docfacköversättaren - Sveriges Facköversättarförening
download 
Report Transcription
facköversättaren - Sveriges Facköversättarförening
0134 | å rgå ng 2254 orga n för sv er iges facköv ersätta ersät ta r för ening en ing | nr 41 2201 facköversättaren Hurärsnabbt kanhänder man Vad det som översätta enpriser? roman? med våra | LAGRA DATAFRÅN PRESENTATION AV– SFÖ:S STYRELSE PÅ ETT GENOMTÄNKT SÄTT 12 MOBILSÄKERHET 8 SMARTA TIPS 810| MATNYTTIGT MINIKONFERENSERNA Nr 1 2014 Årgång 25 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Postadress SFÖ Vasagatan 36 111 20 Stockholm Besöksadress Vasagatan 36 Tel: 08-522 963 00 Öppettider: mån–fre 09.00−16.00 Lunchstängt: 12.00–13.00 E-post: [email protected] Webbplats: www.sfoe.se PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Ingrid Olsson Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B 141 39 Huddinge Tel: 0707-785 770 E-post: [email protected] Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Tricia Nilsson, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Prenumeration Pris för år 2014 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se Utgivningsplan 2014 NrManusstopp Utgivning 1 14 januari 20 februari 2 3 4 5 6 10 mars 16 april 21 maj 25 juni 7 juli 27 augusti 12 september 20 oktober 10 november 15 december ISSN 1400-125X Facköversättarförening facköversättaren 1/14 2 © Sveriges Styrelsen har ordet [email protected] Vi är alla länkar i samma näringskedja S om en av de tidigaste, om än inte första, medlemmarna i SFÖ ser jag tillbaka på en lång historia av både fridsam symbios och uttalad motsättning mellan frilansöversättarna i SFÖ och byråerna som förmedlar uppdrag åt många av våra medlemmar. Flera av oss tar då och då på byråhatten gentemot kollegor och har nog ganska lätt att se att myntet har två sidor – minst. I DETTA NUMMER av Facköversättaren presenteras tankar och erfarenheter kring prisbildningen för översättningstjänster av vår ordförande Ingrid Olsson. De är baserade på ett stort kunnande och ett långt yrkesliv i flera länder. En annan artikel, av undertecknad, handlar om dagens moderna översättningsbyråer, deras verksamhet och de utmaningar (buzzword, jag vet) de ställs inför. Oerhört mycket har förändrats för aktörerna på översättningsmarknaden under de år SFÖ har existerat. Vi översättare har fått tillgång till internet och CAT-verktyg. Byråerna har utvecklats från att vara rena förmedlare till att bli produktionsbolag och avancerade tjänsteadministratörer med uppgiften att slimma hela överföringsprocessen. Med de volymer som översätts idag är deras roll omistlig. Slutkunderna har blivit mer kompetenta och uppmärksamma på vilka språktjänster de betalar för. Det saknas inte text att översätta. Men på vilken kvalitetsnivå den ska översättas, hur mycket som ska betalas och hur betalningen ska fördelas är brännande frågor idag. VILKEN ÄR DÅ översättarnas roll? En enorm mängd information måste över- föras från ett språk till ett annat, utan den osäkerhet som dagens maskinöversättning innebär. Kompetenta mänskliga översättare behövs. Vi vet det. Byråerna, med all sin teknik, vet det. Slutkunderna, med alla sina förhoppningar om att allt ska bli billigare, vet det. Det kan nämligen inte bli hur billigt som helst. Gå till Ingrids artikel, ta fram räknedosan, ringa in verkligheten. Det finns en viss nivå under vilken vår del av processen inte fungerar längre. Hamnar priset under den tar vi vår hatt och går – det är ren matematik när vi är nere på den nivå där det ger bättre betalt att flippa burgare. EN SÅDAN UTVECKLING kan ingen aktör i språksvängen acceptera. Då spelar det ingen roll hur smarta och mer eller mindre automatiska lösningar slutkund A överenskommer med översättningsbyrå B. För någon måste göra jobbet. Låt oss ha det som utgångspunkt – och låt oss samarbeta med byråer och slutkunder kring den utgångspunkten. Ty vi är alla länkar i samma näringskedja. Björn Olofsson Styrelseledamot Styrelsen informerar FIT-kalender [email protected] n En av fördelarna med att ingå i FIT (Fédération Internationale des Traducteurs) är att SFÖ:s medlemmar kan delta i evenemang som FIT och våra systerorganisationer runtom i världen ordnar till rabatterat pris. Hela kalendern hittar du på www. fit-ift.org samt hos respektive systerorganisation. Några axplock: Nytt år och nya friska tag! ATISA Konferens 3–5 april 2014 New York, NY, USA American Translators & Interpreting Studies Associations 7:e konferens går av stapeln med temat ”Where Theory and Practice Meet”. Blir nog lite mer teori än praktik på denna konferens, men att få suga i sig lite teori och samtidigt hjälpa ”andra sidan” att se hur det funkar i praktiken blir inte fel. www.atisa.org I skrivande stund ligger helgerna bakom oss och styrelsen börjar så smått ladda för februarimötet, där bland annat årsmötet i Jönköping ska förberedas. Samtidigt rullar det löpande arbetet på med både större och mindre frågor – och så har vi flyttat vårt kansli! I december intervjuades vår egen Sofia Malmgård av Sveriges Radios Kulturnytt om facköversättares villkor. Det går fortfarande att lyssna på intervjun på Kulturnytts webbplats: http://sverigesradio.se/sida/ artikel.aspx?programid=478&artikel=5739107. STYRELSELEDAMOT I ETERN. Som tidigare meddelats var det en nödvändighet att flytta kansliet eftersom kontorshotellet där det var inrymt skulle byggas om till bostäder. Det visade sig bli något av en välsignelse för oss, då vi har lyckats hitta en mycket bra lokal med ännu bättre läge (mitt emot Centralen, på Vasagatan 36) – till något lägre hyra! Själva kontorsytan är mindre än på Wallingatan och det finns inte längre någon extra arbetsplats, men vår kanslist Victoria hälsar att intresserade medlemmar som har vägarna förbi är välkomna in på ett besök. Kontorshotellet har också utmärkta möteslokaler som även kan bokas av arbetsgrupperna. NY K ANSLILOK AL. NYREKRYTERING. I nyhetsbrevet som gick ut i december efterlyste vi personer som kan tänka sig att engagera sig i Fortbildningsgruppen, som behöver förstärk- ning. Maria Lundahl, som är sammankallande, vill förtydliga att hon stannar kvar på sin post tills vidare, men att gruppens befintliga medlemmar på sikt planerar att ”fasa ut” sig själva och att det därför vore lämpligt att plocka in en eller flera nya personer redan nu. Dessutom behövs fortfarande en sammankallande för den regionala gruppen Syd. Du som är intresserad av att hjälpa till är hjärtligt välkommen att höra av dig, och detta gäller självklart även övriga arbetsgrupper – fler insatser behövs alltid! Information om vilka arbetsgrupper som finns och vem som ansvarar för vad hittar du som alltid på www.sfoe.se under Om SFÖ – Sektioner och grupper. n Till sist vill vi påminna om att sista datum för att skicka in motioner till årsmötet är den 15 mars. Styrelsen önskar alla medlemmar ett friskt, lyckligt och produktivt 2014! Översättningsmyter 11–12 april 2014 Tammerfors, Finland Symposiet samlar översättare, tolkar, lärare och forskare för att ta reda på vad som är sant och vad som är myt när det gäller vårt yrke. Maskin vs. människa, crowdsourcing, översättarens status och det fängslande temat ”translation universals” är bara några av ämnena som tas upp under dagarna. Konferensen körs på finska, engelska och svenska! www.uta.fi/ltl/en/plural/conferences/katu2014.html NAJIT Konferens 16–18 maj 2014 Las Vegas, NV, USA Vad händer när en grupp rättsöversättare släpps lösa i Sin City? Kom till National Association of Judiciary Interpreters & Translators 35:e årliga konferens och se själv! www.najit.org/ SFÖ : S ST YRELSE Motionsdags – snart! Årsmötet närmar sig och styrelsen vill påminna om att motionstiden för årsmötet 2014 i Jönköping går ut den 15 mars 2014! facköversättaren 1/14 3 ARVODE Vad är det som händer med våra priser? Enligt Statistiska Centralbyrån motsvarade 100 kr år 1990 151 kronor i slutet av 2013 – det innebär en förändring om 51 procent. Om vi ser enbart till priset så är vi nog alla överens om att våra priser inte har stigit i motsvarande mån – långt därifrån! Vad beror detta på? Vilka faktorer spelar in? Och vad kan vi göra för att förbättra situationen? N är jag började min översättarbana i USA var priserna för översättning från engelska till svenska ganska blygsamma och betydligt lägre på den amerikanska marknaden än vad de var här hemma. Nu, 23 år senare, är priserna fortfarande blygsamma men endast något lägre på den amerikanska marknaden än i Sverige. Vi har olika språkkombinationer och olika kunskapsnivåer och en del arbetar 4 facköversättaren 1/14 med direktkunder medan andra huvudsakligen arbetar för byråer. Alldeles bortsett från varje enskild översättares individuella omständigheter finns det flera olika yttre faktorer som påverkar prissättningen. CAT-verktyg, informationssamhället, tillgång och efterfrågan och det ekonomiska klimatet är några exempel, men om vi ser