Hovrätten i sitt domslut 2012-01-30

1
HOVRÄTTEN FÖR
VÄSTRA SVERIGE
Avdelning 4
Rotel 43
DOM
2012-01-30
Göteborg
Mål nr
B 4852-11
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Göteborgs tingsrätts dom den 30 november 2011 i mål nr B 7737-11, se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 1)
Klagande och motpart (Åklagare)
Kammaråklagaren Per Håkan Larsson
Göteborgs åklagarkammare
Klagande och motpart (Tilltalad)
Stig MARTIN Manfred Nilsson, 530208-3919
Frihetsberövande: Häktad
Västra Blomstergatan 21 C, 264 34 Klippan
Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Stig-Erik Söderholm
Box 11017, 404 21 Göteborg
SAKEN
Försök till mord m.m.
_____________________________
HOVRÄTTENS DOMSLUT
1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att hovrätten bestämmer påföljden till fängelse 10 år.
2. Martin Nilsson ska stanna kvar i häkte tills hovrättens dom i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.
3. Beslagen ska bestå.
4. Advokat Stig-Erik Söderholm tillerkänns ersättning av allmänna medel med 37
847 kr, varav 25 305 kr för arbete, 4 973 kr för tidsspillan och 7 569 kr för
mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaden.
_______________________________
Dok.Id 244010
Postadress
Box 40
401 20 Göteborg
Besöksadress
Packhusplatsen 6
Telefon
Telefax
031-701 22 00
031-774 29 43
E-post: [email protected]
www.vastrahovratten.domstol.se
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00
2
HOVRÄTTEN FÖR
VÄSTRA SVERIGE
Avdelning 4
DOM
B 4852-11
2012-01-30
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
Martin Nilsson har yrkat att hovrätten ogillar åtalet avseende försök till mord och att
hovrätten under alla förhållanden sätter ned fängelsestraffet.
Åklagaren har anslutningsvis yrkat att hovrätten skärper fängelsestraffet för Martin
Nilsson.
UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN
Hovrätten har, vad gäller åtalet för försök till mord, tagit del av samma bevisning som
tingsrätten har gjort. Ljud- och bildupptagningarna av förhören med Martin Nilsson,
Christina Bladh, Björn Petersson, Tony Engelin och Annika Berntsson samt ljudupptagningen från telefonförhöret med Svante Karlsson har spelats upp. Förhöret med
Thomas Bladh har lästs upp såsom det har antecknats i tingsrättens dom.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Skuld
Enligt tingsrättens dom, som i denna del inte överklagats, har Martin Nilsson gjort sig
skyldig till olaga hot vid sju tillfällen.
Såsom tingsrätten har angett, är det klart att Martin Nilsson objektivt sett agerade så
som åklagaren har påstått och att Thomas Bladh, till följd av Martin Nilssons handlande, tillfogades de skador som anges i gärningsbeskrivningen.
När det gäller risken för att Thomas Bladh skulle avlida konstaterar hovrätten att utredningen inte ger besked om exakt vilken mängd dynamit som fanns i bomben. Däremot är det genom Svante Karlssons vittnesmål klarlagt att bomben i vart fall innehöll
så mycket dynamit att den, med hänsyn till dess konstruktion och placering i trappan,
3
HOVRÄTTEN FÖR
VÄSTRA SVERIGE
Avdelning 4
DOM
B 4852-11
2012-01-30
var livsfarlig för Thomas Bladh på det avstånd som han befann sig vid detonationen.
Av rättsintyget framgår vidare att de skador som Thomas Bladh ådrog sig var livshotande. Med hänsyn till det nu anförda instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att
det förelåg konkret fara för att Thomas Bladh skulle avlida till följd av gärningen.
Vad gäller frågan om Martin Nilsson hade uppsåt att beröva Thomas Bladh livet gör
hovrätten följande bedömning.
Martin Nilsson har uppgett att hans avsikt var att tillverka en bombattrapp som inte
skulle explodera eftersom han hade använt gammal och enligt hans mening därmed
otjänlig dynamit. Hans förklaring är inte rimlig och stämmer inte heller vare sig med
hans handlande före händelsen eller med den noggrannhet med vilken han konstruerade och placerade ut bomben. Hovrätten anser tvärtom att utredningen visar att han var
medveten om att han hade tillverkat en fungerande bomb som vid detonation allvarligt
skulle skada den som befann sig i närheten. Med denna insikt placerade han bomben
strax utanför Thomas Bladhs källardörr och vidtog dessutom åtgärder för att säkerställa
att den skulle detonera när dörren öppnades. Han visste att Thomas Bladh var den som
använde källardörren. Mot denna bakgrund kan någon annan slutsats inte dras än att
han handlade med avsikt att i vart fall tillfoga Thomas Bladh allvarliga skador. Det är
följaktligen bevisat att Martin Nilsson hade direkt uppsåt att allvarligt skada Thomas
Bladh.
Tillvägagångssättet vid brottet, samt Martin Nilssons tidigare uttalanden och åtgärder,
tyder på att Martin Nilsson avsåg att döda Thomas Bladh. Enligt hovrätten ger utredningen dock inte tillräckligt stöd för en sådan slutsats. Däremot är det bevisat att Martin Nilsson placerade ut bomben trots att han var medveten om att det förelåg en
mycket hög risk för dödlig utgång. Hans handlande visar att han var helt likgiltig inför
om Thomas Bladh skulle dö eller inte. Det är därmed bevisat att han hade likgiltighetsuppsåt att döda Thomas Bladh.
Slutsatsen är att åtalet är bevisat och att Martin Nilsson ska dömas för försök till mord.
4
HOVRÄTTEN FÖR
VÄSTRA SVERIGE
Avdelning 4
DOM
B 4852-11
2012-01-30
Påföljd och häktning
Åklagaren har yrkat att Martin Nilsson ska dömas till fängelse i tio år.
Brottet innebar ett allvarligt angrepp på Thomas Bladhs liv, hälsa och trygghet till person. Martin Nilsson lade enligt egen uppgift en hel dag på att tillverka bomben och
sedan förflytta sig från Skåne till Kungälv för att placera den vid Thomas Bladhs bostad. Dessutom har utredningen visat att Martin Nilsson under en längre tid före brottet
övervägt att skada Thomas Bladh. Martin Nilssons handlande måste mot den bakgrunden anses som noga planlagt. Det var dessutom fråga om ett s.k. avslutat försök, som
inte berodde på någon ytterligare åtgärd av Martin Nilsson för att det skulle leda till
fullbordan. Thomas Bladh utsattes för kraftigt våld som orsakade honom svåra skador
och stort lidande. Det var nära att gärningen ledde till hans död. Hovrätten kommer vid
en samlad bedömning fram till att straffvärdet för brottet motsvarar fängelse i tio år.
Någon annan påföljd än fängelse är utesluten och straffets längd ska bestämmas i enlighet med straffvärdet.
På grund av risken för att Martin Nilsson undandrar sig straff ska han stanna kvar i
häkte.
ÖVERKLAGANDE, se bilaga B
Överklagande senast den 27 februari 2012
____________________________
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Hjalmar Forsberg, hovrättsrådet Per Renell och tf. hovrättsassessorn Mia Schenck Blomqvist, referent, samt nämndemännen
Christina Nordén och Hans Johansson. Enhälligt.
AVRÄKNINGSUNDERLAG, se aktbilaga 25
Bilaga A
1
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 2
DOM
2011-11-30
meddelad i
Göteborg
Mål nr B 7737-11
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Kammaråklagare Per Håkan Larsson
Göteborgs åklagarkammare
1.
Målsägande
Monica Bladh
Munkegärdegatan 243
442 41 Kungälv
Målsägandebiträde:
Advokat Jan Ahlström
Kjessler & Nolby Advokatbyrå KB
Box 11096
404 22 Göteborg
2.
Thomas Bladh
c/o Robert Bladh
Munkegärdegatan 243
442 41 Kungälv
Målsägandebiträde:
Advokat Jan Ahlström
Kjessler & Nolby Advokatbyrå KB
Box 11096
404 22 Göteborg
Tilltalad
Stig MARTIN Manfred Nilsson, 530208-3919
Frihetsberövande: Häktad
Västra Blomstergatan 21 C Lgh 1201
264 34 Klippan
Offentlig försvarare:
Advokat Stig-Erik Söderholm
Advokatfirman Ahlstedt HB
Box 11017
404 21 Göteborg
Postadress
404 83 Göteborg
Besöksadress
Ullevigatan 15
Telefon
Telefax
031-701 10 02
031-701 13 02
[email protected]
E-post:
http://www.goteborgstingsratt.domstol.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00 - 16:00
2
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 2
DOM
2011-11-30
B 7737-11
DOMSLUT
Begångna brott
1. Försök till mord
Lagrum
3 kap 1 § och 11 § samt 23 kap 1 §
brottsbalken
2.
