facility services coor i innovativ utveckling mot större funktionsansvar

Transcription

R&ENGÖR
ING
HYGIEN
MEDLEMSTIDNING FÖR
Ö STÄDBRANSCHEN
Ä
SVERIGE OCH ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA
Ö
ÅRGÅNG 5 PRIS SEK 80 # 1.2015
TEMA:
FACILITY SERVICES
COOR I INNOVATIV UTVECKLING
MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR
FM-UTBILDNINGEN FÅR FORTSÄTTA
Stoppa smutsen
i entrén...
Kåbe Original
Kulör
Samma goda funktion
med andra möjligheter!
Kåbe Originalmatta Kulör med gummi i
grått eller rött alternativt i kombination med
Kåbe Originalmatta med svart gummi.
Den primära funktionen att stoppa smuts
och fukt från att dras in på golven, är fortfarande lika god. Skillnaden är att det
finns möjlighet till ett annat färgval eller
enkel mönsterläggning när storleken på
entrén tillåter det.
Mattlyftare
n
underlättar
städarbetet!
...vi har lösningarna!
Kåbe Kombi
Perfekt där trafik från tyngre
vagnar ej kan undvikas!
Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta
Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59
[email protected] • www.kabe-mattan.se
Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett
bra alternativ till Kåbe Originalmatta.
Kåbe Kombi förses med inlägg av borst,
textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.
VÄNNER!
Offentlig upphandling. Det är något vi drabbas av, utsätts för eller tvingas göra. De offentliga
VWlGXSSGUDJHQKDUI|UÁHUDDYGHVW|UUHERODJHQYDULWHQI|UXWVlWWQLQJI|UJRGWLOOYl[WRFK
YLGDUHLQYHVWHULQJDU8SSGUDJHQVNDlYHQIRUWVlWWDDWWYDUDGHWI|UVPnPHOODQVWRUDRFK
stora företag.
En uppfattning som många delar är att det offentliga upphandlingsområdet för just städ
KDUKDYHUHUDW/lJUHWLPSULVHUK|JUHDYYHUNQLQJVJUDGRFKWXIIDUHNUDYPHGRPIDWWDQGH
vitesklausuler.
9LSn6WlGEUDQVFKHQ6YHULJHInUQlVWDGDJOLJHQLQIUnJRUIUlPVWIUnQXSSKDQGODQGH
myndigheter som handlar om just detta. Frågor som: Är våra krav rimliga? Hur förkastar
MDJRULPOLJWOnJDDQEXG"+XUIRUWNDQPDQVWlGD"(WF9LVYDUDUPHUlQJlUQDPHG
GHQVDPODGHNRPSHWHQVVRPÀQQVLQRPVW\UHOVHQSnWRWDOWÁHUDKXQGUDnUIUnQ
EUDQVFKHQ
Min uppfattning är att marknaden just nu går från ord till handling. Istället
för att gnälla på upphandlare som inte vill, eller leverantörer som fuskar,
ÀQQVHQFHPHQWHUDG|QVNDQRPUHHOOI|UlQGULQJ/HGRUGVRPI|UWURHQGH
IXOOWVDPDUEHWHSDUWQHUVNDSRFKGLDORJV\QVW\GOLJW-DJXSSOHYHUDWW
EnGHXSSKDQGODUVLGDQRFKOHYHUDQW|UVVLGDQJHQRPROLNDDNWLYLWHWHU
RFKSURMHNWQXJnUVDPPDQI|UDWWIRNXVHUDSnO|VQLQJDU
/R8lUHWWNRPSOLFHUDWUHJHOYHUNPHQRPYLVOXWDUSUDWDRP
vad som inte går att göra, eller vad som eventuellt inte går att
J|UDRFKPHUI|UV|NHUJ|UDNRPPHUYLDWWÀQQDYlJHQIUDPnW
En myndighet som arbetar hårt för att bringa ordning i detta,
med fokus på städupphandling är Konkurrensverkets
8SSKDQGOLQJVVW|G/lVPHURPSURMHNWHWRFK$QQD
Lipkin i detta nummer.
God läsning!
-HVSHU%RUUIRUV
Ordförande
UTGES
AV:
INNEHÅLL #1 / 2015
4
COOR
7
MOT
8
10
I INNOVATIV UTVECKLING
STÖRRE FUNKTIONSANSVAR
FM-UTBILDNINGEN
NY
11
I
12
NYTT
genom Michelangelo Feature and Research AB
CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Elisabeth Sedig
14
ATT
15
KAMPANJ
REDAKTION:
16
EN
19
LÅT
Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm.
Tel: 08-651 5620. E-post: [email protected]
ANNONSER:
Thomas Åkerblad
PRENUMERATION
OCH LÖSNUMMERFÖRSÄLJNING:
Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm.
ÅRSPRENUMERATION: 480:– exkl moms
LÖSNUMMER: 80:– exkl moms
TRYCK: Ineko AB, Stockholm
ISSN 2000-8163
FÅR FORTSÄTTA
VÄGLEDNING SKA FÖRBÄTTRA UPPHANDLINGEN
SEPTEMBER ÄR DET DAGS IGEN!
ÅR
–
NYA GOLV
LIGGA I FRAMKANT
FÖR
#SCHYSTASTÄDVILLKOR
SPECIELL INSATS I
ETIOPIEN
DIG INSPIRERAS!
OMSLAGSBILD:
Från Coors nya kontor i Kista
Följ oss också på Facebook, gå in och anslut dig till gruppen
Rengöring & Hygien.
TIPSA GÄRNA REDAKTIONEN!
Har du någon händelse eller nyhet att berätta om? Ring 08-651 5620 eller
skicka ett mail till [email protected].
NÄSTA NUMMER HAR TEMAT STÄDMASKINER, STÄDVAGNAR OCH STÄDUTRUSTNING OCH KOMMER UT 7 APRIL
COOR I
INNOVATIV UTVECK
Sätt en sensor vid pappershållaren på en kopieringsmaskin
oFh den talar med dig via moEil eller sXrfplatta 'etta
kallas Internet of Things IoT )antastiskt t\Fker de
Áesta av oss 0en f|r )redrik SandTXist på Coor ServiFe
Management är detta inte nog. Han vill tillsammans med
bland annat företaget Yanzi hitta en mjukvaruplattform
så att Áera olika funktioner kan kn\tas ihop till en enhet.
Coors innovationsprogram leds av Fredrik
Sandquist. Han kom till Coor 2006 för att
leda förändringsprojekt, men han har nu
mer och mer gått över till att arbeta med
företagets innovationslösningar.
– Vi deltar i utvecklingen av ett
system som kallas Internet of Things, IoT.
Vi försöker hitta nya smarta lösningar
för att öka produktiviteten, säger Fredrik
Sandquist.
IoT är dock ingenting som man inom
Coor har hittat på själva. Det är ett samlingsbegrepp för internetuppkopplade
sensorer. Till exempel kan kopiatorer
och andra kontorsmaskiner förses med
sensorer eller små datorer. Det gör att
maskinerna via dator, surfplatta eller
smartphone kan tala om sin status, till
exempel om kopiatorn saknar papper.
Tekniken Ànns redan och används inom
Coor både för att testa nya innovationer
och för att få ett väl fungerande kontor.
knyta ihop de olika systemen till ett enda
gränssnitt i mobil eller surfplatta.
I väntan på detta installerar Coor Áer
och Áer sensorer i sitt nya kontor i .ista.
SKRIVARE UTAN TONER
– Vi kan redan i dag ”tala” med många
olika saker och få information, men det
saknas en bit för att systemet ska bli riktigt attraktivt, säger Fredrik Sandquist.
Det kan gälla skrivare som saknar toner,
kaffemaskiner som saknar kaffe, lampor
som har slocknat, handdukshållare och
tvålbehållare som saknar innehåll eller ett
konferensrum som har för hög temperatur.
Problemet, som Fredrik Sandquist
ser det, är att det Ànns Áera olika system
när det gäller mätning inom IoT, men de
interagerar inte med varandra.
– Det vi skulle vilja ha är en enda
mjukvaruplattform, så att man kan
TVÅ PER SKRIVBORD
– Vi har bara arbetsplatser till hälften av
våra medarbetare. Det beror på att många
är ute på fältet. Man kanske sitter vid ett
skrivbord på förmiddagen och gör något
annat resten av dagen. Då kan någon
annan sitta vid samma skrivbord under
eftermiddagen, säger Fredrik Sandquist.
Det fungerar, enligt Fredrik Sandquist,
bra och man har kunnat göra mätningar
i sitt eget kontor för att se att det inte behövs så många skrivbord som man kanske
tror. Dessutom är personalen nöjd.
– Men, säger Fredrik Sandquist,
det här konceptet är intressant för våra
kunder och kan vi få ner kostnaden
skulle Áer köpa det.
4
RENGÖRING & HYGIEN #1.2015
SENSOR UNDER BORDET
– Vi kan mäta var någonstans i kontoret
som det sitter medarbetare, förklarar
Fredrik Sandquist.
Han visar Áera sensorer under bordet.
Vi går sedan vidare till en tavla på en
av väggarna där röda prickar visar var i
lokalen medarbetare sitter.
– Denna lösning är det många som
har varit intresserade av för att kunna
optimera sin lokalanvändning och anpassa lokalerna efter medarbetarna och
inte tvärtom.
Coor har, liksom många andra, en
helt Áexibel kontorslösning där medarbetarna kan sitta vid vilket bord som
helst. Ingen har någon fast arbetsplats.
Internet of Things (IoT) är en
teknik som gör att kopieringsmaskinen eller papperskorgen
kan kommunicera med oss.
Fredrik Sandquist leder
innovationsarbetet på Coor
Service Management.
TEXT
OCH FOTO: INGER
EVERTSON
Hade man istället kunnat installera ett
enda system med internetuppkopplade
sensorer, vilka både kunde visa var
medarbetarna sitter och släcka lampan
i ett rum när ingen är där och visa om
kopieringsmaskinen är utan papper och
mäta temperatur eller luftfuktighet i olika
rum, då skulle lösningen varit attraktiv.
MER EFFEKTIVT ARBETE
– Då skulle kunden fått Áera olika system
i ett och kostnaden för vart och ett av de
olika systemen skulle ha blivit lägre och
därmed mer attraktivt för den presumtive
köparen. Dessutom skulle Coors personal
kunna arbeta betydligt mer effektivt,
förklarar Fredrik Sandquist.
Målet är att kringtjänsterna på kundernas arbetsplats ska fungera klanderfritt
och en felanmälan ska åtgärdas helst
innan kunden har märkt felet. Men
då måste både lampor, kopiatorer och
tvålbehållare på toaletterna via surfplattan tala om att de är ur funktion så
att personal på plats kan åtgärda vid
nästkommande rondering. Dessutom
måste systemet vara kostnadseffektivt.
HOPKOPPLING AV MÄTDATA SAKNAS
Den som handlar av Coor får dock inte
enbart en produkt utan också alltid en
tjänst som är knuten till produkten.
Det Ànns minst sju olika parametrar,
där man kan mäta olika aktiviteter, men
dessa går i nuläget inte att koppla ihop
i en mjukvaruplattform och i ett enda
gränssnitt. Det gör att den som arbetar
med underhåll får gå ur ett program och
in i ett annat för att se alla olika parametrar och det tar enligt Fredrik Sand-
i
LING
”DET
VI SKULLE VILJA HA
ÄR EN ENDA MJUKVARUPLATTFORM, SÅ ATT MAN
KAN KNYTA IHOP DE OLIKA
SYSTEMEN TILL ETT ENDA
GRÄNSSNITT I MOBIL ELLER
SURFPLATTA.”
5
quist för lång tid och är inte optimalt.
Varje system blir också orimligt dyrt.
Därför vill man utveckla en lösning där
alla olika mätpunkter kan ses i samma
mjukvaruplattform och i samma gränssnitt.
Detta är en innovation som det lilla
uppstickarföretaget Yanzi arbetar med,
nu tillsammans med Coor och Telia Sonera.
Med i projektet Ànns också Intel.
För oss som inte är så tekniskt bevandrade är IoT lite som ett trolleri. På Coor
Service Managements nya kontor sitter en tavla där man kan se vilka arbetsplatser
som är upptagna för tillfället. Vid de röda punkterna sitter det någon som arbetar.
Fredrik Sandquist visar varifrån uppgifterna till tavlan kommer. Under varje
bord sitter en sensor, som skickar signaler och talar om ifall det sitter någon
medarbetare där. Det här systemet kan man ha nytta av för att optimera lokalanvändningen.
6
130 OLIKA TJÄNSTER
Coor är en av Nordens ledande leverantörer när det gäller Facility Management. 130
olika tjänster Ànns i standardportföljen.
Coor arbetar mest med stora företag
inom privat näringsliv. Företaget har
7 000 anställda i hela Norden och omsätter åtta miljarder kronor.
Coor grundades av Skanska men ägs
idag av investmentbolaget Cinven.
– Vi är ett nordiskt företag, men vi
följer med våra kunder ut i Europa, så vi
Ànns representerade i bland annat Polen,
Ungern, Belgien och Estland, berättar
Fredrik Sandquist.
Affärsidén är att leverera stora
paketerade tjänster. Det gäller i stort
sett allt inom Facility Services såsom
reception, växel, restaurang, konferens,
kopiatorer, kaffemaskiner och lokalvård.
Ofta arbetar ett helt team från Coor ute
hos kunden. Företaget åtar sig också
fastighetsservice och tekniskt underhåll.
En del av företaget arbetar med industriservice. Coor kan också ställa upp med
strategisk rådgivning. Q
MOT STÖRRE
FUNKTIONSANSVAR
)aFilit\ Management är
en marknad som vä[er
alltmer oFh idag är )M
serviFe något de Áesta före
tag känner till oFh använ
der sig av, från enstaka
tjänster till paketerade
serviFelösningar. )rågan
är hur köpbeteendet
utveFklas inom )M
området?
TEXT: CHRISTINA ADLERS
FOTO FRÅN SODEXO
Att sköta receptionen är något som ofta ingår bland de tjänster som köps från en FM-företag.
– Idag ser företagen mer till helheten
än vad man gjorde för några år sedan.
.underna har blivit mer medvetna om
hur de kan minska de interna kostnaderna
och köper Áer stödtjänster från färre
leverantörer för att kunna koncentrera
sig på kärnverksamheten. Man ställer
också krav på bättre kvalitet. En annan
förändring och ett nyare beteende är att
se till intäkterna. Som kund kan du spara
pengar beroende på hur du paketerar
ihop tjänsterna, säger Erik Ahrsjö, ordförande i I)M$.
”KUNDERNA ÄR MYCKET KUNNIGA”
² 9ad innebär förändringen för )Mföretagen"
– Att de måste bli bättre på att erbjuda
Áer servicetjänster och det tror jag att
de gör redan nu. När alltÁer tjänster
outsourcas kan FM också bli en del av
verksamheten.
² 9ilka köper )Mtjänster"
– Det är både större och mindre
företag, organisationer och kommuner.
Den privata sidan är mer intresserade
av att köpa mer tjänster och de har
också lättare för att outsourca. Nästan
alla kommuner köper tjänster utifrån
men omfattningen varierar, Malmö Stad
* International Facility Management Association
och Region Skåne är de som bäst förstått
nyttan med FM och skiljer ut sig. Den
offentliga verksamheten skulle utan
tvekan kunna spara pengar på att outsourca Áer tjänster.
