lärande

VETENSKAPLIGT
SKRIVANDE I
GYMNASIETS
SVENSKKURSER
Hur lotsar vi våra elever så att de inte tappar
sugen utan istället når nya nivåer?
Vem är
jag?
Åsa Edenfeldt
§ Gymnasielärare
§ Täby
i svenska och psykologi
Enskilda Gymnasium
§ Förstelärare
och ämnesledare i svenska
§ Kollegialt lärande
§ www.strategierforlarande.se
§ Twitter:
@Asaedenfeldt
§ Författare
på Natur och Kultur
Boken kommer nästa
år på Natur och Kultur.
Mer information på
www.strategierforlarande.se
under våren!
Vad krävs?
E
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och
sammanställa stora mängder information från
olika källor och kan med utgångspunkt från
detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och
andra texter. Texterna är sammanhängande och
har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är
dessutom till viss del anpassade till syfte,
mottagare och kommunikationssituation. Eleven
kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa
regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak
följa skriftspråkets normer för språkriktighet.
Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt
och drar relevanta slutsatser utifrån
källmaterialet. Språket är varierat och innehåller
goda formuleringar.
Vad krävs?
A
Elever kan med säkerhet samla, sovra och
sammanställa stora mängder information från
olika källor och skriver med utgångspunkt från
detta texter av vetenskaplig karaktär och
andra texter. Texterna är
sammanhängande och väldisponerade.
Texterna är dessutom väl anpassade till syfte,
mottagare och kommunikationssituation.
Eleven kan värdera och granska källor kritiskt,
tillämpa regler för citat- och referatteknik samt
i huvudsak följa skriftspråkets normer för
språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på
ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser
utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert,
klart, varierat och överlag välformulerat.
Utredande
text
• Textens funktion i
kommunikationssituationen
• Innehåll och källanvändning
– vad
bedöms?
• Disposition och sammanhang
• Språk och stil
Bedömning av elevtext, Anne Palmér och Eva Östlund-Stjärnegårdh (2015)
Hur lyckas vi?
Foto: Täby Enskilda Gymnasium
Vad är det
som är så
utmanande?
• Eleverna går från berättande
till diskursiva texttyper
• Skolspråket
• De vetenskapliga texterna
ställer höga krav på läs- och
skrivförmågan
Bedömning av elevtext, Anne Palmér och Eva Östlund-Stjärnegårdh (2015)
PRESENTERA
ER FÖR
VARANDRA
OCH
DISKUTERA
PARVIS
• Vem är du?
• Vilken är den främsta
utmaningen du som
svensklärare har mött i
kursen Svenska 3 när
det gäller elevernas
vetenskapliga
skrivande?
Foto: Täby Enskilda Gymnasium
Bedömning
för lärande
Hur utveckla
och inte
bara mäta?
Bild: Johan Lindström, JL Skolutveckling
Hur lyckas vi?
• Den enskilda läraren
• Ämnesgruppen
• Skolnivå
• Det utvidgade kollegiet
Foto: Täby Enskilda Gymnasium
Hur lyckas vi?
Det utvidgade
kollegiet
• Fortbildningsdagar
• Nätverksträffar
• Sociala medier
– Facebookgrupper
Svensklärarna
Gymnasielärare i svenska och/eller engelska
- Bloggar
Hur lyckas vi?
Skolnivå
ORGANISATORISKA RAMAR
• Strukturerat kollegialt lärande
• Tydlig mötesstruktur
• En pedagogisk plattform
– google drive
– PRP: Process, reflektion, portfölj
• Gemensam tid lärare och elever
– ”Tutorial time” onsdag 15.15-16.30
Hur lyckas vi?
ORGANISATORISKA RAMAR
Ämnesgruppsnivå
• Nära samarbete i ämnesgruppen
• ”Dela-kultur”
• Ämneslogg – levande dokument
• Sambedömning löpande
• Reflektionsmöten
• Progression från årskurs 1
• Fortbildning varje år i
ämnesgruppen
Hur lyckas vi?
