Om smärtlindringsmetoder

Transcription

Om smärtlindringsmetoder
1 (7)
Patientinformation
Smärtlindringsmetoder
Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder
Akupunktur
Fysisk aktivitet
Dusch och bad
Massage
Sterila vattenkvaddlar
Transkutan nervstimulering – TENS
Farmakologiska smärtlindringsmetoder
Generellt verkande medel
Lustgas
Opioider
Sedativa medel
Lokalbedövningsmedel – blockader
Paracervikalblockad
Epiduralblockad
Pudendusblockad
Infiltrationsanestesi
Ytanestesi
Södra Älvsborgs Sjukhus, 2009-08-21
Akupunktur
Akupunktur finns att få på förlossningsavdelningen och går att utnyttja under
hela förlossningsförloppet. Tunna nålar placeras på olika punkter på kroppen,
beroende på var du befinner dig i förlossningsförloppet och var smärtan sitter.
Man kombinerar smärtlindrande nålar med avslappnande nålar. I vissa fall kan
man även använda akupunktur för att framkalla andra effekter (t ex om
moderkakan inte lossnar av sig själv, eller vid svårighet att kissa efter
förlossningen).
För bästa effekt bör man starta redan tidigt i öppningsfasen. Akupunktur
påverkar inte sammandragningar eller barn negativt. Akupunkturens filosofi
bygger på att kroppen består av ett energisystem som måste vara i balans.
Enligt läran strömmar energin i osynliga banor och dessa har speciella punkter,
där man placerar en metallnål. På så sätt påverkas energiflödet som i sin tur
medverkar till frisättning av endorfiner i kroppen. Vanliga punkter att sätta nålen
på hos födande kvinnor är tumvecket, på huvudet, underbenet och på ryggen.
2 (7)
Används
under hela förlossningen.
Fördelar
Det gör inte ont att få nålarna och det påverkar inte barnet. Du kan röra på dig
hur du vill.
Nackdelar
Eventuellt utebliven effekt.
Fysisk aktivitet
Att vara i rörelse och i upprätt ställning fungerar också lindrande, på grund av
att man får ett jämnare andningsmönster och kroppens egna morfinliknande
ämne endorfin frisätts. Andra fördelar är att syresättningen till livmodern blir
bättre, sammandragningarna blir effektivare och arbetar mot ett mindre
motstånd och kroppen har lättare för att slappna av.
Dusch, bad eller värme
I mognadsfasen känner du av en molande smärta i ryggen och eventuellt fram
på magen. Det känns ungefär som menssmärtor, ofta tillsammans med korta,
mindre smärtsamma sammandragningar. Här är det ofta skönt, lindrande och
avslappnande, med ett varmt bad och en varm dusch, som spolar över magen
eller ryggen. Att använda en värmedyna kan också kännas skönt. Frisättning av
stresshormoner sjunker och du blir mindre orolig och mer avslappnad.
Fördelar
Har inga som helst negativa effekter på vare sig dig eller barnet.
Nackdelar
Trötthet.
Massage
Massage eller beröring är bra smärtlindring för många kvinnor och den har alltid
en lugnande effekt. Här kan den blivande pappan delta aktivt och varje par
måste pröva sig fram till den metod som passa dem bäst. Hjälpmedel för att ge
massage finns på förlossningsavdelningen.
Används
Kan användas under hela förloppet.
Fördelar
Upplevs av många som skönt och rogivande. Kroppskontakt betyder mycket,
som i sin tur ger en lugnande effekt.
Nackdelar
Tar inte bort någon smärta utan ökare snarare ditt välbefinnande.
3 (7)
Sterila kvaddlar
Sterilt vatten injiceras med spruta direkt under huden på ett par punkter i
ryggslutet.
Injektionen är rejält smärtsam. Det kan kännas som en brännande, svidande
smärta i
15-30 sekunder. Detta gör att kroppens egen smärtlindring aktiveras genom
ökad endorfin-frisättning. Effekten, som sitter i 1-2 timmar, ger en omedelbar
smärtlindring. För att minska smärtan kan kvaddlarna läggas under tiden du tar
lustgas.