² Hur kan )M utveFklas för att motsvara
kundernas behov framöver?
– .underna är mycket kunniga om
”MALMÖ STAD OCH REGION
SKÅNE ÄR DE SOM BÄST FÖRSTÅTT NYTTAN MED FM.”
vilka tjänster som gör nytta för kärnverksamheten. Ska du få dem att köpa Áer
tjänster måste de FM-anställda utbildas
och fortbildas i sin profession. FMföretagen omsätter 200 miljarder idag,
det är fem procent av Sveriges BNP,
men branschen kan alltid bli bättre och
utvecklas. Ett sätt att lösa efterfrågan är
med kompetensutveckling, säger Erik
Ahrsjö.
”MARKNADEN
RÖR SIG
MOT BREDARE KONCEPT”
Ett företag inom FM-branschen är Coor
ServiFe Management med 4 500 anställda
i Sverige. Hur ser de på köpbeteendet
inom FM-området?
– Marknaden efterfrågar både integrerade lösningar och singeltjänster, men
generellt är singeltjänster fortfarande
det vanligaste. Vi märker också att Áer
och Áer kunder börjar efterfråga ett
mellanläge där Áera tjänster bakas samman till ett större funktionsansvar på
arbetsplatsen, säger Henrik Lindström,
affärsutvecklare på Coor.
Han tillägger att marknaden mognar
och rör sig mot bredare koncept där Áer
tjänster omfattas och att större organisationer inkluderar samtliga verksamhetsställen när de efterfrågar FM-tjänster.
Det leder till att företagen sänker sina
kostnader samtidigt som de säkerställer
en jämngod kvalitet på serviceleveransen
och stärker varumärket.
”DET GÄLLER ATT FÖRSTÅ KUNDEN”
Enligt Henrik Lindström har den privata
sidan kommit längre i sin implementering av stödtjänster än den offentliga
sektorn. Mycket beroende på att kunden
och FM-företaget effektivt byggt upp ett
förtroende under många år där samarbetet och avtalet anpassats löpande.
Inom den offentliga sektorn är det
offentliga upphandlingar och där styr
FORTSÄTTNING
PÅ SID
11
7
FM-UTBILDNIN
73 %
av besökarna har stort
intresse av att köpa
produkter som visas
på mässan.
På $ffärshögskolan i Malmö är de
utbildningsansvariga för yrkeshögskole
utbildningen )M, )aFility Management,
glada. 'en januari ÀFk de det posi
tiva beskedet från Yrkeshögskolemyndig
heten att )Mutbildningen startar på
nytt hösten 2015.
ILLUSTRATION: ANNEFRID SJÖMAN
TEXT
Boka din monterplats
på Elmia Städ!
Elmia Städ är arenan för dig som vill nå kunder med
ansvar för städ- och lokalvårdsfrågor. Här gör du affärer
med beslutsfattare, upphandlare, serviceleverantörer och
de som bedriver verksamhet inom städ och underhåll av
fastigheter och offentliga rum. Besökarna kommer från
offentlig sektor, fastighetssektorn och självklart från
service- och underhållsbranschen.
I september 2015 är Elmia Städ, tillsammans med
Elmia Fastighet och Elmia Park, en del av en större arena;
”Den hållbara staden”.
Välkommen till Nordens största städmässa.
Elmia Städ, Jönköping, 22–24 september 2015.
Boka din monterplats idag!
elmia.se/Hallbara-staden
22 – 24 SEPTEMBER 2015
8
OCH FOTO:
CHRISTINA ADLERS
Yrkeshögskolemyndigheten beviljade utbildningen, den första
i Norden, under två år. Efter ett uppehåll hösten 2014
fortsätter nu $ffärshögskolan att bedriva Facility Managerutbildningen.
– Vi är väldigt glada. Affärshögskolan har höjt behörighetskraven och nu krävs också viss arbetslivserfarenhet,
något som säkerligen bidragit till årets beviljande. Det här
kommer att höja kvaliteten och betyda mycket för branschen, säger Afrim Goxhuli, utbildningsledare.
16 AV 26 HADE RELEVANT JOBB EFTER SEX MÅNADER
FM-utbildningen drivs av Affärshögskolan, en del av Plus
högskolan, i samarbete med branschorganisationen I)M$.
Höstterminen 2012 startade en första utbildningsomgång
i Malmö då 26 studenter antogs till den tvååriga utbildningen som varvar teori med praktik, kallad /i$, /ärande
i $rbete. Sex månader efter sin examen hade 16 av dem FMjobb, några som vikariat. Höstterminen 2013 påbörjade nya
studenter FM-utbildningen, vilka tar sin examen till våren.
– Facility Management är en relativt okänd men stadigt
växande bransch. Yrket är nytt sedan slutet av 1990-talet
och innebär kortfattat styrning av organisationers stödtjänster som logistik- och fastighetsfrågor. Många verksamheter och företag har insett behovet av kompetens inom FM
och Áer och Áer får upp ögonen för yrket. En stor arbetsgivare är för närvarande Region Skåne. De gav åtta studenter
i första kullen en praktikplats och av dem Àck fyra anställning efter avslutad utbildning.
PRAKTIKEN KAN LEDA TILL JOBB
Behörighet att söka till utbildningen har de med gymnasieexamen eller motsvarande och viss arbetslivserfarenhet.
Utbildningen är formad efter branschens behov och undervisningen leds av personer från arbetslivet, vilket gör att de
studerande får de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.
– Det är en bra fördelning mellan män och kvinnor
i klassen och åldrarna spänner från 19 upp till över 50 år.
Studenterna tar själva stort ansvar för att marknadsföra
utbildningen när de är ute på sin LiA-praktik, säger Afrim
Goxhuli.
GEN FÅR FORTSÄTTA
En stor arbetsgivare är för närvarande Region Skåne. De gav åtta studenter i första kullen en praktikplats och av dem
fick fyra anställning efter avslutad utbildning, berättar Afrim Goxhuli som är utbildningsledare för FM-utbildningen som
startade i Malmö 2012.
”UTBILDNINGEN GAV VÄLDIGT BRA KUNSKAPER”
Frida Englund är en av de deltagare som examinerades från
FM-utbildningen i maj 2014. Hon Àck anställning på Försvars
makten redan innan hon tagit sin examen. Nu är hon infrastrukturhandläggare med placering i Revingehed.
– Jag ansvarar för mark, fastigheter och infrastruktur i hela
Skåne och det är tveklöst ett Facility Manager-jobb. I mitt uppdrag ingår ledarskap och att ha mycket kontakt och samarbete
med andra människor i och utanför verksamheten. Det här
jobbet kan jag tacka de kunskaper vi Àck på utbildningen för,
som jag tycker var väldigt bra. Jag Àck min anställning genom
$rbetsförmedlingen och hade just de kunskaper som Försvarsmakten ville ha, fast de egentligen ville ha en civil- eller byggingenjör.
gymnasiet certiÀeringen SS(1 IS2 som är en internationell standard med kvalitetskrav för smältsvetsning av
metalliska material) samt sommarjobb som städare. Men hon
ville gärna plugga vidare på en högskoleutbildning och FM var
precis vad hon sökte och ville arbeta med.
– FM har det mesta man kan applicera på arbetslivet och
arbetsmarknaden behöver FM. Jag gjorde mina LiA-praktikperioder på (21 och I.($, där jag också blev erbjuden
arbete. FM är en vuxenutbildning och man kan inte förvänta
sig att andra skaffar jobbet åt en. Man måste själv ligga i och
skapa sig ett kontaktnät. FM är i högsta grad vad företagen
behöver, avslutar Frida Englund.
Tilläggas kan att även Stockholm fått klartecken att fortsätta
FM-utbildningen. Q
”MAN MÅSTE SJÄLV LIGGA I”
Frida Englund sökte in på FM-utbildningen efter avslutad
gymnasieexamen, ett certiÀkat som internationell svetsare på
9
NY VÄGLEDNING SKA
FÖRBÄTTRA UPPHANDLI
I februari kommer Kon
kurrensverket att presentera
första delen av sitt Väg
ledningsmaterial för upp
handling av städtjänster.
Det ska bidra till att styra
upp upphandlingen så att
kraven blir få men verk
ningsfulla. 2Fh så att upp
följningen inte glöms bort.
TEXT
OCH FOTO:
ELISABETH SEDIG
– Upphandlande myndigheter har en hel
del att lära sig när det gäller att upphandla
städtjänster, konstaterar Anna Lipkin
som är projektledare på Konkurrensverket
för det nya Vägledningsmaterial för upphand
ling av städtjänster som är på väg.
.onkurrensverket tog förra året
över arbetet med upphandlingsstöd
från Kammarkollegiet och har sedan dess
bedrivit ett ambitiöst arbete med att ta
fram ett vägledningsmaterial som inte
bara ska inrikta sig på juridiken utan se
till helheten.
”DET BORDE RÄCKA MED FEM SIDOR”
– AlltÁer myndigheter upphandlar
verksamheter istället för att driva dem
i egen regi, konstaterar Anna Lipkin. Det
ställer andra krav på myndigheterna, till
exempel när det gäller organisation och
uppföljning.
– Särskilt svårt tycker många det är att
upphandla städtjänster, fortsätter Anna.
Resultatet har blivit att de kopierat krav
från varandra och att kraven blivit väldigt
många. Typiskt sett borde det kunna
räcka med ett förfrågningsunderlag på
fem sidor, men det Ànns naturligtvis
undantag.
FÅ MEN VERKNINGSFULLA KRAV
Nu har .onkurrensverket tagit fram en
modell som ska hjälpa upphandlarna att
10
Anna Lipkin är projektledare för Konkurrensverkets arbete med det nya vägledningsmaterialet för
upphandling av städtjänster.
utgå från behov och resurser och ställa
få med verkningsfulla krav. Och att följa
upp dem.
Det nya vägledningsmaterialet ska inte
tryckas utan publiceras på .onkurrensverkets hemsida, kunna kompletteras med
nya erfarenheter och vara ”levande”. Den
första publiceringen ska ske i slutet av
februari och sedan är planen att materialet
ska presenteras på ett frukostseminarium
i början av mars.
– Sedan kommer vi med en kompletterande del i slutet av mars, berättar Anna.
Vi vill testa ett nytt sätt att ge upphand-
lingsstöd. Vi tycker inte att materialet
behöver vara helt komplett för att vi ska
starta, det ska som sagt vara levande och
vi vill gärna ha synpunkter från både
leverantörer och upphandlare. Sedan kan
vi bygga på allteftersom utifrån behoven.
– Vi vill också vidga målgruppen för
upphandlingstödet, forsätter Anna. Till
exempel till användare och de som ska
följa upp avtalen.
”UPPFÖLJNING ÄR ETT MÅSTE”
Just uppföljningen har hittills varit ett
problem. Upphandlande myndigheter
NGEN
har inte riktigt varit tillräckligt medvetna
om behovet av uppföljning utan mest
inriktat sig på att ställa krav i förfrågningsunderlaget.
– Uppföljning är ett måste, konstaterar Anna, alla krav ska kunna följas upp.
När leverantörer upptäcker att upphandlingarna inte följs upp, leder det till att
det kommer in onormal låga anbud där
leverantören sedan inte uppfyller kraven.
Då uppstår en osund konkurrens.
Just hur man ska hantera onormalt
låga anbud är ett område där upphandlare behöver hjälp med att utveckla
sin kompetens, och det är också en av
de saker som .onkurrensverket avser
att hjälpa till med, både juridiskt och
praktiskt.
SKA GE HJÄLP MED RELEVANTA KRAV
OCH UPPFÖLJNING
I den modell .onkurrensverket nu tagit
fram ingår ett paket som ska hjälpa upphandlande myndigheter att ställa relevanta
krav utifrån sina behov och resurser.
Dessutom kommer ett uppföljningsformulär att ingå i materialet.
Sedan Ànns det Áer frågor att ta itu
med.
– Miljökriterierna från Miljöstyrnings
rådet ska vi arbeta om, berättar Anna.
Innehållet i kriterierna är bra, men vi
måste anpassa dem till en praktiskt
fungerande upphandling. Innovationsupphandling ska vi också återkomma till.
Och så ska vi presentera goda exempel,
sådana har vi tittat på under arbetet men
ett presentationsmaterial återstår att ta
fram.
SÅ ENKELT SOM MÖJLIGT
Huvudinriktningen är emellertid att allt
ska göras så enkelt som möjligt för alla
inblandade, att kraven ska vara få men
verkningsfulla samt att man inte ska
slarva med uppföljningen.
– Vi hoppas att vi tar fram ett bra
stöd som verkar i den här riktningen,
men vi är väldigt ödmjuka, säger Anna.
Och vi vill som sagt gärna ha synpunkter
på vårt arbete. Q
I SEPTEMBER ÄR DET
DAGS IGEN!
Det vill säga för Elmia Städ i
-önköping i kombination med
Elmia Fastighet – Sverige
största mötesplats för alla som
är engagerade i rena hygieniska
oFh lättskötta fastigheter oFh
lokaler.
Starten 2013 blev en succé. Då besöktes mässan av hela 14 241 personer. I år upprepas mässan, med samma upplägg. Det är lätt att gå mellan de olika delmässorna,
det utnyttjas åt båda hållen. Något som uppskattas av både utställare och besökare.
I år blir mässan dessutom en del av en större arena – Den hållbara staden. Där
debatteras viktiga branschfrågor om hållbarhet och branschens miljöpåverkan.
Andra heta frågeställningar är mervärden och hur CSR kan bli en fördel för såväl
leverantörer som kunder, möjlighet till branschföryngring samt villkoren för seriösa
aktörer att vinna upphandlingar. Och inte minst vad hygienstandarder gör för att
främja hälsa, trivsel och sunda miljöer att vistas i.
Datum är 22 – 24 september och mässan arrangeras som för två år sedan i samarbete mellan StädbransFhen Sverige och Elmia i Elmias lokaler i Jönköping. Självklart
kommer det att Ànnas mycket nyheter att ta del av i montrarna liksom många
intressanta seminarier att lyssna på.
Vi återkommer med mer information i nästa nummer av Rengöring & Hygien. Q
FORTSÄTTNING
FRÅN SID
7: MOT
STÖRRE FUNKTIONSANSVAR
oftast priset.
– Det är på gott och ont, alla ska ha lika möjligheter, men regelverket gör det till
