Kurs: UVK 1:2 15 hp
Transcription
Kurs: UVK 1:2 15 hp
Kurs: UVK 1:2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 15 hp 11F310 GLF3 TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 2015-01-16 09.00 – 13.30 Hjälpmedel: Ordbok (dvs. översättning till och från svenska) för den som har annat modersmål än svenska Totalt antal poäng på tentamen: 50 För G krävs 30 poäng För VG krävs 43 poäng OBS! Varje korrekt besvarad fråga ger ett poäng oavsett om svaret kräver ett alternativ eller fler. Allmänna anvisningar: Denna tentamen motsvarar 4.5 högskolepoäng. Detta är den första examinationen i kursen UVK1:2 om Utvecklingspsykologi, lek och lärande. Nästa examinationstillfälle hålls den 23:e mars 2015. Rättningstiden är som längst tre veckor Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla lösa blad du lämnar in. Lycka till! Ansvariga lärare: Telefonnummer: Mikael Jensen 033-435 59 20 Helena Pokka 033-435 44 35 Tentamen: Barns utveckling, lek och lärande Del 1: Barns utveckling Anvisningar till frågorna 1-19 Välj det alternativ (enbart ett) som verkar mest korrekt enligt litteraturen och föreläsningarna. Sätt en markering i rutan för det valda alternativet. 1. Anknytningsutveckling har fyra faser varav första fasen är: a) □ Sociala relationer oberoende av person b) □ Målinriktade relationer c) □ Aktivt sökande av kontakt med utvalda personer d) □ Sociala relationer till vissa omsorgspersoner 2. Ett medfött anknytningsbeteende hos ett barn innebär att barnet söker omsorg och trygghet a) □ enbart genom gråt b) □ genom att le och vara till lags c) □ med gråt, leende och glada rop d) □ med gråt, leende, kontaktsökande beteende 3. En del anknytningsforskare, bl.a. Broberg, påstår att barn inte kan hantera längre separationer (t.ex. längre än 1 vecka) från föräldrarna förrän de har ett fungerande tidsbegrepp i a) □ 2 års ålder b) □ 1,5 års ålder c) □ 5 års ålder d) □ 3-4 års ålder 4. Motorisk utveckling börjar med a) □ reflexer b) □ grovmotorik c) □ finmotorik d) □ leende 5. Grovmotorisk utveckling börjar med a) □ b) ett leende □ en sugreflex c) □ att sträcka ut armen d) □ att börja prata 6. Utvecklingen går genom olika kriser enligt a) □ b) Stern □ Erikson c) □ Piaget d) □ Bowlby 7. Barnet kan ge empatiskt gensvar enligt Stern när självet har utvecklats till a) □ Känslan av uppvaknande själv b) □ Känslan av kärnsjälv c) □ Känslan av subjektivt själv d) □ Känslan av tänkande själv 8. En negativ krislösning enligt Erikson under lekåldern (3-6 år) innebär a) □ b) ledsenhet □ ilska och trots c) □ initiativ och skuld d) □ skuldkänslor och hämning 9. Känslokalibrering betyder a) □ affektintoning b) □ svåra känslor c) □ att man är medveten om känslorna d) □ känsloregister 10. Det intersubjektiva självet är a) □ ett icke-verbalt självområde b) □ en subjektiv syn på sig själv c) □ en interaktiv egen åsikt d) □ tanken om ett jag 11. Kohlberg har tre nivåer av moralisk medvetenhet varav den andra nivån innebär att a) □ Barnet uppfattar belöning och bestraffning som avgörande om något är rätt eller fel b) □ Barnet har en självständig moraluppfattning c) □ Barnet har en kreativ moraluppfattning d) □ Barnet uppfattar vissa regler som ”absoluta sanningar” och att det blir rätt om man lyder auktoriteter 12. Omedvetna arbetsmodeller ingår som ett begrepp i a) □ Freuds teori b) □ Sterns teori c) □ Erikson teori d) □ Bowlbys teori 13. Adolescens och pubertet innebär: a) □ olika intelligenser under tonår b) □ psykiska och fysiska aspekter under tonår c) □ biologiska faktorer under tonår d) □ psykologiska faser i Eriksons teori 14. Överjaget enligt Freud betyder a) □ vuxenvärldens krav och regler som är internaliserade b) □ medfödd jag-känsla c) □ medfött samvete för rätt och fel d) □ stark känsla för överlägsenhet 15. Grundkänslorna enligt Hwang och Nilsson är: a) □ vrede, ledsenhet, avundsjuka, glädje b) □ glädje, vrede, skuld, skam, avsky, intresse c) □ glädje, vrede ledsenhet, förvåning, fruktan, avsky d) □ Glädje, vrede, ledsenhet, avsky, fruktan, skam, lycka, avundsjuka 16. Kontinuitet, koherens, avsikt, agens är: a) □ aspekter i utvecklingen av känslan av självet b) □ kommunikationsaspekter c) □ kontinuerlig samstämmighet i självutvecklingen d) □ barns avsiktsförmåga 17. Känslan av självet har ofta utvecklats till känslan av det berättade självet i a) □ ett års ålder b) □ två års ålder c) □ tre års ålder d) □ första samspelsdomänen 18. Kohlbergs moralteori är en a) □ socioemotionell teori b) □ systemteori c) □ teori om omsorgsmoral d) □ Kognitiv teori 19. En av de viktigaste former av kommunikation i barns tidiga utveckling sker enligt Stern genom a) □ ögonkontakt b) □ vaggande c) □ vuxnas närhet d) □ ätande Anvisningar för frågorna 20-24 Följande frågor har minst två korrekta alternativ. För att få rätt på frågan ska varken fler eller färre svarsalternativ kryssas i än de som är korrekta enligt litteraturen och föreläsningarna. 20. Orsak till desorganiserad anknytning kan vara a) □ att barnet har fått uttrycka sina känslor utan vuxnas fördömande b) □ att barnet har fått för mycket leksaker c) □ fysiska övergrepp d) □ ett tidigt trauma 21. Faktorer som påverkar negativt barns hantering av starka känslor är a) □ otrygg anknytning b) □ impulsivt aggressiva vuxna c) □ impulsiva människor d) □ ledsna människor 22. Kohlbergs moralteori har inte tagit hänsyn till betydelsen av a) □ begåvningen b) □ kulturella aspekter c) □ kognitiva utvecklingen d) □ könsrollerna 23. Temperament består av olika variabler bland annat a) □ graden av reaktivitet b) □ anpassningsbarhet c) □ graden av intelligens d) □ det finns inget medfött temperament 24. Enligt forskningen i Hwang och Nilsson minskar instrumentell aggression med åldern a) □ på grund av språkets utveckling b) □ om barnet kan reglera och hantera sina känslor bättre c) □ om barnet är intelligent d) □ om barnet är flicka Frågor om kognitiv utveckling Anvisningar för frågorna 25-32 Välj det alternativ (enbart ett) som verkar mest korrekt enligt litteraturen och föreläsningarna. 25. Ungefär vid vilket åldersspann infaller det konkret operationella stadiet enligt Piaget? a) □ b) 0-2 år □ c) 2-6 år □ 6-12 år d) □ Från 12 års ålder 26. När man tänker konkret… a) □ Är man beroende av att kunna ta på konkreta objekt b) □ Har man en god abstraktionsförmåga c) □ Håller man sig till fakta d) □ Är man bunden av den konkreta situationen 27. När, d.v.s. ungefär vid vilken ålder, kan man räkna med att de flesta barn klarar av konservering a) □ 3-4 b) □ c) 5-6 □ 7-8 d) □ 9-10 28 Att ha uppfattningar om andras tankar, känslor och avsikter kallas a) □ Att ta någon annans perspektiv b) □ c) ’Theory of mind’ □ Empati d) □ Decentrering 29. Barn pratar ofta högt när de löser problem. Varför? a) □ De vill att andra ska höra hur de tänker b) □ Det är en hjälp för tänkandet och problemlösningsförmågan c) □ Barnet har inte lärt sig prata tyst än d) □ De vill att andra ska hjälpa dem med problemet 30. Vad innebär metakognition? a) □ Att kunna tänka smart b) □ Att tänka om sitt eget tänkande c) □ Att försöka påverka andras tankar d) □ Att ha kunskaper om kunskaper 31. Den som kan skriva ordet häst och förstår vad ordet betyder visar prov på a) □ Vad-kunskap b) □ Hur-kunskap c) □ Både vad-kunskap och hur-kunskap d) □ Metakunskap 32. Långtidsminnet delas bland annat upp i ett semantiskt minne och ett episodiskt minne. Vad är semantiska minnen för slag av minnen? a) □ Händelser som individen har upplevt b) □ Begrepp, namn och fakta c) □ Väldigt korta minnesbilder d) □ Minnen av traumatiska händelser Del 2: Barns lek och lärande Anvisningar till frågorna 33-47 Välj det alternativ (enbart ett) som verkar mest korrekt enligt litteraturen och föreläsningarna. Sätt en markering i rutan för det valda alternativet. 