1. juni 2011 - Universitetet i Stavanger

Transcription

1. juni 2011 - Universitetet i Stavanger
Nordisk forskerkonferanse
om skriving og lesing
Universitetet i Stavanger
30. mai - 1. juni 2011
Skriv! Les!
S riv! Les!
– Jeg kan ikke utstå bokstaven k.
Den likner en lang adjunkt.
Alexander L. Kielland,
forfatter
3
Skriv! Les!
Telefon: 73 55 98 94 (leder)
Telefaks: 73 55 98 51
E-post: [email protected]
Postadresse:
Høgskolen i Sør-Trøndelag
N-7004 Trondheim
www.skrivesenteret.no
Telefon: 51 83 32 00
Faks: 51 83 32 50
E-post: [email protected]
Postadresse:
Lesesenteret,
Universitetet i Stavanger,
N-4036 Stavanger
www.lesesenteret.no
Lay-out: Trond Egil Toft, Lesesenteret
4
Skriv! Les!
Velkommen!
Velkommen til den første nordiske Skriv! Les! –konferansen! Vi er
veldig glade for å kunne presentere et program som gjenspeiler ideen
med konferansen: å samle nordiske lese- og skriveforskere til samme
torg samtidig. Arrangørene ved Skrivesenteret i Trondheim
og Lesesenteret i Stavanger er overbevist om at vi i dagens skriftsamfunn trenger stadig større kunnskapsutvikling og utveksling
mellom to nærliggende og overlappende forskningsfelt som lesing
og skriving. Vi er derfor veldig glade for at nettopp du deltar på
konferansen med dine forskningsinteresser. Vi håper også at
konferansen skal bidra til flere og større nettverk mellom lese- og
skrivefeltet, og at vi som forskningsfelleskap gjennom dette kan bidra
til å sette dagsorden for fremtidens skrive- og leseforskning, til
individets og samfunnets beste.
Neste Skriv!Les!-konferanse vil finne sted i Trondheim i 2013.
Beste hilsen
organisasjonskomiteen.
5
Skriv! Les!
Organisasjonskomite
Oddny Judith Solheim, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Synnøve Matre, Skrivesenteret, Høgskolen i Sør-Trøndelag
Arne Johannes Aasen, Skrivesenteret, Høgskolen i Sør-Trøndelag
Atle Skaftun, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Per Henning Uppstad, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Trond Egil Toft, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Registrering og informasjon
Registrerings- og informasjonsdisken for konferansen finner du et
stykke innenfor hovedinngangen til Arne Rettedals hus. Den vil være
åpen hver dag fra 08.30 til programmet er slutt for dagen. Om du
trenger praktisk hjelp av noe slag, ta kontakt med informasjonsdisken
som er merket med konferansens logo.
Mat, kaffe og forfriskninger
Lunsj vil bli servert i kantinen like ved konferanselokalene. Kaffe og
forfriskninger serveres i det åpne rommet i foajeen.
6
Skriv! Les!
Tilgang til trådløst nett
Velg nettverket:
Skriv_Les
Brukernøkkel: skrivogles
Poster-presentasjoner
Presentasjoner av poster vil skje i det åpne rommet i foajeen utenfor
foredrags-rommene mandag 30. mai mellom kl 16.00 og 16.30. De
som skal presentere, henger opp sine poster på morgenen, før
programmet starter.
Konferansemiddag
Konferansemiddagen er det sosiale arrangementet på konferansen.
Middagen finner sted i øverste etasje på Rica Forum. For å delta på
middagen, må man være forhåndspåmeldt.
Adressen til Rica Forum Hotel er Gunnar Warebergs gate 17.
Publikasjon fra konferansen
Som annonsert vil det komme en publikasjon med peer-review etter
konferansen. Fristen for å sende inn ferdig manuskript er satt til 31.
august 2011. I materiellet du har fått i mappen, finner du også en
spesifikasjon på formateringene for manuskriptet du skal sende inn.
7
Skriv! Les!
Tekniske fasiliteter
Alle konferanserommene er utstyrt med laptoper som er koblet til
prosjektor med høytalere.
Husk å laste opp presentasjonen din på den aktuelle laptopen i god
tid før du skal holde innlegget. Bruk pausene til dette, slik at du ikke
mister av din presentasjonstid ved eventuelle tekniske problemer. Det
vil være teknisk personale tilgjengelig mellom rommene. Ta kontakt
med Chair dersom du trenger assistanse.
Rom
Alle rommene som er i bruk under konferansen, samt registreringsdisken og posterområdet befinner på plan 1 og 2 i Arne Rettedals hus.
Når du kommer inn hovedinngangen, vil du komme til registreringsdisken et lite stykke innenfor på høyre side. På de neste sidene
finner du kart som viser universitetsområdet og plasseringen av de
5 rommene som er i bruk under konferansen, nemlig Ø110, G101,
G201, G202 og V209.
Alle rom vil ha logoen til konferansen på døra.
Takk til
Stavanger Kommune som har sponset konferansemiddagen
8
Tot. antall / total: 812
Parkering alle / Parking
Parkering med særskilt tillatelse (ansatte)
Parking with Special
Permit Only
Korttidsparkering
Short-term Parking
Parkering for
bevegelseshemmede
Handicap Parking
Motorsykkelparkering
Motorcycle Parking
9
Kristine Bonnevies vei
Studentboliger
Stud
St
Stud
St
Student
housing
24
60 90
KART: ELLEN JEPSON
Universitetsledelsen / University Management
Informasjon / Information
83
Karrieresenteret / Career Centre
Studieveiledning / Student Guidence Office
Opptakskontor / Admission Office
Internasjonalt kontor / International Office
6
6
12
P
130
P
Arne Rettedals hus
P
P
Paviljong 4
B
83
TAXI
P
46
P
P
Sports field
6
60 Idrettsbane
P
60
Education and Research
Oljedirektoratet
Norwegian Petroleum
Directorate
ipark - Innovasjonspark Stavanger
Gastronomisk Institutt
Culinary Institute of Norway
60
6
IRIS AS International Research
Institute of Stavanger
Institutt for helsefag
Departement of Health
Studies
Institutt for sosialfag
Departement of Social
Studies
Kjell Arholms hus
Senter for entreprenørskap
Paviljong 13
Studentenes Hus
Student House
Paviljong 9
Det humanistiske fakultet
Faculty of Arts and Education
Fakultetsadministrasjon
Faculty Administration
157
Studentboliger
Student housing
Hagbard Line-huset
6
18
Tot. 24
Paviljong 10
Seniorsenter / Senior Centre
Paviljong 11
Senter for atferdsforskning
Centre for Behavioural Research
Vestlandet kompetansesenter
Professor Olav Hanssens vei
NRK Rogaland
Norwegian
Broadcasting
Corporation
P
P
Idrettsanle
Idrettsanlegg
Sports fiel
field
24
Stavanger Lufthavn / Airport
Sandnes / Sola
111
P
60
P
m
UiS Drift / UiS Maintenance
Statsbygg
The Directorate of Public Construction and
Property
Statped
Huseby kompetansesenter
P
6
10 “Draget”
18
10
A
6
P
te
ga
Paviljong 14
F
C
14
ol
Post- og varemottak
Post and Delivery
P
Studentboliger
Student housingg
P
SIS
Sportssenter
er
30
E
D
16
Barnehage
P
rh
SiS bok / Book Store
24
60
56
P
16
P
Kjell Arholms gate
Telegrafd
irekt
Hefteyes ø
ve
UiS ØST
K
lA
s
Studentsamskipnaden
i Stavanger (SiS)
Student Welfare
Organisation (SiS)
P
P
P
P
Ui
UiS VEST
56
102
l
je
UiS Pluss, Departement
of Continuing Education
UiS Pluss - Etter- og
videreutdanning /
Felles ressurssenter
Facilities Management
Kitty Kiellands hus
P
60
P
P
Sykkelparkering
Bicycle Parking
med tak / with a roof
Buss / Bus Stop
Busstrasé / Bus Lane
Fakultetsadministrasjon
Faculty Administration (C)
Det samfunnsvitenskapelige fakultet
Faculty of Social Sciences
Fakultetsadministrasjon
Faculty Administration (D)
Skriv! Les!
Skriv! Les!
Plan 1
Kantine
Inngang
10
Skriv! Les!
Plan 2
11
Skriv! Les!
1015-1115
1000-1015
0900-1000
Kaffe
Foredrag – Nancy Nelson: The Reading-Writing Nexus: Research Directions
Åpning av konferansen
Registrering
PROGRAM
Dag 1 - Mandag 30. mai 2011
1115-1130
Parallelle sesjoner
Marie Tanner:
1130-1300
Åsa Wengelin, Roger Johansson & Victoria Johansson:
Läser man när man skriver?
Astrid Roe:
Trenger norske elever den lesekompetansen som måles i PISA?
Catharina Tjernberg:
Åsta Haukås, Catharina Hole
Bjørnsen & Anne Grafton Sætren:
Lærar og forskar saman for betre
leseforståing i framandspråka
Inger Langseth:
Lärande och skriftspråksanvändning i mellanåren
Anne Håland:
Benthe Kolberg Jansson:
Anne Løvland & Magnhild Vollan: Lise Vikan Sandvik:
Stina Hållsten:
Korleis kan læraren si scaffolding Skriva för att lära i digitala miljöer Lesing og skriving i fremmedgi elevane tilgang til spesialisert
språk
skriving?
Samtalande - läsande –
skrivande. En studie med fokus
på framgångsfaktorer i läs- og
skrivlärande (årskurs 1 - 5)
Bente Walgermo, Oddny Judith
Solheim & Atle Skaftun:
Vurdering av ordforståelse i
relasjon til leseforståelse.
Mål og mening. En etnografisk
studie av vurderingskultur i tyskundervisningen
Å lese for å lære - andrespråk
på skjerm
Lunsj
Tidlig start med skriving på
begge målformer
1300-1400
Symposium
Læremiddelteksters rolle i modellering av lese- og skriveaktiviteter
1400-1600
1600-1630
Foredrag – Åsa af Geijerstam: Ämnesspråk och textanvändning i naturorienterande ämnen
Betjente postere og kaffe
Embodied and material aspects of cognition: implications for
research and practice
Anne Mangen, Roger Säljö, Theresa Schillab & Berner Lindström
1630-1730
Konferansemiddag - Rica Forum Hotel
Norunn Askeland, Bente Aamodtsbakken, Ria Heilä-Ylikallio, Rita
Hvistendal & Monica Reichenberg
2000 -
12
13
Lunsj
1200-1300
Revisjon i skriving av PP-presentasjoner. En case-studie av
samtaler og skriving i grupper i
videregående skole.
Foredrag – Øistein Anmarkrud: God undervisning i lesestrategier – bare et spørsmål om godt kontrollerte intervensjoner?
Veiledet lesing - hva veiledes
elevene på?
Mellanstadieelevers läsförmåga
Sture Nome
PC-en i bruk i klasserommet.
Eit studium av literacies hos
skuleelevar i den vidaregåande
skulen
Arne Olav Nygard:
1100-1200
Audhild Nedberg
”Ka gjør æ når alt e borte etter to
minutta?” - En studie av lærerens rolle i utviklingen av gode,
strategiske lesere
Lese- og arbeidsmåter hos
elever med ulik grad av tiltro til
egne leseferdigheter
Karin Stenlund
Eirin Furre Moan:
Elevers skrivande som identitetskapande aktivitet i skolan innehåll och begränsningar
Skriving som grunnleggende
ferdighet. Når 6. klassinger
velger å skrive.
Oddny Judith Solheim & Per
Henning Uppstad:
Eva Nilson:
Anne Ørvig, Hilde Traavik &
Oddrun Hallås
Kaffe
4) Rolf Fasting og Ragnar
Thygesen:
Lærerpraksiser ved vurdering
av elevtekster: I gang…, på god
vei…, kommet langt…?
3) Randi Solheim:
Vurdering av skriving –
språklege, tekstlege og faglege
omsyn
2) Kjell Lars Berge:
Normbegrepet og normkjelder
blant lærarar
Wenke Mork Rogne & Helge
Developing National Standards
for the Teaching and Assessment Strømsø:
of Writing (Norm-prosjektet)
Kva rolle spelar overlappande
og motstridande informasjon når
1) Synnøve Matre:
unge elevar les multiple
Presentasjon av prosjektet:
dokument?
Bakgrunn og rammer
Paralelle sesjoner
1030-1100
0900-1030
Dag 2 - Tirsdag 31.mai 2011
Skriv! Les!
Skriv! Les!
Rörelse i texter, texter i rörelse
Symposium
Dag 2 - Tirsdag 31.mai 2011 - forts.
1300-1500
Skriving i lærerutdanningene
Caroline Liberg, Jenny Wiksten Folkeryd, Åsa af Geijerstam, Jesper Bremholm, Yvonne Hallesson & Britt Maria Holtz
Kaffe
Mari-Ann Igland, Vibeke Hetmar, Katarina Herrlin & Elisabeth Frank
1500-1530
Aud Berggraf Sæbø:
Parallelle sesjoner
Outi Toropainen:
1530-1700
Klara Korsgaard:
Lingvistisk komplexitet i en kommunikativ språkhandling i elevtexter skrivna på L2
Eva Östlund-Stjärnegårdh:
Opdagende skrivning - en vej ind Att läsa och sedan skriva
i læsningen
Utvikling av syntaktisk kompleksitet i elevtekster på engelsk
Anna Malmbjer:
Lærere snakker om lesestrategier
Tale M Guldal:
Susan Erdman:
Skrift som resurs – Skriftpraktiker i undervisningen för
elever i grundskolans mellanår.
Hildegunn Otnes & Harald
Morten Iversen:
How to improve students’ reading and writing competences
through drama and aesthetic
learning processes
Lise Helgevold:
Arne Trageton:
Christina Olin-Scheller:
Written English as an Additional
Language; Textual Language
and Identity Formation
Writing to read. Playful computer Skriveoppgaver i lærebøker for
norskfaget på ungdomstrinnet
writing.
Marit Krogtoft & Irene
Løstegaard Olsen:
Lesing gjennom skriving?
Festen på Fefo. Identitetsskapande samtal på en svensk
fanfictionsajt
14
15
Workshop med Nany Nelson
Text Analysis in Reading-Writing Research
1315-1600
Stefan Samuelson, Åsa Elwér, Bjarte Furnes, Anne Elisabeth Dahle &
Ann-Mari Knivsberg
Vansker med skriftspråket
Attention in this workshop is on approaches to text analysis as a tool for investigating written discourse. Emphasis throughout is on how
one’s theoretical perspective influences how the text itself is conceptualized as well as what kinds of questions are asked and what approaches are taken. The workshop is organized in three sections according to the following questions regarding reading and writing:
1. What is the nature of the textual product that is written and/or read?
2. What is the nature of the cognitive and the social processes of reading and writing? and
3. What is the nature of the sociocultural practices in which people engage as readers and writers?
Lunsj
1215-1315
Ellen Krogh, Peter Hobel, Steffen M. Iversen & Karen Sonne
Jakobsen
Projekt Faglighed og Skriftlighed / Writing to learn, learning
to write. Literacy and disciplinarity in Danish upper secondary
education
Symposium
1015-1215
Einar Landmark:
Kjersti Lundetræ, Reidar Stokke & Egil Gabrielsen:
Leseferdigheter og egenopplevd helse
Kaffe
Diagnostisk staveprøve under utvikling
How teachers search for and evaluate information about special
educational needs
Skrivevansker og tiltak med utgangspunkt i skriveprøver fra elever
Astrid Skaathun:
Rune Andreassen:
Parallelle sesjoner
1000-1015
0900-1000
Dag 3 - Onsdag 1.juni 2011
Skriv! Les!
Skriv! Les!
16
Mandag 30.05.2011
Program
Skriv! Les!
0900-1000
Registrering
1000-1015
Åpning av konferansen - Rom Ø110
1015-1115
Foredrag: Nancy Nelson - Rom Ø110
1115-1130
Kaffe
Parallelle sesjoner
Rom G101
Chair: Kjell Lars Berge
Rom G201
Chair: Synnøve Matre
Rom V209
Chair: Per H. Uppstad
Rom G202
Chair: Arne Olav Nygard
1130-1200
Marie Tanner
Åsa Wengelin,
Roger
Johansson &
Victoria Johansson
Åsta Haukås,
Catharina Hole
Bjørnsen & Anne
Grafton Sætren
Astrid Roe
1200-1230
Anne Håland
Stina Hållsten
Inger Langseth
Catharina
Tjernberg
1230-1300
Benthe Kolberg
Jansson
Anne Løvland &
Magnhild Vollan
Lise Vikan
Sandvik
Bente Walgermo,
Oddny Judith
Solheim & Atle
Skaftun
1300-1400
Lunsj
1400-1600
Symposium
Rom G101
Rom G201
Norunn Askeland, Bente Aamodtsbakken, Ria Heilä-Ylikallio, Rita Hvistendal &
Monica Reichenberg
Anne Mangen, Roger Säljö, Theresa
Schillab & Berner Lindström
1600-1630
Betjente postere og kaffe
1630-1730
Foredrag: Åsa af Geijerstam - Rom Ø110
2000-
Konferansemiddag - Rica Forum Hotel (øverste etg.)
17
Mandag 30.05.2011
Kl. 10.15 - 11.15
Rom Ø110
Skriv! Les!
The Reading-Writing Nexus: Research Directions
Nancy Nelson
University of North Texas, USA
This keynote address focuses on the ways in which reading and writing have been reconnected in discourse theory and research. It opens with a brief historical overview, tracing
epistemological developments that have challenged disciplinary, theoretical, and curricular
divisions. Major attention, however, is on lines of research that have provided important
insights into the cognitive, social, and sociocultural linkages between textual understanding and composing. New questions are raised, including questions about the changing
nature of reading and writing in communicative contexts that are increasingly electronic
and global.
18
Skriv! Les!
Lärande och skriftspråksanvändning i
mellanåren
Marie Tanner
Karlstads universitet
Mandag 30.05.2011
Kl. 11.30 - 12.00
Rom G101
Syftet med mitt avhandlingsprojekt är att studera skriftspråkets användning och funktioner
i vardagliga interaktioner mellan lärare, elever och texter i grundskolans år fyra och fem
samt hur skriftspråkligt lärande kan ses som konstituerat i dessa interaktioner. Studiens
utgångspunkt är teorier om vardaglig skriftspråksanvändning från New Literacy Studies
samt socio-kulturella teorier om lärande som förändrat deltagande i situerade praktiker
som studeras med hjälp av samtalsanalytiska utgångspunkter.
Den metod som används är klassrumsstudier i två olika klasser och skolor som följs
periodvis under ett läsår, vilket dokumenteras med videoinspelningar, fotografier och
fältanteckningar. Skriftspråksanvändning inom tre olika undervisningsämnen har särskilt
fokuserats. Dessa ämnen ses som fall av undervisning och urvalet grundas på deras olika
karaktär i relation till skriftspråket; svenska, det ämne som har ett övergripande ansvar för
att undervisa om läsande och skrivande, SO som kan beskrivas som ett ämne som explicit
använder sig av läsande och skrivande för att lära något annat samt textilslöjd som
använder läsande och skrivande i relation till skapande verksamhet. I ett första steg i
analysen identifieras och beskrivs hur skrifthändelser, skriftpraktiker och materialiserade
former av skrift såsom texter, teknologier och andra artefakter konstituerar olika skriftspråkliga användningar och funktioner för deltagarna i den vardagliga undervisningen i
klassrummet. Nästa steg är tänkt att bli en djupare analys av interaktionen mellan elever,
lärare och texter från ett samtalsanalytiskt perspektiv för att fördjupa förståelsen av
sambanden mellan skriftspråk, lärande och deltagande.
Preliminära resultat från de första analyserna presenteras som illustrerar några användningar och funktioner som literacy har i mellanstadiets undervisning och hur dessa kan
förstås som sociala praktiker i relation till begreppet ”communities of practice”. Det
illustreras också att skriftspråket i mellanstadiet inte bara används för kursplanerelaterade
aktiviteter utan också i hög grad för att organisera och planera arbetet under skoldagen i
sig själv, och vad det skulle kunna betyda för vilka förutsättningar för lärande som skapas.
I så gott som alla undervisningssituationer i skolans olika ämnen används skriftspråkliga
resurser som medel för kommunikation och lärande. Inte minst är perioden mellan år 3
och år 5 en viktig tid då skolans inledande läs- och skrivundervisning övergår till ett mer
funktionellt användande av skriftspråklighet i olika sammanhang. Fler studier behövs som
närmare belyser vilka förutsättningar för elevers läsande och skrivande som skapas i och
genom undervisningen under denna tid i grundskolan.
19
Mandag 30.05.2011
Kl. 11.30 - 12.00
Rom G201
Skriv! Les!
Läser man när man skriver?
Åsa Wengelin, Roger Johansson,Victoria Johansson
Lunds universitet
Den troligen mest använda klyschan inom den kognitiva skrivforskningen är att skrivande
är en komplex process. Icke desto mindre är det sant – åtminstone vad gäller att skriva en
sammanhängande text. Trots nästan 30 år av forskning om kognitiva processer i skrivande
vet vi fortfarande förvånansvärt lite om hur skrivandets delprocesser fungerar och än
mindre om hur de samspelar. Vi har i flera studier studerat en specifik delprocess,
nämligen läsning av den egna texten. Hayes (1996) beskrev läsning av den egna texten,
som en funktion som skapar interna representationer av språklig och grafisk input. Enligt
honom läser skribenten för att reflektera över och utvärdera den framväxande texten och
denna lästyp skulle i sin tur ligga till grund för revidering av texten. Hayes föreslår vidare
att processerna i läsning under skrivande av i stor utsträckning skulle fungera som läsning
för förståelse. Det antas också generellt att läsning under skrivandet är viktigt för kvaliteten
på den färdiga texten. Frågor vi ställt är hur stor del av skrivtiden skribenter läser sina
texter, vilka likheter och skillnader det finns mellan att läsa sin egen framväxande text och
andras färdiga texter, om det spelar någon roll om man är en skicklig tangentbordsskrivare
(skärmtittare) som kan titta på skärmen hela tiden eller en ovan skribent som mest tittar
på tangentbordet (tangentbordstittare) samt om det spelar någon roll för den färdiga texten
hur mycket man läser när man skriver. 79 skribenter fördelade på 15-åringar och vuxna
utan läs- och skrivsvårigheter deltog i experimentet. De skrev två texter var och läste en
text skriven av någon annan. Läsning definierades enligt den traditionella läsforskningen
som minst tre fixeringar i följd från vänster till höger. Ett resultat var att läsning i traditionell mening utgör en väldigt liten del av skrivtiden. Skärmtittare läste i medeltal 20%
av tiden de tittade på skärmen medan tangentbordstittare läste 13% av motsvarande tid.
Vidare läste kunde skärmtittare i större utsträckning än tangentbordstittare läsa parallellt
med skrivandet och den typen av läsning hade längre fixeringar än läsning i pauser.
Slutligen fann vi inga tydliga samband mellan mängden läsning och den bedömda textkvaliteten eller mellan de olika grupperna. När det gäller skillnaden mellan att läsa sin egen
framväxande text och andras visade det sig att läsning av den egna texten är mycket
mindre linjär än läsning av någon annans statiska text. Resultaten antyder att vi måste fråga oss hur långt skrivforskningen kan komma med ett läsbegrepp lånat av läsforskningen –
som ju fokuserar på läsning för förståelse av statiska texter skrivna av andra. Vi föreslår att
man istället för att enbart fokusera på ett läsbegrepp definierat i läsforskningen undersöker
rollen av visuell återkoppling från den framväxande texten mer förutsättningslöst och detta
kommer vi att diskutera vid presentationen.
20
Skriv! Les!
Lærar og forskar saman for betre leseforståing i
framandspråka
Åsta Haukås, Catharina Hole Bjørnsen, Anne
Grafton Sætren
Universitetet i Bergen
Mandag 30.05.2011
Kl. 11.30 - 12.00
Rom V209
Tidlegare forsking viser at både den svake og den sterke eleven brukar ulike typar lesestrategiar. Det er altså ikkje nødvendigvis slik at den svake eleven er strategilaus, eller at han
bruker dårlegare strategiar enn den sterke eleven. Likevel ser det ut til at den sterke eleven
generelt brukar fleire strategiar enn den svake eleven og at han er meir bevisst på korleis
han lærer og dermed betre i stand til å velje passande strategiar. Denne innsikta har i seinare tid ført til fleire forskingsprosjekt der ein mellom anna har undersøkt om a) strategiundervisning kan bidra til å auke strategirepertoaret til elevane, om b) elevane etter fokus
på lesestrategiar blir meir medvitne om korleis dei kan bli betre lesarar og om c) auka
kunnskap om og bruk av lesestrategiar fører til betre leseforståing. Resultata frå prosjekta
kan vere vanskelege å samanlikne, mellom anna fordi forskarane nyttar ulike forskingsdesign og fordi elevane har ulik alder og varierande språknivå. Dessutan er det usikkert om
ein kan generalisere funn kring bruk av lesestrategiar i morsmålet til også å gjelde for bruk
av lesestrategiar i framandspråket.
Dette prosjektet undersøkjer om jamnleg fokus på lesestrategiar i engelskfaget kan endre
lesevanane og leseforståinga til norske VG1-elevar. Fire VG1-klassar i utdanningsprogram
for studiespesialisering vart testa for leseforståing og spurt om lesevanar ved skolestart
2010. To av klassane arbeider med lesestrategiar gjennom heile skoleåret, dei er
eksperimentgrupper i prosjektet, medan dei toøvrige klassane ikkje har noko særskilt fokus
på lesestrategiar. Desse klassane fungerer som kontrollgrupper. Mot slutten av skoleåret
2010/2011 blir alle klassane testa på nytt i leseforståing og lesevanar. Ein vil då kunne
undersøkje om strategiundervisninga i eksperimentgruppene har ført til endringar i korleis
desse elevane les og om dei er betre lesarar enn dei øvrige VG1-elevane. Den prototypiske
studien om strategisk leseundervisning er utvikla og leia av ein forskar eller eit forskarteam
som instruerer læraren i korleis ho skal undervise. I dette prosjektet samarbeider forskar
og lærar både om utforminga av undersøkjinga og om innhaldet i undervisninga. Ei
forskingtilnærming med både innanifrå- og utanifrå-perspektiv kan gi ny og verdifull
innsikt om leseforståing, men er heller ikkje problemfri. Paperet presenterer forskingsdesignet for studien og drøftar kva for implikasjonar eit nært forskar- og lærarsamarbeid
kan ha for vidare utvikling av fagfeltet.
21
Mandag 30.05.2011
Kl. 11.30 - 12.00
Rom G202
Skriv! Les!
Trenger norske elever den lesekompetansen som
måles i PISA?
Astrid Roe
Universitetet i Oslo
Hvert tredje år siden 2000 er den internasjonale PISA-rapporten blitt publisert, og hver
gang skårer norske elever nær OECD-gjennomsnittet i lesing. Kritikere av PISA-undersøkelsen har blant annet hevdet at leseprøven ikke gjenspeiler den leseopplæringen som
norske elever får og bør få. Men samtidig har det teoretiske rammeverket for lesing i PISA
hatt sterk innflytelse på lesing som grunnleggende ferdighet i Kunnskapsløftet, samt på de
nasjonale leseprøvene. I denne presentasjonen redegjør jeg først for dette rammeverket.
Deretter presenterer jeg de norske leseresultatene med fokus på norske elevers sterke og
svake sider og drøfter dem i lys av følgende spørsmål: Blir de tekstene og leseoppgavene
som norske elever skårer svakt på, underprioritert i norsk skole? Hvor viktige er slike
tekster og oppgaver for norsk ungdom?
22
Skriv! Les!
Korleis kan læraren si ”scaffolding” gi
elevane tilgang til spesialisert skriving?
Eksempel frå labrapportskriving på 5. trinn.
Anne Håland
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Mandag 30.05.2011
Kl. 12.00 - 12.30
Rom G101
Forskingsemne:
Lesing og skriving av sakprega tekst. Bruk av modelltekstar på 5. trinn.