en utmaning.
Henrik Lindström menar också att ju Áer stödtjänster som efterfrågas, desto
mer ökar kraven på FM-företagen.
– Det gäller att förstå kunden och hur de olika tjänsteområdena hänger ihop.
Vi tar ofta över personal när vi tar över servicefunktioner. Det tillför oss kompetens och de medarbetare som vi tar över upplever det positivt när de går från
att ha varit en perifer funktion till att bli en del av kärnverksamheten. Vi har egna
utbildningar för vår personal och några medarbetare har en extern FM-utbildning.
Med ökad kännedom om FM ökar säkert både intresset och behovet av högskoleutbildningar inom FM, det tror jag att vi får se mer av framöver, säger Henrik
Lindström. Q
11
NYTT ÅR – NYA GOLV
1ya golv, nya färger oFh nya utföranden. Sedan snart 0 år
är Domote[ – världens största golvmässa – i tyska Hannover
startskottet för det nya ”golvåret”.
I år ägde mässan rum 17 – 20 januari och
40 000 besökare från mer än 100 länder
såg det nyaste som finns att se på golvmarknaden. I München dagarna efteråt
pågick sedan den stora (250 000 besökare)
nationella byggmässan BAU där det
också fanns en hel del golvutställare.
Dessa två mässor tillsammans bjuder på
en imponerande mångfald och en god
överblick över årets nyheter. Rengöring
& Hygien har besökt båda mässorna och
här kommer en liten genomgång av vad
som är nytt och vad som kan vara aktuellt för Sverige.
ÅTERIGEN
TRYCKTA MÖNSTER
PÅ LINOLEUM
Linoleum har som grundkonstruktion
funnits sedan 1864 och på senare år har
utvecklingen mest bestått i förändringar
av mattornas ytskydd med olika typer av
PUR- eller andra polymerbehandlingar.
Samt att städmetoderna för linoleum
ändrats och gjorts mer miljövänliga. När
därför både Forbo och $rmstrong D/:
kunde visa andra typer av nyheter i år
var det lite överraskande.
Hos Armstrong var det en storsatsning
på nyheten Naturecore, det vill säga
linoleum med trämönster i ”brädor” på
200 x 1 200 millimeter. Formatet är ett
svar på de tunna så kallade designgolven
av plast som blivit väldigt populära de
senaste åren. Mönstret är tryckt på linoleumytan och skyddas av ett skikt med
PUR. Totalt finns 16 olika trämönster
i kollektionen och de är leveransklara
till sommaren enligt Anders Gustafsson,
Armstrongs Sverigechef.
Här kan man verkligen prata om
en retroeffekt! Linoleum med tryckta
mönster har inte funnits på marknaden
på kanske 50 år. Skillnaden är att det nu
finns slitstarka ytskikt som kan läggas
ovanpå det tryckta mönstret. Förr i tiden
lackade man om sitt tryckta linoleumgolv kanske en gång om året. Vem vill
göra det i dag?
Hos Forbo var temat Marmoleum …
goes modular. Även här gäller det att slåss
mot designgolv i plattformat varför man
lanserar linoleumplattor i kollektionen
Marmoleum Modular. På det sättet vill
man komma åt smärre ytor inom objekt-
TEXT: THOMAS ÅKERBLAD
FOTO: THOMAS ÅKERBLAD, DOMOTEXOCH BAU-MÄSSORNA SAMT RESPEKTIVE
LEVERANTÖRER
sektorn som butiker, kontor med mera.
Med plattorna kan man skapa färgmässigt
roligare mönster med linoleum, vilket
säkert har en marknad.
NYA TRÄGOLV
I en stor monter visades Kährs trägolv.
För Sverige aktuella nyheter är kollektionerna Real och Bloc.
Bloc Collection bygger på tre format
i tre olika nyanser – dimmig vit, ljusgrå
och naturell ek. Brädorna är lätt borstade
och genom att ändra träådringens riktning skapas en dynamisk effekt som gör
ytan levande. Golven är behandlade med
olja. Brädorna är 300 millimeter breda
och 300, 600 eller 900 millimeter långa.
Real Collection består av ekplankor
som mäter 25 eller 30 centimeter i bredd
och finns i fallande längder om 2,4 – 3
meter. Ytan är borstad och oljad och
golvet har en trelagerskonstruktion med
ett rejält ytskikt på fem millimeter.
Holländska Bolefloor väckte stor
uppmärksamhet för några år sedan med
sina slingrande – icke-raka – fogar. Nu
lanserade man ett koncept kallat Curv 8.
Här visas den nya kollektionen Naturecore från Armstrong. Det är linoleum på vilken man tryckt en mönsterbild med träutseende.
”Brädformatet” 200 x 1 200 millimeter understryker intrycket av trä. Här är brädorna kontrastlagda i montern mot en ljus, enfärgad
linoleum. Inte så som vi är vana vid att se linoleum – det tar lite tid att vänja sig.
12
LINOLEUM
MED TRYCKTA
MÖNSTER HAR INTE
FUNNITS PÅ MARKNADEN
PÅ KANSKE 50 ÅR.
SKILLNADEN ÄR ATT DET
NU FINNS SLITSTARKA
YTSKIKT SOM KAN
LÄGGAS OVANPÅ DET
TRYCKTA MÖNSTRET.
Ett prisvärt paket med åtta plankor i
ett format som upprepas. Plankorna är
tillskurna så att olika paket kan kombineras med varandra. Fabriken bedyrar att
ingen planka är tillskuren från en planka
med raka kanter.
MÅNGA NYA DESIGNGOLV
Om man jämför med föregående års
mässor så har utvecklingen främst legat
på att ta fram nya designgolv. Dels som
plattor och dels som ”brädor” med klickfogning. Här har utbudet närmast exploderat med nya produkter, konstruktioner
och utseenden. ”Alla” ska ha sina egna
designgolv. En orsak är givetvis att dessa
golv är dyrare och täckningsbidraget på
varje sålt golv blir större.
Här kan nämnas Aspecta som i Sverige
kommer att säljas av Idé Trading. Ett
designgolv i premiumklass som lanseras
som ett nytt, globalt varumärke och som
lanserades nu på Domotex. Golven är 3,2
millimeter tjocka och har ett slitskikt på
0,7 millimeter. I tillverkningsprocessen
ingår en trestegs präglingsprocess för
att kunna ge olika typer av exklusiva
mönster. Aspecta hade satsat hårt på
att synas på mässan och ställt upp stora
kuber med varumärket på från mässans
spårvägshållplats ända fram till entrén.
PLASTGOLV PÅ RULLE
I montern hos tyska Objectfloor (systerföretag till Falck Design och båda ägda av
brittiska Polyflor) visades nyheten designgolv på rulle. Kollektionen heter Expona
Flow och är tillverkad för kraftigt slitage
i offentlig miljö och består av 50 stycken
designer av trä, sten och trendiga färger
i fantasymönster. Expona Flow tillverkas
i två meters bredd och har ett slitskikt på
0,7millimeter.
Hos Tarkett dominerade nya och kraftigare färgställningar på objektgolvet iQ
Granit. Samma färgställning förekom för
olika typer av användning – förutom för
vanlig slätläggning även i halkhämmande
varianter. Q
Även Forbo visade linoleumplattor. Här en snygg mönsterläggning med färger ur den nya kollektionen
Marmoleum Modular. Observera att dessa mönster inte är tryckta utan är traditionell linoleum där den
valsade linoleummassan skapar mönstret.
Holländska Bolefloor visade upp en utveckling av sina kurviga plankor. Det som funnits sedan några år
är individuella plankor som med hjälp av inskannade mått matchas mot varandra till ett helt unikt golv.
Nu har man tagit fram en ny variant med åtta stycken plankor i mer standardiserat format. Fördelen är att
man kan addera till nya plankor och det blir förstås mycket billigare.
Designgolv av vinyl har hittills enbart funnits i plattformat. Nu visar Polyflor (FalckDesign i Sverige)
designgolv som rullvara. Något som underlättar och snabbar upp läggningen.
13
ATT LIGGA I FRAMKANT
L&T städar i Moodgallerian i StoFkholm Fity. Där
använder man Tennants nya 2Smaskin oFh var först
i Sverige med att göra det.
Moodgallerian mitt i Stockholms city, bakom 1K, är ett exempel på hur man idag
renoverar och fräschar upp halvgamla
hus i centrala lägen. Tidigare fanns här
en öde och tom butiksgalleria med lite
utslängda butiker utan något koncept
eller sammanhang. Nu har anläggningen
rustats upp och byggts om och blivit till
en ”skön” och intim innerstadsmiljö.
– Och då måste man ha en städning
som svarar upp mot det, säger regionchef Matthias Lindholm, Lassila &
Tikanoja, L&T.
FÖRST PÅ PLAN
Därför nappade han genast på erbjudandet att vara först i Sverige med att
använda Tennants nya 2Smaskin som
14
tillverkar både rengörings- och desinfektionsvätska med hjälp av elektrolys av
avhärdat vatten och salt. En OS3-enhet
Ànns nu installerad i städrummet på
Mood-gallerian sedan drygt tre månader
och fungerar väl enligt Matthias. Förutom Mood-gallerian sköter L&T även
den stora Gallerian på Hamngatan sedan
Áera år.
– Mood-gallerian har lägre i tak och
är en mer ombonad miljö och här har vi
verkligen ett intresse av att få en städning som är miljövänlig och kemikaliefri,
säger Matthias.
VAD TYCKER STÄDPERSONALEN?
– Städpersonalen är mycket positiva
till utrustningen och de fördelar den
TEXT
OCH FOTO:
THOMAS ÅKERBLAD
erbjuder, konstaterar Matthias. De Áesta
rengöringsmoment som tidigare krävde
kemikalier kan nu utföras kemikaliefritt.
Det fungerar utmärkt för fönsterrengöring, toaletter och rostfritt för att nämna
några svåra områden.
STADSMILJÖ
Golvet i gallerian består genomgående
av granit med grov yta.
– Det är ett material som är starkt
sugande och det kan bli lite problem
med fett ibland. När vi påpekade det
för fastighetsägaren viftade man bort
det och sa att man ville ha en känsla
av stadsmiljö som ger en ”patina över
tiden”, som man uttryckte det, säger
Matthias med ett leende.
KAMPANJ FÖR
#SCHYSTASTÄDVILLKOR
Hotell oFh restaurangfaFket, HRF, driver sedan en tid städkampanjen SFhysta städvillkor.
Målet är att få bättre villkor för hotellstädare. .ampanjen är en del av den globala
kampanjen Make up my ZorkplaFe – Dignity for Housekeepers.
Syftet med kampanjen är att sätta fokus på hotellstädares situation. Man vill
att allmänhet och gäster ska få veta att man anser att städtakten är för hög och
att konsumenter och hotellbokare har makt. HRF vill att vi ska välja hotell med
schysta villkor.
Bilden till vänster:
Glad säljare och glad köpare. Peter Freij (till
vänster) Sorma/Tennant och Matthias Lindholm,
regionchef för L&T diskuterar driften på MoodGallerian. Nöjda miner på båda parter!
Bilden ovan:
Den nya enheten för produktion av desinfektionslösning Orbio OS3 från Tennant. Här kan
man fylla sprayflaskor, hinkar eller utrustning.
HOTELLSTÄDARE – EN YRKESGRUPP MED TUFF ARBETSMILJÖ
Att vara hotellstädare är fysiskt krävande. Det är ett tungt arbete som ofta innebär
hög belastning, både fysiskt och psykiskt. Städtakten är hög och kroppen används
ständigt i arbetet.
Under hashtagen sFhystastädvillkor kan man själv lägga upp bilder som har med
ämnet att göra, skriva vad man tycker och se vad andra har lagt upp.
PRAKTISKA TIPS FÖR HOTELLSTÄDARE MED FLERA
På HRFs hemsida kan man hitta praktiska tips för både städare och arbetsgivare.
Här Ànns bland annat en checklista på hur man bäst inreder ett hotellrum för att
det ska bli så lättstädat som möjligt. Q
Mood-gallerian är 12 000 och Gallerian
Hamngatan cirka 20 000 kvadratmeter,
så det är rejäla ytor som sköts med de
nya metoderna.
– L&T vill vara ett företag med spets
inom professionell rengöring och ser
som en stor fördel att kunna erbjuda
kunderna en tjänst där miljöpåverkan
minimeras. Så det här passar perfekt
till företagsmålsättningen, konstaterar
Matthias.
– Med den här tekniken sparar vi
vatten i processen samtidigt som mängderna gråvatten minskar. Eftersom det
inte behövs några kemikalier i det här
systemet gynnar vi både användare och
miljö, avslutar Matthias. Q
Strejkande hotellstäderskor utanför ett amerikanskt hotell. Protesten gäller dåliga arbetsförhållanden.
15
EN SPECIELL INSATS I ETI
Malin 8lander, utbildare i Västra Götalandsregionen oFh styrelseledamot i
StädbransFhen Sverige, har varit ute på ett lite speFiellt äventyr. Hon har utbildat
lokalvårdare på sjukhus i Etiopien – oFh det gav mersmak.
– $tt utbilda lokalvårdare i Etiopien är ju ett ganska så speFiellt upp
drag. Hur kom det sig att du ÀFk det?
– Hälsoministeriet i Etiopien hade kontaktat biståndsorganisationen Human %ridge och deras kontor i Etiopien
kontaktade Sverige-kontoret. De letade runt lite för att se om
det fanns lämpliga utbildare och de hade redan samarbete med
Västra Götalandsregionen i andra sammanhang. Så kom det sig att
jag började tala med dem.
UTBILDADE 150 LOKALVÅRDARE PÅ ELVA SJUKHUS
Det var Malin Ulander och hennes kollega Lise-Lotte Boring
som sedan åkte ner till Etiopien i januari för att utbilda lokalvårdare på elva sjukhus i Addis Abbeba om städning och
smittskydd.
– Jag är van att jobba mycket med bilder när jag utbildar och
med tolk också, förklarar Malin. Vi förberedde ett utbildningsmaterial på svenska med mycket bilder. Det översattes sedan
till engelska och till amarinja som är ofÀciellt språk i Etiopien.
Under utbildningsinsatsen i Etiopien talade Malin och
Lise-Lotte engelska som tolkades till amarinja. De höll endags
16
intensivkurser i det grundläggande för totalt 150 lokalvårdare
på sjukhus och hade också en genomgång med beslutsfattare,