på vad som påverkar priset gentemot byråerna så är det en faktor som genast blir tydlig, och det är offentliga upphandlingar. Det är de stora byråerna som oftast har möjlighet att delta i de stora upphandlingarna och konkurrensen är stenhård! OM VI BÖRJAR med offentliga upphandlingar skulle jag tro att vi alla, även om vi inte är direkt involverade, påverkas av dessa. Miljontals ord översätts under dessa avtal, inte minst inom EU. Vissa översättare arbetar enbart, eller nästan enbart, under avtalen. De återkommande upphandlingarna skärper konkurrensen mellan de stora byråerna som är de enda som i praktiken kan lämna anbud. ARVODE I en perfekt värld skulle översättarna inte acceptera uppdragen om priset är för lågt i förhållande till tidsåtgången för den aktuella texten och de anbud som lämnas skulle därmed tvingas bli mer realistiska.” Följden blir att priserna sjunker, inte bara inom offentlig upphandling, utan ”baspriset” urholkas inom hela branschen. För översättarna är förhandlingsutrymmet tämligen begränsat. Vill du ha jobbet är priset givet, annars är det bara att försöka hitta något annat. I en perfekt värld skulle översättarna inte acceptera uppdragen om priset är för lågt i förhållande till tidsåtgången för den aktuella texten och de anbud som lämnas skulle därmed tvingas bli mer realistiska. Tyvärr fungerar det inte på det viset – många översättare som kanske är nyutexaminerade eller som helt enkelt inte har råd att tacka nej accepterar jobb till priser som egentligen inte är långsiktigt hållbara. Detta går ut över kvaliteten och det skadar tyvärr hela branschen. DATORER, INTERNET och CAT-verktyg var inte lika utvecklade 1990. Vi hade inte tillgång till internet för att söka efter information. Jag minns hur jag brukade finkamma Gleerups bokhandel efter facklitteratur varje gång jag kom hem till Sverige på besök! Idag måste vi i stället lära oss att sålla bland all information som vi får fram vid en enkel sökning på Google. Färdiga översättningar brukade skickas antingen med snigelpost eller via modem. Det fanns till och med en hel del översättare som fortfarande arbetade med vanliga skrivmaskiner på den tiden och om någon hade börjat prata om CAT-verktyg så hade i alla fall jag trott att sådana saker var ren science fiction. GIVETVIS KRÄVDE DETTA en större arbetsinsats per översatt ord än vad som krävs idag. Med dagens CAT-verktyg, snabba datorer och med en oändlig mängd information bokstavligen vid våra fingertoppar har vi ett gott utgångsläge för att producera snabba, välskrivna och korrekta översättningar. De stagnerade priserna kan kanske i viss mån förklaras av en ökad produktivitet tack vare CAT-verktygen, men vår kapacitet har inte ökat i sådan omfattning och med en sådan takt att det ensamt förklarar varför ordpriset inte har följt inflationstakten utan i stället, i alla fall i Sverige, sjunkit för många översättare. Och det förklarar verkligen inte varför priserna har fortsatt att stå stilla, trots att CAT-verktygen har funnits och varit i allmänt bruk under minst tio års tid. CAT-verktygen är dock i mångt och mycket ett tveeggat svärd. De har självklart medfört en högre produktivitet, men denna ökade produktivitet kommer inte alltid översättaren till godo. Tradosrabatter och ”viktat” ordantal är vardagsmat – det vill säga att om vi översätter en text på 10 000 ord, så kanske vi bara får betalt för 7 000 ord. Det är oftast byrån eller den pålästa slutkunden som drar den största nyttan av dessa verktyg, samtidigt som översättarna ändå förväntas investera i dyra program och uppdateringar som inte ger dem någon större fördel, i alla fall inte rent inkomstmässigt, och dessutom hålla sig utbildade i dessa verktyg. Internet och en alltmer globaliserad värld har givetvis medfört att vi konkurrerar på en större marknad och detta är säkert en av förklaringarna till att våra priser har stagnerat. En annan förklaring är marknadssituationen. Om en översättare har en ”vanlig” språkkombination och saknar specialkunskaper inom något eller några områden, så kommer det att bli svårare att få bra betalt än om man har en sällsynt språkkombination eller är specialist inom ett smalt område. Det handlar, som så mycket annat, om tillgång och efterfrågan! VAD K AN VI som enskilda översättare göra för att förbättra situationen? Det är inte alltid lätt att tacka nej till jobb, även om priset är mycket lågt. Vi måste ju ha mat på bordet. Vi är kanske nya på marknaden och vill gärna ”få in en fot”. Det är inte konstigt att nya översättare är angelägna om att få jobb och att de, av naturliga skäl, ofta tar mindre betalt än mer etablerade aktörer. Ett råd är att fundera på hur mycket man behöver tjäna varje månad och hur mycket man är beredd att arbeta för att uppnå det målet, exempelvis med användning av följande kalkyl: Om man vill ha ut en lön på 25 000:- före skatt per månad behöver man fakturera 39 000:-. För att kunna fakturera 39 000:behöver man producera 39 000 ord vid ett ordpris på 1:-. Detta kan man uppnå om man är uppbokad till/utför betalt arbete under 60 procent av arbetstiden (realistisk siffra i konsultbranschen) och ” ...se andra översättare som kollegor och inte som konkurrenter. Samarbeta om det är möjligt” facköversättaren 1/14 5 ARVODE Ska du upp eller ner? ÖVERSÄTTARTAXA kontinuerligt/genomsnittligt producerar cirka 400 ord/timme under denna tid. Vid ett ordpris på 0,90 är motsvarande siffror cirka 43 300 ord per månad, det vill säga cirka 450 ord/tim. För att räkna ut det belopp som behöver faktureras har den här räknaren använts: http://www.driva-eget.se/kalkyl/ lonekalkyl/ Jag har använt värdena 3 000:- i kostnader/månad och åldern 27–65 år. Vid beräkning av timantalet har jag utgått från 160 timmar (heltid) per månad. Kalkylen ändras naturligtvis varje gång man ändrar någon siffra. Var och en får lägga in sina egna siffror för att få fram den takt man måste arbeta i för att uppnå en viss lön. Ett annat viktigt råd är att se andra översättare som kollegor och inte som konkurrenter. Samarbeta om det är möjligt. Försök att skapa översättarteam som kan hjälpa och avlasta varandra när det är mycket jobb eller i semestertider. Dela med er av överflödet – det är bättre att skicka ett jobb vidare till en kollega som har ont om uppdrag, än att den kollegan ska känna sig tvingad att åta sig uppdrag till underpris för att få ihop till hyran. Skapa goda kundrelationer och vårda dina kunder – svara på mejl och jobberbjudanden, även om du inte är tillgänglig och var artig även om det pris som erbjuds är alldeles för lågt. Det är oftast inte den stackars projektledarens fel! Undvik oseriösa byråer som konsekvent erbjuder jobb med korta deadlines 6 facköversättaren 1/14 till extremt låga priser. Försök att inte se byråerna som utsugare som gör allt för att roffa åt sig så mycket som möjligt av vårt levebröd. De seriösa byråerna är inte intresserade av att parasitera på oss – de agerar, precis som vi, på en extremt tuff marknad. Att arbeta med direktkunder kan säkert vara en lösning och en dröm för många av oss, men man ska inte glömma bort att detta medför en hel del extraarbete och kundrelationer som tar tid (och kostar pengar) och därför kanske den högre ersättningen inte alltid är så mycket högre vid en närmare granskning. Framför allt måste vi vara medvetna om vårt eget värde. Det kan vara lättare sagt än gjort, men vi måste våga säga nej! Det är möjligt att man förlorar den kunden eller det jobbet, men erfarenheten visar att det lönar sig i längden. VAD K AN BYRÅERNA GÖRA? I Sverige har Språkföretagen nyligen bildats och det är positivt. Föreningen har till exempel egna etiska regler som förhoppningsvis kommer att skapa en viss självsanering i branschen. Jag anser att byråerna, i och med att de väljer att agera mellanhänder mellan översättaren och slutkunden, även har ett ansvar att utbilda sina kunder om översättningsprocessen och vad som krävs av slutkunden för att vi ska kunna producera bra översättningar. Det åligger byrån att ta tag i sådana saker som bristfälligt referensmaterial och undermåligt skrivna källtexter samt se till att källtexten levereras till översättaren i lämpligt format. Det finns tyvärr byråer som arbetar efter modellen att hitta billigast möjliga leverantör som kan leverera på kortast möjliga tid, men det finns även de som arbetar långsiktigt efter ett kvalitetsperspektiv. VAD K AN SFÖ GÖRA? SFÖ arbetar kontinuerligt med att skapa relationer med övriga aktörer: myndigheter, andra översättarföreningar och språkföretag i syfte att skapa medvetenhet om översättaryrket och SFÖ och vad vi står för, samt för att lyfta vårt yrkes anseende. Vi arbetar kontinuerligt med upphandlingsfrågan och har utsett en särskild arbetsgrupp inom styrelsen för detta. Nu senast var exempelvis styrelsens Sofia Malmgård aktuell i en intervju med Sveriges Radios Kulturnytt rörande facköversättarnas arvoden. Det