Ma1c Matriser

Transcription

Ma1c Matriser
Kap1
1.1 Tal i olika former
Talmängder
Negativa tal
Mål
Känna till de vanligaste talmängderna och de
element som ingår i dessa
Mål
Veta hur talmängderna betecknas
Mål
Ha kunskap om hur de olika talmängderna är
relaterade till varandra. Se bild s.8 i Origo
Mål
Kunna storleksordna positiva och negativa tal
med hjälp av olikhetstecken
Förstå att minustecknet dels kan representera ett Behärska räknereglerna för negativa tal. Se ruta s.9 i Ha kunskap om skillnaden
negativt tal och dels kan fungera som en operator Origo
mellan räknarens olika
(beteckna subtraktion)
tangenter - och (-)
Mål
Veta vad som menas med produkt och faktor Förstå vad som menas med att två tal är delbara Känna till defintionen av primtal
samt nämnare, täljare och kvot
med varandra och inse vad en delare till ett tal är
Behärska primtals-faktorisering Veta vad som menas med ett
sammansatt tal
Behärska förlängning av bråk
Behärska förkortning av bråk
Veta vad som menas med att ett bråk är skrivet i
enklaste form
Kunna skriva om två bråk så att Veta vad MGN (minsta
de får gemensam nämnare
gemensamma nämnare) står för
och kunna bestämma MGN för
två bråk
Inse att två bråk måste ha gemensam
nämnare för att de ska gå att addera eller
subtrahera
Inse att det bara är täljaren som påverkas vid
addition eller subtraktion av bråk
Kunna skriva ett bråk på blandad form
Kunna utföra multiplikation av ett eller flera
bråk
Veta vad ett inverterat tal är och vad man kan
använda det till
Mål
Kunna skriva en potens och namnge dess
delar.
Mål
Mål
Känna till, förstå och behärska potenslagarna s.23 Veta vad en tiopotens är
i Origo
Inse vad det innebär för en potens värde att
den har en negativ exponent
Veta i vilken ordning man ska räkna
parenteser, potenser och de fyra räknesätten
när man bestämmer ett uttrycks värde
Kunna skriva om en potens med negativ exponent Inse varför en potens med exponenten 0 är lika med
till ett rationellt tal
1
Kunna omsätta prioriterings-reglerna (s.28 i Origo)
i praktiken
Mål
Inse hur decimalsystemet är uppbyggt
Mål
Kunna skriva ett tal på utvecklad form
Mål
Inse vad som gäller för att ett tal ska vara ett
decimaltal
Veta hur man avrundar vid addition och
subtraktion
Veta hur man avrundar vid multiplikation och division
Värdesiffror
Kunna bestämma antalet värdesiffror för ett
givet tal
Tal i grundpotensform
Kunna skrivet ett givet decimaltal på
grundpotensform
Kunna skriva in ett tal på grundpotensform på
räknaren
Memorera prefixtabellen på s.39 i Origo
Kunna skriva tal med prefix utan prefix
Kunna skriva tal utan prefix med prefix
Inse hur det binära talsystemet är uppbyggt
Kunna omvandla decimaltal till binära tal och
tvärtom
Inse hur det hexadecimala talsystemet är uppbyggt
Primtal och delbarhet
Bråk
Addition och subtraktion av bråk
Multiplikation och division av bråk
1.2 Potenser
Potenslagar
Negativa exponenter
Prioriteringsregler
1.3 Talsystem
Tal i decimalform
Mål
Rek. uppgifter
1101, 1106, 1107, 1113, 1118, 1120
Känna till
1122, 1126, 1127, 1131, 1134, 1137,
delbarhetsreglerna för 1138
delbarhet med 2, 3 och
5.
