Alfaskolan Kvalitetesrapport fritids 2014

2015-06-29
KVALITETSRAPPORT 2014/2015
resultat och analys
Alfaskolans fritidshem
1.Demografiska data
126 elever var i februari 2015 inskrivna på skolans fritidshem. Antalet pojkar var något fler än antalet
flickor. Alfaskolan har två 100 % -tjänster och en 50 % -tjänst på respektive fritidshem Svalan och
Sparven. Förskoleklasserna Duvan och Svanen som före och efter förskoleklasstiden arbetar som
fritidshem är 4 st. 100 % och 1 st. 75 % -tjänst. I fritidshemsgrupperna är 75 av eleverna flerspråkigaga
vilket gör ca 60 % av eleverna som är flerspråkiga med ett annat modersmål än svenska. Det
förekommer 22 olika språk bland eleverna men de flesta har arabiska och somaliska som modersmål.
Antalet barn som är inskrivna på våra fritidshem med fastställda diagnoser är 12 st. Elever i behov av
särskilt stöd är fler än så. Gruppen med behov av särskilt stöd är en svår grupp att räkna antalet elever
på eftersom alla elever behöver stöd för sin utveckling. Det kan finnas behov av särskilt stöd under en
period eller under hela vistelseperioden på fritidshemmet. Det finns elever som behöver mycket stöd för
att fungera i skolan och som klarar sig utan detta stöd på fritidshemmen.
2. Beskriv och analysera hur fritidshemmet arbetat med följande områden
a. Lokaler och utemiljö
Skolan är välvårdad i en lugn och fin skolmiljö. Fritidshemmen har bra närhet till skolan och möjlighet att
använda skolans utrymmen, fotbollsplaner, idrottshall, skog samt utemiljö med lekplatser.
Utemiljön uppskattas av eleverna då den innefattar en liten skog med en naturkulle på området.
Fotbollsplan och bollplan, sandlådor med redskap och gungor finns för olika aktiviteter. Närheten till
stadens centrum och gångavstånd till Fagerliden och Fagerstahallen ger goda möjligheter till både istid,
stor idrottshall samt simbassäng.
Runt hela skolområdet är hastigheten begränsad till 30 km/h. Eleverna får inte cykla ensamma (men väl i
föräldrars sällskap) till skolan förrän de börjar årskurs 4.
Åtgärd under året: Eftersom elevantalet på skolans fritidshem ökar har verksamheten behövt ge
lokalerna en översyn beträffande användandet. Olika finurliga lösningar har tagits fram.
Skolan behöver se över skolgården så att olika aktiviteter möjliggörs då skolgården dels på grund av en
tillbyggnad blivit mindre i storlek men också för att fler elever är på skolgården samtidigt då elevantalet
på skolan och på fritidshemmen har ökat.
1
b. Lek och skapande
Verksamheten på skolans fritidshem utgår ifrån lgr-11. Den är varierad och tar dessutom hänsyn till de
idéer och förslag som kommer från eleverna på ”Fritidsrådet”. Fritidshemmen skapar en vi-känsla där
kommunikationen är viktig. Verksamheten är till för att stödja elever i lugna samt mer livliga aktiviteter.
Där finns ”fri” lek, men också organiserad lek då eleverna ibland behöver lära sig att leka. Fysisk aktivitet
är ett måste då eleverna behöver utveckla sin motorik men också få utlopp för inre spänningar etc.
Verksamheten har i olika grad inslag av drama, bild och form, musik, dans, skogsutflykter och andra
studiebesök i samhället, bibliotek, badhus. Aktiviteterna ska förutom att ge glädje även utveckla
förmågor och intressen hos eleverna.
c. Social kompetens och träning i social gemenskap
I leken tränas elevens sociala förmåga, turtagning och att lyssna till andra, vilka är viktiga kompetenser
för att klara av social gemenskap. Fritidshemmen arbetar i hög grad med identitetsutveckling och att
utveckla den känslomässiga förmågan hos eleverna. Fritidshemmen har fem ledord för sin verksamhet;
samarbete, kommunikation, kreativitet, ansvar och reflektion. Dessa ledord och områden är tagna ur lgr11.
Fritidshemmens regler som delvis görs upp med eleverna är ett ständigt återkommande samtalsämne.
Detta dels för att elever behöver påminnas dels att elever behöver medvetandegöras i verkligheten vad
regeln betyder men också för att det kommer nya elever till gruppen. ”Social ledning” är ett ofta
förekommande och viktigt inslag för personalen. Fritidshemmen arbetar kontinuerligt med struktur och
tydliga rutiner. De olika aktiviteterna som förekommer är framtagna i demokratiska former genom
fritidsråd. Barnen får ta ansvar och hålla i aktiviteter och genom det träna olika sociala färdigheter. En
aktivitet som vunnit uppskattning hos eleverna är att planera, genomföra och utvärdera ett pass under
idrottstiden i Alfahallen.