Teoretisk rammeverk:
Det teoretiske rammeverket er bla. inspirert av
Bakhtin og hans tenking omkring dialog (Bachtin & Slaattelid, 1998), skriving i fag (Writing in the dicipline) (Martin, 1998), sjangerundervisning (Callaghan & Rothery, 1988),
bruk av modelltekstar (Bereiter & Scardamalia, 1984), posisjonering (Ongstad, 2004) og
domenetenkning (Gee, 2003; Macken-Horarik, 1998). Samstundes skil prosjektet seg frå
desse referansenane på viktige punkt.
Metodologisk forskingsdesign:
Dette er ein intervensjonsstudie. Intervensjonsstudien følgjer ein klasse på 5. trinn (44
elevar) gjennom eit skuleår, og isceneset skrivekontekstar kor fokusert lesing av modelltekstar er ein sentral del av intervensjonane. Denne presentasjonen tek utgangspunkt i ein
del av intervensjonsstudien, skriving av labrapportar.
Forventa konklusjonar/funn:
Dei ytre rammene som skriving går føre seg i kan stimulera elevane si skriveutvikling.
Læraren kan ved hjelp av ”scaffolding” på makro- og mikronivå leggja forholda til rette slik
at elevane kan utvikla skriftkyndigheita si og få delta i spesialiserte skrivepraksisar. Bruk av
modelltekstar og bygging av eit spesialisert praksisfellesskap i klassen verkar inn på elevane
si skriveutvikling.
Relevans for forskingsfeltet:
Bidrag til forskinga rundt skriving i fag, Writing in the
dicipline (WID). Fokus på ”scaffolding” i form av modelltekstar og ein spesialisert
skrivekultur .
Litteratur:
• Bachtin, M., & Slaattelid, R. (1998). Spørsmålet om talegenrane. Bergen: Ariadne
forl.
• Bereiter, C., & Scardamalia, M. (1984). Learning About Writing from Reading.
Written Communication, 1(2), 163-188.
• Callaghan, M., & Rothery, J. (1988). Teaching Factual Writing. A Genre-Based
Approach. The Repport of the DSP Literacy Project Metropolitan East Region.
Erskineville: Department of School Education.
23
Skriv! Les!
• Gee, J. P. (2003). Opportunity to Learn: a language-based perspective on assessment. [Article]. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 10(1),
27-46.
• Macken-Horarik, M. (1998). Exploring the requirements of critical school literacy. I
F. Christie & R. Misson (red.), Literacy and schooling (s. 74-103). London: Routledge.
• Martin, J. (1998). Skriving i naturfag: om å lære å behandle tekst som teknologi. I
K. L. Berge, E. Maagerø, P. J. Coppock, M. A. K. Halliday, J. R. Martin & R. Hasan
(red.), Å skape mening med språk: en samling artikler (s. 426 s.). Bergen: Fagbokforlaget.
Ongstad, S. (2004). Språk, kommunikasjon og didaktikk: norsk som flerfaglig og
fagdidaktisk ressurs. Bergen: Fagbokforlaget.
24
Mandag 30.05.2011
Kl. 12.00 - 12.30
Rom G201
Skriv! Les!
Skriva för att lära i digitala miljöer
Stina Hållsten
Södertörns högskola
Syftet med min presentation är att diskutera hur det digitala skrivandet går till på en
distanskurs vid ett svenskt universitet. Den forskningsfråga som legat till grund för
undersökningen är ”Kan vi genom att tolka kontexten och förhandling om mening förstå
användningen och därigenom (några) förutsättningar för det pedagogiska redskapet den
digitala lärplattformen?”
Teoretiskt vilar studien på systemisk funktionell lingvistik (Halliday 1978; 2006) och
sociosemiotik (Kress 2003); mer specifikt har en modell för kontextanalys (MackenHorarik 1996) fungerat som inspiration.
Den kurs som studerats är en grundkurs i kriminologi vid ett svenskt universitet. All
kursaktivitet, med undantag för ett antal frivilliga föreläsningar, pågår över en digital
lärplattform kallad Mondo. Studenterna på kursen deltar i relativt intensiva skrivaktiviteter, och förväntas lära sig 1) hur plattformen fungerar, 2) hur man skriver
akademiskt och inom ämnet samt 3) själva ämnesinnehållet, enbart genom den egna
litteraturläsningen och deltagandet på lärplattformen. Med hjälp av lärplattformens olika
redskap (diskussionsfora, chattrum, meddelandefunktioner etc.) deltar de alltså i kursen
genom att skriva. Detta kan sättas i relation till en mer traditionell kurs, där det muntliga
seminariet och den muntliga föreläsningen används som en av flera lärsituationer. På den
aktuella distanskursen pågår alltså all motsvarande kommunikation via skrift (jfr Dysthe
2003).
Macken-Horarik (2006; se även Macken-Horarik et. Al. 2006) undersöker barns möte med
skolans kunskapsformer och språkanvändning, och presenterar en modell för kontextanalys av vardags-, specialiserad respektive reflexiv kunskap och språkanvändning, baserad
på bl.a. Halliday (1978). Med inspiration från Macken-Horarik (1996) har kontexten för
kriminologikursens digitala lärmiljö studerats: lärplattformens design och det skriftbruk
studenter och lärare deltar i. Vilka svårigheter verkar studenterna ställas inför i sitt
deltagande? Kan svårigheterna förklaras av plattformens design, uppgifternas utformning
eller eventuella konflikter kring genreanvändning eller textnormer?
Exempelvis skrivs och läses text både i mer specifika och allmänna genrer (t.ex. kursinformation, diskussionsforum och chatt), men framställs i gränssnitt som till synes verkar
sakna specifika genremarkörer. Deltagarna förväntas också kunna använda specifika
begrepp, hämtade både från den digitala och akademiska diskursen, utan egentlig
problematisering (jfr Arnseth & Säljö 2005). Studien visar att detta är en möjlig källa till
svårigheter och frustration, vilket visar sig i förhandlingar mellan studenter och lärare hur
uppgifter och instruktioner kan tolkas. Lärplattformens design och lärarnas kursupplägg
25
Skriv! Les!
kan här ses som ett redskap som både möjliggör och begränsar studenternas skrivande och
deltagande (Blåsjö et al u.u.).
Referenser
• Arnsedth, H. C. & Säljö, R. (2005) Making sense of epistemic categories. Analysing
student’s use of categories of progressive inquirying computer mediated
collaborative activities. In: Journal of Computer Assisted Learning, 23 (5), 425-439
• Blåsjö, M., Hållsten, S., Karlström, P. & Knutsson, O. (u.u.). A Social Semiotic
Perspective on Virtual Learning Environments
• Dysthe. O. (2003) Dialogperspektiv på elektroniska diskussioner. I: O. Dysthe (red.)
Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
• Halliday, M.A.K. (2006) Systemic theory. I: Encyclopedia of Language & Lingustics
(2 uppl. S. 443-448). Amsterdam: Elsevier
• Kress, G. (2003) Literacy in the new Media Age. New York: Routledge
• Macken-Horarik, M. (1996). Literacy and Learning across the curriculum. Towards
a model of register for secondary school teachers. I: R. Hasan & G. Williams (red.),
Literacy in society (s. 232-278). London/New York: Longman
• Macken-Horarik, M., Devereux, L., Trimmingham-Jack, C. & Wilson, K. (2006).
Negotiating the territory of tertiary literacies: A case study of teacher education.
In: Linguistics and Education, 17 (3), s. 240-257
26
Mandag 30.05.2011
Kl. 12.00 - 12.30
Rom V209
Skriv! Les!
Lesing og skriving i fremmedspråk
Inger Langseth
Program for lærerutdanning, NTNU
Denne artikkelen drøfter lese- og skriveundervisning i fremmedspråk i ungdomsskolen og
i den videregående skolen. Fremmedspråk står i en særstilling fordi faget det undervises
i også er målet for undervisningen. Dette innebærer at elevene må nå et visst faglig nivå
(minst B1) før de kan overføre sine læringsstrategier fra morsmålet til fremmedspråket.
Mange elever kommer ikke opp på et høyt nok nivå i løpet av to eller tre år med faget, og
derfor må elevene få hjelp til å utvikle lese- og skrivestrategier allerede på et tidlig stadium
i (nivå A2) i innlæringen av fremmedspråket. Dette kan for eksempel skje gjennom stillasbygging. Å utvikle en slik tilnærming til språklæring krever at læreren har forskningsbasert
innsikt i lese- og skriveprosessen, og deler et enkelt begrepsapparat for lese- og skriveforståelse på begynnernivå ( A2-B1) i fremmedspråk med elevene. Det teoretiske grunnlaget
for arbeidet er Basil Bernsteins synlige pedagogikk, Black og Wiliams vurdering for læring
og Vygotskys utviklingssoner. Arbeidet baseres på et systemisk forskningsdesign, hvor
en bruker lese- og skriverammer for å stillasbygge elevens lese- og skriveforståelsen tilpasset fremmedspråksnivået. Forskningen ønsker å komme frem til læringsstrategier som
motiverer og gjør elevene i stand til å ta fatt på lese- og skriveoppgaver på et tidlig stadium
i fremmedspråkslæringen. Strategiene vil prøves ut i undervisningen i fremmedspråk. Forventede funn knyttes til lærerens metodiske tilnærming til lesing og skriving og til elevenes
tekstforståelse og tekstproduksjon på fremmedspråket gjennom et felles begrepsapparat for
lærer og elev . Forskningen er relevant i forbindelse med hovedområdet språklæring i læreplanene i engelsk og fremmedspråk i Kunnskapsløftet og i forbindelse med en fem- timers
skriftlig eksamensformen i fremmedspråk ( fra nivå A2) hvor lese- og skriveferdigheter
testes.
27
Mandag 30.05.2011
Kl. 12.00 - 12.30
Rom G202
Skriv! Les!
Samtalande, läsande, skrivande
Catharina Tjernberg
Stockholms universitet
Detta är en praxisorienterad fallstudie där skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5 studeras.
Särskild tonvikt ligger på elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling. Studiens syfte är att med fokus på läs- och skrivlärande1/ analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den
pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande.
Den praxisorienterade ansatsen har kommit till uttryck i deltagande observationer i
klassrummen och reflekterande samtal med lärarna. Fyra klasser på låg- och mellanstadiet
har studerats under två år. Studien är gjord utifrån ett strategiskt urval av såväl skola som
lärare. Både kvantitativa och kvalitativa data indikerade att skolan hade särskilda
kvalifikationer. Lärarna valdes ut på grund av att de framgångsrikt arbetar med elevers
läs- och skrivlärande – inklusive de elever som har verifierade läs- och skrivproblem.
Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den
konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat
verksamheten ute på skolorna. En bakomliggande fråga i studien är vad som krävs för att
forskningsresultaten framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken.
Resultat visar att lärarna i studien använder olika metoder och arbetssätt för att möta den
stora variationen av elever. Den pedagogiska gestaltningen karaktäriseras av hög aktivitet
hos både elever och lärare och av att aktiviteterna samtalande, läsande, skrivande och
räknande sker interaktivt. Ett överraskande mönster är lärarnas medvetna arbete med
muntlig framställning i olika ämnen och genrer. Detta visar sig ge även elever som har
svårigheter med att läsa och skriva möjlighet att lyckas.
Undervisningen kännetecknas av struktur på olika nivåer, balans mellan form och funktion, hög grad av utmanande arbetsuppgifter, samt att lärandet synliggörs. Det specialpedagogiska perspektivet framträder genom att lärarna arrangerar pedagogiska situationer
där en stor variation av förmågor kan komma till uttryck och växa. De visar en positiv tro
på eleverna och har som målsättning att eleverna lyckas i det sociala sammanhanget.
Utifrån studiens resultat är det betydelsefullt att lärare har en teoretisk förankring som gör
det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta
utifrån detta. Andra viktiga slutsatser är att läraren i ögonblicket kan uppmärksamma och
se den pedagogiska möjligheten samt kan tolka och ta till vara de diagnostiska signaler
som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och
att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet.
28
Skriv! Les!
Studien visar också att forskningsresultat blir mer tillgängliga och upplevs som mer
angelägna för lärarna när forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken och
låter teori och praktik interagera. Därmed öppnas möjligheter för att teorier om lärande
etableras i skolpraktiken.
29
Mandag 30.05.2011
Kl. 12.30 - 13.00
Rom G101
Skriv! Les!
Tidlig start med skriving på begge målformer
Benthe Kolberg Jansson
Høgskolen i Østfold
Forskingsemnet som er utgangspunkt for presentasjonen, er tidlig start med skriving på
begge målformer, først og fremst skriving på nynorsk for elevar med bokmål som hovudmål. Spørsmålet er hossen elevar kan arbeide med skriving på både nynorsk og bokmål på
barnesteget. Læreplanen i norsk i LK06 legg opp til at elevane skal begynne med skriving
på begge målformer før 7. trinn, og kompetansemålet om utprøvande skriving på begge
målformer bør få forskingsforankring. Prosjektet er knytt til strategiplanen til Nasjonalt
senter for nynorsk i opplæringa og skal etter planen gå fram til 2013.
Det er viktig at eit prosjekt som dette ikkje får eit einsidig fokus på utvikling av rettskrivingsferdigheiter, sjølv om dette perspektivet også hører med. Det teoretiske rammeverket er elles knytt til ulike funksjonar som skriving kan ha (Berge 2005), til skriveutvikling (Smidt 2007, Liberg 2010) og til barns utforsking av språket (Matre 2005). Det er
tidligare ikkje forska på utvikling av skrivekompetanse i begge målformer hos enkeltelevar
eller i elevgrupper, så i eit prosjekt med tidlig start med “den andre målforma” kan det
også vera fruktbart å sjå på resultat frå forsking knytt til tidlig start med fremmendspråk i
skolen (Vold og Doetjes 2010) .
Forskingsprosjektet omfattar ved prosjektstart tre tredjeklassar og ein sjuandeklasse ved
ein skole der bokmål er hovudmål. Desse klassane deltar eller har deltatt i skolebaserte
prosjekt der dei prøver eller har prøvd ut skriving på nynorsk tidlig på barnesteget. I
tillegg kjem tekster på begge målformer frå elevar i tredje- og fjerdeklasse ved ein skole
der nynorsk er hovudmålet. I løpet av prosjektperioden vil sannsynligvis fleire skolar bli
inkludert i prosjektet.
Tilnærminga skjer først og fremst gjennom analyse av tekster som elevane skriv, men også
gjennom intervju med lærarar og elevar, og gjennom klasseromsobservasjon. Konferanseinnlegget vil først og fremst bygge på elevtekstanalysar gjort tidlig i prosjektperioden.
Feltet er lite utforska. Vi veit at elevar med nynorsk som hovudmål oppnår betre
eksamensresultat i sidemål enn elevar med bokmål som hovudmål, og lærarerfaringar frå
ungdomssteget indikerer at “nynorskelevar” treng lite formell opplæring i sidemål. Men
hossen og når utviklar desse elevane skrivekompetanse i bokmål? Dette veit vi svært lite
om, men materialet mitt kan tyde på at det for ein del elevar skjer relativt tidlig på barnesteget, og utan eksplisitt opplæring. Elevar med nynorsk som sidemål ser ikkje ut til å
utvikle tilsvarande kompetanse i sidemålet sitt, men enkelte studiar (Skjevrak 2009) og
skoleprosjekt (Nilsen 2008) tyder på at elevane kan utvikle kompetanse i nynorsk dersom
dei får lesa litteratur på nynorsk og kombinerer dette med utprøvande skriving på nynorsk.
30
Skriv! Les!
Litteratur:
• Berge, Kjell Lars 2005: “Fagleg og tverrfagleg skriveopplæring. Om ei literacyreform i norsk skole”. I Nordal, Anne Steinsvik (red.): Didaktiske perspektiv på
nynorskopplæring. Høgskolen i Volda: Nasjonalt senter for nynorsk i opplæringa
• Smidt, Jon 2007: “Hva skriving brukes til. Ett års skriving på 4. trinn”. I Matre,
Synnøve og Torlaug Løkensgard Hoel (red.): Skrive for nåtid og framtid. Skriving i
arbeidsliv og skole. Trondheim: Tapir akademiske forlag
• Liberg, Caroline 2010: Elevers läs- och skrivutveckling. En teoretisk bakgrund.
Skolverket. Lasta ned 13.11.2010 frå http://www.did.uu.se/carolineliberg/documents/Elevers_skriv_och_lasutveckling.pdf
• Vold, Eva Thue og Gerard Doetjes 2010: Fremmedspråk på barnetrinnet – teoretisk
grunnlag. Notat 3/2010 (23.03.2010). Høgskolen i Østfold: Nasjonalt senter for
fremmedspråk i opplæringen. Lasta ned 12.10.2010 frå http://fremmedspraksenteret.no/index.php?ID=16492
• Matre, Synnøve 2005: “Dei yngste barna og nynorsken”. I Nordal, Anne Steinsvik
(red.): Didaktiske perspektiv på nynorskopplæring. Høgskolen i Volda: Nasjonalt
senter for nynorsk i opplæringa
• Skjevrak, Marie 2009: ”Eg skjønnar ikke, Kvorfor Det?”Sjetteklassingar skriv seg inn
i nynorsken. Sixgraders exploring the language ”nynorsk”. Masteroppgåve i norskdidaktikk. Høgskolen i Sør-Trøndelag
• Nilsen,Lise Lunde 2008: “Haugtussa som barnelitteratur”. I Norsklæraren nr. 3
31
Mandag 30.05.2011
Kl. 12.30 - 13.00
Rom G201
Skriv! Les!
Å lese for å lære - andrespråk på skjerm
Anne Løvland og Magnhild Vollan
Universitetet i Agder
I denne presentasjonen vil vi legge fram foreløpige resultater fra et prosjekt der vi studerer
hvordan voksne andrespråkselever leser og bruker digitale læringsressurser i samfunnsfag.
Vi fokuserer på hvordan de voksne elevene forholder seg til skjermtekster som
representerer tydelige multimodale og didaktiske forskjeller. Samtidig er vi opptatt av å
forstå hvordan disse tekstene er med på å utvikle elevenes faglige forståelse.
Det teoretiske fundamentet for prosjektet er en kombinasjon av sosiokulturell leseteori
(Barton og Hamilton 1998) og sosialsemiotisk multimodalitetsteori (Kress 2003). Den
sosiokulturelle leseteorien blir brukt som grunnlag for å analysere hvordan lesekompetanse
er relatert til den sosiale og situasjonelle konteksten, mens multimodalitetsteorien tilfører
nyttige begreper for å snakke mer presist om de multimodale tekstene som er utgangspunktet for lesinga. Læringsaspektet blir forankra i arbeider om lesing og læring på et
andrespråk (Danbolt og Kulbrandstad 2008) og om hvordan vi former vilkårene for
kommunikasjon og læring gjennom design av ulike objekter (Selander og Kress 2010).
Vi vil presentere fire informanter som er under opplæring etter ”Læreplan i norsk og
samfunnskunnskap for voksne innvandrere” og faglæreren deres. Alle informantene
nærmer seg Norskprøve 3 for voksne innvandrere (nivå B1). Vi observerer dem i arbeid
med to ulike digitale læringsressurser som handler om samfunnsfaglige temaer. Den
ene er lagd for den målgruppa informantene tilhører, den andre er lagd med tanke på
grunnskoleelever på 10. trinn. Våre data består av lyd- og bildeopptak som viser
informantene mens de arbeider, og deres samtaler underveis med faglærer. Dessuten kan vi
følge deres vei gjennom nettressursene og lese deres skriftlige svar.
De to multimodale nettressursene informantene arbeider med, er svært forskjellige når det
gjelder hvordan modalitetene brukes til å uttrykke ulike meningsaspekter. Begge formidler
faglig substans innenfor samme tematikk på tilnærmet samme nivå (demokrati, velferd og
verdier), men er hver for seg tilpassa brukere med ulik språklig kompetanse og bakgrunn.
Forskjellene representerer også ulike syn på læring og ulike kulturelle særtrekk. Ut fra
materialet vårt vil vi drøfte hvordan ressursenes design støtter og utfordrer læring av faglig
substans når brukerne har norsk som andrespråk. Barn i grunnskolealder med norsk som
andrespråk må forholde seg til de faglige læringsressursene som er utvikla for deres klassetrinn uten tanke på språklig kompetanse. Mange lærere rapporterer om de utfordringene
dette gir elevene. Gjennom vårt prosjekt vil vi drøfte sammenhengen mellom utforming av
faglige læringstekster og brukernes norskspråklig kompetanse som et bidrag til å belyse de
didaktiske utfordringene som opplagt finnes.
32
Skriv! Les!
Litteratur:
• Barton, D. & Hamilton, M. (1998): Local literacies reading and writing in one community. London: Routledge
• Danbolt, A.M.V. & Kulbrandstad, L.I. (2008): Klasseromskulturer for språklæring.
Didaktisk fornying i den flerkulturelle skolen. Vallset: Oplandske bokforlag
• Kress, G. (2003): Literacy in the New Media Age. London: Routledge
• Selander, S. & Kress, G. (2010): Design för lärande - ett multimodalt perspektiv.
Stockholm: Norstedts
33
Mandag 30.05.2011
Kl. 12.30 - 13.00
Rom V209
Skriv! Les!
Mål og mening. En etnografisk studie av
vurderingskultur i tyskundervisningen
Lise Vikan Sandvik
PLU, NTNU
Å lære å skrive på et fremmedspråk er en av de mest utfordrende aspektene ved det å lære
et fremmedspråk. I fremmedspråksundervisningen har skriving fått en mer sentral
posisjon enn for noen tiår tilbake. Det kan være flere årsaker til dette, og særlig viktig har
anerkjennelsen av skriving som grunnleggende ferdighet i alle fag vært. Evnen til å
kommunisere effektivt i den globale verden avhenger av gode skriveferdigheter. Dessuten
er det en økende interesse for forskning, både nasjonalt og internasjonalt, som ser
på skriveutvikling og skriveundervisning. I norsk kontekst har skriving i fremmedspråkundervisningen ikke vært gjenstand for den didaktiske klasseromsforskningen,
derfor synes det naturlig å se til internasjonal skriveforskning i fremmedspråksdidaktikk
for å kunne skrive dette forskningsprosjektet inn i en tradisjon.
Å lære å skrive på et fremmedspråk i Norge foregår i all hovedsak i en skolekontekst, i et
klasserom med én lærer og mange elever. Med en etnografisk tilnærming har denne
konteksten som vært gjenstand for denne studien. I klasserommet skal elevene lære å
skrive på et fremmedspråk.. Formativ vurdering er et viktig verktøy for at elevene skal
kunne utvikle sine skriveferdigheter. Å gi elevene læringsfremmende vurdering er i følge
vurderingsforskning svært viktig for elevenes faglige utvikling. Samtidig er det en bred
enighet om at vurdering er et problemfylt felt i norsk skole, og at den vurderingspraksisen
som har rådet i norske klasserom ikke har vært spesielt læringsfremmende i forhold til
utvikling av skriveferdigheter. I dette forskningsprosjektet har jeg undersøkt vurderingskulturen i forhold til elevtekster i grunnskolens tyskundervisning. Jeg går ut fra hypotesen
om at en god vurderingskultur vil bidra til å utvikle elevenes skriveferdighet i tysk.
Prosjektets overgripende problemstilling kan formuleres slik: Hvilken betydning har
vurderingskulturen i klasserommet, med elever og lærere som deltakere, for elevenes
skriveferdighet i tysk?
Jeg lener meg mot teorier som representerer både den lærendes kognitive utvikling og
den sosiale konteksten som læring finner sted i. Aktivitetsteorien brukes til å analysere og
drøfte hvordan kunnskap konstrueres i klasserommet og hvordan kunnskap konstrueres
hos hver enkelt elev i denne konteksten. Aktivitetsteorien brukes som et rammeverk og
som et tillegg til Vygotskyinspirert skrive- og vurderingsforskning innen fremmedspråksdidaktikk for å utvikle en sosialkonstruktivistisk teori om skriveferdigheter og formativ
vurdering i fremmedspråksundervisningen.
I første fase av forskningsprosjektet foretok jeg en ståstedsanalyse av vurderingskulturen
i lærerens klasserom, og fant at vurdering som fagdidaktisk utfordring utpekte seg som et
element i vurderingskulturen som kunne utvikles og utfordres. I tråd med aktivitetsteorien,
som beskrives som en intervenerende metodologi for å støtte forandringer, hadde jeg som
samarbeidende og forskende til hensikt å bidra til utvikling av den eksisterende
vurderingskulturen. Et av hovedfunnene etter interveneringen er at tydelige mål og
34
Skriv! Les!
kriterier er kjernen i klasseromsaktiviteten, og det synes som om formativ vurdering
er nøkkelen for å utvikle en ny vurderingskultur, som igjen kan bidra til utvikling av
skriveferdighet.
Studien er ment å bidra til økt forståelse omkring sammenhengen mellom vurdering og
skriving i fremmedspråkundervisningen.
35
Mandag 30.05.2011
Kl. 12.30 - 13.00
Rom G202
Skriv! Les!
Vurdering av ordforståelse i relasjon til
leseforståelse
Bente Rigmor Walgermo, Oddny Judith Solheim, Atle
Skafthun
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Det er en sterk sammenheng mellom vokabular og leseforståelse (Anderson & Freebody
1985; Dickinson & Tabors 2001). Nyere teori og forskning på vokabularfeltet indikerer at
det å kjenne betydningen av et ord ikke kan reduseres til å kunne et ords verbale
definisjon. Hver gang vi støter på et ord eller bruker det i en bestemt sammenheng økes og
presiseres vår ordkunnskap, noe som resulterer i nyansert forståelse og fleksibel bruk av
ordet. Ordkunnskap handler om å vite hva et ord betyr, men i like stor grad om å vite når
og hvordan et ord skal brukes (Nagy & Scott 2000).
I praksis har imidlertid de fleste målinger av vokabular fokusert på kunnskap om
isolerte ord. I litteraturen argumenteres det for at vokabularvurderingsfeltet lenge har
vært et forsømt område for oppmerksomhet og forskning, og at praktiske, økonomiske
og psykometriske standarder har vært styrende for metodene som er blitt brukt til å måle
elevers vokabular (Read 2000; Pearson, Hiebert & Kamil 2007). Disse hensynene har gått
på bekostning av en konseptualisering av vokabularets sanne vesen og relasjon til øvrige
aspekter av lese ekspertisen; da først og fremst leseforståelsen. Behovet for forskning der
både dekonstekstualiserte og kontekstualiserte ordoppgaveformater sees i forhold til leseforståelse har blitt påpekt (Pearson, Hiebert & Kamil 2007).
I denne studien ble det brukt to forskjellige mål på vokabular som kunne gjennomføres på
gruppenivå. Den ene prøven fokuserte på elevenes kunnskap om isolerte ord
(dekontekstualisert), mens den andre fokuserte på ord i bruk (kontekstualisert). Ordene
i prøvene ble hentet fra lærebøker på 6.trinn, og var ord som ble forventet kjent (de ble
ikke forklart i sammenhengen). 184 elever på 6. trinn fra 5 ulike skoler gjennomførte
prøvene i vokabular samt prøver i ordlesing, lytteforståelse, nonverbal problemløsing og
leseforståelse. Hierarkisk multippel regresjonsanalyse viste at de to vokabularmålene var de
sterkeste prediktorene av leseforståelse, og at begge de to vokabularprøvene forklarte unik
varians i leseforståelsesskårer.
Disse resultatene har relevans for ulike forskningsfelt, og for det praktisk-pedagogiske
arbeidet med leseopplæring i alle fag. For det første peker resultatene mot behov for videre
forskning på forholdet mellom ordforråd og leseforståelse. For det andre bekrefter
resultatene at vokabular samlet sett er en meningsfull indikator på leseforståelse, og videre
at dekontekstualiserte og kontekstualiserte oppgaver ser ut til å fange ulike aspekter av
ordforrådets funksjonalitet. For det tredje, når det gjelder praksis, så underbygger
resultatene verdien av en faglig forankret leseopplæring som vier mye oppmerksomhet til
fagets terminologi og diskursive praksis; en praksis som dveler ved enkeltord og inviterer
elevene til å utforske betydningsnyanser i ulike måter ordet kan brukes på.