Förhållningssätt i
undervisningen
- från Svenska 1
till Svenska 3
• Språkutvecklande undervisning
• Aktiv läsundervisning
- Strategier och samtal
- Att läsa med ett vetenskapligt
förhållningssätt
• Portföljsystem (åk 1-3)
• Delade lektionsanteckningar
• Metakognitiva reflektioner kring
lärande (åk 1-3)
Hur lyckas vi?
Förhållningssätt i
undervisningen
- från Svenska 1
till Svenska 3
• Relationen
– Förväntningarna?
Höga förväntningar
– Ansträngningen?
Dynamiskt tankesätt
- Från stöttning till självständighet
• Läs- och skrivlust?
• Läs- och skrivengagemang?
PROVA PÅ!
Vi lärare behöver
också fråga oss:
”På vilket sätt har
jag varit en
lärande lärare
idag?”
Metakognitiv reflektion
kring lärandet:
• Var befinner vi oss nu
och vart vill vi komma?
• Vad krävs för att vi ska
nå dit?
Den viktiga
metakognitiva
reflektionen
kring
lärandet
• Kort men regelbunden
• Varje vecka sedan årskurs 1!
• Lär eleven få syn på sin egen
ansträngning och sitt eget
lärande
• Kan fungera som en exit ticket
• Ger mig värdefull återkoppling
• Kollektiv respons
Den viktiga
metakognitiva
reflektionen
kring
lärandet
Inledande reflektion
Idag ska vi lära oss mer om hur man
skriver ett vetenskapligt PM. Vilka
förväntningar har du på vad du kommer
att få lära dig under lektionen? Skriv i din
portfölj.
Avslutande reflektion
• Berätta om tre saker du har lärt dig
om vetenskapligt skrivande under
dagens lektion.
• Hur stämde lektionen överens med
dina förväntningar?
Den viktiga
metakognitiva
reflektionen
kring
lärandet
Inledande reflektion
Förra veckan skrev du ett PM och till idag
fick du titta på filmen ”Så blir ditt språk
vetenskapligt”. Berätta vilka tre tips du
valde att arbeta med idag och varför.
Skriv i din portfölj.
Avslutande reflektion
• Språkövningarna…
• Bearbetningspasset…
• Kamratresponsen…
Kommentera de olika lektionsdelarna,
berätta vilken du lärde dig mest på och
varför.
NU ÄR DET
LUNCH!
12.30-13.45
WORKSHOP
Så skapar vi en stimulerande lärandeprocess
och bibehåller elevernas motivation
Foto: Täby Enskilda Gymnasium
FUNDERA:
På vilket sätt kan vi redan
i Svenska 1 börja
förbereda eleverna för
Svenska 3?
Hur lyckas vi?
• Reflektioner kring lärandet
• Språket om språket – redan i åk 1
• Strukturövningar
• Språklaborationer
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
• Flippfilmer
• Exempeltexter
• Respons på olika sätt
• Synligt lärande
• Betänketid och bikupor
Inspelade
genomgångar
- flippat klassrum
- lektionen som
den viktigaste
resursen
Du hittar filmen på www.strategierforlarande under
kategorin ”flipped classroom”.
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- referatteknik
• Goda lässtrategier lägger grunden
- Att förutspå, ställa frågor, reda ut
och sammanfatta
• Cirkelmodellen
• Referattekniken behöver övas på
olika sätt, kontinuerligt
Svenska skriftspråket
I artikeln____________ (datum + tidning) skriver ________att _______________________________
______________________________________________________________________________________
(Författaren) förklarar att ______________________________________________________________
______________________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________________
I artikeln nämns även att ______________________________________________________________
______________________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________________
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- diskutera och
jämföra
exempeltexter
på olika nivåer
• Synliggör målet på ett konkret sätt
• Fokus på hur (jmf matriser)
• Aktiverar alla
• Vi kommer nära texten – språket
• Anonyma elevexempel?
