Länk till pubiceringsråd för Häslouniversitet/Region Östergötland

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID
LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND
Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet och är av
avgörande betydelse
-för att sprida vetenskapliga upptäckter, insikter och framsteg,
-som delarbeten i doktorsavhandlingar,
-vid tilldelning av forskningsanslag från externa och interna finansiärer,
-vid tilldelning av statsanslag och ALF-medel på nationell nivå,
-vid intern fördelning av klinik ALF- och institutionsmedel, samt
-vid värdering av universitet och universitetssjukhus.
Trots vikten av vad, var och hur vi publicerar finns det osäkerhet kring vad som är god publicering.
För att skapa en samsyn kring detta presenteras här råd från Forskningsrådet som är ett gemensamt
organ för den medicinska och hälsovetenskapliga fakulteten vid Linköpings universitet (LiU) och för
Region Östergötland (RÖ).
1) Tidskrifternas impaktfaktorer: Journal Impact Factor (JIF) beskriver medelvärdet av hur ofta en
artikel som publicerats i en viss tidskrift citeras. Ökad JIF på de tidskrifter där artiklar publiceras leder
till ökad synlighet, ökad vetenskaplig framgång, ökat antal medelciteringar och ökad
fältnormaliserad citeringsgrad. Det finns all anledning att sikta mot heltäckande vetenskapliga
arbeten, som kan publiceras i tidskrifter med hög JIF. Upphackade, tunna artiklar, så kallade
salamipublikationer, lönar sig inte vid anslagssökande. Alla forskare vid LiU och RÖ ska därför alltid
sträva efter att publicera sig i tidskrifter med JIF > 2. Inom det fåtal områden där det är svårt att hitta
tidskrifter med JIF > 2 skall man välja tidskrifter i den övre kvartilen (Q1) inom det egna fältet.
2) Refereegranskade tidskrifter: Vår forskning ska självklart publiceras i tidskrifter med
internationell spridning som utför refereegranskning. OBS! Många nya open access-tidskrifter har ett
tveksamt peer review-förfarande. Se nedan för mer detaljer.
3) Kompletta publikationer: För att stimulera till mer fullödiga artiklar där en komplex vetenskaplig
frågeställning kan angripas med flera olika metoder/tekniker är regelverket för doktorsavhandlingar
ändrat till att det numera räcker med 2-4 delarbeten, mot tidigare minst 4. Antalet artiklar som krävs
beror på de enskilda arbetenas omfång och kvalitet. Dessutom kan numera en specifik publikation
användas i flera avhandlingar – den avgörande faktorn är doktorandens insats i arbetet.
4) Korresponderande författare: Forskningsgruppsledaren bör vanligtvis vara den som har
huvudansvaret för kontakten med tidskriften och därmed stå som korresponderande författare på
artikeln. Avsteg signalerar att man som senior författare inte tycker att artikeln är viktig.
Kommunikation med en tidskrift och deras redaktörer är en svår konst som det tar många år att lära
sig, och meritvärdet för en doktorand att vara korresponderande författare är marginellt. Däremot
bör självklart doktorander och post docs vara involverade i processen som en del av sin utbildning.
5) Publikationsadress: ”Linköping University” skall alltid anges som publikationsadress. Detta ligger
till grund för de anslag vi får från staten baserat på bibliometri. Linköping University Hospital skall
inte anges eftersom det minskar anslagen till universitetet, vilka även kommer forskare vid RÖ till
godo.
På de följande sidorna presenteras bakgrundsdata och en mer djupgående diskussion kring dessa
publiceringsråd.
/Forskningsrådet 2015-03-15
1) Artiklar, citeringar och impaktfaktorer
Antalet artiklar som produceras från fakulteten och regionen är omfattande; under 2013
publicerades 858 olika artiklar från fakulteten och 557 artiklar från regionens kliniker. Det totala
antalet unika artiklar var 891. Antalet gånger en artikel citeras är ett mått på genomslag. Högt
citerade artiklar brukar därför värderas högt. Artiklar från vissa tidskrifter citeras betydligt mer är
artiklar från andra. Dessa tidskrifter anses då vara mer inflytelserika och publicering där brukar
värderas högre än artiklar i mindre citerade tidskrifter. Ett mått på inflytandet är tidskriftens så
kallade impaktfaktor (Journal Impact Factor = JIF). En hög JIF indikerar alltså en mer inflytelserik
publikation än en låg. Citeringarna är mer bakåtsyftande medan JIF är mer framåtsyftande; JIF är
bättre att använda vid värdering av yngre forskare än antalet citeringar. Hur publicerar då
fakulteten/regionen? Följande graf visar hur fakultetens och regionens artiklar fördelar sig med
hänsyn till JIF från Web of Science:
Artiklar / JIF
300
Median = 2,5
200
PLoS ONEpuckeln
100
0
0
2
4
6
8
10
Journal Impact Factor
Den heldragna kurvan visar fakultetsartiklar och den prickade regionartiklar. Kurvorna är genererade
med ett viktat flytande medelvärde där fönstret är 0,7 brett. 10 % av artiklarna saknar JIF, antingen
p.g.a. att tidskriften inte registreras i Web of Science eller för att den är så ny att den inte hunnit
erhålla en JIF. 36 % av artiklarna publiceras i en tidskrift med en JIF < 2,0. Median för samtliga
artiklar är 2,5. Vid 3,7 syns en mycket tydlig puckel, som representerar PLoS ONE, världens största
tidskrift. 20 % har en JIF > 4,0 och endast 8 % har en JIF > 6,0.