33. Barn lär sig spontant, ofta genom inre motivation, utan att det behövs någon förstärkning, med hjälp av observation och imitation. Enligt vilken lärandeteori? a) □ Kognitiv lärandeteori b) □ c) Social lärandeteori □ Behavioristisk lärandeteori d) □ Ingen känd lärandeteori 34. Instrumentell (eller operant) betingning är typiskt förknippat med: a) □ Inre och yttre motivation b) □ Positiv och negativ förstärkning; utsläckning c) □ Betingad och obetingad stimulus d) □ Signalinlärning 35. Ett barn som anpassar sig och sina kognitiva strukturer till världen, kanske vid en specifik situation, lär genom att: a) □ Abstrahera b) □ c) Artikulera □ Ackommodera d) □ Assimilera 36. Vad är en annan benämning för lärandeobjekt? a) □ Att lärande ska vara objektivt b) □ Objektivitet är viktigt när man studerar lärande c) □ Det är den eller de som lär sig något d) □ Det är det som man lär sig om eller vad man lär sig 37. Arv (eller gener) påverkar lärande på följande sätt: a) □ Både vad vi lär och hur vi lär b) □ Varken vad vi lär eller hur vi lär c) □ huvudsakligen vad vi lär men förmodligen inte hur vi lär d) □ Huvudsakligen hur vi lär men förmodligen inte vad vi lär 38. Vad menas med att lärande är situerat? a) □ Ett exempel på en situation som man kan lära sig om är när Gustav II Adolf dog i Lützen b) □ Det är när man lär sig något i skolan och ska använda det i samhället c) □ Situationen påverkar vad vi lär, hur vi lär och varför vi lär d) □ En typisk situation när man lär sig är när man är i klassrummet 39. Vilka av följande är exempel på lärandeaktivitet: a) □ Att aktivt söka kunskap b) □ Gruppuppgift, imitation och föreläsning c) □ Att förstå och komma ihåg d) □ När miljön är högljudd 40. Lärande har både en inre och en yttre sida. Vilket av följande alternativ är exempel på lärandets inre sida? a) □ Förändrade relationer mellan barn b) □ Förändrade mentala strukturer c) □ d) Interaktion och deltagande □ Drömmar 41. Förståelse är enligt Peter Gärdenfors centralt för lärande. Vilket alternativ stämmer bäst på förståelse? a) □ Det uppstår i den enskilda individen och kan inte överföras från lärare till elev b) □ Det överförs lätt från en individ till en annan c) □ Den som förstår får bättre betyg d) □ Det är synonymt med interaktion och deltagande 42. Leken, menar Johansson och Pramling Samuelsson, kan ta sig uttryck i form av: a) □ En sång b) □ En resa c) □ En berättelse d) □ En måltid 43. Johansson och Pramling Samuelsson menar att autenticitet och fantasi också kan uttryckas som: a) □ b) Kreativitet □ Lekens två sidor c) □ ”veta att” och ”som om” d) □ ”på riktigt” och ”på låtsas” 44. En kreativ lekmiljö, enligt Johansson och Pramling Samuelsson: a) □ Liknar en hemmiljö b) □ Utmanar barns lek och får barnen att bryta mönster och barriärer c) □ Gör att barn håller sig till ett tema genom hela leken d) □ Gör att barnen kan bli konstnärer eller uppfinnare som vuxna 45. Vad innebär en leksignal? a) □ Det är ett sätt att signalera att det som sker är på lek b) □ Det är när en vuxen säger att alla ska gå ut och leka c) □ Det är när ett barn råkar bita ett annat barn och leken bryts d) □ Att det är tryggt att leka 46. Birgitta Knutsdotter Olofsson menar att barn behöver kunna tre grundläggande sociala regler för att kunna leka. Vilka tre regler är det? a) □ Vänlighet, lyhördhet och turtagning b) □ Turtagning, återkoppling och omtänksamhet c) □ Perspektivtagning, öppenhet och tillit d) □ Samförstånd, ömsesidighet och turtagning 47. Lek med andra barn leder, enligt Birgitta Knutsdotter Olofsson, till: a) □ Att barn vet vad de vill b) □ Social kompetens c) □ Få konflikter d) □ Sämre ordförråd Anvisningar för frågorna 48-50 Följande frågor har minst två korrekta alternativ. För att få rätt på frågan ska varken fler eller färre svarsalternativ kryssas i än de som är korrekta enligt litteraturen och föreläsningarna. 48. Vilka av följande alternativ ingår i Carlgrens modell (modellen bygger på sammanlagt fyra aspekter) om vad som alltid ingår när man tittar på lärande? a) □ Lärandedimensionen b) □ Lärandesubjektet c) □ Lärandetsubstansen d) □ Lärandeaktiviteten 49. På vilka sätt påverkar ljudmiljön lärande? a) □ Buller gör det svårt att höra vad som sägs och det förhindrar lärande b) □ Buller gör att eleverna koncentrerar sig mer och därför lär mer c) □ Det är svårt att lära och förstå en text när det förekommer oregelbundet oljud d) □ Ovidkommande tal i klassrummet gör att det blir svårt att fokusera på läraren 50. Vilka av följande är leksignaler? a) □ ”Aha! Jag kom på en idé! b) □ Långa leenden c) □ Ljudeffekter som ”Brummm brummm” d) □ ”Nu är det mat!” Det var sista frågan. Tack för dina svar!