facköversättaren - Sveriges Facköversättarförening

Transcription

facköversättaren - Sveriges Facköversättarförening
orga n för sv er iges facköv ersätta
ersät ta r för ening
en ing | nr 42 2 013
01 4 || åårgå
rgång
ng 2254
facköversättaren
Hurupphandling
snabbt kan man
Ny
med
översätta
roman?
fokus påenkvalitet
| LAGRA DATA PÅ
PRESENTATION
AV SFÖ:S STYRELSE
10 ÖVERSÄTTNING
SÄTT
ALLT INOM ÖVERSÄTTNING
UTOM
4 |ETT
VARGENOMTÄNKT
STÅR MT IDAG?
6 12
Nr 2 2014 Årgång 25
Innehållet får gärna återges
om källan anges.
Redaktionen förbehåller sig rätten att
ändra och korta av insända artiklar.
Kansli
Postadress
SFÖ
Vasagatan 36
111 20 Stockholm
Tel: 08-522 963 00
Öppettider: mån–fre 09.00−16.00
Lunchstängt: 12.00–13.00
E-post: [email protected]
Webbplats: www.sfoe.se
PlusGiro
630266-5
Bankgiro
5163-0267
Redaktion
Ansvarig utgivare
Ingrid Olsson
Chefredaktör
Kerstin Orsén
Tolvmansvägen 8 B
141 39 Huddinge
Tel: 0707-785 770
E-post: [email protected]
Övriga redaktionsmedlemmar
Brett Jocelyn Epstein,
Mats D Linder, Tricia Nilsson,
Björn Olofsson, Britt-Marie Seex,
Christian Swärdshammar
och Gisela Weltzin Thunberg
Grafisk design
Mazzarin Reklambyrå
Foto
Gisela Weltzin Thunberg
Tryck
Trydells tryckeri
Prenumeration
Pris för år 2014
SEK 225:- + moms
Annonspriser
Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se
Utgivningsplan 2014
NrManusstopp Utgivning
1
14 januari 2
3
4
5
6
10 mars 16 april
21 maj
25 juni
7 juli 27 augusti
12 september 20 oktober
10 november 15 december
20 februari
ISSN 1400-125X
Facköversättarförening
facköversättaren
2 /14
2 © Sveriges
Styrelsen har ordet
[email protected]
SFÖ utökar
marknadsföringen
S
FÖ är numera en relativt
stor förening. Föreningen
är välkänd bland översättare, såväl nyblivna som mer
etablerade. Det är en förening man vänder sig till för att få råd. Det
är en förening som kan sina medlemmar.
Allt detta visar vilket enastående arbete
tidigare styrelser och arbetsgrupper har
gjort. Marknadsföringsarbetet har varit
riktat mot översättare för att fånga upp
tänkbara medlemmar och det arbetet har
gjorts väl.
I mina huvuduppdrag, marknadsföringsfrågor och medlemsförmåner,
upplever jag att tilltänkta sponsorer
är tillmötesgående och intresserade av
att sponsra SFÖ. De vill vara med och
utveckla föreningen tillsammans med
oss. SFÖ är inte heller helt okänt i dessa
kretsar. Samtal med sponsorer har gett
mig insikten att vi besitter åtråvärd
kompetens som gör att vi bidrar till deras
utveckling på samma sätt som vi är smått
beroende av dem. Det betyder att vi har
det bra förspänt. SFÖ är en förening att
räkna med.
Men går vi däremot en bit utanför våra
närmaste kretsar så är vi nästan osynliga.
Många företag vet inte att vi finns och
myndigheter känner inte heller till oss
särskilt väl. De vet inte vad vi gör, de vet
inte hur vi gör det vi gör och de vet inte
vilket värde det vore för dem att veta allt
vi vet. I styrelsen och i marknadsföringsgruppen har vi därför bestämt oss för
att söka oss utåt. Vi ska bygga relationer
och samarbeta med sponsorer. De måste
förstås få synas och ta plats men i gengäld
får vi förmånen att påverka och förbättra
deras produkter och tjänster. Vi kan med
deras hjälp också utöka våra medlemsförmåner.
Det här är verkligen ett roligt uppdrag
att arbeta med. Faktum är att det är så
roligt att jag ofta får tvinga mig själv
att släppa de påbörjade tankebanorna
och uppdragen för att arbeta. För det
är precis så här det är med styrelse- och
arbetsgruppsarbete: Det växer in i en och
äter upp, inte bara ens arbetstid, utan
även ens tanketid. Men det ger också
tillbaka ovärderliga minnen, möten med
människor, ändlösa samtal och trevliga
sammankomster.
Under de snart två år som jag har
suttit i styrelsen och i marknadsföringsgruppen har jag inte bara funderat på det
här med synlighet utåt. Jag har systematiskt frågat människor i olika nätverk,
på företagsträffar och i andra sammanhang om de vet vad SFÖ är och vad en
facköversättare gör. Ja, ni vet säkert
redan svaret.
Så ta tillfället i akt och berätta om
din egen vardag, din förening och vad
du gör nästa gång du deltar i en företagsträff, frukostmöte eller något annat.
På så sätt kan vi påverka och förändra.
Många felaktiga beslut hos myndigheter
och företag grundar sig på okunskap
men det är kanske inte deras fel. Det är
kanske vi som inte syns tillräckligt.
Jag vill gärna att du som läser det här
hör av dig till mig och berättar om dina
erfarenheter. På det sättet kan vi i marknadsföringsgruppen få hjälp att utforma
ännu bättre material som kan bli ännu
mera träffsäkert och passa in i ännu fler
sammanhang.
Och kom ihåg att föreningen SFÖ
inte är någon vag varelse i beige kappa.
Föreningen är inte någon som bestämmer något och som förväntas göra saker
eller som styr och ställer. Det är du som
är föreningen. Du och vi tillsammans.
Karin Ahlman Toyama
Styrelseledamot
Styrelsen informerar
FIT-kalender
[email protected]
n En av fördelarna med att ingå i
FIT (Fédération Internationale des
Traducteurs) är att SFÖ:s medlemmar kan delta i evenemang som
FIT och våra systerorganisationer
runtom i världen ordnar till rabatterat pris.
Hela kalendern hittar du på www.
fit-ift.org samt hos respektive systerorganisation. Några axplock:
BP14
2–3 maj 2014
På gång inom SFÖ
Våren verkar vara på god väg, och för
många av oss (styrelsen inte minst)
betyder det SFÖ-konferens och årsmöte. När detta skrivs har hittills en
handfull motioner trillat in och vi ser
med spänning fram emot att få höra
årsmötets synpunkter på dessa. Det
övriga, löpande arbetet i föreningens
tjänst pågår som vanligt med möten
och mejldiskussioner. Här är ett
urval av vad som är på gång:
n Offentliga upphandlingar är ett
ständigt aktuellt ämne och en ofrånkomlig del av verkligheten i dagens
samhälle. Styrelsen försöker verka för
bättre upphandlingar inom översättningsbranschen och vi har för det syftet
bildat en arbetsgrupp tillsammans med
representanter för Språkföretagen. Vi
skulle gärna vilja ta del av översättarnas
erfarenhet av att arbeta med uppdrag för
myndigheter under ett offentligt ramavtal. Om du har sådana erfarenheter som
du vill dela med dig av är du välkommen
att kontakta Ingrid Simko på [email protected] eller tel. 046-20 96 90.
Du får vara anonym om du vill.
n SFÖ:s minikonferenser behöver en ny
arrangör! Mats Linder har efter flera års
förtjänstfulla insatser meddelat att han
är redo att lämna över uppgiften till en
eller flera nya personer från och med i år.
