får service, trygg vård och
rehabilitering.
Kanslichef:
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Social- och hälsovårdsnämnden vill att vården
produceras huvudsakligen
genom egen god och effektiv
verksamhet, men kan
upphandlas när det är
ändamålsenligt.
Stefan Näse
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Förvaltning
VERKSAMHETSIDÉ
Förvaltningen leder, samordnar och stöder verksamheten så, att verksamheten kan
upprätthållas och utvecklas.
De varierande grunderna för och kutymerna inom de tidigare social- och hälsovårdsförvaltningarna förenhetligas.
EFFEKT
Målsättning
En tillräcklig och tydlig
förvaltningsindelning fastställs
Enhetliga och tillräckliga
grunder för delegering av
beslutanderätt fastställs
Ändamålsenliga rutiner skapas.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Förvaltningsindelníngen är
fastställd
Beslutanderätten har
delegerats i ändamålsenlig
omfattning
Förvaltningen sköts korrekt
och smidigt
95
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Social- och hälsovårdsnämnden
behandlar främst linjedragningar och principbeslut
Målsättning
Beslutanderätten i de flesta
personal- och individärenden
delegeras till tjänsteinnehavare
Personalchef:
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Delegeringen är verkställd
Päivi Stenman
VERKSAMHETSOMRÅDE:
VERKSAMHETSIDÉ
se Staden Jakobstad, personalfrågor
se Staden Jakobstad, personalfrågor
FÖRNYELSE
Målsättning
Att trygga och utveckla
personalens kunnande
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
En fortbildningsstrategi ska
utarbetas.
Intern skolning ordnas.
96
Målsättning
Ett nätverk som stöder
fortbildning och kunnande ska
utvecklas.
Att upprätthålla personalens
arbetsförmåga
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Antalet fortbildningsdagar
inom social- och hälsovården
är i genomsnitt 3–3,5/
arbetstagare
Deltagande i SIFKOprojektmöten
Antalet sjukledighetsdagar
minskar bland personalen
inom social- och
hälsovården.
Målsättning
Ett rättvist ledarskap i den nya
värdkommunen.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
En enhetlig praxis i
personalfrågor uppnås inom
den planerade tidtabellen.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Rekryteringen av hvc-läkare
och tandläkare effektiveras.
Målsättning
En lyckad rekrytering av hvcläkare och tandläkare
Tidig rekrytering
Vikariebankens verksamhet
effektiveras inom social- och
hälsovårdsverket.
Information om social- och
hälsovårdssektorn ges i
grundskolorna.
Andelen vikarier som
förmedlats ökar.
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
Årsverken
97
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
VERKSAMHETSPLAN FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 2010
Verksamhetsidé för social- och hälsovården
Social- och hälsovårdsverket arbetar för att trygga och utveckla befolkningens välfärd,
hälsa och funktionsförmåga. Invånarna upplever en god, rättvis och gränslös service inom
samarbetsområdet.
Verksamhetsidé för hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvårdssektorn inom värdkommunens social- och hälsovårdsverk producerar
kvalitativt högtstående och kostnadseffektiva tjänster – förebyggande hälsovård,
människonära och flexibel primärvård samt akut och elektiv specialsjukvård för
befolkningen i Jakobstadsregionen.
Utvecklandet av kundservice
Nöjda patienter och anhöriga.
Patienter känner delaktighet i vården.
Feedback av patienter och anhöriga uppföljs kontinuerligt och systematiskt.
Nolltolerans för ”nära på”-situationer. Uppföljs med hjälp av programmet Haipro.
Svagheter i vårdkedjan kartläggs och åtgärdas systematiskt.
Dagavdelning med plats för sex ätstörningspatienter påbörjas hösten 2010
En kommande utmaning bl.a. inom psykiatrin och den öppna vården, men även inom
andra sektorer utgör arbetet med patienter från andra kulturer. Behövs skolning och ökad
förståelse inom området.
Den elektroniska läkemedelsordinationen (e-recept) tas i bruk enligt det nationella
programmet.
Utvecklandet av processer och arbetssätt
Integration inom hälso- och sjukvården
Vårdpraxisen inom den öppna vården samordnas, så att motsvarande vårdprinciper
(rutinbeskrivningar och kvalitetshandböcker) gäller inom Nykarlebyområdet och Malmskas
enheter. En plan för genomgång av arbetsprocesserna uppgörs i början av år 2010 och
arbetet pågår uppskattningsvis i två år. Processen och de samarbetseffekter som uppstår
mellan olika yrkesgrupper och arbetsteam under arbetets gång värdesätts högt.
Kvalitetshandböckerna uppdateras och samordnas med Nykarlebys praxis inom
primärvårdens öppenvård.
98
Organisering av arbetet enligt verksamhetslinjer inom primärvårdens öppenvård förstärks.
Ansvarspersoner (läkare och vårdare) för olika vårdlinjer utses. Samtidigt påbörjas
utvecklingsprojekt av HVC-läkarnas arbetsbild enligt de på övriga håll i Finland erhållna
erfarenheterna.
Samarbetet ökar mellan de olika distriktsmottagningarna kommunvis för att uppnå ökad
effektivitet och kvalitet i arbete.
Motsvarande samordning och integrering sker gällande olika enheter inom medicinsk service
(fysioterapi, ergoterapi, röntgen, laboratorium m.fl.) i enlighet med organisationsmodellen
för hälso- och sjukvård. Samordningen gäller både personal och verksamhet.
Diabetesvårdens resurser samordnas inom området, men kommer att kräva tilläggsresurser
för att möta morgondagens utmaningar. Systemen med expertsjukskötarmottagning för
särskilda patientgrupper (t.ex. hjärt-, reuma-, ögon-, astma-, benskörhets-, barn- och
urologiska patienter) ses över och samordnas vid behov för att utnyttja den totala kunskap
som finns möjligast ändamålsenligt inom samarbetsområdet. Sjukskötarmottagningen på
jouren och ett flertal polikliniker vidareutvecklas. Hygienskötarfunktionen stärks i och med
att ordinarie hygienskötaren återvänder i arbetet på heltid enligt budget. Hygienskötaren
betjänar hela samarbetsområdet.
Telefonrådgivningen vid Kållbyvägen betjänar stegvis hela samarbetsområdets befolkning.
Nya former av samarbete, integration och konsultationsverksamhet mellan öppenvård och
sjukhusspecialiteterna utreds och uppmuntras för att optimera användningen av befintliga
resurser och för att garantera patienterna rätt vård i rätt tid.
Vårddokumentationen struktureras och förenhetligas i samband med uppdatering av
patientjournalprogrammet i enlighet med vårdprocessmodellen Planering för en gemensam
och fungerande patientdatajournal inom samarbetsområdet 2011 påbörjas.
Företagshälsovården fortsätter som hittills. Bildandet av ett kommunalt affärsverk förbereds
under året.
Integration inom social- och hälsovården
Förutsättningar för sektoröverskridande samarbete inom missbrukarvård och mentalvård
förbättras i den nya organisationen. Samma gäller barnskydd, skolhälsovård och psykiatrins
barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet.
enligt principen en hjälpmedelscentral och flera
Hjälpmedelsservicen samordnas
utlåningspunkter. Detta görs
lämpligen i form av ett gemensamt projekt inom
samarbetsområdet, både gällande inköp av hjälpmedel, lagerhållning och kriterier för
beviljande av hjälpmedel.
Användningsgraden av externa köptjänster inom medicinsk rehabilitering kartläggs och
ersätts delvis i av egna terapeutresurser. Gemensamma kriterier för erhållande av medicinsk
rehabilitering utarbetas och dokumenteras inom samarbetsområdet. Andelen äldre som
behöver fysioterapi som köptjänst via medicinsk rehabilitering minskar. Hemrehabilitering
som egen service och handledning som stöder aktivitetsförmågan och hemmaboende ökar.
Resurser riktas till hälsofrämjande verksamhet och gruppverksamhet. Verksamheten
hälsofostran planeras och samordnas inom området.
Vårdkedjearbetet fortsätter och Nykarleby integreras i processerna i den mån de inte redan
har varit delaktiga. En del vårdkedjor som redan utarbetats väntar på att tas i praktiskt bruk.
Vårdkedjorna används vid alla vårdkontakter.
99
Arbetet med en gemensam portal för social- och hälsovårdsverket påbörjas 2010
Personalresurser
De geriatriska avdelningarna överförs till äldreomsorgen, medan en allmänmedicinsk
avdelning blir kvar inom hälso- och sjukvården. Vården av avdelningspatienter utvecklas i
nära samarbete avdelningar emellan och med enheter inom hälso- och sjukvården.
Hälsovårdarna i distrikten för Pedersöre och Larmo sköter hemsjukvårdsuppgifter ännu år
2010, men i planen ingår att överföra hemsjukvårdsarbetet till en gemensam enhet för ”vård
i hemmet” inom regionen. Möjlighet till mera avancerad hemsjukvård och hemsjukvård för
alla åldrar bibehålls och vidareutvecklas. Hemsjukvården i Jakobstad överförs till den
