Material i kontakt med livsmedel - café

Kontrollprojekt
Material i kontakt
med livsmedel – café
Miljökontoret 2014
Lina Lundberg
Bakgrund ........................................................................................................................... 2
Syfte och mål ..................................................................................................................... 2
Metod och genomförande .................................................................................................. 3
Ställningstagande ............................................................................................................... 3
Resultat .............................................................................................................................. 4
Slutsats och diskussion ...................................................................................................... 4
1
Bakgrund
Livsmedel kommer i kontakt med en rad olika material från skörd eller tillverkning till
dess att de är konsumerade. Vid felaktig eller olämplig förvaring kan det medföra att
ämnen från materialet övergår till livsmedlet. Detta har även uppmärksammats medialt
under senare år, till exempel ftalater som används som mjukgörare i plastmaterial.
Det finns gemensam lagstiftning i Europa för material i kontakt med livsmedel. Därutöver
finns numera även detaljlagstiftning för vissa typer av material/produkter, bland annat ett
EU-direktiv om plast som kom år 2011. I Sverige saknas i nuläget juridiska möjligheter att
bedriva tillsyn och kontroll i vissa led gällande material i kontakt med livsmedel, till
exempel vid import och försäljning. Kontrollen här kan i nuläget ske på
livsmedelsanläggningar där materialet används.
Europakommissionens Food and Veterinary Office (FVO) har vid granskning av den
nationella kontrollen inom området material i kontakt med livsmedel konstaterat brister.
Därefter har kontrollprojekt genomförts bland annat av Stockholm Stad 2013 och ett
nordiskt kontrollprojekt som skett inom ramen för det nordiska ministerrådet där även viss
provtagning skett (2013-2015). Livsmedelsverket har även tagit fram en riskprofil för
material i kontakt med livsmedel.
Bygg- och miljönämnden i Linköpings kommun har som uppdrag att kontrollera att
livsmedelslagstiftningens syfte och mål efterlevs, bland annat att livsmedel som finns på
marknaden ska vara säkra att äta eller dricka. Även material som kommer i kontakt med
livsmedel vid användningen på livsmedelsverksamheter omfattas av nämndens
kontrollansvar.
Miljökontorets livsmedelsgrupp har utfört detta kontrollprojekt under 2014 bland annat för
att svara upp mot krav som ställs på kontrollmyndigheten och för att det fanns behov av
ökad kunskap och intern samordning av kontrollen inom området material i kontakt med
livsmedel.
Syfte och mål
Syftet med projektet var att inspektörerna i livsmedelsgruppen och företagen skulle få
ökade kunskaper om material i kontakt med livsmedel samt att kontrollera om företagen
uppfyller aktuell lagstiftning.
Några mål som sattes upp för projektet var följande:
-
Plastmaterial i kontakt med livsmedel ska vara lämpliga för de ändamål de används
till på verksamheten.
-
De verksamheter som besöks ska få följande informationsmaterial: ”Material i
kontakt med livsmedel” frågor och svar från livsmedelsverket samt
Livsmedelsföretagen och Normpacks ”Guide till säkra livsmedelsförpackningar”
ska lämnas till företagen.
2
Metod och genomförande
Alla inspektörer i livsmedelsgruppen deltog i projektets kontroller som gjordes på
caféverksamheter som besöktes i ett annat projekt ”Redlighet på caféer” som pågick under
samma tidperiod, hösten 2014. De två projekten samordnades så att både redlighet och
material i kontakt med livsmedel kontrollerades vid samma tillfälle.
Kontrollerna var föranmälda genom bokningsbrev som skickades ut till företaget minst en
vecka innan kontrollen skulle ske. Vid kontrollen användes en separat checklista med
frågor om bland annat hantering och förvaring av livsmedel, se bilaga.
I projektet inriktades kontrollen endast på plastmaterial i kontakt med livsmedel som är
feta, sura och/eller varma. I de fallen efterfrågades Document of Compliance (DoC) eller
motsvarande information som visade att materialet är lämpligt för den typen av
användning som är aktuell i verksamheten.
Följande produkter i plast kontrollerades:
- Engångsförpackningar, till exempel plastmuggar och salladstråg.
- Förvaringskärl som används i verksamheten.
- Förpackningar som återanvänds i verksamheten (till exempel crème fraiche
burkar).
- plastpåsar
- plasthandskar
- plastfilm
Ställningstagande
Om företagen inte kunde redovisa dokument eller motsvarande intyg som visar att
materialen som kontrollerades var lämpliga för det de användes till bedömdes det som
avvikelse mot lagstiftningen.
Ett annat ställningstagande var att DoC inte krävdes i de fall där information finns på
förpackningen/etikett som bedöms vara tillräcklig för det aktuella användningsområdet,
exempel se bild nedan.
Bilden visar text på en förpackning med fryspåsar. I texten står att den är lämplig för all typ av livsmedel och
det finns information inom vilka temperaturintervaller den kan användas.
