GRUNDKURS I REDOVISNING
Transcription
GRUNDKURS I REDOVISNING
GRUNDKURS I REDOVISNING PERIOD III-IV VÅREN 2008 Kontaktuppgifter Kursansvarig är Företagsekonomi/ESF n Lektor n n n n Universitetslärare n n n n E-post: Telefon: Besök: E-post: Telefon: Besök: Postadress: Åsa Jakas [email protected] 02-215 4217 vån. IV, rum 412 Henna Sucksdorff [email protected] 02-215 4569 vån. IV, rum 409 Henriksgatan 7 20500 Åbo Grundkurs i redovisning n Kurskod Sp/sv n Består av två delar n n n n 310 000 10 sp/6 sv Extern del period II v 3-10 Intern del period III v 13-18 Rättsnotariestuderande från ESF kan alternativt avlägga 5 sp/3sv Målsättning och innehåll Kursen ger en allmän översikt över ämnet redovisning med såväl finansiell redovisning som redovisning för företagsledning och syftar till att ge en förståelse av redovisningens grundbegrepp sett ur användarens synvinkel. Kursens externa del behandlar huvuddragen i den lagstadgade redovisningen samt kopplingen till bl a beskattning och revision. Den interna delen behandlar grundläggande kostnadskalkylering med tyngdpunkt på modeller och begrepp som används vid resultatplanering och produktkalkylering Moduler – EXTERN MODUL 1: GRUNDBEGREPP OCH BOKFÖRINGENS GRUNDER - grundbegrepp och teknik. - översiktlig genomgång av olika arbetsskeden under en räkenskapsperiod, d v s boköppning, löpande registrering och bokslut. MODUL 2: PERIODISERING - anskaffningsutgift för omsättningstillgångar - anskaffningsutgiften för bestående aktiva MODUL 3: LÖPANDE REGISTRERING - t ex eget kapital i olika företagsformer, mervärdesskatt, personalkostnader MODUL 4: BOKSLUT - periodisering - bokslutshandlingar - kopplingen till andra delområden såsom direkt beskattning, revision m m Moduler – INTERN MODULER som behandlar bl.a. n Grundbegrepp och olika typer av kostnader n Intern resultatberäkning och resultatplanering n n Produktkalkylering - olika typer av modeller för självkostnadskalkylering, bidragskalkylering Kort om övriga ekonomistyrningshjälpmedel bl.a. budgetering Arbetsformer Tentamensformer n n föreläsningar räkneövningar på förhand lösa de övningsuppgifter som skall behandlas – diskuteras på övningstimmen n inlämningsarbeten görs i arbetsgrupper på 4 studerande n Bedömning 1. Deltentamen 1 2. Deltentamen 2 - 50 % - 50 % 3. Inlämningsuppgifter - tester/svarsteknik/info-sökning m m - avklarade med OK/KOMPLETTERA Kurslitteratur Läses valda delar ur 1. Ihantola, E-M & P. Leppänen, Yrityksen kirjanpito; perusteet ja sovellusharjoitukset. Gaudeamus, senaste upplagan 2. Ax Chriatian m fl Den nya ekonomistyrningen Block 1-4 3. Övrigt Aktuell bokförings- och skattelagstiftning enl. anvisning av examinator Kursens webb-sida http://www.abo.fi/fak/esf/fei/ redovisa/kurser/grundkurs n n n Vissa avsnitt är skyddade Användarnamn: Lösenord: Grk 08K000 Modul 1 1. Vad är redovisning? Redovisningens delområden Lagstiftning Vem är bokföringsskyldig? 