gemensamma enheten för ”vård i hemmet” redan år 2010 då det praktiska samarbetet med
hemservicen klarläggs och intensifieras. Kvalitetshandböckerna för hemsjukvården
uppdateras och görs gemensamma med hemservicen.
Vårdhemmet och dagcentrets verksamhet överförs till samma resultatenhet som andra
psykiatriska boenden inom socialvården, vilket möjliggör smidigare vårdtrappor inom
psykiatriskt boendeverksamhet med strävan att bibehålla gott vårdsamarbete till den övriga
psykiatrin.
Malmskas städavdelning hör under år 2010 i sin helhet under resultatenheten hälso- och
sjukvård och betjänar både hälso- och sjukvården och äldreomsorgens bäddavdelningar.
Under första hälften av året utreds i vilken mån städavdelningen utgör en del av vården och i
vilken mån den lämpligen kan höra under annan städservice inom staden Jakobstads
stödservice.
De icke-medicinska stödfunktionerna integreras i värdkommunens organisation förutom
fastigheter, som enligt samarbetsavtalet förblir hos nuvarande ägaren.
Genom att samordna den interna personalutbildningen säkras för personalen tillgång till
regelbunden och lagenlig skolning trots minskade skolningsanslag.
Rekryterings- och introduktionsprogram för läkare färdigställs och tas i bruk.
Utformning av den nya organisationen pågår under året genom bl.a. samordning av ledningsoch arbetsrutinerna. Fungerande information, arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal
stöder personalen i förändringsprocessen. Personalpolitiska åtgärder och stöd för
välmåendet samordnas inom värdkommunen enligt det personalpolitiska programmet.
Arbetshälsovården för samarbetsområdets personal erbjuds gradvis på jämlika grunder och
senast år 2011.
Ekonomi och materiella resurser
Den synnerligen strama budgeten förutsätter noggrann uppföljning och strikt
budgetdisciplin under året. Ekonomiuppföljning utvecklas inom värdkommunen och nya
kommunfaktureringsprodukter tas i bruk för tidigare MHSO:s primärvård.
För att nå i budgeten ställda sparmål utökas sommarstängningar gälla också barn-,
gynekologisk och förlossningsavdelningen samt mödra- och gynekologiska polikliniken i fem
veckor. Distriktsmottagningarnas verksamhet begränsas till färre enheter än tidigare för fem
veckor.
100
Optimal vårdtyngd i enlighet med mätaren Rafaela på A1-5. På jouren införs Rafaela
vårdtyngdsmätare. På A6-8 förväntas mätaren vara tillförlitligt i användning 2010.
Gråstarroperationerna minskas till nivå 300.
Kriterier för beviljande av vårdmaterial genomgås och enhetliggörs
Renovering av avdelningar för geriatri och allmänmedicin påbörjas. Antalet platser minskas
till 31 platser per avdelning redan från att renoveringsarbetet påbörjas under år 2010. Under
renoveringstiden finns en del av verksamheten tillfälligt utlokaliserad på Östanlid (ca 24
platser).
SOCIAL OMSORG
VERKSAMHETSIDÉ
Socialomsorg
Verksamhetsområdet social omsorg omfattas av vuxensocialarbete och utkomstskydd,
service för barnfamiljer, handikappomsorg och missbrukarvård. Socialomsorgen i regionen
skall inom ramen för lagstiftningen trygga kommuninvånarnas välfärd, ge tillräcklig
närservice samt säkra den yrkesmässiga professionaliteten. Upprätthållande av övriga stödoch serviceformer för förebyggande av sociala problem, stödjande av kommuninvånarnas
välbefinnande, förhindrande av marginalisering eller behov av ännu kostsammare vård eller
service skall ges inom de ramar som social- och hälsovårdsnämnden fastställer och
kommunerna beviljar. Detta skall förverkligas i en fungerande organisation som säkerställer
social omsorg av god kvalitet. Personalens yrkesmässiga insatser skall präglas av
gränsöverskridande samarbete, stöd och konsultation.
Chef för socialomsorg: Carola Lindén
VERKSAMHETSOMRÅDE: Vuxensocialarbete och utkomstskydd
VERKSAMHETSIDÉ
Socialt arbete för vuxna är sociala serviceinsatser som riktas till enskilda vuxna i syfte att
främja arbete och hälsa.
Utkomstskydd dvs. ekonomiskt stöd används för att trygga en persons eller familjs utkomst
då försörjningen inte kan tillgodoses på annat sätt. Utkomststödet är ett sistahandsstöd som
är stadgat i lag för att trygga ett människovärdigt liv.
101
Utkomststödet utgörs av grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd.
Kostnaderna för det grundläggande utkomststödet delas 50-50 % mellan stat och kommun. I
det grundläggande utkomststödet ingår grunddel, boendekostnader, sjuk- och
hälsovårdskostnader. Till det kompletterande utkomststödet räknas t.ex. vårdavgifter,
kostnader för arbetsresor, garantihyror samt utgifter för barns fritidsverksamhet.
Förebyggande utkomststöd kan betalas utöver rätten till lagstadgat utkomststöd för att hjälpa
i en tillfällig kris och för att undvika att klienterna blir långvariga utkomststödstagare. Enligt
rekommendation bör anslag för förebyggande utkomststöd vara 3,3 % av det totala
utkomststödet.
Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte för personer som varit arbetslösa i mer än 500 dagar
är ett samarbete mellan vuxensocialarbetet och arbetskraftsmyndigheterna. Genom aktivering
via gemensamma sysselsättningsbyrån Intro kan för en långvarigt arbetslös person erhållas
statsfinansierat arbetsmarknadsstöd. Aktivering kan kanaliseras via Retro, som lyder under
arbetskraftsbyrån i Karleby eller genom privata eller tredje sektorn. För Långvarigt arbetslösa
som är passiva och inte tar emot arbete, fördelas kostnaderna mellan stat och kommun. Det
är således av ekonomiskt intresse för kommunen att aktivera långtidsarbetslösa. Det dåliga
arbetsmarknadsläget har dock försvårat möjligheten att sysselsätta långtidsarbetslösa.
Flyktingförläggningen i Oravais har under åren 2008-2009 tagit emot flyktingar med placering
i Jakobstad, men dessa påverkar tillsvidare inte verksamheten vid socialcentralen.
Samarbetsnämndens beslut om att årligen motta ca 50 kvotflyktingar i regionen kan komma
att påverka kostnaderna för utkomststödet såvida kommunerna inte tillser att flyktingarnas
integrering i samhället sköts effektivt.
EFFEKT
Målsättning
Nöjda kunder
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Drygt 90 % nöjda i enkäter
ang. bemötande av
utkomststödsklienter
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Nöjd och frisk personal. Hög
närvaro.
FÖRNYELSE
Målsättning
Ett bra arbetsklimat och
välmående socialarbetare i
regionen
102
Målsättning
God nåbarhet och snabb
behandling av ärenden.
Rättvis behandling av
utkomststödsärenden i hela
regionen.
Klara processer/aktuella
processbeskrivningar över
behandlingen av
utkomststödsärenden.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Serviceenheter i varje
kommun. Uppfylla den
lagstadgade skyldigheten att
ge beslut i
utkomststödsärenden inom
7 dagar.
Ibruktagande av gemensamt
utarbetade principer för
utkomststöd. Likadana
arbetsprocesser i regionen.
Ibruktagande av
gemensamma
ansökningsblanketter för
hela regionen. Kontinuerliga
möten med ledande
socialarbetare för
behandling/handledning i
klientärenden.
En aktuell beskrivning per
område.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
< 55 euro/invånare.
Målsättning
Kostnaderna för utkomststödet
hålls märkbart lägre än landets
medeltal.
Fortsatta försök till aktivering
av långtidsarbetslösa trots
dåligt arbetsmarknadsläge.
Hålla kostnaderna för
långtidsarbetslösa nere.
103
NYCKELTAL
Prestationer
Antal hushåll som erhåller utkomststöd
i regionen:
2008
2009
2010
Jakobstad
Larsmo
Pedersöre
Nykarleby
Årsverken
556
49
97
96
630
40
110
110
630
50
115
115
Chef för socialomsorg
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Carola Lindén
Service för barnfamiljer
VERKSAMHETSIDÉ
Inom ramen för service till barnfamiljer skall erbjudas stöd och hjälp till barnfamiljer i olika
livssituationer i form av barnatillsyning, familjearbete och barnskydd.
Barnatillsyningen tillgodoser barnets intressen vid fastsällande av faderskapsutredningar, vid
avtal om vårdnad, boende, umgänge och underhåll samt vid adoption och vid avsaknad av
vårdnadshavare.
Målet med barn- och familjeinriktat arbete är att genom tidiga, förebyggande insatser trygga
barns välmående och utveckling samt stärka familjens egna resurser.
Genom att arbeta förebyggande kan skador och kostnader minimeras och i bästa fall
förhindras. Till detta bör finnas tillräckligt med yrkeskunniga socialarbetare och
familjearbetare. För att kunna göra effektiva förebyggande insatser krävs också framförallt
sektoröverskridande samarbete med övrig personal som kommer i kontakt med barn,
ungdomar och familjer såsom mödra- och barnrådgivningspersonal, barnatillsyningen,
dagvårds-,
eftisoch
förskolepersonal,
lärare,
skolhälsovårdare,
skolkuratorer,
