7 2014 - Välkommen till språkvetenskapliga fakulteten!

Språkröret
December 2014
Nr 7 Årgång 14
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Dekanus har ordet
Den som sår är inte alltid den
som får skörda.
Bland många uppgifter är
Annas och min roll att vara
goda och synliga ambassadörer för fakulteten. Stabila kontaktytor med andra fakulteter
och vetenskapsområden lägger grunden för framgångsrika samarbeten. Vi lyfter
fram våra starka sidor och dödar myter och skrock.
”Jo, språk- och litteraturvetenskap är vetenskaper”, ”Jo,
språkstudier är ytterst krävande till sin natur”, ”Jo, vi
har högt söktryck”, ”Jo, vi har
också forskargrupper”, ”Jo, vi
klarar av att hålla bredden”,
”Jo, vi rekryterar internationellt, ”Jo, vi har samarbeten
inom och utanför området”…”Jo, jo, jo…”, och nu
kan vi också tillägga ”Jo, vi
har radikalt ökat andelen externfinansiering”.
Det är lätt att vara ambassadör. Och lite orättvist att den
nuvarande fakultetsnämnden
får visa upp skörden eftersom
den såddes under tidigare
mandatperioder. Dessa rader
är alltså för att tacka ‒ ordentligt och med fast handslag ‒
Björn och Anette, den tidigare
nämnden och föregående års
arbetsgrupper, för det enträgna arbete som genomförts.
Så medan den nya nämnden
och arbetskommittéerna sår
nya frön för framtiden, fortsätter Anna och jag att lyfta
fram fakultetens starka sidor
och döda myter och skrock.
För som den allvetande Nalle
Puh hävdar: ”Om personen du
talar med inte tycks lyssna,
var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite
ludd i ena örat.”
Så småningom: en riktigt
God Jul och ett Gott Nytt År.
Och ett varmt tack för allas
ansträngningar, tålamod och
energi.
Coco Norén
Rudbeckmedaljen
till Henrik Williams
Professor Henrik Williams,
Inst. för nordiska språk, har
belönats med universitetets
Rudbeckmedalj. Medaljen delas ut ”för utomordentligt
framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i
första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna
vid Uppsala universitet”.
Spanskt
doktorandmöte
Ett nationellt symposium för
doktoranderna och handledarna i spanska hölls vid Institutionen för moderna språk den
5 december. Symposiet ägde
rum på initiativ av spanskämnet i Uppsala.
Syftet var att förbättra
forskningsmiljön inom
Forts. på sid. 2 Spanskt 
Roundtrip
to Hades
Att besöka dödsriket och
återvända med livet i behåll är
ett ämne som fascinerat
mänskligheten i många kulturer genom tiderna. I den
europeiska traditionen går temat tillbaka till den grekiska
antiken och Odysseus arketypiska besök i Hades i OdysForts. på sid. 2 Hades 
Sommaruniversitetet
20 år
Våren 1994 publicerade universitetet en broschyr med titeln
”Uppsala sommaruniversitet”.
Omslaget hade milda pastellfärger och en stiliserad sol lyste i
ena hörnet. Efter ett inledande
citat ur en av Wennerbergs
Forts. på sid. 4 Sommar 
 Forts. från sid. 1 Spanskt
 Forts. från sid. 1 Hades
spanska genom att helt enkelt
göra den större. Det finns flera
små miljöer runtom i Sverige, så
idén var att samla alla vid ett
symposium.
Alla doktorander hade fått
skicka in en text med en beskrivning av avhandlingsprojektet och de problem de ville
diskutera vid detta tillfälle. Fokus låg på diskussion snarare än
presentation av resultat, vilket
avspeglades i seminarieformen:
10 minuter presentation och 20
minuter diskussion för varje
doktorand.
Det blev ett mycket lyckat arrangemang där doktorander och
handledare från Göteborg, Lund,
Stockholm och Uppsala deltog.
Idén är att hålla ett sådant symposium en gång om året. Nästa
gång kommer Stockholm att stå
värd.
Symposiet är tänkt att vara ett
första steg i ett mer långtgående
och permanent samarbete som
ska inkludera handledning och
nätbaserade doktorandkurser.
séens 11:e sång, som sedan i
sin tur gett åtskilliga ekon i
Fernando Bermúdez
        
Gott nytt
år 2015!
        
