Lokal Arbetsplan för 2014

Förskoleavdelningen
Lokal Arbetsplan för
Rödmåla
2014 - 2015
Innehållsförteckning:
1.
2.
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
3.
Förskolans värdegrund
Mål och riktlinjer
Normer och värden
Utveckling och lärande
Barns inflytande
Förskola – Hem
Samverkan med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet
Uppföljning, utvärdering och
utveckling
sida 2
sida 3
sida 4
sida 9
sida 3
sida 6
sida 7
sida 8
1
1. Förskolans värdegrund
Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98,
reviderad 2010 )
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse
med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för
varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska
också förankra respekten för vår gemensamma miljö.
Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende.
Alla i förskolan ska känna sig trygga.
Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder.
Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker
deras självkänsla.
Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och
situationer som stimulerar varje barns utveckling.
Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära.
Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet
i samarbete med hemmen.
2
2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Metoder:
Lämning och hämtning
• Vi bemöter och behandlar alla barn och vårdnadshavare med respekt genom att samtala
med dem efter deras behov.
• Vi uppmärksammar varje barn och deras personlighet genom att hälsa och välkomna
barnet/säga hej då.
Hallsituation
• Vi låter barnen klä på/av sig själva i sin egen takt och efter sin förmåga i den mån
situationen tillåter.
Matsituation
• Vi hjälper de minsta barnen och serverar dem mat, men vi låter de lite större barnen
beräkna sin egen portion med hänsyn till vad de orkar äta och så det räcker till de andra.
Vi har valt att äta i två rum för att få en en lugn matsituation och därigenom skapa mer
talutrymme.
Samling
•
•
Alla barn uppmärksammas genom att vi lär oss varandras namn genom olika lekar.
Vi arbetar med Vänskap materialet Steg Vis. Barnen tränas i att uttrycka känslor, men
även att vara en bra kamrat.
• Vi särbehandlar inget barn. Vi pratar öppet om varandras olikheter.
• Vi tränar turtagning t ex. när de i samlingen får vänta på sin tur i leken. Ge varandra
utrymme att bli sedd.
Innelek
• Vi erbjuder pedagogiska lekmiljöer som stimulerar samspel mellan barnen. Det ska
utveckla deras nyfikenhet och fantasi.
Utelek
• Genom att vistas i naturen lär vi barnen att visa hänsyn till växter och djur.
Regler och Rutiner
• Enig och samspelt personal, som genom ord och handling visar
hur barn och vuxna ska vara mot varandra.
• Vi jobbar med positiv förstärkning. Vi visar tydligt vad som är ett positivt beteende
gentemot varandra. Detta visar vi genom att säga
-”Bra/ tummen upp…” och barnets namn.
3
•
•
•
•
Vi stöttar barnen i att själva klara av att lösa konflikter. Att barnen kan säga eller ”göra”
förlåt (tex genom en klapp, kram, att dela med sig och så vidare).
Vi stöttar barnen i att själva sätta gränser gentemot kamrater. Barnen sätter upp handen,
säger stopp, nej eller sluta.
Vi hjälper barnen med alternativa lösningar i situationen. Tillexempel Hur tänker du? Vad
kan du göra istället? Vad kan du tänka på till nästa gång? Vad vill du att din kompis ska
göra? Kan du tänka dig att prova ….. till nästa gång?
Vi använder oss av fasta rutiner för att skapa trygghet.
Traditioner
• Vi firar varje barns födelsedag genom att sjunga en födelsedagssång och tänder ljus på en
tårta Barnet får välja en present.
• Vi firar de svenska traditionerna. Vi uppmärksammar andra eventuella traditioner från
andra länder( tex nationaldag, ramadan osv) beroende på hur barngruppen ser ut.
Portfolio
• Vi uppmuntrar barnen i deras utveckling. Vi uppmuntrar också barnen i att prova själv.
”JAG”, ”JAG KAN” och ”JAG TYCKER”
4
2.2 Utveckling och lärande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och
skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om
sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras
perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om
dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många
uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av
egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan
begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar
varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt
enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera
såväl på svenska som på sitt modersmål.
Metoder:
Samling
• Vi har samling varje dag.
• Vid samlingen stärker vi varje barns självkänsla genom att varje barn får höra sitt namn
och blir sedd genom olika lekar.