36
Skriv! Les!
Litteraturliste:
• ANDERSON, R.C., & FREEBODY, P. (1985). Vocabulary knowledge. In H. Singer
& R.B. Ruddell (Eds.), Theoretical models and processes of reading (3rd ed., pp.
343–371). Newark, DE: International ReadingAssociation.
• DICKINSON, D. & TABORS, P. (2001) (Red.). Beginning literacy with language.
Baltimore: Paul Brookes
• NAGY, W.E., & SCOTT, J.A. (2000). Vocabulary processes. In M. L. Kamil, P. Mosenthal, P.D. Pearson, & R. Barr (Eds.), Handbook of reading research (Vol. 3, pp.
269–284). Mahwah, NJ: Erlbaum.
• PEARSON, HIEBERT & KAMIL (2007). Vocabulary assessment: What we know
and what we need to learn.
• READ, J. (2000). Assessing vocabulary. Cambridge, England: Cambridge University
Press.
37
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G101
Skriv! Les!
Læremiddelteksters rolle i modellering av
lese- og skriveaktiviteter
Norunn Askeland og Bente Aamotsbakken
Høgskolen i Vestfold
SYMPOSIUM
Organisert av Norunn Askeland og Bente Aamodtsbakken
Øvrige medvirkende: Monica Reichenberg, Rita Hvistendahl og Ria Heilä-Ylikallio
Kunsten å lese og skrive. Om læremidler og essayskriving i videregående skole
Norunn Askeland, Høgskolen i Vestfold
Bente Aamotsbakken, Høgskolen i Vestfold
Fem didaktiska modeller för estetiska lärprocesser i tolkande läsning
Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi University, pedagogiska fakulteten i Vasa
Lesing på andrespråket – hva forteller PISA 2009?
Rita Hvistendahl, ILS, UiO
Kan man undervisa i läsförståelse i särskolan?
Monica Reichenberg, Göteborgs Universitet/ Universitetet i Umeå
38
Skriv! Les!
Kunsten å lese og skrive. Om læremidler og
essayskriving i videregående skole
Norunn Askeland og Bente Aamotsbakken
Høgskolen i Vestfold
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G101
SYMPOSIUM
Språket i læremidler er selve bærebjelken i læringsprosesser knyttet til både lesing og
skriving. Språklig utforming, da ment i betydningen av samtlige semiotiske ressurser i
læremidlene, styrer resepsjonen og lesingen/forståelsen. Skriving er nært knyttet opp til
en resepsjonsprosess, men denne aktiviteten anses ofte som noe etterfølgende eller postrelatert. Dette gjelder enten læremiddelet er tradisjonelt og papirbasert, eller det finnes på
skjerm eller i form av ulike artefakter i rommet.
I to forskningsprosjekter, det ene literacyorientert og det andre skriveorientert, har vi
observert aktiviteter som impliserer både lesing og skriving. Det er ikke lett å skille
aktivitetene fra hverandre som rene lese- eller skriveaktiviteter fordi de ofte foregår
samtidig. I dette foredraget skal vi gi eksempler på slike samtidige prosesser fra det skriveorienterte prosjektet Learning Resources and Writing in Educational Textual Cultures.
Vi vil her konsentrere oss om eksempler fra norskfaget i videregående skole, studieforberedende program. Vi vil beskrive lese- og skriveprosesser relatert til essayet som
sjanger, og videre studere hvordan læremiddeltekster modellerer elevenes lese- og
skriveaktiviteter.
Vi analyserer vår empiri med utgangspunkt i retoriske og nyretoriske teorier (intertekstualitet, metaforikk, toposlære/kilder) og nyere skriveforskning rettet mot akademisk
skriving (Aamotsbakken 2007, 2010, Askeland 2008, 2010, Andersen 2003, Bakhtin 1998
[1986], Smidt 2008, Herzberg 2006, Hoel 2008, Halliday og Martin 1993, Breivega 2003,
Blåsjö 2004, Bazermann og Prior 2004, Selnes 2010).
Metodisk har vi anvendt video-observasjon, intervjuer med elever og lærere, i tillegg til at
vi har analysert elevenes essay og logger. Observasjonene har vist at mange læringsressurser som brukes, er digitale, og at det gir spesielle utfordringer med hensyn til
kildebruk og utforming. I denne forbindelse er det interessant å reflektere over relasjonen
mellom det egne produktet og forelegget / kilden. Et viktig funn er at digitale læremiddeltekster, eksempelvis tekstene på NDLA (Nasjonal digital læringsarena), er preget av et
nøkternt og akademisk språk i omtalen av den kunstneriske sjangeren essay. I lys av dette
dilemmaet er det interessant å diskutere hvordan elever løser problemer knyttet til lesing
og skriving av essay.
39
Skriv! Les!
Referanser
• Aamotsbakken, B. (2007). Pedagogiske intertekster. Intertekstualitet som praktisk,
teoretisk og analytisk redskap. I: Knudsen, S.V., D. Skjelbred & B. Aamotsbakken
(eds.): Tekst i vekst. Teoretiske, historisk og analytiske perspektiv på pedagogiske
tekster, Oslo
• Aamotsbakken, B. (2010): Retoriske teorier – hva kan de brukes til i dag? I: Knudsen, S.V og B. Aamotsbakken (red.): Teoretiske tilnærminger til pedagogiske tekster,
Kristiansand
• Andersen, P.T. (2003): Tankevaser. Om norsk 1990-tallslitteratur, Oslo
• Askeland, N. (2008). Lærebøker og forståing av kommunikasjon. Om forståing av
begrepet kommunikasjon gjennom metaforar og metaforsignal i seks læreverk i
norsk for ungdomstrinnet 1997-99, Oslo: Acta Humaniora, Universitetet i Oslo,
Avhandling for ph.d.-graden
• Askeland, N. (2010): Metaforar, politisk retorikk og pedagogiske tekstar i: Knudsen,
S.V og B. Aamotsbakken (red.): Teoretiske tilnærminger til pedagogiske tekster,
Kristiansand
• Bakhtin, M. (1986). Speech Genres and Other Late Essays, Austin
• Bazerman, Charles & Paul Prior (eds) (2004): What Writing Does and How It
Does It. An Introduction to Analyzing Texts and Textual Practices, New Jersey and
London
• Blåsjø, Mona (2004): Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljøer. Stockholm
• Breivega, Kjersti Rongen (2003): Vitskaplege argumentasjonsstrategiar. Sakprosa.
Rappor nr 8. INL, Universitetet i Oslo
• Halliday, M.A.K.& C.Matthiessen (2004): An Introduction to Functional Grammar.
Third Edition, London & New York
• Hertzberg, F. (2006): Skrivekompetanse på tvers av fag. I Elstad E. og Turmo A.
(red): Læringsstrategier. Søkelys på lærernes praksis, Oslo
• Hoel, T.L. (2008): Skriving ved universitet og høgskolar: for lærarar og studentar.
Oslo
• Selnes, G. (2010): Det fjerde kontinentet. Essay om America og andre fremmede
fenomener. Bergen
• Smidt, J. 2008: Dialoger og posisjonering – felt, relasjon, mediering. Utprøving av
hallidayske og bakthinske begrep i analyse av elevtgeksdter og skrivesituasjoner i
skolerelatert forskning, i: Fou i praksis, s. 23-46, 1/2008, Trondheim
• Tønnesson, J. (2008): Hva er sakprosa? Oslo
40
Skriv! Les!
Fem didaktiska modeller för estetiska
lärprocesser i tolkande läsning
Ria Heilä-Ylikallio
Pedagogiska fakulteten i Vasa, FINLAND
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G101
SYMPOSIUM
Vi har haft möjlighet att utveckla praktiken, dvs. undervisningen i modersmål, litteratur,
bildkonst och drama, på svenska i Finland under flera års tid. Utvecklingsarbetet tar
avstamp i vår tidigare forskning om språklig medvetenhet, tvåspråkighet och barns
läs- och skrivutveckling (Heilä-Ylikallio 1994; 1997; Østern 1991; 1994; 2001) och
utvecklas till ett forskningsprojekt, med inslag av abduktiv logik och aktionsforskning, där
multimodalitet finns med som teoribildning (t.ex. Kress 2003) och som politisk läroplansskrivning (Grunderna för läroplanerna för grundläggande utbildning 2004). En speciell
drivkraft finns i behovet av att utveckla strategier för undervisning i tolkande, reflekterande
läsning och konstnärliga lärprocesser. Bildkonsten, mer precist konstnären i skolan, har en
central roll i arbetet (Kaihovirta-Rosvik 2009) som genomförs i en vanlig kommunal skola
där en klasslärare öppnat sin dörr och mer än så, ställt sin praxiskompetens till förfogande
för utvecklingsprojektet. Klassrummet har kallats för projektetes laboratorium där
forskare, lärare, elever och konstnärer möts. Medverkande forskare och utvecklare är:
Hannah Kaihovirta-Rosvik, Brita Rantala, Anna-Lena Østern och Ria Heilä-Ylikallio.
Tolkande läsning förutsätter texter med tolkningsrum, därför fick vårt utvecklingsarbete
inledas med sammanställning av fem stycken textantologier för barn i åldern 6-13 år.
Antologierna är utgivna av ett kommersiellt läromedelsförlag under åren 2004-2010 och
till varje antologi har en didaktisk lärarhandledning författats. Bildspråket, och valet av
och kommunikationen med illustratören har en central roll i läromedelsproduktionen. De
didaktiska modellerna har getts metaforiska namn; pennan, foten, boken, trumman och
arenan.
Arbetet har gått i flera faser – ofta kallade för looper bestående av forskning, utvecklingsarbete, läromedelsproduktion, lärarfortbildning , som i sin tur ger material för ny
forskning på de lärare som genomgått kursen kallad ”Språkets magiska maskin”. I fokus
för forskningsintresset är då hur lärarna reflekterar över eget tänkande i förbindelse med
tillämpning av didaktiska modeller för tolkande läsning och estetiska lärprocesser.
I presentationen diskuterar Ria Heilä-Ylikallio olika aspekter av forsknings- och
utvecklingsprojektet och ger exempel på läromedlet, lärarhandledningarna, de didaktiska
modellerna och lärarnas reflektioner av eget utvecklingsarbete på basis av fortbildningskurserna.
41
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G101
Skriv! Les!
Lesing på andrespråket – hva forteller PISA
2009?
Rita Hvistendahl
Universitetet i Oslo
SYMPOSIUM
Presentasjonen tar utgangspunkt i resultater for elever fra språklige minoriteter i lesing
i PISA 2009. Den bygger på analyser av språklige minoriteters prestasjoner i PISA 2000,
2003 og 2006 i et literacy-perspektiv (Hvistendahl & Roe 2004, 2009, 2010; Roe & Hvistendahl 2006, 2009). Et generelt trekk ved de norske resultatene fra de tidligere PISA-undersøkelsene er at elever fra språklige minoriteter presterer signifikant svakere enn elever fra
majoriteten til tross for høy motivasjon og innsats, og at det ikke er signifikante forskjeller
mellom minoritetselever som er født i Norge, og de som ikke er det. Disse trekkene har vist
seg stabile fra PISA 2000 til PISA 2009, og resultatene for språklige minoriteter er svært
like i de to undersøkelsene (Kjærnsli & Roe 2010). PISA 2000 viste ingen signifikante
kjønnsforskjeller blant elever fra språklige minoriteter i lesing i motsetning til blant øvrige
elever. Derimot var det signifikante forskjeller i lesing i PISA 2006 i jentenes favør blant
minoritetselevene, og deres lesevaner hadde endret seg i retning av økt lesing av ukeblader,
faktabøker og nettbaserte tekster. Analysen av resultatene for 2009 vil vise om denne utviklingen er ført videre.
Lesing på et andrespråk er generelt karakterisert ved lavere hastighet og lavere grad av
forståelse blant annet grunnet mindre bredde i ordforrådet (Kulbrandstad 1996, Golden
2009). Det er videre hevdet at tekstmengde, vanskegrad, krav til skriftlige svar og format i
oppgavene påvirker resultatene til elever fra språklige minoriteter (Elstad & Turmo 2009). I
rapporten fra PISA 2009 (Kjærnsli & Roe) identifiseres norske elevers styrker og svakheter
som lesere ut fra svarene på oppgavene knyttet til de ulike tekstene. Slik beskrives deres
leseprofil. En analyse av leseprofilen for elever fra språklige minoriteter vil kunne
identifisere eventuelle særskilte leseutfordringer disse elevene har i PISA. Særlig vil dette
gjelde deres resultater på de tre frigitte oppgavene. Ut fra leseprofilen vil det
forhåpentligvis være mulig å peke på noen tilrettelegginger som kan gjøres i lærebøkene
for å bidra til en bedre tilpasset leseopplæring for elever fra språklige minoriteter.
Referanser:
• Elstad, E. & Turmo, A. 2009. What factors make science test items especially difficult for students from minority groups? NORDINA 5 (2), s 174-186.
• Golden, A. 2009 [1998]. Ordforråd, ordbruk og ordlæring. Oslo: Gyldendal.
• Hvistendahl, R. & Roe, A. 2004. The Literacy Achievement of Norwegian
Minority • Students. Scandinavian Journal of Educaiotnal Research. Vol. 48, No. 3, July 2004, s 307-324.
• Hvistendahl, R. & Roe, A. 2009. Leseprestasjoner, lesevaner og holdnigner til lesing
blant elever fra språklige minoriteter. Norsk pedagogisk tidsskrift 4/2009, s 250-263.
• Hvistendahl, R. & Roe, A. 2010. Språklige minoriteters prestasjoner i naturfag og
lesing i PISA 2000 og 2006 – en nordisk sammenlikning. Nordand 1/2010, s 69-90.
42
Skriv! Les!
• Kulbrandstad, L.I. 1996. lesing på et andrespråk – en studie av fire innvandrerungdommers lesing av læreboktekster på norsk. Doktoavhandling. Universitetet i Oslo.
• Roe, A. & Hvistendahl, R. 2006. nordic Minority Students’ Literacy Achievement
and Home Background. I Mejding, J. & Roe, A. (red.), Northern Lights on PISA
2003 – a reflection from the Nordic countries. Copenhagen: Nordic Counsil of
Ministers, s. 113-128.
• Roe, A. & Hvistendahl, R. 2009. Bruk av IKT blant elever fra språklige minoriteter.
Norsk pedagogisk tidsskrift 5/2009, s 268-285.
43
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G101
Skriv! Les!
Kan man undervisa i läsförståelse i särskolan?
Monica Reichenberg
Göteborgs Universitet/ Universitetet i Umeå
SYMPOSIUM
Forskningsämne och teoretiskt ramverk
En utgångspunkt i denna studie är att många skolelever läser läromedelstexter passivt.
En annan utgångspunkt är att alla elever kan lära sig läsa och skriva. Följaktligen ska
också elever i särskolan få träning i att gå i närkamp med texter. Syftet har därför varit att
undersöka om läsförståelsen hos elever i särskolan kan öka om de får undervisning i läsförståelse utifrån två praxisnära undervisningsmodeller. De två modellerna är: 1. Reciprok
undervisning (RU) (Palincsar & Brown, 1984) 2. Lena Franzéns modell (LF) (1997). Båda
modellerna bygger på att eleverna ska utmanas i den närmaste utvecklingszonen (Vygotsky, 1978). En fördel med detta är att då fokuseras inte brister hos elever med kognitiva
funktionsnedsättningar utan istället utgår man från de förmågor och styrkor som eleverna
har.
I RU får eleverna träna fyra strategier, förutsäga, initiera frågor, reda ut oklarheter och
sammanfatta med egna ord. I LF ska eleverna träna att svara på tre olika typer av frågor.
Eleverna har tre olika svarskategorier att utgå från: 1. svaret finns precis där i texten, 2.
svaret får man leta efter i texten. 3. svaret finns inte explicit uttryckt i texten.
Forskningsdesign
I denna interventionsstudie deltog 40 elever mellan 13-18 år och deras sju lärare fördelade
på fyra grundsärskolor i Västra Götalandsregionen. Hälften av eleverna fick träna enligt
LF och hälften fick träna enligt RU.
Eleverna fick träna lässtrategier två gånger i veckan under åtta veckor. Flertalet av
texterna hämtades ur en lärobok i läsförståelse. Textsamtalen, som videofilmades, skedde i
smågrupper om 2-till 4 elever i varje grupp.
Resultat
Pre-och post-test visade att läsförståelsen ökade signifikant hos eleverna i båda grupperna.
Vi kan inte på basis av testresultaten rekommendera att man använder den ena
modellen hellre än den andra. Det verkar som om ett regelbundet övande med texter är
det avgörande. Att elever får rikliga tillfällen att resonera om innehåll i läromedelstexter
och strategier för förståelse ger resultat oavsett om man tränar efter RU eller LF. Vi kan
dock notera olikheter i elevernas verbala beteende. I RU är de mer aktiva och ställer många
egna frågor i jämförelse med LF, där läraren är den mest aktiva.
Relevans
För att eleverna ska kunna bli inkluderade i skolan och kunskapssamhället är det viktigt
att alla också får strukturerad undervisning i läsförståelse. En slutsats av vår studie är att
alla elever – också elever i särskolan - kan lära sig att inferera och reflektera. Eleverna i vår
44
Skriv! Les!
studie visade sig ha oväntade potentialer. En annan slutsats är att lärare i särskolan inte får
vara så rädda för att utmana sina elever i den närmaste utvecklingszonen. Lärarna i denna
studie vågade mer och mer utmana sina elever .
Referenser:
• Franzén, L. (1997). Läsförståelse. Två träningsprogram om att göra inferenser eller
“att läsa mellan raderna”. Stockholm: Ekelunds förlag.
• Palincsar, Anne Marie. S., & Brown, Ann. L. (1984). Reciprocal Teaching of comprehension –fostering and comprehension – monitoring activities. Cognition and
Instruction. 1, 117–175.
• Vygotsky, Lev (1978). Mind in society: The development of higher psychological
processes. (M Cole, V. John-Steiner, S. Scribner, & E. Souberman, Ed. and Trans.).
Cambridge: MA Harvard University Press.
.
45
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G201
Skriv! Les!
Embodied and material aspects of cognition:
implications for research and practice
SYMPOSIUM
Organisert av: Anne Mangen
Opponent: Terje Hillesund
Øvrige medvirkende: Roger Säljö, Theresa Schilhab og Berner Lindström
Materiality and human reasoning
Roger Säljö, Göteborgs Universitet
Derived embodiment in language (and pedagogical implications)
Theresa Schilhab, Univ i København/Århus
Fingers as tools for doing and learning basic arithmetics
Berner Lindström, Göteborgs Universitet
A neurophenomenological approach to literacy: embodied aspects of reading and writing
Anne Mangen, Lesesenteret, Universitet i Stavanger
46
Skriv! Les!
A neurophenomenological approach to literacy:
embodied aspects of reading and writing
Anne Mangen
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G201
SYMPOSIUM
In research on reading and writing, the role of the medium or device employed is rarely
theorized or problematized. Reading and writing are considered to be largely visual and
cognitive processes, and the physical and ergonomic features of the devices (e.g., print
book and e-book; pen and keyboard) are treated as largely transparent. In today’s
multifaceted media ecology, we read and write with an increasing number of different
technologies, all with their distinct interfaces and providing us with different ergonomic
affordances. Does the fact that we handle the technical device, say, a computer compared
to a print book (or, a print book and an e-book) during reading have any implications for
the reading process? If so, how can these aspects of embodied, multisensory, reading be
adequately addressed within current literacy and reading research paradigms? This paper
will present an exploration into what is largely uncharted theoretical territory in the field of
literacy studies, namely neuroscience and phenomenology. More precisely, it will argue for
the benefits of a more cross-disciplinary approach to literacy, in particular to reading, by
using neurophenomenology as an example.
47
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G201
Skriv! Les!
Materiality and human reasoning
Roger Säljö
Göteborgs Universitet
SYMPOSIUM
Human cognition, following the ideas of the evolutionary psychologist Merlin Donald
(1991), is characterized by the fact that our mind is a hybrid. The hybridity arises from the
fact that cognition is partially an ‘internal’ matter of the thinking subject, partially a feature
of the embodied nature of our experiences, and partially a matter of coordinating with
external resources in the form of artifacts – symbolic and material. The ability to externalize our experiences in material objects is central to the development of knowledge – at
the collective (and sociogenetic) level, as well as at the individual level. The present paper
focuses on the role of inscriptions (alphabets, number systems, images and other symbols)
for the development of the ability to represent the world in increasingly precise manners.
In particular, the issue of how inscriptions and materiality allow for abstractions and for
distancing to the world will be commented upon.
48
Skriv! Les!
Derived embodiment in language (and pedagogical implications)
Theresa Schilhab
Aarhus Universitet
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G201
SYMPOSIUM
Ideally, interactional expertise is a form of knowledge achieved in a linguistic community
and therefore obtained entirely outside practice. In many aspects interactional expertise is
likened to semantic knowledge. Allegedly, it is therefore not or only minimally sustained
by so-called embodied knowledge.
Here, I propose that embodiment ‘of second order’ that is, derived embodiment, is deeply
involved in competent language use and point to ‘near-biological’ constraints in very early
childhood as one of the single most crucial factors responsible for bodily anchoring of
language.
Near-biological constraints are ‘by-products’ of our evolutionary peculiarity. We are born
physically and psychologically immature. Thus, infancy is marked by concrete needs and
experiences predominantly with the concrete. These shape and furnish our world with
meaning that we later import to the realm of competent language use.
Like any competent language user, the interactional expert prompts multimodal
imagination and re-enacts concrete experiences when acquiring linguistic knowledge.
Characteristics of the imaginative powers of relevance to competent language use are
explored to identify mechanisms by which to improve interactional expertise.
49
Mandag 30.05.2011
Kl. 14.00 - 16.00
Rom G201
Skriv! Les!
Fingers as tools for doing and learning basic
arithmetics
Berner Lindström, Ingemar Holgersson, Torgny Ottosson
Göteborgs Universitet
SYMPOSIUM
Fingers (or rather the hands and the fingers) are important in doing mathematics. They
are a primary example of the embodiment of mathematics and important in children´s
development of basic arithmetic competences, for example in counting and appreciating
numbers. In some cultures, use of fingers for doing mathematics, also among adults, is part
of the cultural historical heritage. Fingers are tools that allow the representation of both
cardinal and ordinal aspects of natural numbers. They are also important in relation to
children’s’ subitizing (that is, the immediate recognition of cardinality). Furthermore, they
are both visual and haptic by nature.
In the perspective of children´s learning and development, fingers as representational tools
are pivotal both as means of doing mathematics and in communicating mathematics with
adults and peers. Studying how children use fingers and hands in doing mathematics is
thus important in order to understand children’s learning and development of arithmetic
skills. Such an enterprise should also give insight into the more general problem of the
embodiment of cognitive symbolic actions, and the relationship between symbolic and
physical tools.
In the context of the CoDAC project (Conditions and tools for the development of arithmetic competences), financed by the Swedish Research Council, we explore how fingers
are used in two kinds of interrelated activities. One is children playing a mathematical
game, with an interface that is specifically designed for answering by ”finger numbers”. The
other is children solving simple arithmetic world problems, presented in a communicative
setting with an adult. We will primarily present analyses of patterns and strategies of finger
use and discuss what this means for the understanding and theorizing about children’s
arithmetic competences and how they are learned and developed.
50
Mandag 30.05.2011
Kl.16.30 - 17.30
Rom Ø110
Skriv! Les!
Ämnesspråk och textanvändning i
naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
Uppsala Universitetet
Forskning om språkets funktion i skapandet av förståelse och kunskap i ett lärande
har under de senaste 10 åren ökat kraftigt. Ur detta har begreppet ”ämnesspråk” vuxit
fram, vilket speglar synen att olika skolämnen ses som sociala praktiker som realiseras i
olika språkliga dräkter. I denna presentation presenterar af Geijerstam forskning om det
naturvetenskapliga ämnesspråket, med särskilt fokus på skrivande och läsande i naturorienterande ämnen i skolan. Bland annat diskuteras resultaten från en undersökning i
svenska klassrum, där lästa och skrivna texter, klassrumspraktiker samt elevernas förståelse
av texterna undersökts. Avslutningsvis presenterar af Geijerstam en nystartad forskarskola
där ämnesspråk i naturvetenskap och matematik står i fokus.
51
Skriv! Les!
52
Tirsdag 31.05.2011
Program
Skriv! Les!
Paralelle sesjoner
0900-0930
Rom G101
Chair: Atle Skaftun
Rom G201
Chair: Kjersti Lundetræ
Rom V209
Chair: Åse Kari Wagner
Rom G202
Chair: Trygve Kvithyld
1) Synnøve Matre
Wenke Mork
Rogne & Helge
Strømsø
Anne Ørvig, Hilde
Traavik & Oddrun
Hallås
Eva Nilson
Oddny Judith
Solheim & Per
Henning Uppstad
Eirin Furre Moan
Arne Olav Nygard
Karin Stenlund
Audhild Nedberg
Sture Nome
2) Kjell Lars Berge
0930-1000
1000-1030
3) Randi Solheim
4) Rolf Fasting og
Ragnar Thygesen
1030-1100
Kaffe
1100-1200
Foredrag – Øistein Anmarkrud - Rom Ø101
1200-1300
Lunsj
1300-1500
Symposium
1500-1530
Rom G101
Rom G201
Mari-Ann Igland, Vibeke Hetmar,
Katarina Herrlin & Elisabeth Frank
Caroline Liberg, Jenny Wiksten
Folkeryd, Åsa af Geijerstam, Jesper
Bremholm, Yvonne Hallesson & Britt
Maria Holtz
Kaffe
Parallelle sesjoner
Rom G101
Chair: Anne Mangen
Rom G201
Chair: Anne Håland
Rom V209
Chair: Ragnar Thygesen
Rom G202
Chair: Oddny J. Solheim
1530-1600
Klara Korsgaard
Eva ÖstlundStjärnegårdh
Outi Toropainen
Aud Berggraf
Sæbø
1600-1630
Arne Trageton
Hildegunn Otnes
& Harald Morten
Iversen
Tale M Guldal
Lise Helgevold
1630-1700
Marit Krogtoft &
Irene Løstegaard
Olsen
Christina OlinScheller
Susan Erdman
Anna Malmbjer
53
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.00 - 10.30
Rom G101
Skriv! Les!
Forventningar om skrivekompetanse
hos elevar på fjerde og sjuande trinnet i norsk
skole (4 innlegg)
I denne sesjonen vil vi presentere og diskutere erfaringar frå ein studie som har som mål
å utforske kva skrivekompetanse det er rimeleg å forvente hos elevar på fjerde og sjuande
trinn i norsk skole. Studien representerer det første steget i eit større prosjekt som undersøkjer korleis definerte forventningsnormer verkar inn på læringsresultat og vurderingspraksis – Developing National Standards for the Teaching and Assessment of Writing (også
omtala som ”Normprosjektet”). Forskargruppa består av Synnøve Matre (prosjektleiar,
HiST/Skrivesenteret), Kjell Lars Berge (UiO), Lars S. Evensen (NTNU/Skrivesenteret), Rolf
Fasting (HiO), Randi Solheim (HiST), Ragnar Thygesen (UiA/Lesesenteret).
Sesjonen rommar fire innlegg: Synnøve Matre presenterer bakgrunn og rammer for
prosjektet, Kjell Lars Berge tar for seg normkjeldene som lærarane bruker, Randi Solheim
ser nærare på konkrete drag ved lærarane sine vurderingar av utvalde elevtekstar, og Rolf
Fasting og Ragnar Thygesen drøftar korleis lærarane ser eigne vurderingspraksisar i lys av
skriving som grunnleggjande ferdigheit.
54
Skriv! Les!