Doktorandkurs
i litteraturhistoria
Vid Litteraturvetenskapliga institutionen kommer kursen
”Medeltid, Renässans, Barock”
att ges under senare delen av
vårterminen. Den är öppen även
för doktorander och masterstudenter vid språkvetenskapliga
fakulteten. Kursen omfattar 7,5
hp och börjar den 8 april. Anmälan görs senast den 22 januari
till [email protected].
både konsten och litteraturen.
Sådana resor till dödsriket beskrivs, parodieras och parafraseras genom hela den grekiska och
bysantinska traditionen, men de
kan också utskiljas i materiella
lämningars utformning. Det gäller då inte bara konst och inskrifter, utan även föremål och
platser som gravar och helgedomar.
Konferensen ”Roundtrip to
Hades. Visits to the Underworld
in the Eastern Mediterranean
Tradition” genomfördes den
9‒12 oktober som ett samarbete
mellan Grekiska (Ingela Nilsson) och Antikens kultur och
samhällsliv (Gunnel Ekroth) och
med ambitionen att sammanföra
forskare som arbetar med materiell respektive textuell kultur i
den grekiska traditionen. Syftet
var att utforska besöket i underjorden så brett som möjligt genom att lyfta fram och diskutera
texter av olika slag, ikonografi
och materiell kultur. Huvudfokus låg på antikens Grekland
och det medeltida Bysans, men
föregångare i Främre Orienten
diskuterades i en inledande föreläsning, och två bidrag behandlade tidigmoderna framställningar av underjorden i opera
respektive satir.
Som väntat gav ämnet upphov till en rad frågeställningar,
både ur synkrona och diakrona
perspektiv. Genom deltagarnas
bidrag fick vi följa hur ett antikt
– och troligen förantikt – ämne
togs upp, överfördes och omformades under århundraden,
och hur dess kärna både bevarades och bearbetades under influens av olika kulturer och religioner. En central fråga är förstås hur denna process reflekterar vad människor i olika tider
och kulturer funnit betydelsefullt, samt det antika arvets relevans i tillblivelsen av vår gemensamma europeiska berättelse. Konferensens bidrag gav
svar på många av dessa frågor,
men väckte också nya. Dessa
kommer att diskuteras vidare
inom ramen för en gemensam
publikation.
Konferensen genomfördes
med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Kungl. Humanistiska
Vetenskaps-Samfundet i Uppsala och Helge Ax:son Johnsons
Stiftelse.
Ingela Nilsson
Forskningsfinansiering
från EU
Gustav Sigeman, projektkoordinator vid områdeskansliet, besöker i dagarna språkinstitutionerna för att informera om möjligheterna att söka forskningsfinansiering från EU.
Inom vårt vetenskapsområde
finns för närvarande projekt med
stöd från ERC (European Research Council) endast vid den
samhällsvetenskapliga fakulteten.
Möjlighet finns också att registrera sig som expert hos EUkommissionen. Man åtar sig då
att utvärdera 5‒10 ansökningar
inom sitt specialområde och får
därigenom god erfarenhet av hur
man skriver en framgångsrik ansökan. Kontakta gärna
[email protected]
/Red.
        
God jul!
        