Vid återanvändning av livsmedelsförpackningar, exempelvis glassburkar och mejerihinkar,
kontrollerades DoC eller motsvarande intyg/information inte alltid. Det bedömdes dock
aktuellt att kontrollera om förpackningen användes för förvaring av annan typ av
3
livsmedelsprodukt som är fet, sur eller varm om inte liknande typ av livsmedel förvarats i
förpackningen från början när den levererades till anläggningen.
Avvikelser följdes upp inom projektet genom att företagen kunde lämna in redovisning av
dokument alternativt gjordes kontroll på plats. Gruppen beslutade att förbud mot
användning skulle ske vid den andra uppföljande kontrollen om DoC eller motsvarande
information saknades för materialet. Om verksamheten själv upphörde eller ändrade
användningen av materialet så att den bedömdes acceptabel skulle beslut om förbud inte
fattas.
Resultat
I projektet kontrollerades 34 caféer. Alla verksamheter hade avvikelse mot lagstiftningen
där bland annat dokument saknades vid första kontrollbesöket.
Samtliga verksamheter fick skriftlig information ”Material i kontakt med livsmedel” från
Livsmedelsverket och Livsmedelsföretagens ”Guide till säkra livsmedelsförpackningar”.
Vid det första kontrollbesöket hade inte någon av verksamheterna tillgång till DoC eller
motsvarande intyg för en eller flera av de plastprodukter som kontrollerades. Uppföljning
gjordes därför på samtliga verksamheter, antingen genom besök på plats eller återkoppling
från verksamheterna till miljökontoret. Flera verksamheter behövde dock två uppföljande
besök innan DoC eller motsvarande information fanns tillgänglig.
I några fall kunde dokument inte redovisas för enstaka plastprodukter. De företagen valde
själva att ändra användningen så att materialet inte kom i kontakt med feta, sura eller
varma livsmedel.
Lagstöd
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004.
Kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är
avsedda att komma i kontakt med livsmedel.
Slutsats och diskussion
Valet av att kontrollera plastmaterial på caféer var bland annat att det i den typen av
verksamhet ofta används flera olika typer av i plastmaterial och att vissa av de livsmedel
som förvaras och hanteras skulle kunna medföra att ämnen från plastmaterialet överförs till
livsmedlen vid felaktig hantering eller förvaring. Att ett annat kontrollprojekt skulle ske på
caféer under samma tidperiod där kontrollerna kunde samordnas påverkade också urvalet.
En annan aspekt har också varit att välja ut en annan bransch än de som kontrollerades i
kontrollprojektet som Stockholms Stad genomfört om material i kontakt med livsmedel då
resultatet eventuellt skulle se annorlunda ut.
I projektet valde vi att avgränsa oss till att bara kontrollera vissa utvalda plastmaterial och
endast om de kom kontakt med feta, sura eller varma livsmedel. Trots denna avgränsning
4
blev det många dokument som skulle kontrolleras på verksamheterna vilket medförde att
kontrollen med uppföljningar tog mer tid än väntat.
I de flesta fall har relevant information för de plastprodukter och användningsområden som
omfattades av projektet kunnat uppvisas. Uppföljning krävdes i samtliga fall vilket inte var
väntat.
Resultatet var förvånansvärt dåligt med tanke på att kontrollerna var förbokade och att
informationsmaterialet i de flesta fall skickades ut i förväg i samband med bokningsbrevet.
En anledning kan vara att vi inom livsmedelskontrollen inte tidigare bedrivit lika
omfattande kontroll enligt EU förordningen om plast (EU 10/2011) tidigare. En annan
orsak kan vara att verksamheterna saknade kunskap om lagstiftningens krav och vilket
ansvar de själva har.
En av de positiva saker som visat sig i projektet är att samtliga företag som inte kunde få
fram aktuell information, DoC eller motsvarande själva valde att ändra användningen så att
plastmaterialet inte kommer i kontakt med i detta fall feta, sura eller varma livsmedel.
Detta tyder också på att verksamheterna tagit till sig av den information som lämnats
skriftligt och/eller muntligt.
Projektet har bidragit till att livsmedelsgruppens inspektörer och även företagen har fått
ökade kunskaper om regelverket som finns för material i kontakt med livsmedel vilket var
syftet. Företagen har fått information och vid behov ändrat användningen vilket är några av
de mål som sattes upp.
Projektet har bland annat gett oss insikt i följande:
-
Ytterligare och ännu mer tydlig vägledning från livsmedelsverket/EU behövs inom
kontrollområdet för att kontrollen ska bli ännu mer effektiv och riskbaserad.
-
Behovet av kontroll inom detta område bedöms relevant och viktigt inom många
livsmedelsbranscher, bland annat på tillverkare, förpackare och andra som hanterar
oförpackade livsmedel.
-
Även verksamheter som importerar färdigförpackade livsmedel är aktuella för
denna typ av kontroll då de behöver säkerställa att materialet livsmedlet förvaras i
uppfyller EU-lagstiftningen för material i kontakt med livsmedel.