Developing National Standards for the Teaching
and Assessment of Writing
– ein presentasjon av prosjektet
Synnøve Matre
Høgskolen i Sør-Trøndelag
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.00 - 10.30
Rom G101
Læreplanen Kunnskapsløftet omtalar skriving som ei grunnleggjande ferdigheit i alle
fag. Det er likevel eit mishøve mellom den strategiske rolla skriving speler i utdanningssystemet vårt, og kunnskapen om korleis denne grunnleggjande ferdigheita utviklar seg og
kan bli påverka gjennom undervisning og vurdering. I tillegg konkluderer evalueringa av
den første nasjonale prøven i skriving i Noreg (2005) at fråvere av spesifikke standardar for
årstrinna som deltok i prøven, var ein hovudgrunn til at inter-rater reliabiliteten jamt over
var låg. Internasjonale studiar viser også at bruk av spesifikke standardar i undervisninga
korrelerer positivt med resultat på testar knytte til fleire fag, og at dette har ein utjamnande
effekt på sosiale ulikskapar blant elevane.
Studien som blir presentert her, er forankra i ei sosiokulturell forståing av læring og
utvikling. Denne teoretiske tilnærminga inkluderer eit skrivekonstrukt – Skrivehjulet
– som tar høgde for å forstå skrivekompetanse som eit komplekst fenomen. Dette viser
korleis skrivekompetanse kjem til uttrykk på ulike måtar ut ifrå formål, situasjon,
utdanningskultur og skrivemåte.
Studien kan beskrivast som ein eksplorerande kasus-studie. Datamaterialet er samla inn i
eit utval skoleklassar på 4. og 7.trinn (til saman ti skolar og 42 lærarar). Utvalet
representerer skolar der vi hadde informasjon som tilsa at lærarane arbeidde med skriving
som grunnleggjande ferdigheit. I tillegg representerer skolane ulike sosioøkonomiske og
geografiske karakteristika, og dei inkluderer både bokmål- og nynorskskolar og skolar med
eit stort innslag av språklege minoritetar er med i studien.
Lærarane vart observerte medan dei vurderte tekstar skrivne av eigne elevar og tekstar frå
dei nasjonale skriveprøvane i 2005. Dei snakka seg gjennom elevtekstane (’think aloud’metode) i grupper og individuelt. Samtalane vart tekne opp på lydband. Lærarane vart
også intervjua om forventningane til elevane si skriving og vurderinga av tekstane sett
i forhold til ein differensiert vurderingsskala. I tillegg samla vi inn ulike dokument som
skulane nytta som normkjelder. Datamaterialet blir analysert for å finne kriterium som
lærarane legg til grunn når dei vurderer tekstar.
55
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.00 - 10.30
Rom G101
Skriv! Les!
Normbegrepet og normkjelder blant lærarar
Kjell Lars Berge
Universitetet i Oslo
I denne delpresentasjonen drøftar vi kva vi forstår med ’norm’ innanfor ”Normprosjektet”.
I tillegg presenterer vi resultat frå delstudien om kva normkjelder lærarane støttar seg til
arbeidet med skriveopplæring og kva forståing av skriving som manifesterer seg i omtalen
av eigen praksis.
Det er ein tradisjon i fag som studerer mennesket som individ og i samfunn å skilje
mellom to typar av normer (Searle 1969, Sundby 1974, Bartsch 1987, Østerberg 1987,
Berge 1990), såkalla ”kvalifiseringsnormer” (også kalla ”konstituerande reglar”) og såkalla
”direktiviske normer” (også kalla ”regulative reglar”). Kvalifiseringsnormer definerer dei
konstituerande rammene og reglane for at ei form for åtferd, t.d. det å skrive, skal oppfattast som skriving i ein viss kultur. Deretter kan - om nødvendig - meir spesifiserte
normer for korleis det skal handlast innanfor kvalifiseringsnorma, bestemmast. Slike
normer er altså direktiviske normer. Forventningsnormer er eit anna begrep som vil bli
trekt inn og problematisert.
Når det gjeld normkjelder viser studien at læremidla speler ei svært sentral rolle. Datamaterialet viser vidare ei relativt uklår og lite homogen oppfatning av kva grunnleggjande
ferdigheiter i skriving inneber. Desse funna vil bli utdjupa og drøfta i presentasjonen.
56
Skriv! Les!
Vurdering av skriving – språklege, tekstlege og
faglege omsyn
Randi Solheim
Skrivesenteret
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.00 - 10.30
Rom G101
Kva ser lærarane etter når dei vurderer elevtekstar? Korleis vektlegg dei ulike dimensjonar
ved tekstane – og på kva grunnlag? I denne presentasjonen ser vi nærare på lærarane sine
vurderingsfokus i arbeid med elevtekstar frå 4. og 7. trinn.
For å kunne seie noko om spørsmåla over, har vi kategorisert og analysert lærarane sine
utsegner frå samtalane kring ulike elevtekstar. Dette har både gitt oversikt over felles
vurderingsfokus for lærarar på ulike skolar og eit inntrykk av kvar vurderingspraksisen
spriker. Korleis lærarane omtalar ulike aspekt ved tekstane, og i kva samanhengar desse blir
aktualiserte, gir også informasjon om normene lærarane legg til grunn for vurderingane.
Ein gjennomgåande tendens i intervjumaterialet er at lærarane framhevar vurderingsdimensjonar som er knytte til rettskriving og til fagleg innhald i tekstane, mens dei i
varierande grad legg vekt på språkleg samanheng og på korleis tekstane kommuniserer
med ein tenkt mottakar. Vi ser også at den enkelte læraren sin faglege bakgrunn legg
føringar for korleis elevarbeida blir vurderte. For å aktualisere denne problematikken vil
vi gå nærare inn på vurderingane av to naturfaglege tekstar frå 4. trinn, der omsyna til
språkbruk og tekstoppbygging på den eine sida og fagleg innhald på den andre truleg er
medverkande til at lærarane gir svært ulike vurderingar av tekstane. Dette gir grunnlag for
å diskutere konkrete forventningar om skrivekompetanse på årstrinnet, så vel som grunnleggjande utfordringar knytte til vurdering av skriving i alle fag.
57
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.00 - 10.30
Rom G101
Skriv! Les!
Lærerpraksiser ved vurdering av elevtekster:
I gang…, på god vei…, kommet langt…?
Rolf Fasting og Ragnar Thygesen
Høgskolen i Oslo og Universitetet i Agder
Denne delpresentasjonen retter søkelyset mot lærernes vurderingspraksiser ved vurdering
av elevtekster, slik de framkom i forbindelse med datainnsamlingen til Normprosjektet.
Presentasjonen tar utgangspunkt i problemstillingen: Hvordan beskriver lærere sin egen
vurderingspraksis med henblikk på vurdering av skriving som grunnleggende ferdighet?
Vårt metodiske utgangspunkt var at lærere benytter svært ulike praksis- og erfaringsbaserte kunnskaper ved vurdering av elevtekster. For å få tilgang til deres arbeidsformer og
tilnærminger, foretok vi intervjuer der lærere ble bedt om å rekonstruere sin vurderingspraksis gjennom vurdering av elevtekster (jf presentasjon av prosjektet ovenfor).
Datamaterialet indikerer en rekke interessante tendenser. Alle lærerne understreket at de
benyttet læringsstøttende vurderingspraksiser. Samtidig viser datamaterialet at de færreste
av skolene hadde nedtegnet klare forventningsnormer for elevenes skrivekompetanse, at
vurderingsformene i hovedsak var formulert i generelle vendinger og at det i ulik grad var
etablert noe enhetlig vurdererfellesskap lærerne i mellom. Materialet antar vi dermed at
avspeiler noe av det mangfold vi kan vente å finne i skolen med henblikk på vurdering av
elevtekster.
De funn som blir presentert, vil bli diskutert ut fra to sidestilte, men utfyllende vurderingsperspektiver: vurdering i et deskriptivt mestringsperspektiv og vurdering i et utviklingsperspektiv – perspektiver som kan relateres til termene ”feed-back” og”feed-forward”. Et
sentralt spørsmål er om datamaterialet er representativt for de vurderingspraksiser som
finnes i skolen, og dette spørsmålet inviteres tilhørerne til å komme med synspunkter på.
58
Skriv! Les!
Kva rolle speøar overlappande og motstridande
informasjon når unge elevar les multiple
dokument?
Wenke Mork Rogne
Høgskulen i Volda
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.00 - 09.30
Rom G201
Mål
Målet er å undersøkje korleis 7. klassingar integrerer informasjon frå multiple dokument,
og om ulike forhold ved informasjonen kan ha innverknad på måten unge lesarar
summerer tekstinnhaldet frå multiple, delvis motstridande tekstar.
Teoretisk rammeverk
Lesarar vert ofte konfrontert med ulike tekstar som må integrerast for å få ei meir heilskapleg, mental forståing av ei hending, eller ein situasjon. Tidlegare studiar viser likevel
at unge lesarar sjeldan integrerer informasjon mellom tekstar, og særskild vanskeleg er det
dersom dei representerer motstridande eller inkonsistente representasjonar av ein
situasjon (Kurby, Britt, & Magliano, 2005). Vidare, ved motsetnadsfylte tekstar vil lesarane
ofte gå tilbake til den tidlegaste informasjonen, ignorere eller utelate konfliktane for å
unngå å reorganisere den noverande modellen (Johnson & Seifert, 1999).
Metodologi
Utvalet var tretti 7. klassingar, 43% gutar og 57% jenter (gj. sn. alder12,47), fordelt på 4
ulike skular på Nordvestlandet. Deltakarane las fire forskjellige tekstar som gav ulike, delvis
motstridande informasjon om ei sykkelulykke. Dette var fiktive tekstar frå reelle nettstader,
ei lokalavis, ei regionalavis, ei bloggside og eit bilpolitisk magasin. Semi-strukturelle
intervju vart nytta i arbeidet med å forstå korleis elevane integrerer informasjon
gjennom samanstilling (Wineburg, 1991). Svara vart analysert og kategorisert i ”overlappande” ”motstridande” og ”unik” informasjon, for å undersøkje om desse var over- eller
underrepresentert i svara. Vidare ville vi sjå betydinga av overlappande og motstridane
informasjon i ein eller fleire tekstar, og om lesevanar og ordattkjenning korrelerer med
idéeiningar i svara til elevane.
Forventa resultat
Motstridande informasjon truleg vil vere underrepresentert, eller fråverande i elevane sine
svar (Johnson & Seifert, 1999). Unge elevar vil også truleg også ha problem med å samanstille informasjon på tvers av tekstar (Foltz, Britt, & Perfetti, 1996). Det er få studiar som
har undersøkt korleis unge elevar les og forstår multiple dokument, så studien kan gi eit
bidrag til vidare forsking på feltet.
Referansar
• Foltz, P.W., Britt, M.A., & Perfetti, C.A. (1996). Reasoning from multiple texts: An
automatic analysis of readers’ situation models. Proceedings of the 18th Annual
Conference of the Cognitive Science Society (110-115). NJ: Erlbaum.
• Johnson, H. M. & Seifert, C. M. (1999). Modifying mental representations: Comprehendingcorrections. I: H. van Oostendorp & S. Goldman (Eds.) The construc59
Skriv! Les!
tion of mental representations during reading, (303-318). NJ: Erlbaum.
• Kurby, C.A., Britt, M.A., & Magliano, J.P. (2005) The Role of Top-Down and
Bottom-Up Processes in Between-Text Integration. Reading Psychology, 26(4), 335
– 362.
• Wineburg, S.S. (1991). Historical problem solving: A study of the cognitive processes used in the evaluation of documentary and pictorial evidence. Journal of
Educational Psychology, 83(1), 73– 87.
60
Skriv! Les!
Når 6.-klassinger velger å skrive
Anne Ørvig, Hilde Traavik, Oddrun Hallås
Høgskolen i Bergen
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.00 - 09.30
Rom V209
Forskningsemne
Skriving som grunnleggende ferdighet
Å kunne skrive er grunnleggende for læring og utvikling i alle fag. For å utvikle ferdigheten trenger elevene inspirasjon slik at de blir motivert til å skrive. Det er derfor viktig å
finne ut hva som inspirerer barn og unge til å skrive, og om det er sjangrer elevene foretrekker å skrive i. I prosjektet ønsker vi å finne ut noe om hva som kan inspirere elever på
sjette trinn til å skrive, og hvilke sjangrer de ser ut til å foretrekke. Vi vil også kaste et blikk
på eventuelle forskjeller i jenters og gutters valg.
Teoretisk rammeverk
Vårt teoretiske rammeverk hører til innenfor sosialkonstruktivismen, og vi har et sosiokulturelt syn på elevers tekstproduksjon. Det innebærer at vi tillegger den kulturelle
konteksten som skrivingen inngår i, stor vekt.
Metodologi/forskningsdesign
Innsamling av data: Innsamling av data ble foretatt under Forskningsdagene i Bergen 2009.
Ett av hovedtemaene var Charles Darwin, noe vi tok utgangspunkt i da vi la til rette for en
såkalt ”forskningsstasjon” med tittelen ”Lek og skriv”, der hensikten var å inspirere elever
til å skrive.
Utvalg og populasjon: Elever på sjette trinn, fra ulike grunnskoler i og nær Bergen, var
invitert til Forskningsteltet på Festplassen i Bergen, der ”Lek og skriv” var en av mange
forskningsstasjoner. Elevene valgte selv hvilke stasjoner de ville besøke.
Undersøkelsesopplegget: Tre forskere og fire studenter hadde ansvar for stasjonen ”Lek og
skriv”, og orienterte elevene om aktivitetene på stasjonen. Som inspirasjon kunne elevene
prøve kostymer, studere gjenstander og se på bilder; rekvisitter som på én eller annen måte
kunne relateres til Darwin.
Elevene som valgte å skrive, fikk utdelt skriveunderlag, papir og blyant. Deler av stasjonsarealet var tilrettelagt for skriving (med bord og stoler). Elevene kunne velge mellom
sjangrene dikt, eventyr, tegneserie, brev, vits, gåte, faktatekst og spørsmål og svar. I løpet av
fire timer la rundt 250 elever tekster i postkasser merket med de nevnte sjangrene.
Forventede konklusjoner/funn
• Vi har alt funnet ut at en ”stille” aktivitet som skriving, fenget overraskende mange
elever.
61
Skriv! Les!
• Skolefaglig lå forskningsstasjonen nærmest naturfag. Derfor kunne en kanskje vente
at de fleste elevene kom til å skrive innenfor sakpregete sjangrer. Ved en første
gjennomgang av tekstene ser det imidlertid ut til at fordelingen er noe annerledes.
• Vi antar, etter observasjoner vi gjorde, at jenter lot seg inspirere av bilder som viser
kjæledyr, i større grad enn gutter.
Relevans for forskningsfeltet
Det er gjort relativt lite forskning på mellomtrinnet, også om skriving. Vi ønsker å bidra til
å gjøre noe med dette. Prosjektet fremhever, i tråd med Kunnskapsløftet, betydningen av
tverrfaglig tenkning i arbeidet med grunnleggende ferdigheter. Av rapporten ”Kunnskapsløftet – tung bør å bære” (NIFU Step/ILS, UiO, 2009) går det fram at dette skjer i liten grad.
Vi ønsker å bidra til at skoler og lærere kan få ideer til konkret, tverrfaglig arbeid med
grunnleggende ferdigheter.
Referanser til teori:
• Bjørkvold, E. og Penne, S. (1991). Skriveteori. Oslo: LNU/Cappelen
• Dysthe, O. (1999). Ord på nye spor. Oslo: Det Norske Samlaget
• Dysthe, O. (red.).(2001). Dialog, samspel og læring. Oslo: Abstrakt forlag
• Lorentzen, R.T. og Smidt, J. (red.) (2008). Å skrive i alle fag. Oslo: Universitetsforlaget
• Læreplaner for Kunnskapsløftet (www.udir.no/grep)
• Skjelbred, D. (2006). Elevens tekst. Et utgangspunkt for skriveopplæring. Oslo:
Cappelen Akademisk Forlag
• Traavik, H. og Alver, V.R. (2008). Skrive- og lesestart. Skriftspråksutvikling i
småskolealderen. Bergen: Fagbokforlaget
• Traavik, H., Hallås, O. og Ørvig, A. (red.).(2009). Grunnleggende ferdigheter i alle
fag. Oslo: Universitetsforlaget
• Utdanning nr. 13/2010
62
Skriv! Les!
Elevers skrivande som identitetskapande
aktivitet i skolan - innehåll och begränsningar.
Eva Nilson
Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning
mot språk- och språkutveckling
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.00 - 09.30
Rom G202
Mitt forskningsämne handlar om självpresentationer och reflexivt skrivande som identitetskapande aktivitet i skolans kontext. I nuvarande kursplan för svenska på gymnasiet i
Sverige är skapandet av identitet centralt i hur ämnet definieras. Första raden lyder: ”Utbildningen i ämnet svenska syftar till att hos eleverna stärka den personliga och kulturella
identiteten”(Skolverket).
Mitt material består av elevtexter, stimulanstexter och en uppgift från nationella provet i
gymnasiet där jag undersöker hur dessa utgör en kontext för elevens egen självpresentation. I den uppgift i nationella provet som jag har valt att fokusera min studie
på, uppmanas eleverna att skriva en krönika om något som har varit viktigt i deras egna
liv och som har format dem till dem de är idag, samtidigt som de ska jämföra den egna
berättelsen med synpunkter i stimulanstexterna. Jag ser detta som en interaktionssituation
mellan skolan som institution och elevers skrivande där den egna berättelsen ska fogas in i
en skolkontext. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna interaktion ser ut
mellan uppgiftskonstruktion, stimulanstexter och elevens egen berättelse.
I studien undersöker jag också hur eleverna innehållsligt bygger upp sina berättelser
dramaturgiskt och vilka självkategoriseringar man använder sig av för att både tillfredsställa skolkontexten och textens genre.
Studien är diskursanalytisk till sin karaktär med ett konstruktionistiskt grundantagande.
Reflexivitet och självpresentationer kopplas till en samhällelig och historisk kontext
utifrån teorier om bl a reflexivitet och modernitet (Giddens 1991), kommunikation och
företagsamhetskultur (Cameron 2000) och indvidualisering/subjektivisering och makt
(Foucault 1974/1987,1980) etc.
De metodologiska verktygen är främst hämtade från den narrativa analysen med Systemic
Functional Grammar (Halliday 2004), samtalsanalytiska strukturer(Labov 1972a) och olika
berättelsepoänger (Adelswärd 1997) etc.
Mina resultat så här långt visar att det finns en tydlig interaktion både till innehåll och
form mellan självpresentationen/livsberättelsen och uppgiftskonstruktionen samt de
stimulanstexter som provet tillhandahåller. På så vis synliggör de en diskursiv praktik och
vilka effekter denna får för de berättelser som är möjliga att berätta i skolan idag.
Studiens huvudsakliga bidrag till skol- och skrivforskning är att problematisera och synliggöra hur samproduktionen av självpresentationen ser ut givet de ramar eleven får för sitt
skrivande om det egna livet i skolan. Detta kan i sin tur kopplas till vår tids maktutövning
inom en foucaultiansk diskurs- och maktanalys.
63
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.30 - 10.00
Rom G201
Skriv! Les!
Lese- og arbeidsmåter hos elever med ulik grad
av tiltro til egne leseferdigheter
Oddny Judith Solheim og Per Henning Uppstad
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Denne studien representerer en prosessorientert tilnærming til lese- og arbeidsmåter hos
elever med ulik grad av tiltro til egne ferdigheter. Ved å bruke en kombinasjon av øyebevegelsesmetodologi og retrospektivt intervju belyses elevenes meningskonstruksjon i
lesing av en fagtekst.
De siste tiårene er det lagt fram overbevisende forskningsresultater som synliggjør en
sammenheng mellom motivasjon for lesing og leseferdighet. Lesing er en aktivitet som
krever innsats og anstrengelse, og motivasjon er avgjørende for å velge lesing som aktivitet
og engasjere seg i lesingen. Forventning om mestring eller tiltro til egne ferdigheter (self
efficacy) er et sentralt begrep innenfor motivasjonsforskningen (Bandura 1997). Guthrie et
al. (2007) og Zimmerman (2000)har vist at elever som tviler på egne leseferdigheter søker
å unngå utfordrende leseaktiviteter, og har en tendens til å trekke seg tilbake når de står
overfor leseoppgaver de anser som vanskelige. I forlengelse av slike resultater har Guthrie
og Wigfield (2005) foreslått at elever med liten tiltro til egen leseferdighet vil ha problemer
med komplekse leseoppgaver i en kartleggingssituasjon der leseforståelsen vurderes.
For å belyse forholdet mellom tiltro til egne leseferdigheter og ulike former for leseoppgaver undersøkte vi i en tidligere studie forholdet mellom tiltro til egne leseferdigheter
og leseprestasjoner i ulike oppgaveformat (Solheim, 2011). Resultatene viste at tiltro til
egne leseferdigheter var en unik signifikant prediktor av skårer i leseforståelse etter at man
hadde kontrollert for ordlesingsferdighet, nonverbal problemløsing og lytteforståelse.
Resultatene viste ulike mønstre for elever med henholdsvis høy og lav tiltro til egne leseferdigheter, og funnene indikerte at flervalgsoppgaver representer en spesiell utfordring for
elever med lav tiltro til egne leseferdigheter. Denne studien kunne imidlertid ikke gi oss
svar på hva elevene faktisk gjorde mens de leste tekst og svarte på oppgaver, eller hvorvidt
det var forskjeller i lese- og arbeidsmåter mellom de to gruppene av elever som kunne
forklare gruppeforskjellene.
I studien som presenteres her valgte vi derfor ut 20 elever med lav tiltro til egne leseferdigheter og 20 elever med høy tiltro til egne leseferdigheter. Elevene ble rekruttert fra
et utvalg på 184 elever på 6.trinn som gjennomførte et testbatteri bestående av ordlesing,
nonverbal problemløsingsferdighet, lytteforståelse og leseforståelse. De 40 elevene som ble
valgt ut leste ytterligere en tekst og besvarte spørsmål om teksten. Deltagernes øyebevegelser ble registrert både under første gangs gjennomlesing av teksten og under
oppgavebesvarelse. Øyebevegelsesinnspillingen ble fulgt opp av et retrospektivt intervju
der respondentene fortalte om egen lesing og oppgaveløsing.
Resultatene fra denne studien presenteres og diskuteres i lys av forskning på tiltro til egne
leseferdigheter og problemløsingsadferd i ulike oppgaveformat. Resultatene vil kunne ha
konsekvenser både for forståelsen av hvordan tiltro til egne leseferdigheter påvirker lese64
Skriv! Les!
og arbeidsmåter, og for slutningene trekker vi på grunnlag av testskårer i leseforståelse.
Referanser:
• Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: Freeman.
• Guthrie, J. T. & Wigfield, A. (2005). Roles of Motivation and Engagement in Reading Comprehension Assessment. I S. G. Paris & S. A. Stahl (red.), Children’s Reading Comprehension and Assessment (s. 187-214). Lawrence Earlbaum Associates.
• Guthrie, J. T., Hoa, A. L. W., Wigfield, A., Tonks, S. M., Humenick, N. M., & Littles, E. (2007). Reading motivation and reading comprehension growth in the later
elementary years. Contemporary Educational Psychology 32 (282-313).
• Solheim, O. J. [2011]. Impact of reading self-efficacy and task value on reading comprehension scores in different item formats. Reading Psychology 32 (1-27)
• Zimmerman, B. J. (2000). Self-efficacy: An Essential Motive to Learn. Contemporary Educational Psychology 25 (82-91).
65
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.30 - 10.00
Rom V209
Skriv! Les!
”Ka gjør æ når alt e borte etter to minutta?”
– En studie av lærerens rolle i utviklingen av
gode, strategiske lesere.
Eirin Furre Moan
Universitetet i Nordland
Innføringen av Kunnskapsløftet har medført enormt fokus på lesing som en av fem
grunnleggende ferdigheter det skal jobbes med i alle fag og på alle trinn gjennom hele det
13-årige skoleløpet. Internasjonale undersøkelser som PISA og PIRLS, tester og sammenligner elevenes kunnskaper og ferdigheter i blant annet lesing opp mot elevresultatene i
andre land. Den norske elevens lesekompetanse er ikke så høy som man kunne forvente ut
fra økonomi og utdanningsnivå, og omfanget av bevisst bruk av læringsstrategier er også
lavere enn hos elever i sammenlignbare land. Dette er bekymringsfullt siden PISA viser at
det er sammenheng mellom resultater og bruk av strategier, og at læreren er svakt skolert
m.h.t. lesestrategier og anvendelige verktøy. Bakgrunnen til prosjektets problemstilling
ligger her, og jeg har sett på følgende:
Hvordan kan læreren bidra i det daglige for å utvikle gode, strategiske lesere?
I denne presentasjonen ønsker jeg å fortelle kort om utformingen og gjennomføringen
av et klasseromsprosjekt på 7. klassetrinn, før oppmerksomheten rettes mot funnene fra
undersøkelsen. Analysen av funnene skal bidra til å kaste lys over problemstillingen og si
noe om hva læreren kan bidra med for å fremme god, strategisk lesing.
Prosjektet har en aksjonspreget tilnærming med elementer fra kvalitativ og kvantitativ
metode. Forskning som PISA og PIRLS, samt anerkjente leseprogrammer for strategisk
lese-utvikling, har stått sentralt i utformingen av aksjonen, og jeg har i tolv uker forsket
på en 7. klasse som har drevet en systematisk strategiundervisning med utgangspunkt i
prinsippene fra forskningen som nevnes. For å måle effekten, ble det tatt i bruk intervjuer,
observasjon, samt en spørreundersøkelse og en test som ble gjennomført før og etter
undervisningsperioden. Mange av spørsmålene i spørreskjemaet ble hentet fra elevspørreskjemaet PISA 2009, noe som ga muligheter til drøfting opp mot et troverdig, større
datamateriale.
Resultatene viser blant annet at elevene har stort utbytte av kontrollstrategier hvor man
målretter lesingen med utgangspunkt i tydelig læringsmål og viktige begreper. Skriftlige
organiseringsstrategier styrker forståelsen og er viktige struktureringsredskaper i leseprosessen. Muntlig samhandling om tekster gir også effektivt læringsutbytte ved at elevene
kan foregripe teksten og kontrollere egen forståelse. Bevisstgjøring og evne til å kontrollere
og overvåke egen lesing må ha jevnlig fokus over tid da metakognitive ferdigheter synes å
kreve mer modning. Resultatene viser også tydelig sammenheng mellom positive holdninger til lesing og økt bruk av lesestrategier. I og med at økt bruk av strategier, i følge førog ettertesten, gir betydelige forbedrede resultater, ligger da en av hovedkonklusjonene i at
læreren bør fokusere på å fremme positive holdninger til lesing.
66
Skriv! Les!
PC-en i bruk i klasserommet: Eit studium av
literacies hos skuleelevar i den vidaregåande
skulen.
Arne Olav Nygard
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 09.30 - 10.00
Rom G202
Forskingsemne:
Emnet er literacy i klasserom der elevane har rik tilgang til digitale verktøy. Dei vidaregåande skulane i Noreg har dei siste åra systematisk innført ein PC til kvar elev, og det er
derfor interessant å studere kva effektar dette har for lese- og skrivekulturen i skulen.
Teoretisk rammeverk:
Prosjektet lenar seg til ei forståing av lesing og skriving frå (New) Literacy Studies, mellom
anna representert ved James Paul Gee, Colin Lankshear og David Barton. Literacy
Studies anerkjenner at vi heile tida beveger oss mellom ulike former for literacies, både
tilknytt kvardagsliv, jobb og skule, der dei ulike typane literacy kan ha ulik tyding og verdi
for forskjellige folk. Eit slikt teoretisk rammeverk kan derfor vere tenleg for å studere
mangfaldet av lese- og skrivesituasjonar i digitale medium.