skolhälsovårdare, läkare, polis, ungdoms- och fritidsledare, psykologer
m.fl. För ett
fungerande samarbete krävs medvetenhet, en gemensam målsättning och fungerande
kommunikation.
Adoptionsrådgivning tillhandahålls av socialarbete vid nationell/internationell adoption av
barn.
Den barnskyddslag som trädde i kraft 01.01.2008 förutsätter en vittomfattande och
planmässig verksamhet inom barnskyddet. År 2009 inleddes ett kommunalt samarbete kring
uppgörande av en gemensam regional plan för barns och ungas välfärd. Då planen
färdigställs skall den godkännas i kommunernas fullmäktige och beaktas vid den årliga
budgetbehandlingen.
104
För att uppfylla de kriterier som barnskyddslagen ställer måste finnas hög utbildningsnivå på
den personal som arbetar med barnfamiljer. Barnskyddslagen ställer krav på arbets- och
förfaringssätt som har medfört att arbetsuppgifternas omfattning ökat för socialarbetarna.
Beslut om omhändertaganden inom barnskyddet mot de berördas vilja fattas numera av
förvaltningsdomstolen på ansökan av ledande tjänsteinnehavare inom barnskyddet. Övriga
beslut om omhändertagande och beslut om placering utom hemmet fattas av ledande
tjänsteinnehavare. Inga beslut gällande omhändertagande fattas alltså längre av ett politiskt
tillsatt organ. Muntliga höranden i förvaltningsdomstolen har ökat, vilket medfört en ökad
arbetsbörda för socialarbetarna och stadens juridiska ombud. Barnskyddslagen kräver
upprätthållande av särskilda register för gjorda barnskyddsanmälningar samt över barn som
placerats utanför hemmet.
Utvecklingsenheten inom barnskyddet upphörde 31.10.2009. Istället vidtog familje-Kasteprojektet i Österbotten fr.o.m. 01.11.2009, vilket också innefattar mångkulturellt arbete samt
två projekt inom specialsjukvården; intensivvårdsmodellen och resursskolan. Ifråga om
utveckling och statlig finansiering inom social- och hälsovården hör Jakobstadsregionen till
miljondistriktet ”mitten-Finland”. Jakobstad har även anhållit om EU-pengar för
utvecklingsarbete inom flyktingarbete och familjearbete.
I Jakobstadsregionen är ett handlingsprogram mot våld i närrelationer under uppgörande.
Arbetet är ett samarbete mellan olika myndigheter som i sin yrkesutövning kommer i kontakt
med personer och familjer som utsätts för våld.
Utbetalningen av underhållstöd för barn samt indrivning av underhållsstöd överfördes
01.04.2009 till Folkpensionsanstalten.
Socialjour köps på permanent grund för alla Jakobstadsregionens kommuner från Vasa stad
sedan slutet av år 2008.
EFFEKT
Målsättning
God nåbarhet och tillräckliga
resurser
Sektoröverskridande ansvar för
barns och ungas välfärd.
Förebyggande vård och tidigt
ingripande prioriteras.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Socialarbetare i varje
kommun. Senast sjunde
vardagen efter att ett ärende
anhängiggjorts skall avgöras
om utredning skall inledas.
Utredning färdigställas inom
3 mån.
Utökat samarbete med andra
yrkesgrupper samt insatser
från familjearbetet.
Uppgörande av gemensam
barnskyddsplan för
Jakobstadsregionen.
105
FÖRNYELSE
Målsättning
Ett gott arbetsklimat och
välmående personal
Utveckling av barnskyddet
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Ett regionalt fungerande
samarbete för ocialarbetare,
familjearbetare och barnatillsyningsmän.
Medbestämmande,
arbetshandledning, hög
närvaroprocent.
Inom ramen för familjeKaste-projektet i
Österbotten.
Målsättning
Regelbundna möten mellan
ledande socialarbetaren och
socialarbetarna i Jakobstad och
grannkommunerna. Likaså
kontinuerliga nätverksmöten
mellan barnatillsyningsmännen
och familjearbetarna i regionen
Användande av nya
arbetsmetoder vid utredningar
och fortsatta processer. Klar
arbetsfördelning och
beslutsgång
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Utvecklande av klientarbetet
och professionaliteten samt
konsultation, stöd och
överförande av kunskap i
barnskyddsärenden och
övriga ärenden
Uppdatering av
processbeskrivning
Målsättning
På sikt minskning av kostnader
för omhändertaganden och
placeringar utanför
hemmet
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Ytterligare effektivering av
förebyggande arbete samt
förbättring av samarbetet
inom öppna vården
106
NYCKELTAL
Prestationer
2008
2009
2010
46
2
6
2
48
3
7
1
46
2
8
4
370
60
85
31
300
100
90
35
350
60
90
40
Antal placerade barn i regionen
Jakobstad
Larsmo
Pederöre
Nykarleby
Antal barnskydd inom öppna vården
Jakobstad
Larsmo
Pedersöre
Nykarleby
Årsverken
Chef för socialomsorg:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Carola Lindén
Missbrukarvård
VERKSAMHETSIDÉ
Enligt L om missbrukarvård skall kommunerna ordna missbrukarvård så att det motsvarar
behovet. Missbrukarvården i Jakobstadregionen är öppenvårdsbetonad med tyngdpunkt på Aklinikverksamheten.
Det måste också finnas tillräckliga resurser att arbeta förebyggande samt att utifrån köpa de
tjänster som regionen själv inte kan producera.
Genom samarbete och beviljande av bidrag för tredje sektorns dagcenterverksamhet kan
missbrukare erbjudas stödjande verksamhet och sporras till ett nyktrare liv.
I Jakobstad finns A-kliniken som betjänar hela nejden. A-kliniken har dock svårigheter att
möta speciellt yngre klienters vårdbehov då detta har ökat och ändrat karaktär: Unga klienters
missbruk har utökats från att utgöra endast alkohol till hasch, amfetamin och även tyngre
droger. Dessa yngre missbrukare platsar inte heller på de traditionella rehabiliteringsanstalter
som kommunerna köper tjänster av och de behöver också flerdubbelt längre vårdtider. För att
möta detta behov krävs mycket större rehabiliteringsanslag. Gravida missbrukare är en ny
företeelse och deras vård är lång och kostsam och kräver ett eget kostnadsställe i budgeten.
107
En dagcentral har länge varit ett önskemål som ett komplement till den öppna vården. Tredje
sektorn upprätthåller med hyresbidrag från staden dagcenterverksamhet 1 dag/vecka från
innevarande år. Förhoppningen om avlastning för A-kliniken har dock inte infriats.
I Nykarleby finns sedan ett tiotal år tillbaka motsvarande verksamhet i en garantiförenings
regi, vilken upprätthålls av frikyrkoförsamlingarna med bidrag från kommunen. Verksamheten
består av dagcenter med matservering till självkostnadspris samt har utökats med
arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Samarbetet med kommunen är vällfungerande och
verksamheten fyller en stor funktion som stöttepelare för missbrukarna.
EFFEKT
Målsättning
God nåbarhet
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Tid till mottagning inom en
vecka
FÖRNYELSE
Målsättning
Dagcenter som avlastning av
det traditionella klientelet
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Få till stånd ett fungerande
samarbete med tredje
sektorn kring
dagcenterverksamhet
Målsättning
Tydlig befogenhet och
ansvarsområde
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Budget- och
verksamhetsansvar för
missbrukarvården direkt
under A-kliniken. Boende för
missbrukare samt verksamhetsbidrag till tredje
sektorns dagcenterverksamhet under A-kliniken.
108
Målsättning
Minska kostnader för anstaltsvård för traditionella klientelet
Eget kostnadsställe i budgeten
för yngre missbrukare och
gravida missbrukare
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Utveckling av samarbetet
med tredje sektorns dagcenterverksamhet
Ekonomisk möjlighet till
användning av mödrahemmet Iida samt nya rehabiliteringshem för tyngre
missbrukare.
NYCKELTAL
Prestationer
Antal klienter och besök vid A-kliniken:
Bokslut
-08
2008
Budget
-09
2009
Budget
-10
2010
Jakobstad
474/6976
450/8000
470/7000
Larsmo
Pedersöre
8/47
32/383
10/35
35/400
10/35
35/400
Nykarleby
22/
25/150
25/150
376
0
268
180
250
30
280
84
300
30
300
480
Missbrukarvårdens rehabiliteringsvård
som köptjänst; antal vårddygn:
Jakobstad
Larsmo
Pedersöre
Nykarleby
Årsverken
109
Chef för socialomsorg:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Carola Lindén
Handikappomsorg
VERKSAMHETSIDÉ
Service för handikappade är tryggad genom lag; dels genom lagstadgade subjektiva
rättigheter och dels inom givna ekonomiska ramar. Målsättningen är att den handikappade
skall leva ett så meningsfullt och självständigt liv som möjligt utgående från de egna
resurserna med prioritet på stödinsatser inom öppna vården.
De psykiskt handikappade skall genom stöd, handledning och uppmuntran lära sig att så
långt det är möjligt ta ansvar för sitt eget liv. Genom dagverksamhet skall psykiskt
handikappade aktiveras och socialiseras; att delta i meningsfull sysselsättning ger livskvalitet
och känsla av att tillhöra ett socialt sammanhang. Genom stödinsatser motverkas behovet av