Råd, tips och stöd utlovas till den eller
dem som tar över. Kontakta kansli@sfoe.
se eller [email protected].
n Mentorgruppen har flyttat över sin
verksamhet till en sluten Facebook-grupp
där nyblivna översättare har möjlighet
att fritt ställa frågor och få svar av mer
erfarna kollegor. Björn Olofsson rapporterar att detta fungerar bra: många
frågor ställs och får snabba, vänliga och
relevanta svar. Björn ska tillsammans
med Victoria på kansliet se över välkomstpaketet för nya medlemmar så att
det innehåller aktuell information om
mentorgruppens verksamhet.
n Styrelsehandboken har några år på
nacken och behöver uppdateras, vilket
några av oss i styrelsen just nu arbetar
med. Utöver att gå igenom och vid behov
uppdatera informationen planerar vi även
att dela upp det nuvarande dokumentet i
mindre delar och skapa en mappstruktur
i Dropbox där varje sektion har sin egen
mapp med undermappar för respektive
arbetsgrupper. Syftet är att göra informationen mer överskådlig och lättillgänglig
för att underlätta för nuvarande och
blivande styrelseledamöter samt kansliet.
n En fråga som diskuteras mycket både
i styrelsen och i konferensgrupperna är
hur vi ska få fler medlemmar att vilja och
våga komma på sin första konferens, och
hur vi kan få dem att känna sig välkomna och delaktiga i gemenskapen när de
väl är där. En liten sak som vi alla kan
göra är förstås att tänka lite extra på att
uppträda på ett vänligt och välkomnande
sätt och försöka våga prata även med
kollegor vi inte har träffat förut. Därför
vill vi i styrelsen rikta ett alldeles särskilt
varmt välkommen till dig som ska åka på
din första konferens i år!
n Slutligen kan vi meddela att de efterlängtade profilsidorna i SFÖ:s medlemsdatabas nu är i stort sett färdiga! En
demonstration av hur profilsidorna ser
ut och fungerar kommer att hållas under
konferensen i Jönköping, och därefter
kommer profilsidorna att tas i bruk.
Budapest, Ungern
Internationell konferens för
översättare och tolkar i Budapest den 2–3 maj. Deltagare
från 20 länder, ATA-certifiering (även engelska-svenska) och
möjligheten att sätta upp din egen
mini-profil på konferenshemsidan
och börja nätverka redan nu är bara
några godbitar. Som medlem i SFÖ
får du 25 euro i rabatt på konferensavgiften – ange rabattkod BP14SE
vid anmälan.
www.budapest14.com
NZSTI
21–22 juni 2014
Auckland, Nya Zeeland
Nätverka med våra kollegor
down under! New Zealand
Society of Translators årliga
konferens går av stapeln
21 juni i Auckland (som förresten
är med på Lonely Planets lista över
världens 10 bästa städer att resa
till 2014). Under temat ”Communicating in a Connected World”, tar
konferensen upp både utmaningarna och möjligheterna som erbjuds
av vår uppkopplade arbetsmiljö.
www.nzsti.org
FIT CONGRESS
4–6 aug 2014
Berlin, Tyskland
Sensommarresa till Tysklands huvudstad? Det är inte
för tidigt att börja planera
inför International Federation
of Translators 20:e konferens, ”Man
vs. Machine? The Future of Translators, Interpreters and Terminologists”. Som medlem i SFÖ får du en
ganska stor rabatt på konferensavgiften. Mer info i nästa nummer!
www.fit2014.org
St yrelsen/Charlotte Sjögren
facköversättaren 2 /14
3
PORTRÄTTET
Anne-Marie
Colliander Lind
Allt inom
översättning
utom
översättning
Anne-Marie Colliander Lind är ett namn som tenderar att dyka upp i varje
sammanhang som har med översättning att göra. En googling på hennes
namn plus sökordet ”translation” ger 2 810 träffar. Vem är den här allestädes
närvarande tjejen egentligen?
F
acköversättaren :
Anne-Marie, mitt första minne av dig är som en rätt grön
projektledare på Interverbum
för runt ett kvarts sekel sedan.
Hur hamnade du där?
Anne-Marie Colliander Lind : Jag
tillbringade mycket av min barndom i
Spanien. Mina föräldrar är helsvenska,
men jag drömde om att leva och arbeta i
en flerspråkig miljö. Jag funderade aldrig
på att vare sig tolk eller översättning kunde
vara ett yrke. När jag var 22 år fick jag se
en kvartssida i DN – Interverbum sökte
projektledare med IT-kompetens. Jag hade
ingen aning om vare sig projektledning eller
IT, men jobbet fick jag. Efter fem år hade
jag lärt mig otroligt mycket om kund- och
leverantörsrelationer, och om översättningshantverket. I den vevan kom jag också
att vara med på flera av de möten som ledde
till att SFÖ bildades.
Vart tog du vägen sedan?
Det blev en kortare sejour på Svensk
Direktreklam, varefter flyttlasset gick till
Småländska höglandet och Värnamo, där
min man hade fått jobb. Själv hamnade jag
på ett belysningsföretag som exportsäljare.
FÖ :
AC :
4
facköversättaren 2 /14
de nya förutsättningarna, och på nästa
Ägarna hade inte så god koll på detta med
visitkort 2007 stod det försäljningschef på
att översätta broschyrer, men väl kusiSemantix, då ett nyetablerat varumärke.
ner på landet och fastrar i Paris som nog
Jag stannade där i två år, med uppgift att
skulle kunna hjälpa till med den detaljen.
samordna säljarbetet – det var många
Jag kände att jag förde in en ny nivå av
bakgrunder och viljor där.
professionalism i språkhanteringen där,
2009 blev jag direktrekryterad av Commed den erfarenhet jag hade med mig från
Interverbum.
mon Sense Advisory – ett
Nästa hållplats hette
Att inte amerikanskt forskningsTrados, nyetablerat i Växjö.
och analysföretag som
vara
Jag skulle sälja CAT-verkinriktar sig på översättoch lokaliseringstyg, något helt nytt både
översättare kan ningsmarknaderna. Jag skulle
för mig och större delen av
jobba upp deras europeiska
den svenska översättnings- upplevas av
branschen. Trados kostade
organisation. I den rollen
andra som den lärde jag känna många av de
mellan 20 000 och 40 000
som är tongivande
kr, och det var inte alldeles
största bristen personer
i den internationella överenkelt att övertyga frilansande översättare om värdet i min karriär.”
sättningsbranschen. Det
i en sådan investering. Sett
var en oerhört spännande
i backspegeln känns det fantastiskt att ha
och lärorik tid. Något viktigt jag lärde mig
fått vara med på CAT-tåget från första bör- där var att den kompetens jag hade samlat
jan. Jag insåg vilken skillnad teknik kunde
kring själva handeln med översättning var
göra för översättning. Översättare som såg
något annat än just översättningshantverpotentialen tidigt skar guld.
ket, och att den kompetensen var säljbar.
Jag blev kvar på Trados i nästan 10
år, från 2004 som vd, tills Trados blev
FÖ : Och därav föddes Inkrea.se Consuluppköpt av SDL, vilket innebar ett totalt
ting AB?
paradigmskifte. Jag ville inte stanna under
AC : Precis. Nu har vi nått 2011. I den
PORTRÄTTET
rollen kallar jag mig affärskonsult. Det
kan ta sig lite olika uttryck. Jag agerar
managementkonsult och säljstrategiutvecklare, och i ett år fungerade jag som
interims-vd på Space 360. Så har jag haft
förmånen att kunna resa runt en hel del,
föreläsa, delta i konferenser och skapa
ännu fler kontakter.
satta ord till andra
välgörenhetsorganisationer, och
har idag fler villiga
bidragsgivare av
ord än det finns
mottagare. Inte
många krisområden har behov av
FÖ : Var det de kontakterna som ledde
översättning till
och från svenska,
fram till Nordic Translation Industry
men vi försöker
Forum, NTIF, som du nu har organiserat
intressera frivilför tredje gången?
ligorganisationer,
AC : Till en del ja, men NTIF föddes faksom Röda korset, i
tiskt vid ett middagsbord på SFÖ-konferensen i Malmö 2011. Frågan ställdes
mer katastrofförskonade länder, att
varför vi ser så få representanter för
låta översätta sitt
översättningsföretag på SFÖ-konferenser. Jag tycker att innehållet på SFÖ-konmaterial till näraferenserna är jättebra för frilansöversätliggande språktare, men ärligt talat ger det inte mycket
områden med
till översättningsföretag, i deras strävan
TwB:s översättare.
att utveckla sina verksamheter. Vid sitDå blir även en
tande bord bestämde Cecilia Enbäck på
kombination som
Anne-Marie Colliander Lind har arbetat inom många områden.
Translator Scandinavia AB och jag att vi
svenska-tyska intressant. Dessutom
skulle ordna en konferens riktad just till
arbetar vi med hjälp till självhjälp, och
översättningsföretag.
de senaste 25 åren. Har du aldrig själv
istället för att försöka fylla behovet av
umgåtts med tanken på att översätta?