Metodologisk forskingsdesign:
Dette paperet drøftar eit studium av to ulike klassar ved to ulike vidaregåande skular i
Noreg. Studiet nyttar element frå etnografisk metode gjennom deltaking og observasjon i
undervisinga over tid. Det er også gjort gruppeintervju med alle elevane, og tre elevar er
vidare intervjua individuelt. I tillegg er det samla inn skrivne tekstar frå elevanes digitale
tekstproduksjon.
Forventa konklusjonar/funn:
Prosjektet avdekkjer fleire ulike arenaer for literacy i skulen, der elevane i løpet av undervisingstida vandrar inn og ut av ulike literacy-hendingar, som dreg vekslar på ulike verdiar
og identitetar knytt til både skule og fritid. Eg ser i nokre høve tendensar til at datamaskina opnar for ei rørsle vekk frå klasserommets skulske diskurs, der verdiar tilknytt
lesing, skriving og kunnskap som skulen vil formidle blir skadelidande. I andre høve ser
eg tendensar til at datamaskina opnar opp for deltaking i ein open, offentleg diskurs, der
elevane skriv tekstar for vidare målgrupper enn den tradisjonelle skuleteksten. Dette
påverkar elevanes haldningar til eiga lesing og skriving, og har i seg eit potensiale for å vise
dei lesinga og skrivinga si myndiggjerande kraft.
Relevans for forskingsfeltet:
Det er gjort få kvalitative studium av skulens literacy i klasserom der elevane fritt kan
bruke datamaskiner. Dette paperet søkjer å gje eit oversyn over nokre av problemstillingane ein står overfor i ein overgang til eit klasserom prega av digitale lese- og
skrivereiskaper.
67
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 10.00 - 10.30
Rom G201
Skriv! Les!
Mellanstadieelevers läsförmåga
Karin Stenlund
Institutionen för Didaktik och Pedagogiskt arbete
(DoPA), Stockholms universitet
När våra elever har klarat av den första läs- och skrivinlärningen ställs krav på att de mer
eller mindre automatiskt ska utveckla sin skriftspråkliga kompetens, från att ”lära läsa för
att läsa” till ”att läsa för att lära”. Den övergången kommer ofta i tioårs-åldern när läroböckerna blir mer informationstäta och textrika. Vid en genomgång av svensk forskning
under perioden 1995-2007 visar det sig enligt Skolverket (2007) att av trettiofyra undersökningar är det endast fyra studier som avser de mellersta skolåren (9-12 år). Fokus ligger
istället på förskola, läsinlärning och gymnasiet. Tidig läsforskning har i stor utsträckning
fokuserat på den tekniska sidan av läsandet, själva avkodningen (Skolverket, 2007), men
syftet med läsning är givetvis att förstå det man läser. Det räcker alltså inte med att kunna
koda av text rätt, även om ordavkodningen naturligtvis är en viktig förutsättning för att
förstå text. Allteftersom eleverna utvecklar en större avkodningsförmåga är det andra
faktorer som blir mer avgörande för hur elever förstår text (Vellutino, Fletcher, Snowling &
Scanlon, 2004).
I min studie följer jag under två år 27 elever fördelade på två klasser med elever i åldrarna
10-11 år och jag kombinerar kvantitativa studier kring elevers läsförmåga, som innefattar avkodningförmåga och läsförståelse, med kvalitativa studier av klassrumsaktiviteter
med särskilt fokus på vilka förutsättningar till utveckling av läsförmåga som eleverna ges i
klassrummet. Det specifika textarbetet i klasserna observeras bland annat utifrån Kintsch
situationsmodell (Kintsch, 1994).
I de kvantitativa delarna ingår förutom tester och resultatet på läsförståelsedelarna i Ämnesprovet, även lärarbedömningar av elevers läsutveckling och valda delar ur Elevfrågorna i
PIRLS (2006). Elevernas testade läsförmåga relateras till lärararnas bedömning av
elevernas läsning, till elevernas uppfattning om sin egen läsning och även till testade läsrelaterade faktorer. Studien har i huvudsak ett grupperspektiv, men för att tydligare även
kunna följa elevers resultat på individnivå har tre fokuselever på olika läsförmågenivåer
valts ut.
I mitt föredrag kommer jag presentera resultat från undersökningen på grupp- och
individnivå.
68
Skriv! Les!
Veiledet lesing – hva veiledes elevene på?
Audhild Nedberg
Universitetet i Tromsø
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 10.00 - 10.30
Rom V209
Forskningsemne:
Klasseromspraksis og undervisning av lesing og skriving.
Teoretisk rammeverk: Den metoden som i Norge ofte har fått betegnelsen Veiledet lesing
(og skriving) har sitt opphav i New Zealand. Andre betegnelser er EYLP (Australia) og
Nylundmodellen (Stavanger). Innenfor denne tilnærmingen ses lesing på som en
meningsfylt aktivitet fra starten av, og bygger på forskning rundt ”emergent literacy” (tidlig
lesing og skriving), blant annet av Marie Clay. Tilnærmingen står i opposisjon til et
syntetisk syn på leseopplæring der interessen i større grad først rettes mot avkoding av
mindre lyd- og ordenheter før den dreies mot mening og forståelse. Når veiledet lesing har
vært introdusert i norsk sammenheng, har den organisatoriske måten leseopplæringen
drives på vært viet mye oppmerksomhet. Elevene organiseres i grupper der en får
veiledning av en lærer, mens de andre fire til seks gruppene arbeider selvstendig med et
sett av arbeidsoppgaver. Spørsmålet er om organisering etter hvert har gått på bekostning
av innholdet i denne virksomheten.
Metodologi:
Kursing av lærere, skoler og kommuner i Troms i metodikken rundt veiledet lesing var
starten på et prosjekt som etter hvert har tatt form gjennom oppfølgende kurs,
veiledning, observasjoner av og ettersamtaler med lærere og skoleledelse som har valgt å
bruke veiledet lesing som en sentral metode i begynneropplæringa. Det er særlig
observasjoner av lærernes praksis når de veileder elevene på den lærerstyrte stasjonen, jeg
er interessert i.
Forventede konklusjoner: Der hele skolen (ledelse, lærere og elever) er fullt involvert vil
metoden kunne gi gode resultater. Der bare noen elementer tas i bruk, og der lærerne ikke
blir fulgt opp av ledelsen, kan det stilles spørsmål om ikke metoden gjør mer skade enn
gagn. Lærer-elev-dialogen på den veiledete stasjonen ser ut til å være et særlig kritisk
element for å få metoden til å fungere.
Relevans for forskningsfeltet:
Siden 2003 er det mange skoler i ulike deler av Norge som i varierende grad har tatt
metoden i bruk. Hvordan teori og introduksjon har vært mottatt, fortolket og realisert som
skole- og klasseromspraksis, vet vi foreløpig lite om. Kunnskap om dette er viktig for at
store elevgrupper ikke skal bli utsatt for et metodisk eksperiment, som ikke fører til bedre
lesing.
69
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 10.00 - 10.30
Rom G202
Skriv! Les!
Revisjon i skriving av PP-presentasjoner.
En case-studie av samtaler og skriving i
gruppearbeid i videregående skole.
Sture Nome
Høgskolen i Sør-Trøndelag
Målet for studien er å generere mer kunnskap om hvordan elever planlegger og reviderer
PP-tekster underveis i skriveprosessene.
Forskningsdesignet er konstuert for å undersøke hvordan elever utøver ferdigheten
skriving i studier av elevers skriving av PP-presentasjoner. I studien observeres elever
gjennom hele skriveprosessen fra lærerens instruksjon til gjennomføringen av
presentasjonen for medelever i klasserommet. Studien er empirisk orientert med fokus på
ferdighetsutøvelsen av skriving i en klasseromskontekst.
Det teoretiske rammeverket for studien er hentet fra Per Linell og kan betegnes som
kontekstuell sosialkonstruksjonisme. Videre er målsettingen å kombinere dette med
teoretiske tekster om revisjon, som primært er utviklet innenfor kognitiv teori.
Primærformålet er å undersøke og analysere empirien. Materialet for studien er skriving
i gruppearbeid, og dette gjør at skrivingen blir en sosial aktivitet i studien. Samtidig gir
samtalene om skrivingen rundt skjermtekstene at man får tilgang til elevenes tenkning
om tekstene gjennom elevenes løpende vurderinger av skriveaktiviteter som revisjon og
planlegging av revisjon. Læringsprosessene går parallelt med skriveprosessene. Elevene
utvikler kunnskap gjennom dialoger om emnet de skriver seg inn i. Skriving for læring er
skrivingens dominerende funksjon.
Kvalitativ metode med åpen observasjon er brukt i denne case-studien. Målsettingen er
å generere naturlige data, med minimal intervensjon av forsker samtidig som forskeren
forholder seg til den sosiale settingen som er skapt for og av elevene. Video- og lydopptak
dokumenterer elevsamtaler og skjermaktiviteter. Fokus i studien er på skriveaktivitetene og
ikke den sosiale samhandlingen. Avhandlingen består av fem case. Studien gir ikke grunnlag for generalisering, men innsikt i skriveprosessene.
I det materialet som skal presenteres reviderer elevene PP-tekstene mye på overflatenivå,
men samtalene i form av elevenes egenvurdering av tekstene peker i retning av større
behov for revisjon. Revisjonen i de to tekstene er også primært en revisjon av den visuelle
dimensjonen ved PP-presentasjonen, ikke det verbalspråklige utover setningsnivået.
Vi trenger mer kunnskap om hvordan elever skriver tekster i skolen i studier av skriving i
virkelig tid (real time). Denne studien forsøker å utvikle metoder for slike observasjonsstudier av skriving som kan videreutvikles med ny teknologi og bedre billedkvalitet på
kamera og redigeringsprogramvare. Innsikter i elevskrivingen kan gjøre det mulig å finne
fram til mer hensiktsmessige intervensjoner i slike typer digital skriving. Det gjør det
også mulig å utvikle mer hensiktsmessige revisjonsstrategier hos elevene når vi får mer
kunnskaper om elevrevisjoner i naturlige settinger.
70
Skriv! Les!
God undervisning i lesestrategier – bare et
spørsmål om godt kontrollerte intervensjoner?
Øistein Anmarkrud
Universitetet i Oslo
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 11.00 - 12.00
Rom Ø110
I denne forelesningen vil Anmarkrud innledningsvis foreta en litteraturgjennomgang av to
retninger innenfor den klasseromsnære forskningen på strategiundervisning;
intervensjonsforskning og deskriptive studier. Denne litteraturgjennomgangen danner
utgangspunkt for presentasjon og drøfting av resultatene fra en detaljert deskriptiv klasseromsstudie av fire ungdomsskolelæreres undervisning i lesestrategier. I denne delen av
forelesningen vil metodiske problemstillinger bli vektlagt, spesielt hvordan sammenstilling
av observasjonsdata og utsagnsdata er nødvendig for å få en dyp forståelse av læreres
undervisningspraksis. Avslutningsvis vil Anmarkrud presentere resultatene av en
kvantitativ studie hvor en har undersøkt om den forskjellen en fant mellom lærerne i den
deskriptive klasseromsstudien, også manifesterer seg i forskjeller i elevenes leseforståelse
og strategisk lesing når de arbeider med fagtekster.
71
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G101
Skriv! Les!
Skriving i lærarutdanningane
SYMPOSIUM
Organisert av Mari-Ann Igland
Øvrige medvirkende: Vibeke Hetmar, Katarina Herrlin og Elisabeth Frank
Gjennom dei siste tjue åra har ei rekkje nordiske studiar gitt oss betre innsikt i elevar si
skriving i grunnskolen og den vidaregåande skolen så vel som akademisk skriving på
universitetsnivå. Skriving i dei nordiske lærarutdanningane er derimot eit forsømt område.
I dette symposiet vil vi presentere tre forskingsbaserte innspel som løftar fram utfordringar
både for lærarutdanningane og den nordiske skriveforskinga.
Elevens projekt – læreruddannelsens udfordringer
Vibeke Hetmar, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole
Studenter minns mötet med skriftspråket
Katarina Herrlin, Linnéuniversitetet i Kalmar
Elisabeth Frank, Linnéuniversitetet i Kalmar
Digitale diskusjonar og skriving for å lære
Mari-Ann Igland, Høgskolen i Hedmark
Diskusjon
Panelet oppsummerer hovudpoeng og innleier til diskusjon med publikum om
utfordringar for lærarutdanningane og skriveforskinga.
72
Skriv! Les!
Elevens projekt – læreruddannelsens
udfordringer
Vibeke Hetmar
Danmarks Pædagogiske Universitetsskole
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G101
SYMPOSIUM
Den væsentligste forudsætning for produktion af en velfungerende tekst er at skriveren har
et projekt, det vil sige at hun vil noget med den, har en hensigt, og at hun har en
forestilling om hvordan hensigten kan komme til udtryk i skriftlig form. Spørgsmålet om
hvordan læreren kan hjælpe elever med at etablere bæredygtige skriveprojekter, må derfor
stå højt på den skrivepædagogiske agenda i grundskolen såvel som i læreruddannelsen.
Præsentationen trækker på resultater og eksempler fra et treårigt forsknings- og
udviklingsprojekt i fire klasser der tilsammen dækker 1.-9. klassetrin samt på den
internationale literacy-forskning der har sat fokus på skrivning som domæne-specifik
social praksis. Spørgsmålet er: Hvilke udfordringer indebærer dette syn på skrivning, og på
hvilken måde kan læreruddannelsen hjælpe de kommende lærere til at tage
udfordringerne op?
73
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G101
Skriv! Les!
Studenter minns mötet med skriftspråket
Katarina Herrlin och Lisa Frank
Linnéuniversitetet i Kalmar
SYMPOSIUM
”Studenter minns mötet med skriftspråket” er ett pågående utvecklingsprojekt inom ramen
för lärarprogrammet.
Hur beskriver lärarstudenter sin egen väg in i skriftspråket? Vilka likheter och skillnader
finns i talet om hur denna väg gestaltat sig för lärarstudenter som läser mot olika
verksamhetsfält?
Undersökningsgruppen utgörs av 120 studenter fördelade lika mellan verksamhet förskola
och skolår 1-6. Initialt i de studerade kurserna uppmanades studenterna att för hand skriva
korta individuella berättelser om den egna vägen in i skriftspråket. Dessa texter samlades
in och utgör, vid sidan av kursbetyg, underlag i föreliggande studie.
Under presentationen ges en bild av om och hur studenters syn på det egna mötet med
skriftspråket skiljer sig åt utifrån valt verksamhetsfält. Resonemang kan föras kring vad
detta kan få för konsekvenser i lärarutbildning och i fortsatt lärargärning.
74
Skriv! Les!
Digitale diskusjonar og skriving for å lære
Mari-Ann Igland
Høgskolen i Hedmark
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G101
SYMPOSIUM
Høgskolen i Hedmark tilbyr eit toårig, fagdidaktisk masterstudium for lærarstudentar og
lærarar. Studiet er samlingsbasert med nettstøtte. Det første studieåret inneber det mellom
anna at studentane har seks obligatoriske nettseminar per semester. Kvart seminar
strekkjer seg over tre dagar med gruppediskusjonar om ei fagleg oppgåve eller
problemstilling.
Å skrive for å lære er eit hovudformål for desse seminara. Det overordna forskingsspørsmålet i prosjektet som skal presenteras, er derfor korleis studentgruppene konstruerer
og forhandlar ny meining og felles forståing gjennom ein digital skriveprakis som skal
danne grunnlag for læring.
Presentasjonen vil inkludere bakgrunnsdata frå alle seminara i studieåret 2009–2010,men
hovudvekta vil ligge på eksempel frå eit nettseminar om språk- og tekstteori. Analysane
trekkjer vekslar på sosiokulturelle meinings, diskurs- og litterasitetsteoriar, og vil danne
grunnlag for refleksjonar kring bruken av skriving som læringsverktøy i lærarutdanninga.
75
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G201
Skriv! Les!
Rörelse i texter, texter i rörelse
SYMPOSIUM
Organisert av Caroline Liberg
Øvrige medvirkende: Jenny Wiksten Folkeryd, Åsa af Geijerstad, Jesper Bremholm,
Yvonne Hallesson og Britt Maria Holtz
Inledning
Caroline Liberg, Uppsala universitet
Att analysera textrörlighet – kategorier och tillämpbarhet
Jenny Wiksten Folkeryd, Uppsala universitet
Åsa af Geijerstam, Uppsala universitet
Det er som om det er en helt anden verden!
Kvalitativ vurdering af sammenhængen mellem elevers faglige forståelse og deres literacykompetencer i naturfag
Jesper Bremholm, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole
Högpresterande gymnasieelevers läspositioner till sakprosatexter
– en tillämpning av textrörlighetsbegreppet
Yvonne Hallesson, Stockholms universitet
Elevers skrivrörlighet
Britt Maria Holtz, Uppsala universitet
76
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G201
Skriv! Les!
Inledning
Caroline Liberg
Uppsala universitet
SYMPOSIUM
I den här inledningen till symposiet Rörelse i texter, texter i rörelse ges en bakgrund till
framväxten av begreppet ’textrörlighet’ (Liberg 2004). För det första ges en kort översikt
av forskning om läsförståelse inom discipliner som litteraturvetenskap, psykologi och
pedagogik och hur den förändrats under det senaste seklet med fokus på de senaste tjugo
till trettio åren. I den genomgången betonas att olika forskningsinriktningar kompletterar
varandra med exempelvis individualpsykologiska, socialinteraktionistiska, sociokulturella
och didaktiska perspektiv.
Framträdande i bidragen i det här symposiet är ett didaktiskt perspektiv och frågan om vad
det innebär att bli en aktiv deltagare och medskapare i texter inom olika ämnen och hur
utvecklingen av det kan stödjas i ett lärandesammanhang. Att vara en aktiv deltagare och
medskapare i texter ses här som sätten att röra sig i texter och på så sätt bidra till att dessa
texter sätts i rörelse och kommer till nytta, blir till förnöjelse eller uppnår andra syften. Det
här sättet att se på förståelse vid läsande har sin upprinnelse inom framför allt socialinteraktionistisk forskning med fokus på boksamtal i förskoleålder (exv. De Temple &
Snow 2001), men även receptionsinriktad forskning i skolans värld (exv. Langer 1995).
Langer ser läsande av texter inom olika genrer som ett bygge av mentala textvärldar
(”envisionments”). Sätten vi har tillgängliga för att bygga dessa mentala textvärldar varierar
dock beroende på vad det är som ska förstås och vilka syften vi har med aktiviteten. I sina
studier av hur elever bygger sina mentala textvärldar, identifierar Langer fyra olika sätt.
Liknande sätt att resonera finns i Lukes & Freebodys (1997) arbete, men då med utgångspunkt inte bara i skönlitterära texter. De identifierar också fyra sätt att läsa som påminner
om Langers och som de benämner praktiker. Med stöd i bland annat dessa olika forskares
rön kan läsande ses som en föränderlig vandring i ett föränderligt textlandskap. Texten,
läsarens intressen, förkunskaper och syften, den situation läsaren befinner sig i är några
framträdande styrmekanismer för hur läsaren kommer att röra sig i texten och vilka lässätt
som används som stöd i meningsskapandet. En första grov indelning av sätt att läsa är
att skilja mellan intratextuella och intertextuella. De förra innebär att man rör sig inom
texten, horisontellt på textytan eller vertikalt in i texten. Intertextuella lässätt på andra
sidan innebär att man rör sig ut från texten och in i andra texter. Texter som man möter
utgör sålunda viktiga källor för att etablera värderingar och uppfattning om det egna jaget
(subjektiviteten). Barnets tidiga möte med olika texter, diskurser och handlingsmönster
har betydelse för hur barnet sedan möter institutionella texter och diskurser i skolan (Luke,
1995, De Temple & Snow 2001).
I de följande presentationerna ges exempel på olika utvecklingar av begreppet textrörlighet
och hur dessa ligger till grund för studium av såväl läsande som skrivande.
77
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G201
Skriv! Les!
Att analysera textrörlighet – kategorier och
tillämpbarhet
Jenny Wiksten Folkeryd och Åsa af Geijerstam
Uppsala universitet
SYMPOSIUM
Textrörlighet innefattar i sin grunddefinition den relation läsaren har till egna och andras
texter (se till exempel Folkeryd et al 2006). Ett levande förhållningssätt till texter är centralt
i ett samhälle som ställer allt högre krav på medborgarnas förmåga att hantera texter.
Det blir allt viktigare att vi alla kan förhålla oss granskande och kritiskt till ett hela tiden
ökande informationsflöde. En läsare som är textrörlig kan samtala om en text på många
olika sätt. Dessa sätt kan analyseras med utgångspunkt i tre olika typer av textrörlighet:
(1) textbaserad rörlighet där läsaren kommenterar innehåll och struktur i texten på en ytlig
och/eller djupare nivå, (2) rörlighet utåt där läsaren associerar från texten till tidigare
upplevelser, texter och tankar, (3) interaktiv rörlighet där läsaren diskuterar syfte, mottagare
och sammanhang för texten.
I denna presentation kommer vi att exemplifiera en textrörlighetsanalys genom att beskriva
och konkretisera de kategorier och dimensioner som legat till grund för analyser av textrörlighet inom projektet Elevers möte med skolans textvärldar. Intervjuexempel och texter
kommer att hämtas från tre olika skolämnen (samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och svenska) i tre olika skolår (årskurs 5, 8 och 2 på gymnasiet).
Resultatet av analyserna kommer också att diskuteras med avseende på denna analysmetods möjligheter och begränsningar när det gäller att beskriva läsarens relation till egna
och andras texter.
78
Skriv! Les!
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Det er som om det er en helt anden verden!
Kvalitativ vurdering af sammenhængen mellem
Rom G201
elevers faglige forståelse og deres literacykompetencer i naturfag
Jesper Bremholm
SYMPOSIUM
Danmarks Pædagogiske Universitetsskole
I mit paper vil jeg præsentere et delaspekt af mit igangværende ph.d.-projekt der overordnet omhandler literacy-kompetencer knyttet til de naturfaglige domæner i grundskolen.
Som overordnet teoretisk ramme for ph.d.-projektet arbejder jeg med en hypotese om at
genrebegrebet kan udgøre en samlende optik for en samtænkning af den kognitive læseforståelsesforskning og en social semiotisk tilgang til tekstkompetence og literacy, sådan
som den bl.a. ses udfoldet i den systemfunktionelle lingvistik. Sigtet med denne
syntesebestræbelse er at give et bud på et grundlag for det jeg kalder en integreret literacyundervisning i naturfagene. I mit paper vil jeg præsentere det delaspekt af ph.d.-projektet
der vedrører udviklingen og afprøvningen af et design til kvalitativ vurdering af sammenhængen mellem elevers faglige forståelse i naturfag og deres literacy-kompetencer. Dette
design baserer sig bl.a. på Textrörelse-designet udviklet af Folkeryd, af Geijerstam, Edling
og Liberg (2006).
Ph.d.-projektet baserer sig på et kombinationsdesign bestående af en analytisk-deskriptiv
del og en interventionsdel. Den analytisk-deskriptive del har til formål at udarbejde en
karakteristik af typiske tekstformer inden for naturfagene i den danske grundskole, og af
de literacy-kompetencer disse tekstformer fordrer. Denne karakteristik baserer sig på
analyser af et repræsentativt udvalg af naturfaglige undervisningstekster og elevtekster
samt på observation af undervisning i naturfag (den mundtlige kommunikation).
Interventionsdelen har til formål i samarbejde med naturfagslærere at udvikle og afprøve
undervisningstiltag der imødekommer kravene til en integreret literacy-undervisning i
naturfag. Interventionen og samarbejdet foregår i fem 8. klasser på udvalgte
københavnske skoler, og det finder sted i afgrænsede forløb fra oktober 2010 til september
2011. Den kvalitative vurdering af elevers literacy-kompetencer som jeg vil præsentere
i mit paper, knytter sig til de første forløb i interventionsdelen i vinteren 2010, og den
baserer sig på individuelle interviews med et repræsentativt udvalg af elever med afsæt i en
konkret naturfaglig tekst.
I mit paper vil jeg præsentere hovedresultaterne fra analysen af interviewene som jeg
håber, kan udgøre et bidrag til indsigten i sammenhængen mellem elevers faglige forståelse
i naturfag og deres literacy-kompetencer.
79
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G201
SYMPOSIUM
Skriv! Les!
Högpresterande gymnasieelevers läspositioner
till sakprosatexter – en tillämpning av
textrörlighetsbegreppet
Yvonne Hallesson
Stockholms universitet
Inom ramen för forskningsprojektet Elevers möte med skolans textvärldar (se t.ex. Liberg
2005) har Wiksten Folkeryd, af Geijerstam och Edling (2006) använt begreppet textrörlighet för att prata om elevers förhållningssätt till textanvändning och textproduktion.
Wiksten Folkeryd m.fl. (2006:170f) beskriver tre olika typer av rörlighet: textbaserad
rörlighet, vilket innebär att eleven befinner sig i texten på ord-, sats- eller heltextnivå,
rörlighet utåt som innebär att eleven associerar till egna upplevelser och tankar, och interaktiv rörlighet, att eleven kan diskutera mottagare och sammanhang kring texten. I min
licentiatavhandling undersöker jag en grupp högpresterande gymnasieelevers läskompetenser utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö 2006) och med utgångspunkt i
New Literacy Studies (Street 1993, Barton 2007). I avhandlingen har textrörlighetsbegreppet, tillsammans med Langers (1995/2005) teori om positioner och Säljös (1995)
studie om studenters yt- respektive djupinriktning vid läsning, varit inspiration till en
läspositionsanalys som gjorts på delar av materialet.
Materialet består av textkommentarer från en autentisk fallstudie där eleverna läste och
kommenterade fyra sakprosatexter. Eleverna ombads bl.a. förklara hur rubriken överensstämmer med textinnehållet, sammanfatta texten i högst fem meningar, samt
kommentera och motivera huruvida det framgick av texten vad textförfattaren ville säga
med den, dvs. vad huvudpoängen är. Vid textpositionsanalysen utgick jag från elevernas
svar och formulerade tre punkter som anger i vilken grad eleverna kunde koppla ihop
rubrik och innehåll, sammanfatta texten respektive ta ut textens huvudpoäng. De två
senare överensstämmer i stort med två aspekter av textbaserad rörlighet (se t.ex. af
Geijerstam 2006:129f). Svaren kategoriserades som uttryck för ytposition, medelposition
respektive djupposition, beroende på hur fullständig och textnära elevens läsning var, med
en specificering av vad det innebar för respektive text.
Resultaten jämfördes därefter med vilket förhållningssätt till texterna eleverna uttryckt bl.a.
i frågor de hade om texten samt i beskrivningar av upplevd svårighetsgrad och lässtrategier. Resultaten pekar mot att en majoritet av de högpresterande eleverna generellt
sett intar djupposition vid läsandet av sakprosatexterna. Jämfört med de elever som
uttryckte ytposition vid läsandet ställer eleverna i djuppositionsgruppen mer textnära
frågor till texterna och uttrycker större textmedvetenhet, dvs. förmåga att kunna tala om
texters innehåll, form, funktion och tänkbar läsare (jfr af Geijerstam 2006). Vidare
beskriver eleverna i djuppositionsgruppen att de använder fler och andra typer av
strategier för svåra texter än vad ytpositionsgruppen gör.
80
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 13.00 - 15.00
Rom G201
Skriv! Les!
Elevers skrivrörlighet
Britt Maria Holtz
Uppsala universitet
SYMPOSIUM
Elevers språkutveckling under skoltiden handlar om att bredda och fördjupa den egna
språkliga repertoaren och att utveckla språkliga redskap för att bättre tillgodogöra sig
ämnesundervisningen. Förmågan att ”röra sig i texter” stödjer kunskapsutvecklandet
inom ett ämnesområde och ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse av de texter de
möter i skolarbetet (Liberg 2007). Syftet med den aktuella undersökningen är att dels söka
kunskap om hur elever formulerar sig i skrift, närmare bestämt vilka texttyper deras texter
representerar, samt att kartlägga deras sätt att formulera sig i relation till ett ämnesinnehåll.