kostsammare vård.
Antalet klienter inom handikappomsorgen har ökat i takt med allt mer aktiv och tidig
diagnostisering av barn samt genom att hälsovården utvecklas kontinuerligt. Vård- och
serviceplaneringen kan vara en tidsdryg process då handikappen ofta är mycket komplexa.
Fr.o.m. 01.01.2007 är daglig verksamhet för handikappade en subjektiv rättighet, vilket
inverkar på utgiftssidan och måste beaktas i budgetplaneringen. Fr.o.m. 01.09.2009 är
personlig assistens för gravt handikappade en subjektiv rättighet som kräver utökade
budgetanslag samt arbetsinsatser i form av anordnande. Att hitta lämpliga personliga
assistenter kommer att vara en utmaning. Nya ändringar i handikappservicelagen är också
skyldigheten att bemöta ansökan om service inom 7 dagar samt att ge beslut i ärendet inom
3 månader.
Serviceboendet Kevakoti kan inte erbjuda tillräckligt med platser för de finskspråkiga
utvecklingshämmade, utan behovet av nya boendeplatser måste tillgodoses. Behovet har
uppskattats till 5-6 nya platser och i samband med planering beaktas även det behov som
finns i nejden. Utredning om byggande görs i samarbete med tekniska verket.
Avlastningsvården vid Kevakoti används till 100 % och är en mycket viktig stödform för
anhöriga. År 2008 måste en person placeras permanent i enheten för korttidsvård, vilket har
minskat möjligheterna att erbjuda avlastning till de hemmaboende.
Avlastningsvård som köptjänst har i Jakobstad utökats betydligt och ökar således på
kostnaderna för handikappomsorgen.
Hyreskontraktet för den finskspråkiga arbetscentralen Toimintakeskus utgår i april 2012.
Utredning av större och för handikappade ändamålsenliga utrymmen inom staden har inletts.
Ännu har inga lämpliga utrymmen hittats.
Ev. kunde en större helhet med boende och arbetscentral planeras i samråd med
äldreomsorgen med tanke på utnyttjande av gemensamma personalresurser nattetid.
Antalet klienter med omfattande omsorgsbehov inom handikappomsorgen ökar. Speciellt kan
konstateras en ökning av antalet unga personer med kontinuerligt behov av stöd- och
handledning för att klara av de dagliga sysslorna och kunna leva ett så självständigt liv som
möjligt.
110
År 2010 samlas verksamheter i regionens alla kommuner för psykiskt handikappade inom
ramen för handikappomsorg: Serviceboendena Harmony och Ankaret som också innefattar
dagverksamhet samt dagcentren Träffen och Lillhaga. Till verksamhetsområdet ansluts också
Vårdhemmet och dagcentret från MHSO. Målsättningen är att dels få till stånd en bättre
samverkan och nivåstrukturering mellan enheterna i Jakobstad samt ett utökat samarbete i
hela regionen.
EFFEKT
Målsättning
God kvalitet på service åt
handikappade och utvecklingshämmade
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Gott kundbemötande. Vårdoch serviceplaner för varje
enskild klient uppdateras
varje år och uppföljning av
vårdbehovet sker regelbundet. Service på rätt nivå
vid rätt tid. Gott betyg i
kundenkäter.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Minst 3 fortbildningsdagar
per år/person för
utvecklande av
professionalism, kreativitet
och god servicenivå.
FÖRNYELSE
Målsättning
Fortbildning för personalen och
expertområden för
socialarbetarna
Målsättning
Erhålla service inom 7 dagar
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Handläggning av ärendet
inleds inom en vecka och
slutförs senast inom 3
månader.
111
Målsättning
Jämlik servicenivå i regionen
Regelbundna träffar för
socialarbetarna inom regionens
handikappomsorg
Kontinuerliga träffar mellan
ansvarspersoner vid
boenden/dagcenter för psykiskt
handikappade
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Ibruktagande av
gemensamma riktlinjer inom
handikappservicen
Konsultation stöd och rättvis
behandling av ärenden
Utbyte av tankar kring
utveckling av verksamheten,
rätt nivåstrukturering av
klienter och
personalresurser
Målsättning
Tillhandahållande av stödfunktioner
Upprätthålla boenden och en
stödjande tillvaro för psykiskt
handikappade
Chef för äldreomsorgen:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Främja självständighet och
öppenvård så långt det är
möjligt
Minska behovet av kostsam
anstaltsvård
Eivor Back
Äldreomsorg
VERKSAMHETSIDÉ
Målsättningen är att erbjuda en regional äldreomsorg, som har hög kvalitet och som är
kostnadseffektiv.
Tyngdpunkten inom äldreomsorgen är den öppna vården, där äldre skall ges möjlighet att
leva och bo självständigt under trygga förhållanden. En aktiv satsning på öppenvård är
nödvändig för att möta den växande efterfrågan på service- och omsorgstjänster. Stödinsatser
såsom hemvård och stödtjänster beviljas utgående från den enskilde individens behov. Äldre
som vårdas på boendeplats skall kunna leva ett innehållsrikt och stimulerande liv, där
individens resurser tillvaratas.
112
Nivåstrukturering och vårdplanering tillämpas för att på ett ändamålsenligt sätt tillgodose de
äldres behov av god vård inom ramen för tilldelade resurser.
Äldreomsorgen står inför stora utmaningar de närmaste åren. Förutom utmaningen att
samordna fyra kommuners äldreomsorg, medför det starkt ökande antalet äldre krav på
förutseende och målmedveten planering. Under år 2010 prioriteras uppdraget att kartlägga
regionens behov och resurser, för att effektivera såväl vårdkedjor som kostnader.
Gemensamma riktlinjer och principer utarbetas för att tillgodose en rättvis och jämlik service i
regionen.
Äldreomsorgen erbjuder följande verksamhetsformer i regionen fr om 1.1 2010:
- HEMVÅRD, målsättningen är att bilda gemensamma arbetsteam inom hemsjukvården och
hemservicen. Hemservice ges åt handikappade, specialgrupper och långtidssjuka från 18 års
ålder samt äldre, medan hemsjukvården betjänar alla åldersgrupper. Hemsjukvården omfattar
även avancerad hemsjukvård.
- STÖDTJÄNSTER,
omfattar bl a matservice, badservice, trygghetstelefon, klädvård,
transporter. Under år 2010 harmoniseras avgifter och serviceutbud.
- STÖD FÖR NÄRSTÅENDE VÅRD, riktas till över 65 år inom äldreomsorgens beviljade
anslag. Under år 2010 harmoniseras stödet. Under året är strävan att börja tillämpa
gemensamma riktlinjer vid ansökningar, beslut samt avlastning.
- DAGCENTERVERKSAMHET, verksamhet för hemmaboende äldre, ges vid boenden och som
köptjänst från Jakobstads åldringsvänner r.f.. Under de närmaste åren utvecklas denna
verksamhet att även i större utsträckning rikta sig till personer med minnesstörningar.
- MINNESPOLIKLINIKEN, ett regionalt samarbete för att stöda äldre och deras anhöriga med
minnesstörningar. Består av ett team med läkare, sjukskötare och minnesrådgivare.
Verksamheten utvecklas under året.
- INTERVALLVÅRD OCH REHABILITERING, för att stöda hemmaboende ges intervallvård och
rehabilitering vid boenden och bäddavdelningar. Fysioterapeuter gör hembesök för att
säkerställa tryggheten i hemmet. Verksamheten bör inriktas på att göra hemmet säkrare och
tryggare för den äldre.
- SERVICEBOENDE OCH EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE på verksamhetens egna boenden :
Esselunden,
Pedersheim (Selma), Hagaborg, Björkbacka,
Ida
& Emil, Sandlundens
servicehem samt köptjänster från föreningar och privata vårdproducenter i Jakobstad,
Pedersöre och Nykarleby. Demensvård ges vid Pedersheim (Alina), Hagaborg och Roslundens
demenshem samt Solbacken som ändras om till serviceboende från 1.4 2010.
Fr o m 1.4 2010 får staden Jakobstad 16 nya boendeplatser som köptjänst av Folkhälsan. En
samarbetsgrupp inom äldreomsorgen har utrett behovet av mera boendeplaser i Jakobstad
och förslaget är ytterligare 46 boendeplatser.
113
Purmohemmet,
Pedersheim (Frida), Hagalund,
- LÅNGVÅRD på åldringshemmen;
Sandlundens åldringshem, Solbacken (t om 1.4 2010) och bäddavdelningar vid Malmska och
Nykarleby HVC, samt köptjänst av långvård från Folkhälsan. Renovering av Hagalund påbörjas
2010 och en avdelning görs om till serviceboende. Även bäddavdelningarna vid Malmska
renoveras under åren 2010-2011.
EFFEKT
Målsättning
Utarbeta och införa
gemensamma kriterier och
rutiner inom samarbetsområde
God kvalitet och service på rätt
nivå för den enskilde klienteten
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Rai-mätningsintrument
tillämpas och används
Harmonisering av service
och avgifter under år 2010
Enskilda vårdplaner uppgörs
och uppföljning av
vårdbehovet sker vid behov
eller 2 ggr/år
Utarbeta fungerande
vårdkedjor. Anställning av en
placeringsskötare och
bildande av en gemensam
vårdplaneringsgrupp under
år 2010
Utveckla geriatrisk vård och
demensvård
Minnespoliklinik med läkare
och sjukskötare
Utbildningsenhet för
specialiserande läkare inom
geriatri
Fungerande kvalitetssystem
