SXK Båtpärm - Västkustkretsen

SXK Båtpärm
7 BRANDSKYDD
7.1 Allmänt
Föra att undvika brand ombord skall man:
- Diskutera
- Förbereda
- Öva
Det går i de flesta fall att undvika brand ombord i en fritidsbåt då bränder nästan
uteslutande beror på dåligt underhåll och/eller fel hantering av utrustning. I detta
kapitel skall vi titta lite på vad som orsakar brand och hur man kan undvika att brand
uppstår.
Om en brand uppkommit skall man vidta åtgärder i följande ordning:
- Rädda liv
- Larma
- Släcka
För att en brand skall uppkomma krävs att det finns Bränsle + Syre + Värme/Låga.
Detta har vi gott om i våra båtar i form av:
Bränsle
Plast, trä, textilier, bensin, diesel, etc...
Syre
Luft i tillräcklig mängd
Värme/låga
Värmeutveckling genom het yta, gnista, glöd eller låga
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
7:1.1
SXK Båtpärm
7.2 Vad orsakar brand ombord och hur kan man
förhindra dess uppkomst?
Brand uppkommer vanligtvis i:
- Pentry
- Motor
- Värmare
- El system
- Fotogenlampor, levande ljus, etc
Pentry
Fotogenkök
Fotogen har en flampunkt på ca 40ºC (dvs vätskan avger gas i sådan mängd att den
kan antändas). Efter förvärmning av brännaren kommer fotogenen att ha gott och väl
denna temperatur.
Vad som kan hända med ett fotogenkök är att höga gula lågor kan slå upp antingen
beroende på att fotogenen ej blivit tillräckligt förvärmd eller att något kokat över och
därmed kylt ner fotogenen i förvärmarkamrarna. Det är alltså viktigt att alla ombord
vet hur länge köket behöver förvärmas samt att det ej skall lämnas obevakat (vilket
ju gäller för alla typer av kök).
Eftersom fotogenköken är trycksatta är det inte ovanligt med läckage beroende på
t.ex. dåliga packningar vilket kan leda till att fotogen rinner ut under köket.
På grund av risken för höga lågor är det speciellt viktigt att undvika lättantändligt
material ovan köket.
Spritkök
Rödsprit har en flampunkt på ca 20ºC vilket gör det mycket lättantändligt en varm
sommardag.
Dessa kök borde dock vara mycket säkra då de ej behöver förvärmas och rödspriten
ej förvaras under tryck. Statistiken visar dock att dessa typer av kök står för de flesta
pentrybränderna. Detta beror till nästan uteslutande del på att folk fyller på rödsprit i
en fortfarande varm behållare. Rödspriten fattar då eld p.g.a. den kvarvarande
värmen i köket varvid man oftast släpper allting och rusar därifrån.
Ett annat problem har varit att man spillt rödsprit på/runt behållaren som sedan
antänds när man tänder köket.
Det går lätt att undvika dessa problem om man tar för vana att regelbundet kolla
nivån i rödspritbehållarna genom att känna på vikten (de rymmer ca 1 liter). Tag
sedan och fyll på dem när de är kalla samt torka bort utspilld röd-sprit.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
7:2.1
SXK Båtpärm
Gasol
Det som kan hända med gasol är att ett läckage uppstår eller att gasollågan blåses ut
av vinddrag och den automatiska tändsäkringen ej stänger gasoltillförseln.
Gasol är brännbar vid en inblandning på 2 % - 10 % i luft. Gasol är en tung gas.
Gasolflaskor skall alltid förvaras stående. Om en gasolflaska ligger ner fungerar ej
säkerhetsventilen. Om ett ventilläckage uppstår på en liggande gasolflaska strömmar
gasol ut i vätskefas. Vid kontakt med luft expanderar gasolen då ca 250 gånger (1 kg
gasol i vätskefas ger ca 500 liter gasol i gasfas).
Det är mycket viktigt att periodiskt inspektera och läckagetesta gasolanläggningen.
Dessutom skall den vara installerad enligt gällande rekommendationer. Se kap 8.1
gasol.
Ta för vana att varje år testa kvalitén på gasolslangarna genom att böja dem kraftigt.
Om sprickor uppstår i ytterhöljet är det dags att byta ut slangarna.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
7:2.2
SXK Båtpärm
Motor
Bensinmotor
Bensin har en flampunkt på ca -40 ºC vilket gör det mycket lättantändligt vid alla
tillfällen.