2. Bokföring av affärshändelser Vad är en affärshändelse? Kontogrupper och regler Verifikat, räkenskapsperiod m m 3. Bokslut Periodisering Kontoavslutning Rapporternas grundstruktur Introduktion Anskaffning Försäljning Kapitalmarknaden Grundbegrepp n Inkomst/utgift n n Inbetalning/utbetalning n n Överlåtelseögoblicket då produktionsfaktor anskaffas eller prestation överlåts Betalningsögonblicket dvs då den konkreta penningströmmen sker Intäkt/kostnad n n n Vad hör till beräkningsobjektet? Vad förbrukats? Vad har presterats? Intressenter Ägare Långivare Leverantörer Kunder Företag Företagsledning Intresseorg. Samhället Anställda Företag Exempel på olika sätt att indela företag 1. Verksamhetstyp n n n 2. Storlek små, stora bokföringsskyldiga n se BFL 3 kap 9 § Företagsform (bolagsform) T ex n enskild näringsidkare n öppet bolag n kommanditbolag n aktiebolag n 3. handelsföretag tillverkande företag serviceföretag Vad är redovisning? n n n n Beskriver den företagsekonomiska verkligheten i siffror. Ger underlag för ledning av företag och organisationer Visar utåt hur företaget klarar sig ekonomiskt. Redovisningen är ett gemensamt språk för alla i ett företag. n Redovisning är ett system för att mäta ekonomisk aktivitet och rapportera resultatet till användarna av informationen. n Registrera (samla in) n Lagra n Bearbeta n Rapportera n 1) Registreringsuppgiften 2) Användningsuppgiften n Redovisningens uppdelning n n Finansiell redovisning (extern) n Financial accounting n Rahoittajan laskentatoimi (ulkoinen) n Händelser mellan företag och externa intressenter n Obligatorisk enligt lag Redovisning för ledning (intern) n Management accounting n Johdon laskentatoimi (sisäinen, operatiivienen) n Interna händelser som visar resursanvändning n Utnyttjas för intern styrning Skillnader mellan “extern” och “intern” n n extern regleras av lagstiftningen intern frivillig, påverkas av användarnas behov av information n olika objekt n olika urval av data n olika värdering av resursanvändning n olika tider n olika rapportmottagare Varför bokföring? Obligatorisk enligt lag 1. Särskilja 2. Klarlägga resultat och ekonomisk/finansiell ställning 3. Rapportera n n n n Förse externa intressenter med information om resultat och ekonomisk ställning minst en gång per år Vara som underlag för rapportering till myndigheter Tillgodose företagsledningens info.behov för kontroll mot budget av kostnader, intäkter och resultat mm BOKFÖRINGSLAG 1336/1997 BOKFÖRINGSFÖRORDNING 1339/1997 Bokföringslagens kapitel 1. Allmänna bestämmelser 2. Bokföring av affärshändelser samt bokföringsmaterial 3. Bokslut 4. Def. i anslutning till bokslutsposter 5. Värderings- o periodiseringsbestämmelser 6. Koncernbokslut 7. Yrkesutövares bokföring 7a.Bokslut och koncernbokslut som skall upprättas enligt internationella redovisningsstandarder 8. Särskilda bestämmelser 9. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Vem är bokföringsskyldig? n BFL 1 kap 1 § n alla som driver rörelse eller utövar yrke n samt även alltid aktiebolag andelslag öppna bolag kommanditbolag föreningar mm Räkenskapsperiod n BFL 1 KAP 4 § n n n 12 månader Undantag, kortare /längre dock max 18 månader ARBETSSKEDEN n n n Boköppning Löpande registrering Bokslut Vad skall registreras? n n n n n n Affärshändelser enligt BFL 2 kap 1 § utgifter inkomster finansiella transaktioner samt därtillhörande rättelse- och överföringsposter Jämför med bilden modellen för ”Det ekonomiska kretsloppet i ett företag” Hur skall vi bokföra? Konto-begrepp n BFL 2 KAP 2 § “Affärshändelserna skall bokföras enligt sin art på olika konton.” n DEBET - KREDIT PER - AN n SALDO n D>K DEBETSALDO K>D KREDITSALDO n OMSLUTNING INGÅENDE SALDO UTGÅENDE SALDO n KONTOPLAN n n n konton grupperas i olika kontoklasser + KASSA - Exempel på konton ur en kontoplan 1150 Byggnader 1250 Inventarier 1260 