• DIVA –
Digitala vetenskapliga arkivet
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- använda
exempeltexter för
att granska
struktur
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- använda
exempeltexter för
att granska
struktur
PROVA PÅ
Steg 1: Ringa in alla
sambandsord
Steg 2: Gissa struktur med hjälp
av sambandsord
Trots att föräldrar med missbruk ofta har kontakt med socialtjänsten eller
hälsosjukvården
så är
det i dag vanligt
att barnens
av hjälp inte
a. Detoch
behövs
även mer
förebyggande
insatser
riktade tillbehov
hela familjen.
uppmärksammas förrän de har fastnat i ett eget missbruk.
b. Vi vet också att nästan dubbelt så många barn med föräldrar med
Vi
vet också
nästan dubbelt
såofullständiga
många barnbetyg
med föräldrar
med
missbruk
missbruk
gåratt
ut grundskolan
med
och att de
i lägre
går
ut grundskolan
med
ofullständiga betyg
och att
i lägre
utsträckning
utsträckning
fullföljer
en eftergymnasial
utbildning
ände
andra
med
jämförbara
fullföljer
betyg. en eftergymnasial utbildning än andra med jämförbara betyg.
Vi
därför
ettett
behov
av av
attatt
tidigt
rikta
stöd
till dessa
barn
och
deras
familjer.
c. ser
Vi ser
därför
behov
tidigt
rikta
stöd
till dessa
barn
och
deras
Ifamiljer.
missbruks- och beroendeverksamheterna fokuserar man ofta på den vuxna
individen.
d. Trots att föräldrar med missbruk ofta har kontakt med socialtjänsten eller
Det
behövs
även mer förebyggande
riktade
till hela
familjen.
hälsooch sjukvården
så är det i dag insatser
vanligt att
barnens
behov
av hjälp inte
uppmärksammas förrän de har fastnat i ett eget missbruk.
Anledningar till att barn utövar omsorg kan bland annat vara en förälders
missbruksproblem,
psykiska
eller fysiska
sjukdom.
e. Anledningar till att
barn utövar
omsorg
kan bland annat vara en förälders
missbruksproblem, psykiska eller fysiska sjukdom.
Länk till debattartikel
Skriv ett stycke om att studera på gymnasiet!
Källa: Akademiskt läsande och skrivande
Modell för hur du kan bygga upp ett stycke:
Kärnmening: ____________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
Fördjupning/utveckling: __________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
Sammanfattning: ________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- diskutera och
jämföra
exempeltexter
på olika nivåer
Vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter ser du i följande PMinledning?
• Fundera själv
• Skriv i portföljen
• Diskutera parvis
• Större grupper/helklass
• Skriv i portföljen
Det är bara två månader kvar till riksdagsvalet och politikerna är
spända och förväntansfulla under Almedalsveckan i Visby. Det är
dags för statsministern och Centerpartiets partiledare Annie Lööf
att hålla sina tal. Enligt Hans Gunnarson är det viktigt att man som
talare bygger upp ett starkt ethos, det vill säga förtroende. Fredrik
Reinfeldt har en stor fördel då han är statsminister och har makten
över Sverige. Många känner redan sedan innan att de kan lita på
honom, vilket gör att han redan har vunnit en del av deras
förtroende. Annie Lööf befinner sig i underläge när hon ska hålla
sitt tal. Dels för att hon är partiledare för ett mindre parti och dels
kan vissa känna sig osäkra på hennes kunskaper eftersom hon är
kvinna.
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- lära in och
lära ut
Tänk dig följande scenario: Du är lärare i svenska
på en gymnasieskola i norra Stockholm. Nästa
vecka ska eleverna i årskurs 3 skriva sina första PM!
Nedanstående mejl dimper ner i din inkorg:
Hej ärade lärare!
Jag missade vår svensklektion och har därför inte
förstått vad ett PM är och vet inte heller hur man
skriver ett sådant eller vad man behöver lära sig
för att klara av det. Kan du förklara? Tack på
förhand!
/Sara Skrivkramp
Skriv brevet till Sara och svara så utförligt du kan.
Ta hjälp av den gemensamma genomgången!
DISKUTERA
På vilka olika sätt skulle
exempeltexter fungera att
använda med dina elever?