1143, 1144, 1150, 1151, 1152, 1154
1159, 1160, 1162, 1164, 1165
1170, 1171, 1176, 1179, 1181, 1183
Kunna utföra divisioner som involverar både
rationella och hela tal
Mål
Kunna skriva potenser på
räknaren
Mål
Mål
1204, 1207, 1209, 1210, 1213, 1216
1219, 1221, 1227, 1229, 1232, 1234
1241, 1244, 1245, 1248, 1249, 1251
Mål
Mål
Kunna bestämma perioden i en Veta vad ett närmevärde är
oändlig periodisk
decimalutveckling
Mål
Avrunda korrekt
1301, 1302, 1309, 1311, 1312, 1315
1317, 1318, 1323, 1326, 1327
1328, 1330, 1333, 1336, 1337, 1338
1341, 1343, 1344, 1345, 1348, 1350
Prefix
Det binära talsystemet
Kunna omvandla decimaltal till Kunna omvandla binära tal till
hexadecimala tal och tvärtom hexadecimala tal och tvärtom
Från ämnesplanen
Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet
Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skriva på olika former, inklusive potenser med reella exponenter samt strategier för användningen av digitala verktyg
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
1352, 1353, 1354, 1357, 1360, 1361,
1362, 1363
Kap2
2.1 Algebraiska uttryck
Mål
Kunna teckna ett algebraiskt uttryck för t.ex. en omkrets,
area eller volym
Mål
Skriva om textuppgifter till algebraiska formler
Teckna och tolka uttryck
Mål
Veta vad som menas med variabel, variabelterm,
konstantterm och koefficient
Att förenkla uttryck
Kunna förenkla ett algebraiskt uttryck som
innehåller flera termer
Förenkla algebraiska uttryck och beräkna uttryckets värde
om variablernas värde ges.
Kunna skriva om ett algebraiskt uttryck med
parenteser till ett uttryck utan parenteser även om
parantesen föregås av ett minustecken
2124, 2127 2128, 2131 2133, 2134 2137, 2138,
2139, 2141
Kunna multiplicera in i en parentes
Kunna faktorisera (bryta ut ur) ett uttryck.
Kunna förkorta ett algebraiskt uttryck genom att
faktorisera täljare och nämnare var för sig
2147, 2149 2152, 2153 2156, 2162 2164, 2166
Mål
Lösa förstagradsekvationer
Mål
Förstå vad som menas med prövning och hur det används
för att kontrollera om en ekvation stämmer
Mål
Veta vad som menas med en rot när vi pratar om
ekvationer
Multiplicera och faktorisera uttryck
2.2 Ekvationer
Vad är en ekvation
Ekvationslösningens grunder
Ekvationer med nämnare
Ekvationen som matematisk modell
Rek. uppgifter
2102, 2106 2107, 2109 2115, 2119 2121
Rek. uppgifter
2202, 2205 2208, 2209 2210
2212, 2214 2218, 2220 2223, 2226
Förkorta bråk genom att använda MGN (Minsta
Lösa ekvationer som innehåller bråk
Gemensamma Nämnaren) eller andra metoder när
de innehåller variabler.
Veta vad som menas med en matematisk formel Veta vad som ingår i de olika stegen i problemlösning s.75.
eller modell
(Översättning, Arbete i Modellen, Tolkning)
Kunna lösa ekvationer där variabeln är placerad i
nämnaren genom att skriva om ekvationen
Ha koll på varför nämnaren i ett bråk inte får 2228, 2231 2233, 2235 2236, 2237
vara noll
Kunna använda den allmänna metoden för
problemlösning på s. 75 för att lösa uppgifter
Potensekvationer
2238, 2240 2241, 2244 2246, 2248 2249, 2250
2251
Använda miniräknaren för att lösa
2252, 2253 2257, 2258 2260, 2262 2263, 2264
andragrads-, tredjegrads- och
2265, 2266 2268
potensekvationer. Ytterligare rottecken finns
under MATH på din räknare
Skriva om rotuttryck till potenser och tvärtom
Använda miniräknaren för att beräkna både potensuttryck
och rotuttryck
Lösa ekvationer där det obekanta är ett rotuttryck
eller potens
Veta vilka de fyra olikhetstecknen är och vad de
betyder samt hur de används, se s.83
Ha koll på skillnaden mellan öppna och slutna intervall
Kunna lösa ekvationer som innehåller olikheter
Kunna dividera med negativa tal i en ekvation 2285, 2287 2288, 2289 2290, 2291 2292
som innehåller olikheter och veta hur det
vänder på olikheter
Mål
Veta vad som menas med en formel
Mål
Lösa ut en variabel ur en formel
Mål
Mål
Potenser istället för rotuttryck
2.3 Formler och talföljder
Mål
Kunna använda de fyra räknesätten för att skriva
om ekvationer så att den obekanta blir ensam på
en sida av likhetstecknet
Veta vad som menas med kvadratrot, kubikrot och Kunna se hur och varför en kvadratrot får två lösningar, en Lösa enklare andragradsekvationer för hand
potensekvationer
positiv och en negativ, medan en kubikrot bara får en lösning
Olikheter
Mål
2269, 2271 2274, 2278 2281, 2282
Rek. uppgifter
2301, 2303 2306, 2308, 2310, 2311
Att använda formler
Mönster och formler
Aritmetiska talföljder
Ha kännedom om begreppen talföljd och element Kunna beskriva en talföljd med en rekursiv och en sluten
samt kunna bestämma ett elements värde i en
formel.
given, sluten eller rekursiv formel.