Fritidshemmen samverkar med skolans år 1 och år 2 vilket möjliggör på ett naturligt sätt att
fritidshemmets personal och skolans lärare träffas regelbundet och att fritidshemmen vet vad som det
arbetas med i klassrummen och kan på så vis genom samtal ta upp samma tema som i klasserna och
fördjupa delar av skolans undervisning. Fritidshemmets personal deltar också på skolans rast-värdskap
och finns på skolgården vid bestämda tider. Frukost och mellanmål intas i skolans matsal och serveras
direkt från Alfaköket. Under dessa måltider finns tid för eleverna att bli lyssnade på där de kan berätta
om upplevelser etc.
d. Jämställdhet flickor och pojkar
Samtliga elever erbjuds aktiviteter och lekmaterial oberoende av kön. Vid lärarledda aktiviter deltar
både pojkar och flickor oavsett aktiviteten men vid ”fri” lek kan lärarna se att pojkarna och flickorna
fortfarande leker könsbundet.
e. Barnens delaktighet och inflytande
Fritidshemmen har fritidsråd, som är ett forum för eleverna att påverka verksamheten genom
demokratiska former. Detta råd samlas en em. i veckan där samtlig personal deltar. De elever som är
schemalediga har möjlighet att delta. I övrigt kommer eleverna till tals i de vardagliga situationer där
eleverna genom sitt deltagande kan påverka utformningen av miljö och innehåll i verksamheten.
Lärarna säger hej och hej då till varje elev på fritidshemmet när de kommer och när de går.
2
f. Ett mångkulturellt fritidshem
Fritidshemmen har ca: 60 % elever som är flerspråkiga och behärskar svenskan olika mycket. Personalen
visar intresse för de flerspråkiga och för de övriga eleverna med att eleverna uppmuntras till att berätta
hur deras tillvaro ser ut utanför fritidshemmen. Personalen och eleverna jämför det som är olika men
främst tar man tag i det som är lika oavsett var man kommer ifrån, det som förenar. Här är föräldrarna
en viktig informationskälla. Dessa samtal är viktiga för identitet och kulturtillhörighet. Religion är ett
ämne som eleverna själva ofta tar upp och samtalar kring. Ett av fritidshemmens ledord är
kommunikation och är viktig för elevernas språkutveckling. Det är genom att delta i olika
fritidsaktiviteter och arbete där man samtalar som språket utvecklas.
Skriftlig information behöver översättas till olika språk.
Åtgärd under året: Studiehandledare finns tillgängliga på fritidshemmet vilket har underlättat
kommunikationen.
3. Elevhälsan
a) Likabehandlingsplan – resultat och analys
Fritidshemmen arbetar förebyggande för att förhindra att kränkningar förekommer genom att föra
värdegrundssamtal och samtal kring rutiner och regler.
Eleverna är trygga när de är på fritidshemmen men det finns platser där eleverna uppger att de är
osäkra. Det är fortfarande bl.a. området runt toaletterna.
Föräldrarna uppger i föräldrasamtal att de är trygga med att lämna sina barn på fritidshemmen.
Fritidshemmen ser till att de har ett gott samarbete med föräldrarna.
Vid kränkningar eleverna emellan tas det genast upp till samtal och åtgärder vidtas genom att samtal
förs med berörda och föräldrar. Lärarna på fritidshemmen anmäler på blankett ”Elev i konflikt” till EHT
(elevhälsan)när det uppstår konflikter elever emellan. Denna blankett är ett bra underlag för skolan då
skolan behöver utreda en elev eller vid uppföljningar av konflikter.
Arbetsgången för hur skolan ska agera när det har skett en kränkning är känd för alla då även av
eleverna. Hur arbetsgången ser ut behöver fritidshemmen ständigt hålla eleverna uppdaterade i.
Det är lärarna som gör gruppindelningar. De vuxna fördelar platserna i matsalen.
Lärarna uppvisar ett enat yttre. Diskussioner om oenighet tas när det är planeringstid.
Det sker överlämningar förskoleklass – fritidshem vid terminsslutet på våren.
Inskolningar av nya elever sker tillsammans med personal, elev och föräldrar.
Konferenser sker varje termin med fritidshemmen och rektor. Rektor deltar ibland på planeringen.
b) trivsel- och trygghetsenkät
Under vårterminen 2015 har trivsel-och trygghetsenkät lämnats ut till både barn och föräldrar. Analysen
härifrån visar att elever och föräldrar uppger att de har en bra relation där de kan samverka om det som
är bra men också om det som inte är så bra. Föräldrarna uppger också att de vuxna lyssnar och att de
aktivt tar del av de svårigheter som uppkommer.