översättning i afrikanska länder utbildar
FÖ : Något annat
AC : Att inte vara översättare kan uppvi översättare på plats.
som du brinlevas av andra som den största bristen i
Det talas ofta om översättningsner för är TwB
min karriär. Jag har stor respekt för alla
– Translators
branschen som en omogen bransch. Jag
de som kan översättarhantverket, och
without Borders.
tycker att en bransch som har en egen,
jag minns ju som barn hur gärna jag ville
Hur blev du
väl fungerande, välgörenhetsorganisalära mig lingua franca della playa i Spainvolverad i den
tion, visar tydliga tecken på mognad.
nien. Men, nej. Översättning är inte där
organisationen
min kompetens och min kapacitet ligger.
och vad är det som driver dig?
FÖ : En annan organisation där du finns
Jag är visserligen duktig på språk, men
med är Språkföretagen – en arbetsgivarAC : För en hel del år sedan lärde jag
jag tvivlar på att jag har det tålamod och
organisation för översättningsfötag.
känna Lori Thicke som grundade TwB
engagemang som krävs för att översätta.
Den kommer att presenteras på SFÖ1993, med Läkare utan gränser som
Jag ser översättande som en affärsnytta,
konferensen 2014, men har du något att
modell. Jag blev smittad av hennes
och det är utifrån det perspektivet jag arberätta redan idag?
humanitära engagemang och jag fick
betar. Jag tror jag gör mest nytta genom
insikt om situationer där översättning
AC : En baktanke med Cecilias och mitt
att verka för översättande som en högt
kan vara skillnaden mellan liv och död.
projekt, NTIF, var just att bilda en nordvärderad tjänst som det ska betalas bra
Den saken ställdes på sin spets i samband isk branschorganisation för översättför. Jag tror att jag har mycket mer att ge
med jordbävningen på
ningsföretag. Den tandär, än i själva utförandet av tjänsten.
Haiti 2010. Det var ett
ken
förverkligades
på
Det känns
tillfälle där översättinitiativ från tolksidan.
Björn Olofsson
fantastiskt Språkföretagen verkar
ning gjorde skillnad.
inom ramen för Almega
Grundkonceptet för
att ha fått vara
Fakta
och är därmed en arTwB är att leverera
gratis översättning till
med på CAT-tåget betsgivarorganisation.
Namn: Anne-Marie Colliander Lind
Det skiljer oss från SFÖ,
andra frivilligorganiFödd: I Stockholm i slutet av 60-talet
från första början.” som är en intresseorgasationer som har det
Bor: Växjö
behovet – inte minst
nisation för översättare.
Familj: Man och två döttrar
Vi tror att Språkföretagen, tillsammans
till Läkare utan gränser, som hellre
Intressen: Ridning, utförsåkning,
vaccinerar än översätter läkemedelsföremed SFÖ, kan vara en värdefull remissgod mat (att äta och laga) och att
skrifter. Jag upplever att översättare ofta
instans för upphandling av översättning,
resa – gärna en av de förstnämnda i
är utpräglade individualister, men också
där upphandlarna inte alltid har så stor
kombination med de två sistnämnda
humanister, och stolta yrkespersoner,
kunskap om vad de köper och hur det
Otippad talang: Man kan knappast
som gärna ställer sin kompetens till förbör köpas. Vi vill höja statusen för överkalla det en talang men jag är
fogande när nöden så kräver. Själv är jag
sättningsbranschen, verka för en vettig
barnsligt förtjust i att dansa,
inte översättare, men min roll är att söka
branschstandard, och minska utrymmet
kanske dansar jag hellre
bidragsgivare till TwB (översättningsför oseriösa aktörer på marknaden.
än bra, men det
företag i första hand).
bjuder jag på.
Översättarna i TwB har hittills leveFÖ : Slutligen, Anne-Marie, du har haft
rerat över 15 miljoner kostnadsfritt överfingrarna med i allt som rör översättning
facköversättaren 2 /14
5
MASKINÖVERSÄTTNING
Var står maskinöversättning
idag? 4 stora bekänner färg
I bästa Råd&Rön-anda har vi tagit oss för
att titta på hur dagens större leverantörer av
maskinöversättning (MT) klarar att översätta
texter av olika genrer från engelska till
svenska. Undersökningen gör långt ifrån
anspråk på att vara heltäckande, ty nya
resurser spirar varje dag i den frodiga
MT-trädgården, men ger icke desto
mindre en och annan ögonöppnare.
Samtliga utvalda källtexter
är offentligt tillgängliga på
Internet.
Genre
Teknik
Produktbeskrivning
från Ensto
Ekonomi
Text om
”Private
equity” från
Wikipedia
Juridik
F oto : I stock , R iksbanken
Brittiska Data
Protection Act
1998
6
Källtext
Google/
MyMemory*
Bing/
Microsoft MT
SYSTRAN
SDL BeGlobal
Switchbox
NGJKML335,
single-phase
continuous, for
controlling two
single-phased
light groups.
Ändlägesbox
NGJKML335,
enfas kontinuerlig, för att styra
två enkels fasas
ljusgrupperna.
Switchbox
NGJKML335,
enfas kontinuerligt, för att styra
två single-fasas
ljus grupper.
Switchbox
NGJKML335,
singel-fas som är
fortlöpande, för
att kontrollera två
singel-gradvisa
ljusa grupper.
Kontaktbox
NGJKML335,
enfas kontinuerligt för att styra
två fasas lätta
grupper.
The private equity portfolio is a
diversified mix
of partnership interests including
buyouts, derivative instruments,
mezzanine,
real estate and
venture capital
investments.
Den privata
aktieportfölj är
en diversifierad
blandning av
partnerskap
intressen, inklusive buyouts,
derivatinstrument, mezzanine,
fastigheter och
riskkapitalinvesteringar.
Den privata
aktieportföljen
är en varierad
blandning av
partnerskap intressen inklusive
derivatinstrument-buyouts,
mezzanine,
fastigheter och
riskkapital-investeringar.
Den privata
rättvisaportföljen
är en diversifierad blandning av
partnerskapintressen inklusive
kapitalsatsningar
för uppköp, för
härledda instrument, mezzanine-, fastighetoch företag.
Den private equity portfölj är en
varierad blandning av partnerskap intressen
inklusive utköp,
derivatinstrument, mezzanine,
fastigheter och
riskkapitalinvesteringar.
In subsection (4)
the reference to
information relating to another
individual includes a reference
to information
identifying that
individual as the
source of the information sought
by the request.
I punkt (4) med
hänvisning till
uppgifter som
rör en annan
individ också
hänvisningar
till information
som identifierar den individ
som källan till
den information
som begärts av
begäran.
I underavsnitt
(4) innehåller
hänvisningen till
uppgifter om en
annan individ
en hänvisning
till information
som identifierar
den personen
som källa för den
information som
begärs genom
begäran.
I underavsnitt
(4) inkluderar
referensen till
information om
en annan individ
en referens till
information som
identifierar att individen som källan av informationen som söks av
förfrågan.
I underavsnitt
(4) hänvisning
till information
som rör en annan
individ innehåller
en hänvisning till
information som
identifierar att enskilda som källan
till den information som söks av
begäran.
facköversättaren 2 /14
MASKINÖVERSÄTTNING
Genre
Medicin
Health Central
– community
med medicinsk
info för
patienter
EU
EU:s vitbok om
försäkringsgarantisystem
Turism
Broschyr om
Capri
Litteratur
The Lagoon av
Joseph Conrad
Källtext
Google/
MyMemory*
Bing/
Microsoft MT
SYSTRAN
SDL BeGlobal
Sildenafil is used
to treat male
sexual function
problems (impotence or erectile
dysfunction)
by blocking a
certain enzyme
(phosphodiesterase-PDE5) in the
body.
Sildenafil
används för att
behandla manlig
sexuell funktion
problem (impotens eller erektil
dysfunktion) genom att blockera
ett visst enzym
(PDE-PDE5) i
kroppen
Sildenafil
används för att
behandla manlig
sexuell funktion
problem (impotens eller erektil
dysfunktion)
genom att
blockera en vissa
enzym (fosfodiesteras-PDE5) i
kroppen.
Sildenafil är
manliga sexuella
funktionsproblem för van vid
fest (impotens
eller erektil dysfunction) genom
att blockera ett
bestämt enzym
(phosphodiesterase-PDE5) i
kroppen
Sildenafil
används till att
behandla manlig
sexuell funktion
problem (impotens eller erektil
dysfunktion)
genom att blockera ett enzym
(fosfodiesterashämmare-PDE5) i
kroppen.
Even in Member
States which
have IGSs, these
schemes do not
always cover
cross-border
activity. Around
62 % of crossborder lifeinsurance
business in the
European Union
lacks any kind of
IGS protection.