2312, 2313 2314, 2317 2318, 2319 2321, 2322
Ha förståelse om begreppen aritmetisk talföljd och Kunna teckna ett uttryck som beskrivs m.h.a. summatecknet Kunna beräkna summan av de n första elementen i
aritmetisk summa
en aritmetisk talföljd
2325, 2327 2329, 2333 2334, 2335 2338, 2340
Från ämnesplanen
Generalisering av aritmetikens räknelagar till att hantera algebraiska uttryck
Begreppet linjär olikhet
Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer, olikheter och potensekvationer.
Skillnader mellan begreppen ekvation, olihet och algebraiskt uttryck
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
Kap3
3.1 Procentberäkningar
Procent, promille och ppm
Procentuella förändringar
Procentenheter
Mål
Kunna sambandet mellan delen,
andelen och det hela .
Mål
Veta vad procent, promille och ppm
betyder.
Kunna bestämma och tolka
förändringsfaktorn för en procentuell
förändring.
Kunna skilja på procent och
procentenheter.
Kunna förklara vad inflation är för något.
Kunna lösa relevanta uppgifter med hjälp
av förändringsfaktor.
Ränteberäkningar
Mer om ränteberäkningar
Olika typer av lån
Förstå hur en indexserie är uppbyggd
Mål
Kunna identifiera en geometrisk talföljd
och i den kunna bestämma dess kvot.
3120, 3123, 3124, 3126, 3127, 3129, 3131,
3132, 3135, 3137
Veta vad KPI är för något och
kunna utföra beräkningar utifrån
KPI.
Mål
Mål
Inse att en ränta på ränta utveckling av en
summa kan beskrivas med en geometrisk
talföljd.
Veta vad en geometrisk summa är och hur Kunna använda den geometriska summan
man beräknar en sådan.
för att göra låneberäkningar.
Förstå begrepppen ränta, amortering,
bunden och rörlig ränta.
Rek. uppgifter
3103,3104, 3106,3107, 3109, 3111, 3112, 3115,
3116, 3118
3141, 3143, 3144, 3146, 3149
Index och KPI
3.2 Ränta och lån
Mål
Kunna skriva andelen i bråkform,
decimalform och procentform
Veta vad som menas med rak amortering
och anniutetslån.
Från ämnesplanen
Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån.
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
3151, 3153, 3155,3158,3159
Rek. uppgifter
3202, 3203, 3204, 3206, 3207, 3209, 3211
3212, 3213, 3214, 3215, 3216, 3217, 3218, 3219
3222, 3223, 3224, 3226, 3229, 3231, 3232,
3233, 3234, 3235
Kap4
4.1 Ekvationer, tabeller och
grafer
Mål
Kunna rita ett rätvinkligt
Koordinatsystemet
koordinatsystem
Kunna avläsa grafen till ett linjärt
Linjära samband
samband
Från ekvation till graf
4.2 Räta linjens ekvation
Proportionalitet
Grafer och ekvationer
Mål
Mål
Kunna avläsa punkter i ett
Veta vilken kvadrant som är vilken
koordinatsystem
Kunna ställa upp en ekvation utifrån ett
givet linjärt samband (graf eller tabell)
Rek. uppgifter
4101, 4102, 4107, 4110, 4114, 4115
Veta att en ekvation på formen y=kx+m
grafiskt beskriver en oändligt lång rät
Kunna konstruera en värdetabell utifrån en ekvation
linje
Kunna rita en graf till en ekvation för
hand.
4129, 4130, 4131, 4132, 4133, 4134, 4135
Mål
Förstå vad som menas med en
proportionalitet
Mål
Kunna beräkna
proportionalitetskonstanten utifrån en
graf
Kunna beräkna riktningskoefficienten
för en rät linje utifrån en graf
Förstå hur olika värden på k och m i
y=kx+m förändrar en grafs utseende
Mål
Kunna sätta ut punkter ifrån givna koordinater
Förstå vad som menas med att ett samband är linjärt
Mål
Veta hur man beräknar proportionalitetskonstanten
(k=y/x)
Kunna identifiera k och m i en given rätlinjig ekvation
4116, 4117, 4119, 4120, 4121, 4125, 4126
Obehindrat behärska räknarens
funktion för att rita grafer.
