docfacköversättaren - Sveriges Facköversättarförening
download 
Report Transcription
facköversättaren - Sveriges Facköversättarförening
en ing | nr 64 201 2 0134 || åårgå orga n för sv er iges facköv ersätta r för ening rgång ng 2254 facköversättaren Hur snabbt kan man Undvik fallgroparna översätta en roman? i molnet | LAGRA DATA | JULTÄVLING 20 PRESENTATION AV SFÖ:S STYRELSE PÅ ETT6 GENOMTÄNKT SÄTT 12 RÖR INTE MIN KOMPIS! 4 | MED10KONTORET PÅ FICKAN Nr 6 2014 Årgång 25 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Postadress SFÖ Vasagatan 36 111 20 Stockholm Tel: 08-522 963 00 Öppettider: mån–fre 09.00−16.00 Lunchstängt: 12.00–13.00 E-post: [email protected] Webbplats: www.sfoe.se PlusGiro 630266-5 Bankgiro 5163-0267 Redaktion Ansvarig utgivare Ingrid Olsson Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B 141 39 Huddinge Tel: 0707-785 770 E-post: [email protected] Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Mats D Linder, Katarina Lindve, Tricia Nilsson, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Prenumeration Pris för år 2014 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se Utgivningsplan 2015 NrManusstopp Utgivning 1 12 januari 2 3 4 5 6 9 mars 16 april 18 maj 19 juni 8 juli 26 augusti 14 september 20 oktober 9 november 15 december 17 februari ISSN 1400-125X Facköversättarförening facköversättaren 6/14 2 © Sveriges Styrelsen har ordet [email protected] Styrelse- och föreningsarbete S å här års går styrelsearbetet i SFÖ in i sin kanske allra mest intensiva fas. Allt ska stämmas av inför årsbokslutet, budgeten för nästa år ska tas fram, och nästa årsmöte ska börja förberedas. SFÖ är inte alls samma förening nu som när jag senast satt i styrelsen, för cirka 15 år sedan. Med över tusen medlemmar att representera, en omsättning på över 2 miljoner kr och ansvar för både kansli och en anställd kanslist, ställs helt andra krav på styrelsen nu än då, och det finns hur många detaljfrågor som helst att fördjupa sig i … Samtidigt har jag under hösten vid ett par tillfällen fått tillfälle att lyfta blicken lite, och se på föreningsarbete lite utifrån. Chris Kleinman (också styrelsemedlem) och jag har nämligen gått en seminarieserie om styrelsearbete i ideella organisationer, anordnad av Grant Thornton. ”Ett vanligt problem i växande föreningar är att det långsiktiga arbetet med föreningens framtid blir eftersatt eller helt lämnat åt sidan eftersom de dagliga frågorna tar all tid” skriver Grant Thornton i sin bok med samma titel som seminarieserien – och jag känner förstås igen mig. Vi i styrelsen försöker så gott vi kan att även hinna med framtiden, att inte förlora siktet framåt. Men var ska föreningen befinna sig om tre år, eller om fem? Det tål att tänka på, nu när föreningen fyller 25 år nästa år! Ett sätt att hålla föreningen i takt med tiden, som vi i styrelsen diskuterat en hel del nu, vore att ge även de associerade medlemmarna rösträtt – det känns otidsenligt med en förening där bara drygt hälften av medlemmarna har rösträtt! En del av de medlemmar som är nyast i yrket är väldigt engagerade, har bra idéer och ofta tid och ork att genomföra dem. Detta vill vi kunna utnyttja i föreningen och därför bör också associerade medlemmar – efter en viss tid i föreningen – kunna väljas in i styrelsen. ”Många av dem som arbetar ideellt eller för ideella organisationer vittnar om att de upplever att det är svårt att engagera medlemmarna i utvecklingen eller driften av föreningen.” skriver Grant Thornton vidare. ”Lite hårdraget säger man att de, medlemmarna, är bra på att säga nej till förändringar eller att vädra sitt missnöje, men sämre på att ge uttryck eller tanke åt hur de i stället vill ha det.” Här håller jag bara med till hälften. SFÖ:s medlemmar är oftast mycket bra på att engagera sig. Det anordnas pubkvällar, Hieronymusdagar, massor av olika slags fortbildning och stora konferenser. Allt detta engagemang var förresten även våra systerföreningar i Norden mycket imponerade av, när jag träffade några av dem i Oslo i november: ”Hur klarar ni av att göra så mycket?” undrade de. Men hur är det med engagemanget när det gäller utvecklingen av föreningen? På förra årsmötet avslogs flera motioner som rörde föreningens vidare utveckling, eller återremitterades till styrelsen för vidare beredning, och stämningen var inte den bästa. Finns det ett generellt motstånd mot att genomföra förändringar och att förnya föreningen? Eller är det några (motionsinlämnarna?) som vill förnya, medan andra vill stå kvar där vi är? Det här måste vi i styrelsen ta reda på. Kanske är det så att vi i styrelsen måste bli bättre på att engagera medlemmarna i framtidsfrågorna, förebereda beslutsunderlagen bättre och se till att hålla diskussionen levande? Var vill DU att föreningen ska stå när vi fyller 30? Sofia Malmgård Styrelseledamot Styrelsen informerar [email protected] Upphandlingar, konferenser och protester Året närmar sig sitt slut och mörkret har sänkt sig över oss, men inom SFÖ lyser flitens lampa. Hösten och vintern är en intensiv tid med många aktiviteter. S om vi tidigare har berättat har SFÖ och Språkföretagen bildat en gemensam arbetsgrupp för att arbeta specifikt med upphandlingsfrågor, det vill säga verka för bättre upphandlingar inom översättningsbranschen, med rimligare villkor, ökat fokus på kvalitet och så vidare. Gruppens främsta uppgift så här långt har varit att ta fram en broschyr med goda råd till upphandlande myndigheter och liknande som efterfrågar råd och stöd kring upphandling av översättningstjänster. Den beskriver bland annat förutsättningarna inom översättningsbranschen, ger råd om vilka kompetenskrav som kan vara lämpliga att ställa och lyfter fram vikten av uppföljning. Stora ansträngningar har gjorts för att få med både byrå- och frilansarperspektivet. Broschyren är nu klar och finns att läsa på SFÖ:s webbplats. n I år ordnades endast en minikonferens, nämligen i Lund den 22 november, detta eftersom det saknades personer som ville ställa upp och arrangera på övriga orter. Vi hoppas att någon eller några ska plocka upp den kastade handsken och se till att det blir fler minikonferenser till nästa år. Kanske kan uppehållet ge ny energi och nya idéer? n Den 1–2 november deltog Sofia Malmgård från styrelsen i ett översättarseminarium i Oslo som anordnades av Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening (NFF). Sofia fick hålla en presentation om SFÖ på 5 minuter inför cirka 100 deltagare. Sofia knöt flera kontakter med representanter för olika systerorganisationer, bland annat relativt nystartade Norsk fagoversetterforening, Norfag. Hon kunde rapportera att många är imponerade av att SFÖ har så många aktiviteter på gång och får så mycket gjort med relativt små resurser. Dessutom är våra konferenser vida berömda och populära! Styrelsen ser mycket positivt på samarbetet med systerorganisationerna och kommer framöver att fundera på hur man kan fortsätta att utveckla detta ytterligare, och inte minst hur man kan stödja Norfag och hjälpa den föreningen att växa. n Loole Hagberg från styrelsen deltog i höstas i ett seminarium på bokmässan i Göteborg som anordnades av Författarförbundets översättarsektion. Syftet med seminariet var dels att presentera översättarsektionens nya översättarinformatör i fackliga frågor, dels att ge en bild av det litterära översättaryrkets villkor och status. För att göra det hela tydligare ville man också gärna ha med en yrkesverksam facköversättare. Loole förklarade vad som är skillnaden mellan en facköversättare och en skönlitterär översättare och beskrev problematiken att våra priser står stilla eller rentav successivt blir lägre. n Delar av styrelsen har under hösten deltagit i en serie seminarier som arrangeras i Stockholm av Grant Thornton, med rubriken Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. Där behandlades bland mycket annat styrelsens roll i en förening, vilka krav som ställs på ledamöterna och vilka som bör sitta i styrelsen. Deltagarna gavs även möjlighet att ställa frågor och få rådgivning, och våra representanter passade då på att få seminarieledarens syn på de olika medlemskategorierna inom SFÖ och det faktum att alla i föreningen inte har rösträtt. Svaret de då fick var att detta var mycket ovanligt och gammaldags och ingenting att rekommendera. Att erbjuda vissa medlemmar en slags kvalitetsstämpel (så som det fullvärdiga medlemskapet är i dag), kan ändå låta sig göras, och dessa medlemmar kan då ungefär som i dag bära de extra kostnaderna som administrationen kring detta medför. Alla i en förening bör dock ha rösträtt, enligt seminarieledaren. n Ingen har väl missat regeringens planer på att minska TNC:s anslag med fyra miljoner kronor till 273 000 kronor per år, något som i princip skulle göra det omöjligt att driva verksamheten vidare och medföra att Rikstermbanken måste läggas ner. SFÖ har framfört sina officiella protester till regeringen. Vi hoppas givetvis att protesterna ska ge effekt och framför vårt varmaste stöd till TNC:s medarbetare. (Se även artikel på sidan 4.) n Marknadsföringsgruppen har tagit fram logotypmallar som innehåller både SFÖ:s logotyp och ett ”medlemspåstående” (till exempel ”Fullvärdig medlem av Sveriges Facköversättarförening”). Syftet med detta är att det ska vara lätt och enkelt att lägga upp mallarna på webbsidor och i mejlsignaturer och automatiskt få rätt text och rätt förhållande mellan text och logotyp. Mallarna ligger just nu ute på prov på SFÖ:s webbplats och marknadsföringsgruppen vill gärna höra från medlemmar som har använt dessa och få återkoppling på hur de fungerar. Mallarna finns på inloggningssidorna för medlemmar. God jul och gott nytt år önskar styrelsen! facköversättaren 6/14 3 TERMINOLGICENTRUM Rör inte min kompis! Det torde inte ha undgått någon med språkintresse att den nyvalda regeringens budgetproposition innebär att TNC (Terminologicentrum) blir av med väl över 90 procent av sitt statliga anslag. Vi vill ju inte på allvar tro att regeringen finner TNC:s arbete oviktigt, utan tippar att det snarare rör sig om att någon budgetberedare råkat se den lilla posten och strukit den utan att egentligen veta vad hen gjorde. B udgetpropositioner är inte kända för att vara lättillgängliga och det tog sin tid innan någon upptäckte vad där faktiskt stod. Men strax före månadsskiftet brakade det loss och hela Språksverige morrade samfällt. SFÖ:s styrelse, genom ordförande Ingrid Olsson, tog tidigt kontakt med Svenska Dagbladet om en debattartikel. SvD:s reaktion den 29 oktober var dock att ämnet är för ”smalt” för att meritera en sådan. Tydligen är okunskapen om TNC:s arbete inte begränsad till regeringen. SFÖ:s styrelse valde att ändå skicka en debattartikel till rikspressen, men skickade också en officiell skrivelse till regeringen och näringsministern den 30 oktober – se faktarutan. Övriga översättarorganisationer, som FAT, Författarförbundet Översättarsektionen och andra intressegrupper var lika tidigt på banan, och diskussionens vågor gick snart höga på Facköversättarna och i andra