Används
Kan användas under hela förloppet.
Fördelar
Brukar hjälpa bra mot värk i korsryggen och är ofarliga för både dig och barnet.
Flera injektioner kan ges efter varandra.
Nackdelar
Gör ont under tiden kvaddlarna läggs. Smärtlindring kan utebli.
TENS (transkutan nervstimulering)
TENS står för transkutan nervstimulering, som sänder ut elektriska impulser.
De bryter smärtimpulserna till hjärnan och påverkar endorfinutsöndringen, som
ger en smärtlindring. En eller två små gummiplattor tejpas på huden. Mellan
plattorna och en dosa går tunna ledningar, som sänder ut elektriska impulser.
Du håller själv dosan i handen och kan därför själv reglera styrkan. Impulserna
känns ungefär som när man går i ösregn och dropparna piskar mot skinnet. Du
kan hyra apparaten på mödravårdscentralen, eftersom det är bra att bekanta
sig med hur den fungerar innan det är dags att använda den på riktigt. TENS
ger god smärtlindrande effekt i mognadsfasen och i början av öppningsfasen.
Styrkan på impulserna går att reglera själv under och efter
sammandragningarna. TENS påverkar inte sammandragningarna eller barnet
negativt, och kan även ge en effektiv smärtlindring mot eftervärkar när barnet är
fött.
Används
Det är viktigt att börja med TENS innan smärtan är för stark. TENS har bäst
effekt i början av värkarbetet och i början av öppningsskedet. Fungerar mindre
bra under slutet av öppningsskedet och under utdrivningsskedet.
Fördelar
Det är enkelt att hantera TENS-apparaten själv. TENS ger inga biverkningar
och påverkar inte heller barnet. Du kan röra dig fritt och är inte beroende av att
sitta still eller ligga ner.
4 (7)
Nackdelar
Eventuellt utebliven effekt. De elektriska impulserna kan ge störningar på CTGapparaten, men det är inget du behöver oroa dig för. De tekniska detaljerna har
barnmorskan kontroll på.
Lustgas
Lustgasen är i dag den vanligast förekommande farmakologiska
smärtlindringsmetoden inom förlossningsvården. Lustgas är en färglös gas med
sötaktig lukt. Det kemiska ämnet
är dikväveoxid (N2O). Gasen började användas redan i slutet av 1800-talet
inom förloss-ningsvården. Kvinnan andas in gasblandningen, som via lungorna
och blodcirkulationen förs till centrala nervsystemet (ryggmärgen och hjärnan)
och på så vis minskar smärt-impulserna. Gasen är svårlöslig och ansamlas
därför inte i vävnaderna, vilket innebär att den snabbt försvinner när tillförseln
upphör.
Den smärtstillande effekten av gasen är mycket individuell, men
rekommenderade doser för en bra effekt anses ligga kring 60-70% lustgas och
40-30% syrgas. Många kvinnor får en bra smärtlindring med lustgas. Andning,
cirkulation och andra organsystem påverkas inte. Lustgas kan ges oavsett vilka
förlossningsställningar som är aktuella.
Teknik
Tillförsel under förlossningsarbetet sker när kvinnan så själv önskar och
kvinnan sköter själv lustgastillförseln, eventuellt med hjälp av sin man.
Tillförseln skall starta så fort en värk är i antågande. Varje tillförsel startar med
en forcerad utandning för att snabbt nå en hög koncentration. Därefter andas
kvinnan med öppen mun lugna andetag ut och in i masken tills tillräcklig effekt
nås. Anslagstiden kan beräknas till 30-40 sekunder från det att man påbörjat
tillförseln. Efter 4-6 andetag av gasen fås en berusande känsla. Hörseln
förstärks, känsel och synintryck kan förändras. Effekten kvarstår någon minut
efter det att tillförseln avslutats.