4 kap 5 § 1 st brottsbalken
Olaga hot
Påföljd m.m.
Fängelse 9 år
Skadestånd
1. Martin Nilsson ska utge skadestånd till Thomas Bladh med 298 900 kr jämte ränta
på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 23 maj 2011 till dess
betalning sker.
2. Martin Nilsson ska utge skadestånd till Monica Bladh med 19 800 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 22 oktober 2010 till dess
betalning sker.
Förverkande och beslag
1. I beslag tagna kuvert och kulgevärspatron förklaras förverkade. Beslaget ska bestå
(Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare, nr 2010-1400-BG14228 p
1-2).
2. I beslag tagen spik, metallsplitter, elsprängkapsel, strömbrytare, elkabel, plastbitar,
tråd, flagor och skruvögla förklaras förverkade. Beslaget ska bestå
(Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare nr 2011-1400BG6372 p 110, och 12).
3. Beslagen av elkabel, gem, tråd, skruvögla och mikrobrytare ska bestå till dess
domen har vunnit laga kraft. (Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare
nr 2011-1400BG8690 p 2 och 8-11).
4. Beslaget av en anteckningsbok ska bestå till dess domen vunnit laga kraft.
(Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare nr 2011-1400BG8721 p 5).
5. Beslaget av kläder ska bestå till dess domen vunnit laga kraft.
(Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare nr 2011-1400BG6331 p 1).
Häktning m.m.
Martin Nilsson ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft
mot honom.
Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
3
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 2
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Ersättning
1. Stig-Erik Söderholm tillerkänns ersättning av allmänna medel med 314 004 kr. Av
beloppet avser 62 801 kr mervärdesskatt.
2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.
3. Jan Ahlström tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som
målsägandebiträde med 150 838 kr. Av beloppet avser 30 168 kr mervärdesskatt.
4. Kostnaden för målsägandebiträdet ska stanna på staten.
4
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
YRKANDEN M.M.
Åklagarens yrkanden, se bilaga 1.
Monica Bladhs och Thomas Bladhs yrkanden, se bilaga 2-5.
FRIHETSBERÖVANDEN
Martin Nilsson har med anledning av misstanke om brott, som prövats i denna dom,
varit berövad friheten såsom anhållen och häktad från den 20 juli 2011.
DOMSKÄL
Bakgrund
Thomas Bladh och Christina Bladh träffades i tonåren. De gifte sig och fick tre
barn. År 2002 avled en av deras söner i en trafikolycka. Thomas Bladh bearbetade
sorgen genom att arbeta mycket i makarnas gemensamma företag. Christina Bladh
sökte sig till healing och massage. Thomas och Christina Bladh bildade en stiftelse
till minne av den avlidne sonen. Syftet med stiftelsen var att bygga cykelbanor i
Kungälvs kommun. Christina Bladh skötte ekonomin i familjeföretaget och
stiftelsen. När det gäller relationen i familjen går uppgifterna isär. Christina Bladh
har lämnat uppgifter om hög alkoholkonsumtion samt fysisk och psykisk
misshandel från Thomas Bladhs sida. Thomas Bladh har förnekat att det skulle ha
förekommit någon misshandel. När det gäller alkoholkonsumtion har han uppgett
att han druckit några burkar starköl på helgerna. Han har också tillstått att
alkoholintaget ökade något i samband med den stress han upplevde i samband med
de hot som nu är föremål för prövning. Några alkoholproblem har det emellertid
aldrig varit fråga om. Ingenting av det om framkommit under utredningen har lett
till att åklagaren har vidtagit några rättsliga åtgärder med anledning av påståendena
om misshandel.
5
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Martin Nilsson sysslar med massage och healing. Han hade under några år ett
förhållande med en kvinna i Kungälv och arbetade då på ett spa där. Christina
Bladh och Thomas Bladh kom i kontakt med Martin Nilsson och engagerade denne
i familjeföretaget genom att de anställda fick möjlighet att gå på massage hos
honom. Även Thomas Bladh och Christina Bladh fick massage. Christina Bladh och
Martin Nilsson började samarbeta och anordnade kurser tillsammans. Någon gång
under senhösten 2009 inledde Martin Nilsson och Christina Bladh ett förhållande.
De planerade för ett liv ihop och pratade om att flytta till Frankrike. Flera personer i
omgivningen kände till förhållandet, bl.a. Christina Bladhs och Thomas Bladhs
barn. Thomas Bladh fick inte kännedom om förhållandet förrän i juli 2011 i
samband med polisutredningen. Under den tid som förhållandet pågick betalade
Christina Bladh vissa av Martin Nilssons omkostnader, bl.a. boende och telefon.
Under tiden oktober 2010 fram till och med mars 2011 fick Thomas Bladh och hans
mamma Monica Bladh ett antal hotfulla sms på sina telefoner. Händelserna
polisanmäldes. Den 23 maj när Thomas Bladh öppnade källardörren för att gå till
jobbet detonerade en bomb. Misstankarna riktades till en början mot en tidigare
kollega som häktades. Den personen avfördes emellertid från utredningen. I juli
häktades Martin Nilsson. Även Christina Bladh misstänktes för delaktighet i
händelsen den 23 maj men målet mot henne avskrevs sedermera. Det uppstod
emellertid misstankar mot Christina Bladh rörande ekonomiska oegentligheter i
familjeföretaget och stiftelsen. Misstankarna ledde till att hon häktades för
ekonomisk brottslighet. Åtal har precis väckts i det målet.
Gärningarna
Åtalspunkt 1-7 (olaga hot)
Martin Nilsson har erkänt gärningarna. Åklagaren har åberopat den muntliga och
skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan.
6
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Genom förhören med Thomas Bladh och Monica Bladh har följande framkommit.
De första sms:en mottogs den 22 oktober 2010 (åtalspunkt 1-2). När Monica Bladh
hade fått sitt sms ringde hon till Thomas Bladh som berättade att han precis hade
fått ett likadant. De blev oroliga och gick till polisen som sa att det inte var så
allvarligt. Anledningen till att polisen sa så var att vissa ord var felstavade.
Det andra sms:et skickades till Thomas Bladh och Monica Bladh den 29 oktober
2010 (åtalspunkt 3-4). I samband med det fick Monica Bladh även ett kuvert som
innehöll ett pistolskott. Båda två blev mycket bestörta och rädda. De åkte
tillsammans till polisen som upprepade att stavningen i sms:en tydde på att något
inte stämde.
Nästa sms skickades till Thomas Bladh den 3 december 2010 (åtalspunkt 5). Han
var ute med hunden på kvällspromenad när det kom. Detta sms var det första som
innehöll krav på pengar. Han var mycket orolig den natten.
Den 8 januari 2011 fick Thomas Bladh ytterligare ett hotfullt sms (åtalspunkt 6).
Anledningen till att Möllers namn nämndes i det kan vara att Thomas Bladh hade
besvarat något av de tidigare sms:en och då skrivit att ”HA” var inkopplade.
Det sista sms:et som Thomas Bladh fick kom den 1 mars 2011 (åtalspunkt 7).
Christina Bladh väckte Thomas Bladh och berättade att hans pappa hade ringt och
berättat att föräldrarna haft besök i sin trädgård. Strax därefter kom sms:et. Thomas
Bladh drog slutsatsen att ”sugga i vit fina hus” syftade på hans mamma och
kontaktade polisen direkt.
Både Thomas Bladh och Monica Bladh har berättat att oron och obehaget ökade för
varje sms de mottog. De hade ingen aning om vem som ville dem illa. Monica
7
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Bladh har tillagt att hon aldrig har träffat Martin Nilsson före huvudförhandlingen.
De enda som kände till vilket mobilnummer hon hade var hennes man och Christina
Bladh.
Martin Nilsson har uppgett följande. Han har skickat samtliga sms som finns
angivna i stämningsansökan. Anledningen till detta var att han ville skrämma
Thomas Bladh så att Christina Bladh skulle få lugn och ro och kunna lämna
äktenskapet där hon blivit misshandlad i 25 år. Han skickade sms till Monica Bladh
eftersom hon hade stöttat Thomas Bladh i dennes misshandel av Christina Bladh.