1. Betänketid
2. Stående bikupa
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- gemensamma
språkövningar
• Ökar förståelsen för hur man gör
• Konkreta strategier
• Läraren visar
• Tillsammans – i par - självständigt
• Aktiverar alla
• Från övning till den egna texten
• Fokus på process och bearbetning
under hösten
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- gemensamma
språkövningar
Identifiera fallgropar och svårigheter
1. Välj exakta och precisa ord
2. Skär ner på adjektiv och verb
3. Se om flera ord kan bli ett
4. Bygg ut eller variera nominalfraserna
5. Variera sambandsorden
6. Variera referatmarkörerna
Svenska 2
7. Variera längden på meningarna
8. Variera meningsinledningarna
9. Variera verben
10. Variera aktiv och passiv form
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- gemensamma
språkövningar
Identifiera fallgropar och svårigheter
1. Ge texten yttre struktur.
2. Ge texten inre struktur.
3. Var objektiv.
4. Undvik talspråk.
5. Var specifik.
6. Skriv självbärande.
Svenska 3
7. Var saklig.
8. Variera meningsbyggnaden.
9. Skriv koncentrerat.
10. Håll koll på detaljerna.
Såg ni Paradise hotel igår? Det gjorde jag. Det
första jag tänkte på var hur små killarna såg ut
att vara i år, tyckte inte ni också det? Ena killen
var 23 år gammal men så fort han började
pratade om hur erfaren han är i sängen samt hur
många han har legat med så verkade han inte
vara en dag över 18.. Jag minns inte vad han
hette men jag menar den där spinkiga killen vars
hår flyger fram och tillbaka från ena sidan till den
andra. Vet ni vem jag menar? Sen han Chris (tror
det var hans namn) som kommenterade att
mina byxor hade åkt in rumpan förra veckan
bad om ursäkt på Facebook, så det är no hard
feelings där längre.
Men, trots det tycker jag killarna är mycket
snyggare i år än vad dom var förra året. Hade
jag tagit över castingen hade jag tagit in lite mer
män, ni vet lite volym i musklerna och lite större
grabbar hehe.. Tyckte grabbarna 2013 var
snyggast, dom kändes lite mer rejäla och inte
som småpojkar. För det är inte sexigt med
lammkött..
Ny rapport. Att bara se invandringens kostnader
ger en missvisande bild. Migration leder till ökad
internationalisering och kan därför bidra till fler
jobb och ökad tillväxt, särskilt för exportländer som
Sverige. Det visar vår omfattande
forskningsgenomgång, skriver
nationalekonomerna Andreas Hatzigeorgiou och
Magnus Lodefalk.
I en ny rapport finner vi att invandring kan
innebära betydande intäkter genom ökad export,
import och utländska investeringar. Rapporten,
som är beställd av Delegationen för
migrationsstudier (Delmi), är den mest omfattande
forskningsgenomgång som hittills genomförts. Vi
kan utifrån drygt 100 studier dra flera viktiga
slutsatser om migrationens möjlighet att underlätta
internationalisering, men samtidigt konstatera att
sambanden inte är entydiga.
Färska siffror tyder på att ett flertal av svenskarna
nu anser att invandring generellt haft en negativ
inverkan på landet. En bidragande orsak kan vara
att det har blivit vanligare att likställa migration
med kostnader för asylmottagande.
Källa: Victoria Henäng, Täby Enskilda Gymnasium
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- använda
exempeltexter
för att arbeta
med språket
På vilket sätt skiljer sig meningarna åt?
“Kärlek och känslor är något som hör till
dåtiden, det är sådant som vi inte kan
veta något om. I det dystopiska
samhället ska invånarna gå att
förutsäga och Staten ska kunna
kontrollera dem”.
“Kärlek och känslor tillhör det
förgångna och oförutsägbara. I det
dystopiska samhället ska invånarna
vara förutsägbara samt
kontrollerbara.”
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- gemensamma
språkövningar
mini-whiteboards
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
närläsa
akademisk
text
Gemensam och reflekterande
läsning tillsammans i
klassrummet.
• Markera ordklasser i olika färger.
• Vilka ordklasser dominerar?
• Lista alla sambandsord i era
portföljer.
• Vilka hittade ni och vad fyller
dessa för funktion?
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
närläsa
akademisk
text
fokus på citat
Skumma igenom uppsatsen:
• Hur gör skribenten för att infoga
och kommentera citat?
• Vilka språkliga formuleringar
används?
Den nya generationen: Dystopisk reproduktion -­ En tematisk genusanalys av Karin Boyes Kallocain, Aldous Huxleys Du sköna nya värld och George Orwells 1984
av Patricia Dunphys(2010, Södertörns högskola).