Även i de medlemsstater som
har försäkringsgarantisystem,
gör dessa system
inte alltid täcka
över gränserna
aktivitet. Omkring 62% av
gränsöverskridande livförsäkringsverksamhet
i EU saknar
någon form av
försäkringsgarantiskydd.
Även i medlemsstater som
har IGSs, täcker
dessa system
inte alltid gränsöverskridande
verksamhet. Omkring saknar 62%
av gränsöverskridande livförsäkringsverksamhet
i Europeiska
unionen någon
form av IGS
skydd.
Även i medlemsstater,
som har IGSs,
täcker dessa
intriger inte alltid
gränsöverskridande aktivitet.
Omkring 62% av
den gränsöverskridande livförsäkringaffären i
den europeiska
unionen saknar
någon sort av
IGS-skydd.
Även i medlemsstater som
har IGSs, dessa
system inte alltid
omfatta gränsöverskridande
verksamhet. Cirka
62 % av gränsöverskridande
liv-försäkring i
Europeiska unionen saknar varje
form av IGS.
From the summit
of Monte Solaro
you can enjoy
one of the most
spectacular
views of the Bays
of Naples and
Salerno you’re
ever likely to
see. From here
you can go back
down the mountain by chairlift or
on foot.
Från toppen av
Monte Solaro kan
du njuta av en av
de mest spektakulära vyer över
vikarna i Neapel
och Salerno
du någonsin
kommer att se.
Härifrån kan du
gå tillbaka ner för
berget med liften
eller till fots.
Från toppen av
Monte Solaro kan
du njuta av en av
de mest spektakulära vyerna av
vikar i Neapel och
Salerno du någonsin kommer
att se. Härifrån
kan du gå tillbaka
ner för berget av
chairlift eller till
fots.
Från toppmötet
av Monte Solaro
kan du tycka om
en av de mest
spektakulära sikterna av fjärderna
av Naples och
Salerno som du
är någonsin rimlig att se. Härifrån
kan du gå tillbaka
att down berget
med chairliften
eller på fötter.
Från toppen av
Monte Solaro
kan du njuta av
en av de mest
spektakulära
vyerna i bukterna
i Neapel, Salerno
du någonsin
kommer att se.
Härifrån kan du
gå tillbaka nedför
berget av stollift
eller till fots.
At the end of the
straight avenue
of forests cut by
the intense glitter
of the river, the
sun appeared
unclouded and
dazzling, poised
low over the
water that shone
smoothly like a
band of metal.
I slutet av den
raka allén av skog
skära av den intensiva glitter av
floden, dök solen
ogrumlad och
bländande, redo
lågt över vattnet
som lyste smidigt
som ett band av
metall.
I slutet av raka
allén av skogar
som skär av intensiv glitter över
floden, solen verkade molnfri och
bländande, redo
lågt över vattnet
som lyste smidigt
som ett band av
metall.
På slutet av den
raka avenyn
av skogar som
snittet vid det
intensivt blänker
av floden, solen,
visades det unclouded och bländande balanserade bottenläget
över vattnet som
sken slätt som
en musikband av
metall.
I slutet av den
raka vägen till
skogen skär genom den intensiva glitter över floden, solen visade
sig unclouded
och bländande,
manick lågt över
vattnet som lyste
mjukt som ett
band av metall.
*Att MyMemory här = Google Translate är möjligen mest slumpens skördar; se beskrivningen nedan.
Kommentarer tilltill
Kommentarer
resultaten i olika genrer
resultaten i olika genrer
Teknik: Överraskande dåligt resultat
från samtliga. Varifrån Google fiskade
upp ”Ändlägesbox”, och planterade in ett
mellanslag före punkten, är ett mysterium från den statistiska maskinöversättningens värld.
Ekonomi: Systran klipper till med
”Rättviseportfölj”, vilket låter sympatiskt
men knappast överensstämmer med
verkligheten. Delad seger mellan Google
och Bing.
Juridik: Svårbegriplig källtext som inte
vann på att maskinöversättas av någon av
kandidaterna.
Medicin: Intressant att se hur olika
termen ”phosphodiesterase-PDE5” behandlas. Att Systran helt otippat slängde
in frasen ”van vid fest” ger viss anledning
till funderingar. Segern går till Google.
EU: Vad syftar Systran på med intriger
kan man undra? Hyggligt resultat av
både Google och Bing, som naturligtvis
dammsuger EU på flerspråkiga texter.
Turism: Här visar BeGlobal plötsligt
facköversättaren 2 /14
7
MASKINÖVERSÄTTNING
framfötterna, tätt följt av Google och
Bing. Systrans ”toppmöte”? Skulle inte
tro det ...
Litteratur: Även i medvetenhet om
att Conrad är överkurs för rutinerade
översättare avstår vi hänsynsfullt från att
kommentera detta resultat.
Kommentarer till de
olika leverantörena
Numera erbjuder varje CAT-verktyg med
självaktning möjlighet till åtkomst av
maskinöversättningsresurser inifrån verktyget, som om MT-resursen vore ett extra
minne (vilket den förstås kan sägas vara).
De här resurserna är av två typer: dels
de som är allmänt tillgängliga även utanför CAT-verktyget, dels de som bara är
tillgängliga via CAT-verktyget. Det finns
också olika typer av hybrider: dels allmänt
tillgängliga resurser som är anpassade till
verktyget i fråga och som kräver ett visst
mått av specialinstallation, dels tilläggsprogram som tillför extrafunktioner till
en allmän resurs (t.ex. ”maskeringsprogrammen” till Studio som ger en viss sorts
konfidentialitet).
Notera att CAT-programmet normalt
markerar i segmentet om MT har använts
vid översättningen. Såvitt vi vet är det
svårt att ta bort denna markering i Studio.
I DVX kan segmentstatus ändras fritt. Om
memoQ saknar vi info.
språkkombination och rätt ämnesområde, men kan också landa i alldeles fel
härad. Finns som tilläggsprogram till
DVX, memoQ och Studio.
Allmänt åtkomliga resurser
Google Translate (GT): Ett statistiskt
Tilläggsprogram till CAT-verktyg
MyMemory: Ger kostnadsfri åtkomst
MT-verktyg som kan ge resultat som är
allt från rent nonsens till fullt brukbara
översättningar – det beror givetvis på
vad Google har lagrat i sina minnen.
Eftersom minnena ständigt växer kan
översättningsresultatet variera från en
dag till nästa. Att använda GT kostar 20
dollar per miljon översatta tecken. Då
krävs en s.k. API-nyckel, som man får
hos Google och som kopplas till användarens kreditkort.
Microsoft Translator/Bing: Har
ungefär samma karakteristika som GT,
men som jämförelseschemat visar får
man oftast något sämre resultat. Vi konstaterar dock med nyfikenhet att Bing
under de senaste månaderna har tagit in
betänkligt på Googles kvalitetsförsprång.
Verktyget är gratis att använda och kan
kopplas till de flesta CAT-verktyg med en
API-nyckel.
SYSTRAN: Bygger inte på statistik i
första hand, utan försöker analysera källspråket och syntetisera en översättning.
Kan ge bra resultat om man råkar ha rätt
till Google Translate, Bing m.fl. minnesbanker (häromåret var man uppe i 630
miljoner översättningar – förmodligen
segment – på 80 språk). Kan ge mycket goda resultat om man har lite tur.
Finns till memoQ, DVX (som API) och
Studio (än så länge inte till Studio 2014).
MyMemory stöder sig tungt på GT, och
kan sägas vara en väg att få gratis tillgång
till GT. Tillgänglighet och snabbhet kan
dock vara sämre än med direktkoppling
till GT.
iTranslate4.eu: Ger åtkomst till en rad
externa minnesleverantörer varav dock
endast några få språkkombinationer
inkluderar svenska. Översättning av
en miljon tecken kostar 7 euro; gratis
testomgång med 10 000 tecken. Finns till
memoQ, DVX och Studio.
LetsMT! har imponerande listor med
system och korpora, men begränsningar
uppträder snabbt om man vill ha svenska
som ett av språken. Finns till memoQ
och Studio.
Särskilda resurser bara i Studio
SDL BeGlobal: Är enligt SDL riskfritt
att använda – ingen obehörig har möjlighet att se vare sig käll- eller måltexter.