sjukhusdirektörer och representanter för Hälsoministeriet, om
vad utbildningen skulle innehålla.
ALLA ARBETAR FÖR ATT FÖRBÄTTRA HYGIENEN
– Myndigheterna är mycket engagerade, förklarar Malin, i att
förbättra den hygieniska situationen på sjukhusen. Men det
Ànns många problem. Som att underhållet ofta är eftersatt och
alla toaletter inte fungerar. Och att patienter och anhöriga från
landsbygden, som i stor utsträckning följer men patienterna till
sjukhusen och stannar där under vårdtiden, inte alltid vet hur
man ska använda en vattentoalett.
Lokalvårdarna är lika engagerade, berättar Malin, och vill
göra vad de kan för att lyfta hygiensituationen. De uppskattade
verkligen att få den här utbildningen, någon liknande utbildning hade de aldrig fått tidigare.
Men de hade sina egna praktiska och mycket handfasta
problem. Som att det inte fanns tillräckligt med städmaterial
så att de kunde byta till rent när de gick till nästa rum. Som att
i
OPIEN
TEXT: ELISABETH SEDIG
Malin Ulander och LiseLotte Boring från Västra
Götalandsregionen håller
kurs om hur man undviker
smittspridning för en grupp
lokalvårdare på sjukhuset
Black Lion i Addis Abbeba.
Malin syns stående längst
till höger på bilden och
Lise-Lotte sittande näst
längst till höger.
de hade problem med att tvätta, ibland för att det inte fanns
tillgång till rinnande vatten.
STORA PROBLEM FINNS
– Men man märker hela tiden att det Ànns ett stort intresse, på
alla nivåer, för att förbättra situationen, säger Malin. En representant för Hälsoministeriet deltog vid alla kurserna. Vi Àck
också se ett antal nya sjukhus som de håller på att bygga, inte
för de rika utan för vanligt folk. Så man satsar ambitiöst. Men
det Ànns som sagt mycket att göra och problemen är stora.
Ett av dem är bristen på skyddsutrustning. Och hepatit, HIV
och TBC är vanliga sjukdomar här, så smittorisken är stor.
– Jag tyckte det var jätteroligt att träffa de här människorna,
säger Malin. Även om de har mycket problem, så kändes det
att de ville ta tag i det här, på alla nivåer. Och Annika Ekholm
på Human Bridge hjälpte oss mycket medan vi var där, med
kontakter med Hälsoministeriet och med att ordna transporter
och så vidare.
– Som helhet var det en mycket positiv upplevelse, som
jag gärna skulle göra om, avslutar hon. Q
Välj den lätta vägen att
hantera förpackningar
För att förenkla för städpersonal och frigöra tid
till annat har Tork utvecklat Tork Easy Handling™.
-
Enkelt att bära tack vare praktiska och
bekväma handtag
Enkelt att öppna utan kniv tack vare tejpad
försegling
Enkelt att bära bort använda, utplattade lådor bär upp till tio ihopvikta kartonger åt gången
Tork Easy Handling™ – den enkla vägen att förbättra
din verksamhet.
Kontakta din återförsäljare för mer information eller
läs mer på www.tork.se
17
ÄKTA HANTVERK!
När alltmer av produktion och
tillverkning automatiseras och
robotiseras är det skönt att se
något där utvecklingen gått åt
andra hållet.
Lidköpingsföretaget Sanova
importerar och säljer inredning
och utrustning till bland annat
badrum. Nu introducerar man
handdukstorkar som tillverkas
för hand i England.
Som man själv uttrycker det:
”Flera av våra handdukstorkar
tillverkas i England. För hand.
Av Brian Parry. Kalla det per-
fektionism om du vill -– för oss
handlar det om att ha full kontroll över slutresultatet och att
kunna leverera den funktionalitet och kvalitet som vi lovat.”
Med dessa handdukstorkar
är det möjligt att göra specialanpassningar och skräddarsydda
lösningar. Man väljer vilken
design man vill ha och Brian
Parry tillverkar just den handdukstorken. För hand. Därefter
kvalitetskontrolleras varje unikt
exemplar före leverans. Q
HAR RUT
EN FRAMTID?
Vad händer med RUT framöver? Just nu är läget
oklart men den nuvarande regeringen har talat om
att sänka avdragsrätten till hälften.
I detta läge publicerar Almega
rapporten RUT 2015 där man
vill ge underlag för beslutsfattande i frågan. Enligt Almegas
beräkningar är det en livfull
bransch med 20 000 sysselsatta
och 600 000 kunder. De senaste
fem åren har RUT-branschen
växt med i genomsnitt 20 procent årligen, och ännu syns inga
tecken på avmattning.
”ÖDESDIGRA
KONSEKVENSER”
I rapporten presenterar Almega
den senaste branschstatistiken,
regionala sysselsättningstal och
granskar vad som kan hända om
regeringen förändrar branschens
spelregler. Man anser att regeringens tänkta halvering av
RUT- avdraget kan få ödesdigra
konsekvenser för branschen.
– Regeringen menar att halveringen endast skulle påverka
en liten grupp köpare, men ser
man till de faktiska konsekvenserna av systemförändringar för
RUT- avdraget kommer det att
påverka hela branschen mycket
negativt, säger Ulf Lindberg,
näringspolitisk chef Almega.
DET
Här tillverkar Brian Parry handdukstorkar för hand åt svenska Sanova. Äkta
hantverk och möjlighet att få sina speciella önskemål tillgodosedda – känslan
av att man har något unikt!
HÄNDE I
DANMARK
Rapporten tittar på fallet med
det danska hemserviceavdraget,
som likt RUT hade en stark positiv utveckling tills man började
justera reglerna. Lika snabbt
som branschen hade uppstått,
så försvann den. Det danska
näringsdepartementet utredde
orsakerna. Enligt Ulf Lindberg
visade det sig att förändringar
i sig, snarare än förändringens
innebörd, är problematiskt för
branschen.
– Om systemet uppfattas
som osäkert eller föränderligt
flyr både kunder och företagare,
säger Ulf Lindberg. Som vi kan
se från det danska exemplet,
så var det just regelförändringar som sänkte branschen.
I Sverige skulle det innebära att
tusentals svenskar åter skickas
ut i arbetslöshet eller svartarbete.
HAR
VARIT
EN SUCCÉREFORM
Enligt Almega har RUT-avdraget
varit en succéreform för grupper
som stått långt ifrån arbetsmarknaden – därför påverkas
branschen också i stor utsträckning av höjda arbetsgivaravgifter
för unga.
– Drygt hälften av branschens
anställda är utlandsfödda och 25
procent är under 26 år, påpekar
Ulf Lindberg. Unga stannar i
genomsnitt kortare tid i branschen och med höjd arbetsgivaravgift finns det få incitament
att anställa någon under 26,
berättar Ulf Lindberg. Q
– Drygt hälften av branschens anställda är utlandsfödda och 25 procent är
under 26 år, påpekar Ulf Lindberg. Unga stannar i genomsnitt kortare tid i
branschen och med höjd arbetsgivaravgift finns det få incitament att anställa
någon under 26.
Rapporten finns att ladda ner från Almegas hemsida på
www.almega.se/politik-och-ekonomi/rapporter/rut2015
18
i
LÅT DIG INSPIRERAS!
6WlGEUDQVFKHQ6YHULJHRFK0HWVl7LVVXHLQEMXGHUWLOOHQ
inspirationsdag 26 mars. För inspirationen kommer bland
DQGUD6RÀD*XOGEUDQGDWWVWn²VRPFRDFKKDUKRQLQVSL
UHUDWPnQJDFKHIHUOHGDUHPHGDUEHWDUHHOHYHURFKIDPLOMHU
Den 26 mars, 09.00 – 15.00, erbjuds vi
inspiration av 6WlGEUDQVFKHQ6YHULJH och
Metsä Tissue på Residenset i Mariestad. På
programmet står information från Metsä
Tissue som gjort papper i Mariestad i
hela 250 år. Naturligtvis också information från 6WlGEUDQVFKHQ6YHULJH om medlemskap och pågående projekt. Vidare
från VikanJHQRP.DWULQ/DUVVRQVRP
kommer att tala om hur man enkelt kan
förbättra vardagsergonomin.
positiva tankemönster som de sedan haft
stor nytta av i livet.
CERTIFIERAD COACH
6RÀDlUFHUWLÀHUDGHQOLJWIDF, Internatio
QDO&RDFK)HGHUDWLRQ och utbildad i pedagogiskt ledarskap vid Högskolan i Skövde.
Sedan 2006 är hon egen företagare och
Sofia Guldbrand är en inspirerande talare
och det kan utlovas en personlig och
meningsfull föreläsning.
TEXT: ELISABETH SEDIG
FOTO: JESPER ANHEDE
KDUÁHUDKXQGUDFRDFKWLPPDUEDNRPVLJ
där hon coachat företagsledare, chefer,
medarbetare, gymnasie- och högstadieHOHYHUDUEHWVV|NDQGHRFKPnQJDÁHU
Hon är också författare till Guldboken
– ett tips för den som vill ha ytterligare
inspiration. Q
PROGRAM FÖR INSPIRATIONSDAGEN 26 MARS
09.00 –
Kaffe, smörgås och mingel
DET TUFFA
TILL NÅGOT POSITIVT
10.00 –
Metsä Tissue hälsar välkomna
10.30 –
Städbranschen Sverige informerar
6nKDUYLGDJHQVK|MGSXQNW²6RÀD
Guldbrand.
– De tuffa sakerna i livet kan vara
våra största inspirationskällor, säger hon.
Det har hon visat för många i sitt arbete
som coach där hon bidragit till många
människors utveckling av starka och
11.00 –
Katrin Larsson, Vikan: Hur man enkelt kan förbättra vardagsergonomin
11.45 –
Lunch
13.00 –
Sofia Guldbrand, certifierad coach, håller en inspirationsföreläsning
15.00 –
Avslutning med kaffe
VÄNDER
ANMÄL DIG TILL MONICA FABRICIUS, METSÄ TISSUE SENAST 23 MARS (0501-27 50 73; 073-809 0154;
[email protected]
19
SAGAN OM:
SCHEHERAZADE I DUOPOLAND
Skriven av Daniel Melin med inspiration från Astrid Lindgrens
Pomperipossa-saga.
Scheherazade hette en människa
som bodde i landet Duopoland.
Landet hette tidigare Monismanien men de som hade styrt
och ställt i det landet i mer än
40 år tyckte det blev tråkigt till
slut när man inte kunde höja
marginalskatterna utan att
folket i landet blev arga. Då fick
andra män, och till och med en
och annan kvinna, ta över och
då kändes det passande att
man samtidigt bytte namn på
landet. Man gjorde nämligen
så med en massa andra saker
för de nya männen, och någon
kvinna, tyckte illa om vissa ord
som ”bidrag” och då bytte man
namn på dessa till andra ord
som ”stimulering” och så var
den saken ur världen.
Scheherazade kom till Duopoland med sina föräldrar 1976.
Precis efter namnbytet. I landet
Scheherazade föddes var det
farligt att leva och hennes föräldrar hade hört om detta land
som just bytt namn. Det landet
hade också vackra skogar, berg
och sjöar och gröna lunder precis som där de bodde men det
var dessutom tryggt att leva där.
Som alla föräldrar ville Scheherazades föräldrar att hon skulle
få växa upp trygg, lycklig och fri
och de valde därför med stor
sorg att lämna sitt hemland och
söka framtiden i Duopoland.
Scheherazade älskade sitt nya
land. Hennes föräldrar såg
lyckligt på hur hon badade på
somrarna och kastade snöboll
på vintrarna. Själva hade de lyckats skaffa sig en lägenhet och
en inkomst som räckte. En man
som hette Ernst hade några år
tidigare försökt sig på att bygga
en miljon bostäder på tio år. Det
tyckte Scheherazades föräldrar
lät fantastiskt då de kom från
slitna bostäder i sitt hemland.
Tänk att en miljon familjer ska
få bo i nya bostäder. Duopoland
är i sanning en underbar plats
för vår Scheherazade att få
växa upp på. Scheherazades far
hade i sitt hemland varit revisor
och sekreterare i ett politiskt
parti. Nu fanns det tyvärr inga
formulär framtagna för just hans
utbildning så det gick inte att
omvandla detta så att han kunde
20
få arbete som revisor även i
Duopoland. Han startade därför
en liten pizzeria för han hade
sett att det var så man gjorde.
Det tog lite tid att lära sig tillaga
pizzorna, han hade aldrig sett
denna platta maträtt förut, och
han var dessvärre tvungen att
arbeta ungefär tio timmar om
dagen, alla dagar i veckan. Men
han var ändå lycklig. Hans familj
var trygg. Hans vackra dotter
lekte i snö och på gräs. Vad
hade han för något att klaga på?
Scheherazade hade lätt för sig
i skolan. Det vill säga när det
gällde studierna. Hon fascinerades av matematik och tyckte
nästan att talen formade sig
som sagor framför ögonen på
henne. Hon kunde läsa siffrorna
med samma spänning och inlevelse som hon läste böckerna
skrivna av sin favoritförfattare
Pomperipossa. Pomperipossa
hade skrivit barnböcker då
landet hette Monismanien men
tyvärr slutat med det strax innan
de bytt namn på landet och nya
män, och en och annan kvinna,
tagit över styret.
Med kompisarna var det lite
krångligare. Scheherazade var
den enda på skolan som hade
en mörkare nyans av sin hud.
Eller det var inte helt sant. Det
var även barn med föräldrar
från Italien och Grekland i
skolan men det verkade som
att invånarna i Duopoland inte
tyckte deras nyans var riktigt
densamma som Scheherazades.
Som om de trodde att det där
kommer nog att försvinna med
tiden. Dessutom var de bra på
att spela fotboll. Det var inte
Scheherazade. Hur det nu än var
med den saken så var det svårt
för Scheherazade att finna kompisar att leka med. Det hände
tyvärr ganska ofta att inbjudningarna till de olika barnkalasen
kom bort i posten på något sätt.
Scheherazades pappa försökte
en gång förklara för henne att
det kan vara svårt för barn i
Duopoland att söka kontakt med
henne eftersom hon kommer
någonannanstans ifrån. Han
jämförde det lite med att om alla
barn har på sig en traditionell
folkdräkt och så kommer det ett
barn med jeans och t-shirt. Då
kan de tycka att det barnet inte
riktigt passar in till en början och
de undrar kanske varför inte det