Bilar 1500 Varor i lager 1600 Försäljningsfordringar 1900 Kassa 1910 Bank 2000 Aktiekapital 2090 Periodens resultat 2200 Reserver 2400 Banklån 2700 Leverantörsskulder 3000 Försäljningsinkomster 4000 Inköpsutgifter av varor 5000 Löneutgifter 5200 Lagstadgade lönebikostnader 6060 Avskrivningar 6130 Hyresutgifter 6400 El-utgifter 6500 Reklamutgifter 6700 Telefonutgifter 8300 Ränteinkomster 8500 Ränteutgifter mm Dubbel bokföring n n n BFL 1 KAP 2 § För varje affärshändelse utreda n till vilket ändamål pengarna använts och n ur vilken källa pengarna har kommit Affärshändelserna noteras på minst två konton så att DEBET=KREDIT ANVÄNDNING/PENNINGKÄLLA Gruppering av konton n 1. FINANSKONTON A) PENNING- OCH FORDRINGSKONTON t ex kassa, bankkonton, kundfordringar B) KAPITALKONTON konto för eget och främmande kapital t ex aktiekapital, uppskrivningsfond, privatuttag leverantörsskulder, banklån n n n 2. UTGIFTSKONTON t ex löneutgifter, hyresutgifter, telefonutgifter tomtmark, byggnader, maskiner, bilar 3. INKOMSTKONTON t ex försäljningsinkomster, hyresinkomster 4. BOKÖPPNINGS-OCH BOKSLUTSKONTON IB-konto, UB-konto och RK-konto Boköppning n UB år 1 IB år 2 IB EK,FK + FIN.TILLG. + UTGIFTER + Verifikation n BFL 2 kap 5 § n n n n n Daterad Numrerad Konteringsanteckning Vad mottagit/Vad överlåtit EGNA VERIFIKAT Bokföringsgrunder n BFL 2 kap 3 § n n Prestationsprincip/Kontantprincip Exempel: 1.9 5.9 10.9 Vi beställer varor för 1.000 € från leverantör Livs Ab Vi får varorna och räkningen (fakturan) på 1.000 € från Livs Ab. Fakturan har en betalningstid på 14 dgr. Vi betalar kontant fakturan. Bokföringsordning n n BFL 2 kap 4 § Affärshändelserna skall bokföras n n Kronologiskt GRUNDBOKFÖRING (kallas ofta DAGBOK) Systematiskt HUVUDBOKFÖRING Bokslut n n BFL 3:1 Rapporter Bokslut innebär rent tekniskt att alla konton nedräknas och avslutas och ett resultat för perioden framräknas n RK-konto och UB-konto n Bokslut görs enligt prestationsprincipen n BFL 3:4 Vad är ett resultat? n BFL 5 kap 1 § Räkenskapsperiodens inkomster skall tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna skall som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms i detta kapitel. n Resultat=Intäkter-Kostnader Periodisering n n n Innebär att inkomster och utgifter uppdelas på de räkenskapsperioder dit de hör Intäkt=periodiserad inkomst Kostnad=periodiserad utgift RESULTATKONTO KOSTNADER INTÄKTER UTGÅENDE BALANSKONTO TILLGÅNGAR EGET KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Bokslutsschema Utgifter Inkomster RK Penning o fordr.konton FK, EK UB Bokslutsrapporter n Ett bokslut innehåller n Balansräkning n Resultaträkning n Noter n Finansieringsanalys Till bokslutet skall bifogas en verksamhetsberättelse n n jämförelse-siffror Bokslutsrapporternas utseende regleras av bl.a. bokföringsförordningen RESULTATRÄKNING n n n En rapport som skrivs på basen av RKkontot Beskriver hur resultatet har uppkommit Scheman finns i BFF 1 KAP n 1 § enligt kostnadsslag n 2 § enl. funktion n 3 § förening, stiftelse n 4 § fastighetsbolag n 5 § yrkesutövare BALANSRÄKNING n n n n En rapport som skrivs på basen av UBkontot Visar den ekonomiska ställning på bokslutsdagen Se BFF 1 kap 6 § Långfristig och kortfristig skuld/fordring n se BFL 4 kap 7 § BALANSRÄKNING 31.12 20XX AKTIVA Bestående Rörliga PASSIVA Eget kapital Ack. bokslutsdispositioner Avsättningar Främmande kapital