diskussionsforum på nätet. En namninsamling till stöd för TNC startade den 30 oktober och har i skrivande stund samlat över 2 000 namn – se tinyurl.com/k2qhsja – och skriv på om du inte redan har gjort det! När Maria Schottenius tog upp ämnet i DN Kultur den 3 november, under rubriken ”Vad har finansdepartementet för kulturfientliga stollar i sitt stall?” torde det ha stått klart för regeringen att den hade stuckit pinnen i ett minst lika ilsket getingbo som Medelhavsinstituten och utbildning i svenska utomlands, och rikspressen insåg plötsligt att ämnet definitivt inte är ”smalt”. Debattartiklar har följt slag i slag med auktoritativa namn i språkets värld som Patrik Hadenius i DN och Lars Melin och Bo Löfvendahl i SvD bland många andra, samt en tung knytnäve i bordet från Svenska Akademien på DN Debatt den 9 november – se tinyurl.com/p7ektwr . I skrivande stund vet vi inte vart saken tar vägen, och mycket kan hända mellan manusstopp och att Facköversättaren hamnar i din brevlåda strax före jul – men styrelsen och webbgruppen kommer att hålla er informerade via vår webbplats, via Facebook och via mejlutskick från kansliet. Och Språksverige har visat att TNC har många kompisar som står vid dess sida. Björn Olofsson Följande brev skickades från styrelsen i SFÖ till regeringen den 30 oktober 2014 Till Regeringen och näringsminister Mikael Damberg Sveriges Facköversättarförening protesterar mot indraget anslag till Terminologicentrum TNC n I budgetpropositionen föreslås att anslaget till Terminologicentrum TNC från och med 2016 ska minskas med 4 miljoner kronor till 273 000 kronor per år. Om budgetpropositionen antas innebär detta i praktiken att TNC inte längre kommer att kunna fortsätta sin verksamhet. Det terminologiarbete som bedrivs av TNC är inte bara en viktig resurs för vår yrkeskår, det är även av stor betydelse för samhället och språkvården i stort. En entydig kommunikation av viktiga 4 facköversättaren 6/14 termer är avgörande för säkerheten inom sådana områden som exempelvis arbetsmiljö och sjukvård och för att skapa förutsägbarhet i den svenska myndighetsutövningen. Detta är också skälet till att svenska myndigheter har ett lagstadgat terminologiansvar som i mångt och mycket uppfylls tack vare det ovärderliga arbete som TNC utför. Om TNC tvingas upphöra med sin verksamhet, kommer detta att få stora konsekvenser för det pågående terminologiarbetet i Sverige och det kommer att drabba såväl enskilda individer som myndigheter. Det är vidare anmärkningsvärt att en regering som påstår sig värna om mångfald och jämställdhet väljer att i praktiken lägga ner en verksamhet vars arbete bidrar till förbättrad och entydig kommunikation till gagn för alla människor i samhället. Med vänlig hälsning, Styrelsen i Sveriges Facköversättarförening SFÖ-KONFERENS 2015 2015 SFÖ-konferens Mat på konferens – inte så lätt Julien Dauphin. Välkomna till en magisk konferens! V i är enormt stolta och glada över att få presentera nordiske mästaren i scenmagi Julien Dauphin, bördig från Eskilstuna, som kommer att ta oss med på ett sagolikt äventyr där verklighetens hårda lagar tycks upphävas och fantasin får sväva fritt högt ovanför måsten, krav och deadlines. Några av oss i konferensgruppen har haft förmånen att få se Julien uppträda tidigare, så vi vet vad vi talar om – det blir en oförglömlig kväll! Även fredagen bjuder på rika möjligheter Om Julien Dauphin Julien Dauphin började sin karriär på Paris gator och torg i tonåren. Vid Forum des Halles i centrala Paris tränade han varje dag bland gatumagiker och cirkusartister. Efter studier i Los Angeles på Chavez Studio of Magic, världens äldsta magiskola, återvände han till Sverige och erövrade titlar som svensk och nordisk mästare i magi. Han har framträtt för mer än 200 miljoner människor via tv-shower världen över samt gjort liveframträdanden på bl a filmfestivalen i Cannes, Grand Prix i Monaco och Nobelfesten. Läs mer på www.julienmagic.com. Om Munktellmuseet Munktellmuseet ägs av Volvo Construction Equipment AB och öppnade 1991. Här kan man följa en del av den svenska till nya upplevelser, nöje och rekreation – också en viktig del av konferensen, tycker vi: välj mellan guidad visning på konstmuseet, guidad stadsvandring i det gamla Eskilstuna eller ölprovning på Eskilstuna Ölkultur. Efter dessa skilda äventyr samlas vi på Munktellmuseet för buffé med fördrink. Om du är maskinnörd så är det här stället rena drömmen för dig. Är du inte maskinnörd så är risken stor att du blir det innan kvällen är slut ... Vi ses i Eskilstuna! Konferensgruppen industrihistoriens utveckling från 1832 när Johan Theofron Munktell startade Munktells Mekaniska Verkstad. I museets lokaler, där maskiner tillverkats sedan 1839, kan man se ett stort urval produkter. Här finns unika maskiner som Sveriges första traktor från 1913, Sveriges första ånglok ”Förstlingen” från 1853 och Munktells första hjullastare från 1954. Läs mer på: munktellmuseet.volvo.com/ n På SFÖ:s konferens i år kom det in rekordmånga önskemål om specialkost. I Jönköping serverades mat vid fem tillfällen: lunch fredag, lördag och söndag samt buffé fredag och bankett lördag. Totalt var det 150 önskemål om specialkost till de tre berörda köken, varav 108 gällde vegetarisk mat. Många angav dessutom flera kostönskemål. Totalt fick 71 personer någon form av specialkost under helgen. Restaurangerna sätter ett visst pris på maten baserat på att de flesta ska ha samma mat och stordriftsfördelarna är då framför allt av två slag: priset kan pressas och fler personer kan serveras under en kort tid. Samtidigt vet hotell och restauranger att det förekommer allergier och intoleranser. Det mesta som framkallar sådana besvär sorteras bort vid menyvalet men hotellen och restaurangerna gör, utan att ta mer betalt, specialmat åt de med allergier och intoleranser som inte tål maten som serveras. Även dessa specialmenyer komponeras av naturliga skäl så att de ska kunna serveras på samma tid som övrig mat och ofta brukar personer med olika allergier och intoleranser kunna äta samma specialkost. Optimalt sett ska menyn redan vara klar när man anmäler sig till konferensen. Blir det exempelvis fisk en dag, och man inte tycker om fisk, kan man istället välja vegetariskt. Däremot kan hotell och restauranger inte ta hänsyn till att man inte tycker om vissa saker eller önskemål som exempelvis LCHF, stenålderskost, kolhydratsnål kost, proteinrik mat, Atkinsdieten, ”ingen fisk”, ”inget fläsk” Allergier och överkänslighet samt intoleranser är sådant som man har läkarintyg på. Det är viktigt att alla allergier och intoleranser (även vegetarisk eller vegankost) specificeras i samband med att maten beställs, men det är också de enda önskemålen som ska specificeras vid anmälan. K ATARINA LINDVE facköversättaren 6/14 5 Med kontoret på fickan Förr i tiden gick vi till jobbet, satt vid skrivbordet 8 till 17 och gick hem igen – och åt rotmos med fläsk. Ja, utom just vi översättare då, som oftast var hemma hela tiden. Så ser verkligheten sällan ut idag. Större arbetsgivare har insett att typ en fjärdedel av personalen i varje givet ögonblick befinner sig någon annanstans än på kontoret, och ser därmed en möjlighet att slimma lokalkostnaderna. M obila arbetssätt tog fart när internet på 1990-talet blev tillgängligt för envar, och med snabbare kommunikation, enklare filhantering, WiFi, molntjänster och (diskutabelt) ökad säkerhet upptäckte allt fler att de på intet sätt var geografiskt bundna. Just översättare var tidigt ute och vi har väl alla kollegor som, likt flyttfåglarna, följer 6 facköversättaren 6/14 godvädret på årsbasis! Själv har jag djupare nedslagna bopålar, men tillbringar icke desto mindre åtskilliga timmar varje vecka på Statens konkurrens- och koppartjuvsutsatta Järnvägar, och den tiden ökar exponentiellt vid lövhalka, solkurvor, signalfel, förarbrist och vad det nu kan vara. Jag kan tyvärr inte tillåta mig att sova bort mina restimmar, varför ett mobilt kontor är av nöden. Det har tre grund- läggande fysiska komponenter: bärbar dator (stor), ryggsäck (välmadrasserad) och telefon (smart). Dator Här finns det ingen anledning att spara. Datorn i det mobila kontoret ska vara i princip lika kraftfull som den hemma på skrivbordet (och kunna ersätta den fullt ut vid behov). Den kan inte rimligen ha samma hårddiskkapacitet, men den bör DET MOBILA KONTORET utrustas med likvärdig processor och frikostigt med internminne. Välj en med rejäl högupplöst bildskärm (bra att kunna se flera dokument samtidigt) och fullstort tangentbord med sköna tangenter (testa noga i butiken) och numerisk grupp. Belysta tangenter är ett plus, men det går att lösa med en USB-lampa. Operativsystem och program på en SSD-disk är billig lyx! Pris? Sorry my friend – femsiffrigt. Ryggsäck Ska ge gott skydd åt datorn. Den får mycket stryk ändå på resor och ligger den inte väl skyddad i ryggsäcken blir den inte långlivad. Satsa för övrigt på en robust ryggsäck av hög kvalitet, och med plats för såväl annat smått och gott i det mobila kontoret som för de kläder och nattsaker som kan behövas på resan. Rullväska är naturligtvis ett utmärkt alternativ, men själv räknar jag mig till ryggsäcksfolket! Telefon En smartfån är oundgänglig för dagens mobila arbetare. Det är inte läge att plocka fram datorn överallt och via fånen får vi dels överblick över mejlen, dels en hotspot som funkar så länge vi har mobiltäckning. Viktigt är att se till att abonnemanget gör det möjligt att dela ut internetanslutning och att det erbjuder rejäl surfvolym. Säkerhetsfrågor när det gäller smartfånar är ett kapitel för sig – se Facköversättaren nr 1/2014. Fildelning Fildelning är lika viktig för det mobila kontoret som för Det Missionerande Kopimistsamfundet, men filerna delar vi vanligtvis bara med oss själva. Att ständigt kopiera filer fram och tillbaka mellan hemmakontoret och det mobila via till exempel en liten extern hårddisk ger förr eller senare problem och versionskonflikter, och inbjuder till att glömma viktiga filer på resan. På min hemmadator har jag Windows och all programvara på disken C:, medan alla arbetsfiler ligger på D: Där ligger även Dropbox-mappen, och i den har jag översättningsminnen och pågående uppdrag. Den bärbara datorn har all programvara på SSD-disken C: och allt annat på D:. En budgetlösning är att ha en konventionell hårddisk med partitionerna C: och D:. I D: finns, i båda fallen, Dropbox-mappen och en mappstruktur som är identisk med den på hemmadatorn. Mer Internet om denna princip i artikeln ”Lagra data Allt som nämnts ovan förutsätter oklanderpå ett genomtänkt sätt” i Facköversättaren lig internetuppkoppling. Det har vi oftast på nr 4/2013. nyare tåg och bussar, på stationer, hotell och Resultatet är att samtliga pågående – viktigast av allt – Starbucks eller Espressojobb ligger i samma mapp och i samma House! Sådana kanaler är dock att jämföra mappstruktur på båda datorerna (och är med vykortskommunikation ur säkerhetslika åtkomliga från fånen, en hotelldator synpunkt – känslig information behöver eller