Det finns också ett tillägg, BeGlobal
Trainer, som kostar pengar och som man
alltså använder för att lära upp programmet för att på så sätt med tiden få allt
bättre resultat. BeGlobal som det går och
står idag har en bit kvar till GT/Bing-nivån, men ger ständigt bättre resultat.
Tilläggsprogram bara i Studio
Till Google Translate och Bing: Til�-
läggsprogrammen (ett för GT, ett annat
liknande för Bing) ger möjlighet att ”redigera” upp till fem teckensträngar om
max 50 tecken, vilket innebär att man
ersätter tecknen med asterisker – tanken
är att man på så sätt ska kunna dölja
känsliga uppgifter.
BeGlobal AutoSuggest är ett lite
speciellt program som utnyttjar databasen i BeGlobal för att hitta delar av
TM-segment och föreslå dem via Studios
AutoSuggest-funktion. Det är ett sätt
att använda MT utan att det markeras i
översättningen (eftersom det inte är hela
segmentet som översätts på det sättet);
kan ge goda tips men ibland också en
irriterande mängd förslag som man inte
har tid att titta igenom.
Mats Dannewitz Linder
Björn Olofsson
8
facköversättaren 2 /14
Building bridges between people,
languages, countries and cultures
Nya WordFinder är abonnemangsbaserat och fyllt av applikationer och
funktioner – från att hitta rätt ord och översättning i din dator, via webbläsaren eller i mobil och surfplatta, till att grammatikgranska hela din text.
Nya WordFinder är kompatibelt med de ledande CAT-verktygen och
precis som tidigare kan du skapa dina egna lexikon.
Detta innebär en helt oslagbar valfrihet för dig. Vill du veta hur, besök oss
i vår monter på SFÖ-konferensen i Jönköping så berättar vi mer.
Fler än 500 000 användare har redan upptäckt att WordFinder är den
optimala lösningen, däribland en stor mängd frilansöversättare över hela
världen.
Nyfiken? Gå in på www.wordfinder.com och prova GRATIS i 10 dagar.
www.wordfinder.com
facköversättaren 2 /14
9
RÖSTSTYRNING
Vad krävs för att
röststyrningsprogrammen ska
fungera?
Programmen
som omvandlar
tal till siffror till
text behöver
kontinuerligt
underhåll.
Sparar röststyrning tid?
J
ag har varit nyfiken på
röststyrning sedan 2011, när
jag fick mitt första transkriberingsuppdrag. Jag
ville spara tid och trodde att
röststyrning kunde vara min räddning.
Det var innan jag fick reda på kostnaden
och inlärningstiden, det vill säga den tid
jag behövde lägga ner för att programmet
skulle känna igen min röst och mina ord
och bortse från mina vanliga fel. Då hade
jag hört talas om programvaran Dragon.
Peter Linton, översättare och SFÖ-medlem,
har senare presenterat programmet under
SFÖ-konferensen i Malmö (se FÖ 2-2012).
Nej, jag köpte aldrig programmet, jag
slutade ta transkriberingsuppdrag och lade
mina drömmar om att spara tid på hyllan.
Att lära sig en ny teknik? Nej, det räcker
att hålla sig ajour med sina översättningsprogram.
Men nu, tre år senare, verkar jag ha
ännu mindre tid. Jag har också börjat tolka
och det känns som det där med rösten
ligger närmare till hands. Mitt målspråk,
engelska, ingår i språkutbudet för Dragon,
mjukvaran som har utvecklats mest under
åren. Dess taligenkänning är 99 procent
säker jämfört med 96 procent för den
svenska versionen. En intressant funktion
är programmets ordbank. Ordbanken är
ett färdigt ordförråd som programmet
tar del av för att känna igen särskilda ord
du säger. Dragon, och dess motpart på
den svenska marknaden, Voice Xpress (se
FÖ 3/2009), erbjuder flera specialiserade
ordbanker för olika ändamål – juridik,
medicin, odontologi och så vidare. Det
låter utmärkt för facköversättare som
arbetar med texter i dessa områden.
Så man har fördelarna av ergonomi,
10
facköversättaren 2 /14
snabbhet, och precision när programmet
känner igen vissa facktermer. Jobbar
man med transkribering så slipper man
den manuella hanteringen, och sparar
pengar. Vad säger de som har använt eller
provat programmen? Jag frågade Peter
Linton om den engelska produkten och
Anna Setterborg, auktoriserad tolk, om
Voice Xpress och Dragon.
Så här tycker Peter:
”Jag använder fortfarande Dragon praktiskt taget varje dag – även för små jobb
som att skriva detta meddelande. Jag köpte
ursprungligen Dragon år 2001, och är
nu på version 12. Varje version har infört
betydande förbättringar. Å andra sidan
kan Dragon gradvis försämras om du inte
underhåller det enligt rekommendationerna. Till exempel har min röst ändrats lite
under åren, och jag borde nog träna och
korrigera programmet oftare än jag gör.
Med hjälp av hörlurar och mikrofon kan
jag lyssna på ljuduppspelning i hörlurarna
och samtidigt diktera text via mikrofonen
som indata. Det är också uppmuntrande
att jag kan diktera med hög hastighet. Om
ditt uttal är tydligt kan Dragon köra fort.
En annan teknisk detalj att påpeka –
ibland citerar folk något som ser ut som
dumma misstag som Dragon gör. Strängt
taget kan Dragon inte göra misstag. Det
omvandlar det du säger till digitala data
och söker sedan igenom sin ordbank för
att hitta matchningar till dina data. Det
är helt statistiskt. Om programmet inte
visar de ord som du förväntar dig beror det
antagligen på att orden är tvetydiga (ösa/
osa) eller, mer sannolikt, på att det du sa
inte var riktigt vad ditt talorgan fick order
att säga av din hjärna. Därav mitt mantra –
hemligheten bakom framgången i Dragon
är uttal, uttal, uttal.”
Anna tycker att hon är för ny med programmet för att uttala sig, men upplever
att den svenska versionen behöver en hel
del korrigeringar i efterhand.
Och vad tycker experterna? I Translator’s
Tool Box har Jost Zetzsche en praktisk
inställning till röststyrning. Vad kan man
spara tid på i översättning? Jo, egennamn
och låneord. Är de med i ett minne och du
översätter dessa gång på gång, då är det värt
det att föra in dem i minnet. Samma sak
med röststyrning. Man ska bara lägga ner
en timme att få programmet att känna igen
nya begrepp om man har eller väntar större
projekt som ska omfatta dessa begrepp.
Zetzsche varnar också för röststyrning av
texter med mycket formatering. Kan man
inte uttala texterna på ett naturligt sätt så
är det lättare att skriva själv på datorn.
Zetzsche har jämfört Dragon med det
taligenkänningsprogram som är inbyggt
i Windows operativsystem och upplevde
dess taligenkänning som marginellt sämre
än Dragon (96 procent mot 99 procent).
När jag hittar funktionen i kontrollpanelen
i Windows 7 så verkar den mycket användarvänlig, med enkel handledning.
Så vad har man att förlora på att prova
ny teknik? Kanske din musarm, kanske
känslan av att ligga efter vad gäller teknik?
För framtidens teknik är röststyrning,
åtminstone när det gäller mobiltelefoner
och surfplattor. Allt ska vara ”handsfree”.
Men det kommer att dröja länge innan jag
vänjer mig vid Siris röst, Apples intelligenta
personliga assistent som fungerar som en
app i min iPad. Funktioner i all ära, hon är
bara inte min typ.
Tricia Nilsson
INTERNATIONELLA BLOGGAR
Något att hålla
koll på?
I förra numret presenterade Facköversättaren några
svenska bloggar inom översättningsområdet.
Här fortsätter presentationen av bloggar.
Nu utanför Sverige.
A
vsevärt mer i bloggväg
om översätteri finns på
utrikiska, och främst då
på engelska. Här är det
ännu svårare att vara
heltäckande.
En blogg som har fått stor genomslagskraft på senare tid är Thoughts on Translation, http://thoughtsontranslation.com/,
av den mycket erfarna och kompetenta
Corinne McKay från USA. Bloggen har
fått Proz pris för 2013 års bästa översättarblogg. Förutom att blogga skriver Corinne
böcker om översättning, och översättningsföretagande och engagerar sig djupt
i prisfrågor – givetvis mest ur USA-perspektiv, men icke desto mindre intressant.