De vanligaste brandorsakerna är att bensin läckt ut i motorrummet. Bensinångorna
har sedan antänts antingen vid start eller under drift. Bensinångor är tunga och
ansamlas alltså i botten på motorrum/skrov.
Om man före varje start tar för vana att ta en titt i motorrummet och lukta lite extra
kan man upptäcka eventuella läckage. Ta även för vana att se till motorn då och då
under gång speciellt om man kör många timmar i sträck.
Att byta ut gamla bränsleledningar minskar läckagerisken Är ytterstrumpan runt
slangen rostig eller gummit spricker när man böjer slangen kraftigt är det dags att
byta.
Motorrummet skall naturligtvis alltid ventileras ut innan start med hjälp av en fast
monterad fläkt.
Dieselmotor
Diesel är mer svårantändligt, (flampunkt på ca +55 ºC) och den behöver upphettas
kraftigt samt även finfördelas. En vanliga brandorsak är ett läckande spridarrör där
diesel sprutar på en het yta (t.ex. avgaslimpa) varvid den fattar eld (diesel
självantänder vid 220ºC).
Även för dieselmotorer bör man före varje start ta en titt i motorrummet och lukta
lite extra varvid man kan upptäcka eventuella läckage. Ta även för vana att se till
motorn då och då under gång speciellt om man kör många timmar i sträck.
Att byta ut gamla bränsleledningar minskar läckagerisken. Är ytterstrumpan runt
slangen rostig eller gummit spricker när man böjer slangen kraftigt är det dags att
byta.
När det gäller turboladdade motorer är det speciellt viktigt att det är gott om plats
runt turboaggregatet då detta blir mycket hett.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
7:2.3
SXK Båtpärm
Värmare
När det gäller fasta värmesystem ombord är bränderna beroende på drivmedlet. Se
respektive kapitel för gasolkök, fotogenkök samt dieselmotorer.
För portabla värmesystem som elfläktar, gasolkaminer och fotogenkaminer gäller att
dessa ej skall placeras nära brännbart material samt att tillse att inget kan falla ner på
dem. Det är också viktigt att de ej kan välta.
När det gäller gasolkaminer och fotogenkaminer skall dessa ej lämnas utan tillsyn.
Tänk också på att de tar förbränningsluften från utrymmet de står i samt att de avger
sina avgaser till samma utrymme. Man skall absolut ej somna med en portabel
gasolkamin eller fotogenkamin igång.
El
När det gäller el är de vanligaste brandorsakerna kortslutning eller glappkontakt som
förorsakar en ljusbåge som antänder ledningshöljet eller annat brännbart material.
Det gäller alltså att ha en elanläggning med bra material och komponenter som är
lämpade för marin miljö och dessutom är rätt avsäkrad. Ref. kapitel 4 El. Se till att
isoleringen på ledningar är oskadad samt att ledningarna ej ligger i kläm någonstans.
Ledningar skall också vara klamrade så att de ej kan röra sig och gå av.
Om man har en 220 volts anläggning i båten skall det finnas jordfelsbrytare och
säkring installerad ombord. Anläggningen skall dessutom vara installerad av behörig
installatör på samma sätt som elanläggningen i hemmet.
Det har förekommit ett antal bränder i 220 volts anläggningar ombord varvid vanliga
orsaker har varit trasiga/övertäckta värmelement samt att man ej rullat ut hela
sladdvindan varvid brand har uppkommit i denna. En sladdvinda som belastas med
höga strömstyrkor måste rullas ut helt annars värms kabeln upp p.g.a. kraftiga
induktionsströmmar och brand kan uppstå.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
7:2.4
SXK Båtpärm
7.3 Brandsläckare och dess placering
En ny EU norm (SS-EN3) har trätt i kraft som innebär nya beteckningar för alla
typer av brandsläckare. Standarden anger med en kombination av
bokstäver och siffror för vilka bränder släckaren är lämplig och hur effektiv den är.
Bokstaven A anger att släckaren är lämplig för bränder i trä och andra
fibrösa material.
Bokstaven B anger att släckaren är lämplig för bränder i bensin, diesel, oljor, och
liknande.