Kulan som han skickade till Monica Bladh hade till syfte att stoppa Monica Bladh
från att försörja Thomas Bladhs energi. Sms:en skickades i anslutning till att
Thomas Bladh hade gett sig på Christina Bladh verbalt eller psykiskt. Han fick
kännedom om detta genom att Christina Bladh skickade sms till honom och
berättade det. Han hoppades att hoten skulle avleda Thomas Bladhs uppmärksamhet
från Christina Bladh så att den psykiska misshandeln skulle upphöra. Han var orolig
för att Christina Bladh skulle ta livet av sig. Christina Bladh kände inte till att han
skickade sms:en. Anledningen till att han skrev att han ville ha pengar i något sms
var att han hade träffat Thomas Bladh som sagt att han inte förstod vad de som
hotade honom ville. Suggan i det vita huset som han skrev om i ett sms syftade på
Monica Bladh. Christina Bladh hade berättat för honom att någon hade tittat in i
Monica Bladhs hus så han använde sig av den informationen.
Av den skriftliga bevisningen framgår att samtliga sms kunnat kopplas till telefoner
som haft någon anknytning till Martin Nilsson.
Tingsrättens bedömning
Genom Martin Nilssons erkännande som vinner stöd av utredningen i övrigt är
åtalen styrkta. Gärningarna är att bedöma på sätt åklagaren har gjort gällande.
8
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Åtalspunkt 8 (försök till mord)
Martin Nilsson erkänt att han placerat en hemmagjord bomb vid källardörren till
Thomas Bladhs bostad men bestritt ansvar för försök till mord. Han har erkänt olaga
hot och framkallande av fara för annan.
Åklagaren har åberopat den muntliga och skriftliga bevisning som framgår av
stämningsansökan.
Genom utredningen har följande framkommit.
Den 23 maj vid 7-tiden på morgonen när Thomas Bladh öppnade källardörren för
att gå till jobbet detonerade en bomb. Ambulans tillkallades och Thomas Bladh
fördes till sjukhuset. Av rättsintyget framgår att man vid läkarundersökningen
noterade stickskador med kvarvarande metallfragment i bukvägg och framsidan av
båda benen, tryckvågsskada på hjärtat med påverkan av pumpförmåga och
hjärtrytm, tryckvågsskada på lungor med misstanke om lungbristning,
tryckvågsskada på tunntarmen samt komplicerat brott av det högra underbenet.
Skadebilden talade starkt för ett kombinationsvåld med skärande våld (penetrerande
metallfragment) och samtidigt trubbigt våld (tryckvågsskada). Den samlade
skadebilden talade starkt för högenergivåld såsom till exempel vid en explosion.
Skadorna var livshotande. Thomas Bladh vårdades på kirurgkliniken,
ortopedkliniken och plastikkirurgiska kliniken på Sahlgrenska sjukhuset under tiden
den 23 maj till den 7 juli 2011. Det finns risk för framtida men av det komplicerade
benbrottet men detta kan avgöras först efter 6-9 månaders rehabilitering och
förnyad ortopedkirurgiskoperativ behandling.
Samma dag som händelsen ägde rum genomförde polisen en
brottsplatsundersökning på brottsplatsen. Av analysen och sammanfattningen
framgår bl.a. att gärningsmannen hade utnyttjat det befintliga trefasuttaget på
fastigheten för att strömsätta elsprängkapseln vilket tydde på viss lokalkännedom.
9
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Sprängämnesbehållaren var tillverkad i rostfritt stål med en öppningsdiameter på
cirka 44 mm. Genom att tillsätta spikar ökade splittereffekten och därmed
farligheten. Gemet på mikrobrytaren hade sannolikt använts för att underlätta
fästandet av tråden och samtidigt minskat risken för gärningsmannen att ofrivilligt
påverka brytaren i samband med apteringen. Slipning av trefashandskens utsida
hade sannolikt gjorts för att ta bort eventuella fingeravtryck. Sprängladdningens
placering längst ner i källartrappan hade gjort att delar av kraften hade riktats inåt,
mot dörren. Målsäganden hade delvis skyddats från explosionen av den inåtgående
dörren.
Sedan Martin Nilsson gripits och erkänt att han tillverkat bomben genomfördes en
brottsplatsundersökning i Martin Nilssons bostad. Undersökningen, som gjordes
den 20 juli, hade till syfte att söka efter komponenter som hade använts vid
explosionen. Fynden vid undersökningen visade att Martin Nilsson hade samma typ
av skruvöglor, gem och tråd i sin bostad som de som hade använts på brottsplatsen.
Vid en rekonstruktion den 25 augusti fick Martin Nilsson visa hur han hade byggt
bomben. Den 30 augusti utförde polisens bombskyddsgrupp en skarp rekonstruktion
av bomben på Sisjöns skjutfält. Analysen och slutsatsen visade att utseendet av
splittret från flaskan, spoltråden och spiken stämde bra överens med det
splittermaterial som samlades in på brottsplatsen.
De hörda personerna har uppgett i huvudsak följande.
Thomas Bladh: Söndagen den 22 maj var en vanlig ”tråksöndag”. På kvällen tog
han en promenad med hunden vid 20-21-tiden. Efter händelserna med hoten hade
de installerat larm i huset så han satte på larmet vid 23-tiden när han gick och la sig.
På morgonen när han vaknade gick han ner i källaren och bytte om som han brukar
göra. Christina gick också upp. När han tittade på källardörren upptäckte han att
larmet var på så han ropade till Christina att hon skulle larma av vilket hon gjorde.
10
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
När han tog i dörren blixtrade det till framför ansiktet på honom. Han lyckades
vrida till ansiktet och kroppen så att de kroppsdelarna hamnade bakom dörren. Det
var nog det som räddade livet på honom. Han kände en fruktansvärd smäll i
bäckenet och vek sig dubbel. Han skrek till Christina att hon skulle ringa 112.
Joakim, deras son, kom springande utifrån men han skrek åt Joakim att inte komma
in och sa även åt honom att titta noga på alla övriga dörrar innan de öppnades. Till
slut kom brandkår och ambulans. Han fördes till sjukhus där han låg i åtta veckor.
Därefter blev det rehab-vistelse. Under sjukhusvistelsen upptäckte han successivt
hur skadad han var. Han genomgick sju operationer och fick 16 stålrör i
benstommen.
Martin Nilsson: Efter det att han hade lärt känna Christina och Thomas fick han
ganska snabbt klart för sig att någonting var fruktansvärt fel. När han behandlade
Christina kände han att hela hennes muskelsystem var utslaget. Christina kom
tillbaka till honom flera gånger och de pratade en del. Det dröjde innan hon
öppnade sig men till slut berättade hon att Thomas hade utsatt henne för skändning,
tortyr och misshandel i 25 års tid. I början hade han svårt att tro henne eftersom
förhållandet mellan henne och Thomas verkade perfekt utåt. Han var tvungen att
själv söka professionellt stöd för att kunna ta till sig det han fick höra eftersom allt
verkade helt bisarrt. Själv såg han aldrig Thomas skada eller förnedra Christina.
Thomas uppträdde berusad inför honom vid cirka två tillfällen, men det förekom
inga otrevligheter då. Vid något tillfälle noterade han en rodnad på Christinas
bröstben och en annan gång såg han en rodnad på hennes armar. Han sa till
Christina att hon skulle anmäla Thomas för att bli fri, men hon vågade inte. Hon
trodde att Thomas skulle bli släppt fort och sedan slå ihjäl henne. Själv visste han
inte att han kunde anmäla Thomas anonymt. Efter den tidpunkt när han och
Christina inledde sitt förhållande har han aldrig sett några synliga skador på
Christina, men han är helt övertygad om att hon talar sanning när hon berättar om
det som hon blivit utsatt för.
11
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Förhållandet mellan honom och Christina var känt av ganska många i deras
omgivning. Alla som visste om det stöttade dem, även Christinas och Thomas barn.
Många kände till att Thomas var aggressiv så de brukade ringa till honom om de
inte fick tag i Christina eftersom de var oroliga för Christinas liv. Även barnen
berättade för honom om Thomas misshandel av Christina. Han hade ingen
anledning att betvivla att allt var sant och var mycket orolig för att Thomas skulle
döda Christina alternativt att Christina skulle ta livet av sig. Oron ledde till att han
inte sov gott en enda natt.
Under den tidsperiod som förflöt mellan de sista sms-hoten och bomben umgicks
han och Christina som vanligt. Han har inget minne av att det hände något speciellt.
Vid årsskiftet 2010/11 kom han i kontakt med Björn Petersson som var sprängare.
