Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen Appendicit

2015-02-01
Symtom och tecken vid ohälsa
i nedre magtarmkanalen
EVA I PERSSON
Appendicit
• 10-30 års ålder
• Långsamt isättande smärta
• Smärtvandring
• Initialt omkring naveln-McBurneys punkt
• Smärta
– Rörelse
– Hosta
– Höger fossa
– Muskelförsvar
– Perman-Rovsings tecken
– Kräkning o illamående
2015-02-01
• Diarré/förstoppning
Appendicit-symptom och utredning
• Temp
• Förhöjda
– LPK-Leukocyter
– CRP
• Bakterier i urin
• Hematuri
• Undersökningar
– Rektalpalation
– Datortomografi
2015-02-01
1
2015-02-01
Differentialdiagnoer
Barn
• ”Körtelbuk” - inflammation i lymfkörtlar
• Invagination
Kvinnor
• Salpingit
• Extrauterin graviditet
2015-02-01
Omhändertagande av patienter med
appendicit
• Öppen eller laparoskopisk appendektomi
• Ickekirurgisk behandling
– Enbart antibiotika
• Perforerad app. – allvarligare och längre vårdtid
2015-02-01
Colon irritabile (IBS)
• Funktionell tarmrubbning
• 10-15 procent av befolkningen i Sverige
• Dubbelt så många kvinnor
• Debuterar vanligen vid 30-40 år
• Genetisk komponent
2015-02-01
2
2015-02-01
IBS- symtom
• Buksmärta, speciellt efter måltid
• Uppkördhetskänsla
• Gasbesvär
• Avföringsrubbningar
• Känsla av ofullständig tarmtömning
• Urgency
2015-02-01
Utredning
• Anamnes
• Lab. Prover
• Rektoskopi/sigmoideoscopi
• Koloskopi med biopsier
• Kolonrtg
• Gastroskopi
• Gallrtg
• Gyn. undersökning
2015-02-01
Diagnos- Internationellt fastställda
kriterier
• Återkommande besvär av smärta eller obehag i buken
under minst 3 dagar/månad de senaste 3 månaderna.
• Symtomdebut för minst 6 mån. sedan
Minst två av följande karaktäristiska:
• Lindring av besvär vid defekation
• Försämring med förändrad avföringsfrekvens
• Försämring med förändrad avföringskonsistens
(Ericson & Ericson, 2012, .s. 413)
2015-02-01
3
2015-02-01
Behandling av symtom
• Återkommande diarré – stoppande läkemedel
• Förstoppning – ökat fiberintag
• Antidepressiva medel
• Vid kramper i buken-Papaverin
• Hypnos
2015-02-01
Omvårdnadsåtgärder
• Tydlig information om att ingen bakomliggande sjukdom
kan påvisas.
• Kostråd
• Regelbundna måltids och avföringsvanor
• Bulkmedel
• Utvärdera fiberintaget
• Motion
• Undvika gasbildande mat
• Små portioner men ofta
2015-02-01
Kolorektal cancer
• En av de vanligaste cancersjukdomarna
• Hög ålder
 Riskfaktor förutom ärftlighet är hög konsumtion av fett
och kött
 Troliga skyddande faktorer är:
– Fysisk aktivitet
– Fibrer i form av grönsaker och frukt
– Östrogen
– NSAID preparat
2015-02-01
4
2015-02-01
Kolorektal cancer
• Cancer i högerkolon
– Diffusa symtom-trötthet, avmagring och matleda, ev.
obehag från buken, smygande anemiserande
blödningar är vanliga
• Cancer i vänsterkolon
– Tidigare symtom
– Avföringsrubbningar
– Knipsmärtor
2015-02-01
Kolorektal cancer
• Rektalcancer
– Trängningar med blod i avföringen
Diagnos
• Bukpalpation
• Rektalpalpation
• Rektoskopi med biopsi
• Kolonrtg
• Sigmoideoskopi / Koloskopi
2015-02-01
Kolorektal cancer-Behandling
• Kirurgi
– Cekum och kolon ascendens- Högersidig
hemikolektomi
– Transversum-transversumresektion
– Kolon descendens-vänstersidig hemikolektomi
– Sigmoideum-sigmoideumresektion
– Rektumamputation med permanent sigmoideostomi
2015-02-01
5
2015-02-01
Berättelsen om Johan
Johan är 65 år och gift. Han gick i pension för sex månader
sedan, men arbetar fortfarande cirka två dagar i veckan som
konsult på ett IT-företag. Han är gift med Carmencita och har två
vuxna barn och fyra barnbarn. Johan lever ett fysiskt aktivt liv
med rikt socialt umgänge, spelar golf, tränar på gym och reser
gärna utomlands. Han har ett bra samliv med sin fru och det
sexuella livet betyder mycket för honom.
Under en längre tid har Johan haft omväxlande lös och hård
avföring, ibland med inslag av slem och blod. På senare tid har
han också trängningar till avföring och en känsla av ofullständig
tarmtömning med täta toalettbesök.