-
Hur kontrollen för material i kontakt med livsmedel ska ske i Sverige i tidigare
handelsled till exempel importörer, grossister och återförsäljare är inte utredd ännu.
Vi anser att det finns behov av kontroll i import/grossistled bland annat för att
säkerställa att det finns nödvändig spårbarhet och att dokumentationen
överensstämmer med materialen.
-
Tydlig definition för feta livsmedel saknas i nuläget i Sverige enligt uppgift från
Livsmedelsverket. Vi har därför fått rådet att bedöma om det är ett livsmedel som
innehåller fett eller inte.
-
En vanligt förekommande avvikelse som vi som vi uppmärksammat i kontrollen
gäller plasthandskar som använts vid all typ av livsmedelshantering, även
5
fetthaltiga livsmedel, trots att det finns informationstext på förpackningen där det
framgår att de endast får användas i kontakt med livsmedel som enligt EU 10/2011
definieras som icke fetthaltiga.
-
I projektet ifrågasatte några av de kontrollerade caféerna varför de, som slutlig
användare av materialet, ska behöva ha kontroll på detta område så ingående. De
önskade att mer kontroll och krav skulle ställas på dem som importerar och i
grossistledet.
-
Verksamheterna hade inte fungerande rutin för att själva kontrollera att de
plastmaterial de använder är lämpliga för den typ av användning som är aktuell på
just deras verksamhet. Flera av de kontrollerade verksamheterna utgick från att det
räckte med att de kontrollerat att materialen är försedda med symbol (glas och
gaffel) alternativt text att produkten var avsedd för livsmedel eller motsvarande.
-
Det har tagit verksamheterna flera veckor att få fram informationen och i vissa fall
fick de inte alls fram relevant information.
-
I ett fall, där verksamheten inte kunde få fram DoC eller motsvarande information
från leverantör, har produkttest utförts. Testet utfördes först efter det att vi ställt
krav på verksamheten att uppvisa relevant information. Detta tyder på att det kan
finnas material som används där aktuella testresultat saknas eller är svåra att få
fram inom rimlig tid.
6
Checklista - Material avsedda att komma i kontakt med livsmedel
Datum:
Handläggare:
Verksamhetens namn:
Närvarande vid inspektionen:
Hanterar verksamheten något av följande:
1. Feta livsmedel så som nötter, avokado, lax, ost m.m.
JA
NEJ
2. Sura livsmedel så som vinegrette, inläggningar, pizzasallad m.m.
JA
NEJ
3. Uppvärmda livsmedel för varmhållning eller direktförsäljning?
JA
NEJ
4. Matlådor (försäljning av förpackade färdigrätter)
JA
NEJ
5. Sker återanvändning av färdigförpackningar så som större crème fraiche burkar m.m. till andra
livsmedel?
JA
NEJ
6. Har verksamheten någon rutin för att säkerställa så att rätt material i kontakt med livsmedel
används?
JA
NEJ
Följdfrågor för respektive punkt:
(1) Feta livsmedel
Används handskar vid hantering av oförpackade feta livsmedel och är de avsedda för feta
livsmedel?
JA (styrkande dokument finns)
NEJ (handskar används ej)
Förvaras de feta livsmedlen i material avsett för feta livsmedel?
JA (styrkande dokument finns)
NEJ
(2) Sura livsmedel
Förvaras de sura livsmedlen i material avsett för sura livsmedel?
JA (styrkande dokument finns)
NEJ
(3) Uppvärmda livsmedel för varmhållning eller direktförsäljning
Värms livsmedlen och varmhålls livsmedlen i material avsett för uppvärmning? (T.ex. kan en
verksamhet köpa en färdig rätt som kylvara i storpack och sedan värma rätten och ha den på varmhållning
fast förpackning den kom i enbart är till för kylförvaring av livsmedlet.)
JA (styrkande dokument eller märkning finns)
NEJ
7
(4) Matlådor (försäljning av förpackade färdigrätter)
Finns det information på den färdiga förpackningen om hur förpackningen skall förvaras och
användas (t.ex. uppvärmning i ugn eller micro eller båda delarna) efter inköp?
JA
NEJ
Forts. (4) Är förpackningsmaterialet som används för paketering av färdiga rätter tillåtet och
anpassat för den sortens livsmedel som förpackas och skyddas av materialet?
JA (styrkande dokument eller märkning finns)
NEJ
(5) Återanvändning av förpackningar (allergener ingår ej här)
Återanvänds förpackningar avsedda för en livsmedelsgrupp till någon annan livsmedelgrupp.
T.ex.vinegrett i förpackning avsedd för fett eller torrt livsmedel)
JA
NEJ
Om JA, kan verksamheten visa att detta är ok?
JA
NEJ
(6) Är företagets rutin för material i kontakt med livsmedel acceptabel?
(Bedömning görs för de produkter i plast som kontrollerats inom projektet)
JA
NEJ
Följande informationsmaterial har delats ut:
”Material i kontakt med livsmedel” samt ”Guide till säkra livsmedel”
JA
8