InfoTorg Juridik

14/01 2011 14:32 FAX
A~KI\)E."
0858188888
I
141 002/015
HD
0856165686
i
In
rg®
uridik
Rättsutlåtande;
angående avslag på ansökcm om prövningstillstånd i Svea hovrätt, mål nr
T 35 J5-10, Håkan Stoltzl Skandia Liv m.fl. jOrsäkringsbolag
I
Inledning
l
I
Till sin ansökan om prövni~gstillstånd fogade Håkan Stoltz (HS) ett 26sidigt yttrande av mig.
yttrande ger en god överblick över de
viktigaste processuella frågeställningar som målen gett upphov till. Jag
hänvisar därfOr generellt ~m detta (här benämnt yttrandet) samt mer
specifikt i den löpande te~ten. I detta utlåtande ska några ytterligare
kommentarer göras. På uppfuag av Kjell Stoltz kommer jag dessutom att
I
behandla några andra frågor!,
Dftta
I
Bestämmelsen om prövnidgstillständ är obligatorisk och tvingande. I
propositionen sägs (om d~n gamla. regleringen) att reglerna har en
konstruktion som ger intryc~ av att regleringen är fakultativ och att detta
inte är lämpligt. I stället skaldet klart och tydligt framgå - som det munera
gör - att prövningstillstån4 ska ges så snart en grund för tillstånd är
uppfylld. I Finns det skäl ~m prövningstillstånd skall alltså hovrätten
meddela prövningstillstånd, :(även om den helst såg att det inte blev nAgon
fortsättning),
i
l
Målen har pågått länge. Detl hela började i december 1997 med att Håkan
Stoltz anmäldes fOr ~rsäkringsbedrägeri. I juni 2002 lades
förundersökningen ned. Un~er den tid fOrundersökningen pågick väckte
Håkan Stoltz talan mpt försäkringsbolagen fOr att fä ut
försakringsersättning. CiviImålen avslutades i fOrsta instans genom
tingsrättens dom, som medd~lades 2010-03-31,
;
När domen meddelades ha~e totalt 13 år av utredning och processande
gått till ända beträffande enl trafikolycka som ägde rum den 2 juli 1995.
Rättegångskostnaderna uppgick enligt domen till mer an 60 miljoner kr.
Fönnodligen är detta 9tt rekord, svårslaget dessutom. Dessa
omständigheter får emeIle.r!tid
inte vägas in i bedömningen av om
,
prövningstillstånd ska ges. IDet går visserligen inte avgöra vad hovrätten
i
J Prop. 2004/05:131 s.
184.
l
14/01 2011 14:33 FAX
0858188888
A~KIVEA'
141 003/015
HD
0856166686
I
i
I
har tagit hansyn till i sm b~äömning, eftersom den inte behöver ange skäl
f'tir vägrat prövningsti1ls~ånd, dock uppkommer per automatik en
misstanke om att det trots *l1t gjort en fakultativ bedömning eftersom det
finns klara skäl för prövningstillstånd.
I
Om en tingsrätt har resone~at felaktigt eller oklart gål' det inte att bedöma
riktigheten av det slut sox» den har kommit fram till. Anser emellertid
hovrätten att slutet fu" riktigt, men att vägen fram till slutet helt eller delvis
inte håller, ska hovrätten ip.te utan prövningstillstånd godta tingsrättens
dom. Hovrättens uppgift! är nämligen att kontrollera tingsrlittens
resonemang ftlr att bedöma lom den - på de premisser som tingsrtitten har
använt - kommer fram ti~l samma resultat. Om premisser saknas, ar
oriktiga eller ofullständiga I går det antingen inte att se eller f6rstå hur
tingsrätten har resonerat e~ler så måste hovrätten ersätta de bristfålliga
eller oriktiga premisserna ~ed egna. Hovrätten tar emellertid inte ersätta
tingsrättens felaktiga eller ioklara resonemang med ett eget och sedan
I
vägra prövningstillstånd ~r att den likväl, med sitt resonemang,
kommer fram till samma sl~t som tingsrätten. Det ser emellertid ut som
om det är precis detta som ~ar hänt i detta fall.
I
Målen är omfattande, har ipågått länge och omfattar svåra bevis- och
rättsfrågor. I fall av de~ slag, dvs. omfattande och komplicerade
tvistemål, ilirutsätts därfö~ i propositionen (2004/05: 131 s. 186) att
behovet av granskningsdisp~ns är särskilt tydlig. Man kan bara instämma
i detta.
.
Den preskriberade gärnin~4m
När förundersökningen la4es ned och civilprocessen inleddes avsäg
bolagen att styrka att H~ Stol12 hade gjort sig skyldig till f6rsök till
grovt fflrsäkringsbedrägeri; Detta åberopades dock inte som en
invändning mot Håkan Stpltz krav, utan man åberopade dåvarande
försäkringsavtalslagen (FAlJ), främst § 4. Denna bestämmelse var, liksom
bestämmelsen om svek är~ närmast identisk med bestämmelsen om
bedrägeri i brottsbalken. Alltså, om bolagen kunde bevisa fflrsök till grovt
Wrsäkringsbedtägeri hade de också bevisat sin invändning enligt FAL
och Håkan Stoltz talan Sktlll$ bli ogillad.