•
Utredning
Efter besök på vårdcentralen skickas en remiss till
kirurgmottagningen med misstanke om rektalcancer. Johan kallas
för ett besök till kirurgmottagningen och har då med sin fru.
I utredningen ingår rektoskopi och rektalt ultraljud samt CT lever
och lungröntgen för att kartlägga eventuella metastaser till lever
och lungor. Efter undersökningarna får Johan information om att
han har en rektalcancer, tumören sitter cirka fyra cm innanför
slutmuskeln. Då tumören är belägen nära slutmuskeln informeras
Johan om att ändtarmen kommer att tas bort och att han kommer
att få en sigmoideostomi. Han får en första information om vad
detta innebär.
Fortsatt handläggning
Johan får ett telefonnummer till kontaktsjuksköterskan, som han
kan ringa, och kontaktsjuksköterskan ringer även upp efter några
dagar för att bemöta Johans oro och svara på frågor.
Vid det preoperativa besöket får Johan tillsammans med frun
information av behandlande läkare om vad utredningen visar. Vid
detta besök träffar han och hans fru också sjuksköterska,
stomiterapeut, narkosläkare och sjukgymnast. Johan är orolig
över hur sexualfunktionen kommer att påverkas och vad det
innebär att leva med stomi. Läkaren informerar Johan om vad en
rektumamputation innebär genom att rita upp en bild och förklara
hur operationen går till.
6
2015-02-01
Fortsatt preoperativ planering
Han redogör också för strålbehandlingen som ges veckan innan
operationen och den påverkan som operationen kan ge på
vattenkastning och sexualfunktion och att Johan kommer att ha
ett sår i perineum. Sjuksköterskan och stomiterapueten lyssnar till
Johans och hans frus berättelse om vilka tankar de har inför
operationen vad de känner till och vad de speciellt oroar sig för?
De får sedvanlig preoperativ information om vad som kommer att
ske och varför. Stomiterapeuten gör också en stomimarkering i
samråd med Johan.
(Carlsson, E. & Persson, E.: (2012). Omvårdnad av patienter med kolorektala sjukdomar (s.
85-86). I Lindvall, L.(red.), Omvårdnad vid kirurgiska sjukdomar, Lund: Studentlitteratur)
Rektalcancer-behandling
• Preoperativ strålbehandling minskar lokalrecidiven
• Adjuvant cytostatika behandling
• Metastaserar framörallt i lever och lungor
• TNM-klassifikation
– T-tumörens lokala utbredning
– N-lymfkörtelmetastaser
– M-fjärrmetastaser
• Ca 60 % botas
• Screening
2015-02-01
Ileus
• Mekanisk ileus
– Peristaltiken ökar i intensitet och frekvens
• Paralytiskt ileus
– Peristaltiken minskar
2015-02-01
7
2015-02-01
Ileus - orsaker
• Mekaniskt hinder
– Adherenser - brider
– Gynekologiska
tumörer
– Crohns sjukdom
– Gallsten
2015-02-01
Mekaniskt ileus orsaker
a. Bråck (inklämning)
b. Invagination
c. Strangulation
d. Volvulus
e. Tumörstenos
f. Gallsten
2015-02-01
Ileus-symtom
• Knipsmärtor, intervallsmärta
• Kräkning
• Inga gaser eller avföring
• Uppkördhet, utspänd buk
• Feber, allmänpåverkan, dehydrering och
chock som sena symtom
2015-02-01
8
2015-02-01
Ileus-undersökningar behandling
• BukÖverSikt=BÖS
• Passageröntgen
• Fasta
• Iv Vätske och
elektrolyttillförsel
• Ventrikel sond
2015-02-01
Omhändertagande av patienter med
Ileus
• Parenteral vätska
– Ersätt redan uppkomna
förluster
– Ersätt pågående
förluster
• Justera elektrolytrubbningar
• Om inte hindret släpperExplorativ laparotomi
2015-02-01
Divertikulit
• Inflammation
• Kan förväxlas med
koloncancer
• Ca 70 % av personer >80
år har divertiklar
2015-02-01
9
2015-02-01
Divertikulit smärta
• Ömhet i nedre delen av buken
• Molande smärta
• Strålar ut
• Smärta under några dagar (om
ej perforation)
• Förvärras om patienten rör sig
2015-02-01
Divertikulit symptom
• Illamående, kräkningar
Perforerad divertikulit
• Dysuri och trängningar till
vatten-kastning
• Svåra smärtor nedtill i
buken
• Ändrade avföringsvanor
• Hög feber
• Opåverkat AT
• Takykardi, takypné
• Resistens i rectum kan
förekomma
• Septisk chock
• Peritonit
• Måttlig tempstegring
2015-02-01
Divertikulit prover och
undersökningar
• Förhöda Leukocyter och
CRP
• Feber runt 380
• BÖS
– för att utesluta ileus
– Påvisa fri gas
• CT
2015-02-01
10
2015-02-01
Omhändertagande av patient med
diverticulit
• Påverkat AT, buksmärtor,
feber-Sjukhusvistelse
• Fasta, vätska antibiotika
intravenöst
• Kirurgi vid stenos, kronisk
smärta.
• Perforation-akut op
2015-02-01
11