finns ett enormt kunnande bland våra medlemmar, inte bara rent språkligt, utan inom en mängd olika områden och vi borde, gemensamt, kunna höja vår yrkesstatus. SFÖ har med tiden rönt alltmer respekt som representant för facköversättarna och det är positivt, men det är viktigt att varje enskild medlem i sin egen verksamhet fortsätter att arbeta mot våra mål. Det är oerhört svårt att reda ut vilka faktorer som påverkar priset och en artikel av det här slaget kan av naturliga skäl endast skrapa lite på ytan. Det är mycket möjligt att många som läser detta inte känner igen sig och kan peka på andra faktorer som jag inte har berört här, men jag hoppas att den här artikeln väcker tankar och idéer om vad vi alla kan göra för att förbättra vår arbetssituation. INGRID OLSSON NYHETER Makt och språk tema för årets språkrådsdag Lagrådsremiss om nationella patent på engelska R egeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att nationella patentansökningar ska kunna lämnas in och behandlas på engelska. Att som nu behöva översätta ansökningarna till svenska anses vara omotiverat kostsamt. Syftet med förslaget är att minska översättningskostnaderna för den som söker ett patent för att på så sätt frigöra resurser till forskning och innovationer. Om det nya förslaget går igenom skulle endast patentkraven behöva finnas översatta till svenska i patentansökan. Det bör räcka för att allmänheten ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som är skyddat. ”I praktiken innebär lagförslaget inga stora förändringar, men det ska underlätta för forskning” sägs det bland annat i propositionen. Den föreslagna nyordningen har kritiserats av Språkförsvaret i t.ex. inlägget ”Patentkrav på svenska inte längre juridiskt bindande” och ett yttrande till Patentspråksutredningens betänkande ”Nationella patent på engelska?” SOU 2012:19. På sin blogg skriver de nu: ”Det är visst fråga om en stor förändring, eftersom förslaget innebär att patentkrav på engelska, men inte på svenska, kommer att ha rättsverkan i svensk domstol. Nyordningen kommer också att innebära att det kommer att skrivas allt färre patentansökningar på svenska, vilket sannolikt kommer att påverka utvecklingen av teknisk terminologi på svenska.” När Patentspråksutredningens betänkande var ute på remissrunda tillstyrktes det av flera instanser, bland andra Teknikföretagen, Vetenskapsrådet och PRV. Lagändringarna föreslås nu träda i kraft den 1 juli 2014. ANNA HERMERÉN Ny programledare för Språket i P1 dinkostym” har pluralformen ”-er”. Betydligt fler ordförklaringar är en annan sak. Andra nyheter är diverse datorrelaterade ord samt världens alla länder och andra namn. I den fjortonde upplagan har runt 10 000 ord lagts till (där partikelverben utgör cirka 2 000 ord) och samtidigt ungefär 7 000 ord strukits. – Korsordskonstruktörer och -lösare brukar klaga på att vi tar bort ord, men det kan vi faktiskt inte ta hänsyn till: gamla och oanvända ord ska bort, säger Sven-Göran Malmgren till DN. n Emmy Rasper blir ny programledare för radioprogrammet Språket. Anna Lena Ringarp går nu i pension efter att ha lett programmet i sexton år tillsammans med programmets återkommande språkexpert Lars-Gunnar Andersson. Han lämnar nu också programmet. Tillsammans har de lett närmare 800 program och fått in över 100 000 lyssnarfrågor när de nu lämnar över stafettpinnen till Emmy Rasper. Hennes premiärsändning blir tisdagen den 11 februari. – Jag har jobbat med aktualitets- och nyhetsjournalistik och tar med mig det perspektivet in i programmet, säger Emmy Rasper. Politik handlar inte bara om skatter utan även om språk och i år, när det är valår, vägs politikers ord på våg. En metafor eller ett ordval kan göra skillnad. Det kommer Språket handla om, men också om hur språket är i förändring i människors vardag. ANNA HERMERÉN ANNA HERMERÉN ANNA HERMERÉN Flera nyheter i SAOL:s 14:e upplaga n Enligt uppgift till Dagens Nyheter blir det flera nyheter i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens Ordlista, som är planerad att ges ut under 2015. – I den nya upplagan kommer det att finnas partikelverb som ”ge efter”, ”slå ifrån sig” och ”lägga ner”, uppger SAOL:s huvudredaktör Sven-Göran Malmgren. Den kommer också att innehålla böjningar på alla ord, så att det exempelvis framgår att ”gabar- n Även i år arrangerar Språkrådet en heldagskonferens om språken i Sverige. Språkrådsdagen 2014 har temat ”Maktens språk och språkets makt” och går av stapeln torsdagen den 8 maj. Programmet är i skrivande stund inte färdigt, men kommer att läggas ut på http://www.sprakradet.se/ språkrådsdagen under mars. Klart är i alla fall att det blir en rad olika föredrag där nyheter i språkpolitiken och ny forskning om dagens svenska kommer att presenteras. Under språkrådsdagen delas också tre stora språkvårdspriser ut: Minoritetsspråkspriset, Erik Wellanders pris (för språkvårdsforskning) och Klarspråkskristallen för ett klart och begripligt myndighetsspråk. Under http://www.sprakradet. se/språkrådsdagen-arkiv kan man också hitta sammandrag från de tidigare språkrådsdagarna. facköversättaren 1/14 7 MOBILSÄKERHET 8 smarta budord för fånen Så sent som för ett par år sedan innebar en stulen eller borttappad mobiltelefon på sin höjd kostnaden för en ny lur och några timmars petande för att återställa kontaktlistan (som samtidigt fick en välbehövlig städning). Knappt värt att svära över ens. Idag är situationen en helt annan, och i det avseendet har tillvaron plötsligt blivit extremt mycket otryggare, trots att utvecklingen borde gå åt andra hållet. A tt idag tappa eller bli bestulen på sin smartfån kan vara ett oerhört ingrepp i privatlivet, en stor ekonomisk kostnad och innebära risk för att avslöja hemligheter om dig själv och dina vänner, inlogg8 facköversättaren 1/14 ningsdata till höger och vänster, liksom din arbetsgivares eller dina uppdragsgivares sekretessbelagda information. Samtidigt har det blivit mycket enklare än förr att stjäla lurar. Tingesten som förr brukade ligga säkert parkerad i fickan utom när samtal pågick ser vi idag ofta i utsträckt hand på folk som blinda och döva för omvärlden spankulerar på gatan eller T-baneperrongen, i den mån den inte ligger framme på skrivbord och restaurangbord. Detta, i kombination med priser på tusentals kronor istället för 500 för en hyfsat kompetent dumlur, har MOBILSÄKERHET gjort det moderna samhället till ett dukat smörgåsbord för fåntjuvar. 1 är med andra ord – ta inte fram grejen i tid och otid – och välj Första budordet för personlig fånsäkerhet på vilka platser du tar fram den (regel tillämplig även i andra sammanhang). NÅ, LURAR K AN som bekant ändå bli stulna och tappas bort. Nyckeln till vidare åtgärder heter då IMEI-num mer (International Mobile Equipment Identity). Det 15-siffriga numret står på köpekvittot, förpackningen och ofta i batterifacket. Du kan alltid avläsa det ge nom att knappa in *#06# (hett tips – gör det innan fånen blir stulen). Med hjälp av det numret kan du anmäla förlusten till polis, försäkringsbolag och operatör, samt spärra hela enheten såtillvida att den förklaras bannlyst i GSM-nätet. Anteckna IMEI-numret, gärna även i ett dokument i Dropbox eller liknande och i någon närståendes fån (ömsesidig sparning förstås). OM FÅNEN KOMMER i orätta händer vill vi definitivt inte att någon ska kunna ta sig in i den. Bestäm dig för ett svårgissat lösenord (= ska inte finnas i någon ordbok) för att aktivera den. Att hitta på lösenord är en vetenskap i sig – som vi för några år sedan också var relativt förskonade ifrån. I många fall kan man välja mellan en fyrsiffrig kod och en längre. Välj den längre. OK, jobbigare att mata in, men du använder ändå fånen alldeles för mycket! Speca gärna att minnet ska raderas efter 10 misslyckade inloggningsförsök. Använd det automatiska tangentlåset – ska låsa fånen efter högst någon minuts inaktivitet. 