Prisfrågor är ett återkommande
tema även på Patenttranslator’s Blog,
http://patenttranslator.wordpress.com/
av polsk-amerikanen Steve Vitek (första
mannen i denna uppräkning noterar
jag). Steve ägnar sig mycket åt den oheliga kombinationen av CAT, maskinöversättning och nästan gratis hjärnkraft
från Indien och Kina. I det samman-
hanget kan de flesta av Facköversättarens
läsare glädja sig åt att ha ett jämförelsevis
exotiskt språk i sitt utbud, men Steves
reflektioner är inte mindre läs- och tänkvärda för det.
En veteran inom översättarbloggande
är http://translationjournal.blogspot.
se/ som är bloggdelen av den likaledes
utmärkta webbtidningen Translation
Journal, http://translationjournal.net/
journal/. Såväl blogg som webbtidning är
i skrivande stund till salu och jag vet inte
vad det ska bli av dem. Läsargränssnittet
är hisnande gammeldags, men döm inte
bloggen efter håren – här finns oerhört
mycket värdefullt att läsa. Skribenterna
är flera – min favorit är brasilianaren
Danilo Nogueira.
Kombon ful presentation och enastående bra innehåll drar för ett ögonblick min tanke bort från det egentliga
bloggandet – men det vore ett brott
att i sammanhanget inte nämna Jost
Zetzsches The Tool Box Journal, http://
www.internationalwriters.com/toolkit/,
som förvisso inte är någon blogg utan ett
nyhetsbrev riktat till tekniskt avancerade
översättare. Det finns en gratisversion
och en utförligare betalversion, som ur
min synpunkt är mer än värd sina 25
dollar per år.
På tyska finns långt ifrån lika många
översättarbloggar, men en som skriver initierat och intressant om att vara
frilansöversättare i det tyska språkområdet är Miriam Neidhardt med bloggen
Neidmare på http://blog.miriam-neidhardt.de/. Även Miriam har publicerat en
nybörjarbok för yrket, med undertiteln
”Das Handbuch für freiberufliche Übersetzerinnen”, vilket får mig att höja något på
ögonbrynen. Nog för att översättning har
blivit ett yrke med kvinnlig majoritet,
men att i en handbokstitel helt utesluta
manliga kollegor var ett nytt grepp.
I det italienska språkområdet är
bloggande frilansare ännu mer sällsynta än i det tyska, men en någorlunda
frekvent uppdaterad och initierad blogg
som jag gärna läser är den som drivs av
facköversättaren Elisabetta Bertinotti – Lo specchio del traduttore tecnico på
http://wwwtraduttoretecnico.blogspot.
se/ (OBS: ingen punkt efter www). Här
finns mycket att läsa om priser, teknik,
företagande och annat på den italienska
facköversättarmarknaden. Av ett upprört
inlägg från Elisabetta kan vi konstatera
att fenomenet med falska CV:n är minst
lika utbrett i Italien som hos oss.
Ovannämnda bloggar är bara exempel, och även om de är relativt stora
och mycket besökta gör listningen inte
anspråk på att vara representativ. Bästa
sättet att hitta en intressant blogg är
givetvis att skriva ”blogg” eller ”blog”
plus några väl valda nyckelord i valfri
sökmaskin (jag säger inte ens Google ...).
Eller varför inte starta en egen!
Björn Olofsson
facköversättaren 2 /14
11
UPPHANDLING
”Så här mycket är vi
beredda att betala.
Vilken kvalitet kan vi få?”
Intervju med Timothy Chamberlain, i anslutning till hans
text som återges härintill och ursprungligen publicerades i
Klarspråk nr 1/2014, sid 3, http://www.sprakradet.se/18219.
använde under en tid Rikspolisstyrelsens
upphandling, men var inte alls nöjda
med vare sig servicen eller översättningarna vi fick. Här på Språktjänsten är vi
alla erfarna översättare, och vi vet att tillgänglig tid är avgörande för resultatet –
oavsett teknik och andra aspekter. Vi har
självklart haft samråd med branschen
och vi har genomfört upphandlingen
tillsammans med Regeringskansliets
upphandlingssektion, som har juridisk
och teknisk kompetens och erfarenhet
inom området.
Timothy Chamberlain, chef för Utrikesdepartementets språktjänst.
Istället för att jaga billigaste leverantör har ni satt ett fast pris. Hur har ni
kommit fram till det?
TC : Vi utgick från vad Regeringskansliet har betalat i genomsnitt sett ett
decennium bakåt – en bit över 2 kr/ord
– men vi har också tagit hänsyn till
effektivitetsvinster i branschen och den
allmänna inflationen. Ett annat sätt att
se på saken är hur mycket man rimligen
kan översätta på en timme – och vad en
erfaren och kvalificerad konsult behöver
tjäna per timme för att alls vara intresserad av uppdraget. Den nivå vi har landat
på är diskuterad med och förankrad hos
branschorganisationer som SFÖ, enskilda översättare och byråer.
Vi inom
SFÖ och övriga översättarorganisationer är glada att
Regeringskansliet har frågat
oss till råds om upphandling.
Vi ser att våra råd har blivit beaktade,
vilket inte alltid har varit fallet med
andra upphandlingar. Hur ser du på det?
Timothy Chamberlain : Översättning
är en komplicerad tjänst att upphandla.
Det har tagit tid för myndigheterna
att lära sig hur branschen fungerar. Vi
FÖ : Lagen säger att myndigheterna ska
välja det ekonomiskt mest fördelaktiga
alternativet. Kan hypotetiskt situationen
inträffa att någon ifrågasätter upphandlingen därför att de anser sig kunna
konkurrera med samma kvalitet till lägre
pris?
TC : Jag tror inte att det kan hända. Vi
har stöd av våra juristers tolkning och
jag litar på att det fungerar. Det är heller
inte första gången en myndighet säger:
”Så här mycket är vi beredda att betala.
FÖ :
F
12
acköversättaren :
facköversättaren 2 /14
Vilken kvalitet kan vi få?” Men för översättningsbranschen är det en nyhet.
FÖ : Differentieras priset mellan enskilda
översättare och större byråer? Eller för
olika typer av uppdrag?
TC : Nej. Det vore för komplicerat. Vi
måste räkna med att det fastställda priset
är tillräckligt och att det ska jämna ut
sig på sikt för dem som har regelbundet samarbete med oss. Priset skiljer
sig heller inte mellan större byråer och
enpersonsföretag.
FÖ : När ni sluter ett avtal med ett litet
företag vet ni vilken individ som gör
översättningen. Men hur fungerar kvalitetssäkringen mot en större byrå som har
ett stort översättarstall?
TC : I avtalet ingår en klausul att leverantören är skyldig att i första hand välja den
översättare som har gjort provet. Utbyte
av översättare i ett avrop kräver Regeringskansliets skriftliga godkännande.
Dessutom utvärderar vi leverantörerna
på nytt under avtalstiden, med möjlighet
att ändra rangordningen – på så sätt kan
vi försäkra oss om att allt går rätt till.
Tusen tack Tim! Kan vi få en slagkraftig slutreplik också så ska jag lämna
dig ifred att översätta en stund!
TC : Både som översättare och som
företrädare för en myndighet som köper
översättningstjänster kan jag tycka att
prisutvecklingen har varit bekymmersam
på senare tid. Jag vill att översättning ska
vara en attraktiv bransch att gå in i och
att den ska locka de duktiga översättare vi
behöver. Men så kommer det inte att vara
om prisutvecklingen är för dålig, och det
förlorar hela samhället på.
FÖ :
Berättat för
Björn Olofsson
UPPHANDLING
Ny modell för köp av översättningar
P
riserna i översättningsbranschen har länge pressats
och blivit allt lägre. Visserligen har tekniska framsteg
medfört effektivitetsvinster,
men översättning är och förblir en verksamhet som tar tid, inte minst när det är
fråga om översättningar som kräver både
avancerade sakkunskaper och stilistisk
bearbetning. Den tid som en översättare
kan lägga ner på arbetet påverkar i hög
grad kvaliteten på resultatet. Och översättaren måste få betalt för sin tid.
Enligt lagen om offentlig upphandling
ska myndigheter ”anta det anbud som är
det ekonomiskt mest fördelaktiga”. Med
tiden har insikten vuxit fram att ”ekonomiskt mest fördelaktig” inte är liktydigt
med ”billigast”. En översättning som
inte håller önskad kvalitet kräver ofta
omfattande efterarbete, vilket ju också
är en kostnad. I värsta fall kan översättningen inte användas och då är pengarna
bortkastade.