Summan av JIF för publicerade artiklar där forskaren är förste- eller sisteförfattare korrelerar väl
med vetenskaplig framgång. Data från utvärderingen av medicinska fakultetens och
universitetssjukhuset forskning (Research Evaluation 2014 - RE14) visar en tydlig korrelation på
gruppnivå mellan summerade JIF och utfall i RE14, men på individnivå är det svårt att göra en
förutsägelse baserat på bibliometri:
200
150
100
50
ie
nt
uf
fic
In
s
G
oo
d
ut
st
an
di
ng
Ex
ce
lle
nt
Ve
ry
go
od
0
O
Sum of IF 2005-2012
(first or last author)
250
Inte bara summerade JIF, utan även JIF per artikel korrelerar med framgång i RE14 (flytande
medelvärde för båda värdena), trots att antalet författade artiklar minskar för de som publicerar
med en medelimpakt över 4.
Excellent
Very good
Good
0
2
4
6
8
10
Medelimpaktfaktor
Att antalet citeringar per artikel ökar med medel-JIF är inte att förvåna (data visas ej) eftersom JIF
baseras på citeringar, men även fältnormaliserad citeringsgrad, som ofta används när olika
universitet jämförs med varandra. Världsgenomsnittet är 1,0.
Fältnormaliserad
citeringsgrad
3
2
1
0
0
2
4
6
8
10
Medelimpaktfaktor
Ovanstående argumenterar för att ökad medel-JIF på publikationer leder till ökad vetenskaplig
framgång, ökat antal medelciteringar och ökad fältnormaliserad citeringsgrad. Det finns all anledning
att sikta mot heltäckande vetenskapliga arbeten, som kan publiceras i tidskrifter med hög JIF.
Upphackade, tunna artiklar, lönar sig inte vid anslagsökande.
Det är slående hur stor produktionen är i regionen med låg JIF och hur pass gles den är i regionen
med hög JIF. Om forskarna vid fakulteten/regionen skulle publicera färre artiklar men med högre JIF
skulle antalet citeringar per artikel öka. Artiklarna skulle behöva bli mer djuplodande (och antagligen
mer omfattande) och därmed mer inflytelserika, en utveckling som vi är övertygade om att det är av
godo. Om fakultetens/regionens artiklar med en JIF < 2,0 ej skulle publiceras skulle median-JIF per
automatik öka från 2,5 till 3,5. Om det arbete som läggs ner på artiklar med IF < 2,0 skulle läggas på
resterande artiklar, är det rimligt att median-JIF skulle öka ytterligare. Om denna median höjdes från
3,5 till 3,9 skulle den totala mängden JIF-poäng vara oförändrad. Denna inriktningsförändring i
publiceringsstrategi, skulle alltså leda till en (1) minskning av antalet artiklar vid fakulteten/regionen
från 891 till 570, en (2) ökning av median-JIF från 2,5 till 3,9, och en (3) ökning av antalet citeringar
per artikel med 56 %. Ytterligare ett argument att sikta mot tidskrifter med högre JIF är att man
lättare undviker så kallade predatortidskrifter som bara är ute efter att tjäna pengar och inte bryr sig
om den vetenskapliga kvalitén – en predatortidskrift har vanligtvis låg JIF om ens någon.