• Varje dag räknar vi tillsammans med barnen de som är här. Vi tränar i vårt dagliga tal
också begrepp (liten/stor, smal/tjock, kort/lång, färger, former osv.)
• Vi sjunger och pratar om årstiderna och temabundna sånger.
5
•
Vi jobbar med språkförståelse och språklig medvetenhet genom rim och ramsor, sånger
med rörelser och lekar under samlingen, men också under vår dagliga verksamhet. Vi
kommer att jobba med språkstimulering i smågrupper.
Matsituationen
• Vid alla matsituationer ger vi varje barn talutrymme. Vi samtalar med barnen under
måltiderna. Vi benämner allt med ord.
• Vi låter barnen välja vad de äter och dricker.
• Barnen får själva lägga på mat på tallriken. Prova att dela sin mat. Bre smör på
smörgåsen och så vidare.
• Barnen får skrapa av maten i kompostpåse.
• Vi låter barnen sortera skräpet i avsedda kärl.
Hallsituation
• Vid på och avklädning får barnen möjlighet att prova själva. De uppmuntras att klara
sig själva. Vi uppmuntrar även barnen att hjälpa varandra.
• Vid på och avklädning benämner vi plaggen med dess rätta namn. Vi räkna tex ”två
stövlar” och ”en jacka” osv.
Fri lek
•
•
Vi på förskolan erbjuder stimulerande miljö och material. Vi har en tillåtande miljö
där barnen leker gränsöverskridande.( Vi uppmuntrar till att leka och våga prova alla
slags leksaker.)
Vi uppmuntrar barnen till självständighet. Detta genom att de själva väljer vad de vill
sysselsätta sig med. De får träna på att ta ansvar för att själva plocka fram material, för
att sedan också plocka undan efter sig. Tillexempel måla, skapa och så vidare.
Dokumentation
• Vi synliggör barnens utveckling genom pedagogisk dokumentation. Vi samlar bl a
självporträtt, foton med reflektioner i barnens portfolio.
• Vid uppföljningssamtal/utvecklingssamtal använder vi oss av språkdomäner för att
kartlägga barnens språk.
6
2.3 Barns inflytande
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av
samarbete och beslutsfattande.
Metoder:
Hallsituationen
• Med stöd från oss vuxna får barnen träna sig i att ta ansvar för sina kläder genom att de
hamnar på rätt plats. Till exempel ställa skorna på hyllan/golvet.
Samling
• I samlingen får barnen vara delaktiga på olika sätt tex. genom önskesång. Räkna sina
kamrater. De kommer med frågor, som vi tillsammans med barnen forskar vidare i. de
kanske kommer med förslag som vi sedan försöker tillmötesgå.
Matsituationen
• Barnen tillfrågas eller säger till själva om de vill ha mer av något. Tex mer mat, mjölk osv.
• Barnen får själva välja vilken smörgås de vill ha. De får också möjlighet att prova bre på
smöret själva. Lägga på mat själv.
Fri lek
• Vi pedagoger arbetar aktivt med att barnen ska kunna påverka sin situation under dagen
tex, att barnen själva får välja med vem och vad de vill leka med eller vid tex tema att vi
följer deras intressen och går vidare efter vad de är intresserade av.
• Vi tar tillvara på barnens intressen och olikheter i verksamheten genom att försöka
tillhandahålla det material och leksaker som barngruppen behöver. Detta sker i olika
pedagogiska miljöer.
• Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, visa känslor och kunna säga/göra förlåt.
Känna fint på varandra.
• Vi uppmuntrar barnen att själva lösa konflikter, men pedagoger ska finnas till hands som
stöd. Till exempel Hur tänker du? Vad kan du göra istället? Vad kan du tänka på till nästa
gång? Vad vill du att din kompis ska göra? Kan du tänka dig att prova ….. till nästa gång?
Veckans aktiviteter
• Ute försöker vi erbjuda aktiviteter som är utforskande med sand, vatten, snö, löv osv.
Inne kan det vara drama, dans, sagor, flanosagor, vattenlek eller vad barnen är
intresserade av just nu.
• Vi lyssnar in barnens önskemål och försöker tillgodose dem.
7
Tema/projekt.
