Sammendrag av foredragene på TOBANO-konferansen 16.

Sammendrag av foredragene på TOBANO-konferansen
16.-20.april 2012
Gunhild Tomter Alstad Førskolelæreres vurderingspraksiser
Førskolelærere er involvert i vurdering av språkferdigheter på daglig basis, og det er
et sterkt politisk fokus på vurdering og spesielt kartlegging av barns språkferdigheter
(Kunnskapsdepartementet, 2009). Det finnes flere undersøkelser av omfang av
kartlegging og rundt bruk av enkelte kartleggingsverktøy, men vi finner i liten grad
undersøkelser av egenutviklede kartleggingsverktøy og vurdering av flerspråklige
barnehagebarns språkferdigheter utover bruk av kartleggingsverktøy. I internasjonal
forskning de senere årene belyses i større grad vurderinger av språkferdigheter som
sosiale praksiser. Vurdering av språkferdigheter er verdiladet og foregår i en
sosiokulturell kontekst (McNamara, 2001). I innlegget fokuserer jeg på
førskolelæreres språkvurderingspraksiser knyttet til flerspråklige barn.
Vurderingspraksiser definerer jeg i denne sammenhengen som vurderinger av
språkferdigheter som de verdier, holdninger og handlinger som er knyttet til vurdering
og vurderingshendelsene som er rettet mot enkeltbarns språkferdigheter, for
eksempel gjennom bruk av kartleggingsverktøy, observasjon og skjønnsbasert
vurdering. Jeg fokuserer spesielt på hvilke verdier og holdninger som er knyttet til
vurderingene, særlig syn på språk, flerspråklighet og språkferdigheter. I analysen
benytter jeg intervjudata, observasjonsdata og dokumentdata (kopier av benyttede
kartleggingsverktøy). Intervjudataene rommer også kommentarer til disse skjemaene.
Analysearbeidet er i en tidlig fase, og hensikten med presentasjonen er å drøfte
analysene.
Kunnskapsdepartementet. (2009). Kvalitet i barnehagen. Oslo:
Kunnskapsdepartementet.
McNamara, T. (2001). Language assessment as social practice: challenges for
research. Language Testing, 18(4), 333-349.
Kristina Ansaldo: Reading to Learn - Genrebaserad litteracitet med fokus på läsning
som ett medel att lära
Reading to Learn metoden har utvecklats av Dr David Rose vid University of Sydney.
Metoden har sin teoretiska grund i genrepedagogiken, den s k Sydneyskolan och
SFL, systemiskt funktionell lingvistik. Redan på mellanstadiet förväntas eleverna att
lära sig och ta till sig ny kunskap genom läsning av skolämnenas texter. Ett stort
antal elever i skolan, som nyanlända, andraspråkselever och elever med svårigheter
med att läsa får då svårt att följa med i undervisningen. Eleverna hänvisas ofta till
enklare texter med följden att de inte utmanas på den kognitiva nivå den befinner sig
på och inte får de kunskaper som förväntas.
Metoden är utformad så att alla elever i en klass får den vägledning och det stöd som
möjliggör för alla elever att utveckla de läs- och skrivkompetenser som krävs för att
nå framgång i skolans alla ämnen. I föredraget presenteras metoden i korta drag
samt hur undervisningen kan se ut i praktiken i ett klassrum.
Ragnar Arntzen: Flerspråklige barn på vei inn i lesekunsten på et andrespråk
Vi har fulgt ca 20 flerspråklige barn, født 2003, fra siste år i barnehage til de to første
årene i skolen i perioden 2008-2011. Vi har kartlagt barnas muntlige
andrespråksferdigheter gjennom naturlige kommunikasjonssituasjoner i barnehagen,
og gjennom semistrukturerte samtaler og tester i skolen. Alle barna har fulgt ordinær
undervisning i første- og andreklasse, har fått sin første lese- og skriveopplæring på
andrespråket, og deltatt i Utdanningsdirektoratets obligatoriske lesetester. I
foredraget vil vi presentere noen av disse resultatene fra kartlegging av muntlig og av
lesing, og se i hvilken grad ulike faktorer som muntlige andrespråksferdigheter,
fartstid i barnehage, foreldres utdanning o.l. kan ha hatt betydning for barnas
begynnende leseferdigheter.