Det senare har i det här arbetet benämnts skrivrörlighet. Skrivrörligheten avser att fånga
och fördjupa förståelsen av hur elever använder sig av sina tidigare kunskaper, erfarenheter
och hur de synliggör sina tankegångar utifrån ett ämnesinnehåll. En analysmodell har
utarbetats för detta ändamål inspirerad av Folkeryds et al. (2006) och af Geijerstams (2006)
analys av elevers textrörligheter. Fyra kategorier av skrivrörlighet har identifierats i elevtexter skrivna inom ramen för ett temaarbete i religionsämnet i grundskolans mellanår:
Textbaserad skrivrörlighet: Eleven befinner sig i sitt skrivande i texten på ord-, satseller hel- textnivå. Innehåll och struktur i den/de lästa texterna återges på en ytlig nivå.
Vissa fakta ur texten har till exempel lyfts fram. Ord och uttryck ur den/de lästa texterna
återkommer i elevens skrivande eller så sammanfattas hela eller delar av textinnehållet.
Skrivrörlighet inåt: Eleven utgår i sitt skrivande från innehållet i den lästa texten och
associerar denna inåt till sin egen erfarenhetsvärld, sina tidigare upplevelser, kunskaper
och föreställningar.
Samspelande skrivrörlighet: Eleven intar en aktiv roll i den skrivna texten genom att t.ex.
resonera, kommentera, diskutera och framföra åsikter. Han/hon refererar till gruppsamtalet och/eller argumenterar utifrån innehållet i den lästa texten.
Kunskapssökande rörlighet: Text eller samtal har väckt nyfikenhet och/eller intresse hos
eleven. Detta resulterar i konkreta frågeställningar som eleven direkt eller indirekt
formulerar i sin egen text och som syftar framåt mot ny kunskap.
Eleverna använde sig av de fyra skrivrörligheterna i varierande omfattning och i flera
kombinationer i sina texter som när de jämförde likheter och olikheter i skapelseberättelser
från andra kulturer än den kristna. Skrivuppgiftens utformning var vid dessa skrivtillfällen
öppen till sin karaktär och inbjöd eleven till att aktivt anknyta sina erfarenheter och tankar
till den nyvunna kunskapen. Eleverna uppvisade i dessa texter även en förvånansvärd god
förmåga att argumentera och resonera. Det framgår tydligt att ämnet berörde dem och att
skrivuppgiften motiverade till att argumentera, fundera och resonera.
81
Skriv! Les!
Vid de tillfällen då skrivuppgiften var mer sluten till sin karaktär blev elevtexterna tydligt
kopplade till de berättade/lästa berättelsernas innehåll och textmönster. Den textbaserade
skrivrörligheten dominerar dessa texter i och med att eleverna vid dessa skrivtillfällen inte
lyfter fram egna tankar och funderingar.
Analysen av elevernas texter visar att en god förmåga att behärska de olika skrivrörligheterna underlättar lösandet av uppgifter då eleverna uppmanas att återkoppla egna
erfarenheter och kunskaper för att på så sätt bättre bearbeta och tillgodogöra sig ett
ämnesinnehåll.
Referenser
• af Geijerstam, Åsa (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Acta
Universitatis Upsaliensis. Uppsala: Institutionen för lingvistik och filiologi.
• Barton, David (2007). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Malden, MA: Blackwell Publishing.
• De Temple, Jeanne M. & Snow, Catherine E. (2001). Conversations About Literacy:
Social Mediation of Psycholinguistic Activity. I: Ludo Verhoeven & Catherine
E. Snow (eds) Literacy and Motivation. Reading Engagement in Individuals and
Groups. Mahwah, NJ. Lawrence Erlbaum Ass. Pub. S. 55-69.
• Folkeryd, Jenny W., af Geijerstam, Åsa & Edling, Agnes (2006). Textrörlighet – hur
elever talar om egna och andras texter. I: Louise Bjar (red.) Det hänger på språket.
Lund: Studentlitteratur. S. 169-188.
• Langer, Judith A. (1995). Envisioning Literature: Literary Understanding and
Literature Instruction. (Language and Literacy Series.) Newark, DE. International
Reading Association.
• Langer, Judith A. (1995/2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Översättning: Anna Sörmark. Göteborg: Daidalos.
• Liberg, Caroline (2004). Rörelse i texter, texter i rörelse. I: Ingegerd Bäcklund, Ulla
Börestam, Ulla Melander Marttala & Harry Näslund (red.) Text i arbete/Text at
work. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson, den 12 januari 2005. Uppsala: ASLA
& Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 106-114.
• Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I: Myndigheten för
skolutveckling. Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm:
Liber AB. S. 25-44.
• Liberg, Caroline (2005). Ett album av bilder – teorins roll i praxisnära forskning. I:
Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnäraforskning. Vetenskapsrådet. Uppsala. Ord & Form AB. S. 82-104.
• Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W. (2010). Scientific Literacy
and Students’Movability in Science Texts. In Cedric Linder, Leif Östman, Douglas A
82
Skriv! Les!
•
•
•
•
•
Roberts, Per-Olof Wickman, Gaalen Erickson & Allan MacKinnon (eds.) Exploring
the Landscape of Scientific Literacy. New York and London: Routledge. S. 74-89.
Luke, Allan & Freebody, Peter (1997). Shaping the social practices of reading. I:
Sandy Muspratt, Allan Luke & Peter Freebody (eds.) Constructing Critical Literacies – Teaching and Learning Textual Practice. Cresskill. Hampton Press.
Luke, Allan (1995). Text and Discourse in Education: An Introduction to Critical
Discourse Analysis I: Michael W. Apple (ed) Re¬view of Research in Education, no
2. Washington. American Educational Research Association. S. 3-47.
Street, V Brian (1993). Cross-cultural approaches to literacy. Cambridge Studies in
Oral and Literate Culture. Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Säljö, Roger (1996). Att lära genom att läsa. I: Ference Marton, Dai Hounsell & Noel
Entwistle (red) Hur vi lär. (2:a uppl.). Stockholm. Rabén Prisma. S. 102-125.
Säljö, Roger (2006). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag.
83
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 15.30 - 16.00
Rom G101
Skriv! Les!
Opdagende skrivning – en vej ind i læsningen
Klara Korsgaard
Nationalt Videncenter for Læsning
Teoretisk ramme: - Projektets ene ben er den literacyforskning (Kjeld Kjertmann, 2002;
Kjell Lars Berge 2005, Carina Fast 2007) der betragter tilegnelse af skriftsproget som en
socialiseringsproces på lige fod med tilegnelse af talesproget.
Projektets andet ben er den nordiske forskningstradition (Bente E. Hagtvet,1994; Jørgen
Frost, 2003; Caroline Liberg, 1997; Ivar Bråten, 1994), der betoner sammenhængen mellem
læsning og skrivning.
Projektets tredje ben er den eksisterende forskning om invented spelling (Carol Chomsky,
1979; Lee Dobson, 1989 og Hans Brügelmann, 1999), der betoner, at børn kan opdage
skriftens lydprincip ved at få lov at eksperimentere med tidlig skrivning.
Metodologi: - Projektet er inspireret af interventionsforskning (Ib Ravn 2007), der ikke
alene ønsker at beskrive og problematisere en praksis ud fra ”objektive” observationer,
men i stedet ønsker at indgå i forandringsprocessen af praksisfelt i tæt samarbejde med
praktikere – i dette tilfælde mellem projektkonsulenterne og børnehaveklasseleder og
førsteklasselærere.
Fund: - Projektet, der blev gennemført fra 2006 – 2009, viste, at langt de fleste børn allerede
i børnehaveklassen havde knækket den alfabetiske kode. Projektet viser, at der er transfer
mellem læse- og skriveprocessen og at børnenes skrivning er tydeligt udtryk for, hvor
eleven er i skriftsprogstilegnelsen, og hvordan tilegnelsen forløber. Afgørende elementer i
læsetilegnelsen såsom fonetisk bevidsthed, metabevidsthed om sprog, forståelse for tekst
og motivation ser ud til at tilegnes langt lettere gennem skrivning end gennem læsning.
Projektets resultater er formidlet i bogen: Klara Korsgaard, Monique Vitger og Sara
Hannibal: Opdagende skrivning – en vej ind i læsningen.2010.
Relevans for forskningsfelt: - Der er tre grunde til, at projektet Opdagende skrivnings
betydning for læseindlæringen (NVL 2009) har relevans for forskningsfeltet. For det første
understøtter projektet det synspunkt, at skrivning for de yngste børns vedkommende bør
være den første vej ind i skriftsproget. For det andet har projektets status som
interventionsforskningsprojekt, hvis mål er at bidrage til forskningsbaseret forandring af
praksis inden for feltet læsning og skrivning. Og for det tredje har Nationalt Videncenter
for Læsning, som projektet er forankret i, som mål at være bindeled mellem forskning og
praksis. Projektet er et eksempel på dette.
En anden grund til projektets relevans for forskningsfeltet er projektets status som
interventionsforskningsprojekt. Professionshøjskolerne, som Nationalt Videncenter for
Læsning er forankret i, har som mål at være bindeled mellem forskning og praksis.
Projektet er et eksempel på dette.
84
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 15.30 - 16.00
Rom G201
Skriv! Les!
Att läsa och sedan skriva
Eva Östlund-Stjärnegårdh
Uppsala universitet
Enligt kursplanen för Svenska B, den sista obligatoriska kursen i gymnasieskolan, ska
eleven ”kunna förmedla egna och andras tankar i tal och skrift”. Det nationella provets
skrivuppgift är inriktad på just detta. Oavsett vilken uppgift eleven väljer, finns kravet att
i det egna resonemanget infoga tankar och synpunkter från andra. I arbetsprocessen med
det nationella provet ingår att läsa ett texthäfte med skönlitterära texter och sakprosatexter
plus bilder av olika slag, ett material som sedan ska användas i både det muntliga och det
skriftliga delprovet.
Min nu påbörjade studie avser att undersöka hur elever ger uttryck för det de läst i sin
skriftliga produktion. Syftet är att studera läsning som grundas på ett vidgat textbegrepp,
dvs. läsning av såväl skrivna texter, sakprosa och skönlitteratur, som av bilder. Vidare ska
jag studera hur det lästa kommer till användning i elevernas egna texter. Undersökningsmaterialet är texter – stimulanstexter och elevtexter – från det nationella provet i svenska
och svenska som andraspråk för gymnasieskolan. Mina forskningsfrågor i undersökningen
är: Hur ger elever uttryck för det de läst i skriftlig produktion? Vilka texter och bilder väljer
eleverna att bearbeta? Vilka lässtrategier använder sig eleverna av? Vilken grad av självständighet i förhållande till texten eller bilden kan märkas i elevernas läsning? Vilken roll
spelar elevers läsning för den kvalitativa bedömning som lärare gör av skrivprovet?
Studien bygger på forskningstraditioner som rör såväl skrivande som läsande, primärt i
skolkontexten. Forskning om läsande och skrivande relateras idag ofta till sociokulturella
teorier om literacy, läs- och skrivkunnighet sedd i ett socialt perspektiv. En av Skolverket
utgiven kunskapsöversikt om läsundervisning i Sverige 1995–2007 visar att studier som
relaterar undervisning om läsande och skrivande till vilka effekter den ger saknas inom
svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Min studie, och ett planerat större projekt, ska
kunna ge en bild av de effekter som svensk läsundervisning i allmänhet haft.
Bachtins grundtanke att alla texter är dialogiska och innehåller flera röster finns i bakgrunden till studien. Talarens yttrande (eller skribentens text) ingår i en kedja av tidigare
yttranden där talaren ”stödjer sig på dem, polemiserar mot dem, eller helt enkelt förutsätter
att de redan är bekanta för lyssnaren” (Bachtin 1997:212). I provtexterna ligger fokus på att
stödja sig på och polemisera mot de källor som används. Min avsikt är att finna fram till
en terminologi som konsekvent beskriver vad eleverna gör i skrift med det lästa. Termen
litterära föreställningsvärldar hos Langer (2005) avser hur elever i fyra steg tar sig in i och
interagerar med den lästa texten. I projektet ”Elevers möte med skolans textvärldar” har
begreppet textrörlighet lanserats (Liberg m.fl. 2002). Textrörlighet syftar till att elever ska
kunna diskutera både lästa texter och egenproducerade texter med olika infallsvinklar. En
typ av rörlighet mellan lästa texter och eget skrivande är det jag prövar att beskriva i min
studie.
85
Skriv! Les!
Referenser
• Bachtin, Michail, 1997: Frågan om talgenrer. I: Genreteori, red. av Eva Hættner
Aurelius & Thomas Götselius. Lund: Studentlitteratur. S. 203–239.
• Langer, Judith A., 2005: Litterära föreställningsvärldar. Göteborg: Daidalos.
• Liberg, Caroline, Wiksten Folkeryd, Jenny, Edling, Agnes, af Geijerstam, Åsa, 2002:
”Students’ encounter with different texts in school.” I: Proceedings from the Third
Nordic Workshop on Written Language. Working Papers no 50, Lund University:
Department of Linguistics.
• Skolverket 2007: Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995–2007. Rapport 304. Stockholm: Skolverket.Måer.
86
Skriv! Les!
Lingvistisk komplexitet i en kommunikativ
språkhandling i elevtexter skrivna på L2 finska
Outi Toropainen
Jyväskylä universitet
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 15.30 - 16.00
Rom V209
I presentationen redogör jag för hur elever i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen med L2 finska överklagar i en specifik skriftlig kommunikationssituation. Dessa
överklaganden tillhör den situationsbundna kommunikationen som skrivuppgiften ställer
krav på. I skrivuppgiften skulle språkinläraren skriva ett e-postmeddelande till en nätbutik
eftersom ett datorspel inte fungerade enligt förväntningarna. Jag belyser överklagandena
med ett antagande om att den lingvistiska komplexiteten förändras då elevtextens (e-postmeddelande) uppskattade färdighetsnivå ändras. Presentationen baserar sig på en studie
som är en del av ett större forskningsprojekt kallat Topling vid Jyväskylä universitet.
Inom den tillämpade lingvistikens L2 forskningstradition har komplexiteten, korrektheten
(eng. accuracy) och flytet av inlärarspråket varit i fokus de senaste decennierna. I denna
triad verkar komplexiteten av inlärarspråket vara den svårast definierade men också
det sist tillagda elementet. (Housen & Kuiken 2009: 461; Skehan 1989.) Komplexiteten
har förståtts åtminstone på två olika sätt; som kognitiv komplexitet och som lingvistisk
komplexitet. Den lingvistiska komplexiteten av inlärarspråket kan förväntas öka i takt med
förbättrade språkkunskaper.
Studiens syfte är att få mera kunskap om vad lingvistisk komplexitet i L2 finska innebär ur
språkfunktionernas perspektiv i en specifik skriftlig kommunikationssituation.
Presentationen baserar sig på sammanlagt 121 elevtexter (e-postmeddelanden) och 116
språkhandlingar som uttrycker överklagande.
Studien använder sig av det som Ellis och Burkhuizen (2005: 112) kallar för funktion-form
analys av inlärarspråket. Analysen utgår från uppfattningen att funktioner uttrycks med
hjälp av olika lingvistiska former och strukturer. Med funktion avses en pragmatisk
funktion som språkinlärarna till exempel uttrycker hövlighet med (Huebner 1985: 145–
146). Analysen av komplexiteten konkretiseras genom deskription av lingvistiska strategier
i överklaganden som kan förväntas finnas i elevtexterna på basen av skrivuppgiften (Alanen, Huhta & Tarnanen 2010: 14). Inledningsvis avskiljs från de nivåplacerade elev-texterna överklagandena. Därefter beskrivs överklagandenas lingvistiska
strategier. Avslutningsvis igenkänns de lingvistiska skillnaderna i överklagandena enligt
färdighetsnivå. De förväntade skillnaderna förstås som förändrad komplexitet.
Resultaten bidrar med ny kunskap om lingvistisk komplexitet i L2 finska i en specifik
språkhandling i en specifik skriftlig kommunikationssituation. Att ta fasta på lingvistisk
komplexitet ur språkhandlingarnas perspektiv i L2 finska kan anses vara ett relativt lite
använt angreppssätt. Angreppssättet fokuserar på kommunikation ur ett utvecklingsperspektiv eftersom komplexiteten studeras på olika språkfärdighetsnivåer.
87
Skriv! Les!
Källor
• Alanen, R., Huhta, A. & Tarnanen, M. ( 2010): Designing and assessing L2 writing
tasks across CEFR proficiency levels. I: Bartning, I., Martin, M. & Vedder, I. (eds.):
Communicative proficiency and linguistic development: intersections between SLA
and language testing research. EUROSLA Monographs Series I. s. 21–56.
• Ellis, R., & Burkhuizen, G. (2005): Analysing Learner Language. Oxford Applied
Linguistics. Oxford: Oxford University Press.
• Housen, A. & Kuiken, F. (2009): Complexity, Accuracy, and Fluency in Second
Language Acquisition. I: Applied Linguistics 30/4. s. 461–474.
• Huebner, T. (1985): System and Variability in Interlanguage Syntax. I: Language
Learning. A Journal of Applied Linguistics 35/2. s. 141–163.
• Skehan, P. (1989): Individual Differences in Second-Language Learning. London:
Edward Arnold. Måer.
88
Skriv! Les!
How to improve students’ reading and writing
competences through drama and aesthetic learning processes
Aud Berggraf Sæbø
Universitetet i Stavanger
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 15.30 - 16.00
Rom G202
Forskningsemne
Drama and aesthetic learning processes to improve students’ learning outcome, in this case
reading and writing competences.
The conceptual framework draws on:
• the concept of creativity and aesthetic learning processes in education as a current
focus, internationally trough “Road Map for Arts Education” (UNESCO, 2006),
“Europe at a glance” (2009) and national trough “Creative Learning” (KD, 2007).
• learning as a student active, creative and collaborative process founded on a socioconstructivistic concept of knowledge and learning (Lave & Wenger, 1991/2003;
Sæbø, 2009)
• research that suggest a positive coherence between creative aesthetic ways of learning and the learning outcome for all students and especially for the underprivileged
(Fiske, 2002).
• research that documents that teachers do matter, and both what they do and how
• they do it matters for their students’ academic and social learning (Darling-Hammond & Bransford, 2005; OECD, 2005 ).
• research that document that engagement is important for learning outcome in
literacy (Anmarkrud & Bråten, 2008; Baker & Wigfield, 1999; J. T. Guthrie & Wigfield, 2000).
Methodology
Through theoretical research/literature review the project will find and present the most
important international result on the topic: drama as a learning strategy to improve
literacy.
The second part of the paper will present some result from the action based NFR project
Drama, creativity and aesthetic learning processes regarding drama and literacy. I will
present some analyzes from the practical drama intervention that was done, and focus on
how the structure of the teaching program engaged the students in the process of reading
and writing. I will end by presenting students and teachers’ experiences in the project and
focus on some main challenges for the teacher to succeed.
The project design includes methods like action based drama intervention, observation,
discussions and questionnaire to teachers and students.
Findings
The findings show that drama and aesthetic learning processes can lead to an active,
89
Skriv! Les!
joyful and deepened learning process and outcome, primarily because students engage
and involve themselves with the subject matter. This is caused by the creative and holistic
learning approach, were students make sense / understanding through their exploration
and involvement with the text, and were close reading always is needed and writing may be
included in the drama process. But, the quality of the students learning outcome is further
dependant on the teacher structuring of the teaching and learning process, in relation to
academic, personal and social learning and need to include a variety of individual -, group
- and shared learning activities. An active management and monitoring of teaching and
learning process, where discussion, feedback and summary are included in the learning
process, is as well required.
Relevance
All over the world the need to raise students’ literacy and reading competence for their
social, academic and personal development, is highly advocated. Implementing drama as a
learning strategy may raise student learning outcome and help them to succeed in school,
work and life.
90
Skriv! Les!
WRITING TO READ. PLAYFUL COMPUTER
WRITING (4 - 11 year olds) 1999-2010
Arne Trageton
Stord/Haugesund University College
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 16.00 - 16.30
Rom G101
Both in Norway and EU the key competences expressing yourself orally and written have
been basic in all subjects. The new digital competance demand producing composing,
publishing multimodal texts. Writing is easier than reading for 4-7 year olds (Clay 1975,
Chomsky 1982, Sulzby 1982, Teal 1982, Hagtvet 1988, Liberg 1993). Computer writing is
easier than hand writing (Chamless & Chamless 1993, Goldberg 2003, Kulik 2003) Computer research in school/preschool have been dominated of media consumption. Few study
production of computer writing among 5-9 year olds. Almost none combine with playand creativity research. Within Literacy research, reading dominate; about 90 %. (Hattie
2010) Problem: Will playful computer writing and delayed handwriting to grade 3 give
better writing results? Especially for boys?
Action development/research, sociocultural view of learning. 14 classes followed 3 years
in Norway, Denmark, Finland and Estonia 1999-2002. Development documented by 7500
multimodal texts, 60 edited videos, writing tests, teacher reports, questionnaires parents/
children.
Results: The 6 year olds easily learned writing/reading through playful computer writing
in pairs. Traditional textbooks became unnecessary in Grade 2 in Norway (Grade 1 in the
other countries), but school library became important. Children produced own textbooks
by playing “Authors”, “Publishing house” and “Newspaper office”. In Grade 3 (Grade 2 in
the other countries) they composed more complicated books in different genres and advanced newspapers. The writing stimulated intensive reading, and was especially profitable
for boys. In writing tests after 3 years, 8 computer classes showed higher quality in
composing fairy tale and factual prose than 9 handwriting classes, significant on p>0.001
level. Surprisingly, also the handwriting tests showed significant higher quality in the
computer classes on p>0.001 level, in spite of delayed handwriting and much shorter
exercise time. Both tests were blind evaluated on a four grade scale of two extern evaluators, high agreement. The results may lead to changes in literacy learning 5-8 year olds.
Implementations 2002-2010 (2014): The strategy have spread to hundreds of schools in
Norway, Denmark, Sweden, Finland, also for 3-6 year olds. A textbook for teacher education (Trageton 2003) is translated to Danish, Swedish, Finnish. 25-30 master degrees in the
Nordic countries and the start of one doctoral study are tiny beginnings of further research. Associate professor Komulainen, Helsinki University coordinate an application for
an EU project with comparative research in 8-10 countries, also Russia. Professor Nurmilaakso make a questionnaire for teachers who have practiced Playful computer writing for
several years. Professor Takala have several students taking master degrees in the area. In
Vasa Swedish/Finnish master degrees are done within “Intelligent på tangent”
Keywords: preschool, lower primary, writing/reading, play, computer
91
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 16.00 - 16.30
Rom G201
Skriv! Les!
Skriveoppgaver i lærebøker for norskfaget på
ungdomstrinnet
Hildegunn Otnes og Harald Morten Iversen
NTNU og Høgskolen i Sør-Trøndelag
Skriveopplæringa legges opp ulikt i forskjellige norskklasserom. Det eksisterer ulike skriftkulturer, og skriveoppgaver har forskjellige utgangspunkt. Mange lærere holder seg fortsatt
til læreboka og de oppgavene som tilbys der, mens andre foretrekker å være mer uavhengig
av læreverk. Det brukes også ulike læreverk på ulike skoler. Norsk skriveopplæring foregår
altså i nokså ulike klasseromskontekster. Dette er noe av bakgrunnen for vår læreboksstudie.
Vi vil i konferanseinnlegget presentere resultater av en studie av lærebøker for norskfaget
på ungdomstrinnet. Studien tar for seg skriveoppgaver i læreverk fra tre forlag. Vi studerer
også lærerveiledningene som hører med læreverket. De viktigste spørsmålene som stilles i
studien, er:
• I hvilken grad er skriveoppgavene i tråd med kompetansemål i LK06?
• I hvilken grad er skriveoppgavene integrert i kapitler om andre tema, og i hvilken
grad er de en del av kapitler om skriving spesielt?
• I hvilken grad er det variasjon i oppgavetypene?
• I hvilken grad er det progresjon når det gjelder vanskegrad i skriveoppgavene?
• I hvilken grad fokuserer oppgavene på bestemte kriterier, kjennetegn (aspekt) ved
tekster i den hensikt å lære elevene å beherske disse (sjanger, struktur, sammenheng)?
• Fins det kriterier for vurdering av elevtekster i lærebok eller lærerveiledning?
Vi vil presentere svarene på spørsmålene og tolkninger av disse. Studien er dels
kvantitativ, dels kvalitativ, og presentasjonen vil avspeile måten vi har arbeidet på.
Oppgavene analyseres og vurderes i lys av skriveopplæringsteorier som blant annet
prosessorientert skrivepedagogikk, sjangerfokusert skriveopplæring, modellskriving og
kriteriebasert vurdering. Dette blir i hovedsak en læreboksstudie. Det er selvsagt opp til
læreren hvordan læreboka brukes, eller ikke brukes. Vi vil kartlegge hvilke muligheter og
begrensninger læreboka gir for en systematisk, variert og kriteriebasert skriveopplæring.
92
Skriv! Les!
Utvikling av syntaktisk kompleksitet i elevtekster
på engelsk
Tale M. Guldal
NTNU
Tirsdag 31.05.2011
Kl.16.00 - 16.30
Rom V209
Bidraget dreier seg om skriving på L2 og presenterer resultater fra prosjektet
Norske elevers skriftlige engelsk (Raaen, Guldal). Prosjektet dreier seg om utviklingen av
formelle sider ved norske elevers skriftlige engelsk fra 7. til 10. trinn. Materialet består av
tekster skrevet av de samme elevene på to ulike klassetrinn, og kan dermed gi innsikt i
utviklingen av formell kompetanse i engelsk. Dette bidraget tar spesielt for seg
utviklingen av syntaktisk kompleksitet i elevtekstene. Funnene blir diskutert med
utgangspunkt i nivåbeskrivelsene i Det europeiske rammeverket, som representerer et
måleverktøy for språklig nivå, og i lys av den økte vektleggingen på formelle sider ved
språkopplæring i de nye læreplanene. Syntaktisk kompleksitet defineres her som setningskompleksitet. Selv om det tidligere er påvist at setningskompleksitet ikke er et entydig mål
på språklig nivå, så gir dette allikevel en indikasjon på språkferdighet.
Tekstene fra 7. trinn inneholder flere former for underordning, men enkelte typer leddsetninger er brukt i liten grad, selv der de kunne forventes å forekomme. Dette kan tolkes
som at mange elever ikke behersker forholdsvis enkle leddsetningstyper. Med utgangspunkt i det samlede materialet er problemstillingen: Hvilken utvikling finner en i
setningskompleksitet fra 7. til 10. trinn, blant annet med hensyn til setningstyper og typer
av underordning? Eventuelle sammenhenger mellom syntaktisk kompleksitet og andre
trekk ved tekstene som kan gi indikasjoner på språklig nivå blir også diskutert.
Syntaktisk kompleksitet i norske elevers engelsk har blitt undersøkt i noen tidligere studier,
dels av eldre elevers språkproduksjon og dels i komparative undersøkelser der norske
elever er sammenlignet med elever fra andre land, men det er et område der det ikke foreligger mye konkret dokumentasjon av situasjonen. Prosjektet vil derfor bidra til en bedre
forståelse av utviklingen av en dimensjon av skriftlig produksjon på engelsk hos norske
elever.
93
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 16.00 - 16.30
Rom G202
Skriv! Les!
Lærere snakker om lesestrategier
Lise Helgevold
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Forskningsemne: Forskingsprosjektet antas å gi mer kunnskap på to områder. Det ene, som
er studiens hovedanliggende, er å få mer kunnskap om elevers leseforståelse og samspillet
mellom leseforståelse og bruk av lesestrategier. Det andre området er å kunne vurdere i
og på hvilken måte intervensjon i form av kurs for lærer, påvirker deres undervisning. Jeg
har i flere år arbeidet med skolering av lærere i forhold til temaer som leseopplæring i alle
fag, systematisk lesing av fagtekster og leseforståelse. Jeg har lenge ønsket en anledning til
å beskrive påvirking lærere tilkjennegir gjennom slik intervenering av undervisning som
kurs/veiledning kan gi. I studien åpner det seg en slik mulighet. Forskerspørsmålene rundt
dette er:
• Om og eventuelt hvordan endrer lærernes beliefs seg under intervensjonen?