2 3 Använd bra lösenord och automatiskt tangentlås. OM TJUVEN INTE kommer in i fånen går det alltid att plocka ut SIM-kortet och sätta det i en annan enhet, och vips går det både att ringa och se allt som är lagrat på kortet. Förutsatt att det inte skyddas av en 4-siffrig PIN- kod. En sådan går att knäcka, men det tar sin tid, och under den tiden hinner du från en dator eller en annan smartfån logga in hos din operatör och spärra SIM-kortet och därmed abonnemanget. Detta gjort kan du få ett nytt SIM-kort och återöppna abonnemanget med oförändrat telefonnummer. Denna procedur ser olika ut hos olika operatörer. Lär dig hur det funkar hos din operatör, och ha de nödvändiga uppgifterna tillgängliga var du än befinner dig, t.ex. i Dropbox. Skydda ditt SIM-kort med en PIN-kod och ta reda på hur du ska göra för att spärra det. K ANSKE GÅR DET så snabbt att tjuven får lugn och ro med din fån innan tangentlåset slår till – och hinner deaktivera det. Därmed är vägen öppen till ditt e-postkonto, Facebook, Dropbox, you name it. Det vill säga om du har valt automatisk inloggning på dessa tjänster. Gör inte det. 4 5 med mera varje gång du lämnar tjänsten. Ta till vana att logga ut från e-post, sociala nätverk och tillåter dig ofta att surfa snabbare och billigare än via 3G/4G, och utan att uppkopplingen går ner då tåget kör genom alla tunnlar söder on Stockholm. Men låt inte fånen logga in på vilken åtkomlig WiFi-hotspot som helst, ty det kan vara förenat med risker. Ställ in fånen på att fråga om lov innan den ansluter till någon WiFi-hotspot som du inte i förväg har bedömt vara pålitliga, som hemma, på kontoret eller hos den hemlige älskaren. WIFI ÄR BRA 6 Låt inte WiFi-funktionen logga in var som helst. OM DU BLIR av med fånen, eller om den helt enkelt lägger av, vilket är ett inte helt ovanligt scenario, får du lov att skaffa en ny, respektive blåsa hela underverket rent och starta om från scratch. Detsamma gäller om du lämnar in en fån med t.ex. spräckt glas på reparation. Den repareras vanligen inte, utan byts. I detta läge handlar det inte längre om att knappa in en ordinär kontaktlista – det handlar om att återställa ett liv. Därför: Backup. Med iPhone löser vi det på två vägar, dels via iCloud som synkar hela innehållet i fånen mot en server i ”molnet”, dels via iTunes som gör samma sak mellan fånen och en dator. Använd båda! Androidlurar har tillverkarspecifika lösningar som gör samma jobb. 7 Se till att ha regelbunden (=daglig) backup på fånen. kommer på drift är det smart att kunna hitta den och kommunicera med den från en annan enhet. På iPhone används appen ”Hitta min iPhone” (funkar numera även i iOS 6 och senare). Med den kan du spåra fånen – inte till någon större nytta om den är stulen och befinner sig i ett hyreshus i någon mindre hedervärd del av stan, men till mycket större om du har tappat den i skogen eller glömt den hos en kompis eller någonstans hemma. Dessutom kan ju någon ärlig person ha hittat den, och du kan då kommunicera med vederbörande genom att låta fånen tjuta på högsta volym (fast den är inställd på ljudlöst) och visa ett meddelande på skärmen. Motsvarande appar finns självklart för Android. Om du finner det befogat kan du från en annan enhet radera all info på den saknade fånen. Vad vi saknar är självfallet en fjärrdestruktor som spränger fanskapet i ett fatalt fyrverkeri (och då vi hoppas att inte ha glömt den i lillans dagisryggsäck). Om hela telefonen stängs av, eller om batteriet tar slut, är det också sluthittat med den funktionen. På väg ut på marknaden är enheter som ”tile”, en kompakt och självförsörjande manick som går att spåra från en smartfån och som inte går att stänga av. Något sådant vill vi gärna se inbyggt i våra fånar (kan även användas på nyckelknippor, barn, glasögon, bilar, pojkvänner och annat vars position kan vara bra att ha koll på). OM FÅNEN 8 Aktivera funktion/app för att hitta din fån på drift. DET FINNS MÄNGDER av ytterligare skyddsåtgärder och skyddande appar, men om du tänker på de flesta av åtgärderna ovan kan du i stort sett fåna dig hur mycket som helst. Stay tuned! BJÖRN OLOFSSON facköversättaren 1/14 9 NTIF Nordic Translation Industry Forum – på besök hos nästa länk i näringskedjan Som frilansare, om än med SFÖ-hatten på denna gång, är det en något omtumlande upplevelse att delta i en konferens där LSP (Language Service Providers), eller översättningsbyråer som vi oftare kallar dem, minglar och ventilerar sina funderingar! 21 –22 november samlades ett antal av de stora aktörerna i översättningslandskapet på WennerGren Center i Stockholm. Arrangörer var som vanligt Anne-Marie Colliander Lind och Cecilia Enbäck – kända profiler inom SFÖ och i språksvängen. Liksom på SFÖ-konferenser tenderar tekniken att hamna i centrum, och ett av de intressantaste inslagen på torsdagen var paneldiskussionen om integration – och här är det alltså integration mellan system vi talar om. 10 facköversättaren 1/14 I översättningsbyråernas värld handlar detta inte bara om att skyffla data mellan CAT-verktyg medelst TMX-format. En tendens är att CAT-verktygen integreras med byråernas administrativa system. En annan är att diverse aktörer på marknaden utvecklar så kallade API:er (Application Programming Interface), vilket är väldefinierade gränssnitt mot program och system som andra program- och skriptutvecklare kan haka på. Det innebär att olika slags program och tjänster från olika leverantörer kan kopplas samman och fungera i vad som för användaren upplevs som ett och samma gränssnitt. Ett exempel är att de flesta CAT-verktyg kan anslutas till maskinöversättningsleverantörer som Microsoft Translator eller Google Translate via ett API. EN VISS FRUSTRATION kunde märkas hos byråerna som köper eller själva utvecklar allt mer avancerad teknik. ”Kunderna äter upp varje effektiviseringssteg vi tar – vart ska vi gå nu?” var NTIF en kommentar som torde kunna sammanfatta stämningen. Även flera stora slutkunder deltog i konferensen, bland dessa Atlas Copco, Spotify och F-Secure som lägger ut hundratals enskilda översättningsuppdrag – varje dag. Vissa av dessa kunder kräver en hög grad av automatisk integration med översättningsbyråerna – andra föreföll fortfarande famla i luften. Tydligt är att översättningsbyråerna möter ungefär samma varierande grad av kunskapsnivå hos sina kunder som vi frilansare möter hos våra. ÄMNET SEKRETESS berördes i flera föredrag. En person på scenen ställde frågan: ”Vilka har undertecknat ett NDA (Non Disclosure Agreement) med era kunder?” Så gott som alla händer lyftes. ”Bra – och hur många väljer som konsekvens av detta att skicka allt icke offentligt material till och från översättare krypterat och via säker uppkoppling?” Avsevärt färre händer i luften – desto fler besvärade miner. I detta sammanhang kommer naturligtvis frågan om maskinöversättning och sekretess upp. Flera översättningsbyråer upplever det som ett allvarligt sekretessproblem att översättare kan använda Microsoft Translator eller Google Translate, kopplade till sina CAT-verktyg, utan att översättningsbyrån känner till detta. Eftersom det kan ge översättaren stor hjälp vid rätt typ av uppdrag är frestelsen att göra så naturligtvis stor – NDA eller ej. Dock är detta liktydigt med att göra källtexten tillgänglig för tredje part. Denna rädsla för att översättaren ska använda offentlig maskinöversättning är för övrigt en del av bakgrunden till ytterligare en påtaglig tendens i LSP-världen: många byråer önskar att översättarna ska arbeta uppkopplade mot byråns eget interna CAT-verktyg och administrativa system, så att alla dokument och alla TM finns hos byrån och aldrig överförs till översättaren. Detta minskar uppenbart översättarens handlingsfrihet i val av verktyg och metod, och minskar troligen översättarens möjligheter att bygga egna databaser, utvecklas och bredda sin kunskapsbas. Jag anar att detta snart kommer att bli ett hetare diskussionsämne än frågan om rätten till översättningsminnen någonsin varit. Maskinöversättning är hur som helst en teknik som har kommit för att stanna och som utvecklas i rasande fart. Maskinöversättning är dock inte bara det offentliga Google Translate. Liknande och icke-offentliga system byggs upp på många håll. EN UTVECKLINGSRIKTNING på vår marknad är den mot maskinöversättning + efterredigering med varierande grad av automatik i ett och samma system. Detta skulle möjliggöra översättning av mycket stora textmängder till avsevärt lägre kostnad än idag, med lägre – men fortfarande säljbar – kvalitetsnivå. Översättningsbyråerna tycks mycket entusiastiska för detta arbetssätt. Det råder nämligen ingen brist på text (eller ”content” som det brukar kallas i sammanhanget ...) som ska/ borde översättas – det svåra är att få ordentligt betalt för jobbet. Mot bakgrund av den allt högre kunskapsnivå som förväntas av alla aktörer i översättningslandskapet blev även utbildning av översättare ett stort diskussionsämne. En del av fredagens program var vikt för en paneldiskussion om högskoleutbildning för översättare. Där deltog Anu Carnegie Brown, STP Nordic, som repre- Paneldebatt om översättarutbildning. Från vänster: Anu Carnegie Brown, STP Nordic, Leena Salmi, Åbo universitet, Jan Pedersen, TÖI, Björn Olofsson, SFÖ. sentant för språkföretagen, Leena Salmi, Åbo universitet, för universitetsvärlden samt undertecknad för SFÖ och frilansöversättarna. Moderator var Jan Pedersen, studierektor vid Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet. DEBATTEN LYFTE INTE fram några stora meningsmotsättningar utan alla inblandade är tämligen överens om att översättning är ett hantverk där allt större krav ställs på förmågan att hantera sina verktyg och lära sig leva med ny teknik. Debattfrågan – ”Is the gap between the academic ivory tower and the realities of translation practice too great?” – verkade tryggt kunna besvaras med nej. Ett problem i sammanhanget är att