Konkreta
aktiviteter i
klassrummet
- gemensamma
språkövningar
• Vilken språklig aktivitet
behöver mina elever träna på
i sitt vetenskapliga skrivande?
• Hur skulle en konkret övning
(som involverar alla) kring
denna språkliga aktivitet
kunna läggas upp?
Stötta språket
Utreda och jämföra
I jämförelse med…
En likhet/skillnad är att… En annan
likhet/skillnad är...
I likhet med…
Till skillnad från…
Gemensamt för dessa är…
En klar skillnad är…
Både X och Y anser att… men X
framhåller särskilt att…
Å ena sidan … å andra sidan
X utgår ifrån… men Y utgår ifrån…
X och Y drar samma slutsatser om…även
om X dessutom gör tolkningen att…
Källa: Akademiskt läsande och skrivande
Vilka ord/begrepp
behöver eleverna i sitt
språkbruk för att kunna
samtala om skrivandet?
Återkoppling är den enskilt
mest prestationshöjande
faktorn.
John Hattie, 1992.
Hur kan vi skapa ett
klassrum där eleverna
ser sin egen utveckling?
James Nottingham: Utmanande
undervisning i klassrummet.
Den viktiga
återkopplingen
• Portföljsystem – respons finns kvar
• Formativ bedömning under processen
• Muntligt på lektionstid:
lärare à elev
elev à elev
elev à lärare
– Elever väljer ett stycke att få respons på
• Kollektiv respons som bearbetas
• Få, väl valda kommentarer i form av:
– Styrkor
– Utvecklingsområden
• Färgmarkeringar
– Grönt
– Orange
Styrkor
• Jag ser att ditt språk är på väg mot en ny nivå, bra jobbat! Du har varierat
både referatmarkörer och sättet du inleder meningar på – fortsätt så!
• Bra fokus på frågeställning!
• Grönmarkerat = Klara och tydliga formuleringar med vetenskapligt språk!
Utvecklingsområden:
Se mina kommentarer i texten. Vid några tillfällen uttrycker du dig otydligt och
på andra ställen tror jag du kan variera dig mer om du provar! Lycka till!
Den viktiga
återkopplingen
lärare à elev
elev à elev
elev à lärare
• Textbearbetning
• Kamratrespons
• Rekommenderas: James
Nottinghams: Utmanande
undervisning i klassrummet.
Läs avslutningen/slutsatsen först.
Är den möjlig att förstå utan att
man har läst hela texten (är
texten självbärande)? Motivera!
Kommentar
Kommentar
Förstår du som läsare vilken
frågeställning skribenten har haft?
Motivera!
Beskriver skribenten likheter och
skillnader mellan texterna på ett
tydligt sätt? Vilka är dessa?
Kommentar
Den viktiga
återkopplingen
lärare à elev
elev à elev
elev à lärare
• Kanske den viktigaste
återkopplingen
• Skapa övningar eller tillfällen där
jag får syn på elevernas lärande,
till exempel:
– Avslutande reflektioner
– Exit tickets
– Analogt eller digitalt
Den viktiga
återkopplingen
lärare à elev
elev à elev
elev à lärare
www.answergarden.ch
www.getkahoot.com
NU ÄR DET
FIKA!
15.00-15.30
WORKSHOP
Från fortbildning till lärarvardag – så går vi
vidare i klassrummet
Hur planerar vi
för effektivt
och lagom
utmanande
PM-skrivande?
Först fokus på innehåll…
… sedan struktur…
… och till sist språket!
Hur många
PM är rimligt
att skriva?
Vad skriver vi
mer än PM?
Att skriva vetenskapligt (svenska/engelska)
Lärdom: innehållet bör vara bekant
Exempel-PM (analys på olika nivåer) + cirkelmodellen
Föreläsning: Att skriva PM (struktur +
innehåll/källanvändning)
Övningar: Lär in och lär ut
Skrivpass i skolan – tillgång till stöddokument
Föreläsning: Det vetenskapliga språket (I) + eget val
Kamratrespons och textbearbetning
Bedömning
Metakognitiva
Kollektiv respons (checklista)
reflektioner
varje vecka
Valfri bearbetning på TT-tid
PM 1
PM 2
Repetition (flippfilm + läsa PM 1)
Exempel-PM (anonyma elevexempel från PM 1)
Föreläsning: Det vetenskapliga språket (II)
Språklaborationer med tydliga meningar
Metakognitiva
Textbearbetning av anonyma exempel
reflektioner
Övningar: Lär in och lär ut
varje vecka
Skrivpass i skolan
Bedömning? Kollektiv respons (checklista)
Kamratrespons och textbearbetning
Bedömning?