De bodde på samma ställe och kom att prata om att fjärrstyra tändhattar för
nyårssmällare. Björn Petersson berättade att tändhattarna gick på 12 volt vilket
gjorde honom uppspelt. Samtalet ägde rum före nyår. Efter nyår hade de ingen
kontakt. I slutet av mars höll han en kurs i Kungälv. En av deltagarna på kursen var
Tony Engelin, en person han hade träffat och behandlat när han jobbade på ett
LVM-hem. Tony hade sett honom gråta öppet av oro för Christina på LVM-hemmet
och då erbjudit sig att ställa upp. Vid något tillfälle pratade Tony även om att han –
Martin – skulle ha en hagelbössa. Han trodde att Tony skämtade och sa därför
ingenting när hagelbössan kom på tal. Efter behandlingen på LVM-hemmet
fortsatte han att ha kontakt med Tony. I samband med kursen i Kungälv såg han till
att Tony kunde bo på Sol och Sand, ett Bed & Breakfastställe i närheten. När kursen
var slut den 26 mars åkte Tony med honom i bilen till Sol och Sand. Dit kom även
Christina och en vän till familjen, Annika Berntsson. En kompis till Tony var också
med. Tony och Tonys kompis drack öl och kom i gasen. Tony var arg för det här
med Christina och ville ge sig på Thomas. Han förstod att Tony skulle ha dödat
Thomas om han gett sin tillåtelse och sa nej eftersom han inte ville det. Han
berättade även för Christina att det fanns två killar som kunde göra det, men
Christina sa nej.
12
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Händelsen med bomben föregicks av en ”cocktail av känslor”. Christina hade varit
apatisk och trött en tid. Christinas och Thomas dotter Sofia hade pratat om att hon
hade letat efter gift på nätet för att kunna döda sin pappa. Han sa till Sofia att hon
inte kunde göra så men bad henne spela in med sin telefon när Thomas gav sig på
Christina. Sofia gjorde det och lät honom lyssna. I inspelningen kunde han höra att
Christina ville gå på yoga men inte fick det för Thomas. Det förekom inga hot eller
våldsamheter men ljudet var dåligt. Veckan före händelsen med bomben var han
och Christina i Stockholm. Under vistelsen där berättade Christina att Thomas hade
börjat dricka mer och mer. Allt eskalerade. När han vaknade den 22 maj kände han
sig orolig för Christinas liv. Han ville skrämma bort Thomas hemifrån så att han
kunde tala allvar med Christina om att flytta därifrån. Thomas hade sagt till
Christina att han skulle dra hemifrån om det hände mer så syftet med bomben var
att få bort Thomas från hemmet. Den första tanken på söndagen var att åka hem till
Christina. Sen kom han på att han skulle tillverka en bombattrapp och ställa den
utanför dörren. Attrappen skulle vara så autentisk som möjligt för att se farlig ut
men den fick inte skada Thomas. Han ville ha uppmärksamhet och förstod att en
bomb skulle ge massmedial effekt. I sin källare hade han dynamit och tändhattar
som hade legat där i 5-6 år. Dynamiten bestod mest av smulor så den hade han dömt
ut, men han förstod att tändhatten skulle explodera. Han hade läst om bombmannen
i Stockholm och förstod att det kunde gå fel. Han tog en vattenflaska och funderade
på hur trycket skulle gå. Eftersom han trodde att kraften skulle gå uppåt gjorde han
sin konstruktion utifrån det antagandet. Han bakade ihop dynamiten i
Dynamexpappret som den legat i och virade ståltråd runt. Därefter förde han ner
rullen med dynamit i flaskan. Resterande del av utrymmet i flaskan fylldes med
småspik, dyckert. Antalet spikar uppgick till cirka 650 stycken. För att fixera det
hela la han ett lager plastic padding ovanpå. När han fyllde på plastic padding blev
det varmt. Han blev lite orolig för att det skulle bli en kemisk reaktion som kunde få
tändhatten att explodera som en kinapuff, så han ställde ut flaskan på balkongen.
13
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Det är riktigt att han i ett förhör sa till polisen att han blev ”skräckslagen” när det
blev varmt och även sa att han tänkte ”fan om jag står här och bränner av för så blir
det när det härdar”. Dessa uttalanden är emellertid från det första förhöret som hölls
med honom. Vid det tillfället hade han inte sovit på flera dagar vilket innebär att
han inte var riktigt klar i huvudet.
För att bomben skulle se realistisk ut satte han dit två ledartrådar som stack ut från
flaskan. Han använde sig av två strömbrytare. Först tänkte han ta ett 12-voltsbatteri
men det blev klumpigt så han använde sig av en trefashandske som han kunde sätta
i ett trefasuttag i elskåpet vid dörren. Han visste inte om det var ström i uttaget. För
att sladden inte skulle trilla ur kontaktdonet gjorde han en knut på den. Han slipade
även bort fingeravtryck från materialet. Allt för att det skulle se så realistiskt ut som
möjligt. Tanken var att Thomas skulle öppna dörren, se bomben och sedan ringa till
polisen som skulle komma och konstatera att allt var farligt. Han var helt säker på
att attrappen inte kunde skada Thomas. På kvällen den 22 maj lämnade han sin
bostad och åkte till Kungälv. Vid 02.30-tiden på natten åkte han ut till Thomas och
Christina och placerade bomben utanför källardörren. Han satte bomben i hörnet av
trappan och la tidningar runt omkring samt två spadar över trappan. Syftet med det
var att Thomas skulle märka att något inte stämde när dörren öppnades. När
bomben var färdigplacerad anslöt han kontakten. Han stod då bakom ett buskage
runt hörnet av huset. Det var praktiskt att stå där eftersom han inte ville ha en
kinapuff i ansiktet om tändhatten skulle explodera. Dessutom hade det varit lätt att
springa därifrån om det skulle ha hörts något. Han gjorde ingenting för att undvika
att tändhatten skulle explodera eftersom allt skulle se realistiskt ut. Anledningen till
att det står antecknat i förhör att han sa att bomben skulle ta Thomas ben om den
sprängdes, vilket skulle kunna tyda på att han trodde att den skulle göra det, är att
det kommer från det första förhöret när han var väldigt förvirrad.
Det kom som en total chock för honom att Thomas blev skadad. Folk i
omgivningen blev glada men inte han. Det inträffade är en katastrof som förstört
14
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
livet för både honom och Thomas. Det var ingen adekvat reaktion att göra som han
gjorde men han var rädd för att Christina inte skulle klara sig. Det var först när han
satt häktad som han fick klart för sig att Christina hade hållit på med ekonomiska
oegentligheter. Han kände sig tom och blåst när han fick höra det.
Christina Bladh: Relationen mellan henne och Thomas har varit dålig. Thomas har
misshandlat henne och barnen psykiskt och fysiskt i 25 års tid. Det har mest varit
psykisk misshandel genom ord och hot. Några gånger har han ”dratt tag i henne”.
Barnen har sett det hända, men det mesta har skett bakom stängda dörrar.
Anledningen till att hon inte lämnat Thomas är att hon varit rädd för honom. Hon
har haft sin anställning i familjeföretaget men det har inte funnits några ekonomiska
motiv till att hon stannat kvar. Planen var att hon skulle bo kvar tills Sofia gått ut
skolan. Relationen med Martin var känd av omgivningen som var glad för hennes
skull. Hon var orolig för att Thomas skulle få reda på förhållandet. De sms-hot som
Thomas fick gjorde henne inte speciellt rädd eftersom hon inte blir så rädd för
saker. Hon visste inte att det var Martin som skickade dem. Söndagen den 22 maj
hände det inget speciellt. Familjen var hemma. Det var inga särskilda konflikter.
Natten var lugn. På morgonen när Thomas ropade att hon skulle stänga av larmet
gjorde hon det. Därefter hörde hon en dov smäll. Hon förstod nog inte vad som hänt
men sprang ner och öppnade källardörren. Thomas sa åt henne att ringa efter
ambulans vilket hon gjorde. Hon hade ingen aning om att Martin skulle placera en
bomb utanför källardörren. De hade inte fört några diskussioner om att bli av med
Thomas. Det är riktigt att hon, Martin, Annika Berntsson, Tony Engelin och
ytterligare en person träffades på Sol och Sand i slutet av mars. Samma kväll hade
Thomas varit jättefull och gapat och skrikit. Annika Berntsson, som varit hemma
hos dem då, hade sett det och sagt åt henne att de inte kunde vara kvar i det galna
huset. När kom till Sol och Sand såg Tony Engelin att hon var ledsen. Han sa att de
skulle prata med Thomas. Hon gav ingen tillåtelse till det. Martin bad aldrig Tony
Engelin att ta hand om Thomas. Martin var orolig för att Thomas skulle skada
henne men han skulle aldrig döda någon.