Fast pris och kvalitetsbedömning
Vi i Regeringskansliet ville komma bort
från ”lägsta pris”-modellen och i stället
fokusera på kvalitet
vid upphandling av
översättningstjänster. Vår modell består av: ett fast pris,
där endast kvalitet
är avgörande för
rangordningen, och
en mekanism för
förnyad utvärdering med möjlighet
till ändringar i
rangordningen.
Vi bestämde alltså ett fast pris som vi
bedömde skulle motsvara en rimlig ersättning till en kvalificerad översättare.
Anbudsgivarna fick utse en översättare som de skulle använda för uppdrag
från oss och lämna in cv och arbetsprov
för den personen. De som godkändes
fick göra en provöversättning och en
granskning av en översättning. Proven
avidentifierades och bedömdes enligt
en rad kriterier. De översättare som fick
högst poäng inom olika delområden erbjöds att ingå avtal med oss. Inom varje
delområde antogs flera leverantörer som
rangordnades.
För att öka sannolikheten att leverantörerna bibehåller den begärda
kvaliteten har vi
dessutom infört en
mekanism för förnyad utvärdering.
Levererade översättningar kommer
att bedömas och
poängsättas, med
möjlighet för leverantörerna att stiga eller falla i rangordningen. Det återstår att se om resultatet
motsvarar våra förväntningar men vi
tror och hoppas att vi med vår modell för
upphandling har flyttat fokus från pris till
kvalitet. Att arbeta som översättare eller
granskare är ett kvalificerat arbete, som
måste få ta den tid som behövs och som
kräver kompetenta yrkesutövare som får
skälig ersättning för sitt arbete.
Timothy Chamberlain
chef för språktjänsten
vid Utrikesdepartementets
kommunikationsenhet
Insändare
Inte bara elände i upphandlingar
Facköversättaren tar upp aktuella ämnen såsom ”prispress”,
”orimliga villkor”, ”omöjlig konkurrens”, och så vidare.
D
et känns dystert.
Dessa fenomen är dock
långt ifrån begränsade
till översättarbranschen.
Själv började jag frilansa
för drygt två år sedan efter ca 15 år som
anställd i finansbranschen, och situationen är knappast ljusare där, till exempel.
Den globala lågkonjunkturen påverkar
många, med priskorrigeringar och hård
konkurrens. Man måste jobba hårdare
för samma pengar och det är flera som
inte överlever. Så kan det tyvärr bli när
man är verksam i ett land med en fri
marknadsekonomi.
”Horribla upphandlingar” är också ett
återkommande tema i branschen. Min
erfarenhet i detta område är visserligen begränsad, men jag har i alla fall
gått igenom underlaget för ett antal
upphandlingar och deltagit i och varit
framgångsrik i en. I det fallet var pris och
kvalitet likvärdiga. I Regeringskansliets
upphandling verkar det enbart vara
kvalitet och erfarenhet som viktas. Jag
upplever inte heller att små leverantörer
utesluts från processen (tvärtom faktiskt,
min känsla snarare är att man välkomnas).
För mig personligen har upphandlingar inneburit möjligheter snarare än
begränsningar: jag har fått, som relativ
ny företagare på marknaden, tillfälle att
komma in och arbeta åt en tung motpart. Utfört arbete betalas ju ur statliga
medel, och man kan därför inte rimligen
förvänta sig priser som är lika höga som
mot direktkunder i den privata sektorn.
Däremot får man en stabil kund under
en lång period, ofta med stora volymer
arbete, och en utmärkt referens mot
övriga potentiella uppdragsgivare. Är det
värt det? Den avvägning får var och en
göra själv, men mitt svar är definitivt JA.
Mitt budskap är alltså att det inte bara
är jämmer och elände i vår bransch. Jag
uppmanar att se realistiskt på priser mot
myndigheter (och även mot den privata
sektorn för den delen, med tanke på
dagens tuffa konjunkturläge), och att se
möjligheter snarare än hinder i upphandlingar.
Amanda Silver
Redaktör och översättare
(första leverantör åt Sveriges Riksbank,
SV-EN översättning och
EN språkgranskning – ekonomi och finans)
facköversättaren 2 /14
13
NYHETER
Standarden blir global
Ny ISO-standard kan kräva mer av översättaren
och ställer nya krav på projekthantering.
Förmodligen publiceras den tidigast i höst.
TÖI lever vidare
n Tolk- och översättarinstitutet
(TÖI) inrättades 1986 som en s.k.
särskild inrättning vid Stockholms
universitet. Institutets verksamhet
reglerades i en särskild förordning
och leddes av en styrelse utsedd
av regeringen. I samband med autonomireformen 2011 avskaffades de
särskilda inrättningarna, och från
och med den 1 januari 2013 sorterar
TÖI under Institutionen för svenska
och flerspråkighet, som ju hör till
den Humanistiska fakulteten.
TÖI:s främsta uppgift är att bedriva utbildning och forskning inom
översättningsvetenskap, tolkning
och översättning.
Sedan oktober 2013 leds TÖI av
fil dr Ingrid Almqvist, som är institutets föreståndare och styrelseordförande. Övriga styrelsemedlemmar
är professor Cecilia Wadensjö,
docent Yvonne Lindqvist, professor Hanne Skaaden, docent Bo
Eklund och undertecknad som
representant för SFÖ. Studeranderepresentant i styrelsen är Monique
Zwanenburg Widingsjö.
Styrelsen hade sitt första sammanträde den 29 januari år, då bl.a. verksamhetsplan för 2014 fastställdes.
Bo Widegren
Ny utgåva av
Déjà Vu
14
S
om några kanske minns har
vi en svensk och europeisk
standard för översättningstjänster (SS-EN 15038:2006,
Översättningstjänster
– Krav; se http://www.sfoe.se/sidor/
standard-for-oversattningstjanster.aspx);
den är främst inriktad på översättningsbyråer. När de stipulerade fem åren hade
gått efter vilka man skulle bestämma om
den behövde revideras eller ej, bestämde
man sig för att överlåta
revideringen på det
globala standardiseringsorganet ISO. Där
jobbar man därför nu
med att utarbeta en
motsvarande standard
som kommer att heta
ISO 17100, Translation
services – Requirements
for translation services.
ISO-standarden bygger på EN 15038,
men den nya processen medför föga
förvånande en rad förändringar. Utöver
att lägga in ett större antal nya termposter
(som läsarna normalt inte bryr sig särskilt
mycket om) har man skrivit om en hel del
och framför allt lagt till ganska mycket,
till exempel när det gäller krav på översättarens kompetens och – framför allt
– procedurbeskrivningen (projekthanteringen). Vidare har man strukit tre av de
”informativa” bilagorna och ersatt dem
med två nya. De strukna är B: Teknisk
bearbetning inför översättning, C: Analys
av källtext, samt D: Stilguide. De nya är A:
Agreements & Project Specifications och
C: Pre-production tasks. Men eftersom
bilagorna alltså är informativa ingår de
inte i standardens krav och har därför
mindre betydelse.
Det aktuella läget för den nya standarden är att omröstningen om det så kallade
DIS-förslaget avslutades den 22 november
förra året. Nästa stadium är en omröstning
om det slutliga förslaget, som rimligen lär
äga rum någon gång
under detta år, varpå
– om allt går efter
beräkningarna – den
antagna standarden
ges ut i slutet av 2014
eller (troligare) i början av 2015. Standardiseringens kvarnar
maler långsamt, vilket dock inte behöver
vara en nackdel.
Ansvarig kommitté för detta på svensk
botten heter SIS/TK 115, Terminologi
och språkliga resurser, och det är TNC
som står för sekretariatet (kontaktperson
Henrik Nilsson). Motsvarande ISO-kommitté är ISO/TC 37/SC 5, Translation,
interpreting and related technology.
Mats Dannewitz Linder
n Spanska Atril har just lanserat en
Förberedelse inför höstens auktorisationsprov
ny version av Déjà Vu, DVX3 – på
planerad lanseringsdag, vilket var
det sista Atrils luttrade användargrupp hade väntat.
Den allra största förbättringen
är LiveView, som innebär att måldokumentet visas dynamiskt i layout
under arbetet (i MS Office-dokument). Redigeringen blir enklare
i CAT-verktygets tabellformat
– fetstil, kursiv, understrykning,
upphöjt, nedsänkt ... kan användas
som i Word, detta minskar antalet
ogenomskinliga koder radikalt!
En utförlig recension av DVX3
kommer i nästa nummer av
Facköversättaren.
