Eskilstunamusiker som satte avtryck i den moderna jazzen

Transcription

Eskilstunamusiker som satte avtryck i den moderna jazzen
TILLBAKABLICK
Eskilstunamusiker som satte
avtryck i den moderna jazzen
T
enorsaxofonisten Börje Fredriksson föddes 1937 i Eskilstuna och
växte upp i Björsund.
Med en far som var dragspelare
blev det naturligt för honom att välja samma instrument och i fyra-femårsåldern
medverkade han i Barnens brevlåda i Sveriges
Radio med en egenkomponerad låt.
Efter att ha gått ut folkskolan 1952 tog han
värvning vid Svea Livgardes Musikkår. Han
provspelade för tjänsten genom att framföra
jazzlåten Perdido på dragspel.
Fredrikssons instrument i det militära blev
trummor och valthorn och han blev kvar där
till 1955. Samma år hann han med att studera i tre månader på Musikaliska akademien,
med valthornet som sitt instrument. Därefter återvände han till hemstaden och spelade 1956 trummor i saxofonisten Roy Sandells
nystartade kvintett. Snart övergick han till att
spela tenorsax och blev snabbt skicklig på instrumentet. Tävlingen TV-jazzen 1957 blev genombrottet för en större publik och han erhöll solistpris.
ÅTER I Stockholm spelade han med bland andra Bill Houstons orkester och storbandet
Sunsiders. 1958-59 hade han engagemang med
Malte Johnsons orkester på Liseberg i GöteFAKTA
DISKOGRAFI
Börje Fredriksson
FOTO: CHRISTER LANDERGREN
26
LP
■ Intervall (EMI, 1966)
■ Börje Fredriksson (EMI, 1969)
■ Fredriksson Special (Dragon, 1988)
CD
■ Intervall (EMI, 1992)
■ Progressive Moments (Flash, 1996)
De båda första LP-skivorna finns bland annat tillgängliga på streamingtjänsten Spotify tillsammans med enstaka spår utgivna i serien Svensk jazzhistoria, vol. 9 och 10. I samband med Record Store Day 2015 släpptes Intervall på vinyl i en begränsad upplaga av 500
exemplar.
Fotnot 1: En albumbox med Börje Fredriksson
planeras av skivbolaget Caprice i samarbete med Svenskt jazzarkiv och Eskilstuna kommuns musikarkiv. Det mesta av musiken kommer att bestå av tidigare outgivet liveinspelat material.
2: Två tidiga outgivna inspelningar med Börje
Fredriksson finns med på soundtracket till filmen Nyfors – mellan gammalt och nytt, som
utgavs av Eskilskällan 2014.
Malte Johnsons Orkester (med Börje Fredriksson).
borg. Där mötte han visst motstånd bland
medmusikerna i orkestern med sin moderna
hardbopinfluerade tenorstil.
Kortare eller längre engagemang hade han
sedan med en mängd olika band och orkestrar
bland annat Little Gerhard, Arne Lamberth
och Putte Wickman. Även med den amerikanske orkesterledaren George Russel, som
i berömmande ordalag sa: ”Börje Fredriksson är den mest fängslande musiker jag hört
i Europa”.
Arbetet med de egna
grupperna i kvartett- eller
kvintettformat fick gå i första hand, även om det gick
ut över det egna ekonomiska välbefi nnandet. I uttalanden som Fredriksson gjorde under den här tiden framBörje Fredriksgick det att han högst motvil- son på ett
ligt spelade i andras grupper, passfoto från
eftersom han ansåg att det 1963.
alltför mycket hämmade det
egna musikskapandet. Diverse civila jobb fick
dryga ut de magra spelinkomsterna.
ÅTERKOMMANDE UNDER de följande åren är
olika skribenters referenser till John Coltranes spelstil, vilket Fredriksson med kraft tillbakavisade: ”... inte en fras är stulen”.
Från 1962 och framåt fanns hans namn med
i de favoritomröstningar som gjordes i jazztidskriften Orkesterjournalen. Han framträdde med sina grupper i alla de sammanhang
som fanns till buds för en jazzmusiker under
1960-talet: jazzklubbar, Rikskonserterturnéer, radio, tv etcetera.
FOTO: H-O MOBERG & CO
Skivdebuten skedde på ett spår med pianisten Lasse Werners grupp hösten 1960. 1965
påbörjades inspelningen av debutalbumet Intervall för EMI. Albumet skulle komma att bli
Fredrikssons enda utgivna under hans livstid.
Det innehöll bara eget material. I november
1966 släpptes skivan och blev hyllad av recensenterna. 1967 tilldelades Intervall Orkesterjournalens Gyllene skiva, som bästa svenska
jazzalbum.
1968 FICK Fredriksson ett statligt konstnärsstipendium med möjlighet att få ut samma summa nästkommande budgetår. Så efter många
års slit tycktes vägen ligga öppen för honom
att under gynnsammare omständigheter fortsätta sin skaparverksamhet. Tyvärr gick alla
dessa förhoppningar om intet då hans livsbana bröts i förtid 1968. Sina sista offentliga spelningar gjorde han i samband med Stockholms
Jazzfestival i september 1967.
Börje Fredriksson hade under sin korta karriär stor betydelse för den moderna
svenska jazzens utveckling under 1960-talet
och idag är han något av en kultfigur bland
unga svenska jazzmusiker.
Stefan Wistrand
Musikarkivarie och musiker
FAKTA
ESKILSKÄLLAN
■ Eskilskällan är ett samarbete mellan arkiv,
bibliotek och museer i Eskilstuna.
■ Besök Eskilskällan på www.eskilstuna.se/
eskilskällan, eller fysiskt på stadsbiblioteket.
27