Susanne Benckert Scaffolding och genrepedagogik i förskolan
Hur kan vi stödja barnens språkutveckling från det konkreta och enkla mot det mer
abstrakta och svårare? Utmaningen idag i flerspråkiga barngrupper i våra förskolor är
att på olika sätt stödja barnens språkutveckling i olika sammanhang. Allt fler barn
vistas från tidig ålder på förskolan och förskolans roll för en god språkutveckling kan
inte nog betonas. Pedagogen har ett stort ansvar att skapa optimala förutsättningar
för en god språkutveckling där alltifrån förhållningssätt i samtalet med barnen,
möjlighet till rikliga tillfällen att komma till tals, ständiga utmaningar i samband med
att barnet lär sig om världen till att mer explicit stödja barnet språk från
situationsbundet till situationsobundet språk. Utgångspunkten för denna utveckling
varierar för varje barn och vilken kontakt de har eller haft av vardags- språk och
”skolspråk”.
Hur kan vi som pedagoger i förskolan genom att i samtalet med barnen röra oss från
det konkreta och enkla mot det mer abstrakta och svårare stödja barnens
språkutveckling? Vikten av att pedagogerna är medvetna om olika typer av
scaffolding alltifrån genuina frågor till medvetenhet om språkets olika funktioner där
då genrepedagogik är en aspekt! Vad kan vara viktig kunskap och medvetenhet för
pedagogen? Jag kommer att ge några exempel och reflektera över olika typer av
stöttning som kan bidra till detta.
Susanne Duek Ordförråd och läromedel – en studie om ordförrådet hos
högstadieelever och läromedelstexter.
Ordförråd och läromedel – en studie om ordförrådet hos högstadieelever och
läromedelstexter Under våren och hösten 2011 slutfördes ett delprojekt, BIGFOT
(Bedömning av ordkunskap vid inlärning av grundskolans ämnestexter med hjälp av
frekvensbaserat ordförrådstest), där 255 elevers ordförråd mättes.
Johansson Kokkinakis vid Göteborgs universitet har utvecklat en svensk
variant av Paul Nations digitala frekvensbaserade ordtest. För första gången
användes det svenska testet (FOT) i den här studien. Inom projektet undersöktes
också ord i läromedelstexter för högstadiet. Vid förra TOBANO-konferensen
presenterade jag delar av läromedelsanalysen. Under TOBANO-konferensen i
Halden 2012 kommer jag att presentera några av resultaten av projektet, framför allt
testresultaten och några av de slutsatser som kan dras av projektet.
Marit Gjervan Tospråklig assistanse i barnehagen – et pilotprosjekt
NAFO har fått tilskudd fra Kunnskapsdepartementet for å gjennomføre et prosjekt om
tospråklig assistanse i barnehagen. Prosjektet er et ledd i å følge opp NOU: 7:2010
Mangfold og mestring der det foreslås flere tiltak for å styrke språkutviklingen til
flerspråklige barn i barnehagen. NAFO har derfor satt i gang et pilotprosjekt for å se
hvordan tospråklig assistanse i barnehagen kan bidra til å bedre minoritetsspråklige
barns norskspråklige ferdigheter. Prosjektets mål er: Å vise hvordan tospråklig
assistanse kan bidra til å styrke flerspråklige barns norskspråklige ferdigheter i
barnehagen, og styrke barnehagens språkmiljø.
Prosjektets omfang:



Prosjektet starter i august 2011 og avsluttes i juni 2012.
Prosjektet omfatter 5 barnehager på Østlandsområdet; i Oslo, Askim, Porsgrunn
og Skien.
Høgskolen i Oslo og Akershus skal gjøre en ekstern evaluering av prosjektet..
Barbro Hagberg-Persson En studie av flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling
sedd genom nationella proven i årskurs 3, 2009 – 2011
Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning samt
ge underlag för analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå,
på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven bidrar också till att kartlägga
elevens kunskaper i respektive ämne och har även en formativ funktion. Det innebär
att proven är en avstämning men också ett avstamp inför fortsatt undervisning.
Det nationella provet för årskurs 3 är gemensamt för ämnena svenska och svenska
som andraspråk. Utifrån de skillnader som ändå finns i kursplanernas syften och
kunskapskrav mellan de båda ämnena skiljer sig bedömningarna till viss del åt.
Provet består av åtta delprov inom områdena tal och samtal, läsning och skrivning.