Vecka 35 Språkhistoria och språkförändring
(Innehåll)
Vecka 36 Språkhistoria och språkförändring
(Innehåll)
Vecka 37 Prov i språkhistoria (E-C-nivå)
(Innehåll)
Vecka 38 Att skriva PM
- Genomgång och övningar
(Struktur)
Vecka 39 Skrivpass på lektionen
(Innehåll + struktur)
Vecka 40 Bearbetningspass
(Språk)
Tid för att
samla
tankarna
och runda
av dagen
• Några frågor att diskutera vid
borden
• Hur kan vi se till att inspirationen
från idag förverkligas när vi
kommer hem?
• Vi avrundar med att dela våra
funderingar med varandra
WORKSHOP
• Hur kan planeringen för svenskkurserna se ut för
att eleverna ska vara väl förberedda inför
nationella prov och högre studier?
• Hur använder vi vår och elevernas tid så effektivt
som möjligt?
• Hur kan vi fortsätta arbeta med detta i våra
ämnesgrupper på skolorna?
KOLLEGIALT LÄRANDE
På skolan eller i nätverk på kommunnivå?
Skapa en gemensam ”bank” av lärande?
Att skapa en dela-kultur tar tid och insatser från
alla. Tid behöver avsättas!
KOLLEGIALT LÄRANDE
Träff 1: Var befinner vi oss? Vilka mål har vi? (Vilka är våra
största utmaningar? Vilka övningar fungerar bra och varför?)
Träff 2: Läxa: Prova något nytt! Dela och reflektera i gruppen.
Hur går vi vidare? Bilda auskultationspar. Välj fokusområden.
Träff 3: Auskultationsträff. Paren delger för varandra och
reflekterar.
Träff 4: Avslutning. Vad har jag lärt mig? Vad vill jag fortsätta
arbeta med?
KOLLEGIALT LÄRANDE
Tydliga fokusområden – välj ett för auskultation
• Hur ger jag effektiv och användbar återkoppling
till eleverna?
• Hur arbetar vi för att lära oss strukturen i ett PM?
• Hur arbetar vi med läsning av akademisk text?
• Hur arbetar vi för att träna vetenskapligt språk?
”Var befinner jag mig nu? Vad blir mitt nästa steg?”
FACEBOOKGRUPPEN
SVENSKLÄRARNA
• Dela och ta del av
varandras
erfarenheter och
konkreta tips?
• Ställa frågor?
• Hålla kontakten?
• Skolbesök och
auskultationer?
• Tipsa om bloggar
Källor
Akademiskt läsande och skrivande av Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg
Aktiv läskraft för högstadiet av Barbro Westlund
Att bedöma elevers läsförståelse av Barbro Westlund
Att följa lärande av Dylan Wiliams
Bedömning av elevtext av Anne Palmér och Eva Östlund Stjärnegårdh
Det digitala läsandet av Maria Rasmusson
Formativ bedömning i praktiken av Helena Wallberg
Hållbara texter – Grunderna i formellt skrivande av Sofia Ask
Lyft språket Lyft tänkandet av Pauline Gibbons
Läsdidaktik av Astrid Roe
Mindset – du blir vad du tänker av Carol Dweck
Skrivande i skolan av Maria Lindgren och Gudrun Svensson
Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen
Stärk språket – stärk lärandet av Pauline Gibbons
Språkutvecklande SO-undervisning av Bjerregaard och Kindenberg
Synligt lärande av John Hattie
Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham
Vägar till läsförståelse av Monica Reichenberg.
Återkoppling av Helena Wallberg
Blogginlägg om vetenskapligt
skrivande i Svenska 2 och 3 finns
på www.strategierforlarande.se