15
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Björn Petersson: Han arbetade i december 2010 till någon gång i januari 2011 för
Svensk Bergsprängning. Under den perioden var han stationerad i Kungälv och
bodde på Nordiska folkhögskolan där han kom i kontakt med Martin Nilsson.
Martin Nilsson började prata med honom och undrade om han kunde skaffa
tändhattar som skulle användas till nyårsraketer. Han sa att han skulle se om han
kunde ordna det, men det blev aldrig av. Tändhattar är inte något han har hört talas
om att man använder för nyårsraketer men det kanske hade varit möjligt att använda
dem i det syftet. Han och Martin Nilsson bytte telefonnummer. Martin Nilsson
hörde senare av sig via sms och telefon och ville veta om han kunde få tag på något
för att spränga en sten vid Martin Nilssons sommarstuga i Stockholm. Han
hänvisade Martin Nilsson till sin chef eftersom han varken är behörig att skaffa
fram sprängmedel eller att utföra ett liknande arbete. Efter det hördes de inte av
mer. Den sista kontakten var nog någon gång efter nyår.
Tony Engelin: Han lärde känna Martin Nilsson på ett behandlingshem utanför
Helsingborg där han var vårdtagare och Martin arbetade. De kom varandra nära.
Martin är som en fadersgestalt för honom. De har pratat mycket om att man kan
lösa problem på annat sätt än genom våld. Martin har hjälpt honom att komma på
rätt väg igen. Han kände till att Martin och Christina hade en relation och att Martin
hade problem med Thomas som var våldsam mot Christina. Martin hade en stark
önskan att Thomas och Christina skulle separera. De pratade en hel del om det och
diskuterade olika lösningar på problemet. Martin ville skada Thomas, men inte fullt
ut så att denne skulle dö. Sprängämnen fördes aldrig på tal, däremot pratade de om
att preparera Thomas öl med LSD eller andra starka medel. Även handgranater
diskuterades. De pratade om att fördelen med handgranater är att det inte finns
mycket bevismaterial kvar sen som kan leda till att gärningsmannen avslöjas.
Samtliga åtgärder han och Martin diskuterade skulle resultera i att Thomas skulle få
men för livet. När Martin ville att han skulle fixa handgranater sa han emellertid till
denne att ”nu får du fan backa”. Han tänkte på vilka rubriker det skulle bli om
16
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Martin torskade. I slutet av mars 2011 var han på en kurs i Kungälv som Martin
höll. Martin var då intresserad av olika saker som han möjligtvis kunde skaffa. När
hagelbössa nämndes sa han att han kunde skaffa det. Det var införstått att det skulle
ingå ammunition. Martin skulle ha hagelgeväret i försvar om det skulle gå överstyr.
Han tog kontakt med en vän, Jimmy, och styrde upp alltihop. Tanken var att han
och Martin skulle åka tillsammans och möta Jimmy. Det var Martin som skulle
betala för hagelgeväret. Det avlyssnade samtalet mellan honom och Jimmy handlar
om det hagelgevär som Martin skulle ha. ”High Chaparal” syftar på hagelgeväret.
Det hela slutade emellertid med att han avstyrde alltihop för Martins skull. Han
förstod att konsekvenserna kunde bli fruktansvärda om Martin använde
hagelgeväret och han såg att Martin var förbannad och taggad, ”bägaren var full.”
Vid kurstillfället i Kungälv erbjöd sig han och en kompis att ta hand om Thomas,
något som Martin tackade nej till. Även vid andra tillfällen när han erbjöd sig att
åka hem till Thomas och ge denne en omgång sa Martin nej. När han sa åt Martin
att slå Thomas skrattade Martin och sa att han – Martin – inte kunde slåss. Han
hade ingen aning om att Martin skulle placera en bomb vid Thomas källartrappa
och han har inte hjälpt till att införskaffa sprängmedlet till den. Han kan inte
föreställa sig att Martin skulle använda våld eftersom Martin har alltid pratat om att
lösa konflikter utan våld.
Annika Berntsson: Hennes familj och familjen Bladh har umgåtts mycket från år
1996. Hon och hennes syskon utvecklade genom åren en stark relation till Christina
och hon lärde känna familjen väl. Den 26 mars 2011 var hon hemma hos familjen
Bladh. Hon och Christina satt och pratade när Thomas kom in. Thomas var
märkbart berusad. Det var första gången hon noterade att Thomas var i det
tillståndet. Christina hade sagt till henne vid flera tillfällen att Thomas var
alkoholist men hon hade svår att ta till sig de uppgifterna eftersom hon själv inte
hade märkt något trots att hon besökt dem ofta. Thomas satte sig vid dem men efter
en stund gick han ner en trappa och satte på hög musik. Han var inte högljudd eller
otrevlig. Christina sa att de hade det på det sättet varje helg. När Christina skulle
17
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
hämta Sofia vid 22-tiden följde hon med. De lämnade huset i varsin bil. På vägen
stannade de till på Sol och Sand för att träffa Martin. Martins två vänner bodde där
och var med vid tillfället. Christina nämnde att Thomas hade kommit hem kraftigt
berusad och beklagade sig över hur hon hade det hemma. Martin sa något i stil med
att ”om det är så att du vill bli av med Thomas så finns det två killar här som kan
hjälpa dig med detta”. De två killarna sa omgående att de skulle hjälpa till om hon
blev behandlad på det sättet. Christina svarade inte jakande men avstyrde det inte
heller. De sa aldrig vad de skulle göra men hon tolkade det som att de skulle döda
Thomas. Det kändes som om Martin och killarna menade allvar. Hon visste att
Christina och Martin var ett par. Det var många i deras omgivning som kände till
relationen men inte Thomas. Christina var rädd för att Thomas skulle få reda på
förhållandet med Martin. Hon tror att Christina hade kunnat avsluta relationen med
Thomas på ett normalt sätt och frågade en gång varför Christina inte skiljde sig.
Christina svarade att hon var rädd att det skulle bli gemensam vårdnad om barnen.
Hon kunde se att Christinas och Thomas förhållande inte var det mest harmoniska.
Det förekom en hel del diskussioner och hårda ord. Thomas var oftast den som
startade diskussionen men Christina vågade svara emot. Hon har inte uppfattat att
Christina skulle ha varit utsatt för någon misshandel. Christina nämnde aldrig något
om någon våldsanvändning förrän Martin kom med i bilden.
Svante Karlsson: Han arbetar på Totalförsvarets forskningsinstitut där han bl.a.
sysslar med riktad sprängverkan och bombsplitter. När dynamit åldras svettas den ut
sprängämnet nitroglycerin vilket med tiden kan innebära en sämre sprängverkan.
Merparten av effekten finns dock kvar. Svettningsprocessen kan påskyndas om
materialet blivit utsatt för växlingar i temperaturen. Om dynamiten förvaras väl kan
den hålla 40-50 år. Det syns på dynamit om den har åldrats eftersom materialet blir
smuligt. Om dynamiten blivit smulig går den att packa ihop igen. Görs inte det
förlorar den mycket av sin sprängverkan eftersom det då uppstår luftrum mellan
delarna i materialet. Om man tillför spik till en bomb kommer spikarna kastas ut av
sprängeffekten. De kröks vid accelerationen och roterar vilket innebär att
18
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
skademekanismen i kroppen blir högre och risken för skador mycket större än om
bomben hade fått verka utan spikar eller annat splitter. I det aktuella fallet där
dynamiten var ihoplindad med metalltråd och nerstoppad i en flaska var den lika
farlig runtomkring. Det gick inte att styra riktningen på bombens sprängverkan. Att
bomben var placerad som den var, på nedersta trappavsatsen med betong
runtomkring, innebar att mycket av sprängverkan, energi och splitter kom att riktas
mot dörröppningen. Mängden dynamit i bomben uppgick troligtvis till 75-80 gram,
vilket innebar ett riskavstånd på en meter. Ett riskavstånd är det avstånd en
människa kan stå med bar kropp ifrån bomben och överleva sprängvågorna. I detta
fall var bomben placerad så att stötvågen endast bredde ut sig i en begränsad sektor,
en kvartssfär. Den energi som går ut i kvartssfären blir mer koncentrerad än om
sprängsektorn skulle vara större. Laddningsvikten för denna bomb motsvarade
därför ungefär 200 gram dynamit vad avser stötvågen. Detta innebär att
riskavståndet blev avsevärt större. Eftersom bomben dessutom var försedd med
dyckert så var den livsfarlig på det avstånd som Thomas Bladh befann sig vid
detonationen. De tändhattar som användes till bomben kan inte användas till
fyrverkerier utan är helt till för att initiera sprängning av sprängämnen. Om endast
tändhatten hade briserat och inte dynamiten hade effekten blivit att flaskan hade gått
sönder.