Varje område innehåller ett eller flera delprov som anknyter till kursplanerna i
svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3.
Denna studie tar sin utgångspunkt i ett antal flerspråkiga elevers
litteracitetsutveckling i slutet av årskurs 3. I föredraget kommer elevernas resultat i de
olika delproven under åren 2009 – 2011 presenteras. En fördjupad analys av
elevernas litteracitetsutveckling kommer ske med stöd av skriftliga lärarkommentarer
och elevenkäter där elevernas egen syn på sina språkkunskaper framkommer.
Slutligen kommer elevernas resultat på de olika delproven jämföras med den
nationella resultatinsamlingen från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Henrik Jørgensen og Karen Thagaard Hagedorn Evalueringsprojektet Hvad
virker?
Vi vil fortælle om et igangværende dataindsamlings- og forskningsprojekt som har
været i gang i Århus siden 2009. Projektet er blevet til i samarbejde med Århus
Kommune, og er en længdeundersøgelse hvor vi samler sproglige data fra
tosprogede børn på 5 forskellige skoler i Århus igennem børnenes skoletid.
Materialet består af interviews og videooptagelser af legesituationer. Vi vil bl.a.
fortælle om projektets tilrettelæggelse, om de forskellige skoleformer i Århus
Kommune samt vise noget af materialet frem.
Karen Thagaard Hagedorn Verbalformer blandt tosprogede børn i Århus Vest
Jeg vil fortælle om den morfologiske udvikling hos nogle af de tosprogede børn i
materialet fra Hvad virker? med særlig vægt på udviklingen i de verbale former. På
den måde vil jeg vise hvordan nogle morfologiske træk kan tilegnes og i hvilken
rækkefølge det kan ske. Jeg vil også komme ind på udviklingen i tempusbrug og vise
hvorledes børnene gradvist anvender flere og flere tempora der ikke er præsens.
Mit materiale strækker sig over 2 år og kommer fra børn i indskolingen (1.-2. klasse).
Henrik Jørgensen Syntaks og kontekst blandt tosprogede børn i Århus Vest
Oplægget handler om hvordan syntaksen tilpasses til den pragmatiske situation hos
de tosprogede børn i undersøgelsen Hvad virker? Grundlaget for oplægget er en
analyse af tre syntaktiske konstruktioner som har til formål at tilpasse sætningens
kognitive indhold til samtalesituationen, nemlig fundamentfeltet og hvordan det
udfyldes, højtrangerende adverbialer i materialet og ledsætninger. Mens
fundamentfeltet ser ud til at være en veletableret funktion der anvendes med ret store
udsving men grundlæggende på de samme præmisser gennem hele
indsamlingsperioden, er det tydeligt at de to andre markører, adverbialerne og
ledsætningerne, gennemgår en stærk udvikling hos alle deltagende børn.
Arnstein Hjelde: Utvandrernorsk og innvandrernorsk: språkdød og språktilegnelse
Denne presentasjonen bygger på to prosjekter som Ragnar Arntzen og jeg har
arbeidet med de siste åra. SPOKUS-prosjektet har i tre år fulgt språkutviklinga til
rundt 25 minoritetsspråklige barn i overgangen fra barnehage til skole. Det andre
prosjektet, som har pågått siden 1990-tallet, fokuserer på det Amerika-norske språket
slik det fortsatt snakkes i noen av de “norske” områdene i den vestlige delen av
Wisconsin. Dette er i utgangspunktet to svært ulike prosjekter: I SPOKUS-prosjektet
møter vi unger som er i ferd med å lære seg et majoritetsspråk; noen har kommet
langt i denne prosessen, mens andre fortsatt er i begynnerfasen. Familien deres har
gjennomgående en kort historie i det nye heimlandet, de fleste bare 10-15 år. I
Wisconsin møter vi stort sett tredje eller fjerde generasjons norsk-amerikanere,
forfedrene deres kom gjerne til Midtvesten i tiåra like etter den amerikanske
borgerkrigen. Her er det i hovedsak den eldre generasjonen som fortsatt bruker litt
norsk, og vi er uten tvil vitne til en prosess der norsk som minoritetsspråk er i ferd
med å forsvinne helt. Her skal jeg sammenlikne språket til et tospråklig barn som er i
ferd med å lære norsk med språket til voksen norsk-amerikaner og se om det er noen
parallelle trekk i måten et språk læres og glømmes.