Mål
Rek. uppgifter
4202, 4204, 4206, 4207, 4209
Kunna beskriva en rät linje med
ekvation, värdetabell och graf
4212, 4217, 4224, 4228, 4229, 4231, 4234
Linjen och ekvationen
Ekvationslösning med
grafritande miniräknare
Kunna rutan om riktningskoefficient på
Kunna bestämma räta linjens ekvation då man har en
sidan 157
punkt på linjen och lutningen given.
Kunna rita upp en rät linje på räknaren Kunna bestämma två linjers skärningspunkt med hjälp
av räknaren
Mål
Veta vad som menas med beroende och oberoende
Funktion och funktionsvärde
variabel
Definitionsmängd och
Veta vad definitionsmängd och
Kunna bestämma en funktions värdemängd och
värdemängd
värdemängd är
defintionsmängd utifrån en graf
Veta skillnaden på en linjär modell och Kunna definitionen av en exponentialfunktion och
Exponential-funktioner
en exponentiell modell
kunna para ihop funktionen med sin graf
4.3 Vad är en funktion?
Potensfunktioner
Mål
Kunna defintionen av en funktion
Kunna identifiera potensekvationer och Inse hur positiv eller negativ exponent påverkar en
potensfunktioner
potensfunktions utseende
Kunna bestämma räta linjens ekvation
då man har två punkter på linjen givna.
Kunna bestämma en kurvas skärning
med koordinataxlarna
Mål
Veta vad funktionsvärde och
funktionsuttryck är för något
Kunna bestämma en funktions
värdemängd och defintionsmängd.
Kunna avgöra om en
exponentialfunktion är växande eller
avtagande
Behärska lösning av potensekvationer
med räknaren
Från ämnesplanen
Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner samt potens- och exponentialfunktioner.
Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
Skillnader mellan begreppen ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck och funktion.
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
4237, 4239, 4242, 4243, 4245, 4249
4253, 4255, 4257, 4258, 4259, 4260
Mål
Rek. uppgifter
4301, 4303, 4305, 4307, 4308, 4310
4312, 4314, 4315, 4317, 4319, 4320
Behärska lösning av
exponentialekvationer med räknaren
4322, 4324, 4326, 4329, 4330, 4332
Kunna para ihop en funktion med dess
graf
4335, 4337, 4338, 4339, 4340, 4346, 4347,
4352, 4355
Kap5
5.1 Tolka tabeller och
diagram
Mål
Veta vad som menas med en
Frekvenstabell
frekvenstabell
Tolka och granska
diagram
5.2 Granska statistik
Urval
Svarsbortfall
Mål
Kunna skapa en frekvenstabell
utifrån mätvärden
Mål
Mål
Veta skillnaden mellan
Kunna beräkna relativ
frekvens och relativ frekvens frekvens
Rek. uppgifter
5101, 5102, 5104, 5105
Tolka stolp-, stapel och
cirkeldiagram
Tolka histogram och
linjediagram
Kunna beräkna medelvärde,
median och typvärde utifrån
diagram
5108, 5113, 5115, 5117, 5120, 5121
Mål
Veta vad som menas med mätfel
och urvalsfel och varför de är
felkällor
Mål
Veta vad som menas med en
stickprovsundersökning och de
tre typerna av urval som kan
väljas, se s.197
Mål
Mål
Veta vad som menas med
felmarginal och hur det
påverkar
stickprovsundersökningar se
s.198
Rek. uppgifter
Veta vad som menas med
svarsbortfall och varför det är en
felkälla
Kunna beräkna svarsbortfall
utifrån mätvärden
Från ämnesplanen
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap.
5201, 5204, 5206, 5209, 5210, 5212
5213, 5215, 5218, 5220, 5222
Kap6
6.1 Enkla slumpförsök
Den klassiska sannolikhetsdefinitionen
Sannolikhet som relativ frekvens
6.2 Slumpförsök i flera steg
Produktregeln
Träddiagram
Mål
Veta vad som menas med slumpförsök,
utfall, utfallsrum och händelse
Mål
Veta vad som menas med gynnsamma
och möjliga utfall.
Mål
Veta vad som menas med
beteckningen P(A).
Veta vad som menas med relativ frekvens
och hur den används vid slumpförsök
Kunna förklara varför sannolikheten för
en händelse är ett tal mellan 0 och 1.