3
4. Vilka utvecklingsområden/förbättringsområden ska finnas för kommande verksamhetsår
1. Sammanfattande reflektion över verksamhetsåret
- De styrkor som finns på Alfaskolans fritidshem är personalen som är kunnig och intresserad av
sina arbetsuppgifter. De arbetar målmedvetet utifrån läroplanen med att utveckla sociala
färdigheter hos eleverna. Fritidshemmen har arbetat med identitetsutveckling och känslomässig
utveckling hos eleverna. Arbetet med samlad skoldag i år 1 och år 2 gör att lärarna på
fritidshemmen har regelbunden kontakt med lärarna och vet vad eleverna arbetar med i skolan
vilket gör att tiden på fritids kan användas till att fördjupa det som sker i klassrummen. Ett annat
område där fritidshemmen har lagt tid på är att utöva idrott i olika former. Samtliga fritidshem
har tillgång till skolan idrottslokal. Fritidshemmen har tillgång till bra utemiljöer med närhet till
olika fritidsaktiviteter såsom, skridskoåkning, skidåkning, pulkaåkning, naturupplevelser m.m.
Närhet till badhus, bibliotek etc. är en tillgång. Eleverna har två och två planerat, genomfört och
utvärderat ett pass i Alfahallen med kamraterna som målgrupp. Detta har upplevts som
berikande av eleverna som har varit nöjda över arbetet men också haft synpunkter på
delaktighet från kamrater etc. Bra diskussioner om detta under Fritidsråden.
Våra lokaler inomhus är däremot inte lika ändamålsenliga. Svalan har bra lokaler med stora utrymmen
medan Sparven har mindre bra lokaler för verksamheten. Skolan har ljudsanerat dessa och det har blivit
bättre, dock behöver Sparven använda sig av utemiljön i större utsträckning för att fördela elevantalet
inne och ute under de tider då elevantalet är högt. Här har en målmedvetenhet i planeringen där livliga
aktiviteter har förlagts utomhus skett. Lärarna har gjort om några av rummen för att bättre passa
elevgruppen vilket märks både på innehåll som ljudvolym. Detta arbete behöver fortgå eftersom
elevunderlaget troligtvis ökar även kommande läsår.
Elevernas delaktighet i verksamheten är stor på skolans fritidshem. Eleverna deltar i ”Fritidsråd” varje
vecka på bestämd dag och tid för att möjliggöra för samtliga, lärare och elever att delta. Rådet
bestämmer innehållet för nästkommande vecka. Föräldrar görs delaktiga genom att ta del av de
planeringar som görs utifrån ”Fritidsråden” och genom att de bjuds in till föräldraträffar och Drop- incafé.
För att verksamheten på fritidshemmen ska kunna fylla en funktion och vara en tillgång för eleverna
behöver lärarnas arbetstider vara flexibla gentemot elevgruppen vilket fritidshemmen detta läsår har
genomfört. Det är verksamhetens behov som styr de arbetstider som personalen har.
Aktiviteter på fritidshemmen är kopplade till Lgr-11.
2. Utvecklingsområden kommande verksamhetsår
Dessa nedan upptagna utvecklingsområden står kvar från föregående läsår. Detta på grund av att
personal byts och att utvecklingsarbete måste få ta tid så att det verkligen genomsyrar verksamheten
och berör samtliga som är involverad i den.
Sparven fortsätter att använda sig av utemiljön för att fördela elevantalet inne och ute under de tider då
elevantalet är högt. Här finns en målmedvetenhet i planeringen som behöver fortsätta där livliga
aktiviteter förläggs utomhus.
4
Lärarnas arbetstider behövas fortlöpande förändras under perioder så att eleverna/elevantalet gynnas
av det.
De målformuleringar för verksamheten som presenteras i Lgr-11 ska än mer genomsyra fritidshemmens
arbete. De målformuleringar som finns ska vara kända av dem som arbetar i verksamheten. Elever och
föräldrar ska göras än mer delaktiga i målformuleringarna. Fritidshemmen kommer inför
nästkommande läsår att återigen använda tid till att arbeta med skolans/fritidshemmens ordningsregler,
skolans/ fritidshemmens vision, skolans /fritidshemmens samlade värdegrund och målen som beskrivs i
kap 1 och 2 i Lgr-11.
Fritidshemmen ska ALLTID anmäla på ”Elev i konflikt” till EHT/Trygghetsgruppen när kränkningar
förekommit.
Samarbete mellan fritidshemmen har under året blivit bättre men bör utvecklas och än mer fördjupas.
Skolan behöver tillse att det finns utrymme för hela planeringsdagar i arbetslagens kalendarium.
Yvonne Flodström
Rektor, Alfaskolan
5