RS./. riksåklagaren ang. mord

Comments

Transcription

RS./. riksåklagaren ang. mord
Rättsavdelningen
Byråchefen My Hedström
Svarsskrivelse
Sida 1 (4)
Datum
Dnr
2015-11-27
ÅM 2015/7772
Ert datum
Er beteckning
2015-11-10
B 4836-15
Högsta domstolen
Box 2066
103 12 Stockholm
RS./. riksåklagaren ang. mord
Högsta domstolen, som ännu inte tagit ställning i frågan om prövningstillstånd,
har förelagt riksåklagaren att skyndsamt svara skriftligen på överklagandet,
särskilt i fråga om påföljd, och samtidigt inkomma med preliminär
bevisuppgift i påföljdsfrågan.
Jag vill anföra följande.
Inställning
Jag bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.
Hovrättens dom m.m.
RS har mot sitt nekande dömts för mord. Den gärningsbeskrivning som ligger
till grund för hovrättens dom lyder enligt följande.
RS har den 17 oktober 2014 vid xx i Gävle med uppsåt berövat AK livet genom att
med kniv tilldela denne sammanlagt fem hugg som träffat i huvudet, på vänster sida
om halsen och i ryggen. Till följd av de skador AK åsamkades avled han kort
därefter den 17-18 oktober 2014.
Enligt hovrätten bör utgångspunkten vid påföljdsbestämningen för mord
numera vara fängelse i 15 år. Eftersom det enligt hovrätten förelåg vare sig
förmildrande eller försvårande omständigheter i detta fall bestämdes påföljden
till fängelse i 15 år.
Frågan om prövningstillstånd m.m.
För att Högsta domstolen ska pröva hovrättens dom krävs prövningstillstånd.
Förutsättningarna för att Högsta domstolen ska bevilja prövningstillstånd
framgår av 54 kap. 10 § rättegångsbalken.
Enligt 54 kap. 10 § första stycket 1 rättegångsbalken får prövningstillstånd
meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet
prövas av Högsta domstolen (prejudikatdispens). För att bevilja prövning enligt
denna punkt krävs alltså att ett avgörande av Högsta domstolen blir av generell
betydelse för bedömningen av framtida mål som innehåller liknande
frågeställningar. Den enskildes intresse av att få till stånd en prövning i Högsta
Postadress
Gatuadress
Telefon
E-post
Box 5553
114 85 STOCKHOLM
Östermalmsgatan 87 C
010-5625000
[email protected]
Telefax
Webbadress
001-5625299
www.aklagare.se
Rättsavdelningen
Sida 2 (4)
ÅM 2015/7772
domstolen kan alltså inte föranleda prövningstillstånd på denna grund (Fitger,
Rättegångsbalken, s. 54:26).
Prövningstillstånd får enligt 54 kap. 10 § första stycket 2 rättegångsbalken
meddelas om det finns synnerliga skäl för en sådan prövning, såsom att det
finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i
hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
(Extraordinär dispens).
Om prövningstillstånd fordras i två eller flera likartade mål och Högsta
domstolen meddelar prövningstillstånd i ett av dem, får prövningstillstånd
meddelas även i övriga mål. (54 kap. 10 § andra stycket rättegångsbalken).
RS har förnekat brott. Han har i överklagande till Högsta domstolen yrkat att
han ska frikännas från ansvar för mord, alternativt att straffet ska sättas ned.
Han har i sitt överklagande riktat kritik mot domstolarnas bevisvärdering samt
hur förundersökningen bedrivits. Jag har med anledning härav inhämtat
yttrande från kammaråklagaren Ann-Charlotte Bålman, se bilaga A
Enligt min uppfattning saknas det prejudikatintresse i målet avseende
skuldfrågan. Mot bakgrund av vad Ann-Charlotte Bålman anger i sitt yttrande
finns det enligt min uppfattning inte heller något annat skäl för
prövningstillstånd avseende skuldfrågan.
När det gäller påföljdsfrågan vill jag anföra följande.
Av 3 kap. 1 § brottsbalken följer att den som berövar annan livet, döms för
mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om
omständigheterna är försvårande, på livstid.
Bestämmelsen om mord ändrades senast den 1 juli 2014 (SFS 2014:274). Av
den proposition som ligger till grund för ändringen framgår att avsikten med
ändringen är att göra fängelse på livstid till det ”normala” straffet för mord när
omständigheterna är försvårande. (Se prop. 2013/14:194).