Emellertid, sedan preskriptibn inträtt ändrades jOrutsättningarna på en
avgörande punkt. Det påst4dda brottet som grund for ansvarsbejNelse
existerade inte längre. Trot~ preskriptionen fortsatte emellertid bolagens
processfijring som om inge~ting hade hänt: HS var en brottsling, han
2
14/01 2011 14:33 FAX
f4l 004/015
ARKIVEA' HD
0858188888
0856169686
hade haft en brottsplan, h~n hade gjort sig skyldig till försök till grovt
flJrsäkringsbedrägeri. Donistolen reagerade inte mot detta,
!
i
i
!
Håkan Stoltz utpekas so~ brottsling i domen
I bolagens plädering åter*ommer ordet "bedragare" "fl)rsök till grovt
fflrsåkringsbedrägeri" etc.
Man kan i pläderingen (som fOrevisades
med Power point") läsa bl.a:,I foljande;
?fta.
l
"För att ft5rhindra fortsattfi oberättigade ft5rsäkringskrllv från Stoltz sida
är det viktigt Wr domstol~n i en ogillande dom tydligt markerar att det
varit fråga om ett försök tiP försäkringsbedrägeri"
Tingsrätten levererar på ~., 369 ffi de av bolagen besttilIda domsktilen:
\
,
"Tingsrätten finner det ~ammanfattningsvis styrkt att Håkan Stoltz
uppsåtligen planerat
försökt genomfOra ett omfattande
fOrsäkringsbedrägeri på i det sätt som bolagen anger i sin
fflrstahandsgrund."
I
9ch
Bolagen ville alltså att tingstätten i domen skulle skriva att HS hade gjort
sig skyldig till försök till gf0vt försäkringsbedrägeri i syfte att förhindra
att han skulle fortsätta ~ed sin påstått brottsliga verksamhet. Och
tingsrätten uppfYllde önske~ålet.
I
På s. 372
Ö,
som rör genkfromålen, säger tingsrätten:
i
"Som konstaterats ovan finner tingsrätten styrkt att Håkan Stoltz gjort sig
skyldig till ft5rsök till b~drägeri gentemot bl.a. Trygg-Hansa. Håkan
Stoltz är dH.rilir skadestånp.sskyldig gentemot Trygg-Hansa ft1r de rena
rurrnögenhetsskador som ~olaget visar att det drabbats av på grund av
brottet. Enligt tingsrätten ~an kostnader som ett fOrsäkringsbolag har mr
att utreda ett misstänkt fO~äkringsbedrägeri eller försök till sådant brott
vara en ersättningsgill ren ~nnögenhetsskada",
!
I stycket under står det:
I
i
"Tingsrätten finner att deh typ av kostnader som Trygg-Hansa yrkat
ersättning tbr kan anses vrula på ett adekvat sätt orsakade av Håkan 8tohz
brottsliga gärning."
i
Yrkandet i det aktuella genJi:äromålet avser kostnader för den bevakning
av HS som ägde rum under! tiden mars -november 1996. Det fOrs ök till
i
3
I
14/01 2011 14:33 FAX
0858188888
14I 005/015
/l,RKIVE,r HD
,
0856166686
grovt rursruaingsbedr1iger~ som HS var misstänkt fOr preskriberades
emellertid 2005, dvs. fyra år innan domen.
I
Syftet med preskription i btottmål är att släcka ut rättsverkningama av ett
brott. De ska inte längre flnnas kvar och kunna förhindra eller försvära
livet för en person. Som fr~mgår av citatet ovan "fInner" dock tingsrä.tten
att HS gjort sig skyldig tili forsök till bedrägeri och att hans nbrottsliga
gärning" orsakat Trygg-H~sa kostnader. Men. hur kan detta vara möjligt
när brottet är preskriberat? IHur kan as, pga. av ett brott som - juridiskt
sett - upphörde att existera !Z005 )'därfOr" bli skadeståndsskyldig? Jag kan
inte filma annat än att dennqfordran rätteligen var preskriberad,
Trygg-Hansa hade som kund för genkäromålet åberopat brottslig
gärning, Domstolen hade d~r att ta ställning till den åberopade grunden
for skadeståndet. Tingsrätteh hade emellertid att självständigt pröva denna
då det var förutsatt (och dähned också åberopat) att preskription inträtt, I
rättens utrednings skyldighet och materiella process ledning ligger vidare
en skyldighet att tillse att någon
inte utpekas som skyldig till ett brott som
I
inte längre existerar.
i
,
Det ska här läggas till att d~t, å ena sidan, var både känt och förutsatt att
brottmålet var preskriberat (samtidigt som, å andra sidan, bolagen förde
målen med utgångspunkt i att HS var en brottsling, Man får intrycket att
orsaken till detta var att botagen under flera år (från 1998 då HS väckte
talan angående 1995 års ol)\cka) avsåg att styrka brottslig gärning och att
processen så att säga inte ~drade kurs fast~ brottet försök till grovt
bedrägeri preskriberades år 2005.
