docRedovisning av uppdraget att ta fram en
download 
Report Transcription
Redovisning av uppdraget att ta fram en
Datum Vår beteckning 2015-05-26 2015/007002 Enheten för statistik och analys Peter Green [email protected] Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148 Sid Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Innehållsförteckning Inledning – regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet....................................................................................................... 4 Uppdraget ............................................................................... 4 Bakgrund................................................................................. 4 Rapportens underlag ............................................................. 4 Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang ........................ 5 Arbetsmarknadens nya former – jobbstrukturen har ändrats ..................................................................................... 5 Ökad tjänstesektor – förändrad arbetsorganisation.......... 6 Fler äldre i arbetslivet – en demografisk utmaning .......... 6 Andelen tillfälligt anställda ökar ......................................... 7 Ökad migration – ökad segregering ................................... 8 Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor ........................................................... 9 Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet ....................................... 10 Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter ......... 10 Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog.... 11 Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? ............................................................. 12 Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor .................................................................... 14 Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar .. 15 Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar ........... 17 Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada........... 18 Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling – lägesbeskrivningar hämtade ur Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar........................................... 20 Exponering............................................................................ 20 Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker.................................................................................. 20 Personlig skyddsutrustning ........................................... 23 Fysikaliska faktorer ......................................................... 24 Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer ........................ 25 Hot och våld ..................................................................... 26 Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor........... 26 Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner .......... 26 Ett längre arbetsliv .......................................................... 28 Sid 2 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Ökad migration................................................................ 29 Det systematiska arbetsmiljöarbetet och säkerhetskulturens betydelse ........................................ 30 Arbetsmiljöbrottens struktur.............................................. 31 Genusaspekter på arbetsmiljöarbetet................................ 32 Kapitel 4. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ................................................... 34 Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor ..... 34 Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och mer tillgängliga .................................................................... 35 Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar ............................ 35 Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt arbetsliv behöver ökas......................................................... 36 Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar ..... 37 Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister ökar ............................................... 38 Förändringar på arbetsplatserna kräver nya inspektionsmetoder ............................................................. 38 Sid 3 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Inledning – regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Uppdraget Regeringen gav 2015-02-05 Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en kortfattad lägesbeskrivning av utvecklingen inom arbetsmiljöområdet de senaste fem åren. Uppdraget redovisas i och med färdigställandet och överlämnandet av denna rapport. Enligt uppdraget ska lägesbeskrivningen i huvudsak baseras på Arbetsmiljöverkets officiella statistik, samt myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling kan även användas, och ett genusperspektiv ska genomsyra framställningen. Bakgrund Regeringen arbetar med att ta fram en ny nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken. Strategin ska utgå från det moderna arbetslivets utmaningar och möjligheter, och målet är att under 2015 ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Denna strategi arbetas fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter, bygger på relevant forskning och omfattar bland annat en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet1. Den lägesbeskrivning som Arbetsmiljöverket härmed överlämnar ska användas som underlag i framtagandet av strategin, och innehålla en beskrivning av arbetsmiljöns utveckling sedan 2010, enligt regeringens skrivelse ”En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan, 2010-2015”2. Rapportens underlag Enligt uppdraget baseras lägesbeskrivningen på Arbetsmiljöverkets officiella statistik och myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling har vi hämtat från myndighetens årliga omvärldsanalyser och från andra informationskällor inom myndigheten. Rapportens disposition Rapporten består av en inledning och därefter fyra kapitel. En summering av strukturella förändringar presenteras i arbetslivets omvandling (kapitel 1). Därefter kommer ett första större block som ger en lägesbeskrivning av tillståndet i arbetsmiljön utifrån den officiella statistiken (kapitel 2). Det andra större blocket ger en lägesbeskrivning utifrån Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar (kapitel 3). I det sista kapitlet beskrivs iakttagelser från det förebyggande arbetsmiljöarbetet (kapitel 4). 1 2 Regeringens hemsida, 2015. http://www.regeringen.se/sb/d/20039/a/255119 2009/10:248 Sid 4 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang En god arbetsmiljö medför vinster för företagen, samhället och individen. De stora samhällsförändringarna idag (exempelvis migration och demografisk utveckling) påverkar alla länder på något sätt – både positivt och negativt. Vad gäller arbetsmiljön riskerar det dock alltför ofta vara i negativ bemärkelse. Detta särskilt om man tar i beaktande aspekter såsom arbetsmarknadens uppsplittring med otydliga ansvarsförhållanden och ett ökat användande av underentreprenörer inom ett flertal branscher. Lägg därtill ett ökat tryck på arbetstagarna att acceptera osäkra och otrygga anställningsförhållanden. Detta sammantaget ökar risken för en sämre arbetsmiljö – både fysiskt och psykiskt. Det som nu sker i ett antal medlemsstater inom Europeiska unionen, där generella lättnader i regelverken inom arbetsmiljöområdet diskuteras, kan ha en negativ inverkan på arbetstagare och välfärd. Ett antal utvecklingstendenser på makronivå har således stor betydelse för arbetsmiljöområdet och har varit särskilt viktiga för arbetsmarknadens parter och för berörda myndigheter de senaste fem åren3. Arbetsmarknadens nya former – jobbstrukturen har ändrats Utveckling och förändring inom olika samhällssektorer har fått konsekvenser för arbetsmiljöarbetet på många olika sätt. Jobbstrukturen i Sverige har polariserats sedan millennieskiftet, både låg- och höglönejobb har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Detta kan förklaras av välkända faktorer som ny teknik och globalisering, men också av den förda politiken under 2000talet. Andelen tjänsteproducerande företag har ökat som ett resultat av trenden att fler verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor lagts ut till entreprenörer. Många av dessa verksamheter ställer relativt låga krav på utbildning och tidigare erfarenhet och blir därför ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden (telemarketing, städning, service). Samtidigt växer också verksamheter som ställer mycket höga krav på såväl formell som informell kompetens och utbildning (konsultverksamhet, utbildning, vård). Dessa arbeten nischas och specialiseras i allt högre grad. Anställningsförhållandena blir mer ”flexibla”, med ökad rörlighet, korta kontrakt och oklara anställningsförhållanden. Samhällets mångfald ökar, och de Denna genomgång av strukturella förhållanden inom arbetslivet över tid utgår från Arbetsmiljöverkets 12 omvärldsanalysrapporter som tagits fram med början 2009. De förhållanden som nämns i detta kapitel utgör en summering av de trender och förhållanden som identifierats i så gott som samtliga av verkets omvärldsrapporter från 2009 till 2014. 3 Sid 5 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring har inneburit ökad invandring med temporära tillstånd. Ökad tjänstesektor – förändrad arbetsorganisation Under perioden 2010 till 2015 har den accelererande övergången till mer av ett tjänstesamhälle medfört stora förändringar både i arbetslivet och arbetsmarknaden, och medfört en tyngdpunktsförskjutning mot psykosociala ohälsofaktorer inom arbetsmiljöområdets ohälsopanorama. I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 framgår att nästan var fjärde sysselsatt någon gång under det senaste året upplevt att de har fysiska eller psykiska besvär som orsakats av deras arbete. Jämfört med motsvarande studie år 2012 innebär detta en betydande ökning - framförallt när det gäller besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar. Dessförinnan har andelen kvinnor och män som uppger att de har besvär till följd av sitt arbete minskat trendmässigt sedan år 2006. I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av just psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma. Fler äldre i arbetslivet – en demografisk utmaning Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som Sverige står inför är frågan om de äldres deltagande i arbetslivet en central strukturell utmaning i svenskt arbetsliv och i dagens arbetsmiljöpolitiska utmaningar. Ett exempel på hur arbetsmiljön tar plats i den politiska diskussionen är Pensionsåldersutredningens slutbetänkande4. Utredningens slutsats är att värnandet av den goda arbetsmiljön utgör huvudspåret för att kunna bibehålla den svenska välfärden. Det handlar dock inte bara om att få människor att kunna jobba längre, att förlänga sitt arbetsliv, utan om ett ”hela-livet perspektiv”. Ungdomar ska tidigare kunna få tillträde till arbetsmarknaden, erhålla säkra arbetsplatser och allteftersom arbetslivet fortlöper kunna balansera sitt privatliv med ett säkert och utvecklande arbetsliv. Det här är frågor som är allomfattande och som samtliga länder i Europa har att hantera. Anledningen är att problemet med den demografiska övergången från en relativt jämn demografisk fördelning till en överrepresentation av äldre individer i befolkningen blir påtagligare för varje år som går. 4 Regeringen, 2013. Åtgärder för ett längre arbetsliv. SOU 2013:25. Sid 6 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 I en kunskapssammanställning5 från Arbetsmiljöverket görs en överslagsberäkning på den samhällsekonomiska kostnaden av ett förkortat arbetsliv. Enligt beräkningarna är det produktionsvärde som en individ bidrar med under ett år ca 400 000 kronor, lågt räknat. Om exempelvis 1 000 personer lämnar arbetslivet ett år i förtid på grund av en dålig arbetsmiljö motsvarar detta en samhällsekonomisk produktionsförlust på 400 miljoner kronor. Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera om det går att förlänga tiden som en person befinner sig i arbetslivet samt vilka hinder som finns för detta. I den officiella statistikrapporten Arbetsmiljön 2013 framkommer att ungefär 14 procent av de svarande individerna, i åldern 50-64 år, inte tror sig, eller är osäkra på om de kommer, kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder inom sitt nuvarande yrke. För kvinnor är detta vanligast bland lågutbildade lärare, grund- och gymnasielärare samt lågutbildad servicepersonal. För män är det istället gruv-, bygg- och anläggningsarbetare och hantverkare som oftare svarat att de inte tror sig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder tillsammans med lågutbildad servicepersonal. Faktorer i arbetsmiljön som har en bevisat negativ effekt på hälsan och ett starkt samband med sjuk- och förtidspensionering är bland annat en fysiskt tung arbetsmiljö med påfrestande rörelser för rygg och nacke, repetitiva arbetsuppgifter, stående arbetsposition, höga ljud, obekväm arbetsposition och hukande.6 En mängd forskning visar också att låg kontroll i kombination med höga krav har negativ inverkan på tidpunkten som en individ väljer, eller tvingas, att ta ut sin pension.7 Andelen tillfälligt anställda ökar 8 Andelen anställda som har tillfälliga anställningar har endast ökat marginellt mellan år 2005 och 2014. I ett längre perspektiv, sedan 1987, har dock andelen ökat från nivåer på i genomsnitt cirka 11 procent under 1990-talets första hälft till 16,7 procent av de anställda 2014. Särskilt kvinnor och unga har en högre andel tillfälliga anställningar. Under 2010- talet var i genomsnitt cirka 56 procent av de tidsbegränsat anställda kvinnor. År 2014 hade 19 procent av de anställda kvinnorna en tidsbegränsad anställning, medan motsvarande siffra bland männen var 15 procent. Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8 Ibid, s. 20 7 Ibid, s. 18 8 SCB (2014) definierar ”tidsbegränsat anställda” som: Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i AKU som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer med exempelvis vikariat, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning. Personer som har en tidsbegränsad anställning men en fast anställning i botten räknas inte till tidsbegränsat anställda då de inte har samma lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. De tidsbegränsat anställda kan delas in efter typ av tidsbegränsad anställning. 5 6 Sid 7 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Bland utrikesfödda var andelen tidsbegränsat anställda högre under hela perioden. Andelen ökar också över tid, från 21 procent 2005 till 24 procent 2014. Bemanningsföretagens andel av de sysselsatta är relativt låg jämfört med andra europeiska länder. Däremot har branschen sysselsättningsmässigt utvecklats snabbt sedan avregleringen i början av 1990-talet. Idag uppgår den till cirka 46 000 årsanställda personer, vilket kan jämföras med nivåerna runt 5-7 000 vid mitten av 1990-talet. Trots den stora ökningen de senaste åren är andelen sysselsatta i bemanningsbranschen, relativt det totala antalet sysselsatta i ekonomin, fortfarande lägre än genomsnittet i Europa. År 2010 var sysselsättningsandelen för bemanningsbranschen i Sverige 1,2 procent. Motsvarande siffra för Europa var 1,6 procent, med länder som Storbritannien och Nederländerna i toppen. I USA var andelen 1,8 procent. Ökad migration – ökad segregering Arbetskraften blir allt rörligare i Europa och världen. Olika faktorer samspelar vilket innebär ökade incitament för individer att flytta på sig då deras möjligheter att försörja sig gynnas av det. Under de senaste åren har det skett en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige. En bidragande faktor till detta är en ökad efterfrågan på arbetskraft till de sektorer där den inhemska arbetskraften inte räcker till eller kan matchas mot behoven av en viss kompetens. Migrerande arbetskraft återfinns ofta i verksamheter med dålig arbetsmiljö och sämre villkor än för den reguljära arbetskraften. Sverige har idag en etniskt segregerad arbetsmarknad, med en hög andel utrikesfödda inom låglöneyrken, så som städbranschen, textil- och fordonsindustri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom vård och omsorg. Många av de sysselsatta inom dessa branscher har icketypiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda svenskar. Detta beror ofta på en dålig matchning mellan utbildning och arbete. Den alltmer globaliserade arbetsmarknaden innebär en ökning av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och att språkförbistring på vissa arbetsplatser äventyrar säkerheten. I en europeisk företagsundersökning om nya och framväxande hot, ESENER, har det kartlagts hur arbetsmiljöfrågorna hanteras i praktiken på europeiska arbetsplatser. Resultaten visade bland annat att en stor andel av de tillfrågade arbetsgivarna upplevde att vissa anställda har svårt att förstå det språk som talas på arbetsplatsen. Sid 8 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor Den stora generationsväxlingen och den ökade rörligheten i ett alltmer globaliserat arbetsliv innebär nya förutsättningar för kunskapsinhämtning och kommunikation. Internets stora betydelse och den ökade mobilanvändningen är en utveckling som möjliggör, och kräver, nya sätt att kommunicera. Intressenterna är i ökad utsträckning också mer heterogena än tidigare, med mer varierande förkunskaper, utbildning och språkliga förutsättningar. Unga och unga vuxna är vana vid användningen av IT och de kommunicerar mycket och snabbt genom flera medier. Samtidigt har migranter, utländsk arbetskraft och underentreprenörer från andra länder andra förutsättningar vad gäller språk och förkunskap om svenska krav på arbetsmiljö och attityder till arbetsmiljöarbete i stort. Behoven i dessa målgrupper är olika och det är viktigt att kunna målgruppsanpassa både innehåll, form och kanal för att kunna leverera service och information som tillgodoser intressenternas behov. Detta ställer krav på förändrade arbetssätt och nya metoder för att fånga vilka behoven är. I detta kommunikationsarbete är den långsiktiga relationen och dialogen central. När innehållet är konkret, ger ett mervärde samt presenteras på ett inspirerande sätt, ökar chanserna till spridning av innehållet. Många intressenter vill göra rätt och efterfrågar direkta råd och svar på olika frågor. Det krävs ett långsiktigt kommunikationsarbete där relationen mellan arbetsgivare och myndigheter vårdas och möjlighet ges till fortsatt dialog. För företag och organisationer som har lägre kunskap om arbetsmiljöarbete är det viktigt att skapa motivation och intresse för arbetsmiljöaspekter som ligger nära den egna verksamheten. Tidigare kommunikationsinsatser visar att arbetsgivare som blivit varskodda om planerade inspektionsinsatser inom den egna branschen blivit starkt motiverade att ta till sig budskap från Arbetsmiljöverket. Sid 9 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet I Sverige har under åren 2010 – 2014 totalt 230 arbetstagare och egenföretagare i den svenska officiella arbetsskadestatistiken avlidit till följd av olyckor på arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har under dessa år varierat mellan drygt 104 000 som lägst år 2010 och cirka 116 000 som högst år 2013. Vid frågor angående arbetsorsakade besvär år 2014 uppger 24 procent av de sysselsatta, att de upplever besvär som orsakats av arbetet. I Sverige råkar män ut för fler olyckor än kvinnor. Kvinnor står emellertid för merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män. De blir både sjuka och slits ut under en längre tid, vilket i vissa fall leder till tidigarelagt utträde ur arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att samla in och sammanställa arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. Statistiken presenteras i tre officiella statistikrapporter: Arbetsskador – ställs samman varje år Arbetsmiljön – ställs samman vartannat år Arbetsorsakade besvär – ställs samman vart annat år Arbetsskaderapporten handlar huvudsakligen om att presentera hur anmälningar av arbetsskador ser ut föregående år. Det är emellertid ett faktum att alla arbetsskador inte anmäls vilket gör det nödvändigt att försöka fånga in signaler om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv från fler källor än från arbetsskadeanmälningarna. Rapporterna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär bygger på enkätundersökningar som syftar till att ringa in dessa signaler. I figuren nedan framgår hur de tre officiella statistikrapporterna förhåller sig till varandra. Sid 10 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog Under perioden 2005-2014 har dödsolyckor i arbetet i den svenska förvärvsarbetande befolkningen minskat med 40 procent, från 68 till 41 dödsolyckor. År 2009 sjönk antalet dödsolyckor i arbetet, under den pågående lågkonjunkturen, men steg återigen året efter. 2012 och 2013 minskade dödsolyckorna jämfört med åren innan, men ökade återigen något 2014. År 2014 inträffade 41 arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetstagare och egenföretagare som ingår i den svenska officiella arbetsskadestatistiken. Utöver dessa har det inträffat 11 dödsolyckor där den drabbade personen inte är förvärvsarbetande, men omfattas av arbetsskadeförsäkringen, eller är en utländsk arbetskraft. När det gäller dödsolyckor som drabbar utländsk arbetskraft i Sverige finns ingen tillgång till person- eller företagsuppgifter, varför dessa endast redovisas bland ”övriga”. Från 2010 till 2014 drabbade 33 dödsolyckor i Sverige utländsk arbetskraft. Figur 1. Antal dödsolyckor, år 2005-2014. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Det är framförallt fyra branschgrupper som dominerat dödsolyckorna i arbetet 2005-2014. Det handlar om byggverksamhet, jord och skog, tillverkning samt transport och magasinering, där jord och skog står för överlägset flest dödsolyckor i förhållande till antal sysselsatta. När dödsolyckorna i arbete minskade 2012 och 2013 var det i dessa fyra branschgrupper som dödsolyckorna minskade. År Sid 11 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 2014 ökade återigen dödsolyckorna i tre av dessa branscher. Undantaget var tillverkningsindustrin där minskningen fortsatte. Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? Under de finansiella krisåren 2008-2009 nådde anmälningarna av arbetsskador sin lägsta nivå på många år, för att återigen vända uppåt år 2010. Detta väckte diskussionen om ekonomiska fluktuationers inverkan på risken för att råka ut för, och benägenheten att anmäla, en arbetsskada. Arbetsmiljöverket genomförde därför en analys9 för att undersöka hur arbetsskadeutvecklingen sett ut i relation till utvecklingen i samhällsekonomin mellan år 2003 till 2010. I rapporten belyses utvecklingen av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. Vid bedömning av om antalet arbetsskador, arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, ökat eller minskat under en period är det viktigt att sätta antalet anmälningar i förhållande till antalet sysselsatta. Detta eftersom en kraftig minskning av anmälningar av arbetsskador skulle kunna bero på att färre har ett arbete att åka till. Antalet sysselsatta i ekonomin ökade totalt sett mellan 2003 och 2010, med undantag för år 2009, alltså året efter att finanskrisen brutit ut i USA. Under denna period minskade också andelen anmälda arbetsskador per sysselsatt trots att medelantalet sysselsatta per år ökade. Särskilt tydlig var minskningen för anmälningar av arbetssjukdom. De varuproducerande branscherna, som framförallt representeras av tillverkning, drabbades hårt av den ekonomiska krisen i form av kraftigt minskad arbetsproduktivitet och sysselsättning under de värsta krisåren 2008-2009. Under denna period minskade arbetsskadeanmälningarna mer inom varuproduktion än inom tjänsteproduktion (se figur 2). Det var dock inte inom alla sektorer som arbetsskadorna minskade. Inom offentligt finansierad verksamhet, där vård, omsorg, skola och offentlig förvaltning ingår, minskade anmälningarna inte alls. År 2010 stod offentligt finansierad verksamhet för den största andelen anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. Arbetsmiljöstatistisk rapport Arbetsmiljöverket. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador- Tillfälligt avbrott? Rapport 2011:3 9 Sid 12 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Figur 2. Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar fördelat efter tre branschgrupper. År 2005-2014. 14000 12000 Offentliga tjänsterArbetsolycka 10000 Privata tjänsteproducerande branscher - Arbetsolycka 8000 Varuproducerande branscher - arbetsolycka 6000 Offentliga tjänsterArbetssjukdom 4000 Varuproducerande branscher - arbetssjukdom 2000 Privata tjänsteproducerande branscher - arbetssjukdom 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Slutsatserna i denna trendstudie är att samhällsekonomin till viss del verkar ha haft inflytande över antal anmälda arbetsskador; både när det gäller omfattning samt vilka delar och grupper på arbetsmarknaden som påverkats. Detta eftersom antalet arbetsskadeanmälningar under krisåren minskade inom de branscher som finanskrisen drabbat hårdast i form av produktivitet och sysselsättning. Under 2010 syns emellertid inte en ökning enligt samma princip; antalet arbetsskadeanmälningar ökar inte mest i de branscher där arbetsproduktiviteten ökar mest, utan ökar lika mycket i samtliga branscher. Detta indikerar att andra faktorer, än de som tagits med i analysen, troligen svarar för en del av förändringen av anmälda arbetsskador. En pågående studie10 bekräftar de tidigare slutsatserna, det vill säga att bakomliggande långsiktiga strukturförändringar påverkar antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenskt arbetsliv. De strukturfaktorer som ingår i de pågående analyserna är valda efter resultaten i en första riskanalys gjord av Arbetsmiljöverket 2014. Den redan publicerade studien11 visar att risken för att råka ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro är större i vissa yrken och branscher samt varierar med arbetsställets storlek. Risken visade sig även vara större för personer med låg utbildningsnivå. Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Arbetsmiljörisk. Rapporten planeras publiceras under år 2015. Arbetsnamn: Strukturomvandling och arbetsolyckor med sjukfrånvaro under tre decennier. 11 Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2014:2. Riskfaktorer för arbetsolycka ˗ bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk. 10 Sid 13 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Efter den stora nedgången av arbetsskadeanmälningar år 2009 ökade arbetsskadorna fram till år 2013. Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro utgör den största andelen anmälda arbetsskador relaterat till antalet sysselsatta. Hittills har Arbetsmiljöverkets resurser allokerats till att föra fullständig statistik över arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, varför fullständig statistik inte finns att tillgå kring de övriga skadetyperna. När det gäller anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro berör dessa oftare män än kvinnor. För arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro och färdolycksfall är förhållandet det omvända; anmälningarna är fler bland kvinnor än bland män. Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor I den senaste officiella statistikrapporten Arbetsorsakade besvär 2014 uppgav 5,3 procent av kvinnorna och 5,8 procent av männen att de under de senaste 12 månaderna haft besvär som orsakats av en arbetsolycka. Uppskattningsvis skulle det i absoluta tal röra sig om ungefär 117 000 kvinnor och 140 000 män. 38 procent av de med besvär uppgav att de varit sjukskrivna på grund av dessa besvär, vilket skulle innebära ungefär 97 000 personer räknat på hela den sysselsatta befolkningen. Detta är mer än dubbelt så mycket som antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som legat runt knappt 30 000 anmälningar under de senaste åren. I samma undersökning framgår att endast 13 procent, av de som uppgett att de har arbetsrelaterade besvär av något slag, anmält sina besvär till Försäkringskassan. När de anmälningar som kommit in till Försäkringskassan studeras är det några branschgrupper som de senaste fem åren utmärkt sig när det gäller flest anmälningar per 1 000 sysselsatta för både kvinnor och män. Dessa är vattenförsörjning, utvinning av mineral, tillverkning och transport och magasinering. De näringsgrenar som står för det största antalet anmälningar är istället tillverkning för män och vård och omsorg när olyckorna gäller kvinnor. År 2013 var de mest drabbade yrkesgrupperna per 1 000 förvärvsarbetande för kvinnor transport och maskinförararbeten samt process- och maskinoperatörsarbeten. För män var det processoperatörer inom trä- och pappersindustri samt övriga montörer som anmälde flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro i förhållande till antalet sysselsatta. Sid 14 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Figur 3. Orsak till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män. År 20102014. Procent. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Figurerna ovan visar de vanligaste orsakerna till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor och män för de senaste fem åren. För kvinnor är fall av person den vanligaste orsaken till olyckan medan förlorad kontroll, då oftast över transportutrustning eller handverktyg, är vanligast för män. Hot och våld är en betydligt vanligare orsak till anmälan för kvinnor än för män, medan bristning, ras och glidning av föremål är betydligt vanligare för män än för kvinnor. Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar Antalet anmälda arbetssjukdomar är för kvinnor flest inom vård och omsorg och när det gäller män är de flest inom tillverkning. I Arbetsorsakade besvär 201412 framgår att nästan var fjärde sysselsatt person i Sverige upplever besvär till följd av arbetet. Kvinnor uppger generellt att de har mer besvär som kan kopplas till arbetet än män. Omkring 27 procent av de sysselsatta kvinnorna och 20 procent av de sysselsatta männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär år 2014. Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. Det är då främst andra besvär än kroppsliga, som exempelvis beror på arbetets innehåll, dåliga relationer till chefer och arbetskamrater, hot och våld etc., som ökat mellan år 2013 och 2014, för både män och kvinnor. Mellan dessa år ökade stress och andra psykiska påfrestningar med nästan 40 procent. För kvinnor är detta den högsta nivån som påträffats för denna, eller motsvarande, variabel sedan mätningarna startade år 1991. Dessförinnan, mellan år 2008-2012 låg andelen kvinnor och män som upplevt besvär på grund av stress och andra psykiska påfrestningar på en relativt jämn nivå. Fysisk belastning har också ökat under de senaste två åren för både kvinnor och män, även om ökningen är mycket liten för män. 12 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsorsakade besvär 2014. Rapport 2014:4 Sid 15 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Arbetsmiljöundersökningen från år 201313 visar, i linje med resultaten i Arbetsorsakade besvär, bland annat att andelen kvinnor som har svårt att sova på grund av tankar på jobbet har ökat kraftigt mellan år 2011 och 2013 och ligger nu på den högsta nivån sedan undersökningens start. Samma undersökning visar också att andelen personer som har svårt att påverka sin arbetstakt har ökat med 5 procentenheter sedan 2003. Det är då en betydligt större andel kvinnor än män som har svårt att påverka sin arbetstakt där siffran är 61 procent för kvinnor jämfört med 45 procent för män. Arbetstakten upplevs vara särskilt svår att styra inom kvinnodominerade yrken där arbetsuppgifterna i hög grad styrs av kontakten med andra människor, såsom patienter, kunder eller elever. Samtidigt visar Arbetsmiljöundersökningen att andelen kvinnor och män som lyfter 15 kg flera gånger per dag minskat sedan 1995. I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma. Precis som de ovanstående signalerna indikerar har också arbetssjukdomarna kopplade till psykisk ohälsa samtidigt ökat med drygt 40 procent sedan år 2010. För kvinnor var sociala och organisatoriska orsaker den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom under 2014. Detta betyder att kroppsliga belastningsfaktorer inte längre är den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom för kvinnor. Anmälda arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa är vanligast förekommande inom offentlig sektor, dvs. inom vård, skola och omsorg, vilket också är en kvinnodominerad bransch. För män är emellertid belastningsfaktorer fortfarande den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom. Figur 4. Orsak till anmäld arbetssjukdom fördelat på kvinnor och män. År 2010-2014. Procent. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA 13 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsmiljön 2013. Rapport 2014:03 Sid 16 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 I diagrammen ovan presenteras de vanligaste orsakerna till anmäld arbetssjukdom för de senaste fem åren sammanslaget. Siffrorna skiljer sig då från hur det ser ut år 2014 då den vanligaste orsaken till arbetssjukdom för kvinnor ur ett längre perspektiv är belastningsfaktorer. När det gäller belastningsfaktorer är dessa för kvinnor vanligast inom vård och omsorg samt tillverkning medan de för män är vanligast inom byggverksamhet och tillverkning. Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar Allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud ska enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen anmälas till Arbetsmiljöverket. Eftersom registret för dessa anmälningar inte uppfyller kraven för ett statistikregister ingår dessa siffror inte i den officiella statistiken. Dessa utgör emellertid en viktig signal om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv varför statistiken trots detta redovisas i detta avsnitt. Mellan 2010 och 2014 ökade anmälningarna enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen med 12 procent, från 12 191 till 13 635 anmälningar. Anmälningarna ökade med 10 procent 2014 jämfört med 2013 och mellan 2012 och 2013 var ökningen 11 procent. Ökningen är något större bland de anmälda allvarliga olyckorna (+ 13 %) än bland de allvarliga tillbuden (+ 7 %). Det bör poängteras att anmälningarna totalt minskade med 15 procent mellan 2011 och 2012, efter införandet av den gemensamma webbportalen för anmälan av arbetsskada enligt arbetsskadeförsäkringen och anmälan enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen. Från 2012, då den nya webbportalen startade, har det anmälts antalsmässigt flest allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud från branschgruppen transport och magasinering med drygt 6 000 anmälningar 2012-2014. Därefter följer tillverkning, utbildning och vård och omsorg med cirka 5 000 anmälningar vardera. Anmälningarna från alla dessa grupper har ökat mellan 2012 och 2014. När det gäller branschgrupper som gjort flest anmälningar i förhållande till antal sysselsatta är det också transport och magasinering som ligger i topp. Därefter följer de två branschgrupperna vattenförsörjning; avfallsrening, avloppshantering och sanering samt utvinning av mineral. När det handlar om orsakerna till anmälningar av allvarliga olycka är det hot och våld som ökat mest antalsmässigt mellan 2012 och 2014. Sid 17 (39) Datum Vår beteckning 2015-05-26 2015/007002 Figur 5. Antal anmälningar av allvarliga olyckor respektive tillbud. År 2010 – 2014. Allvarligt tillbud Allvarlig olycka 16000 14000 12000 10000 8000 6980 7103 5148 4627 5840 6000 4000 2000 6244 6582 7277 7795 5211 2010 2011 2012 2013 2014 0 Källa: Arbetsmiljöverket/SARA 2010-2011, E-skada 2012-2014 Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada Alla arbetsskador ska enligt Socialförsäkringsbalken anmälas till Försäkringskassan. Då finns det möjlighet att få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. I regel görs arbetsskadeanmälan först till Försäkringskassan varefter en kompletterande anmälan kan göras till AFAförsäkring för de som omfattas av trygghetsförsäkringen. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla anmälda arbetsskador i Sverige. I detta register saknas emellertid information om egenföretagare som inte omfattas av försäkringen. Det finns därför svårigheter att jämföra de olika statistikkällorna med varandra eftersom de innehåller olika typer av anmälningar från olika grupper i arbetslivet. Därför presenteras källorna i detta avsnitt i huvudsak separerade från varandra. Figur 6. Andel godkända arbetsskador enligt AFA Försäkrings arbetsskadeförsäkring per totalt antal inkomna ansökningar. Arbetsolyckor med sjukfrånvaro, färdolyckor och arbetssjukdomar. År 2005-2012. Procent. Kvinnor Män 80 60 40 20 0 2005 2006 Källa: AFA Försäkring 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sid 18 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Figuren ovan visar andelen godkända arbetsskador per anmälda arbetsskador till AFA-försäkring. Det framgår då att andelen godkända arbetsskador är större för män än för kvinnor. Detta skulle, åtminstone delvis, kunna bero på att andelen arbetsskador som klassas som en allvarlig olycka är nästan dubbelt så många för män som för kvinnor. Samma mönster präglar Försäkringskassans statistik över godkända egenlivräntor, där män oftare får godkänt på sin ansökan än kvinnor, både när det gäller arbetssjukdomar och arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Denna problematik är väl känd och utredningar har gjorts, bland annat av inspektionen för socialförsäkringen (ISF)14, för att utreda beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv. I denna studie framkommer att medicinsk vetenskaplig bevisning är avgörande för om en arbetsskada ska godkännas för livränta eller inte. ISFs utredning pekar på att män i större utsträckning än kvinnor är sysselsatta i yrken där exponeringen har större vetenskapligt stöd för att ha skadlig inverkan, vilket således påverkar möjligheterna att få ersättning. 14 Beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv, ISF, Rapport 2011:15 Sid 19 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling – lägesbeskrivningar hämtade ur Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar Exponering Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker Lägesbild: Det tycks finnas goda kunskaper om risker att utsättas för enskilda cancerframkallande ämnen och om hur yrkesrelaterad cancer uppkommer på människa. Utifrån en sammantagen bild av den epidemiologiska litteraturen har exempelvis en rapport visat att kvarts är carcinogent för människa och Cmärkts i gränsvärdeslistan.15 Man har också intresserat sig för olika kemikaliers samverkanseffekter.16 Detta område är dock komplext. I alla yrkesmiljöer exponeras man för fler än ett ämne, och vid jobbyte kan ytterligare ämnen tillkomma. Eftersom cancer tar 10-40 år att utveckla hinner människor utsättas för många olika typer av exponeringar i sitt yrkesliv, och det kan givetvis vara svårt att identifiera vilka exponeringar som bidragit (mest) till canceruppkomst. En slutsats är att det vetenskapliga underlaget är alltför magert vad gäller generell kunskap om carcinogen samverkan och även samverkan mellan de 42 kemikalier som är märkta som cancerframkallande på myndighetens gränsvärdeslista. Dock bör det påpekas att vissa kombinationer av cancerframkallande ämnen med gränsvärde kan ge ökad risk, men storleken på effekten kan inte anges kvantitativt. Den vanligaste samverkan som studerats är asbest och tobaksrök och där epidemiologiska studier visar att de båda ämnena ökar varandras enskilda effekter.17 Vid svetsning bildas mycket gaser och små partiklar som vid inandning påverkar människors hälsa. Lägesbilden ger vid handen att många olika effekter och sjukdomar kan uppstå vid svetsning; olika svetsmetoder ger upphov till olika exponeringar vilka beskrivs i denna kunskapssammanställning.18 Svetsning har associerats med flera olika sjukdomar såsom kronisk bronkit, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), lunginflammation, sideros och hjärt-kärlsjukdom. Inandning av metaller (aluminium, bly, mangan) kan påverka centrala nervsystemet. Därtill kan svetsning av stål ge upphov till cancer, astma och påverka reproduktionen. Relativt många arbetstagare berörs. Även om antalet svetsare i Sverige uppgår till omkring 20-25 000 personer räknar man med att omkring 250 000 personer Kvarts och dess cancerframkallande förmåga, Rapport 2011:5. Carcinogena kemikalier i gränsvärdeslistan – samverkanseffekter, Rapport 2014:10. 17 Ibid s. 31. 18 Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning, Rapport 2013:5. 15 16 Sid 20 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 svetsar i sitt yrke utan att kalla sig för svetsare (som bilmekaniker). Gravida ska skyddas från svetsrök, svetsare bör använda andningsskydd och punktutsug bör alltid användas i lokalen där arbetet utförs för att förhindra att partiklar och gaser sprids. De viktigaste förebyggande åtgärderna är utbildning och ventilation, andra åtgärder som föreslås i rapporten är hälsokontroller och vaccination mot pneumokocker (särskilt för rökare och äldre svetsare). Även utvidgad biologisk provtagning föreslås i rapporten.19 Det finns dock inte tillräcklig kunskap om hälsoeffekterna eller exponeringsnivåerna vid hantering av kolnanorör. Det visar en lägesbild från 2011.20 Forskningssammanställningen rekommenderar att försiktighetsprincipen bör gälla vid tillverkning, hantering och användning av kolnanorör och vid bearbetning av material som innehåller kolnanorör. Det är också svårt att bedöma kolnanorörens toxicitet. Relevanta studier på människa saknas. Flera studier har uppvisat effekter på försöksdjur vid ganska låga koncentrationer, samtidigt som andra studier inte påvisar några effekter eller effekter först vid höga doser.21 Eftersom asbest och kolnanorör uppvisar fysiska likheter finns misstankar om att de skulle vara skadliga för människan på samma sätt, d v s orsaka fibros i lungor och luftvägar samt lungcancer och mesoteliom. Det finns dock inte tillräckligt många långtidsstudier gjorda med upprepad exponering för att sådana slutsatser med säkerhet ska kunna dras.22 För att få en lägesbild av vilka risker som finns inom elavfallsbranschen och vilka exponeringar som människor utsätts för vid insamling och hantering av avfallet, gjordes en genomgång av (det mycket magra) forskningsläget på området samt kompletterades med mätrapporter och intervjuer med olika aktörer inom branschen.23 Elavfall är miljöfarligt om inte avfallet hanteras korrekt. Det innehåller flera skadliga ämnen som exempelvis bromerade flamskyddsmedel, bly, kvicksilver och kadmium. Elavfallsbranschen har funnits i ett decennium i Sverige, men inga uppgifter finns samlade om hur många anställda som arbetar inom branschen.24 Däremot tillhör renhållnings- och avfallsarbetare (där de som arbetar med återvinning av elavfall delvis ingår) de yrkesgrupper som har allra högst förekomst av anmälda olycksfall och arbetssjukdomar. Majoriteten av de anställda är lågutbildade, en relativt stor andel är inhyrda från bemanningsföretag och särskilt inom kommunala verksamheter kan det (förutom den egna personalen) finnas personer som Ibid s. 22-26. Kolnanorör – exponering, toxikologi och skyddsåtgärder, Rapport 2011:1. 21 Ibid s. 9. 22 Ibid s. 9. 23 Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall, Rapport 2012:17. 24 Ibid s. 5. 19 20 Sid 21 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 arbetstränar eller på annat sätt har en anpassad arbetssituation. 25 Det är en lönsam bransch: produkterna har en kort livslängd och det lönar sig att återvinna värdefulla metaller. I Sverige har branschen växt kraftigt och den beräknas öka.26 De vetenskapliga studier av arbetsmiljön som har genomförts har fokuserat på förbehandling av elavfall, men inga studier har gjorts på den personal som arbetar på insamlingsplatser eller med elavfallstransporter. Lägesbilden uppvisar en komplex exponeringssituation, och den omfattar flera olika toxiska metaller som bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung, bullrande och dammig arbetsmiljö.27 Det saknas studier av hälsoeffekter. Erfarenheter från undersökningar på yrkes- och miljömedicinska kliniker samt från branschen visar på patientbesvär från ögon, andningsvägar och hud. Rekommendationen är att fortsätta studera förekomsten av besvär på gruppnivå, samt luftprovtagningar för att kontrollera att de hygieniska gränsvärdena inte överskrids vid de arbetsmoment där man vet att risk för exponering finns.28 Kunskap har tagits fram avseende risker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen.29 De väsentligaste riskerna beskrivs, hur de uppstår och hur de kan undvikas. Lägesbilden ger vid handen att risker i samband med transport och lagring av träpellets, flis och timmer kan delas in i tre typer: gaser, syrebrist; damm och brandrisker (på fartyg, i pelletsförråd, i planlager med pellets). 