Studentbesök på
stadsteatern
Studenterna på Italienska C har
besökt Uppsala stadsteater med
sin litteraturlärare. Där ges under hösten 1700-talspjäsen ”Två
herrars tjänare” av Carlo Goldoni med Özz Nûjen i huvudrollen. Besöket rapporteras ha varit
mycket uppskattat!
/Red.
Miljonregn över
språkvetare
i Uppsala!
Fortsättning från
Språkröret nr 6
Som redan meddelats har Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond beviljat drygt 31
miljoner kronor till forskare vid
språkvetenskapliga fakulteten.
Åtta nya projekt har fått medel,
varav de flesta presenterades i
Språkröret nr 6. Med de båda
projektbeskrivningarna nedan är
listan nu komplett:
Michael Boyden,
Engelska inst.
Projekttitel: Amerikanska litterära responser på utländska revolutioner under det långa artonhundratalet (1776‒1989)
Beviljat belopp (VR):
2 520 000 kr (2015‒2018)
Projektbeskrivning:
Detta projekt fokuserar på hur
amerikanska artonhundratalsförfattare påverkades av revolutioner och politiska omvälvningar i andra delar av världen. Genom att kombinera kvantitativa
analyser av stora korpusar med
närläsningar av utvalda texter
skapar detta projekt ett bredare
perspektiv på artonhundratalets
amerikanska litteratur. Således
belyser projektet hur författare
aktiva under republikens tidiga
år formulerade sin vision om ett
demokratiskt Amerika i relation
till fenomen som tidigare setts
som marginella i relation till
USA:s självbild.
Anders Jørgensen,
Engelska inst.
Projekttitel: Nya perspektiv på
fransk ljudhistoria – vad lånord i
bretonskan kan berätta
Beviljat belopp (VR):
4 260 000 kr (2015‒2018)
Projektbeskrivning:
Mitt projekt kommer att undersöka språkkontakten mellan
franska och det keltiska språket
bretonska under perioden
400‒1650 e.Kr. Eftersom bretoner och fransmän har levt sida
vid sida i Bretagne så pass länge
finns det här en unik möjlighet
att undersöka båda språkens
historia parallellt. Särskilt kan vi
få insyn i hur 400-talets senlatin
utvecklades genom århundradena till fornfranska. Det är
nämligen så att bretonskan är
starkt påverkad av franskan; det
märker man särskilt på de många
låneorden som kommit från
franskan till bretonskan. Dessa
låneord har inte ändrats mycket
sedan de lånades in. Därför kan
man nästan säga att bretonskan
har fungerat som ett slags ”frysbox” där urgamla senlatinska/
fornfranska ordformer har bevarats nästintill oförändrade. /Red.
Kalendariet 2015
 Vinterpromotionen
30/1 Vinterpromotionen äger
rum i universitetsaulan. Fakultetens promotor är professor Joakim Nivre, Inst. för lingvistik
och filologi. Fakultetens hedersdoktorer är professor Peter Austin, University of London, och
professor David Konstan, New
York University. Samtidigt äger
universitetets prisceremoni rum,
vid vilken Rudbeckmedaljen delas ut till professor Henrik Williams, Inst. för nordiska språk.
Mer information kommer
senare.
 Diplomeringshögtider
3/6 Universitetets
masterdiplomering kl. 17
12/6 Språkvetenskapliga
fakultetens kandidatdiplomering kl. 13.15
 Konferenser
12/2 Resultatrapport från
ämnesdidaktiska studier
Forum för ämnesdidaktiska studier inbjuder till en halvdag med
redovisningar av ämnesdidaktiska forskningsaktiviteter. Tid
och lokal: kl. 13.15‒17 i Betty
Pettersson-salen, Blåsenhus.
5‒6/3 Swearing in
Scandinavia
Nätverket SwiSca inbjuder till
symposium i Uppsala om svärande och svordomar. Sista
datum för abstracts är den 15
januari. Kontakter: [email protected],
[email protected].
24/4 Organisation och
långsiktiga strategier
Fakultetsledningen kommer att
inbjuda till en heldagskonferens
för hela fakulteten. Inbjudan och
program sänds ut senare.
28‒29/5 Le Théâtre (co)signé
Dumas : espace et généricité
Vid Inst. för moderna språk
arrangeras ett symposium i
fransk litteraturvetenskap med
deltagande av ett tjugotal internationella specialister. Kontakt:
[email protected].
1‒2/6 International workshop on linguistic fieldwork in
South Asia
Vid Inst. för lingvistik och filologi arrangeras en workshop om
lingvistiskt fältarbete och språkbeskrivning. Sista datum för
abstracts var den 30
november. Kontakt:
[email protected].
16‒19/6 International
Conference on Iranian
Linguistics – ICIL 6
Med Inst. för lingvistik och filologi som medarrangör äger ICIL
6 rum i Tbilisi. Sista datum för
abstracts är den 10 december.
Kontakt:
[email protected].
Aktuella namn
Claire Barel-Moisan,
CNRS/UMR LIRE Université
Lyon 2, är gästforskare i fransk
litteratur vid Inst. för moderna
språk den 9‒16 december med
stöd av ett TOR-stipendium från
Institut français de Suède. Hon
kommer att arbeta i projektet
Ӄchos et dialogues entre fiction
romanesque et fiction théâtrale
dans les romans d’anticipation
au XIXe siècleˮ.
Maria Eklund Heinonen är ny
studierektor vid Inst. för nordiska språk med ansvar för
svenska som andraspråk och alla
kurser för utländska studenter.
Lise Horneman Hansen ansvarar fortsättningsvis för
svenska/nordiska språk och
avancerad nivå.
Shoe stories
Den 22 november öppnade utställningen ”Shoe stories. Berättelser om skor” på Upplandsmuseet i Uppsala. Utgångspunkterna för utställningen är två: dels
Upplandsmuseets stora samling
av skor, dels boken Skor är huvudsaken (red. C. Eriksson
Lindvall m.fl., Uppsala universitet 2013). Boken innehåller 17
kvinnliga universitetsforskares
essäer om skor ur olika perspektiv. Bland andra medverkar
språkvetenskapliga fakultetens
dekanus Coco Norén och professor Dessislava Stoeva-Holm,
Inst. för moderna språk.
Utställningen pågår till den 20
september 2015.
/Red.
        