högskolevärlden inte har pengar för de dyra översättningsverktygen. LSP-SIDAN ÄR AV uppenbara skäl lika intresserade som vi frilansare av att utbildningarna anpassas till hur verkligheten ser ut, och är inte ovilliga att stå för fiolerna, men högskolorna tvekar att göra sig beroende av kommersiella aktörer. Panelen och publiken var överens om att utbildning i lingvistik, översättningsteori och liknande alls inte är bortkastat – dock ansåg man att det inte ger kortsiktig payoff för studenter och näringsliv på samma sätt som utbildning i CAT-verktyg. Och universiteten vill ju inte heller ge upp de akademiska aspekterna på översättning till förmån för ren yrkesutbildning. SAMMANTAGET GAV Nordic Translation Industry Forum mig en intressant och givande inblick i vad som diskuteras på LSP-nivå och vilken huvudvärk våra vänner i byråvärlden går och lägger sig med om kvällarna. Jag hoppas att med denna artikel kunna förmedla något av vad som försiggår i de kvarteren till Facköversättarens läsare. BJÖRN OLOFSSON Teknik ventileras på NTIF. facköversättaren 1/14 11 MINIKONFERENSER Höstens minikonferenser handlade om Den datoriserade översättaren och samlade närmare 100 personer vid sex olika tillfällen på fem olika orter. Matnyttiga tips från minikonferenserna M inikonferenserna arrangerades 2013 för sjunde året i rad, med ett tema som dock gör att den här redovisningen får lite katalogkaraktär. En utförligare version finns på SFÖ:s webbplats. var ett självskrivet ämne. De flesta använder Trados (numera i Studio-version) och är på det hela taget är nöjda med det. En reservation dock för idén med projektpaket, som ibland kan ställa till problem. Ett sådant paket egentligen är en vanlig zip-fil, och om man gör om filändelsen till ”.zip”, så kan man packa upp paketet så att man exakt ser vad som ingår. En särskild fördel med Studio är CAT-VERKTYGEN 12 facköversättaren 1/14 OpenExchange - Studio-användarna utvecklar egna insticksverktyg, som via SDL erbjuds användarna. Sådana finns i stort antal, många är väldigt nyttiga och ofta gratis. De som använder memoQ var mycket nöjda och flera tyckte bättre om det än om Trados Studio – billigare, mer intuitivt och lättare att lära sig, och med god support (som dock inte är gratis). Déjà Vu användes av mycket få (men positiva); Wordfast just inte av några men finns gratis som onlineversion, WordFast Anywhere. Däremot drogs en och annan lans för Across – både serverbaserat (online) och fristående (installeras i den egna datorn), som sades ha en mycket tillmötesgående support, som dessutom är gratis. har ju avhandlats av och till i FÖ. Det nya är förstås möjligheten att spara sina filer i molnet, till exempel med Dropbox, iCloud, Google Drive, Storegate. (Men vad SÄKERHETSKOPIERINGEN händer med sekretessen om man sparar i molnet?) Windows har visserligen en inbyggd funktion för säkerhetskopiering, men många ansåg att ett specialiserat program är att föredra. Av dem finns det många; ett som nämndes var Genie Backup Manager. Vidare är det viktigt att säkerhetskopieringen görs automatiskt på bestämda tider (helst varje dag, eller flera gånger per dag). Att ha säkerhetskopiorna på samma hårddisk som det man kopierar är förstås inte lämplig – en extern hårddisk eller server ska det vara. Mer externt än molnet finns ju inte; då får man dessutom fördelen av åtkomst från vilken dator som helst. Ovan nämnda metod med kloning rekommenderades. Om man gör den på MINIKONFERENSER en annan dator (alltså inte bara en hårddisk) har man en exakt kopia, så att man kan börja jobba direkt om den ordinarie datorn får problem. Det kanske inte så nya sättet som används i Windows 7 och 8 för att organisera filer diskuterades (alltså detta med att filer hamnar i Bibliotek, Dokument, Mina dokument, Användare på ett ibland oförutsett eller oöverskådligt sätt, och att samma mappar dessutom ibland har engelska namn). För den som önskar alternativ finns mycket att välja på som Total Commander och xplorer2. Vidare finns det program som håller reda på uppdateringar av de installerade programmen. Plus alla program som skyddar mot virus och andra skadeverkningar, exempelvis Norton 360, Spy-bot, Nord 32… Bland gratisprogrammen nämndes Avast, Avira, AVG, Microsoft, GVT. Allmänt när det gäller att hitta program för olika syften rekommenderades Cnet (downloads.cnet.com) som en tillförlitlig källa till både recensioner och länkar. När man installerar externa program är det viktigt att se upp så att man inte får en massa annat på köpet; särskilt gäller det ohyra som installeras i webbläsaren. Bocka av allt onödigt som kan råka installeras om man inte är uppmärksam – detta gäller ofta även när man tar hem fullt legitima och nyttiga program. ADMINISTRATION I DATORN. finns en rad olika program som CCleaner, PCleaner, Advanced SystemCare… allmänt gäller att program av den här typen omfattar hela paket som rensar överflödiga filer (datafiler, registerfiler), reparerar interna länkar, FÖR STÄDNING tar bort skadliga program, osv.; dessutom försöker de i allmänhet optimera datorns prestanda (genom att till exempel göra användaren uppmärksam på vilka program som startas automatiskt när man sätter i gång datorn). Många sköter också defragmentering av hårddisken; det finns en rad specialprogram som enbart ägnar sig åt den saken. I moderna operativsystem brukar det göras automatiskt. I vissa fall är det faktiskt inte alls bra att defragmentera; det sliter på hårddisken och snabbar inte upp datorn. Ett allmänt tips är för övrigt att man inte ska hålla på med datorns bakomliggande processer så länge man inte har problem. Ett problem gäller hur man ska hantera konfidentiella uppgifter. Det finns program som raderar borttagna filer så att de är omöjliga att återställa (och som kan tömma hårddisken helt när man gör sig av med datorn). Och apropå säkerhet påpekades det att det finns en hel del program som underlättar hanteringen av lösenord och liknande hemligheter. Somliga av dem finns som insticksprogram till webbläsaren. Minikonferens hos Semantix. FÖR HANTERING AV MEJL i datorn finns olika alternativ; många klarar sig dock bra med de webbaserade systemen som ju är åtkomliga var man än befinner sig. En nackdel med webbaserade gratismejltjänster är dock att man inte kan begära svars- eller bekräftelsemejl. Det påpekades att en gmail. com-adress (eller yahoooch liknande adresser) kan ge ett mindre seriöst intryck. I Gmail finns för övrigt möjlighet att skicka mejl med annan avsändaradress än gmail-domänen. Den som behöver hitta en viss fil i datorn och inte är nöjd med operativsystemets söktjänst föreslås pröva Copernic (gratis), som söker både i datorn och på nätet, eller Search and Replace (från Funduc), som inte hittar filnamn men däremot kan användas för att söka igenom en uppsättning filer efter en viss sträng (och även byta den, förstås). Kan till exempel användas för att söka igenom minnesfiler, om man har dem i txt- eller tmx-format. Komprimerar (”zippar”) och dekomprimerar (packar upp) filer gör många översättare snart sagt dagligen. Funktionerna för detta var bättre i Windows XP än i 7 och 8, men det finns ju också specialprogram med betydligt fler funktioner. WinZip är mycket vanligt men kostar lite pengar; det kanske kraftfullare WinRar likaså. Mångas gratisfavorit ZipGenius är ännu inte anpassat till Windows 7 och 8; det är däremot 7-Zip (också gratis). Riktigt stora filer skickar man med fördel via tjänster som Sprend, Dropbox, Hightail och liknande. Och slutligen vad gäller administration finns det ju program för projektadministration. Ett som nämndes är Translation Office 3000 (men det finns ju fler. t.ex. Trello.com). Vidare diskuterades minneshanteringen i och för olika CAT-verktyg. Några n Europa.eu > Publikationer > Språk och termer, med bl.a. ordlistor n ATE n Kib.mesh (medicin, Karolinska institutet) n Leo.org för tyska n Microsofts Language Portal: för MS-terminologi, stilguider m.m. n mymemory.translated.net n proz.com/kudoz – del av ProZ.com där man kan ställa frågor och ofta får bra svar. n Rikstermbanken: men varning, personer har hittat felaktigheter n Språkbanken i Göteborg, med bl.a. korpussökning n Språkrådets webbplats, flikarna Språkhjälp och Terminologi n TCN/Terminologicenter (förstås) n UD:s Utrikes namnbok (2013); namn på myndigheter, organisationer m.m. på sex andra språk För terminologihantering nämndes ApSIC Xbench, för kvalitetskontroll och terminologiarbete; har fått många goda vitsord och finns både i gratis- och betalversion. Tips för terminologisökning på nätet n För själva sökningen finns framför allt IntelliWebSearch, som ger möjlighet till snabb sökning på ett stort antal fördefinierade sajter (särskilt förstås lexikonsajter). Vidare finns Google Translate for Translators, GT4T, som ger snabb slagning via maskinöversättningstjänsterna Google Translate, Bing Translator, MyMemory och annat (dock inte gratis