l
I
Alltnog, genom domstolens. eget agerande blev bilden av Håkan Stoltz
som en bedragare inkorporerad i vår verklighet. Media publicerade bilder
av "brottslingen" med baqbyxor på BalL I folks ögon blev han en
brottsling. Som en följd *v detta har försäkringskassan aviserat att
upphöra med sina utbetalningar till honom. Man hade ju läst domen. Och
hans familj blev förstås lidaride.
i
Den stämpel som Håkan St~ltz fått som brottsling lär tyvärr numera vara
svår att få bort, Skulden för [detta vilar på tingsrätten, som helt följde den
ram som bolagen dragit upp. Detta är en sådan allvarlig rättsverkan av
domskälen att det är ett tillräckligt skäl i sig att bevilja prövningstillstånd,
i syfte att fl en prövning ~v målet och få en dom utan defamerande
domsklil,
i
4
14/01 2011 14:33 FAX
0858188888
l4i 008/015
ARKIVE,r HD
!
I
0856166686
II
När brottet blev preslaiber;at år 2005 borde alltså allt tal om försök till
grovt försäkringsbedrägeri i ha blivit irrelevant. Det borde då enbart ha
i § 4 FAL var bevisade, Vad tjänar det till
handlat om tOrutsättningama
l
att utreda om Håkan Stolt~ hade en brottsplan år 1995 när han körde av
vägen och om han då! gjorde sig skyldig till fdrsök till grovt
försäkringsbedrägeri när de.rtta ostridigt inte kunde vara var en gnmd för
bolagens invändning år 20097 Möjligen skulle en motivering vara att om
det år 2009 befanns styrkt: att det var så rekvisiten i § 4 FAL också är
uppfyllda. Dock, det finns itlget som heter försök till svek.
I
i
Det är naturligtvis i hög gnW otillfredsställande att det i ett mål av denna
storleksordning med så ~ånga tvistiga frågor inte går att utläsa hur
hovrätten resonerat i frågot, vilka antingen lir felbedömda eller oriktigt
analyserade av tingsrätten. ~ag hänvisar här till yttrandet i dess helhet. I
tillägg ska nämnas att i domen uppmärksammats i Rättsbanken
(www.infotorgjuridik.se) 4010-10-11 av professor Claes Sandgren,
Stockholms universitet, som i en artikel "Stockholm tingsrätt och
oSkuldspresumtionen') finner att tingsrätten inte varit tillräckligt medveten
om de krav som Europakonventionen ställer på en rättsstat.
Fönmdersölmingsmaterhllet
Bestämmelsen i (dåvarande) 9 kap. 17 § st. 3 sekretesslagen innebär att en
skadelidande, utan hinder
sekretessen, får ta del aven uppgift i en
nedlagd tOrundersökning, ok den skadelidande behöver uppgiften för att
kunna ta ett anspråk på sk~destånd eller på bättre rätt till viss egendom
tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt fOr den som
uppgiften rör eller någon n+u-stående till honom eller henne att den inte
lämnas ut.
!
l
Som framgår av JK.:s beslut är bestämmelsen i 17:3 SekrL "inte avsedd
att ge någon en fördel som ~varande i en rättegång" (min kurs.). Det är
skillnad mellan att behöva rörundersökningsmaterial för att t. ex. kU1U1a
identifiera en person eller fhma ut var egendom är belägen, dvs. för att
inför en civilprocess kunn~ utröna vissa grundläggande förutsättningar
eller individualiseringsmom~nt och att behöva materialet därfdr att det har
ett betydande bevisvärde i i en kommande eller pågående civilprocess,
samtidigt som detta material inte är åtkomligt genom användandet av
normala civilprocessuella sijlcerhetsåtgärder. Ligger det till på detta sätt
måste enligt min mening slptsatsen ofrånkomligen bli att tillgången till
och användningen av det ifrågavarande förundersökningsmaterialet kan
av
5
14/01 2011 14:34 FAX
@007/015
0858188888
085616?686
!
leda till en påtaglig olikhet ii parternas styrkeförhållanden innan processen
varför dessa inte heller klIDibli likställda under processen.
!
En språklig tolkning ger vi~ handen att rekvisitet "uppgift" i 9:17 SekrL
rör ett konkret faktum, Lex. ett namn eller en plats där egendom finns.
Den som begär att:ffi ut alltlrurundersökningsmaterial- och far detta - har
förvisso inte bara fått eni konkret l'uppgift" utan har fått ut just all
information. En begäran att utfå allt :Wrundersökningsmaterial därför att
detta behövs för att föra :en civilprocess kan Hlmas vid det som vid
editionsföreläggande brukar kallas ''jishing expedition", dvs, man söker i
realiteten information får ~tt fä tillgång till bevisning eller ruman viktig
infoxmation i syfte att ta ~n fördel i processen". Fishing expeditions"
tillåts inte vid edition och det borde därfer inte heller vara tillåtet att fiska
efter bevis fiJr sin sak i en bedlagd förundersökning. Enligt min tolkning
av SekrL avsägs att rurhin~ra sådant bl.a. genom användandet av ordet
"uppgift,"
'
Det har i litteraturen sagts a~ den svenska rättens inställning är att olagligt
åtkommen bevisning får pr~senteras i en rättegång och att respekten f(jr
reglerna i stället ska tillgodbses genom att man straffar den som vidtagit
den olagliga åtgärd som ors~at tillgång till bevisningen.