barnet har folkdräkt. Scheherazade förstod inte den liknelsen
förrän långt senare. När hon väl
förstod den tyckte hon att det i
så fall nog var de i folkdräkt som
inte passade in. Folkdräkt är det
inte särskilt många som har.
Jeans och t-shirt har folk på sig
över hela världen.
Scheherazades fallenhet för
matematik resulterade i att hon
studerade ekonomi och ville
bli revisor som sin far. Efter
skolgången började hon därmed
söka anställning hos dem som
sökte en revisor. Hon blev besviken var gång ett brev kom med
svar om att hon inte var den
som de sökte. Scheherazade
blev hänvisad till att gå till en
handläggare på Arbetsförmedlingen och vid mötet med den
handläggaren beklagade hon sig
över att hon inte fick chansen
att ens komma till en intervju
där hon kunde få möjlighet att
visa vad hon kunde. Handläggaren förklarade att det nog tyvärr
kan vara så att de som anställer
är lite rädda för att språket
skulle kunna vara ett hinder.
Språket? Scheherazade talade
precis som alla andra. Hon hade
till och med den lokala dialekten.
Handläggaren svarade att det
beror nog på det krångliga namnet. Hade hon haft ett gammalt
vackert namn som ”Ulla” hade
ingen funderat över det.
I landet som Scheherazades
föräldrar lämnade betyder hennes namn ”hennes tur ökade”.
De gav henne det namnet med
tanke på att det var hon som
skulle få en bättre framtid i det
nya landet. ”Ulla” betyder ”mäktigt arvegods”. Det tyckte inte
Scheherazade lät vackert alls.
Scheherazade ville inte ligga
sina föräldrar till last och hon
ville definitivt inte ta emot några
bidrag eller stimuleringar så
hon sökte samtliga lediga jobb
och tog det första som erbjöds
henne. Det var som lokalvårdare
på en skola.
Den inledande tiden var jobbig.
Hon tyckte att skolan som såg
så liten ut från utsidan kändes
enorm på insidan. Klassrummen
tog aldrig slut. Hon hade åtta
klassrum att städa dagligen,
korridorer och entréer hände det
ofta att hon gick över mer än en
gång per dag vissa tider på året.
Sedan fanns det personalrum
för lärarna men dem städade de
i stort sett själva så där lade hon
bara lite tid på att damma av och
ställa iordning saker. Barnens
matsal och deras toaletter lade
hon ner extra tid på då hon
tyckte att det är en grundläggande princip att kunna äta och
uträtta sina behov i rena och
trivsamma miljöer. Hon virkade
till och med små huvar till de
extra toalettrullarna som fanns
på toaletterna då hon tyckte de
såg så tråkiga ut där de stod
som en vit pelare. Efter några år
kände hon inte längre att det var
så noga, det där med revisionsjobbet. Hon hade så trevligt
på dagarna bland barnen, hon
kunde nästan alla deras namn,
och lärarna på skolan hjälpte
henne med att hålla efter samt
vaka över barnen så att de inte
fördärvade och skräpade ner.
Scheherazade sa ibland troskyldigt att inte ska de behöva göra
så. Det var ju hennes jobb att
hålla efter skolan, men lärarna
insisterade på att det var en del
i undervisningen att lära barnen
hur man beter sig samt att de
självfallet själva måste föregå
med gott exempel.
Detta pågick i nära sex år och
Scheherazade hade blivit bättre
och bättre på sitt arbete. Ibland
önskade hon dock att hon
fick gå någon utbildning. De
som erbjöds handlade mest
om ergonomi. Så en dag sa
de kloka männen, och någon
kvinna, i kommunen att nu ska
kommunens ekonomi förbättras. Det ska göras genom att
någon annan betalar lönen till
Scheherazade. Efter upphandling så visade det sig att de som
erbjudit den lägsta summan för
att städa Scheherazades skola
var företaget Quickroot Städ AB.
I avtalet fanns som krav att de
skulle överta befintlig personal.
Det stod också att kvaliteten
på lokalvården nu kommer att
förbättras och effektiviseras.
Scheherazade var förväntansfull.
Vad skulle nu komma av detta?
De måste ju ha väldigt bra
produkter eller kanske jättebra
tips och råd att ge mig, för hur
ska det annars kunna bli både
renare och billigare? Jag är ju
densamma.
Någon dag efter tillkännagivandet kom Eva från Quickroot ut till Scheherazade. Eva
lämnade över nya fina arbetskläder till Scheherazade. De var
visserligen i någon styv polyester
och inte den mjuka bomull
Scheherazade hade använt
men det var nog bättre, kanske.
De är ju smutsavvisande. Eva
berättade att de hade sett över
Scheherazades arbetsrutiner
och beslutat att göra några
förändringar, varpå hon lämnade
över en liten plastficka med
papper. På dessa papper stod
det att klassrummen skulle
städas måndagar, onsdagar
och fredagar. Toaletterna på
morgonen och innan hon gick
hem. Papperskorgarna skulle
tömmas tisdagar och fredagar.
Så fortsatte det.
– Men, jag städar ju de rummen
oftare? sa Scheherazade.
Eva svarade att de kände till det
men att det var onödigt. Från
och med nu skulle det att bli
enligt arbetsinstruktionen.
– Det står här att jag ska jobba
sex timmar per dag, konstaterade Scheherazade. Nu jobbar
jag ju åtta timmar. Dessutom
står det i avtalet att jag ska ha
samma lön.
Eva svarade att visst är det så
att hon nu kommer att jobba
färre timmar vanliga veckor men
sedan tillkommer de periodiska
insatserna. Varje lov ska det
storstädas och golven ska
grundskuras med maskiner som
kommer att köras ut till henne.
– Kommer jag att få nya städredskap för de vanliga dagarna?
frågade Scheherazade.
Nej, så var det inte, svarade Eva.
Quickroot hade förhandlat om
det och de befintliga redskapen
hade förvärvats från kommunen.
När Eva lämnat skolan satt
Scheherazade och tittade på
sin nya arbetsinstruktion. Hon
var besviken. Hon hade samma
saker att städa med. Samma
ytor skulle städas men hon hade
nu mindre tid att städa på och
det skulle inte städas lika ofta.
Hon tänkte på sitt akvarium
hemma i lägenheten. En gång
hade hon provat att hoppa över
lördagsrengöringen för att se
om det räckte att rengöra varannan vecka. Den efterföljande
lördagen hade hon fått ägna tre
timmar åt rengöringen istället
för de vanliga 30 minuterna,
eftersom det var alger överallt
och de var svårre än vanligt att
få bort. Efter det misslyckade
Fortsättning på sid 22
21
Fortsättning från sid 21: ”Scheherazade i Duopoland”
försöket har hon snarare rengjort oftare än en gång i veckan
och nu tar det sällan mer än
15 minuter per gång för algerna
hinner inte få fäste ordentligt.
Scheherazades akvarium är på
100 liter. Vad händer med en hel
skola?
Scheherazade arbetade något
motvilligt enligt sina nya instruktioner. Efter någon vecka frågade
lärarna hur det kom sig att hon
inte städade alla dagar och hon
svarade att det gör hon, men
inte alla rum utan hon tar vissa
ytor på vissa bestämda dagar.
Lärarna tyckte nog att hon
kunde se över toaletterna oftare
och det tyckte Scheherazade
också. Hon förstod inte poängen
med att städa dem det sista hon
gör och sedan det första hon
gör dagen efter. Däremellan har
ju inte mycket hänt. Efter lunch
däremot. Scheherazade upplevde situationen som jobbig.
– Vi gör så att vi mäter hur
mycket som ska städas och
delar det med en siffra som vi
har bestämt att vår personal kan
städa per timme, och då vet vi
hur mycket tid du får på dig, fick
hon som förklaring.
– Jo, jag förstår det. Men jag
undrar hur ni vet hur mycket jag
kan städa per timme utan att ni
varit där?
– Det har de räknat ut på kontoret. Jag bara delar med ett
slags siffra som jag får från dem.
– Koefficient.
– Du, jag kan tyvärr inte spanska.
Det kan inte jag heller, tänkte
Scheherazade när hon vandrade tillbaka till sit städförråd.
Det som tidigare utgjorde hela
hennes arbete upptog nu bara
ett par timmar på förmiddagen.
1 250 kvadratmeter i timmen.
Hon förstod inte hur de skulle
gå till. Hur skulle hon kunna göra
rent på den tiden?
På kvällen bestämde hon sig för
STÄDNING
Morgonen kom och Scheherazade utförde sina uppgifter så
snabbt hon kunde för att sedan
kunna ta bussen till Quickroot
Städ ABs kontor nere i centrum.
När hon väl var där tittade alla
något förvånat på henne när hon
meddelade sitt ärende.
– Eeh, jaha? Du kan få prata
med Mikael här då. Det är han
som har lämnat in offerten.
Scheherazade blev visad till
Mikaels kontor och de hälsade
på varandra. Hon fick en kopp
kaffe och berättade därefter
hela historien om hur bra hon
tryckte det var tidigare och hur
det nu hade blivit. Och frågade
Mikael varför han bestämt
så här märkliga arbetsrutiner.
Mikael svarade:
– Alltså, jag gör inga rutiner.
Det gör de på driften. Jag räknar
fram priset och gör offerten.
– Hur får du fram ett pris om
du inte vet när rummen ska
städas?
– Ja, det står i underlaget från
kommunen. De säger vilka krav
de har och då har vi tabeller som
visar hur lång tid det kommer
att ta. Sedan funderar jag lite
på hur mycket vi behöver tjäna,
om det ska köpas in nya saker
och hur det ligger i förhållande
till våra andra kunder. Alltså om
vi får några stordriftsfördelar.
Sedan sätter jag ett pris. Driften
får sedan bestämma detaljerna
kring hur det hela ska gå till.
Scheherazade tänkte en stund.
Ingen från kommunen hade
frågat henne om hur hon städade. Hur kunde de då säga till
Mikael vilka krav de hade? Allt
verkade ganska komplicerat och
det var konstigt eftersom allt
verkade bygga på matematik.
Det var ju något hon tyckte om
och som hon förstod sig på.
Hon insåg att hon nog fick gå till
Kommunhuset och fråga dem
där. Det var ju trots allt de som
köpte in tjänsterna från Quickroot Städ AB.
På Kommunhuset fick hon i receptionen en förvånad blick när
hon presenterade sitt ärende.
– Är du något slags journalist?
frågade receptionisten.
– Nej, jag städar på skolan uppe
vid backen.
– Jaha? Men vill du träffa fastighetschefen, inköpschefen eller
upphandlingschefen?
Det visste inte Scheherazade.
Hon frågade vem det var som
bestämt sig för att just Quickroot Städ AB skulle få ta hand
om städningen och fick svaret
att det var upphandlingschefen
och blev visad till Bertil på
våning 4.
Bertil var en man i femtioårsåldern som verkade trevlig. Efter
att hon presenterat sig och
talat om varför hon var där, så
frågade hon till slut:
– Jag städar samma skola som
tidigare, med samma produkter
och med samma lön men nu
blir det sämre gjort och jag tror
det beror på att jag måste göra
mina uppgifter på mindre tid
plus att jag måste göra dem i en
ibland konstig ordning. Varför är
det så?
tittade konstigt på dem båda
två och svarade:
– Alltså, vår uppgift är att se
till att vi gör effektiva inköp.
Vi köper in oerhört många
olika saker så vi måste givetvis
ha hjälp med den tekniska
sakkunskapen. Det förstår ni
väl? Ni får prata med Tore på
fastighet.
Bertil och Schherazade tittade
på varandra, därefter gick de
med Bertil i spetsen ner till
våning 1 och fastighetsavdelningen. Chef för denna av Tore.
En man med grova händer och
breda axlar. På väggarna hängde
diplom från olika utbildningar
inom saker som hette ”Styr och
regler” eller ”Värmebesparingar
i passiva hus”. Bertil förklarade
för Tore varför de var där och
berättade både vad Scheherazade sagt om skolan och även
vad Erik sagt till dem när de gick
till honom.
Tore blev förbannad.
– Ni kan säga till Erik att jag bad
om något helt annat än vad den
idioten har köpt in. Jag ville att
alla skulle få behålla sina jobb
som de var men få utbildningar
och stöd också. Jag kan ingenting om städning. Det var därför
vi bestämde att ett städbolag
skulle vara bättre.
Bertil tittade beklagande på
Scheherazade och de förstod
båda att här tog vägen slut.
Scheherazade tog bussen hem.
Q
– Ja, det kan jag inte riktigt
svara på, sa Bertil. Du förstår,
vi har bara kunskap om lagar
och regler runt upphandling.
Vad som ska köpas och varför
just det ska köpas, det bestämmer de på inköpsavdelningen.
Du får nog ställa din fråga till
Erik som är inköpschef istället.
Sagt och gjort. Bertil visade
henne längre ner i korridoren
och presenterade henne och
hennes ärende för Erik. Erik
PÅ DEN NORSKA ARBETSMARKNADEN
Den norska regeringen har lagt
fram 22 strategiska åtgärdspunkter, framtagna tillsammans
med arbetsmarknadens parter,
för att städa upp på den norska
arbetsmarknaden och för att
få den att fungera bättre, inte
minst inom städmarknaden.
De områden man ska arbeta
med är bland annat skatteflykt,
22
att detta inte fick fortgå. Hon
tänkte på barnen och hur det var
förr när hon kunde allas namn.
Nästa dag tänkte hon gå till det
där huvudkontoret och fråga
dem hur detta kunde bli bättre
än tidigare.
redovisnings- och bokföringsbrott, korruption, konkursbrott,
penningtvätt och bedrägerier.
Bland de 22 åtgärdspunkterna
finner vi bland annat följande:
utökat regionalt och lokalt
samarbete mellan myndigheter,
stärkt informationsutbyte