men inte dyrt heller). n CliniClue (SnoMED) (medicin) n Eur-lex: EU-texter, där man kan bl.a. kan se samma text på olika språk facköversättaren 1/14 13 MINIKONFERENSER tips: TM Builder är ett enkelt verktyg för sammanslagning av flera minnen. Olifant (från Sourceforge) fungerar bra för minnesredigering, särskilt vid ändringar i stora minnen. Administratör av minikonferenserna sökes n Någon gång tar det roliga slut. Efter sju år är det dags för nya krafter att ta över trådarna till minikonferenserna, och därför letar vi efter en eller gärna två som kan ta vid efter mig, helst från och med i år. Jag lovar att tillhandahålla utförliga tips och anvisningar och förstås vid behov bistå med råd och dåd. Intresserade höre av sig till styrelsen (via kansliet: [email protected]) och/ eller direkt till mig, mats.linder@ gmail.com. MDL MASKINÖVERSÄTTNING , MT, är numera alltid på tapeten. Byråernas inställning till MT är kluven. De är intresserade, men vill utveckla egna system. Och de är livrädda för att deras översättare ska börja använda Google Translate, för då försvinner kontrollen över sekretessen. I andra änden har vi möjligheten att få uppdrag som eftergranskare av maskinöversättningar; det var få som hade erfarenheter av detta och knappast någon hade något positivt att säga om det. Men allt är inte dåligt: Om språkriktningen och ämnesområdet är de rätta kan det hända att man får alldeles utmärkta resultat. (Givetvis måste dock sekretessförhållandena medge MT-användning.) Vidare finns det ett gratistillägg till Studio som gör att man kan hindra att företagsnamn eller andra teckensträngar ”lämnas ut”; därtill ett annat tilläggsprogram som möjliggör sökning i MT-resursen BeGlobal (som är OK från sekretessynpunkt) på delar av källsegment. Sociala medier är ett område där aktiviteten hos de flesta frilansöversättare tycks vara låg, frånsett rena hemsidor (som väl egentligen inte hör dit). Det finns dock översättare som kopplar sin hemsida till en blogg eller Facebook där man kan följa dem på sina jobbrelaterade resor, uppdrag och dylikt. Bra för marknadsföringen? Svårt att säga. Vad gäller twitter tycks vi allmänt vara ett overksamt gäng. Och få bloggar. ÖVERSÄTTARENS ANSVAR för texten diskuterades. Pernilla Abrahamsson på Amesto menade att det är byrån som har ansvaret gentemot kunden. Det har aldrig hänt att de stämt en översättare. Och så vore det bra om SFÖ kunde ha en sida med ”resurser” på sin webbsajt… Till sist: som vanligt ett varmt tack till alla lokala värdar, rapportörer och moderatorer! MATS DANNEWITZ LINDER Att skilja på tecknen N u – det vill säga förra året – har Sverige fått sin motsvarighet till Lynne Truss’ klassiker Eats, Shoots & Leaves från 2003 (där hon med glimten i ögat beklagar sig över den alltmer bedrövliga användningen av skiljetecken i det engelska språket). Fast strängt taget är ju Siv Strömquists Skiljeteckensboken – skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp inte någon klagoskrift utan snarare en handbok om hur man använder den oväntat stora mångfald skrivtecken som inte är bokstäver eller siffror. Eftersom jag inte har läst boken själv (ännu) tar jag mig friheten att citera en recensent (Eva Sahlström): ”[Siv Strömquist] berättar … om 14 facköversättaren 1/14 skiljetecken och går igenom allihop, både med roligt vetande om tecknen och utförliga instruktioner för hur de ska användas. I den här boken ryms inte bara gamla klassiska skiljetecken som punkt och komma, och moderna som snabel-a och smilisar, utan även matematiska tecken och typografi. För även fetstil, rubrikgrader och styckeindelning ökar textens läsbarhet.” Och hon tycker att ”En språknörd läser med stor behållning den här boken från pärm till pärm”. Semikolon-fantasten kan för övrigt läsa vad Siv Strömquist tycker om det tecknet här: http://www.nyfikengra. se/?p=6838 (”Semikolon är värd ett bättre öde” – fast jag tycker det bör vara ”värt”). MATS DANNEWITZ LINDER PS. ”Eats, Shoots & Leaves” – vad ska det betyda? Jo, det är ett skämt om dålig interpunktion: A panda walks into a café. He orders a sandwich, eats it, then draws a gun and proceeds to fire it at the other patrons. “Why?” asks the confused, surviving waiter amidst the carnage, as the panda makes towards the exit. The panda produces a badly punctuated wildlife manual and tosses it over his shoulder. “Well, I’m a panda,” he says. “Look it up.” The waiter turns to the relevant entry in the manual and, sure enough, finds an explanation. “Panda. Large black-andwhite bear-like mammal, native to China. Eats, shoots and leaves.” RECENSION Recension Studio 2014 Dags att uppgradera? Studio 2014 har fått en modern ribbon-design (à la Microsoft office), men också ett antal nya funktioner som förenklar och sparar tid både vid översättning och granskning. M en inget är perfekt, och det finns som vid alla uppdatering många kritiska röster som säger att programmerarna hellre skapar nya funktioner än korrigerar kända buggar. Nya problem med 2014 är att Oracle i sista stund gjorde ändringar i Java-programvaran, något som har åstadkommit många problem vid användning av MultiTerm. Ett annat är att preview-funktionen för Wordfiler bara tycks fungera för vissa installationer av Office 2013 (de som installeras med installationsprogrammet för volymlicenser). Det finns nu lösningar eller alternativa arbetssätt, men det irriterar många att få lägga timmar på att fixa sådant som borde fungera från början. DET MAN FÖRST märker när man startar 2014 är en fräschare design, och det andra är QuickMerge, som måste ha varit efterlängtat av många: om man markerar flera filer i ett projekt, och väljer ”Open for translation” så öppnas de som standard som ett enda dokument. Utomordentligt! De separeras så fort man stänger filen, inte som ”gamla” merge-funktionen som i bästa fall återskapade filerna vid ”save as target”. Mycket tidsbesparande, både vid översättning och granskning, eftersom man på några sekunder kan öppna nya kombinationer av filer. För mig är QuickMerge den allra viktigaste nyheten, men det finns flera andra också: AutoSave, så man inte tappar för mycket om datorn låser sig, en ny alignment-funktion som som jag dock ännu inte har provat, möjlighet att ändra användar-ID (tillbaka på samma nivå som 2007, tack och lov), automatisk concordance-sökning (som i 2007) som letar upp delar av segment om Studio 2014 inte hittar någon träff i minnet. Bra funktion som hittade många bra förslag på översättningar tidigare och som säkert är lika bra nu. Studios nya ansikte i välkomst-vyn, med ”Ribbon” överst, länkar till diverse stödprogram till vänster och till SDL-resurser till höger.” Personligen uppfattar jag också Studio 2014 som mycket snabbare än 2011 – jag hoppas jag har rätt! TILL SKILLNAD MOT förra uppdateringen så kan man ha kvar föregående version (2011) även efter installation av 2014, och använda dem parallellt. Bra för oss som inte bara är översättare, utan även hanterar filer och ger support till andra översättare. Programmen tycks fungera med samma licens, vilket borde betyda att de måste finnas i samma dator. Observera också att de mycket användbara filterfunktionerna (alltså visning av bara de segment som uppfyller vissa filtreringsvillkor) har begåvats med en ny medlem: repetitioner. FÖR EN GAMMAL man som jag, som började översätta med skrivmaskin och dubbla karbonpapper, är det häpnads- väckande hur många avancerade och bra funktioner de nya CAT-programmen innehåller. För studioanvändare vill jag varmt rekommendera bloggen multifarious.filkin.com. Några timmars genomgång av de senaste årens inlägg ger garanterat massor av aha-upplevelser, som ger dig bättre översättningar på kortare tid. Är det värt pengarna att uppgradera? Jag tycker det, om inte annat så för QuickMerge-funktionen. Det räcker med ett trassligt projekt med många filer för att man ska kunna ”räkna hem” investeringen. Önskelista? Jag skulle vilja kunna markera ett ord i källtext eller måltext, och ha ett kortkommando för att söka det ordet med filterfunktionen. Jag vill också kunna använda beteckningarna för segmentens strukturnivå (H, P osv.) för filtrering. Men det får väl bli i Studio 2015… GUNNAR CARLSSON Mats D Linders Studio-handbok finns även för 2014-versionen. Se tradosstudiomanual.com. facköversättaren 1/14 15 BLOGGAR OM ÖVERSÄTTNING Blogga mig hit och blogga mig dit ... Julbord med SFÖ Väst n Eller ”Stormigt julbord med SFÖ Väst” kanske är en lämpligare rubrik. Fast inte för att diskussionens vågor gick höga utan Göta älvs. Stormen Sven drog nämligen in med full kraft under tiden som julbordet pågick, och barken Viking hade en rejäl slagsida när vi till slut övergav skeppet. Barken Viking är ett fyrmastat segelfartyg som ligger förtöjt vid Lilla Bommen i centrala Göteborg, och det var där årets julbord (det åttonde i raden) med SFÖ Väst ägde rum. Vi mönstrade på redan vid halv fem, då vi