Jannicke Karlsen Ordforrådsutvikling hos barn med urdu eller panjabi som morsmål
I denne studien presenteres resultater fra en longitudinell studie der ordforrådet til 67
barn med urdu eller panjabi som morsmål er kartlagt. Hensikten er å få mer
kunnskap om hva som påvirker minoritetsspråklige barns ordforrådsutvikling. Både
morsmålet og norsk er kartlagt tre ganger, to ganger mens barna gikk i barnehagen
og én gang i første klasse. Bakgrunnsinformasjon og informasjon om språkmiljøet i
hjemmet er kartlagt gjennom et spørreskjema til foreldrene. Resultatene som
presenteres er fra første datainnsamlingstidspunkt, og formålet er å se hva som
predikerer ordforrådsferdigheter for norske femåringer med urdu eller panjabi som
morsmål. Foreløpige resultater fra regresjonsanalyser, tyder på at tiden barnet
tilbringer i barnehagen per uke og mors valg av språk er de variablene som i størst
grad predikerer variasjon i barnas norske ordforråd. Hva som predikerer barnas
ordforråd på morsmålet er mindre entydig. Det konkluderes med at
barnehagedeltagelse er viktig for barnas norske ordforrådsferdigheter når de er fem
år. Samtidig er det usikkert i hvilken grad de samme variablene vil predikere barnas
videre språklige utvikling, og på hvilken måte barnas morsmålsferdigheter vil påvirke
utviklingen.
Marta Lykkenborg Samhandling hos førskolebarn med urdu/panjabi som morsmål
– en kvalitativ studie
I mitt bidrag har jeg tenkt å gi informasjon om doktorgradsprosjektet mitt (er litt
usikker på hvor langt jeg kommer med analysene). Jeg gjennomfører en kvalitativ
studie av samhandling og lærende dialoger hos førskolebarn med urdu/panjabi som
morsmål. Utvalget består av 8 førskolebarn (5 jenter og 3 gutter) født i 2006 som går
i barnehager i Oslo. Mine datainnsamlingsmetoder har vært videoobservasjon,
observasjon med feltnotater, intervju med pedagogisk leder, spørreskjema til barnas
foreldre og testing av barna med en rekke språktester både på urdu/panjabi og norsk
(for eksempel BPVS, TROG, deler av WPPSI). Jeg har hatt to runder med
datainnsamling – første gang høsten 2010 og andre gang høsten 2011. Jeg har vært
i hver barnehage i 5 dager (per barn) høsten 2010 og 3-4 dager (per barn) høsten
2011. De samme 8 barna ble fulgt opp i begge årene.
Videoobservasjonene bestod av samhandling mellom førskolelærer og fokusbarnet.
De fikk som oppgave å gjøre forskjellige aktiviteter sammen. Aktivitetene var: lesing
av 2 bøker – «Å bygge hus» (en bok med både skrift og bilder) og «Frog where are
you?» (en billedbok uten skrift). Neste aktivitet var å bygge et hus med LEGO etter
modelltegning og siste aktivitet var å leke med plastdyr.
Beinta Marqvardsen Vann - Et samarbeidsprosjekt med 4.-6-klasse-elever i Malawi
og ved Kjølberg skole
Vann er kilden til liv for både planter og dyr. Blant andre fundamentale menneskelige
rettigheter blir vann sett på som den viktigste rettighet som alle mennesker, uansett
hvilket land de kommer fra, skal kunne ha glede av. Det er derfor helt nødvendig for
skolebarn og resten av samfunnet å tilegne seg tilstrekkelig informasjon så de kan
forstå hvor essensielt og viktig rolle vann spiller i menneskenes liv.
Vann er direkte knyttet til det nasjonal-internasjonal handel og omsetning; det kan bli
brukt til å forbedre våre liv eller forverre det. Vann kan være kilden til død, kilden til
helse katastrofer eller annen type menneskelige kriser om de ikke blir tatt hånd om
på en tilstrekkelig måte.
Vi ønsker at elevene skal kunne:
1. Forklare og vise hvorfor rent og sundt vann er en fundamental/grunnleggende
menneskelig rettighet?