mellan tillsynsmyndigheter och
mellan tillsynsmyndigheter
och polis, effektivare påföljder
för ekonomisk brottslighet,
begränsningar av antalet led
underentreprenörer vid offentlig
upphandling i branscher med
särskilda utmaningar, förenklad
kontroll av underleverantörer,
erkännande av utländska yrkesutbildningar, förbättrade ID-kortsystem för yrkesverksamma
inom bygg- och städbranschen
samt att vidare utreda omfattningen av den svarta ekonomin.
− Vi kommer att göra det
lättare att vara seriös och
svårare att vara oseriös, säger
Norges arbetsmarknadsminister
Robert Eriksson. Q
MOPPAR
FÖR RENGÖRING MED BIOTEKNIK
Innu-Science har nu tagit fram
två moppar speciellt avsedda
för rengöring med bioteknik.
Mopparna består till 100 procent
av syntetfiber i olika finlek vilket
ger låg friktion och god hygien
utan att göra avkall på rengöringseffekt och uppsugningsförmåga.
Mopparna tvättas i 30 grader
och är framtagna för att fungera
väl med företagets bioteknologiska tvättmedel. Vattnet och
den mekaniska bearbetningen
i maskinen löser den vattenlösliga smutsen medan tvättmedlets enzymer sönderdelar den
fettlösliga. Enzymerna jobbar
som bäst vid 30 grader. Då
HANDHYGIEN
fibrerna som ingår inte binder
vatten på samma sätt som
bomull eller viskos får man efter
centrifugering snabbt en lätt och
ren mopp. Syntetfibrer är heller
inte attraktiva för bakterier och
bakterietillväxt, en mopp på tork
kan därför inte surna.
Mopparna ska utifrån förutsättningarna ovan klara minst
1 000 tvättar. De finns i två
varianter, Nu-Multi (bilden nedan)
och Nu-Damp. Den första
används till torrmoppning eller
impregnerad till trapp- och entréstädning, den senare till fuktmoppning av samtliga golvtyper
eller impregnerad till städning av
hygienutrymmen. Q
UTHÅLLIG
SKÖTSEL AV LINOLEUM
Hur länge kan man ha en
linoleummatta i en korridor
som trafikeras hårt av fötter
och vagnar? Hur länge klarar
sig en sådan matta utan återkommande polishbehandling?
Mattan i korridoren är bara
en del av 4 650 kvadratmeter
linoleum på Byttorpsklint, ett
servicehus i Borås. Hur länge
håller det? Svaret låter vänta
på sig.
På Byttorpsklints servicehus i Borås är det Paloma
Vargas, som sköter städning
och golvvård. Det har hon
gjort i över 15 år och hon har
noggrann kontroll över vad
golven behöver av städning och
periodiskt underhåll. I bottenvåningen på servicehuset finns
en förbindelsegång, en korridor
där belastningen är stor av gångtrafik och rullande transporter.
I den korridoren ligger linoleum
sedan snart 15 år.
På den tiden, när golvet lades,
fanns inte någon Top Shield
eller liknande ytbeläggning på
linoleumgolven. Däremot fanns
det ett garantiåtagande från
Forbo och PLS. Om man skötte
golven efter deras anvisningar
skulle de hålla sig fina i minst tio
år. Paloma Vargas började direkt
att sköta korridorgolvet liksom
de andra golven med PLS I-vax
omväxlande med Storfix enligt
Forbos anvisningar.
Nu efter snart 15 år har 4 650
kvadratmeter Marmoleum hållits
i fin form utan några avbrott
för golvunderhåll. Det betyder
att lokalerna kunnat användas
maximalt utan störande och
kostsamma avbrott för golvvård.
Periodiskt har Paloma polerat
golvet, men för övrigt har inget
underhåll skett.
Hur kan ett linoleumgolv
klara sig 15 år utan polish? Det
finns många, som skulle ställa
den frågan. Det ser ut som
om Paloma Vargas i Borås har
svaret.
En annan fråga är hur mycket
pengar hon har sparat åt Borås
Kommun under dessa 15 år.
Den frågan är svårare att ge
svar på, för uteblivna kostnader
bokförs inte så noga. Q
KAN FÖRBÄTTRAS MED SMART KLOCKA
God handhygien på sjukhus och
hur den kan säkerställas och
förbättras är en ständigt aktuell
fråga. I USA, på ett sjukhus ägt
av Intermountain Healthcare,
har sjukhusledningen testat att
försöka förbättra den med hjälp
av specialgjorda smarta klockor.
Sjuksköterskor och läkare
bär där smarta klockor med en
skärm som med hjälp av färg
kommunicerar när det är dags
att tvätta händerna, till exempel
för att användaren har gått in till
en ny patient. Klockan känner av
rörelserna hos den som bär den
och märker när han eller hon rör
FÖRETAGSTJÄNSTER VIKTIGA
– MEN POLITIK SAKNAS?
Företagstjänster har allt större
betydelse för sysselsättning,
BNP och konkurrenskraft i
Sverige, det visar rapporten
Företagstjänster – Allt viktigare
för Sveriges produktion och konkurrenskraft som Almega låtit
ta fram. Trots det ser Almega
ingen politik för tjänstesektorn
hos sittande regering.
Siffrorna i rapporten visar att
tjänster i allt högre grad används
som insatser i både industrins
och tjänstesektorns produktion.
Hela 62 procent av industrins
underleverantörer verkar inom
sig in i ett nytt rum, den ger då
ifrån sig ett färgalarm och blir
röd istället för grön. Den signalerar på så sätt att det är dags att
tvätta händerna. Klockan signalerar även när det är dags att
tvätta händerna för att det gått
för lång tid sedan förra gången,
genom att bli gul.
På sjukhuset har man tidigare
testat andra system, procedurer
och rutiner men klockan som,
på ett för andra synligt sätt,
visar hur väl handhygienen sköts
har gett bättre resultat och
minskade infektionstal.
FÖR
SVERIGE
tjänstesektorn, ännu större är
efterfrågan på företagstjänster
inom till exempel IT, teknik
och personaluthyrning från
tjänstesektorn i sig. De förslag
regeringen la fram i sin budget,
som inte gick igenom men
som de vill se på sikt, såsom
höjd arbetsgivaravgift för
ungdomar och en höjning av
marginalskatten är däremot
enligt Almegas chefsekonom
Lena Hagman istället ett hårt
slag mot branscher som skapar
jobb. Q
Paloma Vargas som lyckats sköta linoleumgolv på Byttorpsklints servicehus på
ett föredömligt sätt.
23
SATSNING PÅ GOLVEKONOMI I GÖTEBORG
Den nya tekniken för golvrenovering, med UV-härdning på plats, har börjat
användas av Göteborgs Stad. Man har testat på såväl gummi- som linoleumoch plastgolv. Ännu har det inte gått så lång tid sedan golven renoverades
med den här metoden, som mest två år, men hittills ser det lovande ut.
Och pengar sparar man.
Gamla golv kan bli fula och
svårskötta, vilket inte är lätt att
bortse ifrån. Om man ändå gör
det drabbas man av den dåliga
ekonomi som är en följd av
dåliga golv. Städning och underhåll drar till sist stora kostnader.
Tung städning är heller inte bara
en ergonomisk riskfaktor som
städpersonalen får känna på.
Tung städning är också ineffektiv och ger ett dåligt städresultat. Och svårskötta golv kräver
återkommande insatser av golvvård, ofta med polish som med
vissa intervall måste avlägsnas
och förnyas. Nu börjar det kosta
alltför mycket och då tittar man
på utvägen att helt enkelt riva ut
golvet och lägga ett nytt.
Helt enkelt är det emellertid
inte. Det gamla golvet ska rivas
ut. Undergolvet ska förberedas
med nytt spackel. Det tar tid.
Golvlister behöver bytas. Kostnaderna ser nu inte så uppmuntrande ut för golvbyte heller.
GÖTEBORGS STAD
SATSAR
PÅ GOLVRENOVERING
Ställda inför denna tekniska och
ekonomiska realitet fick man i
Göteborg en annan tanke –
om golven kunde renoveras
till nästan nyskick skulle man
kunna hålla skötselkostnaderna
låga utan att behöva investera
i ny golvbeläggning.
I Göteborgs Stad har man
därför börjat prova möjligheten
att renovera golv med ny teknik.
Målsättningen är att få snygga,
tåliga och lättskötta golv samtidigt som man ger de gamla
golven mer än tio års nytt liv.
Det handlar främst om skollokaler där det finns gamla golv
av linoleum, plast och gummi.
Den nya tekniken har nu provats
för alla dessa material. En viktig
förutsättning är att behandlingen
måste vara godkänd för arbetsmiljö, inomhusmiljö och global
miljö enligt de krav som ställs av
Byggvarubedömningen.
GÖRS
MED
PÅ PLATS
UV-HÄRDNING
Den nya teknik som provas,
baseras på att golven efter noggrann rengöring från smuts och
gamla golvvårdskemikalier får
en ny ytbeläggning liknande den
som fabriksnya golv har.
Så här stor skillnad gjorde renoveringen – samma golv före och efter.
24
Ytbeläggningen som används
i Göteborg kommer från UV Elite
i Bohuslän. Beläggningen är
en vattenburen lack, som efter
torkning härdas med UV-ljus från
ett portabelt aggregat. I princip
är det samma slags beläggning
som man ger linoleum och
plastgolv vid tillverkning i fabrik.
Vid renovering, som i Göteborg,
får golven ett skikt av liknande
kvalitet och utseende men mer
än dubbelt så tjockt.
Produkten ifråga klarar utan
problem Byggvarubedömningens krav ifråga om miljö och
hälsa. Det är en enkomponentsprodukt, och behöver alltså inte
blandas med kemiskt aktiva
härdare för att ge slitstark yta.
Att den dessutom är Svanenmärkt stärker förtroendet.
SNABBAST
PÅ PLAST
Det förberedande rengöringsarbetet är i princip detsamma
som vid periodisk golvvård,
då smuts och eventuell polish
noggrant ska avlägsnas. När
golven är rena och torra kan de
grundbehandlas, vilket är lättare
för plast och gummi än för
linoleum som är mer poröst och
kräver längre torktider. Därefter
kan golven lackas en eller två
gånger med roller.
Slutligen går man över golven
med ultraviolett ljus, UV-ljus,
och då får de omedelbart full
styrka, tålighet och en smutsavvisande yta. I Göteborg har
förberedande rengöring ibland
kunnat göras av den reguljära
städorganisationen. I huvuddelen av projekten har arbetet
utförts av Dan Holmgren i
företaget Golvvårdskonsulten,
med erfarenhet av avancerad
golvvårdsteknik. En betydande
mängd framgångsrika renoveringsarbeten har också utförts
av Ångtvättbilen i Göteborg med
omnejd.
SER
LOVANDE UT
Tekniken är som sagt ny och då
kan man inte ha 20 års erfarenhet att referera till. Istället litar
man på att en yta som får en
lång tids garanti när det gäller
nya golv, också ska hålla bra när
den återskapas i mer än dubbel
tjocklek på gamla rengjorda
golvbeläggningar.
MILJÖKLASSADE
AV
KEMIKALIESVEPET
”VI
SKA ÅTERKOMMA MED ERFARENHETER EFTER
LÄNGRE TID, MEN VILL INTE UNDANHÅLLA INFORMATIONEN ATT DET FINNS NY TEKNIK SOM KAN
GE VÄSENTLIGT BÄTTRE EKONOMI FÖR FASTIGHETER MED GAMLA GOLV.”
I Göteborg kan man se tillbaka
på mer än två år av fungerande
renoveringsobjekt men övervakar noga hur de olika golven
och golvmaterialen klarar sig
efter renovering. Det måste ju
gå åtminstone en vinter, helst
fler, innan man kan räkna hem
vinsten av den nya satsningen.
Redan är det flera tusen kvadratmeter linoleum och plastgolv
som ingår i försöksserien. De
preliminära resultaten gör att
det finns många som önskar ett
utvidgat program.
HAR
TESTAT
PÅ GUMMIGOLV
Äldsta provyta är ett gummigolv
från 1970-talet som inte såg
så bra ut och som var tungt
att sköta. Efter behandling har
det nu gått två vintrar. Golvet
ligger i entrén i markplanet på
en grundskola. Städpersonalen
uppskattar den lägre friktionen
mellan golv och mopp. Alla
ser det bättre städresultatet
som också kan bekräftas med
mätning av ATP före och efter
städning.
HAR
TESTAT
PÅ LINOLEUMGOLV
Bland de renoverade golven
finns typiska lokaler i skola
och förskola representerade.
Några golv har varit i så dåligt
skick och illa skadade att de
har behövt mindre reparationer.
Golvvårdskonsulten har teknik
även för det.
Några av de här linoleumgolven ligger i lokaler som
med stor sannolikhet kommer
att rivas inom ett fåtal år. Den
ekonomiska vinsten av att slippa
byta golv i det läget framstår
ganska tydligt. Att ändå ha hygieniska, lättskötta golv som ser
bra ut även under de sista åren,
har stort värde för berörda lärare
och elever liksom naturligtvis för
städare.
FÖR
PLASTGOLV FINNS
REDAN GODA ERFARENHETER
Plastgolv går snabbast och
lättast att få rena och torra inför
beläggning. Kostnaden för renovering blir därför mest gynnsam
för plastgolv och renoveringen
kan utföras inom ett dygn. För
plastgolv finns goda erfarenheter även på många orter
utanför Göteborg. I Uppsala
har en skola haft UV Elite i hårt
belastade klassrum under mer
än tre läsår. Golven där ser bra
ut så förväntningarna är stora
i Göteborg.
SKA
UTVÄRDERAS
EFTER LÄNGRE TID
Även om resultaten som
uppnåtts i Göteborg redan
liknar dem från andra prov, till
exempel i Lysekil och Uppsala,
är det för tidigt att ge något
slutomdöme. När det gäller
ekonomi, kan man dock redan
konstatera att en avancerad
renovering med UV Elite kostar
ungefär 200 kronor per kvadratmeter beroende på golvmaterial,
lokalstorlek och status före
rengöring. Det ska ställas mot
byte av golvbeläggning som
kostar minst 500 kronor per
kvadratmeter, professionellt
utfört. Vinsten av att renovering
går så mycket fortare än golvbyte och därför gör lokalerna
mer tillgängliga, har inte räknats
in. Redan har man i Göteborg