dylikt). Eftersom sökvägen är idenkrypteras. För detta hittar vi bra program i parti och minut genom att googla på tisk kan jag stänga ett jobb i CAT-verkty”e-postkryptering” get på den ena datorn och ”filkryptering”. och (några minuter VPN (Virtual Private senare) öppna det Network) är ett intrespå den andra, med intakta sökvägar sant alternativ. Enkelt till alla TM. För och brutalt är att zippa CAT-verktyget har filer med lösenord jag en extralicens för innan de skickas och andradatorn – kostar ringa mottagaren och någon hundralapp. berätta om lösenordet. Som nämns i en Säkerhetsnivån höjs annan artikel i detta markant om vi avstår nr av Facköversättafrån offentliga surfpunkter och bara anren är lösningen inte Artikelförfattaren på kontoret. vänder den egna smartperfekt ur säkerhetsfånen (det är dock en lycka att de flesta inte synpunkt och bör därför inte användas för vilka uppdrag som helst. Dock finns gör det, eftersom det skulle få 3G- och 4Galternativ till Dropbox med bättre krypnäten att klappa ihop). Se till att skaffa ett teringsordning – att övergå till ett sådant fånabonnemang med frikostig surfvolym står högt på min priolista! Vidare kan jag snarare än med fria samtal – samtalen kan vi ändå sköta på Skype eller Face Time. ha funderingar över var mina filer egentligen är mest skyddade, i hemmadatorn bakom en konventionellt låst ytterdörr, Fjärrstyr hemmadatorn krypterade i en molnserver – eller i min Allt får ju inte plats i Dropbox eller motryggsäck på en nattlig T-banestation i svarande (även om Dropbox nyligen ökade Tokholmen ... volymen i sitt billigaste betalabonnemang Något annat som måste fungera till 1 TB), och det kan finnas andra skäl oklanderligt på båda datorerna och på att vilja gå in på sin hemmadator medan fånen är mejlen. Det är oftast enkelt att man är på resande fot. En smart gratislösa, särskilt med webmail som Gmail och lösning för detta är svenska TeamViewer, liknande. Den som har ett traditionellt http://www.teamviewer.com/sv/, som gör mejlkonto kan låta mejlservern kopiera hemmadatorn totalt tillgänglig, även från alla mejl till ett webmailkonto som alltså en hotelldator (med rätt lösenord förstås). blir fullt tillgängligt. Nackdelen är då att Nackdelen är att datorn på hemmafronten mappen med skickade meddelanden inte måste lämnas igång och inloggad – det synkroniseras mellan kontona och inte kräver ett stort mått av förtroende för de heller de mappar man definierat för autopersoner som eventuellt kan tänkas röra sig i dess närhet. sortering av inkommande mejl. Själv har Sammanfattningsvis – modern teknik jag valt ett Microsoft Exchange-konto för gör det idag enkelt att ha ett mobilt kontor. att lösa de problemen, men lika enkelt och Viktigt är att vi har riktig utrustning, med mycket billigare är som sagt att köra ren muskler och med hög kvalitet, samt bra webmail. Att Gmail presenterar reklam internetkommunikation. Något man lär sig som baseras på innehållet i vår mejlkommed tiden är vilka platser på olika typer av munikation kan vi välja att leva med, eller tåg och bussar som ger mest fysiskt svänginte – när jag tjänade mitt levebröd som brevbärare i fornstora dagar fanns det rum för jobbet. något som hette posthemlighet ... Björn Olofsson Checklista för det mobila kontoret n Laddare till dator och fån n Extrabatteri till datorn n Externt batteri till fån och ev. padda n Öronproppar eller headset n Kaffetermos n Huvudvärkstabletter n Plan B om internet går ner – ha n Multiverktyg och miniskruvmejslar n LED-pannlampa n Stor dosis tålamod med dina med- lokalt sparade jobb på G som kan utföras utan kommunikation människor (inklusive SJ) facköversättaren 6/14 7 ETIK Undvik fallgroparna i molnet ”Vi behöver tänka efter före”, skriver Irene Elmerot och beskriver hur vi kan undvika etiska felsteg när vi hanterar e-post, sociala medier och lagrar dokument. Tillsammans med Sven Borei höll hon ett föredrag om att använda molntjänster på FIT-kongressen i Berlin. S FÖ är medlem i paraplyorganisationen FIT, den internationella föreningen för översättare, tolkar och terminologer. I augusti 2014 hade de 60-årsjubileum och världskongress i Berlin, och några av SFÖ:s medlemmar var på plats (se nr 5, 2014). Nuvarande och föregående ordförande för SFÖ:s etiknämnd, Irene Elmerot och Sven Borei, höll ett föredrag om etikproblem med att använda molntjänster. Här tänkte undertecknad skriva dels om det som sades på nämnda session i Berlin, dels om en del nytt som har tillkommit sedan dess. De flesta har någon gång har använt antingen Googles sökfunktion, gmail, Dropbox eller nya Wordfinder. Kanske använder du allihop. De är exempel på molntjänster av skilda slag. Det som kallas molnet är en omskrivning för cyberrymden eller internet, men det används oftast när vi ersätter sådant vi brukade ha på datorns hårddisk eller i pappersformat med en internetbaserad tjänst. Med andra ord är det något som de allra flesta av oss behöver fundera över hur det fungerar. Vi som är medlemmar i SFÖ, vare sig vi arbetar hos en företagsmedlem eller är ”enskilda” medlemmar, har godkänt föreningens yrkesetiska kod. I den står redan i första paragrafen att SFÖ-medlemmar ska ”bedriva verksamheten så att 8 facköversättaren 6/14 allmänhetens förtroende och aktning för översättarkåren upprätthålls och främjas” och ”behandla alla handlingar och upplysningar från uppdragsgivaren som sekretessbelagda såväl under pågående arbete som efter avslutat uppdrag om inte annat överenskommits”. Dessa två punkter spelar roll för hur vi hanterar allt från e-post till sociala medier. Smidighet ställs mot sekretess Molntjänster är ofta tillverkade för att underlätta vår vardag – Facebook skapades för att studenter skulle kunna hålla kontakten, Dropbox för att vi skulle slippa gå runt med usb-minnen eller tunga hårddiskar, och Wordfinders nya molntjänst gör att du slipper ta upp en massa plats i bokhyllan med böcker och på datorn med digitala ordböcker, och dessutom kan du jobba även hemifrån gamla mamma, om hon bara har en någorlunda ny dator. En kollega berättade om sitt första översättningsuppdrag, som han och hans kollega aldrig hade klarat på utsatt tid, om de hade behövt hålla på med papperskopior fram och tillbaka i stället för molntjänster. Dessa fördelar gör det svårt att inte bara slänga ut gamla hårddiskar och böcker och köra igång – men vi behöver tänka efter före. Som yrkesarbetande proffs måste vi börja tänka efter först, i alla fall på arbetstid (även när ”arbetstid” är 23:55 en lördagkväll). God tro finns inte här De av oss som är uppvuxna i Sverige har nog begreppet ”god tro” i ryggraden. Om vi gör något i god tro, alltså utan att veta om att vi gör något fel, så kan vi inte hållas ansvariga, är tanken. Den tanken måste du glömma när det handlar om saker du gör för ditt arbete. Du som har ett företag eller arbetar för ett företag ansvarar för hur du behandlar företagets handlingar, inklusive e-brev. Vad gör stat och kommun? På senare tid har många städer (och handelsföretag) börjat öppna trådlösa nätverk för alla, så att vi kan koppla upp oss på nätet genom wifi utan lösenord. Anledningen till att städerna gör det, är att de vill se hur folk faktiskt rör sig i deras stad, bland annat för att politiker ska kunna fatta välgrundade beslut om till exempel breddade gator eller nya cykelvägar. Med andra ord noteras din wifi-uppkopplade mobil så fort du rör dig mot nästa mobilmast. Det kan vara jättebra även för oss själva, till exempel om du behöver hitta rätt någonstans där du annars inte skulle ha någon uppkoppling och inte har läst in dig på kartan i förväg – men tänk dig för innan du kopplar på ditt trådlösa nätverk. Finns det någon som helst chans att du här får ett e-brev med ett uppdrag som kan vara sekretessbelagt? Tänkte du gå in och kontrollera ditt företagskonto på internetbanken? Vänta då med att göra det, tills du är på en säkrare, lösenordsskyddad uppkoppling. Är du i ett land där ditt telefonabonnemang har datatrafik (det vill säga i Sverige för de flesta läsare av denna tidskrift) så är din 3G- eller 4G-uppkoppling ofta säkrare än ett wifi-nätverk ute på sta’n. Samtidigt har statliga Datainspektionen fullt upp med att reda ut vad som över huvud taget är tillåtet och inte. Ett exempel kommer från Ale kommun längs södra delen av Göta älv. Företaget Microsoft erbjöd skolorna en molntjänst, så att eleverna kunde jobba var som helst och spara sina skolarbeten ”i molnet”, det vill säga på servrar som Microsoft tillhandahöll mot en viss kostnad. Kommunen tyckte att det lät som en bra lösning, men bad Datainspektionen att kontrollera att det inte stred mot lagen. Svaret blev att skolorna kan sluta avtal om denna tjänst om de vill, men att de aldrig får spara något som innehåller personuppgifter. Detta innebär till exempel att om en elev skriver en uppsats om sig själv, så får den inte sparas på detta sätt, utan måste lämnas in på ett säkrare vis (på papper eller genom att eleven ger sin lärare en usb-sticka). Dessutom krävde Datainspektionen att Ale kommun skulle be Microsoft om en lista på vilka ETIK Saker att tänka på: länder servrarna står i som används för kommunens dokument. Olika länder har nämligen olika starkt personuppgiftsskydd, så det spelar en roll för säkerheten. I Tyskland beslöt Schleswig-Holsteins motsvarighet till Datainspektionen (Unabhängige Landeszentrum für Datenschutz) att företag där inte fick ha någon länk (”knapp”) till Facebook på sina webbplatser, eftersom Facebook samlar in personuppgifter om dem som klickar på dessa länkar och det är olagligt. Jämförelsen de gjorde här är att om det är olagligt att lyssna av telefonsamtal så är det lika olagligt att läsa av folks surfande. Vad ska vi göra? När du ska använda en ny tjänst kan du börja med att se om den är gratis eller kostar pengar – är den gratis så ökar risken för att företaget inte har brytt sig om säkerheten särskilt mycket. Lägg då hellre pengarna på en tjänst där tillverkaren tydligt klargör var servrarna finns, vad du betalar för och huruvida de har tänkt på säkerheten. I övrigt beror nästan allt på hur du arbetar: n Är du projektledare får du inte skicka vilka uppdrag som helst till översättare som har osäkra e-postadresser (den vanligaste är nog gmail). n Du som översätter med ett programverktyg: Stäng av all maskinöversättningshjälp i ditt program om du ska översätta något med personuppgifter eller något som författaren direkt tjänar pengar på. En undersökning av företaget MemSource visade nyligen att flera av deras användare inte bara tog in förslag från maskinöversättningsföretagen, utan även lät sina översättningar laddas upp tillbaks (uppgift hämtad från The 240 Tool Box Journal) – gå in i ditt översättningsverktygs inställningar och se till att det inte finns någon ikryssad ruta för det. n Vill du ha ett smidigt sätt att spara filer på, så publicerades i oktober en artikel om några säkrare alternativ till Dropbox, bland andra Spideroak och Teamdrive (se länken här nedan). Du kan även koppla upp en separat dator på internet som inte har någon annan