bjöds på glögg och pepparkaka. Därefter styrde vi våra steg mot restaurangen där julbordet väntade med alla läckerheter. Efter maten fick vi besök av tomten, med ett skägg som nära nog räckte ända ned till golvet och som delade ut läsbara julklappar. Eftersom det faktiskt började gå sjögång och några av oss är lite känsliga för det, mönstrade vi av och satte kurs mot Clarion Hotel Post precis vid Centralstationen (kanske ett lämpligt ställe för SFÖ:s konferens i väst nästa gång?). Det blåste full storm och t.o.m. orkan i byarna, och vi hukade i snöblasket innan vi nådde fram till hotellet. Där slog vi oss ned i The Post Bar med våra drinkar och fortsatte att prata om både översättningsrelaterade frågor och annat. Trots ovädret var det en mycket lyckad och trevlig kväll, och mitt intryck är att vi, trots den tids- och prispress vi utsätts för, är rätt så förtjusta i våra jobb som frilansöversättare. Fördelarna med att kunna styra sin arbetstid och att kunna välja var man vill jobba (utomlands under vinterhalvåret t.ex.) överväger helt klart nackdelarna. Varmt tack till Siri ”Tomten” Jansson Tremols för att du arrangerade julbordet, jag ser redan fram emot nästa! Översättare är omvittnat duktiga på att skriva – och det är väl därför vi har valt ett skrivande yrke. Men frustrationen kan bli övermäktig när vi jobbar med texter som är dåligt skrivna, som saknar röd tråd, som inte fångar läsaren, som inte förmedlar budskapet ... vi skulle ju kunna skriva sååå mycket bättre själva om vi bara fick. M en att skriva själv är sällan någon lönande verksamhet – i den mån det blir några intäkter alls. Att ges ut på ett kommersiellt förlag, eller ens få en artikel såld till en tidskrift, är få förunnat. Men vad göra med detta uppdämda behov av att få visa hur mycket bättre vi är än våra uppdragsgivare på att skriva (förutom att engagera sig i Facköversättarens redaktion då)? Blogga förstås! Bloggen är den nya verbala exhibitionismen – vem behöver skriva arga lappar i tvättstugan när vi kan vräka ut vår frustration i cyberrymden? Och bloggar finns om allt och alla och lite till. Här ska vi ta en närmare titt på översättare som bloggar och bloggar för översättare – två mängder som av lättförklarliga skäl överlappar varandra. Svenska bloggar för översättare är tämligen sällsynta. Först ut i den svängen var Översättarhelena, http://oversattarbloggen.blogspot.se/ författad av vår vän Helena Hansson, tidigare facköversättare, numera litteraturöversättare. Jag följde den troget, men den har inte uppdaterats sedan 2010 – Hallåååå Helena, var är du? Nåväl, Helenas mantel har axlats med den äran av Susanne Bengtssons Mellan himmel och ord, på http://himmelsord. blogspot.se/ . När man har vant sig vid den synnerligen bristande kontrasten mellan gula länkar och grå bakgrund visar sig där finnas mycket tänkvärda guldkorn om ersättning för översättningstjänster (ja, en hel del om det ...), Google Translate, hjärnans vindlingar och tocket som vindlar i översättarhjärnor. Översättning för nybörjare, http:// oversattning.wordpress.com/ av Annika Asklund. Annika är en ung, men redan erfaren och kunnig översättare som i sin blogg främst vänder sig till de som är lite nyare i branschen. Här finns mycket att läsa om översättning, men även om företagande, uppdragssökning och praktiska aspekter på hemmakontor. Översättarbloggen, http://oversattarbloggen.wordpress.com/, av Anna Köhler är också värd att nämna, en hel del intressanta inlägg, men det senaste publicerades i januari 2013. Ovannämnda bloggar är bara exempel, och även om de är relativt stora och mycket besökta gör listningen inte anspråk på att vara representativ. Bästa sättet att hitta en intressant blogg är givetvis att skriva ”blogg” eller ”blog” plus några väl valda nyckelord i valfri sökmaskin (jag säger inte ens Google ...). Eller varför inte starta en egen! I nästa nummer tittar vi på några bloggar på andra språk. BJÖRN OLOFSSON BIT TEN LINDSTRÖM Några bloggar om översättning. 16 facköversättaren 1/14 FO-DEBATT Rensa webbsidestext från reklam n Ibland vill man kopiera/skriva ut SFÖ-debatt blir Facköversättarna blir FO:na S amtidigt som värdskapet för diskussionslistan SFÖdebatt i juni förra året övergick från Björn Olofsson (som har skött den sedan urminnes tid eller i varje fall 2003) till Per Döhler bytte den också namn. Skälet till namnbytet är att listan faktiskt varken har varit ägd eller styrd av SFÖ, namnet till trots. För att namnet inte (även fortsättningsvis) ska ge fel intryck har det alltså ändrats till ”Facköversättarna” (i rubriken till Digest-utsändningarna förkortat till ”FO:na”). Fortfarande är det dock så att listan officiellt är till för just SFÖ-medlemmarna. Numera har listan även en egen webbsajt, Facköversättarna (www.fackoversattarna.se), som ger en kortfattad beskrivning av listan, dess syfte och funktioner. Där kan man också läsa att dess deltagarantal numera har sjunkit till knappt 400 – det beror inte på att folk har gått ur utan på att Per i samband med övertagandet gjorde en gallring, varvid det visade sig att ganska många e-postadresser över huvud taget inte existerar längre. I samband med namnbytet och förklaringarna till detta utbröt en intensiv diskussion varvid det om inte annat framkom att det är ganska många som ser denna debattlista som en väldigt stor medlemsförmån och att det därför är viktigt att behålla den som ”SFÖ-intern”. Somliga tyckte t.o.m. att den officiellt borde skötas – kanske arvoderat – via föreningen. Men tills vidare fungerar den alltså precis som förut: för SFÖ-medlemmar men privat administrerad. Inläggen i den diskussionen finns för övrigt samlade i läsvänlig form i filen SFÖ-debattdebatt.zip under Files på listans hemsida. I övrigt kan man konstatera att diskussionerna på listan även efter namnbytet pågår som vanligt. På sistone har det som vanligt varit en hel del terminologiförfrågningar, några frågor om hjälp med tekniska problem, om erfarenheter av kunder, vad man ska använda för tecken för multiplikation – det gäller att skilja mellan operationen multiplikation och måttangivelser. De senare anges med x – alltså kryss, inte x. Och krysset anger ju strängt taget ingen multiplikation utan är helt enkelt en konventionsbetingad beteckning. (Multiplikationstecknet då? Jo, det är förstås den upphöjda punkt • som vi väl alla lärde oss använda i skolan.) Samt inte minst en påminnelse om FIT-konferensen i augusti i år, som kommer att äga rum i Berlin. Närmare 400 förslag till föredrag, workshoppar och paneldebatter har kommit in. Och här är i alla fall en som kommer att försöka ta sig dit. Dessförinnan lär vi väl ses i Jönköping och kanske också höras av via SFÖ-… nej, fel, Facköversättarna ska det ju vara. www. fackoversattarna.se är som sagt en bra startpunkt. webbsidestext där själva webbsidan innehåller en massa annat krafs, t.ex. reklam, som man inte vill ha med. Då är gratisprogrammet Evernote Clearly en förträfflig hjälp (finns dock bara för Google Chrome) – det är mycket enkelt att använda och ger nästan alltid önskat resultat vare sig man vill göra direktutskrift eller kopiera för redigering i Word eller liknande. Evernote har för övrigt sju andra produkter, alla gratis, de flesta för Notepad (och liknande) och mobiltelefoner, men exempelvis Skitch (för enkla ritåtgärder) och Web Clipper (för att spara bitar av webbsidor) verkar vara riktigt matnyttiga. Hello, för att komma ihåg folk som man träffar, vore nånting som jag verkligen skulle behöva. Om jag hade haft en smartphone. MDL Ställ in din e-post innan semestern n När man tar ledigt ställer många in sin e-postklient så att den automatiskt skickar ett svar med besked om att man inte är tillgänglig men tillbaka det och det datumet. Men man kanske ändå vill att viss mejl ska skickas vidare till ett annat mejlkonto (kanske det privata). För sådant finns det flera program, varav två är ForwardMail från Softpedia och – lustigt nog – ForwardMail från Toshi’s Software Gallery. (Sök på forwardmail och titta efter träffar på softpedia.com respektive hp.vector.co.jp.) Båda kostar $35. MDL MATS DANNEWITZ LINDER facköversättaren 1/14 17 SFÖ-NYTT Boktipset Brett Jocelyn Epstein, [email protected] Lägesrapport om facköversättning och tolkning Från ett språk till ett annat är en ny samling av artiklar från Språkrådet. Språkrådet beskriver boken som en ”lägesrapport” om översättning och tolkning men det är kanske lite anspråkslöst. E gentligen är boken en mycket bra översyn och en intressant genomgång av olika aspekter av facköversättning och tolkning i Sverige (och till viss del i Finland och i övriga EU också). Det står i inledningen att mer än en miljon människor i Sverige har ett annat modersmål än svenska och kraven på myndigheter och kommuner att kommunicera med dessa ökar. Boken är mycket praktisk – den handlar om vad som händer inom översättning just nu och varför översättning