2. Evaluere og forklare tilstanden omkring vann i Zimbabwe, Malawi og Norge
3. Identifisere de forskjellige typer bruk av vann og foreslå gjennomførbare
rekreasjons- aktiviteter
4. Gå i spissen for og gjennomføre borgerlig utdanning/opplæring i samfunnet
om forurensning av vann og andre katastrofale hendelser direkte knyttet til
dårlig praksis ved håndtering av vann
5. Identifisere betydningen av handel og industri og de negative effekter
klimaendringer har på disse.
Louise Mehdipoor Språkstimulering genom naturvetenskap/teknik och matematik
Genom att låta barnen arbeta med experiment som en medveten metod har vi sett
hur de rör sig från det enkla och konkreta mot det mer abstrakta och svårare språket.
Barnen får utgå från egna hypoteser och teorier om det som de funderar över i
vardagen och vi gör olika experiment där vi sätter ord på det som händer tillsammans
med barnen. Det vi sett är att våra barn utvecklat sin förmåga att mer precist kunna
förklara och berätta så att andra förstår utan att behöva ha varit med.
Tamara Mujakic og Marianne Solvang: Forarbeid og etterarbeid – en viktig del av
språkstimulering
Forarbeid og etterarbeid knyttet til ulike aktiviteter skaper et god språkstimuleringsarena for flerspråklige barn i barnehagen. På lik linje med ’’norskspråklige’’ barn har
også disse barna mulighet til å delta i ulike prosjekter og aktiviteter i
barnehagehverdagen. Gjennom forarbeid og etterarbeid ser vi at barna lettere kan
forstå det som skal skje, og de kan være en del av dette. I en samlingsstund
informeres barna om hva som er tenkt, deretter har vi samtale rundt (tema, tur,
prosjekt osv) og sammen skaper vi spenning og undring. Barna oppmuntres til å stille
spørsmål og selv kommer de med innspill. Vi tegner og bruker konkreter/bilder for å
lette deltakelse i en samling. Det vi har sett er at barna husker mye, de samtaler om
dette både hjemme og med andre barn i barnehagen. Dokumentasjon brukes i
samtale med barna og på avdelingsmøte med det øvrige personalet. Den
pedagogiske dokumentasjonen vi får etter refleksjon og drøfting synligjør barnets
språk. Personalet blir bevisst om barnets språklig kunnskap og behovet som barnet
trenger for å kunne forstå og gjøre seg forstått.
Tore Otterup Scientific Literacy - en jämförande studie om undervisning på
andraspråket i Sverige och Sydafrika
I Port Elizabeth, Sydafrika, har de flesta elever isixhosa som modersmål, men får sin
undervisning huvudsakligen på andraspråket, engelska. Många klasser i svenska
förortsskolor består enbart av elever med andra modersmål än svenska, men
undervisas på andraspråket, svenska. Tillsammans med en kollega från NMMU i Port
Elizabeth har jag genomfört en studei där vi följt undervisningen i naturorienterande
ämnen i två åk 6-klasser i Port Elizabeth respektive Göteborg. Ur ett
genrepedagogiskt perspektiv har vi analyserat och jämfört dels de texter eleverna
läser och dels de texter de producerar. Ur detta perspektiv jämför vi sedan
undervisning på andraspråket i två länder med delvis mycket olika förutsättningar.
Marjo Savijärvi Hur finskspråkiga barn lär sig svenska i ett språkbadsdaghem – en
samtalsanalytisk studie om språkinlärning i vardaglig interaktion i ett
språkbadsdaghem
The presentation is based on my PhD that examines how Finnish-speaking children
learn Swedish in an immersion kindergarten where the method of Canadian
immersion is used. Within the framework of conversation analysis, this study explores
how second language learning is situated in interaction and evidenced in the
participants´ verbal and non-verbal behavior. The database consists of 40 hours of
videotaped data collected in naturally occurring situations in a group of 15 four-yearold children during the first two years of their immersion. Due to the immersion
method, all the children share the same L1, in this case Finnish, and the teachers
understand Finnish. However, they speak only Swedish to the children in all
situations and Swedish is learned in interaction without formal teaching.
The aim of the study is to discover how the children´s second language competence
gradually increases when they participate in interaction with the Swedish-speaking
teachers. The study also sheds light on the methodological question of how second
language learning can be analyzed with the method of conversation analysis. The
focus is on showing how the second language is learned in interaction, especially on
how learning is achieved collaboratively. In this study, the emerging second language
competence is explored by investigating how the children show understanding of the
teachers´ non-verbal and verbal actions during the first and the second semester of
the immersion. The children´s use of Swedish is analyzed by investigating how they
recycle lexical items and later even syntactic structures from the teachers´ Swedish
turns.