Bokstaven C anger att släckaren är lämplig för gasbränder
Efter bokstaven anges ett tal som beskriver hur effektiv släckaren är. En vanlig 2
kg:s båtbrandsläckare man finner i tillbehörsbutiken kan tex. ha följande beteckning
13A, 89B, C vilket alltså anger att den passar till de typer av bränder som kan
uppkomma på en fritidsbåt.
Båt med utombordsmotor på mer än 34 hkr (25kW), samt båt med inombordsmotor,
plats för pentry, fast installerad värmeapparat eller annan apparat med öppen låga
skall ha minst en brandsläckare av typ AB av lägst effektivitetsklass 13A 70B (dvs
pulversläckare, 2-3 kg eller större).
Är båten över 10 m skall minst två släckare finnas.
Båtar med bensinmotor i slutet motorrum bör vara utrustade med fast monterad
släckanläggning. Den skall vara försedd med manuell utlösning från central plats i
båten. Den kan dessutom vara försedd med automatisk utlösning.
Tänk på att placera brandsläckaren så att den är lättåtkomlig vid brand i pentry,
motor eller värmare. Detta medför kanske att två brandsläckare är det bästa
alternativet. Placera ej brandsläckaren ovanför pentryt då den kan vara svår att nå
vid brand där.
Utöver kravet på brandsläckare kan det vara bra att komplettera denna med en
brandfilt. Med en brandfilt kväver man bränder i t.ex. pentryt. Brandfilten har i
princip obegränsad livslängd och kräver ingen service.
En 2 kg pulversläckare tömmer man på ca 8 sekunder!
Kontrollera brandsläckaren minst en gång varje år med avseende på:
Tryck (mätaren skall stå på grönt)
Rostskador
Övriga skador (t.ex. sprickor i slangen)
Intakt utlösningssprint.
Att den är lätt att få loss från sitt fäste
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
7:3.1
SXK Båtpärm
Skaka brandsläckaren (pulver) några gånger per år så att pulvret ej packar sig i
botten på släckaren vilket kan leda till att det endast kommer ut lite pulver vid
utlösning av brandsläckaren.
Hittar du något fel eller något som verkar konstigt, lämna in den till en
brandskyddsfirma för kontroll.
Rekommenderat tidsintervall för funktionskontroll av släckare hos
brandskyddsfirma är 5 år.
Så snart en brandsläckare har utlösts måste den snarast laddas om eller ersättas även
om allt släckmedel ej tömts ut
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
7:3.2
SXK Båtpärm
7.4 Hur kan man minska konsekvenserna av en
brand.
Om nu en brand ändå har uppkommit hur bär jag mig då åt för att släcka den och
vilka åtgärder kan jag ha vidtagit för att underlätta brandsläckningen?
Om det brinner i motorrummet är det olämpligt att öppna motorrumsluckan vid
brandsläckning då syre tillförs och lågorna kan slå upp mot personer. Ett tips är att
ha en liten öppningsbar lucka, några cm i diameter, som man kan öppna för att
kontrollera om det brinner samt sticka in slangen på brandsläckaren i.
Det är inte bara brandsläckare som kan användas vid brandbekämpning.
Filtar att kväva elden med brukar finnas ombord, yllefiltar går bra att använda
men bättre är att ha en brandfilt placerad nära pentryt.
Lock att kväva en flottyrbrand med i pentryt är ett bra hjälpmedel.
Sjövatten eller färskvatten finns alltid tillgängligt.
Försök aldrig släcka en brand i matfett med handbrandsläckare eller vatten, resultatet
kan bli att det brinnande fettet kan skvätta ut i båten.
Vid brand i en gasolanläggning stäng i första hand av gasolkranen vid gasolflaskan
om detta är möjligt.
Alla ombord skall veta var brandsläckaren finns och hur den används. Läs
bruksanvisningen och öva handgreppen utan att utlösa brandsläckaren. Alla bör
också ha klart för sig att släckmedlet skall riktas mot lågornas bas. Spruta med korta
svepande rörelser tills lågorna slagits ned. Kontrollera effekten, spruta en gång till
och övertyga dig om att elden slocknat. Avvakta och se till att återtändning ej sker.
Tömmningstiden för en 2 kg’s släckare är ca 8 sek. Försök därför spara på pulver.
Kontakta gärna din lokala räddningstjänst för att få utbildning och övning.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
7:4.1