Utarbeta en gemensam
handbok för hemvården i
regionen
114
Målsättning
Möjliggöra boende i det egna
hemmet så länge som möjligt
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
90 % över 75 år fyllda skall
bo hemma år 2012
Den äldres delaktighet i
äldreomsorgen skall betonas
Förebyggande hembesök till
dem som fyller 75 år under
året ordnas på samma sätt
inom hela regionen
Regelbundna kontakter med
kommunernas äldreråd
Minskning av patientplatser vid
Malmska pga vårdmiljöns
storlek
Renovering inleds år 2010
och målsättningen är högst
30 patienter/avdelning
De äldre skall få uppleva
livskvalitet och meningsfullhet i
sin vardag
Rehabiliterande synsätt i
vården av de äldre
"Hjälp till självhjälp" betonas
liksom aktivering och
sysselsättning
Anhörigträff ordnas en gång
per år tillsammans med en
enskild boendes anhöriga
115
FÖRNYELSE
Målsättning
Utveckla och upprätthålla
personalens kompetens
Höja vårdkompetensen bland
personalen
Nödvändiga förbättringar i den
funktionella arbetsmiljön för
personalen
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Fortbildning 3-10
dagar/anställd/år
Årliga medarbetarsamtal
Arbetsplatsmöten/personalmöten en gång/månad
Ombilda biträdes-/
hemhjälparbefattningar till
närvårdare vartefter de blir
lediga
Tillräckliga resurser för
hjälpmedel, utbildning för
personal gällande ergonomi
samt tillgodose behoven av
ändamålsenliga utrymmen
Minskad sjukfrånvaro
Målsättning
Gemensam hemvård
Demensvården utvecklas
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Under år 2010 utarbetas
gemensamma arbetsmetoder
inom hemservicen och
hemsjukvården
Gemensamma arbetsteam
bildas
Minnespoliklinken
koordinerar nejdens
demensvård
116
Målsättning
Personalpolitiska satsningar
med sikte på tillräckliga
resurser inom vården som
tryggar tillgången till behörig
personal även i framtiden
Kvalitetssäkring av
verksamheten
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Fastställda mål för
personaldimensionering på
olika vårdinrättningar
uppgörs 2010
Uppgjorda befattningsbeskrivningar för all
personal
Aktiv marknadsföring av
äldreomsorgen till
utbildningsenheter samt
deltagande i mässor
Utarbetande av fungerande
arbetsmetoder och
processer. Pedersöre
kommun påbörjar
certifiering av äldreomsorgen under år 2010. Detta
blir en modell för de övriga
kommunerna.
Målsättning
Kunder och personal skall
snabbt få beslut i olika frågor
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Tydliga processbeskrivningar, "vem gör vad"
En regional och rättvis
äldreomsorg
Samordning av de olika
verksamheterna påbörjas
från 2010, under året skall
servicestrukturerna
harmoniseras.
Tillgång till klientuppgifter på
olika vårdenheter
Fungerande gemensamma
datajournaler
117
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Gemensamma mätare och
kriterier för äldreomsorgen i
regionen
Kostnadseffektiv vård
NYCKELTAL
Prestationer
Personer över 75 år
och som bor hemma,
% av befolk.
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre.
(nat. mål 91-92 %)
och som är på
långvård
(ålderdomshem eller
hvc), % av befolk.
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
(nat. mål 2012: 3 %)
på serviceboende, %
av befolk.
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
(nat. mål 5-6 %)
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
87,2
85,0
85,3
88,8
86,4
85,8
85,6
85,8
86,4
86,4
84,7
85,2
87
87
87
87
7,2
5,4
9,5
5,7
6,6
4,5
8,9
6,1
6,8
3,8
10,1
6,2
3,5
3,5
9,0
6,0
7,2
8,3
7,4
5,5
8,3
8,9
7,9
8,0
8,2
8,3
7,0
8,4
9,0
8,0
7,0
8,0
118
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
Prestationer
som får stöd för
närståendevård, % av
befolk
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
(nat. mål 5-6 %).
Regelbunden hemvård
över 75 år, % av
befolk
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
(nat. mål 13-14 %)
som får stödservice, %
av befolk.
Jakobstad
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Årsverken
Bokslut
-06
Bokslut
-07
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
3,9
2,5
6,3
4,0
3,9
2,0
7,8
4,3
3,8
3,4
5,5
5,3
4,0
4,0
5,5
5,5
19,7
11,3
12,8
16,4
18,4
12,2
11,3
14,1
19,7
13,2
12,0
17,9
19,0
13,0
13,0
17,0
19,4
52,5
32,1
29,0
19,9
33,7
29,8
31,2
19,7
39,6
27,9
30,9
20,0
39,0
28,0
31,0
EP
-11
Motiveringar
Förändringar i personalstrukturen från om 1.1 2010
1,0
1,0
1,0
1,0
överskötare inom äldreomsorgen inrättas
avdelningschef för öppen vård inrättas
avdelningschef för boende inrättas
placeringskötare inrättas
Följande befattningar och tjänster förändras inom äldreomsorgen i Larsmo:
1,0 tjänst som föreståndare vid Sandlundens åldringscenter inrättas from 1.1 2010
0,78 närvårdare (ändras från 0,78 hemhjälpare)
1.9 2010
119
EP
-12
Följande befattningar och tjänster omändras inom äldreomsorgen i Pedersöre:
0,78 hemvårdare (ändras från 0.78 hemhjälpare)
1.6 2010
0,75 vårdare, Purmohemmet (ändras från 1,0 vårdbiträde,
0,25 överförs till vårdare nedan)
1.9 2010
0,25 vårdare, Purmohemmet (tidigare 0,5 vårdare, utökas med 0,25)
1.9 2010
0,75 vårdare, Alina (ändras 1,0 vårdbiträde, 0,25 överförs till vårdare
nedan)
1.9 2010
0,75 vårdare, Frida (ändras från 0,5 vårdbiträde, utökas med 0,25)
1.9 2010
0,75 vårdare, Frida (ändras från 1,0 vårdbiträde, 0,25 överförs till
sjukskötare nedan)
1.9 2010
0,25 sjukskötare, Frida (tidigare 0,5 utökas med 0,25)
1.9 2010
0,75 sjukskötare, Alina (ändras från 0,75 vårdare)
1.1 2010
VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖHÄLSOVÅRDEN 2010
Verksamhetsidé för miljöhälsovården
Miljöhälsovårdens syfte är att:
• inom värdkommunens social- och hälsovårdsverk upprätthålla och befrämja
befolkningens och individens hälsa samt förebygga, minska och undanröja i
livsmiljön förekommande faktorer som kan förorsaka sanitär olägenhet, hälsofara
eller hälsorisk.
• betjäna olika förvaltningsenheter inom samarbetsområdet och samarbetsområdets
grannkommuner, samt livsmedelsproduktionsanläggningar, privata företag och
privatpersoner
• ge hälso- och sjukvård för att förebygga och vårda djursjukdomar, övervaka
djurskydd, samt utföra lagstadgad kontroll av hygien vid primärproduktion av
animaliska livsmedel.
Utvecklande av kundservice
En undersökning av kundupplevelsen görs år 2010. Syftet med undersökningen är att
utreda kundernas förväntningar på miljöhälsovården.
Miljöhälsovårdens hemsida uppdateras och förbättras kontinuerligt.
Laboratoriets kundservice utvecklas kontinuerligt i växelverkan med kunderna.
Laboratoriet erbjuder en snabb och flexibel service, med en god beredskap. Laboratoriet
erbjuder även provtagningstjänster.
120
Utvecklande av processer och arbetssätt
Tillsynen samordnas med Nykarleby så att den blir enhetlig inom hela samarbetsområdet.
Detta innebär att Nykarlebys miljöhälsovård integreras med MHSO:s hälsoövervaknings
kvalitetssystem. Kvalitetssystemet kommer att auditeras externt.
Avgiftstaxan för miljöhälsovården, inom tidigare MHSO och i Nykarleby, kommer att
samordnas.
Laboratoriets kvalitetssystem utvecklas fortlöpande. Ackrediteringen granskas årligen av
FINAS.
Personalresurser
Personalens kunnande säkras och utvecklas genom deltagande i både interna och externa
skolningar.
Ett fungerande informationsflöde sker via regelbundna arbetsplatsmöten. Samtliga i
personalen ges möjlighet till utvecklingssamtal och till stöd i förändringsprocessen.
För att kunna uppfylla myndighetskraven på tillsynen av primärproduktionen inrättas en
hygienikerveterinärtjänst 2010.
Ekonomi och materiella resurser
Man kommer att iaktta noggrann och strikt budgetdisciplin under året. Verksamheten
anpassas enligt direktiv och anvisningar som värdkommen ger.
121
122
AFFÄRSVERKEN
123
DIREKTION FÖR JAKOBSTADS VATTEN
Verkställande direktör:
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Markku Kaksonen
Vattentjänster
VERKSAMHETSIDÉ
Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets
vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt
genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling.
Inom eget verksamhetsområde sköter verket vattentjänsterna under alla förhållanden. I
mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt
övriga vattentjänstverk.
Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt
stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen.
Recessionen inom ekonomin påverkar verkets verksamhet ännu någon tid. Efterfrågan på
tomter avtar vilket minskar på behovet av att bygga nya ledningsnät. Resurserna riktas
gärna på att häva de tickande tidsbomberna i ledningsnäten eller ledningarnas sanering.
Myndigheternas kommande tillståndsbeslut förutsätter säkert någon form av
miljöinvestering av verket.
Västra Finlands miljöcentral torde ge sitt beslut gällande miljötillstånd för Åminne