och tolkning behövs. Några av frågorna som artikelförfattarna tar upp är: ”Hur kan man förbättra kunskaperna hos beställare om vad översättning och tolkning innebär? ... Hur kan kvaliteten uppvärderas i förhållande till priset vid upphandling?... Bör det krävas rättstolk och auktoriserad translator i rättväsendet? ... Hur kan man förhindra nedläggning av universitetens språkutbildningar? ... Vem ska skapa de svenska termerna?” Birgitta Englund Dimitrova, professor vid Tolk- och översättarinstitutet, skriver om översättarutbildningar. Hon märker att ett problem med sådana utbildningar är att de ”kräver mindre gruppstorlek och fler undervisningstimmar än vad som är vanligt inom humaniora, vilket gör att utbildningar blir dyra och därför sårbara.” Ska de finansieras av externa parter och vad skulle det betyda? Eller hur ska de få in pengar? Kajsa Pehrsson, auktoriserad translator mellan portugisiska och svenska, skriver om auktoriserade translatorer (som hon säger, ”en skyddad yrkestitel”). Hon säger att det finns ”cirka 420 translatorer” ”i cirka 30 språk”, och det behövs fler. Till exempel finns det bara två translatorer var från estniska, arabiska, och kinesiska, och bara en var från lettiska, nederländska, rumänska, ungerska, japanska och persiska, m.m. ”Bristen på kvalificerade översättare (och även tolkar) i flera av språken med många talare i Sverige och i vissa EU-språk har blivit särskilt kritisk i och med att Sverige förbundit sig att genomföra EU:s direktiv om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden i brottmål.” En av de mest intressanta delarna i boken var för mig om specialområden. Här finns artiklar om teckenspråk, under- textning, film- och nyhetsöversättning, och svenska lag- och myndighetstexter i Finland. Tommy Lyxell, som är språkvårdare i svenskt teckenspråk vid Språkrådet, beskriver en fördel med det faktum att teckenspråk och talade språk använder ”olika modaliteter – syn och hörsel” (s. 133): ”teckenspråkstolkar kan simultantolka, det vill säga producera språk samtidigt som de lyssnar på ett annat språk. Det innebär att tolkade samtal får ett bättre flyt än tolkning mellan två talade språk, där samtalsparterna måste invänta tolkens översättning.” Å andra sidan: ”att prata samtidigt som man visar presentationsbilder är möjligt i talade språk men inte i tecknade.” Jag visste inte att man kunde få teckenspråkstolkutbildning vid sju folkhögskolor i Sverige. Jag visste inte heller att ”Undertexterna är en blandning av talspråk och skriftspråk, men där de svenska skriv- och stavningsreglerna följs och där alla meningar ska vara grammatiskt korrekta – oavsett om de som pratar i programmet eller filmen talar slarvigt. Däremot försöker man alltid återge slang och ungdomsspråk, men inte genom förvanskad svenska”, skriver filmöversättare Agneta Malmborg. Jag kände inte till att man skulle ”fixa” grammatiska fel när man undertextar. Det finns artiklar om översättning och tolkning inom EU, termer och terminologer, klarspråk, Google Translate, etik, kvalitet, minoritetspråk med mera. Det är en intressant bok som ger mycket information om översättning till och från svenska nu. B.J. EPSTEIN Språkrådets bok har redan recenserats i FÖ nr 5-13, här framkommer dock fler intressanta synpunkter. Jultävlingen vanns av Birgitta Johansson n Det var inte helt enkelt att para ihop citaten med rätt bok i Facköversättarens jultävling i förra numret. Men en vinnare lyckades pricka in fem rätta svar! 18 facköversättaren 1/14 Birgitta Johansson i Töreboda vinner ett presentkort från Adlibris. Grattis! Här följer rätt svar: 1B – 2C – 3D – 4A – 5E SFÖ-NYTT Medlemsnytt Studentspalten Kontakt: Lars Jansson, [email protected], Jonatan Botin, [email protected] Nyordslistan 2013 V arje år tillkommer nya ord som publiceras i slutet på december av Språkrådet. Tar man som översättare hänsyn till att det finns nya ord i målspråket eller trampar man på i gamla hjulspår och försöker hitta ersättningsord? En bra översättare ska ju hålla sig uppdaterad om allt möjligt så även nya ord. Milt uttryckt hamnar man ofta på hal is när man får ett nytt ord framför ögonen. Orden som dyker upp är oftast ett resultat av något som hänt i globala nyhetssändningar eller liknande. Man tycker då att tolkningen många gånger är lätt eftersom man har ett sammanhang. Ibland är tolkningen av nyordet självklar och ibland kan man inte i sin livligaste fantasi gissa vad ordet står för eller betyder. Ledtrådar kan man ju få, men inte ens då kan man pricka in rätt betydelse av nyordet. Vissa ord kan ganska lätt kännas igen medan andra orsakar mer huvudbry. Ta nyordet ”selfie” i ett engelskt målspråk. Vad är ”selfie” för något? Nja, på svenska kan man tänka sig något som har med en själv att göra, men det är ju en grov gissning och här måste man ha kontexten helt klar för sig för att få rätt betydelse på ordet. Nyordslistan ger definitionen ”självporträtt publicerat i sociala medier”. Samma betydelse har även även egobild och självis. Ett annat nyord är ”klickvitism”! Kanske inte så svårt om man är van vid att använda en dator och framför allt är bekant med Facebook. Definitionen i nyordslistan lyder ”ökad användning: aktivism bestående av att skriva under upprop på webbplatser, klicka ’gilla’ på Facebook och liknande”. Andra nyord är ”hypa” och ”hämndporr”. Det första ordet, ett verb, är ganska lätt att tolka om man anlägger ett engelskt uttal (\ˈhīp\), men blir lite svårare att förstå om det uttalas som det skrivs på svenska. Jag testade en god vän med de två uttalen, svenska och engelska. Det svenska uttalet skapade ett stort frågetecken, medan det engelska uttalet gav en självklar tolkning. Nyordslistan ger följande definition ”bete sig överenergiskt och smågalet”. Det andra ordet är kanske lättare att tolka eftersom det är en sammansättning av två bekanta ord, ”hämnd” och ”porr”. Däremot är kanske användningen av sammansättningen inte lika självklar. Med tillgång till internet blir kanske användningen mer uppenbar vilket bekräftas av följande definition ”naken- eller sexbilder som publiceras på internet som en hämnd mot en tidigare partner”. Listan är lång och vill man lära sig mer om bl.a. ”bjudkaffe”, ”carpa”, ”hikikomori”, ”mobilmissbruk” och ”nätvandra” är det bara att kolla nyordslistan Språkrådets hemsida. Som facköversättare tar man kanske inte till sig nyorden lika mycket som en översättare som sysslar med översättning av prosa. Men eftersom de används av dagspressen och andra nyhetsmedia är det lätt att anamma orden. Jag kan verkligen rekommendera Språkrådets hemsida både vad gäller nya ord och annat som kan vara till nytta för en översättare. Orden och referenser kommer från Språkrådets hemsida, http://www.sprakradet.se. Vi är nu 1123 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Markku Haverinen, Frankfurt am Main Calle Lago-Lengquist, Göteborg Jonatan Botin, Göteborg Barbara Angelika Rydhe, Lund Sofi Rydell, Stockholm Kerstin Dreger Eriksson, Vingåker David Persson, Lund Petra Ekstedt PE Translations, Hisings Backa Eva Milberg, Ystad Har du idéer? n Är det något du saknar i Facköversättaren? Något du vill läsa mer om? Välkommen med synpunkter till [email protected]. Rättelse n På grund av en rad olyckliga omständigheter publicerades tyvärr fel version av texten till porträttet av Linda Schenck i det senaste numret av Facköversättaren (nr 6-13). Linda Schenck ville till exempel inte att uppdragsgivaren skulle nämnas vid namn. Jag är väldigt ledsen över det inträffade och ber verkligen om ursäkt för detta misstag. Den korrekta versionen hittar du på www.sfoe.se under Facköversättaren. Kerstin Orsén chefredaktör för Facköversättaren Nästa nummer Manusstopp senast den 10 mars En ny välmatad tidning kommer i din brevlåda den 16 april. LARS JANSSON facköversättaren 1/14 19 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Vasagatan 36, 111 20 Stockholm Årets konferens närmar sig med stormsteg! Rådhusparken i Jönköping. D en 9–11 maj är det dags för årets konferens, på det storslagna temat Stolthet & företagande. Vad har dessa begrepp med varandra att göra? Allt, säger vi! Vi översättare har all rätt att vara stolta. Utan oss, ingen internationell handel. Inget kulturellt utbyte. Inga internationella adoptioner. Ingen diplomati. Kanske i vissa fall ingen rättvisa. Och därför har vi skapat en konferens full av översättarstolthet! Med inslag om karriärutveckling, marknadsföring och att ta betalt, en paneldebatt om rättstolkning plus allt det roliga som vårt yrke består av: sagoberättande, tidningsspråk, 20 facköversättaren 1/14 antikens språk! En oumbärlig hyllning till vårt yrke! Du har väl inte missat att vi – i sann småländsk anda – i år kan erbjuda ett väldigt prisvärt resalternativ från storstadsområdena: SFÖ:s konferensbussar! Mer information finns på konferensens webbsida! Vi ses i maj! Jennifer Evans och konferensgruppen