2) Refereegranskning och open access
Att publicera sin forskning i tidskrifter som gör refereegranskning av artiklar före publicering är en
självklarhet. Vid osäkerhet om vilka tidskrifter som är refereegranskade kan ulrichsweb (som nås via
LiUs bibliotek) konsulteras. Genom att kontrollera detta undviker man också så kallade
predatortidskrifter som bara är ute efter att tjäna pengar och inte bryr sig om den vetenskapliga
kvalitén – en predatortidskrift har vanligtvis låg JIF om ens någon. Statliga finansiärer av forskning
brukar kräva att artiklar som stöds skall publiceras som open access, d.v.s. att artikeln skall vara fritt
tillgänglig för alla. Många större tidskrifter har ett embargo på 6 eller 12 månader innan artikeln är
fritt tillgänglig. Det är viktigt att publicera i dessa stora och inflytelserika tidskrifter som ger mer
citeringar och mer, både formella och informella, meritpoäng. Det är därför vår åsikt att det är
bättre att publicera i stora tidskrifter med embargo (och ev betala för att öppna artiklarna tidigare)
än att publicera i open access-tidskrifter med låg JIF. Det finns dock allt fler open access-tidskrifter
med höga JIF tillgängliga.
3) Antal artiklar i en avhandling
Tidigare regelverk för forskarutbildning hade som krav att minst fyra artiklar skulle ingå i en
sammanläggningsavhandling, som är det helt dominerande avhandlingsformen på medicinsk
fakultet. Sällsynta undantag kunde göras men då skulle kappan bifogas disputationsansökan. För att
stimulera mer fullödiga artiklar där en komplex vetenskaplig frågeställning kan angripas med flera
olika metoder/tekniker sänktes kravet in den senaste revisionen av regelverket (oktober 2012):
”Avhandlingen skall omfatta minst två delarbeten, vanligtvis fler, men sällan fler än fyra. Det exakta
antalet som krävs beror av de enskilda arbetenas kvalitet, omfång och inte minst den roll
doktoranden haft i tillkomsten av respektive delarbete. Det finns ingen begränsning för hur många
avhandlingar en specifik publikation kan användas i – den avgörande faktorn är om den enskilda
doktoranden har gjort en betydande insats i arbetet”. Rent praktiskt är det fortfarande få som
avviker från fyra delarbeten, men tre goda publikationer kan signalera ett gott doktorandarbete och
vara ett bättre meritvärde för doktoranden än fyra kortare arbeten.
4) Korresponderande författare
Frågor kring vem som skall vara korresponderande författare dyker upp i samband med handledning
av doktorander. Vanligtvis är det den mest erfarne forskaren, tillika forskningsgruppsledaren, som är
korresponderande författare. Kommunikationen med en tidskrift och deras redaktörer är en svår
konst som det tar många år att lära sig. Att då överlåta ansvaret till en doktorand, vanligtvis
försteförfattaren, signalerar att man som senior författare inte tycker detta är viktigt. Meritvärdet
för en doktorand att stå som korresponderande författare är marginellt. Däremot är kommunikation
med tidskrifter en del av doktorandernas forskarutbildning, doktoranden skall vara delaktig i
tidskriftkommunikationen, men det behöver inte innebära att doktoranden står som
korresponderande författare.
5) Publikationsadresser
För att fakulteten och den medicinska forskningen i Östergötland skall få rätt nivå på statsanslag
krävs korrekt adress vid vetenskaplig publicering. Nedan följer förslag på lämpliga adresser, men
vissa situationer kan kräva andra former.
För forskare som enbart är universitetsanknuten bör adressen skrivas
Institution, Universitet, Stad, Land
Ex. Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköping University, Linköping, Sweden
För forskare som enbart är regionsanknuten bör adressen skrivas
Klinik, Universitet, Stad, Land
Ex. Department of Cardiology, Linköping University, Linköping, Sweden
För forskare som både är universitetsanknuten och regionsanknuten bör adressen skrivas
Klinik, Institution, Universitet, Stad, Land
Ex. Department of Cardiology and Department of Medical and Health Sciences, Linköping University,
Linköping, Sweden
I de fall tidskrifterna inte tillåter två “departments” på samma rad kan man tillämpa två adressrader
enligt exemplet nedan med centrumbildningar.
För forskare som även hör till en centrumbildning kan följande användas
Två adresser kan anges. Dock måste ”Linköping University” finnas med i båda adresserna.
Ex.
1. Department of Radiology and Department of Medical and Health Sciences, Linköping University,
Linköping, Sweden.
2. Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV), Linköping University, Linköping,
Sweden.
Sammanfattning för kombinerad adress
”University Hospital” får under inga omständigheter användas.
”Linköping University” måste alltid anges.
Detaljerade publikationsadresser finns tillgängliga på
http://www.hu.liu.se/forskarutbildning/disputation/att-tanka-pa-vid-vetenskapligpublicering/1.551020/Engelskahelaadressbeteckningar2014-03-08frhemsidor.pdf