Tingsrättens bedömning
De faktiska omständigheterna är i princip ostridiga. Martin Nilsson har erkänt att
han tillverkade bomben och placerade den på källartrappan till makarna Bladhs
bostad. De uppgifter som Martin Nilsson lämnat om händelseförloppet, inklusive
redogörelsen för tillverkningen av bomben, vinner stöd av utredningen i övrigt.
Det är alltså styrkt att Martin Nilsson betett sig på det sätt som åklagaren påstått i
gärningsbeskrivningen. Det är även klarlagt att Thomas Bladh genom detta
agerande ådrog sig de skador som åklagaren gjort gällande.
19
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Martin Nilsson har bestritt ansvar för försök till mord på grund av bristande uppsåt.
Den fråga som tingsrätten har att ta ställning till är alltså om Martin Nilsson haft
uppsåt att döda Thomas Bladh.
Allmänt om uppsåt
Uppsåt anses i första hand föreligga om någon agerar med en avsikt att t.ex. döda
någon (s.k. direkt uppsåt). Vidare anses uppsåt föreligga om gärningsmannen dels
insåg att det förelåg en avsevärd risk för att gärningen skulle medföra en viss effekt
– i detta fall att Thomas Bladh skulle dödas – dels var likgiltig inför att effekten
skulle förverkligas. Av Högsta domstolens praxis framgår vilka riktlinjer som ska
gälla vid bedömningen av om detta s.k. likgiltighetsuppsåt föreligger (se NJA 1998
s 86, 2002 s 449, 2004 s 176, 2004 s 479 och domen den 16 september 2011 i mål B
2130-11). Utgångspunkten vid prövningen ska vara omständigheterna vid
gärningen. Om gärningsmannen varit medveten om att det förelåg en mycket hög
sannolikhet för att en viss effekt skulle inträda, anses likgiltighet ha förelegat redan
på grund av det. I övriga fall, då risken inte varit mycket hög men ändå avsevärd,
kan omständigheter såsom hänsynslöst beteende, upprörd sinnesstämning eller
gärningsmannens intresse i gärningen tala för att gärningsmannen varit likgiltig.
När det gäller våldsbrott mot person är ofta själva angreppssättet och den effekt som
detta typiskt sett är ägnat att orsaka av avgörande betydelse för
uppsåtsbedömningen. Har någon t.ex. medvetet använt ett livsfarligt vapen mot en
annan på ett sätt som typiskt sett är ägnat att förorsaka dennes död, talar som regel
förhållandena starkt för att gärningsmannen också varit likgiltig för om offret skulle
dö eller inte.
Försöksbrott
Av 23 kap 1 § brottsbalken framgår att en förutsättning för att en gärning ska
bedömas som försök till brott är att det har förelegat fara för att gärningen skulle
20
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
leda till brottets fullbordan eller att sådan fara endast på grund av tillfälliga
omständigheter varit utesluten. Med fara avses i detta sammanhang s.k. konkret
fara. Att en viss gärning har innefattat konkret fara för en viss effekt – i detta fall att
Thomas Bladh skulle avlida – brukar sägas innebära att det varit möjligt att
gärningen skulle medföra denna effekt. Det ska dessutom ha förelegat en viss
sannolikhet för effekten i den meningen att det framstår som rimligt att förvänta att
denna skulle inträffa som en följd av gärningen. Bedömningen ska göras på rent
objektiva grunder. Gärningsmannens subjektiva uppfattning saknar således
betydelse.
När det gäller detta fall är det bl.a. genom Svante Karlssons uppgifter klarlagt att en
bomb av det aktuella slaget som placeras på det avstånd som skedde kan döda en
människa. Genom rättsintyget har det också framkommit att Thomas Bladh ådrog
sig livshotande skador. Detta innebär att det förelåg en konkret fara för att Thomas
Bladh skulle avlida. Som nämnts ovan krävs det för att Martin Nilsson ska kunna
dömas för försök till mord även att han hade insikt om faran för effekten samt ett
uppsåt till effektens förverkligande.
Omfattade Martin Nilssons uppsåt endast att skrämma Thomas Bladh?
Martin Nilsson har hävdat att hans avsikt med bomben endast var att skrämma
Thomas Bladh. Han har anfört att han är en person som hjälper människor och
ogillar våld, vilket innebär att det är otänkbart att han skulle kunna skada en annan
människa.
Genom utredningen har det framkommit att Martin Nilsson levde i övertygelsen att
Thomas Bladh under 25 års tid hade utsatt Christina Bladh för skändning, tortyr
samt fysisk och psykisk misshandel. Han hade under lång tid funderat på hur
Christina Bladh skulle kunna bli fri från Thomas Bladh så att han och Christina
Bladh kunde påbörja det liv de planerade tillsammans. Av innehållet i de
21
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
telefonsamtal och sms som förebringats vid huvudförhandlingen samt av Tony
Engelins och Annika Berntssons vittnesmål framgår det att det mer än en gång
förekom uttalanden från Martin Nilssons sida som gick ut på att Thomas Bladh
skulle skadas allvarligt.
Tony Engelins vittnesmål sammantaget med det avlyssnade telefonsamtalet mellan
honom och en person vid namn Jimmy visar att Martin Nilsson hade bett Tony
Engelin om hjälp att skaffa ett hagelgevär. Anledningen till det var att Martin
Nilsson hade problem med Thomas Bladh och skulle ha hagelgeväret i försvar om
saker och ting skulle gå överstyr. Tony Engelin har vidare berättat att Martin
Nilsson var mycket sugen på att skada Thomas Bladh och att de vid flera tillfällen
förde diskussioner om detta varvid både handgranater och att preparera öl med LSD
kom på tal.
Martin Nilsson har gjort gällande att Tony Engelins vittnesmål inte kan tillmätas
någon betydelse eftersom Tony Engelin har problem med minnet efter många års
narkotikamissbruk och kan ha missuppfattat saker och ting. Tony Engelin har
berättat att hans allmäntillstånd är sådant att han har vissa problem med minnet.
Tingsrätten kan emellertid konstatera att ingenting har framkommit som tyder på att
Tony Engelin skulle ha lämnat olika uppgifter under utredningen jämfört med
huvudförhandlingen, vilket tyder på att hans minnesbilder när det gäller de
händelser han hörts om är klara. Vittnesmålet har inte heller innehållit några
motsägelsefulla uppgifter. Det som sagts om hagelgeväret stämmer överens med
vad som framgår av det avlyssnade samtalet. Den förklaring Martin Nilsson har
lämnat till varför hans namn förekom i det samtalet – att Tony Engelin hade ett
dödshot på sig och ville ha ett eget hagelgevär – framstår som långsökt och kan
lämnas utan avseende som en efterhandskonstruktion. Det har dessutom
framkommit att Tony Engelin är mycket fäst vid Martin Nilsson och ser denne som
en fadersgestalt. Att Tony Engelin skulle ljuga ihop en berättelse i syfte att skada
22
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Martin Nilsson förefaller helt uteslutet. Tingsrätten finner därför att Tony Engelins
vittnesmål har ett högt bevisvärde.
Även Annika Berntsson, vars uppgifter det saknas anledning att ifrågasätta, har
berättat att Martin Nilsson vid det tillfället i slutet av mars när de var på Sol och
Sand fällde ett uttalande som gick ut på att Tony Engelin och dennes kompis kunde
hjälpa Christina Bladh att bli av med Thomas Bladh. Hennes uppgifter om detta
stämmer överens med vad Tony Engelin och Martin Nilsson har berättat om den
kvällen.
Sms-hoten till Thomas Bladh och Monica Bladh samt kulan som skickades i ett
brev till Monica Bladh visar också att Martin Nilsson, trots sitt motstånd mot våld,
inte drog sig för att dödshota folk.
Redan de nu anförda omständigheterna visar att Martin Nilsson inte var främmande
för att ta till våld, något som talar för att hans uppsåt omfattade mer än att skrämma
Thomas Bladh.