• Vi observerar barngruppen och ser vad de är intresserade av och jobbar sedan med temat
i barngruppen.
Produktiva frågor
• Vi som pedagoger använder oss av produktiva frågor i vardag och verksamhet.
2.4 Förskola – Hem
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva
inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans
personal och barnens familjer,
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,
utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
Metoder:
Inskolning
•
•
•
•
Innan inskolningen börjar får vårdnadshavarna en inbjudan till ett
informationsmöte/inskolningssamtal. Vi är tydliga hur inskolningen kommer att gå till. Vi
pratar om vilka roller vi har som föräldrar och pedagoger.
När det finns behov av tolk använder vi oss av telefontolk. Vi har nu även möjlighet att
använda oss av modersmålsstöd. Det är menat som ett stöd för flerspråkiga föräldrar och
barn.
Tillsammans med vårdnadshavarna skapar vi en trygg vistelsetid för barnen.
Uppföljningssamtal sker efter 6-8 veckor.
Utvecklingssamtal/Portfoliosamtal
• Portfoliosamtal sker tillsammans med vårdnadshavare och barn två gånger per år. Vi
pratar om barnets trivsel, utveckling och lärande.
Hallsituationen
• Vid lämning och hämtning skapar vi en bra relation med barn och vårdnadshavare genom
att ha en öppen och rak dialog. Vi är lyhörda och intresserade av deras behov.
• Vi ser till att en pedagog tar emot/lämnar över så att barnen och vårdnadshavarna känner
sig trygga. Vi berättar om vad barnet varit med om under dagen.
8
•
•
En liten ”brevlåda” hänger i hallen där vårdnadshavarna har möjlighet att lämna
synpunkter.
Föräldramöte på hösten där vårdnadshavarna ges information om hur året på förskolan
kommer att se ut. De ges möjlighet att komma med synpunkter och ha inflytande över
verksamheten. På våren har vi trivselkväll.
2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa
verksamheter.
Arbetslaget ska
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och
fritidshem
samt samverka med dem, och
• tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och
stimulans.
Metoder:
Förskoleklass
• Pedagogerna på förskoleklass tar kontakt med pedagogerna på förskolan under våren och
bestämmer datum för överskolningssamtal. Där bjuds vårdnadshavare, barn och pedagog
från förskolan in. Barnet visar sin portfoliopärm.
• Barnet får hälsa på förskoleklassen vid två tillfällen. Portfoliopärmen lämnas då över.
9
3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling:
Riktlinjer:
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för
att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet
med läroplanens mål och intentioner,
• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur
läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,
• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och
pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,
• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och
kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de
förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och
påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga
målområden kritiskt granskas, och
Arbetslaget ska
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt
utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper
om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns
förändrade kunnande inom olika målområden,
• dokumentera, följa upp och analysera
– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och
inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som
intressant, meningsfull och rolig,
– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de
förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
• dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla
– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,
vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara,
och
– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till
vara.
10
Metoder:
Arbetslaget
• Varje höst ser vi över barngruppen genom barnintervjuer, observationer osv. Utifrån
detta bestämmer vi hur vi ska arbeta under året.
• Vi arbetar med att barnen ska känna sig delaktiga och ha inflytande över sin verksamhet.
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation.
• Den lokala arbetsplanen uppdateras varje höst/vår på planeringsdagen. En gång i
månaden uppdateras den vid vår gemensamma planering.
• Vi utvärderar verksamheten kontinuerligt under året med hjälp av olika
uppföljningsverktyg.
• På våren gör vi underlaget för kvalitetsredovisningen som Förskolechefen sedan
sammanställer.
Tal och språkutveckling
• Vi fyller i ett TRAS-schema för alla barn med ett språk. Sedan sammanställer vi samtliga
på ett och samma schema för att få en överblick på barngruppen och hur vi ska arbeta
med språkutveckling.
• Språkdomäner fylls i tillsammans med föräldrarna på uppföljningssamtalet.
Portfolio
• Vi dokumenterar barnens positiva utveckling och lärande. Portfolio är ett ständigt
pågående arbete där vi alltid utvecklar oss. Vi får in läroplanen i vårt arbete med portfolio
och använder det i samtal med föräldrarna.
11