(Regel 1, s.221)
Kunna förklara varför sannolikheten Kunna använda additionsregeln för att beräkna 6120, 6123, 6126, 6127
för att någon av händelserna i
sannolikheten för två eller fler separata
utfallsrummet inträffar är 1. (Regel 2, händelser. (Regel 3, s.221)
s.221)
Mål
Veta vad som menas med en oberoende
händelse
Mål
Mål
Mål
Kunna beräkna sannolikheten för två
eller fler oberoende händelser mha
produktregeln s.224
Kunna rita ett träddiagram och veta vad Veta skillnaden mellan "med
Kunna använda träddiagram för att lösa
det visar
återläggning" och "utan återläggning" uppgifter
och hur det påverkar beräkningarna
Veta vad som menas med en beroende
händelse
Mål
Rek. uppgifter
Kunna beräkna sannolikheten med hjälp av den 6101, 6102, 6105, 6107, 6110,
klassiska sannolikhetsdefinitionen
6113, 6116, 6117, 6118
Rek. uppgifter
6202, 6205, 6207, 6208, 6209
6212, 6214, 6219, 223, 6225
Komplementhändelse
Veta vad som menas med
komplementhändelse
Kunna använda komplementhändelse
för att beräkna sannolikheter
Från ämnesplanen
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar
6226, 6228, 6231, 6234, 6235,
6238
Kap7
7.1 Matematiska
bevis
Olika slags vinklar
Vinklar i trianglar
Matematisk
argumentation
Mål
Kunna definiera spetsig vinkel , rät vinkel ,
trubbig vinkel och rak vinkel .
Mål
Kunna definiera sidovinklar , vertikalvinklar ,
likbelägna vinklar och alternatvinklar .
Mål
Kunna definiera begreppet
bisektris .
Kunna definiera rätvinklig triangel , likbent
triangel , liksidig triangel , spetsvinklig
triangel , trubvinklig triangel .
Bevisa vinkelsumman i en triangel. Se även beviset
på s 254.
Bevisa vinkelsumman i en
månghörning.
7113, 7115, 7118, 7119, 7121, 7123
Förstå begreppet ekvivalens .
Kunna avgöra i vikla utsagor
implikation och ekvivalens
gäller.
7124, 7125, 7126, 7128, 7133
Förstå begreppet implikation .
Pythagoras sats
Förstå uppbyggnaden av matematiska bevis
Kunna utföra enklare geometriska bevis och
utifrån begreppen definitioner, axiom och
härledningar.
satser .
Kunna tillämpa Pythagoras sats.
Kunna bevisa Pythagoras sats.
7.2 Trigonometri
Mål
Mål
Trigonometri
Förstå begreppet likformighet.
Kunna avgöra om två trianglar är likformiga.
Satser och bevis
Tangens för en vinkel Kunna definiera tan v.
Lösa troginometriska problem med tan v .
Sinus och cosinus
Kunna definiera sin v .
Kunna definiera cos v .
Att bestämma vinklar
Bestämma vinkeln i trigonometriska
ekvationer.
7.3 Vektorer
Mål
Veta vad som menas med skalär och vektor
Vektorer och skalärer
kunna skriva vektorer med symboler
Räkneoperationer
med vektorer
Subtraktion av
vektorer
Vektorer i
koordinatsystem
Multiplicera en vektor med en skalär
Kunna vända på vektorer genom att
multiplicera med negativa värden
Veta vad som menas med en enhetsvektor
och kunna uttrycka vektorer utifrån
enhetsvektorer
Mål
Tillämpa begreppen i
uppgifter.
Rek. uppgifter
7102, 7103, 7104, 7105, 7109, 7110
7135, 7136, 7140, 7142, 7144, 7147
7151, 7152, 7154, 7155, 7158, 7161
Mål
Kunna använda sig av
likformighet i geomteriska
uppgifter.
Mål
Rek. uppgifter
7201, 7203, 7206, 7208
7210, 7211, 7212, 7215, 7217, 7220, 7222
Kunna tillämpa sin v och cos v i
trigonometriska problem.
7225, 7227, 7228, 7231, 7233, 7236 7237
7239, 7241, 7244, 7246, 7247
Mål
Mål
Kunna parallellförflytta vektorer
Kunna beräkna storleken på en Kombinera flera vektorer
vektor både utifrån en bild och för att bilda en
7301, 7302, 7305, 7306, 7309, 7311, 7312
koordinater
resulterande vektor
Addera två eller fler vektorer med varandra
Dela upp vektorer i
komposanter
Subtrahera två eller fler vektorer från varandra
Mål
Rek. uppgifter
7317, 7320, 7321, 7325
7327, 7328, 7329
7334, 7338, 7340, 7341, 7345
Från ämnesplanen
Begreppen sinus, cosinus och tangens och metoder för beräkning av vinklar och längder i rätvinkliga trianglar.
Begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett koordinatsystem.
Addition och subtraktion med vektorer och produkten av en skalär och en vektor.
Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom naturvetenskapliga ämnen.
Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.