Till detta kommer angreppssättet. Genom utredningen står det klart att den bomb
som Martin Nilsson tillverkade var fullt fungerande och hade kapacitet att döda en
människa. Martin Nilssons egen redogörelse och rekonstruktionsfilmen visar att han
var mycket noggrann när han tillverkade bomben. Den smuliga sprängdegen
bakades ihop i sitt papper vilket skapade förutsättningar för att den skulle detonera.
Martin Nilsson lindade även najtråd runt pappersrullen med sprängdeg för att hålla
allt på plats. Därutöver stoppade han cirka 650 spikar, s.k. dyckert, i flaskan vilket
ökade bombens farlighet markant. Martin Nilsson har hävdat att han inte förstod att
bomben kunde detonera eftersom sprängdegen var gammal och smulig. Den
invändningen framstår enligt tingsrättens mening som en efterhandskonstruktion.
Det är högst osannolikt att Martin Nilsson inte skulle ha känt till att smulig
sprängdeg fungerar om den bakas ihop. Han hade enligt egen uppgift läst en del om
23
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
bombmannen i Stockholm och satt även själv inne med tillräckliga kunskaper för att
kunna tillverka en bomb. Dessutom vidtog han ett antal försiktighetsåtgärder, både
under tillverkningen och när han placerade bomben. Han ställde ut bomben på
balkongen när locket av plastic padding härdade eftersom han enligt uppgifter från
det förebringade förhöret blev ”skräckslagen” att den skulle ”bränna av” när det
blev varmt. Vidare använde han sig av en ohmmätare för att avgöra vilket läge
strömbrytaren var i när han anslöt bomben. Han ställde sig även i säkerhet bakom
hörnet av huset när bomben var placerad och strömmen slogs på. Dessa
försiktighetsåtgärder visar enligt tingsrättens mening att Martin Nilsson var orolig
för att bomben skulle detonera. I det förhör som förebringats nämnde han även att
bomben skulle ta Thomas Bladhs ben ”om det nu skulle bli någonting av det”.
Martin Nilsson har förklarat sitt agerande med att han ”inte ville ha en kinapuff i
ansiktet”. Enligt tingsrättens mening var dock försiktighetsåtgärderna mer
omsorgsfulla än vad som hade varit nödvändigt om den enda risk som Martin
Nilsson kalkylerade med var en kinapuffsmäll. När det gäller Martin Nilssons
invändning att uppgifterna i det förebringade förhöret inte kan tillmätas någon
betydelse eftersom han inte var sig själv då, kan tingsrätten i och för sig ha viss
förståelse för att situationen måste ha varit omtumlande. Samtidigt hade det vid den
tidpunkten gått några månader från det att bomben detonerade, en tid som Martin
Nilsson hade tillbringat i frihet. Martin Nilsson hade alltså haft lång tid på sig att
fundera och reflektera över händelsen. Detta innebär att även uppgifterna från
förhöret får betydelse för bedömningen.
Genom det nu anförda är det även visat att Martin Nilsson var medveten om att
bomben kunde detonera. Att ett angrepp med en fungerande bomb som fyllts med
650 spikar innebär livsfara visste Martin Nilsson. Invändningen att han endast hade
uppsåt att skrämma Thomas Bladh är alltså motbevisad.
24
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Hade Martin Nilsson uppsåt att döda Thomas Bladh?
Angreppssättet – en fungerande bomb – och den effekt som detta typiskt sett är
ägnad att orsaka tyder på att Martin Nilssons avsikt var att döda Thomas Bladh.
Utöver detta och vad som i övrigt anförts ovan finns det ytterligare omständigheter
som med styrka talar för att så var fallet. Martin Nilsson knöt en knut på sladden i
trefashandsken när bomben kopplades ihop med elkontakten för att försäkra sig om
att poltrådarna inte skulle åka ut. Om poltrådarna åkt ut hade bomben inte detonerat.
Längden på tråden till strömbrytaren (60-80 cm) innebar att källardörren kunde
öppnas en bra bit innan bomben detonerade. Detta fick till följd att Thomas Bladh
blev mer oskyddad. Bomben placerades på ett sådant sätt att kraften riktades mot
dörren när den öppnades. Martin Nilsson la även tidningar runt bomben. Syftet med
detta kan inte ha varit något annat än att dölja bomben för Thomas Bladh. I ett
avlyssnat samtal mellan Martin Nilsson och Christina Bladh den 15 juli sa Martin
Nilsson till Christina Bladh att det var bra att de som försökte ha ihjäl Thomas
Bladh inte lyckades med det. Uttalandet är anmärkningsvärt eftersom Martin
Nilsson är den enda som vet vilket syfte han hade med bomben.
Vad som anförts ovan talar med styrka för att det fanns ett direkt uppsåt hos Martin
Nilsson att döda Thomas Bladh. Det visar hur som helst att Martin Nilssons insikt
om sannolikheten för att bomben skulle kunna döda Thomas Bladh var hög. Till
detta kommer att Martin Nilsson befann sig i en upprörd sinnesstämning eftersom
han var orolig för Christina Bladh. Han hade också ett eget intresse i gärningen
eftersom han och Christina Bladh skulle få sitt planerade liv tillsammans om
Thomas Bladh var borta. Slutligen kan det konstateras att Martin Nilsson, genom att
placera bomben på det sätt som gjordes och sedan lämna platsen, inte hade någon
som helst möjlighet att kontrollera händelseförloppet. Någon annan slutsats av allt
detta kan inte dras än att det är visat att Martin Nilsson i vilket fall som helst var
likgiltig inför effekten att Thomas Bladh kunde dö. Han agerade alltså med uppsåt
25
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
att döda Thomas Bladh. Som redan konstaterats ovan förelåg det fara för brottets
fullbordan.
Det nu anförda innebär att åtalet är styrkt. När det gäller rubriceringen delar
tingsrätten åklagarens bedömning. Det finns inga omständigheter som gör att
gärningen framstår som mindre grov. Tvärtom ger både planeringen och
angreppssättet anledning att se ytterst allvarligt på det inträffade. Martin Nilsson ska
därför dömas för försök till mord.
Påföljdsfrågan
Martin Nilsson är tidigare ostraffad. Av i målet inhämtat yttrande framgår att han
lever under ordnade förhållanden. Något övervakningsbehov bedöms inte föreligga.
Någon annan påföljd än fängelse är inte aktuell. Vid straffmätningen ska det göras
en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.
Omständigheter som talar i skärpande riktning är t.ex. att brottet har föregåtts av
noggrann planering eller har präglats av särskild förslagenhet eller att gärningen
varit särskilt hänsynslös genom att den har medfört ett svårt lidande för brottsoffret.
I skärpande riktning bör även tala att brottet har riktat sig mot en närstående eller att
brottsoffret har befunnit sig i en skyddslös ställning. I mildrande riktning bör tala att
brottet har begåtts under påverkan av en psykisk störning eller att den tilltalade av
någon annan orsak haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande (se
prop. 2008/09:118 s 43 ff).
Straffet för ett försöksbrott sätts som huvudregel lägre än för det fullbordade brottet.
Av särskild betydelse vid bedömningen av straffvärdet för ett försöksbrott är hur
nära det varit att brottet fullbordats och vilka effekter brottet fått för det intresse
som skyddas av straffbestämmelsen, i detta fall Thomas Bladhs liv och hälsa.
26
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Vid bedömningen av straffvärdet i detta fall konstaterar tingsrätten att det inte
föreligger några försvårande eller förmildrande omständigheter enligt 29 kap 2 och
3 §§ brottsbalken. Martin Nilssons invändning att han begått brottet för att skydda
Christina Bladh skulle kunna tolkas som att han anser att brottet föranletts av
Thomas Bladhs uppenbart kränkande beteende (29 kap 3 § 1 p brottsbalken).
Tingsrätten finner emellertid inget stöd för att situationen varit sådan att det finns
skäl att tillämpa den bestämmelsen. Det har varit fråga om ett brott som begåtts mot
Thomas Bladh i hans eget hem. Gärningen har medfört svårt lidande för Thomas
Bladh. Det var ytterst nära att brottet fullbordades. Straffet för ett fullbordat brott
hade enligt tingsrättens mening överstigit tio års fängelse. Mot bakgrund av att det
varit fråga om ett försöksbrott bestäms fängelsestraffets längd till nio år. Vid denna
bedömning har även beaktats att brottet begåtts efter den 1 juli 2010.
Skadeståndsfrågorna
Vid denna utgång i målet ska Martin Nilsson förpliktas att betala skadestånd till
Monica Bladh och Martin Bladh.