funktion än att spara filer på, men det kan krävas lite inställningar som du förhoppningsvis kan be din närmaste datoraffär om hjälp med (gå till en liten affär; personalen hos de stora kedjorna är sällan kunnig nog). Det kostar lite, men jämfört med riskerna är det välinvesterade pengar – se det som en försäkring. n Och till sist: när du är färdig med det superhemliga uppdraget om en ny bil eller en nyskapande symaskin (eller vad du nu arbetar med), så får du inte skriva några detaljer om det på sociala medier. Egentligen är det inte så svårt: tänk bara efter innan du delar, skriver eller skickar iväg – per e-post eller på annat sätt över internet – sådant som inte är allmänt känt och gratis tillgängligt. Sist, men inte minst: läs det som står på Datainspektionens sida om molntjänster. De har kortfattat skrivit vem som ansvarar för vad. Länken hittar du här bredvid. n Se till att du har en brandvägg mellan din dator och internet. Vet du inte om du har någon, fråga en kunnig kollega eller den du köpte datorn av. n Får du sekretessbelagda dokument till din gmail-adress, eller genom en internetöverföring utan lösenord? Då bryter avsändaren mot koden. Är avsändaren SFÖ-medlem, eller arbetar för en SFÖ-företagsmedlem, så bör du vänligt upplysa hen om att det är olämpligt. n Tänk dig för innan du skriver om dina uppdrag på Facebook, Twitter, LinkedIn eller liknande. Ta bara med sådant som garanterat redan är allmängods. n Lagra inte allt på en osäker tjänst som Dropbox, utan hellre på externa hårddiskar, ”avkopplade” datorer eller en säkrare tjänst som Spideroak eller Teamdrive. n Koppla bara upp dig mot helt öppna nätverk (utan lösenord) om du inte ska kolla e-post eller göra bankärenden. n Och givetvis, som du säkert har hört tidigare: om du vill använda någon molnbaserad ”maskinöversättning” som Google Translator eller Microsoft Translator i ditt arbete, ska du enbart öppna den för sådana texter som redan har publicerats gratis på internet, till exempel många EU-texter eller sådana handböcker som redan finns att få utan kostnad. Se till att koppla ur den när du översätter andra texter. Källor n http://www.datainspektionen.se/ lagar-och-regler/personuppgiftslagen/molntjanster/ [hämtad den 7 november 2014] http://www.gp.se/nyheter/vastergotland/1.2359042-ale-fickgront-ljus-for-moln [hämtad den 7 november 2014] http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2369031-eu-dom-mot-googleratt-att-bli-glomd- [hämtad den 7 november 2014] http://www.idg.se/2.1085/1.589212/ har-ar-fyra-sakra-alternativ-till-dropbox/sida/1/sida-1 [hämtad den 7 november 2014] The 240th Tool Box Journal – Premuim Edition, utgåva 14-10-240, publicerat den 8 oktober 2014 Irene Elmerot facköversättaren 6/14 9 PROGRAMVARA Ett paradis för termletaren? IntelliWebSearch Ett gratisprogram som smidigt ger tillgång till översättningar, förklaringar och annat till en term eller uttryck som man markerar i den text man håller på med – låter inte det bra? A v någon anledning har jag avstått från att sätta mig in i användningen av IntelliWebSearch, Michael Farrells av många (inklusive Susan Larsson) lovordade verktyg för termsökning på och utanför nätet. Men skam den som ger sig! Och för dem som eventuellt liksom jag har tvekat kommer nu denna artikel, som sammanfattar mina rön. Kort beskrivning: med IntelliWebSearch (IWS) markerar jag ett ord eller ett uttryck i min text (som kan befinna sig var som helst – till exempel i Word eller i ett CAT-verktyg) och ger antingen kortkommandot Ctrl+Alt+B (vilket i memoQ lär behöva bytas till skift+F12), som tar mig till IWS’ sökfönster, där jag kan välja någon eller några (eller alla) av de webbplatser – max 50 stycken – som jag har angett som lämpliga sökställen, eller så ger jag ett kortkommando direkt till önskad webbplats (vilket är att rekommendera när det passar, eftersom denna snabbhet är en av de stora fördelarna med IWS). Väl inne på webbplatsen hittar jag kan10 facköversättaren 6/14 ske en översättning som jag vill använda, markerar den och trycker på Ctrl+Alt+C. Då kopieras översättningen samtidigt som jag kommer tillbaka till det program jag jobbar i. Och där kan jag med Ctrl+V klistra in markeringen. (Alla kortkommandon kan för övrigt omdefinieras av användaren.) Och svårare än så behöver det inte vara. Det enda som kan vara lite knepigt är att ställa in sajter som man själv känner till och som inte redan finns med på Michaels listor (se nedan), men för det finns en ”wizard” samt förstås hjälptexter. Redan att med ett kortkommando direkt slå upp en term i IATE kan vara ett skäl till att installera detta program – som alltså är gratis. Själva användningen Låt oss nu titta lite närmare på hanteringen. Programmets hemsida är www.intelliwebsearch.com, där man också hämtar installationsfilen. Under (eller efter) installationen kan man välja att starta programmet samtidigt som Windows eller lägga det på skrivbordet. När det är i gång visas ett litet rött i nere till höger i aktivitetsfältet. Genom att högerklicka på detta når man alla inställningsfönster (de viktigaste når man också via sökfönstret nedan; dock inte den ovan nämnda wizard som används för inställning av nya söksajter). Se A . Och så här ser sökfönstret ut (som alltså nås via Ctrl+Alt+B eller ikonen i aktivitetsfältet). Se B. I rutan överst hamnar alltså det sökta uttrycket, som man här kan ändra efter behag. Man kan också ta bort eventuella siffror (Strip numbers) eller skiljetecken (Strip punctuation). För sökalternativen gäller följande (observera möjligheterna att använda tangentbordet: Alt+understruken bokstav): PluriSearch innebär sökning på sajter som man anger i en särskild lista på följande sätt: Klicka på Search settings-knappen. Fönstret Search settings öppnas (se figur). Där markerar man kryssrutorna framför de sajter man vill nå på detta sätt. Sedan är det bara att stänga. Se C. Sökfönstrets GroupSearch är förstås sökning i den grupp som är öppen. PROGRAMVARA A. Snabbmeny till i-ikonen i aktivitetsfältet. B. Sökfönstret, som ger tillgång till en rad olika inställningar förutom själva sökningen. Och grupp väljer man med listknappen för grupper. Man kan också döpa om grupperna: knappen Rename i Search settings-fönstret. Kortkommando för direktsökning på en viss sajt (i stället för Ctrl+Alt+B) skapas så här: Man öppnar Search settings, markerar sajten, väljer Edit > Edit selected och anger Shortcut Key. Därefter knappen Save and close. ja lämplig språk- och ämneskombination och sedan ta hem eventuella sökresultat – enstaka eller alla – till sin dator (välj hela listan med Download all as a new user’s starter pack eller klicka på en enskild sajt och välj Download the settings as a file). Där lägger man sedan in det i Search settings-fönstret (Share > Import from file). Här finns sådana specialiseringar som IATE Law Domain Term Search, och en fördel med den här proceduren är att man automatiskt får rätt språkkombination för alla de hittade sajterna. Eftersom jag inte har utforskat inställningarna för sökning i lokala termdatabaser kan jag inte beskriva den funktionen närmare. Men visst låter det lockande! Språkkombination Obs! Somliga sajter behöver ställas in på språkkombination, vilket man gör i samma fönster som man ställer in respektive kortkommando, alltså i Search settings. (Markera sajten, välj Edit > Edit selected och ändra i rutan Finish, som vanligen är inställd på it > en; t.ex. för IATE: ”&valid=Search+&sourceLanguage=it&targetLanguages=en&domain=0&typeOfSearch=t”). Kortkommandon De grundläggande kortkommandona (och diverse annat) ställer man in i fönstret Program settings (nås via sökfönstret eller snabbmenyn). Fler sajter Av okänd anledning finns det på www. intelliwebsearch.com/findsearch.asp en del sajter som inte finns med på listan i Search settings-fönstret. Där kan man väl- Utbildningsmaterial För den som vill fördjupa sig finns det videokurser (www.ecpdwebinars.co.uk/ page_intelliweb.html), dock inte gratis, men de lär vara alldeles utmärkta. En grundläggande tvåminuters introduktion finns på www.youtube.com/watch?v=MdO3cI_e8zc och en längre kurs på www. youtube.com/watch?v=UCSxAY9l-y8. Och diskussionsgruppen på Yahoo inte att förglömma: IntelliWebSearch-1@ yahoogroups.com (tecknet före @ är en etta). Lycka till! C. Fönstret Search settings innehåller drygt 100 sajter. Med knappen Add to/ Remove from lägger man till eller tar bort från de olika grupperna. Tips om IWS-liknande funktioner n Följande tips ges utan minsta garanti för att de fungerar till belåtenhet. Det tyska programmet Multifultor: uepo.de/2014/04/24/praktisches-recherche-werkzeug-mit-multifultor-mehrere-terminologie-quellen-gleichzeitig-durchsuchen. Det finns dock en alldeles färsk handledning på engelska (www.tw-h. de/rolf_keller/Multifultor.2.0.0.4/ ReadMe.pdf). Detta program lär fungera även med sajter där det är problem med att programmera IWS för sökning. Så här beskrivs det: ”Multifultor is a timesaving program for looking up terminology in dictionaries and almost any data source which you can use to look up a word or phrase. Multifultor can search websites, dictionaries, files and the Windows Index as data sources.” Det välrenommerade – och synnerligen billiga (140 euro) – CAT-verktyget CafeTran erbjuder möjligheten att inte bara söka i alla installerade termdatabaser och lexikon utan också alla möjliga sajter på internet direkt inifrån själva verktyget. Även memoQ lär ge möjlighet till liknande direktsökning på nätet. Mats Dannewitz Linder Webbinarium med TNC n Den 21 oktober höll TNC i samarbete med SFÖ ett webbinarium om terminologiskt ansvar – Stairway to equivalence. Webbinariet leddes av Henrik Nilsson från TNC och hade som mål att ge översättare grundläggande terminologilära och en metodik för översättningsorienterat terminologiarbete. Webbinariet lockade 31 deltagare, varav 26 i den tre timmar långa interaktiva realtidssessionen. Övriga kommer att följa det i efterhand. Responsen var utmärkt och särskilt våra utländska medlemmar uttryckte sin uppskattning. Flera gav även förslag på tekniska förbättringar. Utbildningsformen är effektiv, billig och ligger i tiden. SFÖ:s fortbildningsgrupp utvärderar experimentet. Det går att se det inspelade webbinariet till samma pris – 200 kr + moms för SFÖ-medlemmar, 800 kr + moms för övriga. Mejla [email protected] om det, så kommer ett meddelande och faktura när det går att se. BO facköversättaren 6/14 11 ÖVERSÄTTARLEXIKON Översättarbiblioteket: En vandring från A till Ö genom översättare värda att minnas F ör den som vill veta mer om översättaren bakom boken finns sedan fem år Svenskt Översättarlexikon på nätet där svenska och finlandssvenska översättare porträtteras och deras verk listas. År 2009 började de första artiklarna publiceras på www.oversattarlexikon. se. Översättarlexikonet är ett projekt utvecklat av Södertörns högskolebibliotek och omfattar i dag drygt 150 översättare med målet att nå minst 500 artiklar. De översättare som porträtteras är avlidna (med ett undantag men mer om det senare). Som