• Om og eventuelt hvordan kommer påvirkningen jeg har gitt lærerne i form av
kursing til uttrykk i lærenes undervising?
• Gir lærerne selv uttrykk for endring, og i så fall på hvilken måte, i undervisningspraksis?
I dette paperet vil jeg i hovedsak bare drøfte en del av denne studien, det kvalitative
forskingsintervju med lærerne som informanter.
Studien kan relateres til emner som: Lesing som grunnleggende ferdighet, klasseromspraksis og undervisning i lesing, leseopplæring.
Metodologi/ Forskingsdesign: I studien vil jeg innhente informasjon om gjenstandsfeltet
på flere og ulike måter, gjennom intervju av lærere (lydopptak), observasjon (videoopptak
og feltnotater) av undervisningssituasjoner knyttet til tekstlesing og lesestrategier, og
gjennom lekser ved hjelp av elevenes ukeplaner og arbeidsbøker(dokumentanalyser). I
dette paperet vil jeg i hovedsak bare drøfte en del av denne studien, det kvalitative
forskingsintervju med lærerne som informanter. Jeg vil drøfte utfordringer både med
utgagnspunkt i intervjuguide og i forhold til analysene.
Forventede konklusjoner: På dette tidspunktet i studien har jeg intervjuet lærerne to av
tre ganger. Jeg vil kunne si noe om lærernes kunnskaper om og undervisning i strategiske
leseferdigheter innen områder som å målrette seg, å utnytte førforståelse, å utvikle ordforråd og å benytte ulike forståelses- og metakognitive strategier.
Relevans for forskingsfeltet: Ja, på to områder spesielt. Den ene er å få et mer et mer fasettert bilde av ulike elevers utvikling av strategieske ferdigheter. Det andre, som denne delen
av studiet gjelder, er å få mer innsikt i om og hvordan lærere endrer beliefs ang under94
Skriv! Les!
visning i lesestrategier. Gjennom ulik kursing og oppfølging av lærere vil jeg også få mer
kunnskap om kompetanseheving i det å undervise i lesestrategiske ferdigheter hos lærer.
Litteratur
• Helgevold, L., & Engen, L. (2010). Leselos veiledningshefte, Lastet, 2010
• Grønmo, S. (2004): Samfunnsvitenskaplige metoder. Bergen: Fagbokrorlaget
• Klette, K (2007). Trends in Research on Teaching and Learning I Schools: Didactics
meet Classroom Studies. I. European Educational Research Journal 6 (2),s. 147 –
160.
• Kvale, S (2001): Det kvalitative forskingsintervju. Oslo: Gyldendal akademisk.
• Skott, J. (2001): The Emerging Practices and a Novice Teacher: The Roles of his
School Mathematiccs Images. Journal of Mathemaics Teachers Education, Vol. 4,
No 1, 3-28.
• Stephan, M.; Cobb, P. (2003): The methodological approach to classroom-based
research. I M. Stephan, J. Bowers, P. Cobb with K. Gravemeijer: Journal for research
in mathematics education, monograph 12: Supporting students’ development of
measuring conceptions: Analyzing students’ learning in social context, p. 36-50.
• Stauss, A. L. (1987): Qualitative Analyses for social scientists. Cambrigde:
Cambrigde University Press.
• Widerberg, K (2001): Historien om et kvalitativt forskingsprosjekt. Oslo:
Universitetsforlaget.
95
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 16.30 - 17.00
Rom G101
Skriv! Les!
Lesing gjennom skriving?
Marit Krogtoft og Irene Løstegaard Olsen
Universitetet i Nordland
Det har vært mye oppmerksomhet rettet mot lesing de siste årene. Heldigvis. For ingen
norsklærere kan vel mene noe annet enn at det er noe av det viktigste vi kan lære elevene i
skolen? Elevene i Norge leser og leser, og vi måler resultater og diskuterer metoder.
Skrivingen er kanskje kommet litt i bakgrunnen.
At elever som leser mye, gjerne også er gode skrivere, er gammelt nytt. For å bli god til å
skrive må man lese mye, blir det gjerne sagt. Og for å bli god til å lese? Det er samme oppskrift: man må lese mye. Det er på mange måter lesingen som er alfa og omega.
Men hva med det omvendte? Det spørsmålet jeg skal utforske her er: Hva om elever skriver
mye - vil det bedre deres evne eller lyst til lesing? Og et underspørsmål i denne sammenhengen: Hvis det elevene skriver blir gjort tilgjengelig for medelever, vil det kunne ha
positiv effekt på elevenes leselyst?
I 2008 gjennomførte Irene Løstegaard Olsen og Marit Krogtoft en halv dags (2-3 skoletimer) skrivekurs (kreativ skriving) for et titalls skoleklasser, med klasselærer var tilstede.
Elevene ble oppfordret til å sende inn tekst og tegninger, og vi trykte opp et hefte med noen
av elevenes egne tekster i. Heftet sendte vi tilbake til bidragsyterne.
Våren 2011, to år etterpå, har en av oss vært tilbake til to av skolene og interjvuet
tilsammen tre lærere og ti ungdomsskoleelever. Spørsmålene som er stilt til elever og
lærere er om og hvordan boka ble brukt, og om de tror at den førte til mer leseglede eller
leseinteresse.
Datamaterialet, som ikke er analysert i skrivende stund, ser ut til å indikere at elevene ikke
tror de blir mer interessert i å lese når de skriver. Men elevene ser ut til å være ganske enige
om at det er særlig interessant å lese tekster skrevet av andre ungdommer.
I følge en amerikanske rapport1 som kom i høst, vil skriving forbedre lesing. I denne
rapporten går det imidlertid klart fram at å arbeide mer med kreativ skriving, som vi
gjorde i skrivekurset, riktignok hadde en positiv effekt, men det som hadde best effekt på
elevenes lesing var å skrive om den skjønnlitteraturen man leser.
______________
1 Graham, Steve og Michael Heberts (2010): Writing to read: Evidence for how writing can improve reading. A Carnegie Coprporation Time to Act Report.
Washington, DC: Alliance for Exellent Education
96
Skriv! Les!
Festen på Fefo. Identitetsskapande samtal på en
svensk fanfictionsajt
Christina Olin-Scheller
Karlstads universitet
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 16.30 - 17.00
Rom G201
Att samtala via nätet är idag vanligt bland unga människor. I denna presentation, där ett
specifikt samtal på en svensk fanfictionsajt analyseras utvecklar jag hur deltagarna
positionerar sig gentemot varandra, vilka ämnen som introduceras och hur dessa används
för lärande, men också för att skapa identitet och gemenskap. Kring en fanfictionsajt
byggs gemenskaper upp som, med Wengers (2006) begrepp, kan kallas praxisgemenskap.
Medlemmarna i en praxisgemenskap delar alltså inte bara ett intresse – de genomför också
aktiviteter som tillåter dem att utveckla färdigheter och lära sig saker av varandra. Inom
den praxisgemenskap som läsare och författare skapar på den svenska fansajten Fefo, är
berättelser och berättande en central del. Hit hör självfallet de historier – fanfics – som
aktörerna publicerar online, men också de samtal mellan läsare och författare som följer
på varje publicerat kapitel. I linje med Bamberg (2007) och De Fina & Georgakopoulou
(2008) betraktar jag dessa samtal som en social praktik där narrativet växer fram som ett
resultat av förhandlingar mellan samtalspartners. Med detta synsätt fungerar samtalet både
som ett avtryck av individers och gruppers roller, värderingar och attityder, och som ett
verktyg att forma praxisgemenskapens identitet. Min analys visar att flickorna på ett
konstruktivt sätt använder både fiktionen och virtualiteten som redskap för att skapa
identitet som flickor, som tonåringar och som vänner. De experimenterar och leker med
olika fiktiva genrer genom att röra sig såväl mellan liv och text som mellan bakre och
främre regioner i ett ständigt flöde (Appleyard 1991; Goffman1998; Lindqvist 1996). I
samtalet kring den fiktiva texten använder sig flickorna av lekens strukturer för att skapa
gemenskap och i förlängningen också identitet. Mina resultat pekar på att vi har vi ett
behov av att leka fiktion inte bara som ett första steg i utvecklingen som läsare – utan också
som ett verktyg för att utvecklas och skapa identitet livet ut.
97
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 16.30 - 17.00
Rom GV209
Skriv! Les!
Written English as an Additional Language;
Textual Language and Identity Formation
Susan Erdman
Høgskulen i Volda
English Subject Didactics
The project is a small corpus text linguistics study of student produced texts at the vg1 and
college level. My analysis aims to examine embodied language in the guise of referring
expressions including demonstratives, reference pronouns and definite articles. This paper
will present the preliminary results of my analyses of texts written by vg1 students in their
English class and, as a control, of the texts produced by the more accomplished year course
students enrolled at Volda University college, focusing on the students’ use of demonstratives and reference pronouns to refer to characters and events in the movies and written
texts to which they have been asked to respond. Referring expressions serve to orient the
relationship between the writing subject, the reader and the outside text and thus contain
information about how lexical and grammatical knowledge interfaces with the concrete
writing context within which texts are produced.
12 student essays from vg1 and 12 from the Volda year course will be examined using
WordSmith Tools to identify demonstrative and reference pronoun use. These 12 texts
were collected as part of a pilot project conducted prior to the larger collection which will
be analyzed as part of my doctoral work. The high school students were all asked to analyze
either the movie, Brokeback Mountain or a short story by William Kinsella “Panache”
and the college students to respond to a piece of fiction drawn from the British literature
pensum.
The students’ use of demonstratives reveals considerable uncertain about their own place
of enunciation as writers of an additional language. As Lakoff (1974) has argued, demonstratives signal an affective or emotional relationship between text, writer and reader.
The students’ uneven or inconsistent use of referring expressions suggests that they have
difficulty asserting their independent identities into their own textual worlds, negotiating
between the domain of primary text and their own reflections upon those texts and mediating the relationship between their own linguistic competence and that possessed by their
reader/teacher.
This study hopes to help bridge the divide between contextualized studies of classroom
language education and text linguistics through the examination of discreet linguistic elements as indexical of the social context within which the students write. Ideally, this study
will also participate in the ongoing discussion of the state of written English education in
Norway.
Reference:
• Lakoff, Robin. 1974. Remarks on this and that. CLS 10:345–356.
98
Skriv! Les!
Skrift som resurs – Skriftpraktiker i undervisningen för elever i grundskolans mellanår.
Anna Malmbjer
Södertörns högskola
Tirsdag 31.05.2011
Kl. 16.30 - 17.00
Rom G202
I denna presentation fokuseras muntliga och skriftliga praktiker i undervisning med elever
i grundskolans mellanår, dvs. elever i åldern 9–12 år. Vid denna ålder behärskar de flesta
elever de tekniska aspekterna av läsandet och skrivandet, läs- och skrivinlärningen anses
avslutad. Det är nu elever förväntas gå från att lära sig läsa och skriva till att läsa och skriva
för att lära, dvs. till att använda skrift som resurs för kommunikation och lärande. Det har
skrivits hyllkilometer om den tidiga språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen men
praktiskt taget inget om denna senare fas.
Den övergripande frågan som kommer att belysas här är vilka möjligheter undervisningen
i dagens svenska skola ger elever att utveckla och använda skrift som resurs för kommunikation och lärande. Utgångspunkten är läsande och skrivande som sociala aktiviteter,
som sociala praktiker där skrift används på specifika sätt. Enligt detta synsätt är det genom
att deltaga i en praktik där skrift används som resurs som man utvecklar sin förmåga att
läsa och skriva (se t.ex. Barton 1994 eller Säljö 2000). Om elever ska utveckla sin förmåga
att använda skrift som resurs för kommunikation och lärande måste de utveckla denna
förmåga i aktivt samspel med läraren, s.k. joint construction. Bl. a. Arthur Applebee
(1996), Arthur Applebee med fl (2000) och Carey Jewitt (2008) hävdar att normerna och
villkoren för detta samspel är avgörande för vilken förmåga elever utvecklar.
Enligt en forskningsöversikt av Kjell Granström och Charlotta Einarsson (1995) kännetecknas undervisningen i den svenska grundskolan av en växling mellan lärarledda
samtal i helklass, grupparbeten då tal dominerar och tyst enskilt arbete. När det gäller
bedömning av elevers prestationer är dessa i regel skriftbaserade. Elever undervisas alltså,
dvs. instrueras och övar, i en muntlig praktik men bedöms och betygsätts i en skriftlig.
För att kunna identifiera muntliga och skriftliga praktiker i undervisningen för elever i
grundskolans mellanår använder jag dels fokusgruppsintervjuer med lärare och elever, dels
detaljerade analyser av inspelade klassrumsinteraktioner.
I denna presentation hoppas jag kunna visa vilka funktioner olika muntliga och skriftliga
praktiker i undervisningen har.
Referenser
• Applebee, Arthur. 1996: Curriculum as conversation. Transforming traditions of
teaching and learning. Chicago
• Applebee, Arthur, Burroughs, R & Stevens, A, 2000: Creating continuity and coherence in high school literature curricula. I: Research in the Teaching of English, 34.
S. 396–429
• Barton, David. 1994: Literacy. An introduction to the ecology of written language.
Oxford.
99
Tirsdag 31.05.2011
Kl.
Rom
Skriv! Les!
• Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta. 1995: Forskning om liv och arbete i
svenska klassrum – en översikt. Stockholm.
• Jewitt, Carey. 2008: Multiliteracy and literacy in school classrooms. Rewiew of
reseach of education, 39(1) s. 3–9.
• Säljö, Roger. 2000: Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm
100
Onsdag 01.06.2011
Program
Skriv! Les!
0900-1000
Parallelle sesjoner
Rom G101
Chair: Randi Solitem
Rom G201
Chair: Anne Elisabeth Dahle
Rune Andreassen
Astrid Skaathun
Kjersti Lundetræ, Reidar Stokke & Egil
Gabrielsen
Einar Landmark
1000-1015
Kaffe
1015-1215
Symposium
Rom G101
Rom G201
Ellen Krogh, Peter Hobel, Steffen M.
Iversen & Karen Sonne
Jakobsen
Stefan Samuelson, Åsa Elwér, Bjarte
Furnes, Anne Elisabeth Dahle & Ann-Mari
Knivsberg
1215-1315
Lunsj
1315-1600
Workshop med Nany Nelson - Rom G101
101
Onsdag 01.06.2011
Kl. 09.00 - 09.30
Rom G101
Skriv! Les!
How teachers search for and evaluate
information about special educational needs
Rune Andreassen
Høgskolen i Østfold
The study addressed school teachers’ experiences in searching for and evaluating information about special educational needs (SEN) to develop their professional knowledge. In
particular, we focused on experiences in searching for information from Internet sources.
A digital questionnaire was filled by 263 Norwegian elementary school teachers. The digital survey data were analysed using SPSS, and the results were interpreted by descriptive
statistics like mean values, percentages and correlation. The results supported the notion
that teachers use several information sources extensively, Internet sources included, to
develop their competence on SEN. Specifically, domain knowledge seems to be important,
not only for teachers’ competence per se, but also by promoting their curiosity to search for
more information as part of their ongoing self-directed professional development.
Teachers’ beliefs about their evaluation of Internet sources’ trustworthiness (source
evaluation self-efficacy) were highlighted and were found to be related to their amount
of Internet use for updating their knowledge about SEN topics. Few other studies have
explored the role of teachers’ self-efficacy beliefs related to information literacy.
102
Skriv! Les!
Diagnostisk staveprøve under utvikling
Astrid Skaathun
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Onsdag 01.06.2011
Kl. 09.00 - 09.30
Rom G201
Ein ny staveprøve er i ferd med å ta form, ein orddiktat som per i dag består av to delprøvar, der den eine delprøven består av 16 relativt lågfrekvente prøveord med alfabetisk
regulær stavemåte, og den andre 16 relativt høgfrekvente prøveord med stavemåte der
den alfabetiske regulariteten er overstyrt av ortografiske reglar og konvensjonar. Sjølv om
denne nye staveprøven ved første augnekast liknar tidlegare staveprøvar, bryt både
teorifundament og ordval med tradisjonane på fleire område. Som teoretisk ståstad
nærmar vi oss ein form for syntese mellom kognitiv psykologi og konneksjonisme, ei
teoriforankring som Finn Egil Tønnessen (1999) legg til grunn for si forståing av
ferdigheitsomgrepet.
Eit sentralt utgangspunkt for prøveutforminga er at språkspesifikke reglar og konvensjonar
ikkje berre styrer ortografien, men at også alfabetet, trass i det språkgenerelle prinsippet,
blir pålagt føringar av språkspesifikk art. Tileigning av staveferdigheit handlar derfor om
tileigning av alfabetisk og ortografisk ferdigheit, avhengig av kvarandre og i innbyrdes
påverknad. Tileigninga skjer gjennom ein nærmast uavgrensa periode, for staveferdigheita
eig alltid rom for nyansering og vidareutvikling. Målet for staveutviklinga handlar i så måte
ikkje utelukkande om automatisert gjenkalling av ortografiske identitetar frå langtidsminnet, slik dei tradisjonelle kognitive teoriane hevdar. For at tileigna staveferdigheit skal
vera funksjonell under skriving, er den som lærer avhengig av skriftspråklege røynsler, og
det ser ut til at relative frekvensar i skriftspråket spelar ei sentral rolle for kva stavemåtar
som blir tileigna tidleg eller på seinare tidspunkt. På same måte som ved tileigning av
eit talespråk, er mental effektivitet/økonomi antatt å vera ei viktig drivkraft i tileigningsprosessen.
Eige doktorgradsstudium, ei lengdesnittsundersøking av korleis norske skoleelevar frå 1.
til 6. klasse tileigna seg staveferdigheit , gav inga støtte til den tradisjonelle antakinga om at
staveutviklinga går gjennom ein bestemt sekvens av kvalitativt ulike stadium, der det alfabetiske blir tileigna før det ortografiske. Undersøkinga viste at norske skoleelevar tileignar
seg både alfabetiske og ortografiske ferdigheiter frå første skoleår, og at dei vidareutviklar
begge desse ferdigheitsområda gjennom påfylgjande skoleår. Observasjonar som ligg til
grunn for stadieteoriane/-modellane i samband med staveutviklinga, er etter vår forståing
berre periodevis prioriterte framgangsmåtar under staving.
Tradisjonelt sett har fonologisk ferdigheit hatt eit sterkt fokus, både i forståing av stavevanskar og staveutvikling. Røynsler frå analysar av stavemåtar, både stavefeil og korrekt
ortografi, i det førnemnde doktorgradsarbeidet, viste at berre ved hjelp av tolkingar var
det mogleg å ekstrahera det fonologiske grunnlaget i dei føreliggjande stavemåtane. Vi har
derfor valt å setja fokus på alfabetisk ferdigheit slik denne kan observerast i stavemåtane,
og vågar samstundes å hevda at fonologisk ferdigheit ofte er blitt målt med utgangspunkt i
103
Skriv! Les!
feiltolkingar av språkspesifikk alfabetisk ferdigheit som er nødvendig for å nyttiggjera seg
eit alfabetisk skriftspråk.
Blant dei første orda som utvalet i doktorgradsstudiet lærte å stava ortografisk korrekt, var
spesielt høgfrekvente funksjonsord. Det såg ut til at den relative ordfrekvensen spelte ei
viktigare rolle for korrekt tileigning av korrekt stavemåte enn til dømes alfabetisk
regularitet.
104
Skriv! Les!
Leseferdigheter og egenopplevd helse
Kjersti Lundetræ, Reidar Stokke og Egil Gabrielsen
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Onsdag 01.06.2011
Kl. 09.30 - 10.00
Rom G101
For å ivareta egen helse på en god måte, kan forståelse av skriftlig helseinformasjon være av
avgjørende viktighet. Råd om ernæring, sykdomsforebyggende kosthold og mosjon
formidles gjerne gjennom artikler i aviser og blader. Også som et supplement til den
muntlige informasjonen man får av fastlegen under en konsultasjon, kan skriftlig
informasjon som brosjyrer, pasientinformasjon fra Norsk Elektronisk Legehåndbok (NEL)
eller pakningsvedlegg være viktige supplement. Informasjon som kun mottas muntlig kan
ikke fastholdes og repeteres på samme måte som skriftlige tekster. Om lag ti prosent av
norske voksne har leseferdigheter som tilsvarer det laveste nivået i den internasjonale leseundersøkelsen Adult Literacy and Life Skills Survey (ALL). Det tilsvarer
240 000 16-65-åringer. Det er grunn til å tro at denne gruppen kan nyttegjøre seg skriftlig
helserelatert informasjon i mindre grad enn voksne med adekvate leseferdigheter. Voksne
med lave leseferdigheter har økt sannsynlighet for å være utenfor arbeidslivet,
sammenlignet med voksne som har adekvate leseferdigheter. På bakgrunn av etablert
kunnskap har vi utledet en hypotese om at voksne med lave leseferdigheter også opplever
at de har dårligere helse enn voksne med adekvate leseferdigheter. Dette vil bli undersøkt
ved hjelp av regresjonsanalyser av data fra ALL, der et representativt utvalg på 5400 norske
16-65-åringer deltok. Det vil også bli kontrollert for husholdningsøkonomien,
utdanningsnivå, kjønn og alder. Selv om studien ikke kan gi grunnlag for å trekke
slutninger om årsakssammenhenger mellom lave leseferdigheter og dårlig helse, kan den
illustrere behovet for å se nærmere på hvorvidt skriftlig helseinformasjon er tilpasset
voksne med lave leseferdigheter.
105
Onsdag 01.06.2011
Kl. 09.30 - 10.00
Rom G201
Skriv! Les!
Skrivevansker og tiltak – med utgangspunkt i
skriveprøver fra elever
Einar Landmark
Bredtvet kompetansesenter
Forskningsområde:
Vansker med lesing og skriving
Teoretisk rammeverk
Innen talesyntese refereres det gjerne til studier gjort i Danmark og England (Cullen m.fl,
2008, Jensen m. fl. 2009, Juul m.fl. 2009). Her har effekten vært positiv for de med store
vansker, noe som er rimelig å forvente, ut fra at talesyntese tilgjengeliggjør tekst. De som
er i en begynnende lesefase vil derimot kun bruke talesyntesen ved lengre eller vanskelige
tekststykker.
I Sandviken kommune i Sverige gjennomføres et prosjekt med fokus på PC -skriving som
tidlig innsats. Pedagogikken som ligger til grunn er inspirert av Arne Tragetons ”Skrive seg
til lesing”. I Sverige benytter man også digitale stemmer som leser opp bokstavlyden.
Trageton hadde god dokumentasjon på at elevene lærte å lese og skrive bedre enn elever
som ikke fulgte hans opplegg. I Sandviken kommune i Sverige hevdes det at alle elever
leser ved endt tredje klasse, deriblant elever som man ville anta kunne få vansker med å
lese og skrive ut fra testing av språklig kortidsminne og begrepsforståelse i førskolealder.
Metologi/forskningsdesign.
Det ble benyttet en triangulerende forskningsmetode. Med utgangspunkt i en ord- og
setningsdiktat var formålet å få innblikk i skrivemåter til elever og ut fra deres feiltyper i
skriftspråket vurdere i hvilken grad skrivestøttende verktøy egner seg. Sammenheng
mellom lesing og skriving, og selve ord- og setningsdiktatens validitet, ble undersøkt. På
deler av utvalget ble den også gjennomført to ganger. Deretter ble det sett på sammenhengen mellom ortografi og syntaks, og hvordan mindre skrivesterke utvikler seg i forhold
til et normalutvalg. På grunn av usikkerhet i hvilken grad verktøyene ble tatt i bruk, ble
også andre måleverktøy benyttet, som opptak av elevenes skriving, vurdering av tekster før
og etter, og sammenligning av pre- og posttesten for deler av utvalget.
Forventede konklusjoner/funn.
Utvidete stavekontroller og andre skrivestøttende verktøy egner seg for elever med store
lese- og skrivevansker ut fra de feiltypene de gjør i skriftspråket. Det var ingen
signifikante forskjeller mellom verktøyene. Det viste seg at gode verktøy har potensial til
å hjelpe elever med skrivingen, men ikke i hvilken grad det faktisk hjelper. En forbedring
viste seg mellom pre- og posttesten, men flere innsatsområder gjør at det ikke kan
tillegges bruk av skrivestøttende verktøy. Ord- og setningsdiktaten hadde en høy
korrelasjon med andre tester, som Tyve spørsmål, Nasjonale prøver og Carlsten, og den
viste seg konsis over tid. På ord- og setningsdiktaten var det en sterk forbindelse mellom
ortografiske og syntaktiske vansker. Det viste seg også at elever med lese- og skrivevansker
106
Skriv! Les!
er i en utvikling ut barneskoletrinnet, riktignok svakere enn andre elever, men stagnerer
fullstendig på ungdomstrinnet i forhold til normalutvalget.
Relevans for forskningsfeltet.
Foreløpig foreligger det lite forskning på i hvilken grad hjelpemidlene har en positiv effekt
for elever med lese- og skrivevansker, selv om bruk av skrivestøttende verktøy er svært
vanlig for denne gruppen. Både Nav og skoleverket bruker store ressurser hvert år på dette
området.
107
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G101
Skriv! Les!
Faglighed og skriftlighed / Writing to learn, learning to write. Literacy and disciplinarity in Danish
upper secondary education
SYMPOSIUM
Organisert av Ellen Krogh
Øvrige medvirkende: Peter Hobel, Steffen M. Iversen og Karen Sonne Jakobsen
Denne session vil snarere have præg af workshop end af symposium. Deltagerne er knyttet
til det samme forskningsprojekt, og workshoppen vil dels indeholde en præsentation af
dette projekt med fokus på udvalgte delprojekter, dels vil der blive lagt op til en kritisk
diskussion af en analysemodel som er udviklet i projektet, ud fra en præsentation af
konkrete analyser.
Introduktion til projekt Faglighed og skriftlighed
Ellen Krogh, Syddansk Universitet
Workshop med udgangspunkt i en analyse af en eller to basale analyseenheder
Ellen Krogh, Syddansk Universitet
Peter Hobel, Syddansk Universitet
Præsentation af fagstudiet Diskursiv matematisk skrivning
Steffen Iversen, Syddansk Universitet
Præsentation af fagstudiet Faglighed og skriftlighed i fremmedsprogsundervisning (tysk)
Karen Sonne Jakobsen, Roskilde Universitet
108
Skriv! Les!
Introduktion til projekt Faglighed og skriftlighed,
med særligt fokus på design og analysetilgang til
de longitudinale projekter
Ellen Krogh
Syddansk Universitet
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G101
SYMPOSIUM
Faglighed og skriftlighed (FoS) er et fireårigt kollektivt forskningsprojekt (2010-2014),
finansieret af det danske Forskningsråd for Kultur og Kommunikation. Projektet er en
eksplorativ, kvalitativ undersøgelse af skriftbrug i gymnasiale uddannelser hvor studier
med et longitudinalt elevperspektiv forbindes med tværgående studier i centrale fag og
faglige samspil. Målet er at skabe viden om hvordan elever lærer sig fag gennem skrivning
og skrivning gennem fag, og ad hvilke veje de udvikler skrivekompetencer gennem
gymnasieuddannelsen.
Projektet forbinder et fagdidaktisk og et sociokulturelt perspektiv på skriftlighed i de
gymnasiale uddannelser. To nøglebegreber er didaktisering (Ongstad 2006) og
medierende redskaber (Vygotsky 1986, Wertsch 1998). Med det fagdidaktiske perspektiv
retter vi søgelyset mod skriftlighed som medie for didaktiserende praksis i de gymnasiale
fag. Med det sociokulturelle perspektiv fokuserer vi på skriftlighed som et medierende
redskab mellem det kognitive, det sociale og det tekstuelle. Skriftlighed forstås i et udvidet
perspektiv, som en multimodal praksis. Et vægtigt teoriperspektiv særligt i tilknytning til
de longitudinale studier ydes af Roz Ivanic (1998) med hendes studie af identitetsdannelse
gennem skrivning. Med en etnografisk tilgang til datagenerering knytter vi an til New
Literacy Studies og synet på skriftkyndighed som en social og økologisk praksis (Barton
1994).