2011 saknades det formella riktlinjer om hur pelletsförråd ska konstrueras.30 Vid förvaring och transport av träpellets, flis och timmer förbrukas syret och det bildas giftiga gaser kolmonoxid och koldioxid som tillsammans ger farliga nivåer. Även damm är ett vanligt problem som kan ge besvär på hud, i ögon och luftvägar. Förebyggande åtgärder för att minska riskerna: utbildning, ventilation, skyddsvakt som kommunicerar med den som går in i utrymmena, mätutrustning för gaser i förråden, varningsskyltar, skyddsutrustning för öga och mun mot damm, överlämning av säkerhetsdatablad i anslutning till leveranser.31 Jordbruks-/lantbrukssektorn står inte bara för en stor andel olyckor. I lantbruket förekommer olika typer av föroreningar som bl. a. organiskt damm, mögel, endotoxiner och allergener samt gaser som ammoniak och svavelväte. Utmärkande för luftföroreningarna i lantbrukets arbetsmiljö är det förorenade materialets variabilitet (det har sitt ursprung i levande djur och småskalig hantering – jfr med industrin). Kunskapsläget som redovisas i en Ibid s. 20. Ibid s. 5. 27 Ibid s. 4. 28 Ibid s. 6. 29 Faror och hälsorisker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen, Rapport 2011:2. 30 Ibid s. 27. 31 Ibid s. 39-41. 25 26 Sid 22 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 kunskapssammanställning avseende exponering med fokus på förhållanden i det svenska lantbruket de senaste 20 åren, visar att det finns få uppgifter om exponering i gränsvärdesbemärkelse (ett tidsvägt medelvärde i inandningsluften under en arbetsdag).32 Några uppgifter avser exponering vid en viss typ av arbete eller arbetsmoment. Bedömningar av exponeringar m a p dammhalter i lokaler är svåra att göra eftersom halterna skiftar beroende på var i lokalen arbetet utförs, samma arbetsmoment nära dammkällor utförs inte hela dagen och andningsskydd används i högre grad vid höga dammnivåer. Alstring och utsläpp av luftburna föroreningar i lantbruket är beroende av faktorer som lokalers utformning, djurarter, djurens beteende, utfodring, foder och strö. Arbetsmetoder och utförande har stor betydelse.33 Lägesbilden avseende sammanställda halter av föroreningar från djurhållning som höns, svin, nötboskap och hästar samt från spannmål, hö, halm visar att för samtliga föreligger höga halter av luftburet damm, endotoxiner, sporer och vid djurhållning ammoniak. Exponeringar, halter och utsläpp av luftföroreningar är högst från djurhållning bestående av fjäderfä följt av svin. De främsta källorna uppges vara foder, strö och djuren själva och deras avföring. Höga exponeringar är även vanliga vid hantering av spannmål samt halm och hö (damm, endotoxin, svampsporer).34 Personlig skyddsutrustning Lägesbild: Handeksem är vanligare bland kvinnor och i vissa yrkesgrupper där skadlig hudexponering förekommer (t ex långvarig upprepad kontakt med, vatten, rengöringsmedel, livsmedel och andra kemikalier). Kvinnor utsätts för mer våtarbete än män. Det är ett vanligt arbetsmiljöproblem, det förekommer hos 10 % av befolkningen.35 Riskyrken är: service, vård- och omsorg, maskinoch motorreparatörer. Atopiskt eksem i barndomen ökar risken för handeksem. Mellan 15 och 30 % av dagens unga har haft sådant eksem i barndomen. Kontaktallergi är en vanlig orsak till handeksem, det förekommer hos 15-20 % av befolkningen. Kontaktallergi mot hårfärgämnen ökar oroande, enligt forskarrapporten. Allergi mot nickel är också vanligare hos kvinnor än hos män.36 Det här betyder att lägesbilden vad gäller handeksem är att en mycket stor del av befolkningen har ökad risk för handeksem i vanliga yrken med våtarbete. Samhällskostnaderna för vård och produktionsbortfall bedöms som betydande.37 Det är en kronisk sjukdom som kan kräva sjukhusvård, och påverkar arbetsförmågan. Det bedöms att arbetsskadestatistiken är missvisande Organiskt damm i lantbruk, Rapport 2011:4 s. 4. Se ibid s. 4. 34 Se ibid s. 5. 35 Handeksem – förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen, Rapport 2012:8 s. 7. 36 Ibid s. 7. 37 Ibid s. 7. 32 33 Sid 23 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 på grund av ”massiv underrapportering”, vilket också innefattar hudsjukdomar.38 Fysikaliska faktorer Lägesbild: En sammanställning av den aktuella forskningen kring arbetsmiljöns orsaker till hörselskador ger vid handen att olika arbetsmiljöer orsakar olika typer av buller.39 Det kan handla om branscher med en mer kontinuerlig ljudnivå, som industrin, eller militären där s.k. impulsbuller (höga ljudtoppar) är vanligare. Rapporten beskriver nya metoder som säkrare kan mäta och värdera risken för hörselskador vid denna typ av buller. Dock är det så att andra faktorer, som individens egna förutsättningar eller andra omständigheter i arbetsmiljön, kan påverka följderna av bullerexponering och detta bör också beaktas i skaderiskbedömningar. Fortfarande domineras arbetsskaderapporteringen och skadebilden av branscher med höga bullernivåer, som industrin, och i de här fallen är det i huvudsak män som drabbas.40 Samtidigt som bullernivån har kunnat sänkas på arbetsplatser som haft höga nivåer, har nya bullerproblem uppstått på arbetsplatser som tidigare inte varit drabbade som inom kontor, undervisning/skola och vård- och omsorgssektorn.41 Forskning visar att hörselskador kan uppstå även om det inte ger utslag i ett s.k. tonaudiogram (som mäter påverkan på hörtrösklarna). Det kan vara i form av till exempel tinnitus, överkänslighet för starka ljud, förvrängd ljudupplevelse, försämrad förmåga att uppfatta tal i svåra lyssningsmiljöer. Konsekvenser av bullerexponering kan också ge upphov till sänkt arbetsförmåga, ökad arbetsansträngning, stress, trötthet och den ohälsa som direkt eller indirekt följer av detta.42 Inom pedagogisk verksamhet, som skola och förskola, har forskning på senare år visat bullrets effekter på minne och inlärning och kring förskolan finns kunskap om bullrets effekter avseende ljudtrötthet, stress, slitenhet och utbrändhet.43 Utifrån de riskbedömningar som innefattas i gällande regelverk är rekommendationen från de båda forskarrapporterna om arbetsmiljöbuller och hörselskador, att det framtida regelverket från myndigheten bör innehålla även den ohälsa som direkt eller indirekt kan kopplas till bullerstörning. En av kunskapssammanställningarna lyfter fram att arbetsorganisatoriska insatser är viktiga, som att vilorum finns tillgängligt, möjlighet till återhämtning och arbetsrotation.44 Faktorer som buller och stress påverkar även rösten och till exempel hur mycket och hur starkt man behöver tala. Forskning visar att det kan ge upphov till Ibid s. 7. Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Rapport 2013:2. 40 Ibid s. 5-6. 41 Ibid s. 6, jfr Störande buller i arbetslivet, Rapport 2013:3 s. 7. 42 Ibid samt Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Rapport 2013:2. 43 Störande buller i arbetslivet, Rapport 2013:3 s. 36. 44 Ibid s. 38. 38 39 Sid 24 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 störningar på rösten och stämbanden, särskilt hos de yrkesgrupper där rösten är ett arbetsinstrument som lärare, musiker, personer på kundkontaktcenter, artister. Ungefär 1/3 av den yrkesverksamma befolkningen uppskattas ha ett arbete där rösten är ett viktigt/nödvändigt arbetsverktyg.45 Lägesbilden vad gäller yrkesrelaterade störningar på rösten är dock att det saknas uppgifter om kostnader för sådana arbetsskador i Sverige.46 Arbetsmiljölagen behöver följas bättre på arbetsplatserna och bedömning av röstergonomi bör ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där en fungerande röst är viktigt.47 Arbetsmetoder och rutiner behöver utvecklas, utbildning behövs för arbetsmiljöansvariga som inspektörer, arbetsgivare, skyddsombud, men även arbetstagare för att förebygga problem med rösten. Ökad kunskap om röstproblem och kriterier för bedömning om en störning på rösten är en arbetssjukdom behöver utvecklas. Sedan länge finns bullernormer för att undvika hörselskador, men något liknande finns inte för röstanvändning.48 Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer Lägesbild: Kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet är ett mycket vanligt problem. Cirka 700 000 personer lever med en sjukdom eller funktionsnedsättning vilket ökar risken för kognitiv påverkan och de flesta är yrkesverksamma.49 I kunskapssammanställningen Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö står att läsa: ”Högt räknat har 55 procent av befolkningen - kroniskt, återkommande eller vid något tillfälle utsträckt över längre tid än några månader – en sjukdom som kan föra med sig kognitiva problem. Detta understryker vikten av att förstå arbetsmiljöaspekter av kognitiva funktionsnedsättningar”.50 I takt med ett arbetsliv som ställer allt högre krav på ”kognitiv prestation” blir detta dessutom en vanligare fråga, och i ljuset av ökande krav på ett längre arbetsliv högre upp i åldrarna.51 Kognitiv funktionsnivå handlar inte enbart om den enskilde individens egna begränsningar till följd av en sjukdom och/eller en funktionsnedsättning, utan även om arbetsmiljön och kraven på individen. De flesta arbetstagare kommer att hamna i situationer där faktorer kopplade till arbetsmiljön eller arbetsuppgiften gör att våra kognitiva förmågor belastas. Problemen - och lösningarna - är därför viktiga och de gäller för alla i arbetslivet.52 För arbetsgivaren är det bättre att göra något än inget alls och lyhördhet lyfts fram som viktigt i forskningssammanställningen. En Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi, Rapport 2011:6. Ibid s. 4 47 Ibid s. 4. 48 Se ibid s. 56-58. 49 Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö, Rapport 2014:2 s. 70. 50 Ibid s. 26, kursiv i original. 51 Ibid s. 69. 52 Ibid s. 5. 45 46 Sid 25 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 arbetsgivare som försöker skapa en ”hjärnvänlig” arbetsplats kan förbättra arbetssituationen för alla.53 Hot och våld Lägesbild: Det arbetsrelaterade våldet är ett växande problem, både nationellt och internationellt, och det drabbar främst yrkeskategorier där många kvinnor arbetar. I Sverige har ökningen av det fysiska våldet varit större för kvinnor än män under de senaste decennierna.54 En förklaring som angetts till kvinnors utsatthet för våld är den könssegregerade arbetsmarknaden. Otrygga anställningar och oreglerade arbetsvillkor ökar också utsatthet för våld, hot och trakasserier.55 Likaså hög arbetsbelastning kan påverka förekomsten av hot och våld i arbetslivet.56 Personalens bristande tid för omvårdnad av patienterna inom vård och omsorg innebär att risker för hot och våld ökar.57 En slutsats som dras är att det är de mest sårbara grupperna på arbetsmarknaden som löper större risk att utsättas för våld. Här samspelar klass, etnicitet, ålder och kön.58 Det saknas dock en enhetlig definition på (arbetsrelaterat) våld och vilka handlingar som ingår däri. Det feministiska perspektivet på våld skulle kunna bidra med en helhetsförståelse av våld där olika typer av våldshandlingar ryms och som annars skulle osynliggöras, som objektifiering, förminskning, trakasserier.59 De yrkesområden som är särskilt utsatta för hot och våld är vård, omsorg, socialtjänst, skola/utbildning, polis och säkerhetspersonal. En enkätstudie som gjorts bland lärare och elever visar att åtminstone en tiondel av både lärare och elever tycks ha blivit utsatta för en omfattande mängd incidenter och kränkande beteenden. Här används en bred ansats på våld, och man frågade efter fysiskt, verbalt, relationellt, cyber- och sexuellt våld. När det gäller fysiskt våld och cybervåld var elever mer utsatta än lärare, pojkar i högre grad för fysiskt våld än flickor. En högre andel flickor än pojkar och en högre andel kvinnliga lärare än manliga upplevde sig vara utsatta för verbalt våld.60 Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner Lägesbild: Vad gäller forskningsläget om fysisk och psykisk arbetsmiljö för hyresarbetskraft kan konstateras att forskningsunderlaget är litet – kunskapssammanställningen Arbetsmiljö för hyresarbetskraft – Inhyrdas fysiska och Ibid s. 66. Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3. 55 Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16 samt Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3. 56 Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16. 57 Ibid s. 5. 58 Se ibid samt Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3. 59 Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3. 60 Hot och våld i skolan – en enkätstudie bland lärare och elever, Rapport 2011:15. 53 54 Sid 26 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 psykosociala arbetsmiljö bygger enbart på 45 artiklar.61 Enligt forskarna var det svårt att hitta artiklar i de internationella databaserna där de inhyrda särskiljs från andra typer av anställningsformer.62 Uthyrningsbranschen är en typisk ungdomsbransch och gruppen födda utanför västvärlden är överrepresenterad i branschen. Användningen är relativt utbredd i Sverige, både privata och offentliga sektorn använder denna typ av arbetskraft. Mest utbrett inom branschen tillverkningsindustrin.63 Rapporten visar att bemanningsanställda har en sämre psykosocial arbetsmiljö. Denna grupp visar högre risker att utsättas för psykosocial ohälsa. Rapporten visar att inhyrda upplever låg anställningstrygghet och upplever därför lägre grad av tillfredsställelse med arbetet.64 Även i Sverige, som skiljer sig från övriga Europa i det att bemanningsanställda kan vara visstidsanställda, visar forskningen att de bemanningsanställda upplever sin anställning som otrygg.65 Studien omfattade tjänstemän. De bemanningsanställda har i mindre grad möjlighet att medverka i utformning av sin arbetssituation, även skillnad i autonomi: gruppen är överrepresenterade i jobb som kan beskrivas som passiva och spända (låg egenkontroll, höga krav).66 Bemanningsanställda får de jobb som innebär mest fysisk belastning, med repetitiva och manuella arbetsuppgifter – och det gör att bemanningsanställda har generellt större risk för arbetsskador. Forskningssammanställningen visar att inhyrning är mer utbrett inom verksamheter med en mer riskfylld arbetsmiljö.67 Förklaringar till ökad arbetsskaderisk diskuteras i rapporten. Bland annat nämns branschens särart som en sådan förklaring (t ex ekonomisk press), ålder/erfarenhet, delat arbetsmiljöansvar etc. Men forskningen är av relativt liten omfattning och det är svårast att hitta forskning om arbetsskador och fysisk arbetsmiljö, det är också svårt att jämföra mellan länder då arbetsvillkor och mönster för uthyrning skiljer sig åt.68 Forskning från åren 2006-2010 verkar bekräfta bilden från tidigare studier av ett samband mellan arbetslöshet och ohälsa bland de som förlorar arbetet, och att personer som redan från början har sämre hälsa selekteras till arbetslöshet med en slags ”dubbelriktad verkan” mellan arbetslöshet och ohälsa.69 Det finns ett visst stöd, men forskningen från Sverige spretar i sina resultat, när det gäller frågan om personalneddragningar har samband med försämrad psykisk ohälsa Arbetsmiljö för hyresarbetskraft – Inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö, Rapport 2013:10. Ibid s. 5. 63 Ibid s. 8. 64 Ibid s. 41. 65 Ibid s. 41. 66 Ibid s. 22. 67 Ibid s. 41. 68 Ibid s. 40, 42. 69 Se Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång, Rapport 2011:11 s. 5. 61 62 Sid 27 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 bland anställda. Efter den stora konjunkturnedgången under 1990-talet i Sverige sågs en kraftig ökning av sjukfrånvaron. Forskningsläget visar en ”trendmässig psykosocial belastningsökning över hela decenniet, särskilt bland kvinnor och i sektorer på arbetsmarknaden där kvinnor var/är överrepresenterade.”70 Ett längre arbetsliv Lägesbild: Kunskapssammanställningen Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften drar slutsatsen att det finns begränsad forskning om det direkta sambandet mellan arbetsmiljö och tidpunkten för utträde från arbetsmarknaden, men den forskning som faktiskt finns visar att kvaliteten på både den fysiska likväl som den psykiska arbetsmiljön har betydelse för när en person väljer att lämna yrkeslivet.71 Lågutbildade lämnar arbetslivet tidigare än högutbildade och kvinnor tidigare än män. Att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, större hälsoproblem och oftare än män återfinns i s.k. ”kontaktyrken” – ett riskyrke för att lämna arbetslivet i förtid – är troligen bidragande faktorer.72 Den här bilden får stöd av den sammanställda forskningen om arbetsmiljö och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Personer som jobbar inom branscherna vårdoch omsorg och utbildning/forskning är utsatta för en högre risk att drabbas av insjuknande i arbetsrelaterad hjärt-kärlsjukdom. Personalen inom dessa båda branscher är utsatta för en hög exponering av job-strain och skiftarbete. Kvinnor är överrepresenterade inom dessa båda branscher.73 I kunskapssammanställningen Jobba längre – vad vet vi om äldre i arbetslivet drar forskaren slutsatsen att vi i framtiden står inför två utmaningar: ”att förbättra för anställda inom en rad riskyrken och branscher så att de orkar fortsätta fram till pensionsåldern och att underlätta för dem som önskar fortsätta arbeta bortom pensionsåldern”74. Arbetsgivare måste också vara beredda på att kunna möta behoven från den äldre arbetskraften som blir kvar. Både arbetet och den fysiska arbetsmiljön kan behöva anpassas. Som ett exempel visar forskningen belysningens betydelse för både säkerhet och välbefinnande för äldre.75 Framtidens utmaningar handlar om att omfamna både strukturella och individuella lösningar: förbättra arbetsmiljön för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden, underlätta för dem som vill arbeta vidare, analysera de bakomliggande faktorerna till kvinnors arbetssjukdomar och arbetsskador inom riskyrken och öka beredskapen på arbetsplatserna för att locka fler att jobba längre.76 Ibid s. 6. Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8 s. 4. 72 Ibid s. 4. 73 Se Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom, Rapport 2012:9. 74 Jobba längre – vad vet vi om äldre i arbetslivet? Rapport 2012:10 s. 31. 75 Syn och belysning för äldre i arbetslivet, Rapport 2012:16. 76 Se resonemanget i Jobba längre – vad vet vi om äldre i arbetslivet? Rapport 2012:10 s. 31. 70 71 Sid 28 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Ökad migration Lägesbild: Trender inom migrationen: Migrationens globalisering (vi berörs alla av den) Den växer Olika typer av migration (både flykting- och arbetskraftsinvandring) Feminisering av migrationen (antalet kvinnor ökar) Politisering (nationell och internationell politik påverkas av den globala migrationen)77 Svenska förhållanden avseende migration, arbetsmiljö och hälsa är mycket lite belyst – detsamma är bilden vad gäller hälso- och arbetsförhållanden för migrerande arbetare inom den gröna näringen (jordbruk, trädgårdsarbete). Främst har diskussionen i Sverige handlat om social dumpning, men litet intresse har visats hur migrantarbetarna har det.78 Det påpekas att varken myndigheter eller parterna har tagit ett samlat grepp, incitamenten att agera bedöms som svaga för oftast har migranterna redan återvänt hem när skador/sjukdomar blir kända.79 Trots magert forskningsunderlag på området är den övergripande slutsatsen ändå att migranter har sämre arbetsrelaterad hälsa än infödda i Sverige, de har sämre arbetsvillkor och sämre socioekonomiska livsvillkor.80 Internationell forskning, främst amerikansk, visar att migrerande lantarbetare löper större risk för arbetsplatsskador, sjukdom och död än inhemska arbetare.81 Inom den gröna näringen finns arbetsmiljörisker av olika slag (olycksfall, ergonomisk belastning, exponering för kemiska och biologiska bekämpningsmedel) och det är också den mest olycksdrabbade branschen.82 Även om kunskapen om de svenska förhållandena är bristfällig finns det skäl att anta att den psykosociala situationen för många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige är undermålig avseende bostäder och hygien, att migranterna har högre risk att utsättas för hot och våld, diskriminering, trakasserier, att de tvingas till långa arbetstider och låg lön samt lider brist på sjukvård etc.83 Villkoren ser olika ut för olika migranter: längst ner i botten med lägst status och störst risk för ohälsa och skador finns de papperslösa, som oftast hamnar i jordbruket då det är svårare att övervaka och reglera.84 Sverige Migrantarbete inom den gröna näringen, Rapport 2012:14 s. 12. Se ibid samt Migration, arbetsmiljö och hälsa, Rapport 2012:4. 79 Migrantarbete inom den gröna näringen, Rapport 2012:14 s. 5, s. 7. 80 Migration, arbetsmiljö och hälsa, Rapport 2012:4 s. 5. 81 Migrantarbete inom den gröna näringen, Rapport 2012:14. 82 Ökad säkerhet inom jordbruket – interventioner och andra strategier, Rapport 2012:15. 83 Se Migrantarbete inom den gröna näringen, Rapport 2012:14 s. 57. 84 Ibid s. 27. 77 78 Sid 29 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 tros dock ha få papperslösa.85 För att förebygga olyckor i jordbruket är forskarrekommendationer att just utsatta grupper som exempelvis utländsk arbetskraft/säsongsarbetare behöver prioriteras i arbetet med interventioner inom de gröna näringarna.86 Det systematiska arbetsmiljöarbetet och säkerhetskulturens betydelse Lägesbild: Försök att sammanställa forskning om belastningsergonomi och verksamhetseffekter m a p kvalitet, produktivitet och störningar liknar den diskussion som förs om SAM och arbetsmiljöarbetets lönsamhet, d v s att arbetet ofta ses som något som tar resurser från verksamheten snarare än något som kan få verksamheten att fungera bättre.87 Den vetenskapliga litteraturen av god kvalitet på området vad gäller belastningsergonomi och verksamhetseffekter är dock begränsad. Här vill man lyfta fram tanken att ett gott belastningsergonomiskt arbete påverkar människors prestationsförmåga och därmed verksamhetens effektivitet. Slutsatsen är att det ”finns starka samband mellan ergonomi och kvalitet. […] ergonomi och arbetsmiljö har potential att påtagligt bidra till verksamhetens effektivitet och lönsamhet, främst inom områdena förbättrad kvalitet och produktivitet och i viss grad på personalekonomiska vinster genom minskad sjukfrånvaro och personalomsättning”.88 Hur det här arbetet ska gå till får anpassas efter företagskultur etc. men några gemensamma förutsättningar för de företag som lyckas bäst ger vid handen att det är företag som ger personalen tillit, inflytande, delaktighet och uppskattning, erbjuder en utvecklande kultur med lärande i arbetet, där arbetsgrupperna samarbetar med varandra och med företagsledningen samt har ett fungerande partssamarbete – de företagen har oftast högre produktivitet, högre ekonomiskt överskott samt personal med bättre hälsa.89 De här aspekterna överensstämmer med vad som i den vetenskapliga litteraturen ofta tycks känneteckna just en ”god arbetsmiljö”.90 Ett gott säkerhetsklimat påverkar säkerheten på arbetsplatsen i en positiv riktning visar en kunskapssammanställning om klimat och kultur på arbetsplatsen.91 Forskningen visar ett en god säkerhetskultur är en ”informerad kultur”.92 Det förutsätter öppenhet, rättvisa, flexibilitet och lärande i organisationen.93 Vidare lyfts anställdas involvering, en engagerad ledning, organisationskulturens betydelse och ett systematiskt och integrerat Ibid s. 22. Ökad säkerhet inom jordbruket – interventioner och andra strategier, Rapport 2012:15 s. 35. 