Om t. ex. en sl!ik1:ing till den tilltalade hörs under tOrundersökningen,
vägrar vittna, och f'Orundetsökningsutsagan av misstag ändå läses upp
under huvudförhandlingen, l inträffar en skada. Eftersom utsagan redan
lästs upp är skadan redan *edd. Ifall det sker en olaglig husrannsakan
inträffar likaledes en skada Idå det inte funnits lagliga förutsättningar för
denna. Påträffas bevis vid en sådan olaglig husrannsakan som åklagaren
vill presentera i rättegång pppkommer frågan om denna borde tillåtas.
Enligt uppfattningen att
i stället ska straffa den olagliga åtgärden ska
i
beviset tillåtas,
l
man
i
Användningen av olagligen \Utlämnat sekretessbelagt material som bevis i
en rättegång orsakar emel~ertid just den skada som sekretessreglerna
avser forhindra. På detta ~ätt skiljer sig den aktuella situationen från
andra fall av olagligt åtkor$len bevisning, Atminstone i sådana fall ska
en domstol inte tillåta att skadan inträffar) for det fall den skulle anse att
materialet är olagligen åtko~met. Är utlamningsbeslutet felaktigt åligger
det c:Uirf'6r rätten att forhirdra skadan av det felaktiga beslutet av
polismyndigheten genom att!inte tillåta att det sekretessbelagda materialet
presenteras. Det handlar o~ respekten for de normer som stiftas genom
lag och att söka bevara dera~ skyddsobjekt. I detta fall står det klart att det
\
6
14/01 2011 14:34 FAX
0858188888
l4J 008/015
,u,RKIVEA' HD
0856166686
är just genom bevisningens forebringande i rättegången som den skada
uppkommit som
sekretessl~gen
ar avsedd att f'örhindra.
Man kan ställa frågan om en civilprocess någonsin kan genomföras på
likställda villkor om ena pa;rten har tillgång till bevismaterial som polisen
säkrat genom beslag och h~rannsakan. Eftersom det är frågan om sådant
bevismaterial som det normalt inte går att ta tillgång till kan den som får
materialet hamna i en mydket fönnånlig ställning. Men, kan man fråga
sig, leder detta till att parterna inte blir likställda under processen? Det
ska understrykas att även ,om man här kanske direkt tänker på själva
huvudfOrhandlingen menas :med rättegång i art. 6 EKMR allt som händer
från det att talan väcks fram till dess att dom meddelas.
En fråga som i detta fall i uppkommer år om man bör inkludera den
inledda och sedermera I nedlagda fönmdersökningen mot HS i
helhetsbed6mningen av omi rättegången mot HS varit rättvis. Ur formell
synpunkt kan man inte göra detta eftersom förundersökningen var
nedlagd. Vidare var det HSlsom väckte talan mot bolagen. Å andra sidan
kom förundersölmingsmaterialet från den nedlagda förundersökningen att
spela en mycket stor roll i t-ivilmålen, främst därfljr att brottsmålet så att
säga fortsatte i annan form;: han utpekades som brottsling, han fick värja
sig mot anklagelser om att V;ara bedragare. Emellertid, oavsett om man ser
förundersökningen och civi~målen som fristående från varandra eller inte
bör man vid bedörrmingen ay förundersökningsmaterialet ta hänsyn till att
Rosen höll bolagen IUnderättade om vad som fanns
i
fOrundersökningsmaterialet I(se yttrandet, styckena 19-26). l sak bör
därför den nedlagda tOnilldersökningen och civHmålen ses i ett
sammanhang vid bedönmingen av om HS fått en rättvis rättegång enligt
art.6EKMR.
Icke likställdhet under sJälv~ huvudWrhandlingen skulle kunna vara t.ex.
att ena parten får presentera bevisning medan andre parten av någon
anledning inte får presente~a motbevisning eller att part trots behov av
tolk inte får det. Åtgärder ~v detta slag kan rubba likställdheten under
huvudförhandlingen och ldm innebära ett brott mot såväl nationella
fOrfaranderegler som mot hrt. 6 (1) EKMR. Hur yttrade sig då den
bristande likställdheten mell~ parterna i detta fall?