det ser ut nu kan detta vara ett initiativ som sprids till andra länder. Det finns även tematiska artiklar om ämnen som översättarnas villkor i Sverige, bibelöversättning med mera. Huvudredaktör är Lars Kleberg och forskningsredaktör på halvtid är Nils Håkansson. Översättarlexikonet samlar annars svåråtkomlig information om översättare som omformat litteratur så att svenska läsare har kunnat tillgodogöra sig den. Artiklarna är nyskrivna eftersom det finns mycket litet skrivet sedan tidigare. Även översättare med hundratals stora verk bakom sig är relativt okända och det finns ännu mindre skrivet om deras översättargärning. Vid en snabb bläddring genom översättarlexikonet fastnar jag på det enda undantaget från regeln: Maibrit Westrin som fortfarande är i livet men som finns med på grund av samarbetet med maken Per Anders Westrin (numera avliden). Tillsammans arbetade de med översättningen av Kalle Anka under signaturen P A Westrin. Det fanns en känsla av att Maibrits akademiska karriär skulle kunna ta skada om detta extraknäck kom ut. Senare skulle dock förlaget själv använda makarnas utbildning för att försäkra oroliga föräldrar om att barnen inte skulle ta skada av tidningsspråket. Tillsammans översatte Westrins Kalle Anka under nästan 25 år och under den tiden myntade de ord som läskeblask och Långtbortistan. Vad man kanske inte vetat om är att de översatte från flera språk och inte bara engelska. Ibland översatte 12 facköversättaren 6/14 de Kalle Anka från språk de knappt behärskade men ”rutin och språkbegåvning” löste detta enligt Översättarlexikonet. Dessutom slog de ett slag för kommatering i sina översättningar! En annan översättare jag fastnar vid är Emily Nonnen. Hon översatte både teologisk och medicinsk facklitteratur till svenska men även barnlitteratur. Utöver det översatte hon dikter till engelska och spred på så sätt exempelvis Fänrik Ståls Sägner. I Göteborg hörde hon till en kulturelit under andra halvan av 1800-ta- let och blev känd som en av de engelska systrarna på Liseberg. Hon blev också först med att översätta Alice Äfventyr i sagolandet (Alice i underlandet) till svenska och i det fallet skrev hon dessutom ett förord för att förklara varför hon översatt boken och vad engelska så kallade Nursery Tales var för något, och passade även på att förklara sin översättningspraktik. Här vägledde hon läsaren så att sådant som författaren syftade på men som en svensk inte skulle förstå förklarades. Hon tog även till både fotnoter och lokaliseringar till svenska motsvarigheter i sin översättning och såg därmed till att svenska barn och ungdomar fick läsa bra svenska och samtidigt lära sig mer om engelska företeelser. Bland de teman som tas upp finns exempelvis indirekt översättning, när översättningen görs från en översättning. Ett exempel på detta är August Strindbergs En dåres försvarstal. Boken skrevs på franska och översattes första gången till svenska via en tysk, icke-auktoriserad översättning. Ett annat tema är översättarnas villkor och här får vi bland annat veta att på 1500-talet, ett århundrade som dominerades av den första bibelöversättningen till svenska, förekom initiativ till översättning även av vanliga texter. I dessa fall bekostade översättaren själv tryckningen eller skaffade en mecenat eller tryckare som kunde stå för kostnaderna. Översättarna var oftast präster men även kvinnor från det högre ståndet ägnade sig åt översättning. Säljkanalerna var få. Översättaren kunde ansöka hos kungen om ett privilegiebrev, för att få ersättning för ”omkostnad och flit”. De flesta översättare är väl medvetna om just hur osynliga vår yrkesgrupp är. Översättarbiblioteket är ett sätt att skapa en medvetenhet och ge ett postumt erkännande åt översättare som format vår litterära värld. Som vanligt ligger tonvikten på litterär översättning men även facklitteraturen nämns. Här går det att tillbringa många intressanta timmar med att botanisera bland översättare och bokstav för bokstav vandra genom översättarnas svenska motsvarighet till Hall of Fame. K ATARINA LINDVE TERMDATABAS IATE – jättelik termdatabas som blir ännu mer användbar D e flesta SFÖ-medlemmar känner antagligen till EU:s termdatabas IATE (InterActive Terminology for Europe). Men många kanske liksom jag behöver en påminnelse då och då. Det är ju nämligen så att databasen dels uppdateras kontinuerligt – vilket återspeglas i att de filer som finns upplagda på sajten Download IATE.TBX (termcoord.eu/iate/download-iate.tbx; på sajten iate.europa.eu/tbxPageDownload.do finns lite extra basfakta) likaså uppdateras ganska ofta – dels emellanåt också renoveras vad gäller det rent tekniska. Dessutom finns det på Download-sajten länkar till några synnerligen matnyttiga och relativt nya sajter med tekniska råd och resurser: Translatum beskriver hur man bäst går tillväga när man hämtar filen och gör om den till tmx- eller MultiTerm-fil; dessutom finns lite andra bra tips. What a whopper är en artikel i bloggen ”multifarious”, som drivs av Trados-gurun Paul Filkin. Den artikeln är av stort intresse även för dem som inte använder Trados Studio och Multiterm. Och Multiple, already extracted, bilingual TBX resources är en annan, relaterad artikel i samma blogg. SanTrans, slutligen, är ett verktyg som har skapats av Henk Sanderson för bearbetning av den extraherade termbasen. Som Henk skriver finns det en del problem med de rådata som man då sitter med, nämligen följande: n Synonymer hanteras lite hipp som happ vilket förstås ställer till trassel. n Kontextnoteringar är ibland inlagda i själva termen. n HTML-taggar kan finnas inlagda i texten på ett sätt som skapar problem. n Ämnesområden är angivna med numeriska koder, som dessutom inte alltid finns förklarade. n Det händer att själva termen egentligen inte är en term utan består av en lång mening. n Å andra sidan är somliga termer bara 1, 2 eller 3 bokstäver långa, och dem är man kanske mindre intresserad av. n Ibland förekommer tecken som inte är UTF-8-kodade. I den stora mängden termposter kanske man bara sällan råkar ut för de här problemen, men det kan vara nog så förargligt när man gör det. Och då finns lösningen i Henks förträffliga verktyg SanTrans, som automatiskt reder ut alla de här problemen, och resultatet kan hanteras av MultiTerm, CafeTran, memoQ, Déjà Vu och förmodligen de flesta andra terminologiprogram. Det är inte gratis, men för ett språkpar (en IATE-fil) kostar det bara 10 euro, och för varje följande 7,50 euro. Vilket ju är synnerligen billigt. Och den som använder SanTrans har nog också glädje av Paul Filkins ovan nämnda artikel What a whopper. Så det är bara att sätta igång. Filen med svenska käll/måltermer innehåller 290 879 termposter, och det vore väl själva f-n om man inte skulle hitta lite matnyttigt material där. (Som jämförelse kan nämnas att de engelska käll/måltermposterna är flest: 1,286 miljoner. Minst är den kroatiska filen, 8 257 termposter.) P å SFÖ:s konferens i år kom det in rekordmånga Översättaren önskemål om specialkost. I – slagpåsen Jönköping serverades mat vid fem tillfällen: lunch på Stockholms läns n En googling fredag, lördag och söndag samt buffé landsting + arabiska + översättningoch resulterar ändlös rad av fredag banketti en lördag. Totalt var det somtill i början 150tidningar önskemåloch ombloggar specialkost de tre av oktober tävlade om gällde att ta heder berörda köken, varav 108 vegetaäraMånga av denangav som översatt SSL:s riskoch mat. dessutom flera broschyr om kostnadsfri ungdomsTotalt fick 71 personer kostönskemål. tandvård till arabiska. någon form av specialkost under helgen. I själva verket uppstod problemet iRestaurangerna sätter ett visst pris på ett senare skede än översättningmaten baserat på att de flesta ha samen. Arabisk text skrivs somska bekant mafrån mathöger och stordriftsfördelarna till vänster. Någon är då framför allt av två slag: priset kan pressas person i produktionskedjan hade ochdock fler inte personer dettakan klartserveras för sig, under utan en layoutade textenvet på hotell västerländskt kort tid. Samtidigt och restausätt –att givetvis med svårtillgängligt ranger det förekommer allergier och resultat, oberoende kvaliteten på intoleranser. Det mestaav som framkallar den ursprungliga översättningen. sådana besvär sorteras bort vid menyvalet Straffas den som straffas bör men hotellen och restaurangerna gör, – och SLL som beställare och anutan att ta mer betalt, specialmat åt de svarig utgivare bär ett tungt ansvar med allergier ochvara intoleranser somattinte som det tycks bekvämare tållåta maten som serveras. Även dessa falla på översättaren. Layout-specialmenyer naturliga skäl korr från komponeras en kompetentavperson är ett ska kunna serveras på samma så att hettdetips. BO tid som övrig mat och ofta brukar personer med olika allergier och intoleranser kunna äta samma specialkost. Årets översättning Optimalt sett ska Anellvara har klar n Marieredan menyn fått pris för årets sig när man anmäler översättning 2013 till konferensen. Blir av Översättarsekdet exempelvis fisk tionen i Sveriges en dag, och man inte Författarförbund för tycker om fisk, kan man istället välja hennes översättning från arabiska vegetariskt. Däremot kanmörk hotell och resav Samar Yazbeks En tauranger ta hänsyn till strimmainte av ljus. attman inte tycker omägde vissa Prisutdelningen saker önskemål som rumeller under invigningen av Stockholm Literature exempelvis LCHF, stenålpå Moderna Museet ikost, derskost, kolhydratsnål Stockholm i oktober. proteinrik mat, Atkinsdieten, Priset instiftades 2010 och ”ingen fisk”, ”inget fläsk” vill "rikta ljuset mot över Allergier och överkänssättandets konst och att lighet samt intoleranser är premiera översättningar som på sådant som man har läkarintyg på. ett särskilt berömvärt sätt förenar djärvhet Enligt Livsmedelsverket har ungefär och precision, lyskraft och följsamhet". Anna Säflund-Orstadius fick hedersomnämnande för sin översättning från franska av Marie-Hélène Lafons Annonsen. KO Mats D Linder facköversättaren 6/14 13 BOK & BIBLIOTEKSMÄSSAN På litteraturscenen från höger: John Swedenmark (moderator), Stefan Ingvarsson, Ludvig Berggren, Laura Cangemi och Loole Hagberg. SFÖ på scen tillsammans med Författarförbundet P å årets Bok & Biblioteksmässa blev SFÖ inbjuden till ett seminarium tillsammans med Författarförbundet. Författarförbundets Stefan Ingvarsson gav en bakgrund till deras nyinrättade tjänst och presenterade Ludvig Berggren, informatör med inriktning på fackliga frågor. Han i sin tur presenterade sitt kommande arbete. Även de kämpar med att höja sin status och försöker få upp priserna hos förlagen. Därefter berättade Laura Cangemi om arbetet som italiensk litteraturöversättare. Till sist blev det då min tur. Jag hade fått reda på att jag skulle bidra med mina erfarenheter som facköversättare. Resten Julklappstips… 14 facköversättaren 6/14 löser sig, lovade John Swedenmark. Sagt och gjort, jag började med att berätta hur en dialog kunde låta, när någon frågar den vanliga frågan: Vad jobbar du med då? Jo, jag