87 Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv – interventioner, verksamhetseffekter och konsekvenser, Rapport 2012:1 s. 5. 88 Ibid s. 57. 89 Ibid s. 57. 90 Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, Rapport 2012:7. 91 Bra samspel och samverkan skapar säkerhet – om klimat och kultur på arbetsplatsen, Rapport 2010:1. 92 Ibid s. 7. 93 Ibid s. 7. 85 86 Sid 30 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 säkerhetsarbete fram som bärande element i en god säkerhetskultur. Även arbetsgrupper som fungerar bra har visat sig vara förenligt med färre olyckor.94 Forskningssammanställningen konstaterar att förändringsarbete av säkerhetsklimatet kräver långsiktighet och uthållighet, där arbetsledaren har en central roll.95 För de organisationer som vill arbeta systematiskt med att förebygga risker i arbetet, och i förlängningen undvika arbetsrelaterad ohälsa och olyckor, finns det en rad individfaktorer att ta hänsyn till. Det visar en kunskapssammanställning om riskperception med mer explicit individfokus och där branscherna bygg, transport och skogsbrukssektorn studerats.96 Några sådana forskningsfynd om individens förutsättningar och begränsningar att uppfatta risker lyfts fram i forskningssammanställningen.97 Interventionsmetoder som visat sig framgångsrika på individnivå är exempelvis vikten av ett systematiskt säkerhetsarbete, ett ”säkerhetsorienterat ledarskap” och där de anställda är involverade.98 Vidare betonas organisationskulturens betydelse.99 Det är svårt att synliggöra och föra in kunskap om arbetsmiljöarbetets lönsamhet i organisationer visar en kunskapssammanställning om systematiskt arbetsmiljöarbete.100 Det handlar om att cheferna inte riktigt får in vanan att börja göra kalkyler och få in arbetsmiljöarbetet i balansräkningarna – man pratar om tröghet i organisationer. Finansmarknaderna är inte heller särskilt intresserade av arbetsmiljöfrågor – här styrs istället en lönsamhetsideologi som kolliderar med arbetsmiljöideologin. Kunskap om arbetsmiljö, kompetens och hållbarhet har dessutom lågt informationsvärde för svenska fondförvaltare visar svenska studier. En slutsats som dras är att dagens bokslutsmodeller och styrsystem har sitt ideologiska ursprung i traditionell bokföring, med sitt fokus på kostnader i termer av materiella resurser, och att detta krockar med arbetsmiljöarbetets ideologi.101 Arbetsmiljöbrottens struktur Lägesbild: I en kunskapssammanställning med syfte att analysera arbetsmiljöbrottens utveckling, omfattning och struktur konstateras att den registrerade arbetsmiljöbrottsligheten uppvisar ”mycket kraftiga variationer samt ett tydligt skifte av brottsstrukturen” under de tre senaste decennierna.102 Ibid s. 8-10. Ibid s. 10. 96 Riskperception och interventionsmetoder – hur vår uppfattning av risker kan påverka uppkomsten av olyckor i arbetslivet. Rapport 2015:7. 97 Se ibid s. 9-12. 98 Ibid s. 13. 99 Ibid s. 13-14. 100 Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen, Rapport 2013:11. 101 Ibid s. 18-20. 102 Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling, Rapport 2013:4 s. 5. 94 95 Sid 31 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 På 1980-talet dominerade brott mot arbetsmiljölagen, idag är det vållande till kroppskada eller sjukdom.103 Under 2000-talets första decennium har antalet anmälda brott ökat kraftigt, och 2010-2011 var nivåerna de högsta sedan 1988.104 Med stöd av olika typer av statistikkällor, en enkät till samtliga polismyndigheter och intervjuer gjorda med nyckelinformanter, är dock forskarnas analys att ökningen av antalet anmälda brott beror på en ”definitions- och reaktionsförändring” hos polismyndigheterna snarare än att antalet brott faktiskt har ökat de senaste 10 åren.105 I rapporten presenteras en rad sådana faktorer som stödjer forskarnas tolkning av sina resultat.106 Genusaspekter på arbetsmiljöarbetet Lägesbild: Internationell arbetsmiljöforskning saknar i stor utsträckning ett explicit genusperspektiv. Det visar en bibliometrisk studie.107 Inom den medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningen är det i huvudsak inom stress- och produktivitetsforskningen som genusperspektivet använts.108 Sverige kommer relativt väl ut i en jämförelse mellan länder med tanke på rikets andel av de totala publiceringarna, åtminstone inom några forskningsområden (”participatory ergonomics” och ”low-back pain”).109 Forskning om sjukfrånvaro förekommer men flera andra EU-länder är mer aktiva.110 Den samhällsvetenskapliga arbetsvetenskapen har i Sverige relativt hög forskningsaktivitet inom områden som ”utbrändhet” och ”professioner”, men sammanfattningsvis finns en stor förbättringspotential när det gäller forskning om genus, arbete och hälsa för att öka kunskapen om arbetsmiljön.111 En slutsats från forskarhåll är att det behövs mer kunskap om vilken betydelse den könssegregerade arbetsmarknaden har på arbetshälsa; som exempelvis hur den fysiska arbetsmiljön samspelar med organisatoriska strukturer och (könsordnande) processer ur ett genuskritiskt perspektiv.112 Ett sådant konkret exempel är den litteratursammanställning som kan uppvisa att det förekommer en tydlig könssegregering på den svenska arbetsmarknaden. Den är både horisontell (män och kvinnor befinner sig inom olika yrken) och vertikal (män och kvinnor har skilda positioner inom samma yrke).113 En slutsats från rapporten ger vid handen att den enskilt starkaste förklaringsfaktorn till kvinnors högre förekomst av belastningsskador står att finna i den interna Ibid s. 5. Ibid s. 5. 105 Ibid s. 40. 106 Se vidare ibid s. 40. 107 Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Rapport 2013:1. 108 Ibid s. 56. 109 Ibid s. 57. 110 Ibid s. 57. 111 Ibid s. 63. 112 Ibid s. 39. 113 Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Rapport 2013:9 s. 37. 103 104 Sid 32 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 segregeringen inom organisationen. Män och kvinnor utför olika arbetsuppgifter: medan män lyfter tyngre och sköter maskiner och fordon ägnar sig kvinnor i högre grad åt mer repetitiva, handintensiva arbetsuppgifter och/eller i kontakt med människor.114 Den horisontella likväl som den interna segregeringen kan, skriver forskarna, ”vara starkt bidragande faktorer till att kvinnor rapporterar mera belastningsbesvär än män i nacke-skuldra-arm, medan könen är mera lika vad gäller förekomst av besvär i ländryggen”.115 I kunskapssammanställningen Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation konstateras utifrån den bibliometriska studien som ingår i rapporten, att ”det saknas genuskritiska analyser inom forskningsområdet arbetshälsa”.116 Resultat från ett tidigare forskningsprogram, och som refereras till i kunskapssammanställningen, visar bl. a. att arbetsgivare och arbetstagare tenderar att se problemet med mäns och kvinnors olika villkor i arbetslivet som en icke-fråga, d v s som uttryck för en ”naturlig” eller biologisk ordning snarare än en ojämn maktbalans mellan könen - ekonomiskt, socialt, hälsomässigt.117 Men en god arbetsmiljö omfattar också jämställdhet. Forskning visar att med en icke jämställd organisation följer psykosociala aspekter som konflikter, trakasserier och (hög) personalomsättning. En arbetsplats som är jämställd leder till en mer kreativ miljö, bättre hälsa och ökad produktivitet.118 En annan belastningsfaktor som mer sällan tas upp men som givetvis samverkar med kvinnors belastningsbesvär från det ”offentliga” (yrkes)arbetet, är den skeva fördelningen mellan könen vad gäller det obetalda omsorgs- och hushållsarbetet i det privata.119 Trots politiska initiativ på arbetsmarknadsområdet visar forskning att det alltjämt i huvudsak är kvinnors (individuella) ansvar att försöka hantera relationen (yrkes)arbete-hem(arbete), vilket inte bidrar till att utmana traditionella könsnormer.120 Ibid s. 37. Ibid s. 37. 116 Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Rapport 2013:1 s. 40. 117 Se ibid s. 19. 118 Ibid s. 14. 119 Jfr Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Rapport 2013:9. 120 Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Rapport 2013:1 s. 13, se också Lisbeth Bekkengen (2002) Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Liber. I en nyligen publicerad forskarrapport skriven på uppdrag av den pågående Jämställdhetsutredningen (Dir. 2014:55), visas att det obetalda omsorgs- och hushållsarbetet inte är jämnt fördelat mellan kvinnor och män och att det fortfarande är kvinnor som utför merparten av detta arbete. Se Stanfors, Maria: Delmål 3: Det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Underlag till Jämställdhetsutredningen U2014:06. 114 115 Sid 33 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Kapitel 4. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet Målet för arbetslivspolitiken är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet. Den ska ta hänsyn till människors olika förutsättningar och bidra till utvecklingen av både individer och verksamhet. Förändringar i anställningsformer, det gränslösa arbetet och stress, är faktorer som påverkar arbetsmiljön både positivt och negativt. På en alltmer globaliserad arbetsmarknad ökar användningen av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och att det lokala systematiska arbetsmiljöarbetet försvåras och att säkerheten äventyras. Det finns ett tydligt behov av att göra mer inom arbetsmiljöområdet för att vända utvecklingen av sjuktal och olyckor relaterade till brister i arbetsmiljön. Sedan 2002 har EU, i samråd med medlemsländerna och berörda parter, tagit fram fleråriga arbetsmiljöstrategier. De är ett ramverk för EU:s arbetsmiljöpolitik och bygger på frivilliga åtgärder. Strategin för 2007-2012 hade ett mål för alla EU-länder: att minska antalet arbetsolyckor med 25 procent. Andra mål handlade om att förbättra EU:s arbetsmiljöregler och genomföra dem bättre, anpassa reglerna till förändringar på arbetsplatserna, ta fram nationella strategier som anpassas till ländernas specifika förutsättningar, uppmuntra till beteendeförändringar och främja en förebyggande kultur. Kännetecknande för ramverket är att framgångsfaktorerna anses vara att sprida den tillgängliga kunskapen och erfarenheten (”best practice”) mellan medlemsländerna och därigenom förstärka samarbete samt informations- och kommunikationsarbete inom arbetsmiljöområdet för samtliga medlemsländer. Ett flertal initiativ riktas mot den gråa ekonomin eller odeklarerat arbete, som innehar just detta fokus - mer samarbete och mer av kunskaps- och informationsutbyte. Kommissionen påpekar att "främjandet av en förebyggande kultur" är en förutsättning för just det hållbara arbetslivet, men här kommer det att krävas tydlighet i att identifiera behoven samt val av gemensamma metoder för detta arbete. Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor Arbetsmiljöverket har under de senaste fem åren inrättat och utvecklat en funktion, Svarstjänsten, för att ta emot allmänhetens allmänna frågor. Svarstjänsten underlättar för arbetsgivare och andra intressenter att få kunskap och information om arbetsmiljöfrågor i samhället. Svarstjänsten är viktig bland annat för att kunna uppnå en kontinuerlig proaktivitet i de åtgärder vi behöver vidta i kommunikations-, inspektions- och regelarbetet. För att underlätta för arbetsgivare och andra intressenter att ta del av verkets samlade kunskap på ett Sid 34 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 enhetligt sätt har Arbetsmiljöverket också infört ett telefonnummer, en postadress, en registratur och en e-postadress. Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och mer tillgängliga Sedan slutet av 1990-talet har ett omfattande arbete i samarbete med arbetsmarknadens parter bedrivits i syfte att förenkla regelverket på arbetsmiljöområdet. Initialt låg fokus på att minska den administrativa bördan för arbetsgivarna och att flytta fokus från detaljstyrning till inriktning mot krav på funktionerna. För att komma vidare och göra regelverket mer tillgängligt, tydligt och relevant för intressenterna behöver samtliga regler ses över och revideras mer samlat. Sverige har under de senaste åren verkat för att EU:s regelverk förnyas på ett ändamålsenligt sätt och att eventuell regelförenkling inte sker på bekostnad av en bra arbetsmiljö för Europas arbetstagare. De regler som finns ska vara tydliga, relevanta och effektiva. De ska inte innebära onödig belastning på företagen, särskilt småföretag. Alla arbetstagare i Europa ska kunna räkna med att omfattas av samma regelsystem och en likvärdig syn på betydelsen av en god arbetsmiljö, oavsett storlek på företag. Utveckling med en flexibel låglönearbetskraft som man kan iaktta i de flesta europeiska länder utgör en stor utmaning. Inom ramen för kommissionens regelöversynsprogram (REFIT) pågår en utvärdering av hur de cirka 25 arbetsmiljödirektiven har implementerats i EU:s medlemsländer. Utvärderingen beräknas bli klar under 2015. Resultatet kan visa på behovet av revideringar av de befintliga direktiven och det Europeiska ramverket arbetsmiljö som beslutades 2014. Flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter har varit straffbelagda. Efter att en statlig utredning konstaterat att böter inte är det mest effektiva sättet att se till att arbetsmiljöreglerna följs, beslutade riksdagen därför att göra en lagändring. Från och med den 1 juli 2014 är därför fler regler kombinerade med en sanktionsavgift. Polisens och domstolarnas resurser har därmed kunnat fokusera på svårare arbetsmiljöbrott. Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar Anmälningar om arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren. Några orsaker till detta torde vara inrättandet av en särskild riksenhet för arbetsmiljöbrott inom åklagarmyndigheten som medfört att denna typ av brott prioriterats mer än tidigare. Införandet av företagsbot har medfört att utredningsarbetet underlättats vilket kan ha ökat lagföring. År 2012 hade Arbetsmiljöverket och landets samlade experter inom polis och åklagare en gemensam konferens där det diskuterades hur samarbetet rörande arbetsmiljöbrott skulle kunna Sid 35 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 utvecklas ytterligare. Arbetsmiljöverket, polis och åklagare har numera en gemensam vägledning för arbetsmiljöbrott. Vikten av att även polisen organiserar sig och prioriterar på sådant sätt att arbetsmiljöbrotten blir utredda, har lyfts i remissyttranden om den nya polisorganisationen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt arbetsliv behöver ökas Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS121 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, trädde i kraft år 2001 och ersatte då föreskrifterna om internkontroll från 1993. År 2013 genomfördes två studier med syfte att kartlägga i vilken utsträckning ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs och vilka kunskaper som finns om detta inom svenskt arbetsliv. Den första studien122 skapade ett sammanvägt index för att kartlägga tillämpningen av SAM. Ett högt värde representerade ett mer omfattande systematiskt arbetsmiljöarbete, i enlighet med det index som utvecklats för att studera tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I studie två123 studerades organisationernas kunskaper om innebörden av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets rapport visade att få organisationer når upp till de högsta värdena i SAM-index, även om majoriteten av de svarande organisationerna har ett relativt högt indexvärde. Det är tydligt att ju mindre en organisation är desto lägre är sannolikheten att de bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Även bransch har betydelse, generellt sett ligger varuproducerande branscher och offentligt reglerade verksamheter över medelvärdet. Näringslivets tjänstebranscher har generellt sett lägre värden. Analyserna visar också att om det ägt rum ett allvarligt tillbud eller skett en allvarlig olycka medförde detta att tillämpningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet var högre. Samband mellan SAM-index och god arbetsmiljö (enligt arbetsmiljölagen kap. 2, 1§) har också studerats. Resultaten visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av SAM-index och lärande och utvecklande arbetsorganisationer124. Den andra studien avgränsas till några utvalda frågor som bäst återger organisationernas egen syn på sina kunskaper om det systematiska arbetsmiljöarbetet. I enlighet med resultaten från studien om SAM-index svarar de mindre organisationerna betydligt oftare än de större att de har bristande kunskap om SAM, och omvänt. Studien belyser också att kunskap om SAM Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS), består av ett åttiotal föreskrifter. Arbetsmiljöverkets analysrapport 2013:2. SAM-index. Ett sätt att belysa systematiskt arbetsmiljöarbete i svenskt arbetsliv - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012. 123 Brister i kunskap och tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012 124 Resultaten ingår i arbetet med en pågående antologi inom ramen för Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Goda arbetsmiljöer. Antologin presenterar resultat från alla genomförda studier baserade på Arbetsmiljöverkets nulägesundersökning om SAM och arbetsorganisation (NU2012). Antologin är planerad för publicering under 2015. 121 122 Sid 36 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 påverkar tillämpningen av SAM. Tjänstebranscherna visar då ett lägre resultat när det gäller kännedom om SAM. Störst är kännedomen inom offentlig verksamhet. Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar Regeringen har i regleringsbrevet för 2015 uppdragit åt Arbetsmiljöverket att under perioden 2015 – 2018 stärka sin tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar. Genom att dra ner på kostnaderna för arbetsmiljön riskerar dessa företag sina anställdas hälsa och de konkurrerar ut seriösa företag. Begreppet ”grå företag” används för att beteckna dessa företag som många gånger kan misstänkas bryta mot fler regelområden än det arbetsmiljörättsliga. En negativ trend rör utvecklingen inom ”den grå sektorn”, det vill sägs de företag som mer eller mindre medvetet varken vill eller kan skapa ett bra arbetsliv.125 Arbetsmiljöverket har tagit fram en handlingsplan för förstärkt tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar.126 Arbetsmiljöverket har utöver uppdraget med en förstärkt tillsyn även i uppdrag att utgöra kontaktpunkt för den av kommissionen föreslagna plattformen för att förebygga förekomsten av odeklarerat arbete. Det handlar om erfarenhets- och informationsutbyte mellan myndigheter och direkta åtgärder såsom exempelvis samarbeten över gränser i form av gemensamma inspektionsinsatser. Myndighetens intention är att bygga upp både kunskap och metoder samt samarbeten nationellt utifrån ovanstående handlingsplan, som därefter kan användas i den internationella kontexten. Kommissionens initiativ har erhållit ett positivt gensvar och i det kommande arbetet utgör ett nordiskt samarbete en viktig del, då det finns goda exempel i Norden på åtgärder för att möta de utmaningar som finns. Berörda svenska myndigheter behöver systematisera samverkan när man har uppgifter och kontaktytor mot verksamheter inom grå företag. Det gäller Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Konkurrensverket, Ekobrottsmyndigheten och Polisen med flera.127 Under flera decennier har en utveckling skett mot att arbeten som tidigare utfördes av anställda i stället utförs av underentreprenörer. De saknar i många fall inflytande över viktiga delar av arbetets planering och förutsättningar för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Viktiga förutsättningar bestäms i stor utsträckning av beställaren. De som utför arbete är ofta egenföretagare med 125 Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare, JA 2011/101207 126 Förstärkt tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar – handlingsplan, dnr 2015/014146 127 Arbetsmiljöverkets strategi mot grå företag 2015-2017 planeringsunderlag, dnr 2014/109404 Sid 37 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 F-skattsedel, i många fall med endast tillfällig anställning i Sverige. Detta har varit tydligt i vissa branscher till exempel bygg-, transport-, städ-, hotell- och restaurangbranschen samt inom skog och jordbruk. Arbetsmiljöverket föreslår en lagändring som ger myndigheten möjlighet att efter bedömning i enskilt fall förbjuda en beställare att anlita entreprenör – direkt eller via mellanhand - till visst arbete om inte angivna arbetsmiljövillkor är uppfyllda.128 Arbetet med att förstärka marknadskontrollen behöver också fortsätta för att förhindra att företag konkurrerar med farliga maskiner som inte uppfyller lagstiftningens krav. Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister ökar Öppna gränser leder till ökat antal utländska företag och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden, något som i grunden är positivt och som Sverige behöver, inte minst på grund av den demografiska utvecklingen.129 Den 1 juli 2013 trädde ändringar i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare i kraft. Ändringarna innebär att en utländsk arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige ska anmäla arbetstagare i ett register som Arbetsmiljöverket ansvarar för och förvaltar. Arbetsmiljöverket är kontaktmyndighet i Sverige när det gäller utstationering130. Förändringar på arbetsplatserna kräver nya inspektionsmetoder Genom att vara synliga på arbetsplatserna och ställa krav på att arbetsmiljön förbättras sätts arbetsmiljöfrågorna på agendan. Verkets inspektörer möter dock ett hårdnande samhällsklimat. Så kallade ”grå företag” som vill uppnå konkurrensfördelar genom en dålig arbetsmiljö ökar, liksom kopplingar till kriminell verksamhet. För att möta dessa utmaningar genomförs idag bredare och mer samordnade insatser i samverkan med andra myndigheter för att på så sätt få större genomslag i insatserna. Konsekvenserna av ett hårdnande samhällsklimat ger delvis nya förutsättningar för inspektionsverksamheten, då risken för hotfulla situationer ökar. För att möta detta kan inspektörer i större utsträckning än tidigare behöva arbeta två och två, vilket i sin tur kan leda till att färre arbetsplatser inspekteras. 128 Projektrapport 2014-03-20, dnr 2013/111201: Beställaransvar 129 Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare. Dnr 2011/101207 130 Per den 1 maj, 2015 återfanns 7360 registrerade utstationerade arbetstagare i Sverige i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Källa: Månadsstatistik från utstationeringsregistret per den 1 maj 2015. Sid 38 (39) Datum 2015-05-26 Vår beteckning 2015/007002 Sid 39 (39)