Monica Bladh
Martin Nilsson har medgett att betala 18 800 kr jämte ränta, varav 10 000 kr för
kränkning, 8 500 kr för sveda och värk och 300 kr (yrkat belopp) avseende
läkarbesök. Han har bestritt att betala något för förlorad arbetsförtjänst eftersom det
inte föreligger någon adekvat kausalitet.
Monica Bladh har berättat att hoten påverkade hennes liv. Hon mådde mycket
dåligt. Låsen på huset byttes ut och hon bodde hos grannar och vänner för att inte
vara ensam. Samtidigt ville hon bara vara hemma och vakta allt. Hon är pensionär
men har arbetat från och till i SVT:s reception. Timlönen där är 200 kr och hon har
arbetat åtta timmar per dag. Hoten fick till följd att hon inte arbetade på två
månader.
27
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Tingsrättens bedömning
Beloppet avseende läkarbesök är medgivet och ska utgå.
När det gäller kränkningsersättning är den normala ersättningen vid ett verbalt olaga
hot 5 000 kr. Försvårande omständigheter är ett stort antal hot samt om hoten sker
med livsfarligt vapen. – I förevarande fall har det varit fråga om hot vid två olika
tillfällen. Tingsrätten finner att Monica Bladh får anses skäligen tillgodosedd med
en ersättning uppgående till det medgivna beloppet, dvs. 10 000 kr.
Sveda och värk avser personligt fysiskt och/eller psykisk lidande under akut sjuktid.
Akut sjuktid pågår till dess den skadade har tillfrisknat eller invaliditetstillstånd har
inträtt. För att ersättning för sveda och värk ska utgå krävs det i allmänhet att den
skadade är sjukskriven. – Monica Bladhs yrkande motsvarar sex månaders lidande
enligt trafikskadenämndens tabeller. Tingsrätten finner emellertid att de uppgifter
hon lämnat i denna del inte motiverar en högre ersättning än det medgivna beloppet
som motsvarar cirka tre månaders akut sjuktid. Ersättning ska alltså utgå med
8 500 kr.
När det slutligen gäller ersättning för förlorad arbetsförtjänst har Monica Bladh
gjort gällande att hon varit arbetsoförmögen i två månader och att hon skulle arbetat
åtta timmar per dag, 20 dagar per månad. Tingsrätten anser inte att de uppgifter som
Monica Bladh lämnat i målet varit tillräckliga för att slå fast att hon var
arbetsoförmögen i två månader på grund av hoten. Gärningarna ägde rum den 22
och 29 oktober 2010. Det är rimligt att tänka sig att Monica Bladh var förhindrad att
gå till jobbet några dagar efter varje tillfälle på grund av de obehagskänslor hon
upplevde. Utredningen ger emellertid inte stöd för att hon skulle ha behövt så lång
återhämtningstid som två månader. Tingsrätten bestämmer ersättningen till skäliga
1 000 kr motsvarande fem arbetsdagar.
28
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Det totala belopp som Martin Nilsson ska betala till Monica Bladh uppgår alltså till
19 800 kr jämte ränta.
Thomas Bladh
Martin Nilsson har medgett att betala 201 000 kr jämte ränta, varav 100 000 kr för
kränkning (75 000 kr för försök till mord och 25 000 kr för olaga hot), 50 000 kr för
sveda och värk (40 000 kr för försök till mord och 10 000 kr för olaga hot), 1 800 kr
för medicin, 38 500 kr för förlorad arbetsförtjänst och 10 700 kr för sjukhus och
rehab.
Thomas Bladh har berättat att han upplevde starkt obehag av hoten och hade svårt
att sova på nätterna. Obehaget ökade successivt från oktober till maj. Efter
händelsen med bomben låg han på sjukhus i åtta veckor. Han hade smärtor och fick
flytande morfin varje dag i tre-fyra veckor. Totalt genomfördes sju operationer.
Eftersom benet var söndersprängt fattades det benbitar. Man fixerade benet för att
rädda det. Vid flera tillfällen fick han infektioner i benet och var tvungen att ta
penicillinkurer. Han gick omkring med en ställning som han blev av med först i
början av november. I maj/juni 2012 ska läkarna försöka fastställa hans framtida
invaliditet. Av allt det som har hänt är det sveken som är värst. Han mår
fruktansvärt psykiskt dåligt och vet inte om han kan klara av att leva med detta.
Tingsrättens bedömning
Yrkandet avseende medicin och sjukhus är medgivet och ska utgå.
När det gäller kränkningsersättning för olaga hot hänvisas till vad som anförts ovan
beträffande Monica Bladh. Mot bakgrund av att det rört sig om fem verbala hot
finner tingsrätten att ersättningen ska bestämmas till 25 000 kr i enlighet med
medgivandet. Vad härefter gäller försök till mord framgår det av
29
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
brottsoffermyndighetens praxis att normalbeloppet för denna typ av kränkning
ligger på 100 000 kr. Tingsrätten finner inte skäl att frångå den bedömningen i detta
fall. Ersättningen för kränkning såvitt avser mordförsöket bestäms alltså till
100 000 kr.
När det gäller sveda och värk motsvarar den begärda ersättningen de belopp som
normalt utgår enligt trafikskadenämndens tabeller i liknande fall. De yrkade
beloppen ska därför utgå.
Vad slutligen gäller ersättning för förlorad arbetsförtjänst finns det ingen utredning
som visar vad Thomas Bladh faktiskt har förlorat. Från Thomas Bladhs sida har det
gjorts gällande att all dokumentation finns hos Ekobrottsmyndigheten på grund av
det pågående målet mot Christina Bladh. Det har emellertid inte ställts några frågor
kring Thomas Bladhs inkomstförhållanden under förhandlingen. I avsaknad av
ytterligare utredning finner tingsrätten att Thomas Bladh får anses skäligen
tillgodosedd med en ersättning uppgående till det medgivna beloppet.
Det sammanlagda belopp som Martin Nilsson ska betala till Thomas Bladh uppgår
alltså till 298 900 kr jämte ränta.
Förverkandefrågorna
Samtliga yrkanden är medgivna, lagligen grundade och ska bifallas.
Häktningsfrågan
Det finns risk för att Martin Nilsson på fri fot avviker eller på annat sätt undandrar
sig lagföring eller straff. Det finns även risk för att han fortsätter sin brottsliga
verksamhet. Han ska därför kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner
laga kraft mot honom.
30
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
DOM
2011-11-30
B 7737-11
Avdelning 2
Övriga frågor
Martin Nilsson ska betala en avgift om 500 kr enligt lagen om brottsofferfond.
Åklagaren har inte haft någon erinran mot kostnadsräkningarna. Advokaterna
tillerkänns yrkad ersättning. Kostnaderna stannar på staten.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 6 (Dv 400)
Överklagande skall vara ställt till Hovrätten för Västra Sverige och ha inkommit till
tingsrätten senast den 21 december 2011.
Gunilla Carle de Verdier
Avräkningsunderlag, se aktbilaga 87
Bilaga 1
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 2
INKOM: 2011-10-28
MÅLNR: B 7737-11
AKTBIL: 48
Bilaga 2
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 2
INKOM: 2011-11-07
MÅLNR: B 7737-11
AKTBIL: 79
Bilaga 3
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 2
INKOM: 2011-11-07
MÅLNR: B 7737-11
AKTBIL: 78
Bilaga 4
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 2
INKOM: 2011-11-17
MÅLNR: B 7737-11
AKTBIL: 83
Bilaga 5
GÖTEBORGS TINGSRÄTT
Avdelning 2
INKOM: 2011-11-17
MÅLNR: B 7737-11
AKTBIL: 84
Bilaga 6
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill
överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också
komma att användas med er i högre instanser om
någon överklagar avgörandet dit.
www.domstol.se
Bilaga B
Bilaga C
HOVRÄTTEN FÖR
VÄSTRA SVERIGE
Avdelning 4
AVRÄKNINGSUNDERLAG Aktbilaga 25
2012-01-30
Göteborg
Mål nr B 4852-11
Rotel 43
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid
530208-3919
Datum för dom
2012-01-30
Efternamn
Nilsson
Förnamn
Stig MARTIN Manfred
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad
som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om
beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten
ungdomsvård under nedan angivna tider.
Frihetsberövad
Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
Datum
Datum
2011-07-20
Särskild anteckning
Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos
Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av
strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §
strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har
betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål,
m.m.).
……………………………………………………
Mia Schenck Blomqvist
Dok.Id 244503
Postadress
Box 40
401 20 Göteborg
Besöksadress
Packhusplatsen 6
Telefon
Telefax
031-701 22 00
031-774 29 43
E-post: [email protected]
www.vastrahovratten.domstol.se
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00