vattenverk ännu under hösten 2009. Beslutet förutsätter säkerligen nya lösningar för
behandling av slam, som uppstår vid processen, inom de närmaste åren. Alternativen är
separat behandling vid vattenverket eller att leda det till avloppsreningsverket.
Beträffande Alheda reningsverk klarnar framtiden då EU-domstolen avger sitt beslut i
kvävetvisten mellan kommissionen och Finlands stat. Ansökan om miljötillstånd skall
inlämnas i mars 2011. Beslut av myndigheten kan väntas inom ett par år. Ifall beslutet
förutsätter kvävereducering är investeringen rätt stor. Blir det inte så, får man ändå
reservera sig någon typ av utvidgnings-/effektiveringsinvestering.
Med EU- och statsbidrag har planer uppgjorts för ibruktagande av de outnyttjade
grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Avsikten är att ansökan om tillstånd
inlämnas till myndigheten ännu under 2009, gällande tagande av grundvatten samt
placering av ledningarna och anläggningarna. Projektet är viktigt för att trygga stadens
vattenanskaffning.
Enda
sättet
att
skydda
grundvattenförekomsterna
för
vattenanskaffningen är att ta dem i bruk för ändamålet så fort som möjligt.
Förändringar i lagstiftningen är på gång, som bäst är förnyande av lagstiftningen
beträffande både vattentjänsterna och räddningsväsendet under arbete. För det
förstnämnda är det bla ansvaret för samhällets dagvattenhantering som är under lupp och
för det andra släckvattenförsörjningen. Ur vattentjänstverkets och dess kunders synpunkt
har båda en ekonomisk betydelse.
På kort sikt kan man inte vänta någon märkbar ökning av de vatten- och
avloppsvattenmängder som verket fakturerar. På längre sikt kan avloppsmängderna öka i
någon mån, ifall grannkommunernas avloppsplaner förverkligas. Inkomstfinansieringen
måste i varje fall säkerställas genom att granska avgifterna.
124
MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE
EFFEKT
1 1 Tillgång och kvalitet på service
Målsättning
Uppdatering av
utvecklingsplan för
vattentjänsterna samt
justering av verkets
verksamhetsområde
Avlägsnande av
vattenkvalitetsstörningar
som förekommer i
ledningsnätet
(problemområden
Alholmen, Vestersundby,
Kisor, Staffansnäs, Östanlid)
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: Båda är klara för
utlåtanderundan
Real: Utvecklingsplan har
godkänts samt justering av
verksamhetsområde har
fastställts
Max: Båda skett före semester
Min: Alkalitet hos det från
vattenverket utgående vattnet
upp till värde 0,70-0,80
mmol/l (processförändringar)
Real: Ytterligare effektivare
spolningsmetoder i bruk
Max: Järnhalter som
överstiger förordningens
målvärde förekommer inte
mera vid
kontrollundersökningar
Målsättning
Förbättrande av
organisationens
prestationsförmåga /
Verksamhetsutrymmen för
avdelningen ledningsnäten
Reservvatten / Eget
grundvatten
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Real: Byggandet påbörjat
Min: Tillståndsansökan
inlämnat
Real: Tillstånd beviljat
Max: Anläggandet påbörjat
125
Målsättning
Egenfinansiering /
Skuldsättning
Avgifter / Medelnivå bland
verken i samma
storleksklass
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: Växer lindrigt
Real: Som tidigare, +/- 2 %
Max: Minskar avsevärt
Min: +/- 20 %
Real: +/- 10 %
Max: +/- 5 %
NYCKELTAL
Prestationer / Nyckeltal
Inpumpat vatten, 1 000 m3
Fakturerat vatten, 1.000 m3
- eget område
- andra verk
Renat avl.vatten, 1 000 m3
Fakturerat avl.vatten, 1.000 m3
- eget område
- andra verk
Längden på vattenledn.nätet, m
Längden på avl.ledn.nätet, m
Vattenavgift, €/m3
- bruksavgift/jämförelseavgift
- bruksavgift/jämförelseavgift,
medelavgift enl. vaf:s enkät
Avl.vattenavgift, €/m3
- bruksavgift/jämförelseavgift
- bruksavgift/jämförelseavgift,
medelavgift enligt vaf:s enkät
Årsverken, st.
BS -07
BS -08
2 194
2 282
1 552
142
3 220
1 513
115
3 306
1 461
837
198 785
195 928
BU -09
BU -10
EP -11
EP -12
2 200
2 200
2 200
1 540
125
1 540
100
3 200
1 540
100
3 200
1 540
100
3 200
1 442
844
198 054
199 084
1 450
800
201 900
199 000
1 450
800
203 200
200 500
1 450
800
204 700
202 000
1 450
800
206 200
203 500
1,50/
1,72
1,13/
1,54
1,50/
1,92
1,15/
1,58
1,55/
1,99
1,22/
1,68
1,70/
2,06
1,68/
2,03
1,70/
2,22
1,79/
2,21
1,80/
2,36
1,93/
2,48
28,9
29,9
30
30
30
30
Mervärdesskatt ingår i avgifterna, 2009 avgifter från vaf:s enkät 1.2.2009
VERKSAMHETSMÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
Målsättningen är att utveckla verkets intäktsfinansieringen så att man erhåller en
investeringsreserv för att kunna förverkliga förutom löpande investeringar även de övriga
kommande anläggnings- och miljöinvesteringar.
126
DRIFTSEKONOMI (1 000 euro)
omsättning
intäkter sammanlagt
material o tjänster
personalkostnader
avskrivningar o värdeminskn
rörelsens övriga kostnader
överföringsposter
rörelseöverskott/-underskott
finansiella intäkter/kostnader
över-/underskott
BS -08
5 592
5 645
- 1 801
- 1 435
- 922
- 54
- 74
1 359
- 686
673
BU -09
5 852
5 909
- 1 890
- 1 576
- 931
- 52
BU -10
6 106
6 157
- 1 929
- 1 620
- 973
- 65
- 74
1 496
- 682
814
1 451
- 690
761
EP -11
6 306
6 357
- 1 987
- 1 674
- 1 16
- 67
- 74
1 540
- 680
859
EP -12
6 501
6 552
- 1 858
- 1 727
- 1 062
- 69
- 74
1 761
- 679
1 082
Budgetförslaget utgår ifrån att verksamhetskostnaderna årligen ökar med 2-3 %.
Verksamhetsintäkterna bör ökas mera för att skapa en investeringsreserv. Olika avgifter
höjs 4-8 %. Personalstyrkan bibehålls som nu (30). Avkastningskravet är det samma som
tidigare år, 5 % av grundkapitalet eller 671 790 euro.
INVESTERINGAR (1 000 euro)
löpande
sanering
nybyggnad
övriga löpande
särskilda
Peders, Företagarvägen
ledningsn., stödjepunkt
vattenanskaffning
avloppsvattenrening
matarledning ÅminnePeders
avlopp från Åminne
inv. sammanlagt
finansieringsandelar
netto
BU -08
1 500
755
471
274
575
305
BU -09
1 906
1 160
456
290
875
PRN -09
1 942
1 090
499
353
174
BU -10
1 250
1 050
50
150
265
EP -11
1 100
950
50
100
900
EP -12
1 150
950
100
100
850
500
200
40
128
235
10
870
10
150
3
10
10
400 **
3
2 116
- 117
1 999
10
1 515
- 15
1 500
10
2 000
300**
2 000
2 000
2 000
225 *
2 075
2 600
2 075
2 600
* justeringar i budget 2008
** egen andel
Förklaringar:
löpande investeringar
• Sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta
objekten Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand
• Nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; Lappfjärden, Bonäs, Nyåkern,
Piriö?
• övriga löpande investeringar = bla underhållande investeringar vid reningsverken,
pumpstationer osv samt fordon och maskiner
127
särskilda investeringar
• ledningsnäten, stödjepunkt = stödjepunkt för avdelningen ledningsnäten
• vattenanskaffning = driftsäkerhet = egna grundvattenresurser tas i bruk,
råvattenbassäng utrustas
• matarledning Åminne-Peders och avlopp Åminne-Alheda = samprojekt med
Pedersöreverken, statens vatten- och avloppsarbete, egen kostnadsandel sammanlagt
ca 1,5 milj. euro, i gång ev. 2011 – 2012, byggtid ca 2-3 år
• reningsverket = investering för egentlig kvävereducering torde bli aktuellt tidigast
2012 – 2013, när avloppsverkets nya miljötillstånd har vunnit laga kraft; mindre
sanerings(effektiverings)behov kan dock uppstå redan tidigare, skäl att förbereda sig
128
129
130
131
132
133
HAMNSTYRELSEN
Hamndirektör:
Kristian Hällis
VERKSAMHETSOMRÅDE:
Hamnverksamhet
VERKSAMHETSIDÉ
Hamnens uppgift är att utgående från näringslivets behov och efterfrågan på sjöburna
transporttjänster saluföra, tillhandahålla, och utveckla konkurrenskraftiga tjänster inom
ramen för hamn- och transportverksamhet. Utbudet av tjäster och utvecklingen av hamnens
infrastruktur utgår från den verkliga och prognostiserade efterfrågan som hamnens kunder
genererar. Hamnen utgör en säker och effektiv länk i varuflödet mellan producenter runt om i
världen.
Strategiska målsättningar för Jakobstads hamn:
1) En kundrelaterad verksamhet som utgör grunden för en lönsam och framgångrik verksamhet.
2) Framhålla hamnes roll som näringsmässig etableringsfaktor med tanke på regionens
näringsstruktur
3) Affärsverksamheten skall vara lönsam.
4) Betona hamnens roll som näringspolitiskt instrument och befrämjare av näringslivets
investeringar.
5) Hållbar verksamhet som baserar sig på miljö,- kvalitets- och säkerhetstänkande.
6) Utveckling via interaktion och samarbete mellan kunniga och framåtsträvande människor
Marknadsläget
Under 2009 slog recessionen till med full kraft och nästan lamslog Finlands utrikeshandel.
Hamnarna via vilka ca 80% av utrikeshandelns volym kanaliserats är följaktligen inne i samma
svåra situation som det exporterande/importerande näringslivet. Speciellt hårt har hamnar