sparat mellan en halv och en
miljon kronor med hjälp av den
nya renoveringstekniken.
En viktig aspekt som vi måste
beakta är den miljövinst man gör
när befintliga golv kan användas
under längre tid. Det kan också
nämnas att de renoverade
golvytorna sköts med samma
metoder som ”vanliga” golv.
Vi ska återkomma med
erfarenheter efter längre tid,
men vill inte undanhålla informationen att det finns ny teknik
som kan ge väsentligt bättre
ekonomi för fastigheter med
gamla golv. Om det hela visar
sig gå åt skogen av någon anledning, som vi inte ser idag, ska
vi också genast rapportera om
detta. Bra resultat kräver lång
utvärdering. Dåliga resultat kan
man oftast få ganska snabbt.
Ännu ser det bra ut.
Magnus Rönnmark
Kärchers produktlinjer för
fordonstvättar − för gör-detsjälv- och automattvättar för
personbilar och tunga fordon
− har godkänts och tagits med
i Naturskyddsföreningens lista
Kemikaliesvepet. Kemikaliesvepet underlättar för kommuner, upphandlare och företag
att köpa in bilvårdsprodukter
med så liten miljöpåverkan som
möjligt.
− Vi har som strategi att fortsatt få våra produkter granskade
och registrerade på Kemikaliesvepet. Tjänsten underlättar för
kommersiella fordonstvättar
att följa Miljöbalkens hänsynsregler och urvalsprinciper
för kemiska produkter på ett
effektivt och transparent sätt.
Kemikaliesvepet är ett viktigt
led i att minska fordonstvättars
miljöpåverkan och därmed en
naturlig del av Kärchers miljö-
HANDTVÄTT –
arbete, säger Kärchers vd Jonas
Palmgren.
Bland andra finns följande av
Kärchers fordonsvårdprodukter
upptagna på Kemikaliesvepets
lista: CP 940, CP 930, RM 801,
RM 803, RM 806, RM 811 och
RM 812.
Kemikaliesvepet är från början
ett projekt som startades av
Miljöförvaltningen i Göteborgs
Stad i början av 1990-talet med
mål att lista miljöanpassade
bilvårdsprodukter. Projektet
har övertagits av Naturskyddsföreningen. För att bli godkänd
för Kemikaliesvepet krävs det
bland annat att alla ingående
komponenter i fordonsvårdsmedel är biologiskt lätt nedbrytbara och att de inte är toxiska.
Kemikaliegranskningen utförs av
utomstående konsultfirmor som
är godkända av Naturskyddsföreningen. Q
EN ENKEL SAK?
Att tvätta händerna är något
vi förutsätter att alla gör, men
många tvättar dem inte tillräckligt länge och vissa tvättar dem
enligt undersökningar faktiskt
inte alls. Här är fem vanliga
misstag vi gör enligt Health
Magazine som kan vara bra att
tänka på och undvika.
• Att hoppa över att tvätta
händerna någon gång ibland
Även om man inte varit inne
på toaletten länge får man
med sig sina egna och andras
bakterier därifrån.
• Att inte använda tvål
Tvålens förmåga att lösa upp
fett får bakterier och virus att
effektivt släppa från huden
och lättare kunna sköljas av.
• Att inte tvätta händerna
tillräckligt länge
Man måste skrubba hela
händerna i 20 – 30 sekunder,
ovansida, handflata och mellan
fingrarna för att få dem riktigt
rena.
• Att inte torka händerna
ordentligt
Blöta händer sprider bakterier
i större utsträckning än torra.
• Att röra vid saker direkt efter
tvätt
Redan innan man gått ut ur
badrummet är det många
som lyckas röra vid en spolknapp eller en vattenkran
och på så sätt fånga upp nya
bakterier. Q
25
EVENTS
AV STÄDINTRESSE
ISSA / INTERCLEAN
LATIN AMERICA
25 – 27 februari
Mexico City
THE CLEANING SHOW
10 – 12 mars
London
STÄDBRANSCHEN
SVERIGE
Städbranschen Sverige är en
rikstäckande branschorganisation som samlar verksamhet och
intresse för rena, hygieniska,
lättskötta och väl förvaltade
fastigheter.
Med en tydlig värdegrund arbetar
Städbranschen Sverige med
att lyfta och ena branschen,
företagen och individerna.
Detta genom att driva frågor
och projekt som utvecklar och
understryker vikten och omfattningen av branschens bidrag till
samhället.
Ledstjärnor för Städbranschen
Sverige är nyttan för medlemmarna, delaktighet, synlighet,
kvalitet och resultat.
Med hjälp av en stark lokal
förankring av verksamheten
genom de fyra regionerna, Öst,
Syd, Väst och Norr vill Städbranschen Sverige vara en levande
organisation med engagerade
medlemmar.
AKTUELLT
FRÅN STÄDBRANSCHEN
SVERIGE
En projektgrupp inom styrelsen
har under perioden december –
januari arbetat med en helt
ny organisation och helt nya
funktioner. Vi sätter nu de sista
delarna i form av avtal och kommer att presentera detta i nästa
nummer av tidningen. Kartan
kommer att ritas om till viss del
och det kommer att få positiva
effekter för branschen.
SYNTES PÅ UPPROPET OCH
UPPHANDLINGSDAGARNA
Jesper Borrfors,
Fairdeal Group AB, ordförande
Städbranschen Sverige har
medverkat både vid Uppropet,
arrangerat av bland annat Skatteverket, och Upphandlingsdagarna i Sickla, där vår ordförande
Jesper Borrfors har talat om de
negativa effekter som kommer
ut av att ställa för höga och
för många krav, som inte följs
upp. Det om något snedvrider
konkurrensen och drabbar alla
inblandade.
Astor Pettersson,
Inspira AB, kassör
NÅGOT
Kristina Andersson,
Humlegården Fastigheter AB
Vidare går nu de tre mötesplatser som arrangeras under
året in och finjusteras innan
inbjudningar går ut. Paroller som
”kompetenshöjning” och ”nätverkande” är tongivande. Naturligtvis är Elmia Städ 22 – 24
september flaggskeppet, något
vi alla ser fram emot. 2015
blir det fokus på Den hållbara
staden, ett tema som passar vår
bransch som hand i handske.
Ni som ännu inte bokat hotellrum, gör det nu! Jönköping är
som bekant en intressant stad
ur hotelltäthetsperspektiv.
Städbranschen Sverige anordnar
mässor, utbildningar, seminarier
och lokala medlemsaktiviteter
samt ger ut branschtidningen
Rengöring & Hygien.
STYRELSE:
Chrisstie Nikolaidou,
Itri Städ i Stockholm AB
Anki Roxhage,
Kungsbacka Kommun
Lars Sundström,
Forbo Flooring AB
Claes Sunebring,
Vileda Professional FHP AB
Malin Ulander,
Västra Götalandsregionen
Mårten Widborg,
Vileda Professional FHP AB
För mer information om
Städbranschen Sverige,
se stadbranschensverige.se.
VI
ATT SE FRAM EMOT
ÄR INTRESSERADE
Vad gäller aktiviteter och event
får vi ofta frågan om vad vi vill
eller kan vara med på. Vi vill och
kan vara med på det mesta och
promotar gärna branschfräm26
jande aktiviteter. Kontakta kansliet för idéer och tankar om hur
vi kan utbilda och utveckla.
Vi ser även gärna att ni hör
av er till redaktionen med sådant
som är av värde för branschen
att läsa om. Vissa är flitigare än
andra på detta, men vi beaktar
och försöker fånga upp det
mesta.
NY
ORDLISTA PÅ VÄG
Städteknisk ordlista är nu
reviderad i samarbete med
TNC och klar för tryckning. Vi
vet att många upphandlare och
utbildningsaktörer kommer att
bli särskilt glada för detta. Vi på
Städbranschen Sverige brinner
för att bibehålla och utveckla
vårt gemensamma språk, vår
egen nomenklatur. Det underlättar för oss och skapar färre
missförstånd.
ANMÄL
DIG
TILL NYHETSBREVET
Ni som ännu inte får vårt veckovisa nyhetsbrev, maila info@
stadbranschensverige.se så
lägger vi till er. Vi har förstått att
nyhetsbrevet är ett välkommet
inslag för många på fredagseftermiddagen. Vi kommer oförtröttligt att driva detta eftersom
det är så viktigt att snabbt kunna
respondera och agera på händelser som påverkar vår bransch.
SLUTLIGEN:
BLI MEDLEM!
Ni som läser tidningen och ännu
inte är medlemmar, får mer än
gärna registrera er på vår hemsida stadbranschensverige.se.
Det är av stor vikt att vi blir en
så stor påverkanskraft som
möjligt, så vi hoppas på att växa
stort under de kommande två
åren.
EUROPROPRE
31 mars – 2 april
Paris
ISSA / INTERCLEAN
CENTRAL & EASTERN EUROPE
22 – 24 april
Warszawa
FM EXPO, MIDDLE EAST
WASTE & RECYCLING AND
COMMERCIAL CLEANING &
HYGIENE
18 – 20 maj
Dubai
PULIRE
19 – 21 maj
Verona
MINI CLEAN
21 maj
Helsingfors
CLEANMÄSSAN
27 – 28 maj
Svenska Mässan, Göteborg
CLEAN TEX PULIRE
28 – 30 juni
Johannesburg
ELMIA STÄD
22 – 24 september
Elmia, Jönköping
CMS BERLIN
22 – 25 september
Berlin
ISSA / INTERCLEAN
NORTH AMERICA
12– 23 oktober
Las Vegas
AUSCLEAN PULIRE
20 – 21 oktober
Sydney
HYGIENALIA + PULIRE
27 – 29 oktober
Madrid
CLEANMÄSSAN
11 – 12 november
Malmömässan
ISSA / INTERCLEAN
10 – 13 maj 2016
Amsterdam
MÅNADENS
KRÖNIKA:
NYTT ÅR OCH NYA TANKAR
Som utbildare har jag förmånen att möta
människor som är hungriga på ny kun
VNDSRFKVRPVMlOYDYDOWDWWJnXWELOG
ning för att lättare få ett jobb, men inte
VMlOYNODUWVRPVWlGDUH0HQMDJOlURFNVn
känna personer som är eller känner sig
WYLQJDGH$WWGHWlUVLVWDXWYlJHQ6RUJOLJW
PHQVDQWRFKMDJNlQQHULJHQGHW²SUHFLV
VnYDUGHWI|UPLJ$OWHUQDWLYHWYDUVWlG
jobb eller arbetslöshet.
²0LQNRPSLVÀFNMREEXWDQDWWKDJnWW
någon kurs, så varför ska vi läsa allt det
här?
– Kan jag vara säker på att jag får ett
jobb när jag är klar?
– Det här trodde jag inte man behövde
kunna för att städa?
– Du ser ju inte ut som en riktig städ
tant! (Min favorit – hur nu en städtant
ska se ut?)
Som vanligt när människor strålar sam
man i en grupp råder en viss spänning
LOXIWHQRFKLQJHQYnJDUVlJDQnJRW,YLVVD
grupper tar det längre tid att lära känna
YDUDQGUDRFKVNDSDGHQGlUWU\JJKHWHQ
som leder till att det blir högt i tak, där
IUnJRUVWlOOVRFKWDQNDUO\IWVIUDP$WWIn
YDUDPHGRFKVHSnQlUDQGUDXWYHFNODV
känns fantastiskt.
$OOWGHWWDYlQGVWLOOHQSRVLWLYDWWLW\G
LQI|UGHQQ\DNDUULlUHQRFKOHGHUGHW
RFNVnWLOODUEHWHVnYlUPHUGHWLKMlUWDW
bYHQMDJlQGUDGHDWWLW\GRFKKDUQX
MREEDWnULEUDQVFKHQ²GHWKDUJLYLW
PLJHQHQRUPVMlOYNlQVODRFKSHUVRQOLJ
KHWVXWYHFNOLQJ2FKJMRUWPLJWLOOHQVWROW
lokalvårdare.
'HWNRPPHUWDQNDURFKIUnJRUVRP
– Valde du att börja städa för att du inte
läst vidare efter grundskolan?
-DJWlQNHUVnKlU«9nUEUDQVFKKDU
arbetat fram bra utbildningar för både
HUIDUQDRFKRHUIDUQDVWlGDUH9LKDU
YHUNW\JI|UDWWYDOLGHUDNXQVNDSRFK
P|MOLJKHWÀQQVDWWDYOlJJDSURYI|U\UNHV
eller kompetensbevis. Detta är ett led att
K|MDVWDWXVHQSn\UNHWRFKGHWDUEHWHWVND
vi vara stolta över – att vår kompetens,
YnUWHQJDJHPDQJRFKYnUÁH[LELOLWHWJ|U
DWWYLOHYHUHUDUK|JNYDOLWHWRFKEUDVHUYLFH
vilket landar i nöjda kunder. Det vet både
GXRFKMDJ0HQIRUWIDUDQGHU|UYLRVV
LQRPEUDQVFKHQ(OOHU"
Vi måste jobba för att andra ska få upp
|JRQHQI|U\UNHWRFKInUlWWLQVWlOOQLQJWLOO
GHW$WWNlQVODQQlUMDJV|NHUMREEVRP
lokalvårdare inte är att det är sista ut
vägen, utan faktiskt för att jag vill jobba
VRPVWlGDUHRFKLHWWVHUYLFH\UNH$WW
yrket ska vara valbart utan fördomar.
(IWHUIUnJDQSn)DFLOLW\6HUYLFHYl[HU
kan det vara lösningen?
Lite så tänker jag
Pulitzia Haag
Tilaa Suomen johtava
puhtausalan ammattilehti
Joka numerossa:
• ammattitietoa puhtaudentekijöille
• henkistä ja fyysistä hyvinvointia
• henkilökuvia puhtaudentekijöistä
• uutisia
• viihdettä ja ajanvietettä.
Tilaa verkkokaupasta www.puhtausala.fi
Tilaushinta Pohjoismaihin 88 € /vuosi
Siivoussektori Oy - SSTL Puhtausala ry
Puh. 040 766 0055, konttori@puhtausala.fi, www.puhtausala.fi
Haapaniemenkatu 7–9 B 14, 00530 Helsinki
27
ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA
Postadress: Box 55 545,
102 04 Stockholm
KATASTROFEN
– KAN BRANSCHEN LÄRA SIG NÅGOT?
Besöksadress: Sturegatan 11
Telefon: 08-762 6000
Fax: 08-762 6948
Webbplats: serviceentreprenorerna.se
STYRELSE:
Måns Svensson, ISS Facility
Services AB, ordförande
Anna-Karin Ivarsson, Dammråttan
i Borås AB
Emma Unevik, Stockholms
Städsystem AB
Kent Norberg, Norrlands Miljövård AB
Fredrik Pethrus, Skaraborgs
Städ AB
Frank Rafstedt, Arepa Service AB
Kimmo Vihtari, Serviceföretaget
Pima AB
Ulf Wretskog, Coor Service
Management AB
Anastasia Georgigadou, Adena
Clean AB (adjungerad)
KANSLI
Marcus Lindström
Branschansvarig
08-762 6903
[email protected]
Ari Kouvonen
Branschanalyser och näringspolitik
08-762 6936
[email protected]
Ann-Sofie Nestani
Assistent
08-762 6952
ann-sofi[email protected]
Torbjörn Carlberg
Förhandling och rådgivning
08-762 6626
[email protected]
Richard Orgård
08-762 6886
[email protected]
Martin Stenmo
08-762 6637
[email protected]
Under sommaren 2014 utbröt
den största skogsbranden
i Sverige sedan 1950-talet.
Många viktiga och väl genomtänkta insatser gjordes. Några
saker gick också fel och även
det kan man lära sig något av.
Gemene man i Sverige fick,
under hela perioden, dygnet
runt, rapportering om förloppet.
Det skedde genom sociala
medier, nyhetssändningar i
radio och TV, katastrofrubriker,
korta mediaklipp och en del,
mer eller mindre ostrukturerade
intervjuer. Det var svårt att få
en riktig inblick i vad som hände
och varför det hände.
Då branden till slut var under
kontroll minskade nyhetsintresset och man hörde inte
så mycket mer.
VILLE
VETA MER OCH LÄRA
OSS NÅGOT FÖR FRAMTIDEN
Vi bjöd in räddningsledaren
Göran Carlsson till SFRs, Saneringsföretagens Riksförbunds,
årsmöte för att ge oss en
djupare insikt och möjlighet till
