LPR AB är med i Trucking! - Last & Planering Rail LPR AB
Transcription
LPR AB är med i Trucking! - Last & Planering Rail LPR AB
Unik tågbärgning i jätteformat H ans Andersson från Strukton Rail, företaget som har entreprenad på spårsträckingen mellan Mjölby och Katrineholm, var bland de första att anlända till olycksplatsen. Han förstod snart att det skulle bli ett jobb utöver det vanliga. – Jag har jobbat i järnvägsbranschen sedan 1974 och varit på massor av urspårningar, men detta var något unikt. Det säger Hans när han två dagar efter olyckan visar runt på det som förvandlats till en arbetsplats av megaformat. Grusbilar, grävmaskiner, dumprar och traktorer myllrar runt överallt. Maskiner och förare har kallats in långväga ifrån för att stoppet i tågtrafiken ska bli så kort som möjligt. Lyckligtvis inträffade inga personskador, men däremot fanns det stora ekonomiska värden att rädda. Tungviktsmöte vid banvallen! Bjässarna alla väntat på var en Terex Demag AC 500-2 och en Liebherr LTM 1588 8.1. När tågtransporten av en jättelik transformator i mitten av februari spårade ur norr om Norrköping blev det startskottet för ett omfattande bärgningsarbete. Dygnet runt under en högintensiv arbetsvecka jobbade upp emot 100 personer med projektet som bland annat krävde ett komplicerat lyft med två av landets största kranar, båda kapabla för 500 ton. Trucking var på plats och följde arbetet. Av Jens Johansson (text & foto) Både transformator och vagn skadades i samband med urspårningen. Här svetsar Anders Armerö från Linköping ihop några av de stålbalkar som gått isär för att säkra vagnen innan den ska rätas upp. Extraordinära insatser Det var den 17 februari som en specialtransport med en 182 ton tung transformator från ABB i Ludvika med destination Norrköpings hamn spårade ur och blockerade båda spåren på Södra stambanan vid Näkna utanför Norrköping. Vagnen som transformatorn fraktades på är unik i sitt slag. Faktiskt den enda i hela Europa, och en riktig bjässe som väger in på omkring 350 ton. För att hantera en sådan pjäs krävs tungt artilleri och därför kallades två mobilkranar med 500 tons lyftkapacitet vardera in. Redan från början förstod Hans Andersson och alla andra att det skulle krävas mycket arbete innan transformator och vagn kunde lyftas åt sidan och man kunde reparera de skadade spåren: – Det är rena träsket vid sidan av banvallen. Vi måste schakta bort ner till fast mark och fylla upp med grus för att kranarna ska stå stabilt, säger han. ➔ 50 TRUCKINGSCANDINAVIA 5 2008 TRUCKINGSCANDINAVIA 5 2008 51 ➔ Mikael Ohlsson använder råstyrkan i sin Huddig 1260 för att rikta upp den tilltygade rälsen för en provisorisk lagning. När geoteknikerna från WSP sagt sitt var beskedet att en 25 m bred, 100 m lång och 2 m djup gata på varje sida om banvallen måste schaktas bort. Därför var tre grävmaskinister assisterade av fyra dumprar först ut ”på banan”. En av dem var Alf Eriksson från Heby utanför Sala. Nuförtiden officiellt pensionär, men inte omöjlig när det vankas spännande jobb. Alf stod i ett av de värsta surhålen och var glad att han hade band under sig för att inte fastna i skiten – Jag blev nerkallad snabbt som attan. Just nu är det lugnt, men annars har det gått natt och dag här! hojtar Alf från hytten på en Komatsu PL 340 LC där han sitter och väntar på en ledig dumper. Treskift Lite längre bort har Sten Bergström just hört tutan från en av de andra grävmaskinisterna. Signalen betyder fullt lass och Sten sätter fart på sin Volvo A25C och rullar i väg för att tippa ytterligare ett av dagens oräkneliga lass. Med ett transportavstånd på knappa kilometern åt vart håll räknar Sten med att det blir ungefär ett lass var tionde minut. – Men vi kör inte fullt varje gång. Vägen är dålig och det är mycket småträd och annat i lassen. Samtidigt med schaktningen påbörjades jobbet med att fylla på med material för att komma upp i rätt nivå inför det stora lyftet. Nästan 20.000 kubikmeter 0/125-material beräknades gå åt. Fullt så mycket blev det inte i slutändan, eftersom man inte behövde schakta bort riktigt lika mycket som planerats. Men det krävdes ändå en massiv transportinsats för att kranarna skulle få en stabil grund att stå på. Som mest rullade 15 grusbilar och 5 semitrailrar i treskift dygnet runt. Vägvakterna viktiga – Här händer det grejer ser jag, säger Magnus Sjöstrand från Norrköping och skrattar. Han har tippat sitt gruslass och kliver ur Scanian för att höra sig för hur arbetet går. – Det är bra samarbete mellan grabbarna