Enligt tidigare praxis har straffvärdet för mord som utgångspunkt ansetts vara
fängelse i 14 år (NJA 2013 s. 376). Syftet med lagändringen den 1 juli 2014
är att straffen för mord ska skärpas markant, varför utgångspunkten vid
straffvärdebedömningen nu måste vara väsentligt högre. Enligt min
uppfattning bör utgångspunkten vid straffvärdebedömningen av mord därför
numera vara fängelse i 16 år.
Högsta domstolen har sedan ändringen av 3 kap. 1 § brottsbalken den 1 juli
2014 ännu inte prövat något mål som gäller straffmätningen av mord. Enligt
min uppfattning är det av intresse ur prejudikatsynpunkt att Högsta domstolen
Rättsavdelningen
Sida 3 (4)
ÅM 2015/7772
klargör vad som efter den 1 juli 2014 ska vara utgångspunkten vid
straffvärdebedömningen då vare sig försvårande eller förmildrande
omständigheter föreligger samt vilket genomslag förekomsten av olika
försvårande omständigheter bör få vid straffvärdebedömningen när påföljden
för mord ska bestämmas. Jag har därför nyligen överklagat en hovrättsdom
avseende straffmätning för mord. Högsta domstolen har den 6 oktober 2015
med utgångspunkt i vad hovrätten funnit styrkt rörande gärningarna meddelat
prövningstillstånd i påföljdsfrågan (mål B 4653-15). Huvudförhandling i det
målet kommer prelimärt att hållas den 13-14 januari 2016.
Högsta domstolen kommer alltså att i relativt nära tid avgöra ett mål där de
frågor jag anser vara av intresse ur prejudikatsynpunkt kommer att prövas. Jag
kan inte se att en prövning av nu förevarande mål skulle kunna tillföra något
ytterligare till ledning för rättstillämpningen.
Jag vill därtill anföra följande.
Tingsrätten bestämde i detta fall påföljden till fängelse i 18 år. Åklagaren
överklagade tingsrättens dom till hovrätten med yrkande om att straffet skulle
bestämmas till fängelse på livstid. Efter att hovrätten bestämt straffet till
fängelse i 15 år begärde kammaråklagaren Ann-Charlotte Bålman i en
framställning att riksåklagaren skulle överklaga hovrättens dom såvitt avser
frågan om påföljd, se bilaga B. Utvecklingscentrum (UC) Göteborg ansåg att
det inte fanns tillräckliga skäl att överklaga domen, se bilaga C. Jag instämde i
UC Göteborgs bedömning och avstod därför att överklaga hovrättens dom, se
bilaga D. Mitt beslut att inte överklaga hovrättens dom innebär dock inte att jag
instämmer i hovrättens bedömning av straffvärdet. Lika med Ann-Charlotte
Bålman (se bilaga A och B) anser jag att det i detta fall föreligger sådana
försvårande omständigheter som bör påverka straffvärdet i skärpande riktning.
Några förmildrande omständigheter finns inte. Mot denna bakgrund och då
utgångspunkten enligt min mening bör vara fängelse i 16 år är det min
uppfattning att påföljden i detta fall borde ha bestämts till fängelse i minst 18
år.
Bevisningen i målet är mycket omfattande och har i allt väsentligt bäring på
såväl skuldfrågan som påföljdsfrågan. Enligt min uppfattning är nu förevarande
mål därför inte ett lämpligt mål för en prövning i Högsta domstolen. Mot
bakgrund av min inställning i frågan om straffvärdet kan jag heller inte se att
det i detta fall finns skäl för att meddela prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 §
andra stycket rättegångsbalken.
Jag avstyrker prövningstillstånd.
Sida 4 (4)
ÅM 2015/7772
Rättsavdelningen
Bevisuppgift
Då jag bedömer att den av åklagaren i hovrätten åberopade bevisningen i allt
väsentligt har bäring på såväl skuldfrågan som påföljdsfrågan, åberopar jag
preliminärt all den bevisning som åklagaren åberopade i hovrätten.
Jag ber dock att få återkomma med utvecklande av grunderna för min talan i
sak, slutlig bevisuppgift samt mina synpunkter på målets fortsatta
handläggning för det fall Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i
målet.
Anders Perklev
My Hedström
Bilagor
Yttrande angående förundersökningen, bilaga A
Framställning från åklagaren, bilaga B
Yttrande från UC Göteborg, bilaga C
Beslut att inte överklaga, bilaga D
Kopia till
UC Göteborg
Åklagarkammaren i Gävle (AM-147533-14)
Kammaråklagaren Ann-Charlotte Bålman