Ett konkret exempel är att HS yrkade edition av handlingar fOr att visa att
otillbörliga kontakter förekommit mellan Hjalmarsson och Rosen under
t()rundersökningen. Detta yrkande ogillades samtidigt som rätten avvisade
tanken på att Rosen skulle ha brustit i objektivitet. Mot bakgrund av de
7
14/01 2011 14:34 FAX
0856166686
l4l 008/015
P,~KIVEA' HD
085616~686
kontakter som ostridigt lli(ekommit mellan Hjalmarsson och Rosen och
att HS inte tilläts edition ~r att styrka deta~iema i detta samarbete kan
hävdas att detta är ett konlcret exempel på att parterna inte behandlades
likställda.
'
Det tOrundersökningsrnatepal som var viktigast rur bolagen var HS
dagboksanteckningar på d~tom. Syftet med att presentera detta material
var att visa att han var op~litlig. A v domen framgår att de lyckades väl
med detta. Under huvudfOthandlingen visade således bolagen utdrag ur
dagboksanteckningarna 004 frågade HS vad de betydde. Anteckningarna
visar enligt bolagen att Håkan Stoltz själv ger sig instruktioner för hur han
ska bete (röra sig, tala l etc,) sig när han träffar läkare, annan
omsorgspersonal, handläggtrre på försäkringskassan m.fl Enligt bolagen
ger han sig själv dessa instrMktioner för lura dem att tro att han är skadad
eller i varje fall mer skadad 'än han verkligen är.
I
Åtkomst av förundersöknirtgsmatenal behöver inte, som antyddes ovan,
leda till att parterna inte b~ir likställda i rättegången men kan leda till
detta. Är det frågan om perifert eller marginellt material får civilprocessen
inte en slagsida på grund avidetta. I detta fall handlar det emellertid om ett
mycket omfattande material.: Dag\;loksanteckningarna spänner över flera år
och omfattar, enligt uppgift ~ domen, 8.000-10.000 sidor. De har använts i
betydande omfattning genom hela rättegången i syfte att visa att Håkan
Stoltz är opålitlig. De förvatJ-dlade civilprocessen till en slags fortsättning
på den brottsmålsprocess som skulle ha ägt rum om f6rundersökningen
inte hade lagts ned. Detta rri.edförde att oskuldspresumtionen inte iakttogs
liksom inte heller principen om f6rbud mot self-incrimination (se
yttrandet avsnitten 39-49). i
I
!
Principen om "equaiity of arms" har ett nära samband med den
kontradiktoriska jörfarandeprincipen. En part ska ha möjlighet att fä.
vetskap om motpartens be'li1isning och aJ.'lföra motbevisning mot denna.
Problemet med dagboksant~ckningama i detta avseende är att de är så
omfattande. Eftersom rättegången ägde rum 13-14 år efter det att
anteckningarna gjordes mir)l1S HS inte vad han skrivit eller varlOr. I
dagboksanteckningarna kan Iha funnits fler utsagor (än de som korn att
presenteras) som hade kt.mrlat användas för att minska effekten av det
urval av anteckningar som ~olagen visade. Någon tid för honom att själv
gå igenom alla anteckningar!fanns emellertid inte. Som Kjell Stoltz pekar
på i sm inlaga fanns en bestämd målsättrling att snabbt handlägga målen
under hösten 2009 med hänsyn till den kritik som riktas mot den
långsamma handläggningen.; Till detta konuner att rätten hade meddelat
8
14/01 2011 14:35 FAX
0856166686
!4I010/015
ARKIVE1' HD
085616~686
att beslut om huruvida fflrulldersölrningsmaterialet skulle få användas
eller inte skulle tas fOrst i s~band med överläggning till dom. (angående
detta märkliga beslut se ~andet, avsnitten 35-38).
\
Beträffande den långa öv~rvakning som ägde rum av HS syns, enligt
uppgift, HS endast under ~a 5 min då han, till synes, rör sig obehindrat.
Materialet är emellertid re(#gerat och det bortredigerade materialet finns
inte kvar. Material av detta islag är starkt suggestivt, Det behövs endast en
enda motbild där HS för sig med svårigheter mr att helt förta effekten av
uppspelningen. Redigerat material av detta slag har d!irmr ett svagt
bevisvärde, men har i detta! mål tillsammans med dagboksanteckningarna
:rätt en oproportionerligt stot betydelse.
i
Det är dagboksanteckning$a, filmvisningen, bilder av HS med badbyxor
på BaH samt värdet av utfa~lande försäkringar (till vilket jag återkommer
strax) som skapat bilden av honom som en storbedragare.
Ärr-målet
I det s.k. ärr-målet, 1991
...