Det är viktigt att kvinnan gör ett uppehåll i värkpausen så att
berusningseffekterna inte blir alltför uttalade. Om det inte finns speciella skäl,
bör man avsluta tillförseln i god tid innan barnet föds, så att effekten av
lustgasen har hunnit klinga av.
Fördelar
Lustgas ger många kvinnor en bra smärtlindring utan påverkan på andning,
cirkulation eller andra organsystem. Någon negativ effekt på barnet eller på
värkarbetet är inte känd med den teknik som används i dag.
Nackdelar
Effekten av lustgasen varierar från person till person och är svår att förutsäga.
Det finns också en viss risk för hyperventilation då kvinnan aktivt måste inandas
gasen. Den berusande känslan och de förstärkta sinnesintrycken kan framkalla
ångest hos vissa kvinnor. Ibland kan minnesluckor uppträda.
5 (7)
Opioider (morfin och morfinliknande preparat)
är de vanligast förekommande smärtstillande medlen under framförallt tidigt
öppnings-skede. Medlen höjer smärttröskeln och kvinnan tolererar smärtan
bättre. Morfin har en avslappnande, rogivande och andningsdämpande effekt
och skall därför inte ges till kvinnor med astma eller vid nära förestående
förlossning, eftersom barnet påverkas med samma symptom.
I studier, där kvinnor själva fått värdera den smärtstillande effekten, visade den
sig vara
tillfredsställande hos endast 20% av alla kvinnor. Opioider har en negativ effekt
på barnet. Amningen påverkas också negativt. Detsamma gäller interaktionen
moder-barn.
Paracervikalblockad (PCB, livmoderbedövning, Västerviksbedövning)
PCB kan användas under senare delen av öppningsskedet för att lindra
smärtan från de kraftiga sammandragningarna under denna fas av
förlossningen. PCB var en av de mest använda smärtlindringsmetoderna från
mitten av 1950-talet och framåt. Lokalbedövnings-medlet injiceras på varje sida
av livmoderhalsen. PCB bör inte läggas före en öppningsgrad på 3-4 cm och ett
etablerat värkarbete. Efter en öppningsgrad på 9 cm är det tekniskt svårt att
lägga blockaden.
Fördelar
PCB ger en god smärtlindring utan kroppsliga känselbortfall. Ingen minskat
rörlighet när det gäller olika förlossningsställningar.
Nackdelar
PCB ger inte alltid förväntad effekt. Den kan även medföra att värkstimulerande
medel måste ges. Durationen är 1-1,5 timma och begränsat antal bedövningar
kan ges. Kvinnan är låst till CTG-apparaten.
Barnet kan få en hjärtpåverkan, en fosterbradykardi. Orsaken är inte helt
klarlagd men flera förklaringar har framförts. En orsak kan vara en direkt toxisk
effekt på barnets hjärtverksam-het. En annan kan vara att bedövningsmedlet
kan tänkas leda till att blodkärlen i livmodern kontraherar sig.
Epiduralblockad (EDA, ryggbedövning)
Epiduralbedövning har använts inom förlossningsvården sedan länge, men kom
först under 1970-talet att bli fullt accepterad i Sverige. I Sverige utnyttjades
EDA år 2001 vid 28% av alla förlossningar. Epiduralbedövning har en mycket
god effekt i de flesta fall. Anslags-frekvensen är cirka 90%. En av de största
fördelarna, förutom den goda smärtstillande effekten, är att bedövningsmedlet
tillförs genom en tunn kateter, genom vilken upprepade doser kan ges. Detta
medför att kvinnan kan erhålla smärtlindring under lång tid. Bedövningen läggs
av narkosläkare.
6 (7)
Innan en epiduralbedövning läggs skall moderns puls och blodtryck mätas och
fosteröver-vakning med CTG kopplas. En intravenös infart skall finnas och
vätska skall kopplas. Man bör också kontrollera att kvinnan har ett etablerat
värkarbete innan bedövningen läggs. Öppningsgraden bör vara 3-4 cm.