som hanterar skogsindustrins produkter drabbats. Även hamnar som specialiserat sig på en
viss typ av transitotrafik har fått känna av en kraftig nedgång. För att exemplifiera läget kan
nämnas att totalproduktionen i landet ligger på samma nivå som 2005, och exporten har
sjunkit till samma nivå som för tio år sedan. Små positiva tecken på att utrikeshandeln håller
på att repa sig något kan dock skönjas. Återhämtningen är i alla fall mycket långsamt med
tanke på 2010.
Konkurrenssituationen
I och med att marknaden har krympt kommer konkurrenssituationen att hårdna ytterligare
under 2010. Alla vill behålla sin del av "kakan". Detta innebär i förlängningen att den som är
har en konkurrenskraftig infrastruktur, effektiv hantering och smidig service kommer att klara
sig bäst under 2010. Vår förmåga att hävda oss under rådande förhållanden förbättrades
avsevärt tack vare förlängningen av Lauckokajen som färdigställdes i oktober 2009. För att få
tillräcklig effekt ur kajen behövs därtill ett seglingsdjup på 11 meter
134
Investeringar
Under 2010 kommer muddringen av farleden in till Jakobstads hamn till 11 meter att startas
upp. I takt med projektets framskridande åtgärdas hamnbassängen och grunden för Laucko 1
förstärks så att bassängen och hela djupkajen få ett seglingsdjup som motsvarar
farledsdjupet. Projektet är ett samprojekt med Sjöfartsverket. Vi inväntar de gemensamma
miljötillstånden i början av 2010. Tillstånden styr projektets slutliga tidtabell. Offertförfrågningarna sänds ut när innehållet i miljötillstånden är känt. I övrigt är investeringarna av
typen reinvesteringar och förbättring av infrastrukturen utgående från kundernas behov.
EFFEKT
Målsättning
Underhålla och förbättra
hamnens infrastruktur
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min:Ingen "flaskhalseffekt"
på grund av brister i
infrastrukturen.
Real: Infrastrukturen
konkurrenskraftig
Max: Öka intäkt per ton till
1,6 euro
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Med hamnverksamheten
förknippade etableringar
10 arbetsplatser per
etablering
Min 1/planperiod
Real 2/ planperiod
Max 4/planperiod
Intäkter/ton
Målsättning
Hamnen skall utgöran ett
näringspolitiskt verktyg som
befrämjar etableringar och
befrämjar näringslivets
investeringar
135
Real/2 planperiod.
5 Positiv image
Målsättning
1. Hamnen skall ses som en
tillgång för stadens profilering
och upplevas som ett
kommunikationsmässigt
andningshål i förhållande till
den internationella marknaden.
2. Skall ses som en tjänstvillig
och konkurrenskraftig hamn i
jämförelse med övriga hamnar.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: Hamnen deltar i 2
projekt som ger genklang
inom ramen för hamnens
image.
Real: Hamnen syns i positiv
bemärkelse i den nationella
mediabevakningen
Max: .Hamnen satsar 3% av
omsättningen per år på
imageförhöjande ätgärder.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: Förbättrat system för
besvarande av reklamationer
Real: Registrering av
avvikelser i verksamheten,
auditering och utvärdering.
Max:organisationen
korrigerar snabbt avvikelse
och "flaskhalsar"
Kundförfrågan.
FÖRNYELSE
Målsättning
Hamnen har som mål att inom
sin verksamhetsmiljö ständigt
sträva till utveckling och
förbättring av
serviceproduktionen.
Kvalitetssystem/auditering
Målsättning
Hamnen skall vara effektiv i
jämförelse med konkurrerande
hamnar gällande
serviceproduktionen.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min:Lika effektiv som
konkurrenterna
Real: Delvis effektivare än
konkurrenterna
Max: Höra till de 2 mest
effektiva
serviceproducenterna av
hamnarna i Bottniska viken.
136
Jämförelse med
konkurrenternas nyckeltal.
Målsättning
Hamnens organisation skall
agera "självgående" utgående
från definierade
ansvarsområden. Hamnens
organisation skall ha en
tillräcklig personalstyrka för att
kunna betjäna kunderna.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: Rapporteringsrutiner
och mätare utvärderas
Real: Helhetskonceptet vägs
på basen av samverkan
mellan funktionerna.
Max Organisationen
fungerarmarknadsmässigt
och utgör en viktig del av
konkurrenskraften
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: trafikinvesteringar
Real: Hamnbassängens
fördjupning inleds.
Max:Fördjupning av
hamnbassängen och
grundning av Laucko 1.
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
Min: Personalen är motiverad
och tjänstvillig.
Real: Personalen deltar aktivt
i utvecklingen enlig hamnens
målsättningar
Max: Det praktiska arbetet
ses som en del av hamnens
målsättning och
konkurrenskraft
Nyckeltal
varuvolym/anställd..
Målsättning
Ekonomin skall ge utrymme för
investeringar.Detta förutsätter
att driften ger ett tillräckligt
stort överskott.
Resultat. /Projektets läge i
slutet av året.
Målsättning
Motiverad, lojal och kunnig
personal som kan samarbeta
enligt överenskomna processer
och regler.
137
Nyckeltal Ton/omsättning..
NYCKELTAL
Prestationer
Bokslut
-07
Hamntrafik(t)
1 765 389 1 989 819 1 855 000 1 630 000 1 900 000 2 000 000
Hamnens personal
(antal)
Trafik/Personal
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
235 385
264 309
231 875
217 333
253 333
Intäkter/Trafik(€/t)
Intäkter /persona(per
personl
Kostnader/Trafik(€/t ej
avskr.)
Rörelseövers./trafik(€/t)
1,51
356 099
1.45
384 509
1,52
353 125
1,52
338 000
1,52
384 000
1,58
420 000
0,59
0,53
0.56
0.64
0,57
0,58
0,7
0,72
0,69
0,55
0,62
0,7
Rörelseövers./personal
(€/antal).
Bidrag%
Årsverken
165 282
189 744
161 000
116 667
157 773
187 066
61%
7,5
63%
7,5
60%
8,0
59%
7,5
62%
7,5
64%
7,5
Bokslut
-08
Budget
-09
Budget
-10
EP
-11
EP
-12
7,5
Hamnbassängen/Laucko 1
Investeringarna i Farleden och hamnbassängen inklusive grundningen av Laucko 1
till 11 meters seglingsdjup är i all enkelhet en förutsättning för hamnens utveckling
och framtida existens i den tilltagande konkurrensen. Tidtabellen för investeringarna
är till stor del knuten till statens tidtabell för farledsfördjupningen till 11 meter.
Statens och stadens/hamnens investering utgör i praktiken ett projekt.
Miljötillstånden administreras också för vår del av sjöfartsverket. Tillstånden är
inlämnade och under behandling och kan förväntas fås i början av 2010.
Upphandlingen har också utformningen av ett helhetsprojekt och handhas av
sjöfartsverket i samverkan med hamnverket. Offertförfrågningarna beräknas kunna
skickas ut i årsskiftet eller när tidtabellerna för de operativa åtgärderna kan
preciseras på basen av miljömyndigheternas ställningstaganden. Därefter kan också
projektets finansiering preciseras över tiden.
Det blir därför ändamålsenligt att göra upp investeringsbudgeten för
hamnbassängen och Laucko1, först när tillstånden är klara och offerterna inkommit.
Krismedvetenheten med tanke på stadens ekonomiska ställning finns med i
budgeteringen, och hänsyn tas till den rådande ekonomiska situationen. Hamnen
har dock samtidigt ett uppdrag att utveckla och uppehålla konkurrenskraften i
jämförelse med våra medtävlare. Investeringarna som görs i hamnen finansieras med
hamnens inkomster. Resultaten både i år och även nästa år beräknas vara positiva
utöver avskrivningarna, räntorna och avkastningskravet.
Hamnen har ett stort värde för staden också som ett näringspolitiskt verktyg.
Regionens befintliga och framtida näringsstruktur är mycket beroende av att
företagen kan räkna med att det finns en hamn som kan se till näringslivets
transportbehov. En effektiv hamn stadd i utveckling bidrar till positiva
investeringsbedömningar inom ramen för det regionala näringslivet och hamnens
kunder.
138
Infrastruktur/Trafikleder/PLanering/ISPS
Hamnområdet, kajerna och körlederna förbättras och förstärks.
Körledernas skick och dragningar åtgärdas så att olyckstillbud kan undvikas.
ISPS investeringar görs i enlighet med säkerhetsmyndigheternas påbud l.
Planeringskostnader för begynnande investeringar
139
140
141
STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK
Verkställande direktör Ole Vikström
VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads energiverk
Budgeten har gjorts upp enligt tidigare års förbrukningsuppgifter och samtidigt har
vi försökt beakta den situation vi nu befinner oss i. Dethär innebär att
fjärrvärmeförbrukningen fortsätter som tidigare med en liten ökning. Vi har också
antagit att inköpspriset skall ligga ungefär på samma nivå emedan bränslena, som
priset är bundet till också gått ner jämfört med tidigare. Försäljningspriset förutsätts
ligga på samma nivå ifall inget speciellt inträffar.
Elförbrukningen har minskat 10-15 procent under 2009 och det beror främst på att
industriförbrukningen minskat. Vi har räknat med en förbrukning, som ligger på