är översättare! Jaha, översätter du då böcker och filmer och sånt? Nä, jag är facköversättare. Aha, så du jobbar även inom facket? Jag brukar då förklara att vi facköversättare finns överallt i ditt dagliga liv, men vi syns inte lika mycket som litteratur- och filmöversättarna, som alltid får med sina namn i sina alster. Vi översätter bruksanvisningar, medicinska journaler, polisrapporter, turistbroschyrer, tekniska manualer, men där inte översättarens namn sätts ut – därför förblir vi så att säga inkognito. Lite komiskt kan det bli när man pratar med väldigt unga människor och nämner ordet ”fack”. Då tittar de på en med stora ögon, fnissar och tror att man sade ”F-ordet” på engelska och att man inte alls gillar att jobba med översättning, om ni förstår vad jag menar. Jag berättade också att mina priser stått stilla sedan jag började jobba som översättare 1989. Det är som i elektronikbranschen, priserna bara går neråt och även vi har fått konkurrens främst från Öststaterna, Asien och Indien. Jag ser fram emot flera trevliga sammankomster med Författarförbundets översättarsektion, det var roligt! n Vill du ge bort ett år med Facköversättaren? Vi har snygga presentkort som du kan skicka till de du vill ska få insikt i facköversättarvärlden. Specialpris just nu för SFÖ-medlemmar: Du betalar endast 175 kronor för en årsprenumeration med sex fullmatade nummer (Ordinarie pris: 225 kronor). Gör så här: Skicka ett mejl till [email protected] med rubriken Presentkort och ange ditt namn, fakturaadress samt namn och adress till de personer du vill ge Facköversättaren till. Presentkorten kommer till fakturaadressen inom några dagar. Loole Hagberg What I like about Specialerbjudande för SFÖ-medlemmar på www.translationzone.com/sfo l l l l l l l Speed, I feel like everything is faster Easier access to help and resources Automatic concordance search The new look, it just looks pretty! The new default Termbase Viewer position Quick Merge Adding files from the target language Nora Diaz Freelance Translator - Mexico Join the conversation noradiaz.blogspot.co.uk @NoraDiazB #Studio2014 Easier, smarter, faster … enjoy translation www.sdl.com/Studio2014 www.translationzone.com/Studio2014 Purchase or upgrade to SDL Trados Studio 2014 today /sdltrados facköversättaren 6/14 15 MEDICIN Inger Jansson. Inger Jansson under föreläsningen. Så blev det både grekiska och latin i vården En regnig fredag i oktober träffades tio medicinintresserade översättare på Elite hotell i Malmö. Kursledaren Inger Jansson var full av energi och lust att dela med sig av sin mångåriga erfarenhet på det medicinterminologiska området. I nger inledde med en guidad tur i hur grekiska och latin samsas i det medicinska språket. Rötterna hittar vi i grekiskan med Hippokrates, känd som läkekonstens fader. Den grekiska läkarvetenskapen övertogs sedan av romarna och med den de grekiska termerna, varav en del latiniserades. Våra anatomiska termer och diagnoser har därför latinskt ursprung medan sjukdomsnamnen härstammar från grekiskan. Diagnosen högt blodtryck i lungorna heter till exempel ”hypertonia pulmonalis” medan sjukdomen lunginflammation heter ”pneumonia”. Det medicinska språket används dessutom på flera nivåer med olika specialisering, vilka helst inte ska blandas samman. Läkarjargong som ”patienten har morsat” (av latinska mors, död) är av uppenbara skäl inte vidare lämplig i en vetenskaplig tidskrift, eller för den delen i samtalet mellan läkare och patient. Annars slänger sig gemene man numera med både ”infarkt” och ”anorexi” i stället för ”propp” och ”ätstörningar”. 16 facköversättaren 6/14 Efter en bensträckare ledde Inger oss raskt vidare på latinets grammatiska bråddjup. Vi som hade latin med oss någonstans i bagaget fick ruska liv i substantivens hederliga gamla deklinationer. Av latinets hela sex kasus används som tur är endast två i det medicinska språket – nominativ och genitiv. I det svenska medicinska språket har de latinska termerna försvenskats med förenklad stavning och ändelser som faller bort. I dag skriver vi därför ”anemi”, inte ”anaemi”, ”bronk” och inte ”bronchus”. En tumregel är att om ändelserna är klassiska använder vi klassisk stavning och om ändelserna är försvenskade använder vi försvenskad stavning. Stärkta av en god lunch introducerades vi sedan till de anatomiska termerna. Det är inte alla som vet att bröstbenet ser ut som ett svärd (dess latinska namn är för övrigt ”sternum”). Och som om vi inte redan hade blivit experter på flera nya områden fick vi även en rundtur i herr Röntgens värld, från konventionell röntgen till datortomografi. Ett råd från en deltagare är att absolut inte blanda in ordet röntgen när det handlar om magnetkameraundersökning. Efter kaffepaus fick vi litteraturtips och tittade lite på Socialstyrelsens begreppssystem Snomed och vilka användningsområden det kan ha för oss medicinska översättare. Vi lämnade varandra med huvudena fullproppade av nya kunskaper, varav en del redan har kommit till användning. Visste ni förresten att ordet ”kirurgi” härstammar från det grekiska ordet för hand, ”cheir”. Mari Höglund Länktips http://www.socialstyrelsen.se/ nationellehalsa/snomed-ct http://socialstyrelsen.iterm.se/ http://www.ortopedi.se/lathund/ ben_hur.asp DEBATT Om e-böcker, Trados Studio, särskild löneskatt på Fackoversattarna O j, vad det diskuteras på debattlistan Fackoversättarna! Det är kanske inte så väldigt många som deltar, men de som gör det är desto flitigare. Här är ett axplock från de tre senaste månaderna (augusti– oktober). n Hur gör man för att på ett bra sätt installera Windows på en Mac-dator? Många förslag och förklarande kommentarer (särskilt från en av SFÖ:s främsta dator-guruer, Karl-Johan Norén). n E-böcker kontra pappersböcker? Massor av synpunkter på användning, fördelar/ nackdelar, energiåtgång och mycket mer. Mycket intressant! n Om en byrå som av säkerhetsskäl förbjuder användning av Dropbox. Rimligt? Det verkar så. n Jobba med Studio-paket i memoQ... Somliga har gjort det utan problem, andra har besvär med språkvarianterna. Hur som helst nyttiga rön som förmedlas. n Problem med Outlook, filstorlek på FAT-partitioner m.m. Ska man satsa på The Bat!? n Problem med att ta hem ftp-filer – vad kan ha hänt? Och vilka program använder folk för sådant? n Hur söker man enkelt i ett Studiominne efter segment som är skapade av en och samma användare eller ett visst datum? Hur gör man om man bara ser de första 50 träffarna? n En lååång diskussion om vad man kan tänka sig att översätta utan att det skapar samvetsbetänkligheter. Lite ansträngda tonfall ibland men en hel del intressanta synpunkter … (Påminner mig om en översättarkollega som i sin ungdom översatte en del dussinvästernromaner och till den grad irriterades av på att indian- erna alltid framställdes som blodtörstiga skurkar att han till sist vände på rollerna i sina översättningar. Enligt hans egen utsago märkte förlaget ingenting.) n Problem i Studio 2011 när samma källsegment har två målsegment i minnet. Hur man gör med ”penalties” och andra varianter, om Trados i största allmänhet och om ”dessa uppsvullna verktyg med massvis av funktioner som ingen normalöversättare orkar med”. Känns bekant… n Återinförandet av särskild löneskatt för oss som har fyllt 65. Och hur man kanske kan undvika den. Samt att vi på nästa konferens kommer att få information från Pensionsmyndigheten med inriktning på egenföretagare! n Det delikata problemet i att man har accepterat ett jobb från en kund som man senare upptäcker kanske inte kommer att betala (förekommer på betallista). Vad göra? n Märkliga avtal om konfidentialitet: ”… and for a period of five years immedieately after termination of this agreement, the Recipient agrees not to contact any of X’s Customers with whom the Recipient has worked …”. Vid senaste räkningen hade den här diskussionslistan 387 medlemmar, varav förstås de flesta sitter tysta och – kanske – bara läser inläggen (och det är gott så!). Men alla ni andra ca 800, varför passar ni inte på att ta del av alla klokheter (och lustigheter) som här finns att tillgå? Enkelt och gratis är det ju också; skicka bara ett mejl till fackoversattarna-subscribe@ yahoogroups.com, så kommer du med efter någon dag. En presentation av listan finns på www.fackoversattarna.se. Etiknämnden svarar n En dag kom det ett e-brev till SFÖ:s etiknämnd. En medlem frågade följande: Just nu försöker jag göra färdigt min webbplats och det dök upp en fråga som jag har haft länge. Under rubriken ”Referenser” tänkte jag skriva namn på företag som jag har översatt åt. I de flesta fallen är det inga direktkunder, jag arbetar mest åt byråer, men genom dessa har jag lärt mig en hel del inom vissa branscher. Det skulle vara värdefullt för mig att skriva direktkundernas egna företagsnamn som referens för framtida uppdrag, men jag vet inte om det är etiskt gångbart? Jag skulle kunna fråga byråerna, men jag har en känsla att de kommer att säga nej, eller be mig att göra reklam för dem i stället. Vad tycker ni? Svar: Etiknämnden uppskattar att få sådana här frågor! Vi fick skriva en runda e-brev till varandra för att diskutera saken, och kom fram till följande två punkter. Det kan vara en juridisk fråga – om du som frilans har ett avtal med en byrå där det uttryckligen står att du inte ska ha någon direktkontakt med kunden så ingår detta. Det kan också ses som en etisk fråga – första paragrafen i SFÖ:s yrkesetiska kod säger att ”SFÖ-medlemmar ska /…/ d) behandla alla handlingar och upplysningar från uppdragsgivaren som sekretessbelagda såväl under pågående arbete som efter avslutat uppdrag om inte annat överenskommits, e) inte bereda sig egen vinning genom sekretessbelagd information som de i sitt arbete fått tillgång till och inte heller i övrigt använda sådant material för något annat ändamål än det som uppdraget avser” Helt enkelt: vi ska bara ange våra egna kunder som referens, inte kundernas kunder, om inte annat avtalats. Däremot kan en frilans naturligtvis hänvisa till att hen (via den och den byrån – eller utelämna sådan hänvisning) har mångårig erfarenhet av översättningar för skogsbruks-/ fordons-/livsmedels-/etc.