diskussion. Sveriges saneringsföretag sysslar dagligen med
brandsaneringar och man kan
dra lärdom av det som hänt,
förbättra säkerhetsåtgärder, få
förståelse för temperaturer och
risker med giftiga gaser. Man
står också hela tiden inför frågor
kring rengöring av känsliga ytor
och föremål och detta ska ske
med största försiktighet.
MED
PÅ MÖTET
På SFR-mötet var representanter
för saneringsföretag från Ystad
till Haparanda samlade för att,
förutom de vanliga årsmötesfrågorna, lyssna på Göran Carlsson. Med på mötet var även
representanter för två finska
branschorganisationer. De finska
organisationerna är huvudsakligen inriktade på asbestsanering
och vattenskador. Vattenskador
är ju något som är direkt knutet
till brandbekämpning.
Göran berättade med inlevelse
om förloppet. Han beskrev
även den taktik som användes.
Staben bestod egentligen av 30
olika staber som, var och en,
hade ett ansvarsområde som till
exempel mediakontakter, kartor,
läkare och brandkårer.
Brandkårer ja, brandbilar från
flygplatser – mycket långa fordon
– var involverade i arbetet och
måste manövreras på grusvägar
och ibland på stigar. Helt klart
var det en mycket grannlaga
uppgift att styra alla resurser rätt
vid exakt rätt tidpunkt. Parallellt
med brandbekämpningen var det
nödvändigt att värna om liv och
ta hand om lokalbefolkningen.
Ovanpå det behövde man
hålla obehöriga och ”spänningssökande” på avstånd så att de
inte onödigtvis störde insatserna,
som exempel nämndes två
herrar som envisades med
att fiska från sin båt just där
flygplanen behövde gå ner mot
vattenytan för att fylla tankarna.
Arbetet och samordningen blev
som ett drama med många
aktörer och Göran Carlssons
berättelse fängslade åhörarna,
åhörare som i sin vardag är vana
att både se och höra det mesta.
Detta ledde till, kollegor emellan,
en givande diskussion och en
förståelse för specifika frågor
kring bränder.
Hur får jag veta mer om SFR?
Gå in på sfrsanering.se. Där kan
du till exempel se:
• Hur arbetet med viktiga
branschfrågor bedrivs.
• Hur utbildningsfrågor hanteras.
• Hur SFR hanterar anställningsfrågor tillsammans med de
fackliga företrädarna. Detta
har skapat helt nya möjligheter inom ”anställningsområdet”.
130 av Sveriges saneringsföretag är medlemmar i Almega
Serviceentreprenörerna.
AUKTORISERAD SERVICEENTREPRENÖR
Våra medlemmar och auktoriserade företag arbetar tillsammans
med oss på Almega för en ständig förbättring och utveckling
av verksamheten. Utbildning,
dialog och utbyte av erfarenheter
är en viktig del i detta och en
förutsättning för ett långsiktigt
bra kvalitetsarbete.
Kontakta mig, Ari Kouvonen
på Almega, så får du veta mer
om hur även du kan bli Auktoriserad Serviceentreprenör.
Ari Kouvonen
Almega Serviceentreprenörerna
Man talade om rengöringsproblem, vattenskador, skyddsSFR, SANERINGSFÖRETAGENS RIKSFÖRBUND
BRANDEN VARADE I 42 DAGAR, 31 JULI – 11 SEPTEMBER 2014
ANTAL MEDLEMSFÖRETAG: 48
BRANDEN VAR UNDER KONTROLL 11 AUGUSTI
VERKSAMHETER: BRANDSANERING, VATTENSKADOR. ASBEST- OCH MÖGELSANERING KLOTTERSANERING, INDUSTRI OCH KÄRNKRAFTSERVICE ETC
SPRIDNING: 150 KVADRATKILOMETER
200 MILITÄRER INGICK I INSATSSTYRKAN
1 200 PERSONER EVAKUERADES
72 MIL BRANDSLANG ANVÄNDES
GEOGRAFISK SPRIDNING: HELA SVEIRGE
TAR FRAM SANERINGSINDEX (INDUSTRISERVICE OCH SKADESERVICE) FÖR
KOSTNADSFÖRÄNDRINGAR/PRISJUSTERING TILLSAMMANS MED SCB
HELIKOPTRAR SLÄPPTE NER 320 MILJONER LITER VATTEN
ORDFÖRANDE: HÅKAN SALVALL, CORVARA INDUSTRI- OCH
SKADESERVICE AB
FLYGPLAN SLÄPPTE NER TIO MILJONER LITER VATTEN
SANERINGSFÖRETAGENS RIKSFÖRBUND BILDADES 1987
EXPERTIS FRÅN KANADA ANLITADES FÖR ATT LEDA SLÄCKNINGSINSATSERNA
KUSTBEVAKNINGENS FLYGPLAN STYRDE INSATSERNA FRÅN HÖGRE HÖJD
SANERINGSFÖRETAGENS
RIKSFÖRBUND, SFR
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
BRANDEN
28
utrustning och risker med att
hantera giftiga ämnen. Naturligtvis såg man även nya möjligheter att erbjuda tjänster som
kunder efterfrågar och inte minst
förbättrade och mer lönsamma
affärer för sina företag i framtiden.
MITTEMELLAN
MOPP OCH SKURMASKIN
Kärcher lanserar nu Kärcher
B60 /10 C Mop Vac – en mekanisk skurmaskin som ska kombinera det bästa från manuell
städning med kapaciteten från
en motordriven skurmaskin.
– Lanseringen av Mop Vac
innebär att vi introducerar en
helt ny produktkategori på
marknaden som vi tror kommer
att tilltala många mellanstora
städbolag som vill maximera
resultatet samtidigt som de kan
hålla nere kostnaderna, säger
Fredrik Baeza, försäljningschef för Floorcare på Kärcher
Sverige.
Maskinen ska avverka golvytan fem gånger snabbare än det
går att rengöra med mopp. Den
går även tyst då den drivs mekaniskt med handkraft och inte
kräver någon motor. I praktiken
fungerar det såhär: Skurdäcket
förses med vald mängd vatten
YTTERLIGARE
UPPGIFTER KOMMER ATT KRÄVAS FÖR
Från och med 1 april 2015 kommer Skatteverket att kräva ytterligare uppgifter från företagen
för att betala ut ersättning för
ROT- och RUT-arbeten. Utöver
vad som redovisas idag kommer Skatteverket att vilja ha
in uppgifter om vilken typ av
arbete som utförts, antal arbetade timmar, vilka material som
använts samt om något annat
än hushållsarbete och material
fakturerats. Syftet med de nya
reglerna är att Skatteverket ska
få bättre kontroll.
– Vi vill att det ska bli rätt från
SKUMMANDE
från tanken, vattnet sprids över
skurområdet och dynan rengör
golvytan. Munstycket i gummi
ser sedan till att vattnet avlägsnas från golvet och håller det
innanför dynan. Pumpen pumpar sedan det smutsiga vattnet
genom en slang till smutsvattentanken, på så vis blandas aldrig
rent och smutsigt vatten och
maskinen efterlämnar torrare
golv med lägre halkrisk.
– Mop Vac är precis lika enkel
att använda som en vanlig mopp,
men skillnaden är att den ger
ett snabbare resultat samtidigt
som man undviker arbetsskador
såsom förslitningar av exempelvis axlar, säger Daniel Melin,
marknadsutvecklare på Kärcher
Sverige.
Mop Vac belönades med
ISSA Intercleans innovationspris
i Amsterdam under 2014. Q
RUT
början. Att få in mer uppgifter
direkt vid begäran om utbetalning kommer att underlätta vårt
arbete när vi ska kontrollera att
allt stämmer, säger Pia Blank
Thörnroos, rättslig expert vid
Skatteverket.
De nya reglerna kommer att
gälla för arbeten som betalas
efter den 1 april nästa år. I samband med förändringen försvinner även blanketterna
och begäran om utbetalning
kommer enbart att kunna göras
elektroniskt. Q
FÄRG
SKA MINSKA BAKTERIESPRIDNING
Initial har tagit hjälp av färgpsykologi och kunskaper
kring hur färger påverkar olika
beteenden när man nu lanserar
Signature Colour – en serie
där alla enheter är tillverkade
i antibakteriellt material för att
minska spridningen av bakterier
och risken för infektioner.
Det är den brittiska färgpsykologen Angela Wright som
hjälpt Initial med färgvalet. Det
blev en produktserie med nio
fräscha och rena färger i matt,
blank och metallicfinish. Alla
med en gul bas som uppmuntrar till positiva och proaktiva
hygienbeteenden på en mängd
olika sätt. Färgerna skapar också
ett visuellt intryck som kan gå
hand i hand med olika företagslogotyper och färgidentiteter.
– Vi lanserar nu produkter
med färger som har en djupgående effekt på beteendemönster och att forskning visar
att färg påverkar stämningar,
känslor och sinnen är en väldigt
positiv nyhet. Turkos är exempelvis en färg som signalerar
renhet och rosa signalerar omvårdnad, säger Björn Hellquist,
kategoriansvarig på Initial. Q
HANDDESINFEKTION
Handdesinfektion har blivit
allt vanligare att erbjuda som
komplement till tvål och vatten
i toalettutrymmen. Inom vissa
branscher och yrken påminner
det även om vikten av god
hygien. Tork har därför förstärkt
sitt sortiment på området och
tagit fram en oparfymerad handdesinfektion i skumform som
även ska återfukta huden utan
att kladda. Produkten finns i sortimentet från och med februari
2015. Q
29
lean
F L O O R I N G
Specialmaskiner
för textila
och hårda golv.
ZZZFOHDQÀRRULQJVH
031-28 02 00
8WELOGQLQJDU
'HOWDVWlGV\VWHP
,167$PlWQLQJDU
8SSKDQGOLQJDU
kontorsvaruhuset &
gullbergs
har nu blivit ocay!
7HO
WKRPDV#VXNRQVXOWVH
ZZZVXNRQVXOWVH
Läs mer på: www.ocay.se
MMM
Magnus Material och Miljö
www.borago.se
hogia.se/systems
0303-72 60 97
När du vill veta något eller säga
något om:
• Golvfunktion, -produkter
och -skötsel
• Miljöpåverkan
• Uthållig resursanvändning
Upphandlingsverktyget för
dig som söker professionella
städleverantörer.
Världsledande inom
rengöring med bioteknik
www.cleanbroker.se
SODEXOS
www.innu-science.se
UNGER Germany GmbH
Tel: 0706-08 66 00
PeO Ångström, Nordenansvarig
[email protected]
www.ungerglobal.com
Tvättmaskiner för
städklara moppar
Högsta kvalitet
till lägre totalkostnad
Städsystem för golv & interiör
Entrésystem
Avfall & Återvinning
www.vileda-professional.se
ISS
FÖRSTÄRKER LEDNINGSGRUPPEN ...
VD HYLLAS FÖR ATT VARA BRÅKIG
En av Sveriges bråkigaste kvinnor finns inom städbranschen.
Det enligt affärsmagasinet
Passion for Business som för
sjunde året i rad utsett Sveriges
49 bråkigaste kvinnor.
De kvinnor som kvalar in på
listan är de som sticker ut och
bryter ny mark inom framförallt
näringsliv, företagande, politik,
miljö och ledarskap. Sodexos
vd Azita Shariati hamnar på en
hedrande 26e plats och hon är
i gott sällskap, med på listan
finns bland annat namn som
Annie Lööf, ledare för Centerpartiet och tidigare näringsminister och Biljana Pehrsson,
vd för fastighetsbolaget Kungsleden. Att kvinnorna enligt listan
är just bråkiga är en ordlek med
efternamnet på magasinets
grundare, Anna Bråkenhielm. Q
IEN
TEM
LEDAA:
– ATT RSKAP
DRIV
A FÖ
RETA
G
MEDLEM
STIDN
ING
FÖR
STÄDB
RANS
CHEN
SVERIG
E OCH
ALMEG
A
SERVIC
EENTR
EPREN
ÖRER
NA
ÅRGÅN
G
4
PRIS
SEK
80
N
MEDLEM
STIDN
ING
FÖR
CHEN
HYG
IEN
MÄS
SN
MEDLEM
STIDN
ING
FÖR
STÄDB
RANS
CHEN
SVERIG
E OCH
1
ALMEG
A
22206
1_RH
514.in
dd
SERVIC
EENTR
EPREN
ÖRER
NA
ÅRGÅN
G
4
PRIS
SEK
80
# 6.20
14
1
KET
ITEÅ
ATT
STUD
BLIR
ERA
I P
SVERI
ITEÅ
GES
RENA
STE
SKOL
A?
PÅ
IENS
GÅNG TAND
ARD
H
21983
4_RH
414.in
dd
1
SVERIG
E OCH
14
SVE
HYGNSK
UMM
POS
ER
IT
MYC IVITET I P
STÄDB
RANS
# 5.20
TEM
VÅRDA:
22523
7_RH
614.in
dd
... i Sverige med två nya medlemmar:
Ulrika Södergren Andersson
har anställts som chef för ISS
nya affärsområde ISS Direct och
kommer att fokusera på företagets mindre kunder.
Patrick Svensson har utsett
till tillförordnad chef för Service
Excellence, en funktion som ska
samordna och vidareutveckla
ISS tjänsteleverans.
R&ENGÖ R&ENGÖRI R&ENGÖRI
HYGRING HYGIENG HYGIENG
VILL DU OCKSÅ PRENUMERERA PÅ
RENGÖRING & HYGIEN?
DU FÅR SEX FULLMATADE NUMMER OM ÅRET.
MAILA DIN BESTÄLLNING TILL
[email protected]
30
Världsledande i produkter för
professionell fönsterputs
Kontakta Magnus Rönnmark
Magnus Material och Miljö
[email protected]
0722-327657
www.mamami.se
Tel 031-752 01 00, www.podab.se
Vi gör Sverige
renare!
UR
BORT STÄD
AR
OL
NY M IKA SMMAN
ITTO
ETOD
SM
R?
FÖ
TBE
VIOIT
KÄM R
LE
TT
PN
LJUS ING:
N
ALMEG
ÅRGÅN
AS
ERVIC
G4
PRIS EENTREPREN
SEK
ÖRER
80
# 4.20 NA
14
G
R
Ä
F
N
E
K
L
VI
ÄR DU?
www.vikur.se
Sätt färg på städningen!
POSTTIDNING B
RETURADRESS:
RENGÖRING & HYGIEN
BOX 12 250
102 26 STOCKHOLM
Innovationer
är nyckeln till utveckling.
Om du gör som du alltid har gjort, får du samma resultat!
Se VoleoPro video:
Vileda Professional är med och leder utvecklingen, vi satsar på innovationer:
s
PVAmicro - nya generationens mikrofiberduk!
Torkar upp och lämnar ett skinande rent resultat efter sig.
s
SprayPro - när dina golv behöver lite extra fukt!
Spraya direkt från skaftet på fläcken - alltid nära till hands.
s
Swep Duo MicroPlus och MicroCombi - dubbelt så smart!
Nytt material - lägsta friktion och bästa smutsupptagning.
Lägg till att moppen har två sidor - färre moppar för samma jobb.
Det ger mer än 30 % inbesparing på tvätt och transport.
s
Se SprayPro video:
VoleoPro - en prisvärd vagn med smarta lösningar.
Har du råd att inte utveckla din verksamhet?
Kontakta oss så berättar vi mer.
Besök oss på www.vileda-professional.se
Freudenberg Household Products AB
[email protected]
www.vileda-professional.se

facility services coor i innovativ utveckling mot större funktionsansvar

Transcription

Similar documents

Utmaningen att jobba med juverhälsa och celltal…

Hygienkurs - DAB Dental AB

Facility Services växer

LPP, Lokal Pedagogisk Plan för Grundsärskolan inriktning

Inbjudan och program hittar du här

Vad bra! Nu vet jag att jag har ett brev som jag kan hämta.

retrostreet - Nostalgeek

HUR FUNGERAR DET ULTRARENT VATTEN JONISERAT VATTEN

Öppna VIADRUS broschyr

SMÅFÖRETAG - Marianne Dalos Lagerbielke