2008 års nivå och samtidigt måste vi anta att produktionen kommer att vara normal.
Distributionspriset kommer att vara samma under 2010 och elpriset har också
beräknats vara som tidigare. Om nåt speciellt händer på elmarknaden måste vi se
över situationen.
Övriga driftsutgifter har anpassats till rådande förhållanden och löneutgifter enligt
avtal.
På investeringssidan har sparats ca 1 miljon euro från planperioden 2009-2011.
Dethär betyder att 30 procent är bort från våra investeringar, i praktiken inget nytt
på fjärrvärmen förutom samprojekten i Östermalm och Bonäs.
På eldistributionen har tagits bort sådana investeringar som möjligen kan lämnas till
därpå följande år.
EFFEKT
Målsättning
Leveranssäkerhet
Statistik, antal avbrott/ab.
Elkvalitet,
Mätning EN50160
Fjärrvärmekvalitet
Mätning, enl. rek.
Effektivitet, distribution
Energimarknadsverket
Energimängd/MWh
eldistribution,
rapporter
fjärrvärme, rapporter
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
< 5 h/avbrott/år
Uppfyller normerna
Uppfyller normerna
Eff.tal >0,9
0%
>1%
142
Målsättning
Ambitionsnivå 2010
min - real - max
< 4,55 %
Tillåten avkastning på
placerat kapital
Räkenskapsperiodens
överskott
Bokföring
Räkenskapsperiodens
överskott ska täcka
driftsutgifter, investeringar
och avkastning till staden
Elpris, totalt
Egnahemshus 5000 kWh
Elvärmehus 18000 kWh
Fjärrvärmepris
Egnahemshus 20000 kWh
Finsk energi-industri r.f.
Höghus 225000 kWh
Finsk energi-industri r.f.
Bättre än landets medeltal
NYCKELTAL
Prestationer
Årsverken
Bokslut
-06
50
Bokslut
-07
50
Bokslut
-08
50
Budget
-09
50
Budget
-10
50
Nyckeltal
GWh
350
EP
-11
50
Årsverken
52,0
300
51,0
250
200
50,0
150
100
49,0
50
0
48,0
2004
2005
2006
Eldistribution- Inköp
Fjärrvärmeförsäljning- Inköp
143
2007
2008
Elförsäljning- Inköp
Årsverken
EP
-12
50
144
145
146
147
INVESTERINGAR
148
149
150
151
INVESTERINGAR
STADSSTYRELSEN
Övriga värdepapper: Ett anslag på 15.000 euro för inköp av aktier (stadens
bostadsbolag) samt aktier i Jakobstads Ishall Ab 35.000.
Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt
parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 5
år. Kostnaderna för dessa är totalt 5,475 milj. euro och stadens andel 0,06 milj.
euro.
RÄDDNINGSNÄMNDEN
För Räddningsnämnden har anslag för följande investeringar reserverats år 2010:
En tankbil (nettokostn. 0,15 milj. euro) som finns budgeterad 2009 men anskaffas
först 2010 och en ambulans (0,123 milj.) eftersom ambulanstransporterna ökat
kraftigt. Larsmo Kommun deltar med 12,6% i investeringskostnaderna.
SOCIALNÄMNDEN
Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden
DAGVÅRDS- och UTBILDNINGSNÄMNDEN
Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä
Stadens andel av grundkapitalförhöjning som sker för att delvis finansiera Högskolecampus – Chydeniusinstitutets utrymmen. Den totala grundkapitalförhöjningen
uppgår till 900.000 euro fördelat på sju år. Stadens andel uppgår till 13,94 %
KULTURNÄMNDEN
IDROTTSNÄMNDEN
För år 2010-2012
förbättrande.
har intagits 0,01 milj. euro för friluftsområden/-ledernas
TEKNISKA NÄMNDEN
Husbyggnad
På grund av det svåra ekonomiska läget har anslaget för underhållande investeringar
sänkts för åren 2010-2012 till 0,9 milj. euro.
152
För Björkbackas köks renovering finns intaget 0,035 milj. euro eftersom endast en
mindre renovering för att klara hälsovårdsmyndigheternas krav verkställs i väntan på
köksstrategin.
För renovering av Björbackas avdelning 3 finns inget anslag intaget under
planeåren. En genomgång av hela fastighetsbeståndet inom social- och hälsovården
blir aktuellt under planeåren.
För renovering av de sociala utrymmena vid Björkbacka finns år 2012 intaget 0,4
milj. euro.
Socialnämnden har äskat om anslag 46 platser effektiverat serviceboende.
Planeringsanslag 0,3 milj. euro år 2010 och investeringsanslag 5,7 milj. euro år
2011. Ytterligare har socialnämnden äskat om anslag för effektiverat serviceboende
för de finskspråkiga utvecklingsstörda. Dessa äskanden finns inte beaktade i
budgeten.
Ett planeringsanslag för Ristikari skola finns intaget år 2012.
För sanering av utdelningsköket vid Kyrkostrands daghem intas ett anslag på 0,2
milj. euro år 2011.
Anslag för byggande av en ny brandstation finns intaget sålunda att byggstarten
sker på hösten år 2010 då ett anslag på 1 milj. euro finns reserverat och slutförs
under år 2011 då 5 milj. euro finns reserverat. Kostnadstaket för brandstationen är 6
milj. euro och rumsprogrammet och planeringen bör ännu ses över.
Kyrkostrand/Jungmans skolas nuvarande baracker ersätts med byggnadsvolymelement under år 2010 under förutsättning att statlig delfinansiering erhålls.
Finska gymnasiet: Pietarsaaren Lukios flytt till Etelänummi förverkligas under
förutsättning att statlig delfinansiering erhålls.
För att åtgärda trafikproblemen vid Länsinummi skola har ett anslag på 0,065 milj.
euro intagits (minimiversion).
För Rådmans skolas teknikbyggnads planering finns inget anslag under perioden
Mätning och markanvändning
En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen under den kommande 3-års perioden. Anslagen för markanskaffning
motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda
tomtreserven inom detaljplaneområdet ; 0,25 milj. euro såväl på utgifts- som på
inkomstsidan. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden
balanseras inom en period på 5-10 år. 15.000 euro av detta anslag kan användas för
köp av grön- eller tomtområden genom stadsgeodetens beslut i enlighet med av
stadsfullmäktige tidigare fastslagna principer.
För mätningsavdelningen har anslag (0,025 milj. euro) intagits för en robottachymeter vilket möjliggör personalminskning genom naturlig avgång.
Kommunalteknik
Ett anslag för löpande investeringar om 0,9 milj. euro finns intaget åren 2010, 1
milj. euro år 2011 och 1,5 milj. euro år 2012. Den detaljerade dispositionsplanen
för anslaget för kommunaltekniska investeringar (s.k. löpande investeringar)
fastställs av tekniska nämnden då budgeten fastställts av fullmäktige.
153
Asfalteringen vid Baltic-kajen sker först 2010 varför 0,12 milj. euro överförs från
2009.
Västra Ringvägen byggs under åren 2007-. Inget anslag finns intaget år 2010-2011.
År 2012 finns 0,3 milj. euro reserverat. Enligt TN:s förslag är anslagsbehovet 0,95
milj. euro varav 0,3 milj. intas år 2012.
För iståndsättande av Hällvägen finns år 2010 ett anslag på 90.000euro intaget för
stadens andel.
För Hamnvägen finns år 2009 intaget ett planeringsanslag på 40.000 euro. År 2012
finns intaget 1 milj. euro. Det totala kostnadsförslaget uppgår till 8,5 milj. euro (i
2006-års prisnivå). Vasa vägdistrikt handhar projektet och deltar i finansieringen.
Om projektet framskrider under planeperioden återkommer staden till finansieringen
av sin del av projektet.
Case Baltic: För gatubyggnadsarbeten finns år 2012 reserverats 0,2 milj. euro.
Inget anslag för Företagarvägen finns intaget under planeperioden. Projektet
återupptas då intressenter finns.
För ombyggnad av infarten från Omfartsvägen till Peders finns inget anslag
intaget. Verkställs i samband med Företagarevägen.
Ett investeringsanslag på 0,648 milj. euro har intagits för social- och hälsovårdsverket vilket motsvarar deras avskrivningar. Investeringar i MHSO:s fastighet
finansieras av fastighetssamkommunen.
När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en
investeringsram och affärsverkena (styrelser/direktioner) själva besluter om de
konkreta investeringarna.
JAKOBSTADS VATTEN
Den totala investeringsramen uppgår till 1,5 milj. euro år 2010 och 2 milj. euro
åren 2011-2012
HAMNSTYRELSEN
Den totala investeringsramen uppgår 0,4 milj. euro år 2010 och 0,5 milj. euro
2011-2012. När det gäller muddringen av farleden och fördjupningen av
fundamenten för Laukko I återkommer hamnverket under år 2010. Tidtabellen
är till stor del knuten till statens tidtabell för fördjupning av farleden till 11 m.
ENERGIVERKSSTYRELSEN
Den totala investeringsramen uppgår 2 milj. euro år 2010, 2 milj. euro år 2011
och 2,2 milj. euro år 2012
Stadsstyrelsen beslutade enhälligt uppmana kommunaltekniska avdelningen,
Jakobstads Vatten och Energiverket att se över sina planerings- och arbetsmetoder.
Grundprincipen är att investeringsarbetena utförs som helhetsentreprenader.
154
155

STADEN JAKOBSTAD

Transcription

Similar documents

Att läsa och förstå bokslut (PDF)

GRUNDKURS I REDOVISNING

RP 19/2015

Befolkningsbokslut 2015

Familjepaket vinter.pdf

Ladda ner broschyr(Öppnas i nytt fönster)

Äntligen sommar! - Krokomsbostäder AB

Delfi_Dagligvarukartan_2012

PDB - Larsmo kommun

c. Äldreserviceguide. - Social

Fem social- och hälso

http://bibstat.libris.kb.se/