-industrin. Skicka gärna era funderingar och frågor till [email protected] så försöker etiknämnden att svara så snart vi kan! Maare Ollin, företagsledamot, och Irene Elmerot, ordförande Mats D Linder facköversättaren 6/14 17 HIERONYMUS SFÖ firar sitt skyddshelgon Lund n I Lund firade vi Hieronymusdagen genom att bjuda in alla nyfikna och speciellt näringslivet till en översättarmässa på Ideon Science Park. Dagen i siffror: Vem var Hieronymus? Det fanns n 5 personer i planeringsgruppen n 15 personer som deltog i frågetävlingen n 17 personer som ställde ut under dagen n 37 personer som deltog i det efterföljande översättarminglet. n 70 personer uppskattningsvis sammanlagt med alla översättare och besökare som kom förbi under dagen n I våras tittade jag på en kroatisk dokumentär och upptäckte att Hieronymus bl.a. är dalmatinernas skyddshelgon. Han firas varje år den 30 september i hjärtat av Dalmatien (Split) och då vallfärdar hundratals människor upp till en kyrka som heter Sv. Jere (dvs. St. Hieronymus) på ett berg som är en del av en nationalpark i Split. Kyrkan byggdes på 1500-talet och eremitaget bredvid var till en början en vanlig grotta, där det sägs att Hieronymus arbetade. Hieronymus föddes år 347 och dog 75 år senare i Betlehem. Han föddes i handelsstaden Stridon, vars exakta position var ett hett diskussionsämne då och är det även idag. Staden låg någonstans vid gränsen mellan två romerska provinser, nämligen Panonien och Dalmatien, som då var befolkade av illyrer och kelter. Området tillhör idag sydvästra Bosnien. Hieronymus deltog själv i dessa diskussioner, men även i många andra skriftliga strider, s.k. polemiker. Just av dessa brev framgår Hieronymus karaktär. Det sägs att han var väldigt begåvad och emotionell, men svår och odisciplinerad. Hans emotiva sida framgår emellertid av de 157 brev som han har lämnat efter sig. Dessa brev var svar till alla de troende och icke troende som vände sig till honom för att be om råd. Ivana Maric 18 facköversättaren 6/14 Företaget Boothie satte upp sin fotobooth där man med hjälp av rekvisita och photoshoppade bakgrunder kunde låta sig fotograferas och få bilden utskriven. Temat var Hur tror andra att översättare ser ut, Hur tror översättare att översättare ser ut och Hur ser översättare ut i verkligheten? Besökarna hade möjligheten att vinna ett hemligt pris om de gick runt till de utställande översättarna vid varje bord och skrev ner sina svar på quizfrågorna. Svengelska Annika Hedqvist och Helen Sheppard visade på hur mycket engelskan och svenskan påverkar varandra. Bland trycksakerna fanns en 2-sidig tidnings- artikel publicerad i Sverige på engelska där Helen har hittat hela 160 fel. Teknik Här kunde besökarna titta på föremål och ta del av begrepp inom medicin, bilindustrin och skogsbruksindustrin. Främmande kulturer Här visade Antje Harder, Ping Liu och Tarja Larsson upp spännande föremål från sina respektive kulturer. Allt från stora strutar som barn i Tyskland får när de börjar skolan, till det kinesiska tecknet för människan och finsk litteratur och design. Bodil Bergh och Marie Eriksson visade upp ett antal olika slags översatta facktexter och litterära texter för att visa hur mycket facktexter och litterära texter skiljer sig från varandra. Strax intill ingången möttes besökarna av Ingrid Simko med trycksaker och information om SFÖ samt Birgitta Önnerfält och Giovanni Barcio med trycksaker och information om FAT. Lunds Nyföretagarcentrum fanns på plats med information om sina kostnadsfria rådgivningar. Alla medverkande trivdes bra och programmet uppskattades av besökarna. Vi kan få ännu större genomslag nästa år om vi lägger ännu mer energi på att marknadsföra evenemanget. David Friedman Leslie Walke och hans pellets, samt Johanna Holmgren och Sture Axelsson med sina böcker om medicin samt några föremål som ett kranium. Örjan Skoglösa bjöd även på begrepp och föremål inom bilindustrin. HIERONYMUS Stockholm Göteborg n För andra året i rad firades översättarnas skyddspatron Hieronymus den 30 september på Teater Barbara på Kungsholmen i Stockholm. Organisatörer av årets evenemang var Föreningen Auktoriserade Translatorer – FAT, Sveriges Facköversättarförening – SFÖ och Semantix. Ett 50-tal förväntansfulla deltagare samlades först till ett trevligt mingel med dryck och tilltugg. Det minglades friskt och stämningen var hög. Camilla Skymbäck från Allians Försäkringsmäklare lämnade information om företagsförsäkring till intresserade. Efter minglet var det så dags för kvällens höjdpunkt – föredrag av Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, som på sitt oefterhärmliga sätt ställde frågan: ”Kan en gilla hen, men dissa dom?”. Föredraget handlade om nymodigheter i språk, hur språkbruket förändras med tiden och hur vi förhåller oss till det. Anförandet var mycket uppskattat av åhörarna och efter Patriks framträdande följde en livlig frågestund och diskussion. Alla beklagade att vi inte kunde sitta och diskutera diverse språkfrågor hela kvällen! Tack alla ni som kom till firandet av Hieronymusdagen i Stockholm och bidrog till att det blev så trevligt och lyckat! Och ett särskilt stort och varmt tack till Patrik Hadenius! n Region Väst och Göteborg hade bjudit in Ingela Bel Habib som gästföreläsare. Första gången jag lyssnade till Ingela var 2010 och jag blev fascinerad över att få så många bra argument och nya infallsvinklar om mervärdet av mångspråkighet och översättning. Ingela har gjort en studie på hur medelstora exportföretag använder språk, och vilka, på sina hemsidor och sedan gjort paralleller till hur stor exportandel landet har. Studien visar tydligt att exportfördelarna kommer med antalet språkvarianter som företagen använder. Sverige ligger sämre till än både Danmark och Tyskland. Min förhoppning var att få en uppdatering av det tidigare resultatet men det fanns inga nya uppgifter eller studier. Det blev lite av en besvikelse för mig personligen. Förhoppningsvis var behållningen större bland dem som såg presentationen för första gången. Desto mer positivt och trivsamt blev det när Ivana Maric berättade om sitt besök till Split och kyrkan ”Sv. Jere” på berget Marjan. En klurig frågesport hade tagits fram och det var inte många som ens kom i närheten av att få alla rätt. Tack för en väl genomförd kväll SFÖ Väst och FAT! Gnesta n Översättare av facktexter finns i hela världen, hela landet och många är medlemmar av SFÖ. Vid det möte som översättarna i Gnesta arrangerade träffade vi ett par personer som ännu inte är med. Intressanta samtal med organisation av språkgrupper. Oj, ena sidan av bordet översatte med tyska som grund. De andra hade engelska och mindre frekventa språk. Företagare är vi ju alla så det som förenar oss vid träffen och även i SFÖ är ju hur den sidan av det liv vi lever är. Fakta är att vi som egna företagare har otroligt dålig pension. "Du har ju själv valt att inte vara anställd". Hmmm. Alla ni i SFÖ, kom gärna med synpunkter där! Vi som firade Hieronymus i Gnesta bestämde oss för att fortsätta att träffas. Maria Morris, Nyköpingsbo, kommer att arrangera nästa träff med min hjälp. Och även om vi har geografiskt långt till varandra så är våra hjärtefrågor så nära! Mai Ottosson Anne-Marie Colliander Lind Nadja Chekhov Ordförande i FAT Umeå n En solig och skön senseptemberdag var det så dags för årets firande av översättarnas skyddshelgon Hieronymus. Ett glatt gäng på nio översättare från Luleå, Piteå, Örnsköldsvik och Umeå träffades i Semantix lokaler för att höra det intressanta föredraget ”Lyssnaren” av framgångsnavigatören Henrik Flodin. Vi fick nog oss alla en tankeställare kring hur samhället fokuserar på att förmedla budskap i såväl skola som i vuxenvärlden snarare än att lyssna. Det visar sig vara viktigt att använda sina olika sinnen för att ändra sitt lyssnande beroende på situation. Det kan röra sig om förståelselyssning, värderande lyssning, empatisk lyssning och identifierande lyssning. Det blev också tydligt hur tidigare erfarenheter avgör om vi tror oss bli hörda och påverkar vårt sätt att uttrycka oss. På samma sätt påverkar vi som lyssnare våra medmänniskor på gott och ont. Även människor utan god förmåga att tala har kloka tankar och behöver få göra sig hörda. Vi är en liten skara men vi har ett stort behov av att träffas för att utbyta tankar kring översättandets sorge- och glädjeämnen. Därför uttryckte många stor uppskattning över chansen att få träffas. Tack till alla som kom! Anna Lawrence Sammankallande för SFÖ Nord facköversättaren 6/14 19 Jultävling! Julgodis för översättare Sammanställd av Katarina Lindve. Ö versättare och tolkar dyker ofta upp i böcker, teveserier eller filmer, men kanske inte alltid i huvudrollen. Vet du i vilken film/ teveserie som scenen som beskrivs nedan förekommer? Då kanske du också kan namnet på tolken/översättaren. För att vinna ett av våra fina priser ska du matcha citaten med filmerna/teveserierna nedan. När det är klart ska du kom- 20 facköversättaren 6/14 ma på namnet på översättaren i citatet. Några namn kan vara svårare än andra att plocka fram ut minnet, speciellt som de oftast bara förekommer i en biroll. En huvudroll är med för att göra det enklare och vi har plockat med en julfilm för lite extra julstämning! Njut av minnena från några riktigt bra översättarinslag! Mejla gärna in lösningen till redaktor@ sfoe.se. De först öppnade rätta läsningarna får ett presentkort från cdon. Para ihop filmen med texten! 1 Star Trek 2 3 4 5 6 Luther Love Actually Hallonbåtsflyktingen Tolken Liftarens guide till galaxen 7 8 9 Utvandrarna Populärmusik från Vittula Star Wars A Han är den bedragna äkta mannen som flyr utomlands för att skriva. Hans städerska talar inte engelska och han talar inte portugisiska men känslorna behöver inte språk för att frodas. När han återvänder hem lär han sig portugisiska för att kunna översätta för henne vad han känner. Han lämnar julstöket för att med hela hennes familj på plats äntligen tolka sig själv, på mycket dålig portugisiska … B Mitt i natten hörs viskningar i FN på det (fiktiva) östafrikanska språket ku. Ett mord planeras! Tolken hör detta av en händelse, tror hon, och rapporterar in vad hon har hört men hon har en egen dold agenda. C Spänningen är stor i Pajala när kyrkan på julottan ska få besök av en svart man från Afrika men så blir missionären sjuk som ska tolka från ett bantuspråk. Afrikanen försöker byta språk för att se om någon förstår men varken swahili och kreolfranska ger något gensvar. Sedan försöker han desperat med ett sista, obegripligt språk i en region där folk bara pratar svenska och finska. Då sker undret; En liten pojke reser sig upp, samtalar med afrikanen och tolkar sedan hela predikan. D Han har på egen hand lärt sig det nya språket under resan och även lärt ut det till en flicka som reser i samma sällskap som med rätta undrar över vilka smutsiga händer de verkar ha i det nya 10 Doctor Who Stargate landet. Men när han ska använda sina språkkunskaper i det nya landet förstår han inte vad de säger. Hans storebror ger inte mycket för hans språkkunskaper och lyckas peka sig fram till det han ska, utan att behärska språket. Den unge mannen lämnar senare sin bror i jakten på guld och då är det inte längre språket som är problemet. E En gyllene översättare som klarar ett oändligt antal språk och hur skulle vi förstå hans lille rundbyggde kollega om inte Den Store Gule ibland valde att faktiskt översätta dennes ”nonsens” (som faktiskt är ganska avgörande information för att ta sig an och slå ut det onda Rymdimperiet). Inte ens med huvudet felskruvat tar hans svada slut. F Översättaren har en fantastisk förmåga att direktöversätta genom den finurliga placeringen i örat. Däremot kan översättaren naturligtvis inte lösa gåtan som har svaret 42. G 11 Denna översättarkrets simultantolkar åt båda hållen och översätter nästan alla skyltar och texter som dyker upp. Men när Donna försöker att istället använda sitt