God jul!
        
        
Gott nytt
år 2015!
        
 Forts. från sid. 1 Sommar
Gluntar gjorde rektor Stig
Strömholm reklam för både studentstaden och kursutbudet som
erbjöd ”en möjlighet både för
universitetets egna studenter och
för andra, som uppfyller de gällande behörighetskraven, att
lägga in en extra termin – ett
värdefullt alternativ, med studiemedel i vanlig ordning, både till
sommarjobb, till förlängda studier vid senare tidpunkt och
självfallet också till sysslolöshet.”
Alla fakulteterna medverkade
och utbudet utgjordes av över 80
kurser, varav en fjärdedel vid
den språkvetenskapliga. Här erbjöds fackspråkliga kurser och
examensarbeten, men också t.ex.
runkunskap, isländska och
Sprache-Literatur-Geschlecht.
Själv hade jag en distansvariant
av Juridisk EG-franska (5 p)
med tre möten samt insändningsuppgifter (till min sommaradress!) och en avslutande
skrivning. Undervisningen ägde
rum i det sommarsömniga HSC
(nuvarande Ekonomikum) där
dörrarna var låsta och kaffeautomaterna avstängda.
Detta var dock inte första
gången som universitetet erbjöd
sommarkurser. Det skedde redan
år 1893. Då inbjöd en organisationskommitté bestående av professorerna Harald Hjärne, Adolf
Noreen och J.A. Lundell till föreläsningar av framstående vetenskapsmän i de mest skiftande
ämnen, bl.a. fixstjärnorna, modersmålets grammatik, Uppsala
domkyrka, däggdjurens liv,
buddhismen i Indien och minnets psykologi.
Initiativet var inspirerat av den
svenska arbetarrörelsen och det
engelska folkbildningsarbetet.
Universiteten borde ”på sitt särskilda sätt deltaga i samtidens
sträfvanden för den allmänna
bildningens förkofran”, enligt
Hjärne.*
Sommarkursen blev en succé.
Över 300 deltagare (långt mer
än de 50 planerade) – mest lärare och lärarinnor, men även
andra intresserade – deltog i det
två veckor långa programmet
som även innefattade experiment, exkursioner och diskussioner.
Snart kom sommarkurser att
hållas i Lund, Stockholm och
Göteborg, och även i Helsingfors och Kristiania. De svenska
högskoleorterna turades om att
arrangera dem ända till 1931 då
den sista kursen ägde rum i Göteborg.
Och 101 år senare återupptogs
de alltså i Uppsala, varför vi i år
har kunnat fira ett tjugoårsjubileum!
Gunilla Ransbo
*Uppgifterna om de första sommarkurserna är hämtade ur C. Frängsmyr, Uppsala universitet 1852‒
1916, volym 2:1, sid. 304‒309.
LILAe – nätverk
för litteraturvetare
Nätverket för litteraturvetare vid
språkvetenskapliga fakulteten
har fått ett nytt namn: LILAe
(Litterae et Linguae). Från och
med 1 januari 2015 kommer
LILAe att ledas av Ingela Nilsson, professor i grekiska, ssk bysantinsk grekiska.
Nätverket har funnits i ca två
år. Syftet är att stärka forskningsmiljön för litteraturspecialister vid fakulteten med särskilt
fokus på doktoranderna. Nätverket arbetar bl.a. med planering
och samordning av forskningsseminarier, symposier och workshops för litteraturintresserade
forskare och doktorander.
Julie Hansen