ärs
olycka, yrkade HS ersättning fOr medicinska
olägenheter och besvär UItder cirka ett och ett halvt år. Han gjorde
gällande att han hade fått ~esVären och olägenheterna som en följd av
traftkolyckan. Länsförsäkr~gar bestred yrkandet under åberopande av sin
sakkunnigläkare. Svea ho~ätt ogillade HS yrkande. Hovrätten fann att
utredningen· visade att HS efter en akuttid om sex veckor inte "lidit av
sådana medicinska besvär o~h olägenheter som är ersättningsgilla enligt 5
kap. l § skadeståndslagen".: I det aktuella målet rörande 1995 års olycka
har bolagen i andra i hand åberopat a1t de skador och
funktionsnedsättningar som ;HS har är att hän:rnra till 1991 års olycka, HS
har invänt att det är rätts kraftigt avgjort att han inte ådrog sig några
bestående skador vid denna) olycka och att domen från ärr-målet således
har prejudiciell betydelse i dbt aktuella målet.
l
Tingsrätten finner det eme11ertid
vara "uppenbart" att hovrättens dom i
I
ärr-målet inte har någon prej,udiciell betydelse vid prövningen av 1995 års
olycka. Tingsrdtten säger att!:
"I 1irr-mAlet slogs fast an IiIåkan Stoltz inte hade ilirmätt visa att det till
:Wljd av olyckan uppkomm~t medicinska besvRr och olägenheter, l de nu
aktuella målen aktualiser~ frågan huruvida medicinska besvär och
olägenheter uppkommit ge.pom 1991 års olycka genom att de ingår som
en del i några av bolagens Igrunder f(jr bestridandet av att det föreligger
9
14/01 2011 14:35 FAX
!4J011/015
0858188888
0856166686
rätt till fbrsakringsersättning till följd av 1991 och 1996 års
trafikhlindelser.
Rätten: har under sådana mrhållanden att
förutsättningslöst och på den i målen framlagda, väsentligt större
utredningen ta ställning till frågan huruvida Håkan Stoltz drabbades av
några kvarstående medici~ska besvär och olägenheter till fåljd av 1991
års trafikolycka."
!i
Jag har
korrekt.
ratt i
i
uppdrag att ~ ställning till om tingsrättens bedömning är
Det förhåller sig naturligtvi~ på det sättet att om det i en dom år 1 slås fast
att en person inte blev skadad vid en viss trafikolycka rätten inte i ett
annat mål några år senare rÖrande en annan trafikolycka kan säga att den
nu "förutsättningslöst" ska pröva frågan om vilka skador personen ådragit
sig och därmed helt bortse från den rättskraft som den tOrsta domen har.
Likväl anser tingsrätten at:t; det är "uppenbart" att domen i ärr-målet
saknar prejudiciell betydels~ beträffande 1995-års olycka.
Domens rättskraft gäller bara den rättsfOljd som prövats i målet. Vad som
gäller i ett fall som detta: framstår enligt min mening som oklart. I
skadestålldsmål är det sedan gammalt tillåtet att llira särskild talan om
olika skadeposter. En person som skadats vid en trafikolycka kan t. ex.
först föra talan om ilirlorad: arbetsförtjänst och därefter om kostnader
sjukhusvistelse. En dom :på fflrlorad arbetsfOrtjänst salmar därvid
rättskraft i process nr 2 on) kostnader for sjukhusvistelse. Det är alltså
möjligt att då pröva om hela händelse:förloppet med ny bevisning etc. Fall
kan rentav inträffa där dom~a blir motstridande. Domen i process nr 1
har emellertid under alla :ffithållanden bevisverkan i process nr 2, Denna
kan vara stark eller svag betoende på omständigheterna. Tillkommer t.ex.
omfattande ny bevisning kar} det forsta avgörandets bevisverkan bli svagt.
rur
Denna praxis i jUBt skadeStåndsmål har emellertid en oklar räckvidd.
Även om det är tillåtet att föra särskild talan om olika skadeposter betyder
detta inte att samma olycka far bli bedömd på olika sätt. Det säger sig väl
självt att om det i en dom fa4tslagits att en person inte bröt benet år 2 det i
en annan dorn några år sena~e får slås fast att ja, visst bröt personen benet
år 2.
I
Det kommer alltså an på v~d som prövats och vad rätten funnit i det
forSla avgörandet. Står det f: en dom att några skador inte uppkom år 1 är
det naturligtvis orimligt att "Vid en olycka år 4 finna att skadorna uppkom
år 1) ty i så fall skulle ju rättskraften hos första avgörandet helt sakna
värde, Eller, rättare sagt, detta avgörande skulle frånkännas rattskrafl.
10
14/01 2011 14:35 FAX
0858188888
A~KIVEA"
!g]012/015
HD
0856166686
Vad som nu sagts innebär art jag inte utan att närmare ha studerat domen i
ärr-målet med någon bestltindhet kan uttala mig i frågan. Det enda som
kan sägas är att tingsrätten~ resonemang om att den kan pröva betydelsen
av domen i ärr-målet "förutsättningslöst" är oriktigt. Att utredningen i det
aktuella fallet är mer omfattande förändrar inte den effekt som
rättskraften har, om den lfinns där. Syftet med rättskraftsreglema är
nämligen att skapa tryggh~t och stabilitet genom orubblighet. Om det
därför i en dom på en mindre omfattande utredning konstaterats att någon
skada inte uppkommit gäller detta för framtiden.
Utll'edningsbördan
Omfattningen och värdet ay HS utländska olycksfallsförsäkringar är inte
utredd. I domen sägs på s. 3J2 att det enligt tingsrätten:
"ligger n!lITnast till han,~s att HS ska ha bevisbördan rörande de
utländska fl>rsäkringsvHlkorens
innehåll i aktuellt avseende, I avsaknad
!
av utredning rörande frågan utgår därför tingsrätten från att villkoren har
det innehåll som bolagen l1ävdar."