Forskningsdesignet etablerer en matrixstruktur hvor longitudinale delstudier med et
elevperspektiv forbindes med tematiske fagstudier som undersøger tekstnormer og
skrivepraksis i en række gymnasiale fag. Der er i projektet etableret en fælles elektronisk
databank som alle deltagere har adgang til. De fire longitudinale delstudier startede dataindsamling i august 2010, mens fagstudierne først er påbegyndt i 2011. Det er vanskeligt
at udtale sig om forventede resultater på nuværende tidspunkt, men på det metodologiske
område er der udviklet to analysemodeller som, omend stadig under udvikling, dog må
anses for relativt robuste værktøjer for projektets analyser. Det er en af disse analysemodeller som vi ønsker diskuteret i workshoppen.
109
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G101
Skriv! Les!
Workshop med udgangspunkt i en analyse af en
eller to basale analyseenheder
Peter Hobel og Ellen Krogh
Syddansk Universitet
SYMPOSIUM
Workshop med udgangspunkt i en analyse af en eller to basale analyseenheder, bestående
af skriveordre, elevtekst, lærerkommentar og elevinterview. I analyserne anlægges tre
særskilte analyseperspektiver idet den samme analyseenhed anskues som henholdsvis en
tekstkæde, en række diskurstransformationer og en konstellation af skrivehændelser. Gennemgående begreber for analyseenhedens enkeltdele er skrivehandling,
tekst og skrivehændelse.
I workshoppen diskuteres analyserne med særlig opmærksomhed på analysemodellens og
analysebegrebernes holdbarhed og forklaringskraft.
110
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G101
Skriv! Les!
Præsentation af fagstudiet
Diskursiv matematisk skrivning
Steffen M. Iversen
Syddansk Universitet
SYMPOSIUM
Målet med delstudiet er at udforske de nye diskursive typer af skrivning som med gymnasiereform 2005 er blevet introduceret i matematikfaget (fx rapporter, synopsis, (fler)faglige
projektopgaver og forskellige former for uformel udforskende skrivning). Empirisk bygger
studiet på observationer, interview og indsamlede elevtekster. Der udvælges to elever fra
hver af fire observerede klasser, og et datakorpus genereres af alt hvad disse elever
producerer skriftligt i matematikfaglig sammenhæng over en periode på ét år. Disse data
suppleres med data fra det longitudinale studie og med kvalitative elevinterview. Elevteksterne analyseres med fokus på medierende redskaber og med særligt henblik på at
identificere skrivehandlinger og skriveformål (Berge 2005, Misfeldt 2006).
111
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G101
Skriv! Les!
Præsentation af fagstudiet Faglighed og skriftlighed i fremmedsprogsundervisning (tysk)
Karen Sonne Jakobsen
Roskilde Universitet
SYMPOSIUM
Delstudiet har som formål at belyse fremmedsprogenes bidrag til at udvikle gymnasieelevers studiekompetence, med tysk som eksempel. Mens engelsk med globaliseringen i
stigende grad dominerer de kommunikative funktioner, vil andet fremmedsprog kunne
fokusere kognitive funktioner ved at give elever adgang til viden der er skabt og formet
gennem andre sprog. Delstudiet består af a) en analyse af skriftlighedens rolle i tysk som
den formuleres i styredokumenter og i den faglige debat, b) analyse af undervisningsenheder hvor skriftlighed indgår i centrale funktioner. Spørgsmål til analyserne er hvilke
skriftbaserede aktiviteter der forekommer og med hvilke mål; hvilke medierende redskaber
der forekommer, samt hvilke sprog og fagligheder der indgår. Empirien hentes primært fra
longitudinalundersøgelsen. Evt. suppleres med yderligere empirisk materiale indhentet fra
en klasse over et kort forløb.
112
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G201
Skriv! Les!
Vansker med skriftspråket
SYMPOSIUM
Organisert av Stefan Samuelsson
Øvrige medvirkende: Bjarte Furnes, Åsa Elwér, Anne Elisabeth Dahle og Ann Mari
Knivsberg
Är det brister i en eller flera språkliga och/eller kognitiva förmågor som bidrar till läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi?
Stefan Samuelsson. Universitetet i Linköbing
Longitudinell stabilitet och prediktion av olika typer av läsproblem
Åsa Elwér, Universitetet i Linköbing
Spesifikke lese- og skrivevansker (dysleksi) i ulike alfabetiske skriftspråk
Bjarte Furnes, Universitetet i Bergen
Behaviour and attention problems in severe and more moderate dyslexia
Anne Elisabeth Dahle, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Ann Mari Knivsberg, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
113
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G201
SYMPOSIUM
Skriv! Les!
Är det brister i en eller flera språkliga och/eller
kognitiva förmågor som bidrar till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?
Stefan Samuelsson
Universitetet i Linköbing
Det råder idag en stor enighet om att dyslexi orsakas av en störning i vissa språkliga
funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer
för kodning av språket. Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att
uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. I den här definitionen är fonologiska
svårigheter en förutsättning och tillräckligt för att förklara orsaken till dyslexi. Denna
definition av dyslexi är baserad på forskning som har genomförts på grupper av
individer med läs- och skrivsvårigheter. Det är emellertid viktigt att definitionen också
testas i forskning som fokuserar på enskilda individer med läs- och skrivsvårigheter. I
denna presentations testas olika teoretiska modeller för att förstå vad som orsakar dyslexi
på en individnivå.
114
Skriv! Les!
Longitudinell stabilitet och prediktion av olika
typer av läsproblem
Åsa Elwér
Universitetet i Linköbing
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G201
SYMPOSIUM
Det finns en stor grupp elever som har problem att förstå vad de läser trots att de har
åldersadekvat avkodningsförmåga. Vi vet idag ganska lite om bakomliggande orsaker till
dessa förståelseproblem. I studien som presenteras har vi identifierat grupper med olika
slags problem i 4:e klass (såväl avkodnings- som språkförståelseproblem)och jämfört
gruppernas kognitiva och språkliga förmågor med start vid 5-års ålder. Analysen är
baserad på 778 amerikanska tvillingar som ingår i ett internationellt longitudinellt projekt.
Resultaten visar att dessa två grupper inte går att skilja åt i förskoleåldern med hjälp tester
i fonologisk medvetenhet. Longitudinell stabilitet i förväntade problemprofiler för de olika
grupperna går inte att finna förrän barnen har börjat skolan.
115
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G201
Skriv! Les!
Spesifikke lese- og skrivevansker (dysleksi) i
ulike alfabetiske skriftspråk
Bjarte Furnes
Universitetet i Bergen
SYMPOSIUM
Dysleksi karakteriseres av problemer med den tekniske delen når en leser, nemlig
avkodingen (koble lyd til riktig bokstav). Det er en generell enighet i litteraturen om at den
primære årsaken til disse vanskene er en svikt i evnen til å behandle den fonologiske
informasjonen i språket. En utfordring er imidlertid at majoriteten av forskningen
omkring dysleksi er gjennomført i engelskspråklige land. Det blir ofte stilt spørsmål
omkring generaliserbarheten av funn gjort i en engelskspråklig kontekst da engelsk,
sammenlignet med de fleste andre europeiske skriftspråk er kjent for å være ekstremt
irregulært (lite samsvar mellom lyd og bokstav). Foredraget oppsummerer aktuell litteratur
på området.
116
Skriv! Les!
Behaviour and attention problems in severe and
more moderate dyslexia
Anne Elisabeth Dahle og Ann Mari Knivsberg
Lesesenteret, Universitetet i Stavanger
Onsdag 01.06.2011
Kl. 10.15 - 12.15
Rom G201
SYMPOSIUM
Background: Our knowledge society puts increasing demands on reading and writing
skills. These skills are impaired in dyslexia which is characterized by difficulties in word
decoding, spelling and rapid automatized naming. Dyslexia is reported to co-occur with
internalizing and externalizing behavior, and also with attention problems. Very few studies report on behavior and attention in severe cases of dyslexia. Information on co-occurring problems is imperative for diagnostic procedures and remediation programs. The aim
of the current study was to assess behaviour and attention in two groups of participants
with dyslexia, who also had significantly different reading skills, to detect eventual differences. From the limited research conducted on co-occuring problems in severe dyslexia,
we hypothesized to find more internalizing and externalizing behaviour and more attention problems in the group of participants most severely affected by dyslexia.
Method: Inclusion criteria in the two groups were a diagnosis of dyslexia due to phonological disabilities. Group 1 was a clinical sample of 41 participants with severe dyslexia,
assessed at the National Centre for Reading Education and Research. Group 2 was a
population based sample of 26 participants selected from a screening of 301 fourth graders
in ordinary classes. Mean age in Group 1 was 146 months (SD 16.4), and in Group 2 it was
116 months (SD 3.5). Estimated IQ in Group 1 was 97.64 (SD12.82), and in Group 2 it was
93.65 (SD 13.11). Information on behaviour and attention was obtained from parents and
teachers through the assessment material Child Behavior Checklist and Teacher’s Report
Form. The material is standardized and has norms for two different age-bands and for
gender.
Results: Parents reported significantly more attention problems for the group with severe
dyslexia than for the group with more moderate dyslexia. Both groups had, however, more
attention problems than could normally be expected. Parents and teachers reported a high
frequency of internalizing behaviour in the group with severe dyslexia. For the group with
more moderate dyslexia parents reported a higher proportion of participants to have internalizing behaviour than the teachers did. Teachers reported a higher frequency of externalizing behaviour for both groups than the parents did.
Conclusion: Attention problems were reported for both groups. The children and adolescents with severe dyslexia were most seriously affected. A higher than normal frequency of
internalizing and externalizing behaviour was also reported. The results correspond with
previous research and clearly indicate that assessing co-occurring problems is imperative
in dyslexia. A question to reflect on is why teachers report less internalizing problems in
the group of children with moderate dyslexia than the parents do. Research is needed to
shed light on this.
117
Onsdag 01.06.2011
Kl. 13.15 - 16.00
Rom G101
Skriv! Les!
Text Analysis in Reading-Writing Research
Nancy Nelson
University of North Texas, USA
WORKSHOP
Attention in this workshop is on approaches to text analysis as a tool for investigating
written discourse. Emphasis throughout is on how one’s theoretical perspective influences
how the text itself is conceptualized as well as what kinds of questions are asked and what
approaches are taken. The workshop is organized in three sections according to the
following questions regarding reading and writing:
1. What is the nature of the textual product that is written and/or read?
2. What is the nature of the cognitive and the social processes of reading and writing?
and
3. What is the nature of the sociocultural practices in which people engage as readers
and writers?
118
Skriv! Les!
Leselyst i Nordland?
Reidun Bottenvann
Høgskolen i Bodø
POSTER
Forskningsemne
Lesekompetansen i Nordland ligger på et bunnivå i nasjonal sammenheng. Frafallet i
videregående ligger på topp i de nordligste fylkene. Dystre statistikker som må ses i
sammenheng. Temaet for denne posterpresentasjonen er å vise hvordan et utvalg skoler i
Nordland tar tak i problematikken rundt de svake leseferdighetene til elevene. Jeg ser på
hvilke leseprosjekter på ungdomstrinnet skolene har vært involvert i de siste årene og
hvorfor nettopp disse er valgt. I forskningsprosjektet tar jeg for meg et knippe skoler i
landsdelen som deltok i Leseprosjektet i Nordland (2008-2009) initiert av Utdanningsdirektoratet / Lesesenteret i Stavanger. Har skolene utarbeidet en bevisst strategi i forhold
til å jobbe med elevenes leseferdigheter og leselyst på ungdomstrinnet som følge av
deltakelsen i Leseprosjektet i Nordland?
Teoretisk rammeverk
Funn fra undersøkelser gjort under Leseprosjektet i Nordland 2008-2009. Tolke og
analysere disse i lys av aktuell litteratur (PISA 2009, Roe,)
Metodologi / forskningsdesign
Spørreskjema sendt til rektor og faglærere ved skolene som deltok i Leseprosjektet i
Nordland skolene. Intervju med en skole som gikk svært aktivt til verks etter endt
prosjektdeltakelse (2 lærere).
Forventede konklusjoner / funn
Et viktig aspekt i denne sammenhengen er om leseprosjektene blir en ”happening” eller
en mer integrert del av leseopplæringen på skolen? Faren er stor for at leseprosjekter blir
en happening uten store implikasjoner for den øvrige leseopplæringa. Hvilken type lesing
stimulerer leseprosjektene? Min hypotese er at mengdelesing er hovedfokuset. Er det
signifikante forskjeller mellom skolene, eller er det samme resept som skrives ut? Går
lesing og skriving hand i hand i noen av disse prosjektene?
Relevans for forskningsfeltet
Jeg mener det er to interessante aspekt her:
• Hvor mye bevissthet er knytta til valg av leseprosjekt skolene deltar i?
• Har slike prosjekter som Leseprosjektet i Nordland relevans i forhold til hvordan
skolene jobber med lesing i ettertid?
119
Skriv! Les!
Høytlesinga – kilde til kjedsomhet eller
kompetanse?
May Line Tverbakk
Universitetet i Nordland
POSTER
Problemstilling:
Hvilke intensjoner har lærere med høytlesing i klasserommet og hvilken tilrettelegging av
høytlesinga oppfatter elevene gir læringsutbytte?
Forskningsemne:
Høytlesing og høytlesningens rolle for utvikling av lese- og fagkompetanse. Jeg har foretatt
en spørreundersøkelse blant elever og lærere på mellomtrinnet der jeg vil finne mer ut av
hvilken tilrettelegging elever opplever at de har utbytte av når det gjelder høytlesing på
skolen. Hvilke intensjoner har lærere med høytlesing? Når - og hvorfor leses det høyt i
klasserommene?
Teoretisk rammeverk:
Systematisk arbeid med vokabular, stabilitet i språk – og leseutviklingen, samarbeid med
hjemmet og vekting av motivasjon, vil i følge Dickinson og Tabors (2001) kunne være
suksessfaktorer for lesekompetanse. Høytlesingen kan, gjennom målrettet bruk, ivareta
flere av disse sidene. Funnene tolkes derfor også gjennom norske leseforskere og
forfattere som Astrid Roe, Vibeke G. Aukrust, Elise Seip Tønnesen, Frøydis Hertzberg og
Trine Solstad.
Metodologi/forskningsdesign:
Undersøkelsen er gjennomført som en casestudie med intervju som metode. Informantene
mine er lærere og elever på barnetrinnet ved en grunnskole.
Forventede konklusjoner/funn:
Resultatene er på nåværende tidspunkt ikke ferdig analysert, men det kan synes som at
elevene i undersøkelsen har klare formeninger om når høytlesingen fremmer kompetanse:
•
•
•
•
•
•
•
•
Når lesestrategier fokuseres av lærer
Når elevene blir tatt med på dramatiseringer av lesestoffet.
Når lærer leser med innlevelse.
Når lærer aktualiserer lesestoffet og linker stoffet til allerede kjente tema eller bruker
konkreter/bilder som utgangspunkt/overgang, identifisering
Når teksten er interessant og ”passe vanskelig”
Når en kan ”hoppe ut av sammenhengen” for å fordype seg i enkeltemner i teksten
for så å fortsette i tekstens sammenheng etterpå
Noen elever leser konsekvent høyt for seg selv på viktig stoff hjemme, fordi de
mener at de husker det bedre enn om de leser stille.
Noen elever synes det er utfordrende å huske det de selv blir bedt om å lese høyt
120
Skriv! Les!
for lærer/medelever fordi de blir så opptatt av å lese ”fint” og ”riktig”. Leseforståelse
kan her stå i fare for å utebli dersom ikke lærer følger opp, eller en er tilstrekkelig
oppmerksom.
Læreres intensjoner:
Lærere jeg intervjuet benyttet høytlesing fordi:
• De vil være modeller for elevene sine.
• De sjekker ut elevers leseferdigheter i ulike fag.
• De mener at høytlesing kan fremme elevers lese- og fagkompetanse.
Svarene fra lærerne var ikke spesifikke på hva med høytlesingen som kan bidra til lese fagkompetanse eller hvilken lese- og fagkompetanse høytlesing bidrar til, og lærerne ga
uttrykk for å savne en større bevisstgjøring av dette i lærerkollegiet.
Relevans for forskningsfeltet:
Temaet har relevans for skolenes arbeid med å ivareta LK06’ intensjoner med de grunnleggende ferdighetene. Gjennom Kunnskapsdepartementets satsing på entreprenørskap i
utdanningen, ønskes det i årene fremover også en styrking av entreprenørskapskompetansen i skolene; igangsetting av skapende læringsprosesser der eleven inviteres til
å være aktiv i læreprosesser. Dette krever en endring i måten å lære på, og en endring i
måten det undervises på, og dette har også følger for lærerutdanningen.
Kilde:
• Dickinson, D. & Tabors, P. (2001) (red): Beginning literacy with language.
Baltimore. Paul Brookes.
121
Skriv! Les!
Lesemotivasjon – med et blikk på nyttelesingen
og nytelesingen
Eirin Furre Moan
Universitetet i Nordland
POSTER
Lesing blir gjerne beskrevet på følgende formel: lesing = avkoding * forståelse. De senere
årene har formelen blitt utvidet til også å inkludere motivasjon. Det har vært forsket mye
på både avkodingsperspektivet og forståelsesaspektet ved lesingen. De siste årene har
forskningen også dreiet seg mot motivasjonsaspektet i leseformelen, noe jeg ønsker å ha
fokus på ved å se på følgende:
Hvordan kan læreren bidra til å styrke elevenes motivasjon for lesing?
I denne posteren ønsker jeg å presentere noen av funnene fra et klasseromsprosjekt som
ble gjennomført på 7. klassetrinn over en periode på tolv uker. Hensikten med prosjektet
var å drive en systematisk strategiundervisning med formål å fremme gode, strategiske
lesere, og en stor del av prosjektet omhandlet motivasjon for lesing. Jeg ønsker å se på noen
av tiltakene som viste seg å ha god effekt i forhold til å stimulere til leseengasjement.
Prosjektet har en aksjonspreget tilnærming med elementer fra kvalitativ og kvantitativ
metode, og anerkjent leseforskning har stått sentralt. For å måle effekten av prosjektet, ble
det tatt i bruk intervjuer, observasjon, samt en spørreundersøkelse og en test som ble
gjennomført både før og etter undervisningsperioden. Funnene peker mot en tydelig
sammenheng mellom motivasjon for lesing og resultater. Den amerikanske leseforskeren
John Guthrie presenterer fem motivasjonsområder for å skape leseengasjement som jeg
ønsker å vise til for å kaste lys over forskningen.
Allerede før elevene er kommet til syvende trinn begynner mange å miste motivasjonen for
både skjønnlitterær lesing og faglesing. Lesingen virker meningsløs på mange, og elevene
har vansker med å identifisere seg selv som lesere. For å motvirke dette, er det viktig at
læreren fokusere på lesingens nytteverdi, ikke bare i forhold til skolefaglige områder, men
også i forhold til hverdagen utenfor. Samtidig er det også viktig at det jobbes med lesingens
nyteverdi. Her er det viktig å være oppmerksom på at man i skolen har en sterk tradisjon
med å knytte nytelesingen opp mot skriftlige oppgaver som for eksempel bokrapporter, noe
som gjør at motivasjonen daler faretruende for mange.
Både i nyttelesingen og nytelesingen må læreren tilrettelegge for leseopplevelser med høy
grad av mestring, mening og relevans. Elevene savner at stoffet relateres til hverdagen, noe
som er viktig for å aktualisere stoffet. Læreren som brobygger mellom lesing i samfunnet
for øvrig og lesingen på skolen, blir derfor uhyre viktig. Dette motiverer til lesing og videre
læringsarbeid.
Læreren må også gi elevene retning i lesingen og hjelpe dem å målstyre arbeidet, noe som
kan motivere, særlig i vanskelige eller kjedelige tekster. Muntlig samhandling om innholdet
122
Skriv! Les!
kan også gi motivasjon da elevene øker forståelsen ved å delta aktivt, både ved å legge fram
egne tanker og meninger, men også ved å få tilgang til andres betraktninger om samme
tekst. Dette gir interessante diskusjoner og gjerne støtte og aksept fra medelever eller lærer,
noe som motiverer til videre samhandling, samtidig som erfaringer og kunnskaper øker.
123
Skriv! Les!
Virksomhets- og befolkningsbarometeret 2010
Linda Beate Berg, Karl Bekkevold og Xeni Dimakos
Vox, nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk
POSTER
Forskningsemne:
Læring i arbeidslivet, voksnes grunnleggende ferdigheter
Vox har siden 2004 jevnlig foretatt spørreundersøkelser rettet mot befolkningen og
virksomhetsledere om læring i arbeidslivet (http://www.vox.no/templates/ArticleOverview.
aspx?id=3053&epslanguage=NO).
Vi har nettopp mottatt resultatene fra Norstat, som har gjennomført vårt virksomhets- og
befolkningsbarometer. Nytt av året er blant annet at vi spør befolkningen om i hvilken grad
de lærer av ulike typer aktiviteter innenfor formell, ikke-formell og uformell læring, og at
vi spør virksomhetslederne om hvordan de opplever de ansattes kompetanse og om deres
respektive virksomheters prioriteringer i opplæringen av de ansatte.
Design:
Undersøkelsen har blitt gjennomført som en telefonsurvey av Norstat i uke 48 og 49. Begge
utvalgene består av 1000 personer. Befolkningsbarometeret er en omnibus-undersøkelse
rettet mot befolkningen i alderen 18-65 år. Virksomhetsbarometeret er en cati-undersøkelse rettet mot ledere av virksomheter med to eller flere ansatte, representativ i forhold
til bransje og virksomhetsstørrelse. (Vekting er foretatt .) Resultatene vil bli lagt ut på
Statistikkbanken på www.vox.no i likhet med fjorårets undersøkelse, og det vi bli skrevet et
notat om karriereveiledning. For øvrig holder vi mulighetene for å skrive andre
publikasjoner åpne, avhengig av hva slags funn vi gjør.
Forventede konklusjoner/funn:
Vi forventer at årets undersøkelse vil bekrefte tidligere funn om at verken virksomhetsledere eller befolkningen er så interessert i styrking av grunnleggende ferdigheter som
internasjonale og nasjonale tiltak for voksnes læring skulle tilsi. Det forrige virksomhetsbarometeret (2009) ble gjennomført i desember 2008, rett etter finanskrisen, og vi antar
derfor at interessen for opplæring vil være noe lavere i årets barometer sammenliknet med
2009.
Relevans for forskningsfeltet:
Vox-barometeret tar pulsen på den norske, voksne befolkningen og norske virksomhetsledere med hensyn til holdninger til voksnes behov for læring og styrking av grunnleggende ferdigheter. Vox er i så måte i forkant av EUs forskning på læring i arbeidslivet. Cedefop
arbeider med en undersøkelse blant næringslivsledere som vil bli pilotert i 2011.
124
Skriv! Les!
Skri ! Les!
– V er mitt liv og mitt yrke.
Hele livet har handlet
om å vinne, og jeg treffer
vinnere hver dag. Som
konkurransemenneske
var det naturlig å kalle
min ene sønn for Victor.
Frode Olsen,
tidl. landslagskeeper
125
Skriv! Les!
Indeks
Fornavn
Etternavn
E-post
Side
Bente
Aamotsbakken
[email protected]
39
Åsa
af Geijerstam
51, 78
Rune
Andreassen
[email protected]
102
Øistein
Anmarkrud
71
Norunn
Askeland
[email protected]
39
Karl
Bekkevold
124
Linda Beate
Berg
[email protected]
124
Kjell Lars
Berge
[email protected]
56
Aud
Berggraf Sæbø
[email protected]
89
Catharina Hole
Bjørnsen
21
Reidun
Bottenvann
[email protected]
119
Jesper
Bremholm
[email protected]
79
Anne Elisabeth
Dahle
[email protected]
117
Xeni
Dimakos
124
Åsa
Elwér
[email protected]u.se
115
Susan
Erdmann
[email protected]
98
Rolf
Fasting
[email protected]
58
Jenny
Folkeryd
[email protected]
78
Elisabeth
Frank
[email protected]
74
Bjarte
Furnes
[email protected]
116
Eirin
Furre Moan
[email protected]
66, 122
Egil
Gabrielsen
[email protected]
105
Tale M.
Guldal
[email protected]
93
Yvonne
Hallesson
[email protected]
80
Oddrun
Hallås
61
Åsta
Haukås
[email protected]
21
Ria
Heilä-Ylikallio
[email protected]
41
Lise
Helgevold
[email protected]
94
Katarina
Herrlin
[email protected]
74
Vibeke
Hetmar
73
Peter
Hobel
[email protected]
110
Ingemar
Holgersson
50
Britt Maria
Holtz
[email protected]
81
Rita
Hvistendahl
[email protected]
42
Anne
Håland
[email protected]
23
Stina
Hållsten
[email protected]
25
126
Skriv! Les!
Mari-Ann
Igland
[email protected]
75
Harald Morten
Iversen
[email protected]
92
Steffen Møllegaard
Iversen
[email protected]
111
Benthe Kolberg
Jansson
[email protected]
30
Roger
Johansson
20
Victoria
Johansson
20
Ann-Mari
Knivsberg
[email protected]
117
Klara
Korsgaard
[email protected]
84
Ellen
Krogh
[email protected]
109, 110
Marit
Krogtoft
[email protected]
96
Einar
Landmark
[email protected]
106
Inger
Langseth
[email protected]
27
Caroline
Liberg
[email protected]
77
Berner
Lindström
[email protected]
50
Kjersti
Lundetræ
[email protected]
105
Anne
Løvland
[email protected]
32
Anna
Malmbjer
[email protected]
99
Anne
Mangen
[email protected]
47
Synnøve
Matre
[email protected]
55
Audhild
Nedberg
[email protected]
69
Nancy
Nelson
18, 118
Eva
NIlson
[email protected]
63
Sture
Nome
[email protected]
70
Arne Olav
Nygard
[email protected]
67
Christina
Olin-Scheller
[email protected]
97
Irene Løstegaard
Olsen
96
Hildegunn
Otnes
[email protected]
92
Torgny
Ottoson
50
Monica
Reichenberg
[email protected]
44
Astrid
Roe
[email protected]
22
Wenke Mork
Rogne
[email protected]
59
Stefan
Samuelsson
[email protected]
114
Lise Vikan
Sandvik
[email protected]
34
Theresa
Schilhab
[email protected]
49
Astrid
Skaathun
[email protected]
103
Atle
Skaftun
[email protected]
36
Oddny Judith
Solheim
[email protected]
36, 64
127
Skriv! Les!
Randi
Solheim
[email protected]
57
Karen
Sonne Jakobsen
[email protected]
112
Karin
Stenlund
[email protected]
68
Reidar
Stokke
105
Roger
Säljö
48
Anne Grafton
Sætren
21
Marie
Tanner
[email protected]
19
Ragnar
Thygesen
[email protected]
58
Catharina
Tjernberg
[email protected]
28
Outi
Toropainen
[email protected]
87
Hilde
Traavik
61
Arne
Trageton
[email protected]
91
May Line
Tverbakk
[email protected]
120
Per Henning
Uppstad
[email protected]
64
Magnhild
Vollan
[email protected]
32
Bente Rigmor
Walgermo
[email protected]
36
Åsa
Wengelin
[email protected]
20
Anne
Ørvig
[email protected]
61
Eva
Östlund-Stjärnegårdh
[email protected]
85
128
Skri ! Les!
– Som barn synes jeg W
var den kuleste av alle.
Den hadde selvtillit og
oste av makt. Enkelt-v er
mer beskjeden.
Terje Vallestad,
litteraturfestivalsjef,
Café Sting