Blockaden bör ha nått full effekt efter 15-20 minuter. Bedövningsmedlet
injiceras i epiduralrummet i ryggkanalen. Bedövningen innebär därför att alla
nervtrådar, som passerar det bedövade avsnittet av ryggmärgen, kommer att
påverkas i viss utsträckning. Förutom att hämma smärtimpulser kommer också
motoriken i ben och bäcken att påverkas. Benen kommer att kännas ”konstiga”,
lite tunga och ibland lite stela. Förmågan att kontrollera urinblåsan kan också
påverkas. En dos har ofta effekt i 1-2 tim-mar. Sedan kan man vid behov ge en
ny dos.
På vissa förlossningsavdelningar används långsam kontinuerlig infusion av
bedövnings-medel med hjälp av en infusionspump. Om bedövningen ges med
en kombination av lokalbedövningsmedel och någon opioid får man en mindre
motorisk påverkan och i sådana fall är bedövningen inget hinder för den
blivande mamman att vara uppegående.
Epiduralblockaden har ofta en god effekt på smärtor från livmodern och
livmoderhalsen. Effekten på smärtor från bäckenbotten är ofta något mindre.
Därför utnyttjas denna bedövningsform i dag i mindre utsträckning under
utdrivningsskedet. Detta har medfört färre komplikationer och färre
instrumentella förlossningar.
Fördelar
Kvinnan får en god smärtlindring under lång tid genom att upprepade doser kan
ges.
Nackdelar
Bedövningen kan ge upphov till värksvaghet, som i viss utsträckning kan
motverkas av värkstimulerande medicin. En nackdel med epiduralbedövningen
är att den också kan påverka motoriken i ben och bäcken. Kvinnan får på så
sätt en minskad rörlighet och minskat möjlighet att utnyttja olika
förlossningsställningar. Epiduralbedövning kan i vissa fall ge blodtrycksfall och
påverkar också kontrollen av blåsan så att man kan få svårt att kissa.
Till epiduralblockadens potentiella risker hör huvudvärk i efterförloppet. En inte
helt ovanlig komplikation till epiduralblockaden är ryggsmärtor i efterförloppet.
Pudendusblockad (PDB, bäckenbottenbedövning)
Pudendusblockad är en effektiv metod för att åstadkomma smärtlindring under
utdrivnings-skedet, men den kan också användas under efterbördsskedet,
exempelvis för att sy klipp och/eller bristningar. På senare år, efter att ha varit
den vanligast förekommande bedöv-ningen i förlossningssammanhang, har den
minskat kraftigt. Det finns flera anledningar till detta. En kan vara att
krystreflexen dämpas, vilket leder till en forcerad krystning och ökad risk för
bristningar.
7 (7)
Bedövningen läggs vanligtvis när modermunnen är helt öppen och föregående
fosterdel står mot bäckenbotten eller strax ovanför. Fördelen med att lägga
blockaden sent i utdrivningsskedet är att krystreflexen inte påverkas.
Fördelar
Pudendusbedövning ger en god smärtlindring i mellangården.
Nackdelar
Pudendusblockad kan ge en dämpad krystreflex med ett förlängt
utdrivningsskede och forcerad krystning. Blockaden ökar risken något för
förlossning med sugklocka. Den ökar även risken för större och fler bristningar i
slidan och mellangården. Blockaden kan vara smärtsam att lägga.
Infiltrationsanestesi
Infiltration i vagina och mellangården används ofta vid suturering efter
förlossningen, men
kan även användas vid eventuella klipp när pudendusblockad ej lagts.
Lokalbedövningsmedel infiltreras i vävnaden, där bedövningen önskas.
Ytanestesi
Lokalanestesimedel i form av spray används i princip enbart vid ytliga
slemhinnebristningar.
Kvinnokliniken
Södra Älvsborgs sjukhus
501 82 Borås
Tfn 033-616 10 00