I
Med "aktuellt avseende" åsYftas b1.a, att bolagen hävdat att ersättning vid
ekonomisk invaliditet ska \ grundas på den exponentiellt uppräknade
ersättning som angetts :för medicinsk invaliditet, medan HS gjort gällande
att försäkringarna ifråga en4ast var avsedd att ge ersättning för medicinsk
invaliditet.
Som framgår av domen hari tingsrätten utgått ifrån att ftJrsäkringama har
det innehåll som bolagen gjort gällande. Konsekvensen av detta är att HS
skulle ha kunnat få ut 83 '~iljoner kronor i ilirsäkringsersättning. Sk'Ulle
utgångspunkten i stället v~a HS påståenden blir beloppet vCJsenrligt
lägre.
.
Frågan om storleken av utf~llande belopp år naturligtvis mycket viktig.
Det är just den svindlande $iffran 83 miljoner kronor som valsat runt i
pressen, trots att det inte
utrett om detta belopp är korrekt. Det
betydande beloppet har foft ett påtagligt bevisvärde för att HS tir en
storbedragare. Men, om peloppet skulle vara väsentligt lägre blir
bevisvärdet för detta tema lägre.
:är
i
Det ska anmärkas att det förhållandet aU forsäkringsbeloppet har ett
bevisvärde inte innebär att försäkringarna inte skulle vara rätts/akta. Det
handlar således om en bevisl;)ördefråga.
Il
14/01 2011 14:38 FAX
141013/015
ARKIVE,r HD
0858188888
i
0856166686
I
i
Utredningsbördan har jag ,behandlat i yttrandet (s. 16 stycke 62). Där
hänvisas till NJA 1984 s. SO 1; brister i den tekniska utredningen som det
varit möjligt att avhjälpa b~r normalt gå ut över tOrsäkringsgivaren. Med
teknisk utredning i rättsf~llet avses rent fysisk undersökning aven
olyckplats, en bil som fattatield eller vad det nu kan vara,
I
När det gäller fOrsäkringstetrniska frågor rörande omfattning och villkor i
utländska försäkringar ligger det enligt min bedömning nännast till hands
att låta fOrsäkringsbolagen ~ä.ra risken:fOr att detta inte blir utrett, Bolagen
tillhandahåller i sin kqmmersiella verksamhet försäkringar till
konsumenter och samarlxitar internationellt. Finns det oklarheter i
försäkringsvillkoren bör därför dessa gå ut över försäkringsbolagen och
inte fårsäkringstagaren, södkilt Om denne, som i detta fall, Hr konsument
och inte kan förväntas kunn~ skaffa den erforderliga informationen.
Fråga är då om denna l.1tredningsskyldighet omfattas av den s,k.
utredningsbördan eller om "en f'61jer av den bevisbörderegel som normalt
gäller, Enligt denna är det polagen som ska styrka svek. Av detta följer
bolagen som~ i enlighet med vad de påstått,
enligt min mening att det
ska bevisa att HS utländsk~ Wrsäkringar vid ekonomisk invaliditet ska
grundas på den exponenti~llt uppräknade ersättning som angetts fOr
medicinsk invaliditet. Eftersom bolagen inte har gjort detta ska beloppet
83 miljoner kronor som utfabande belopp inte vara en premiss i domen.
är
Medicinkonsumtionen
Som framgår av processmaterialet har HS gjort gällande att han var frisk
tore 1995 års olycka mecMn bOlagen hävdat motsatsen, Eftersom HS
arbetat fram till 1995 års olycka och dessutom vant vältränad har fråga
uppkommit hur detta kunde ~ara möjligt om han samtidigt var skadad. På
s. 368 i domen står det att f,rS åren :fore 1995 års olycka "S8IIDOlikt hade
icke fflrsumbara rygg- och nackbesvär som medfOrde fram:f6r allt smärta
och troligen även viss rörelseinskränkning ll , Tingsrätten finner också att:
"Besvären var i och för sig:inte så svåra att de uteslöt fortsatt traning och
arman fysisk aktivitet. .qe verkade inte heller på ett synligt slitt
hämmande vid k.r!ivande sådana aktiviteter. Däremot hade de en sådan
art och omfattning att de ~l1vde stora m/illgder sm!it1lindrande medicin
och även sömnmedel samt antagligen också tvingade fram en mindre
trl1ningsmängd än den som f-Iåkan Stoltz hade velat underkasta sig,"
i
När jag på uppdrag av Kjell 8toltz ombetts kommentera detta kanjag säga
följande. Det finns ingen bdvisning som styrker att HS under deIllla tid
12
,
14/01 2011 14:38 FAX
141014/015
ARKIVEA' HD
0858188888
0856166686
skulle ha tagit värkmedicin Ipå det sätt rätten skriver. Okänt är vidare vem
som i så fall skulle ha fO~skrivit medicinen under den långa tid det är
frågan om,
Förklaringen till tingsrätten~ resonemang torde enligt min mening vara att
rättens hypotes om kvarståepde men efter 1990 och 1991 års olyckor inte
går att förena med de krävande aktiviteter som HS ägnade sig åt, såvida
man inte antar att han tog stora mängder smärtlindrande medicin.