lilla skollatin i Pompeji tycker invånarna att hon talar keltiska, och bara när hon går över till engelska godtar de det som latin. H När han lyckas få rösterna att låta riktigt tyska är han nöjd eftersom alla nu själva kan läsa och förstå vad som står i böckernas bok. När djävulen försökte störa arbetet skickade han bläckhornet efter honom. I Översättarhjälpen är ytterst diskret och syns bara som ett emblem på uniformerna och direktöversätter de flesta av galaxens språk, men ett undantag är språket klingon där översättarfunktionen klickar ibland (vid ett tillfälle tvingas officerarna använda en ordlista …). J Inledningsvis är abydoniernas språk svårknäckt men till slut kan han läsa och förstå språket och på så vis få igång jordens egen portal. Det verkar senare inte finnas något språk som han inte kan knäcka när teamets resor och äventyr fortsätter. K Vad gör man om man som finsk man upptäcker att det bor en svensk i en som behöver komma ut och få ett språk? Den här mannen började redan som pojke att slå ett slag för Sverige och svenskan och som vuxen man får han äntligen chansen att bli svensk. Bonusspår: n Catherine Tate som översättare http://www.youtube.com/watch?v=XY66ZJ0TFUI n Eddie Izzard: Death Star Canteen http://www.youtube.com/ watch?v=Sv5iEK-IEzw facköversättaren 6/14 21 SFÖ-NYTT Boktipset Brett Jocelyn Epstein, [email protected] Så utvecklades Nordvegi till Norge Helene Biesheuvel n Helene Biesheuvel har lämnat oss efter tre års intensiv kamp mot sjukdom. Helene var fil. kand., auktoriserad översättare i Nederländerna (till svenska)och hade olika tolkuppdrag samt undervisade i svenska. Många inom SFÖ minns henne som en av konferensgeneralerna 2002 på Foresta, som SFÖ:s mångåriga representant i FIT-kommittén för juridisk översättning och tolkning och som sammankallande för Östs pubträffar. Vi som var hennes vänner minns med glädje den färgstarka och intensiva Helene – alltid med en glimt i ögat! En positiv, hjälpsam, sammanhållande vän och kollega. Helene var en stark kvinna som vågade stå för sina åsikter – och ta fighterna därefter. Aldrig glömmer vi våra nattliga äventyr på olika konferenser under åren, den varma gemenskapen, alla glada skratt och tokiga upptåg. Färgen gick i lila – hår, kläder och naglar. Och de spektakulära ringarna klirrade, en på varje finger! Helene, du fattas oss! Våra varma tankar går till Helenes familj: Lasse, Johan, Markus, Sara och Cecilia. För vännerna: Nadja Chekhov och Margareta Hamrén En bok som Historical Linguistics av Lyle Campbell är kanske inte något, ens för en språknörd, att läsa innan man ska lägga sig, men den är rolig och intressant ändå. B oken är en introduktion till historisk lingvistik på mer än 500 sidor om ämnen som sound change, linguistic reconstruction, lexical change med exempel från massor med språk, från afrikaans till spanska, kashmiri till yiddisch, inklusive många jag inte hade hört talas om innan som mednyj aleut, karuk, cholti, och uto-aztecan. Om man är intresserad av språk och hur språk utvecklas så vet man att ljudförändring är en stor del av detta. På 30 sidor förklarar Campbell olika sätt för detta att ske, som syncope (”The loss (deletion) of a vowel from the interior of a word”, ett exempel är namnet på Norge, som tidigare var ”norđvegi”) eller haplology (”in which a repeated sequence of sounds is simplified to a single occurrence,” exempelvis hur några människor uttalar engelskas ”library” som ”libry”). Sedan visar han hur sådana förändringar hände och i vilken ordning. ”In the history of Swedish, the change of umlaut took place before syncope. From Proto-Germanic to Modern Swedish: *gasti-z > Proto-Scandinavian *gastiz > gestir > Old Norse gestr > Modern Swedish gäst...We can be reasonably certain that these changes took place in this chronological order, since if syncope had taken place first (gastir > gastr), then there would have been no remaining i to condition the umlaut and the form would have come out as the non-existent X gast.” Campbell tar också upp olika modeller av lingvistikändringar, som familjeträd (”the traditional model of language diversification” som ”attempts to show how languages diversify and how language families are classified”) och dialectology (som “deals with regional variation in a language”, alltså till exempel värmländska och skånska), eller sociolinguistics (som “deals with systematic co-variation of linguistic structure with social structure, especially with the variation in language which is conditioned by social differences”). Dessutom diskuterar han pidgins och creoles, hur barn pratar (”mamma” eller ”baba”), och skrivande. Campbell hävdar att man kan rekonstruera ett språk även utan skrift, men det är ofta en fråga om tur och vad som råkar dyka upp i källorna, ibland måste man nästan gissa sig fram. Varje kapitel innehåller övningar, om man vill försöka använda vad man har lärt sig. Boken är intressant för alla som vill veta mer om hur olika språk fungerar och vilket förhållande olika språk har till varandra. Det är inte en lättläst bok, men man kan dyka in i den då och då för att lära sig mer! Facköversättaren önskar alla läsare en riktigt God Jul och ett fantastiskt nytt år. 22 facköversättaren 6/14 B.J. Epstein SFÖ-NYTT Studentspalten Kontakt: Lars Jansson, [email protected], Jonatan Botin, [email protected] Översättning inspirerar A tt läsa om översättning, vare sig det handlar om översättningsvetenskap eller en översättares egen beskrivning av sin arbetsprocess, är intressant och berikande. Det blir en påminnelse om vad det är man faktiskt sysslar med och en motivation att ta översättandet på allvar. Även om min bana som översättare just startat, antar jag att det finns en risk att hamna i slentrian när man dagligen sitter och översätter. När man läser olika översättningsvetenskapliga texter blir man medveten om hur många val man ställs inför i översättningsprocessen. Jag tror att detta gör det lättare att identifiera en del fallgropar och kanske också förstå varför man väljer att översätta på ett visst sätt. Peter Newmark skriver i A Textbook of Translation att en inblick i översättningsvetenskap hjälper en att bli en mer kompetent översättare. Den sätter fingret på de ibland ganska svårdefinierbara problem man stöter på under arbetets gång. En tendens jag tycker mig se ibland är en omotiverad förenkling av källtexten. Ett exempel som Newmark reflekterar kring är den engelska översättningen av ett stycke ur L’Adoration av Jacques Borel: Cette rue, cette place ressemblent à la rue, à la place d’alors : elles ne sont pas les mêmes, et, les autres, je puis avoir l’impression qu’elles existent encore. Those places look as they did then, but they are not the same; and as for the others, I have the feeling that they still exist. Vad än översättaren kan ha haft för skäl till att ”släta ut” texten på detta vis får det mig att undra om man ibland för lättvindigt tillåter sig att neutralisera texten. Jag tycker ofta man hör svepande antaganden som att ”något måste gå förlorat i en översättning”, eller att en översättning ”alltid tenderar att bli en normalisering av källtexten”. Även om det givetvis ligger något i det, blir det kanske lätt en ursäkt för att ta en bekväm väg och att inte lägga ner tiden som krävs för att göra arbetet så bra som möjligt. Jag blev inspirerad av att läsa en artikel av den amerikanska författaren och översättaren Judith Moffett med titeln On Formal Translation om utmaningen i att översätta lyrik och framförallt bunden vers. När hon i början av sin översättarkarriär rådfrågade författaren Robert Bly om översättande av svensk poesi fick hon ett ganska nedslående svar: ”Translating in such a way that rhymes and rhythms go into English hell or high water […] That way will just result in a massacre”. Lyckligtvis accepterade inte Moffett svaret utan drog istället slutsatsen att det var ett resultat av okunskap. I vår tid är kunskapen om och känslan för poesi i bunden form helt enkelt alltför dålig för att flertalet översättare ska klara av att översätta poesi så att både innehåll och versmått behålls relativt intakt. Hon går igenom specifika problem som hon har stött på när hon har översatt svenska poeter som Runeberg, Tegnér och Karlfeldt till engelska, och vilka kompromisser hon har tillåtit sig. Resultatet är imponerande och man fylls av respekt inför hennes arbete och framför allt hennes respekt gentemot källtexten. Att saker går förlorade i översättningen är självklart, men det centrala i hennes översättningsstrategi är att i största möjliga mån göra originalet rättvisa: ”I would add that the ”meaning” of every poem is inherent in the poem’s form fused with its content. By its very nature, a free-verse poem cannot be a faithful translation of a formal one. Even if the free-verse version reproduces image and idea, and even if a good formal poem is turned into a good free-verse poem, nevertheless the meaning of the original, in this sense of meaning, must be lost.” Även om man inte översätter versbunden lyrik, där form och innehåll är så tätt sammanlänkande, inspireras man av den syn som Moffett har på översättandet och rollen som översättare. Både teoretiska texter om översättning, som belyser problem som kan vara svåra att sätta ord på, och inspirerande texter som Moffetts är vederkvickande läsning för varje översättare. Jonatan Botin Vi är nu 1108 medlemmar Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Lidija Lindoff, Viken Björn Svensson, Borlänge Rikard Ehnsiö, Hägersten Therése Söderqvist, Göteborg Anna Lagerström, Umeå Emma Jonsson Sandström, Spånga Anna Lernefalk, Uppsala Charlotte Brolin, Alingsås Marie Wilkinson Löfstedt, Bromma Derek Taylor, Penistone Roger Kelly, Koping Joyce Carlstedt, Uppsala Omar-Khadar Mohamed, Sollentuna Johan Martelius, Malmö Renée Malmberg, Malmö Ulrika Smedberg, Väröbacka John Jones, Västerås Karin Ruthman, Stockholm Jonas Aronsson, Stockholm Agneta Jakobsson, Malmö Jonathan Robson, Älta Sanna Hellberg, Rottne Nästa nummer Manusstopp senast den 12 januari En ny välmatad tidning kommer i din brevlåda den 17 februari. facköversättaren 6/14 23 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Vasagatan 36, 111 20 Stockholm 2015 SFÖ-konferens Välkomna till en magisk konferens! V ad kan passa bättre under långa, mörka vinterkvällar än att drömma om våren och nästa SFÖ-konferens? Som en tidig julklapp börjar därför konferensgrupp 2015 redan nu att avslöja en och annan godbit om jubileumskonferensen i Eskilstuna 8–10 maj 2015 – och vi börjar med det roligaste! SFÖ fyller 25 år 2015 och det ska naturligtvis firas! Känner du att du har varit på många SFÖ-banketter och kan konceptet utan och innan? Då kan du se fram emot en lite annorlunda upplevelse när konferensgruppen bjuder in till jubileumsbankett med magisk galashow! Läs mer på sidan 5. Vi ses i Eskilstuna! Konferensgruppen P.S. Glöm inte att följa SFÖ:s Facebook-sida och konferensgruppens eget Twitter-konto: Sfoe_konf15 för att få de senaste nyheterna om konferensen! 24 facköversättaren 6/14