Emelie Sjöberg Pedagogisk dokumentation och flerspråkiga barn
Min upplevelse är att vi i förskolan får allt fler uppdrag. Olika verktyg och metoder
presenteras för att vi ska kunna synliggöra vad vi gör i arbetet med barnen. Känslan
på min arbetsplats var och jag tror på många andra förskolor, är att vi inte riktigt vet
hur vi ska ställa oss till allt som verksamheten ska hinna med. Samtidigt tror jag att vi
i min enhet har ett bra verktyg för detta i pedagogisk dokumentation. I min
aktionsforskning fick jag chansen att titta närmare på vad vi i dag synliggör av
barnens språk i den pedagogiska dokumentationen. De frågor jag försökt titta på är,
finns det tillräckligt med kommunikation dokumenterat för att kunna säga att vi har
den information vi behöver kring våra flerspråkiga barns svenska språkutveckling?
Vad vi skulle behöva lägga till, och vad vi behöver lära oss mer om för att kunna
förbättra det verktyg vi redan använder? Detta hoppas jag leder till en utveckling av
min egen pedagogroll, och min förhoppning är att kanske andra genom det kan få
syn på sig själva.
Karin Wallin Det interkulturella arbetet i förskolan
Jag arbetar med språkutvecklingsfrågor framförallt med ett flerspråkighets perspektiv,
på Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen i Stockholm/och i en stadsdel i
södra Stockholm, Enskede-Årsta-Vantör med drygt 3000 förskolebarn .
I en allt mer globaliserad värld gäller det att var och en blir varse sina
förgivettaganden som pedagog och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt.
Hur påverkas barnen och familjerna av det som vi som pedagoger kanske omedvetet
förmedlar? Hur tar vi till vara på barnens erfarenheter? Vad vet vi om assimilation,
mångkulturalitet och interkulturalitet? Kan vi ha hjälp av kontinuerliga språksamtal
med familjen? Hur kan vi komma ifrån ett ”vi och dom” tänkande, ett
generaliserande?
Förskolan är en mötesplats där det finns stora möjligheter att arbeta med olikheter
som berikar vår kunskap om världen. Språk och identitet hänger nära samman och är
en av framgångsfaktorerna i arbetet med de flerspråkiga barnen . Jag vill belysa hur
man i ett projektarbete kan arbeta både språkutvecklande, utforskande och
interkulturellt. Att hitta ämnen som berör alla men på olika sätt där hela familjen blir
involverad. Jag kommer att ta upp några frågor kring och ge exempel på det
interkulturella arbetet i förskolan.
Marianne Wågström Flerspråkiga föräldrars syn på barnens språkutveckling - En
studie som ser på barns flerspråkighet ur ett föräldraperspektiv
Studiens huvudsyfte var att undersöka och lyfta fram vad flerspråkiga föräldrar anser
är viktigt i barnens språkutveckling och förskolans betydelse för barnens språk och
kulturella utveckling. Studien är utförd med en kvalitativ ansats där både kvantitativ
och kvalitativ metod har använts. Den kvantitativa delen har bestått av slutna enkäter
till föräldrar och den kvalitativa av intervjuer med föräldrar och pedagoger.
Resultatet pekar tydligt på ett stort intresse hos föräldrar för barnens språkutveckling.
Föräldrar anser att förskolan betyder mycket för barnens språk och kulturella
utveckling då förskolan för de flesta barnen i studien är den enda kontakten med det
svenska samhället. Föräldrar vill ha mer information om hur de kan stödja barnens
språkutveckling och hur arbetet bedrivs på förskolorna. Majoriteten av föräldrarna
önskar att barnen ska få modersmålsstöd i förskolan. Resultatet visar också på att
många föräldrar har en oro kring segregation. Barnen i undersökningen har få eller
inga kontakter med barn som har svenska som modersmål vare sig i förskolan,
skolan eller på fritiden, vilket föräldrarna anser påverkar barnens svenska
språkutveckling negativt. Föräldrar lyfter barnens uttal som en för dem viktig del i
denna oro och anser att uttalet påverkar barnens framtid. Resultatet visar på att
förskolorna behöver bli bättre på att samarbeta med föräldrar kring barnens
språkutveckling, då många föräldrar upplever att de inte får tillräcklig information.