Problemet med denna imp~ikation är att den saknar godtagbart stöd i
processmaterialet. Det blir 4fufdr en spekulation att HS under denna långa·
tid regelbundet tog stora do~er smärtlindrande medicin.
Medicinkonsumtionen är dn fljrklaringsmodell som enligt uppgift inte
diskuterats alls under huvu~fdrhandlingen. Den har i stället lanserats av
rätten själv med utgångsP4t i att HS vid tillftillen tagit smärtlindrande
medicin. Ä ven om en domstol på gl.1.Uldval av det som förekommit i målet
av egen drift får dra bevismässiga slutsatser kan enligt min mening sättas
ifråga om denna verks~et får sträcka sig så långt som till att en
självständig tOrklaringsmodell eller teori uppställs. Vill rätten använda sig
aven förklaringsmodell soz4 inte har presenterats av parterna bör - för att
undvika överraskningar - denna modell kommuniceras med dem för att
de ska kunna lämna synpunkter på den och fOra bevisning mot den, vilket
inte har skett i detta fall. pet är av denna anledning som frågetecken
uppstått beträffande grunden fOr tingsrättens antagande, att HS tagit stora
mängder smärtstillande medicin,
Det ska i detta sammanhang!också påpekas att det i domen (s. 294) nämns
flera tänkbara orsaker till J-~S besvär. Förutom whiplash nämns medfött
hållningsfel, vingskapula och meniskproblem. Varför tingsrätten slutligen
verkar stanna för att HS besVär härrörde från trafikolyckorna framgår inte '
av dornen.
Sammanfattning
i
Det fInns i målen flera skäl ~iU varför hovrätten borde ha beviljat PT. Ser
man fdrst på det slut tingsr'4tten korn fram till ska man komma ihåg att
fönmdersökningen mot
i lades ned 2002 eftersom brott inte kunde
styrkas. Att tingsrätten år 20P9 - 14 år efter traflkolyckan -lyckas finna
att HS gjorde sig skyldig till! fdrsök till grovt fdrsäkringsbedrägeri är mot
denna bakgrund överraskanqe. Bevisningen har ju inte precis blivit bättre
med åren. Tvärtom, underlaget är kvalitativt sett betydligt sämre nu än
det val" när forunders6kningJn lades ned. Trots detta flnner tingsrätten att
•
as
I
!
i
13
14/01 2011 14:38 FAX
0858188888
A~KI\)EA·
141015/015
HD
0856166686
,
i
I
han hade en brottsplan, att :det är styrkt att han just den 2 juli 1995 satte
denna i verket genom att a~siktligt köra av vägen. Jag vill bestämt hävda
att det inte finns tillräckligt underlag för denna slutsats. Den
omständigheten att det blan~ dagboksanteckningarna finns utsagor av HS
får inte - vilket synes ha skett - leda
som kan uppfattas som besvärande
I
till att bevisvärderingen går i:helt överstyr.
Beträffande granskningsdtspens kan man i ett mål av denna
storleksordning, precis som det sägs i propositionen, förvänta sig att det
uppkommer tveksamheter <:>mkring tingsrättens resonemang. Domen är,
som jag skrivit tidigare, undermålig i de juridiska analyserna. Man
intrycket att den agenda som sattes för detta mål; att det skulle vara
avslutat senhösten 2009, lI också. fick olyckliga konsekvenser för
prövningen av målet. Fleral av de resonemang som rätten för är således
oriktiga, missvisande eller ofullständiga, t.ex. förs ett märkligt
anakronistisk resonemang ~mkring JK:s beslut (se yttrandet stycke 16),
rätten har också misstor~tått den rättsliga problematiken omkring
avvisningen av förundersökhingsmaterialet (se yttrandet styckena 27-34),
vidare nämns oskuldspresUI~tionen eller förbudet mot self-incrimination
överhuvudtaget inte. Hela domen andas likgiltighet eller aningslöshet med
avseende på grundl1iggand~ processuella frågor samtidigt som man får
intrycket av tingsrätten redap på förhand hade bestämt sig för art HS var
en bedragare och att han därför fick den behandling han förtjänade. Ett
exempel på detta är att be~isbördan mr omfattningen och villkoren fOr
utländska försäkringar läggs: på HS 1 trots att det rimligtvis är bolagen som
borde bära denna bevisbörda.,
:mr
På ett flertal ställen finner .man sålunda tveksamheter i domen. Det vore
därf(}r beklagligt om denna
skulle bli slutet på flera års utredning och
processande. När punkten for demla historia ska sättas är det angeläget
att de faktiska och sltrskilt rä,ttsliga frågorna blir ordentligt utredda och att
HS får en rättvis rättegång. :
40m
14