och alla gör sitt bästa. Ett roligt jobb, samtidigt som det är krävande och tidspressen hård, säger Magnus som kör för Alltransport i Norrköping. Med så mycket maskiner i rörelse och bara en liten skogsbilväg att samsas på är vägvakternas insats avgörande. Med bara en mötesplats krävs det att vakterna hela tiden håller kontakt via radion och slussar fram dumprar och grusbilar växelvis. Förarna får tåligt vänta på att Lennart Hellström ger besked om klar väg. ➔ 52 TRUCKINGSCANDINAVIA 5 2008 Två av Sveriges största mobilkranar behöver något rejält att stå på. Lösningen blev att schakta ur en 25 meter bred, 100 meter lång och två meter djup gata som sedan fylldes igen med packat grus. Hans Andersson från Strukton Rail var snabbt på plats och fungerade som samordnare för arbetet under en intensiv vecka. ”Jag har jobbat i järnvägsbranschen sedan 1974 och har varit på massor av urspårningar, men detta var något unikt”, säger han. Lennart Hellström var en av de vägvakter som såg till att skytteltrafiken av dumprar och grusbilar inte korkade igen den lilla skogsvägen. Sten Bergström, dumperförare från Eskilstuna, tyckte det var kul med några omväxlande dagar på jobbet. Annars är det mest vägbyggen som gäller för honom. Tolv ton grus i den till synes omättliga sankmarken vid sidan av banvallen. TRUCKINGSCANDINAVIA 5 2008 53 ➔ – Det har flutit på riktigt bra de här dagarna. Två vakter finns här dygnet runt. Det skulle bli totalstocking annars, säger Lennart som är glad över att han slipper nattpasset. Parallellt med markarbetet jobbade personal från Banverket, Green Cargo, Allyft, Alltransport och Strukton Rail med att säkra tågset och transformator inför det stora lyftet. Eftersom hela ekipaget stod med 45 graders lutning var det prioritet ett att räta upp vagnen. Tunga artilleriet Området kring båda sidor om spåret säkrades med sand för att den inte skulle tippa för snabbt. Sedan gjorde två jättelika pelardomkrafter det tunga jobbet med assistans av en i sammanhanget liten 80-tons Faun mobilkran. Samtidigt sög två sugbilar undan sanden allteftersom ekipaget sakta rätades upp. Sex dagar efter olyckan var det så dags för höjdpunkten och många nyfikna ortsbor stod bakom avspärrningarna för att se på när de stora 500-tons mobilkranarna började riggas upp för det stora lyftet. Bjässarna alla väntat på var en Terex Demag AC 500-2 från Havator och en Liebherr LTM 1588 8.1 från Allyft. Med tanke på att det bara finns tre så stora mobilkranar i hela Sverige är det inte konstigt att många intresserade ville vara på plats vid detta ”monstermöte”. Liebherren var först på plats och fick undan transformatorn. Till den specialbyggda vagnen krävdes dubbelkommando med en kran i varje ände för ett stabilt och säkert lyft. Transformatorvagnen är upprätad och säkrad med sand för att stå stabilt. Här används den i sammanhanget ”lilla” Faunkranen med 80 tons lyftkapacitet Magnus Sjöstrand från Norrköping rattade en av alla de grusbilar som rullade nonstop under några hektiska dygn. Tomas Larsson (t.v.) och Per Skoog riggade kranen i tre timmar inför lyftet av den 350 ton tunga vagnen. Perfekt genomfört Per Skoog och Tomas Larsson är kranförare från Havator med stor erfarenhet. Även om det handlade om ett väldigt tungt lyft, tyckte de inte att det borde bli särskilt komplicerat eller farligt. – Nej, det gäller bara att man tar det lugnt, tänker på säkerheten och har kommunikation med killen i den andra kranen, säger Per. Några timmar senare är det hela över. Allt gick som planerat och tack vare en massiv arbetsinsats och kunnigt folk gick hela operationen helt enligt plan och tidtabell. Så fort vagnen var borta satte Hans Andersson och hans gäng i gång med att reparera spåret och på tisdagsmorgonen den 26 februari flöt tågtrafiken normalt igen. Banverkets olycksplatssamordnare Yngve Handspik är närmast lyrisk när han sammanfattar den stora räddningsinsatsen: – Jag är stolt över att våra tidiga prognoser har kunnat hållas, trots alla osäkerhetsfaktorer som det här projektet inneburit. 54 TRUCKINGSCANDINAVIA 5 2008 Tät trafik! Det var bråda dagar för alla inblandade och mycket skulle hända samtidigt. Här jobbar man med att bygga upp en stabil grusbank för jättekranarna inför det stora lyftet. Per Skoog siktar in en av de många motvikter som krävdes för det tunga lyftet. Olyckan skadade båda spåren och stoppade all trafik. Mikael Ohlsson från Last och Placering i Uppsala visar verktyget som används för att byta sliprar. TRUCKINGSCANDINAVIA 5 2008 55