BO
n Ansökningstiden för provet anges
till 30 april men Kammarkollegiet
har de senaste åren utsträckt tiden
till början på augusti. Sen anmälan
accepteras endast i språk där man
kan garantera bedömare. Det kommer
information om sista dag på KK:s
webbplats i mitten av maj. Provet äger
rum den 16 september och kan skrivas
i Stockholm, Göteborg, Lund och
Umeå. (I Umeå endast om det finns
minst fem sökande.)
Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT) har sedan många år
arrangerat förberedelseseminarier
för dem som anmält sig till provet,
och nu diskuterar FAT:s styrelse att
facköversättaren 2 /14
anordna ett
seminarium
i Stockholm
särskilt för
SFÖ-medlemmar. Datum är
inte bestämt,
men det blir
efter SFÖ-konferensen i Jönköping.
Förberedelserna sker i samråd med
SFÖ:s fortbildningsgrupp.
Så ni som vill försöka få auktorisation bör för säkerhets skull anmäla er
till Kammarkollegiet i april. Närmare
information om förberedelser seminariet kommer som sagt senare.
Bo Widegren
en
nd
ct da DL m
ta bju e S so
on r d a r
- c ia le ck m
fo c tä m
/s spe pp dle
om d h u me
l.c me oc Ö- .
sd a ar SF u
w. sid m för st n
w b
w eb dlem en er ju
d ll
w
år me an gä
k v Ö - ud
sö SF rbj
Be r s-e
ö
f
o
ad
Tr
Huvudsponsor
2014
SDL ger dig mer
SDL Trados Studio 2014 har nya
lättanvända funktioner, och allt som
behövs för att skapa, redigera och
granska högkvalitativa översättningar på
kortast möjliga tid.
Träffa oss på SFÖ-konferensen
i Jönköping!
SDL är glada över att sponsra SFÖ:s
konferens den 9–11 maj i Jönköping
Utbildningssessioner: ’Komma igång’ med
SDL Trados Studio 2014
Exklusivt för SFÖ-medlemmar: Delta i någon av våra
utbildningssessioner vid konferensen i Jönköping. Du kommer att
upptäcka hur enkelt det är att använda SDL Trados Studio på SFÖ:s
konferens i Jönköping. Du hittar oss i konferensrum Loftet:
16.30 | Fredag 9 maj
11:15 | Lördag 10 maj
14.45 | Lördag 10 maj
Komma igång
Nya funktioner i SDL Trados Studio 2014
Kom igång med terminologi!
Begränsat antal platser, anmäl dig nu på www.sdl.com/sfo-contact
Fråga SDL – har du frågor om SDL Trados Studio?
Läs mer på www.sdl.com/sfo-contact
Besök oss bland utställarna för att prata med oss om din SDL Trados
Studio-programvara, kontrollera ditt SDL-konto och få svar på dina
frågor.
SDL_ad_TradosStudio_SFO-Conference_SV_A4
Copyright © 2014 SDL plc. All Rights Reserved. All company product or service names referenced herein are properties of their respective owners.
facköversättaren 2 /14
15
SPRÅK- OCH ARBETSGRUPPER
Vaktavlösning i
Etiknämnden
n Efter sju år som ordförande
för Etiknämnden har jag bestämt
mig att det är tid att låta någon
annan leda etikarbetet inom SFÖ.
Samtidigt avgår jag som ledamot –
ingen ordförande borde sitta kvar
och bevaka efterträdaren. Vem som
efterträder mig får vi alla veta efter
nämndens konstituerande möte i
samband med årsmötet.
Jag meddelade ledamöterna om
min avgång i diktform:
”The time has come,” the Walrus
said,
”To talk of many things:
Of shoes – and ships – and
sealing-wax –
Of cabbages – and kings –
And why the sea is boiling hot –
And whether pigs have wings.”
And as the Walrus clearly did,
I need to take some time to speak
of leadership and other things,
straight on and not oblique.
The time has come for me to leave
in words that I shall seek
To be as honest to my friends
as I have always been –
just as the Walrus never was –
and tell you what I’ve seen
of what the future has in store
for this our little scene.
The time has come for other work
for me and I can clearly see
that we have written thus the script
that what we have is what will be
and that my work is done –
you have the skills and faculty.
”The time has come,” your chairman says,
”to talk of many things” –
of thanks and wishes for your work –
of good rememberings –
of excellence you’ve reached
and how my hopes for you have
wings.
(Med tack till Lewis Carrolls Jabberwocky)
Jag vill på detta sätt också tacka
er för förtroendet och uppmana er
att använda den expertis som Etiknämnden besitter – den är en säker
kvalitetsgarant för professionella
översättare.
Sven Borei
16
facköversättaren 2 /14
Namnändringar i
statsförvaltningen på
finska och svenska
E
tt ministerium och några andra
organisationer inom statsförvaltningen har fått nya finska
och svenska namn och här
presenteras några av namnändringarna.
Vid årsskiftet blev sisäasiainministeriö
förkortat till sisäministeriö. Det innebär
dock inga ändringar i det
svenska namnet inrikesministeriet som fått
den nuvarande kortare
svenska formen redan på
1980-talet.
Det är också värt att
observera att ulkoasiainministeriö (utrikesministeriet) behåller
sitt långa namn på finska. Från utrikesministeriet har man redan tidigare
uttalat att man inte har några planer på
att ändra ministeriets finska namn då det
skulle kräva ändringar i datasystemet,
blanketterna och den visuella identiteten – och ministeriet strävar ju efter
besparingar i stället för nya utgifter.
Även några andra organisationer i
statsförvaltningen har fått nya finska och
svenska namn. Energiamarkkinaviras-
to har exempelvis ändrat namnet till
Energiavirasto (Energimyndigheten)
och Tekes Teknologian ja innovaatioiden
kehittämiskeskus heter numera Innovaatiorahoituskeskus Tekes (Innovationsfinansieringsverket Tekes).
Ett exempel på två organisationer som
gått ihop är Kansallinen
audiovisuaalinen arkisto
och Mediakasvatus- ja
kuvaohjelmakeskus. Den
nybildade organisationen
har fått namnet Kansallinen audiovisuaalinen
instituutti (Kavi) – Nationella audiovisuella institutet.
Valtion taidemuseo (Statens konstmuseum) heter numera Suomen Kansallisgalleria (Finlands Nationalgalleri).
Bakgrunden till namnändringen är att
organisationsformen ändrades från statligt verk till offentligjuridisk stiftelse vid
årsskiftet.
Informationen om namnändringarna
hämtad från officiella tidningen i Finland
nr 20/2014
Aija Myllymäki
På gång i Marknadsföringsgruppen
V
i har nyligen gjort ett utskick
där vi uppmanar SFÖ-medlemmar att beställa marknadsföringsmaterial från oss.
Tanken är att man ska kunna använda
materialet för att övertyga kunder om att
det är viktigt att anlita en professionell
översättare, vilket gynnar både individen
och hela föreningen. Vi fick direkt flera
svar och det är glädjande att se att det
finns ett intresse för marknadsföring
inom föreningen.
Men hur ska man göra med materialet
när man väl har fått det? Hur marknadsför man sig effektivt? Hur ska man
presentera sig? Mot vem ska man rikta
sig? Vart kan man vända sig för att få
stöd med sin marknadsföring? Man ska
inte behöva känna sig ensam när man
är medlem i SFÖ, för det finns gott om
kunskaper och erfarenheter som man
säkert gärna delar med sig av. Vi planerar
att på något sätt få till en dialog inom
SFÖ för marknadsföringsfrågor där man
kan dela med sig av sina erfarenheter och
få råd för att kunna lyckas bättre i sin
marknadsföring. Vi kommer att berätta
mer om detta inom kort när det står klart
vilken form det kommer att ta. Under
tiden är du alltid välkommen att höra av
dig till oss om du är intresserad av detta
eller önskar ställa frågor för att få stöd i
din marknadsföring.
Du når oss på [email protected].
SPRÅK- OCH ARBETSGRUPPER
SFÖ Väst på filmfestval
E
n kylig januarimorgon samlades en handfull av SFÖ:s
medlemmar i Väst på Le Petit
Café i Haga i Göteborg för att
äta frukost och se en film ur Göteborgs
Filmfestivals gedigna program tillsammans. Göteborg International Film Festival anordnas under tio dagar i slutet av
januari varje år och bjuder på filmer från
hela världen.
Le Petit Café erbjöd en rejäl frukostbuffé med bland annat kaffe, smoothies
och scones och efter att ha samlat på oss
det vi ville äta denna morgon satte vi oss
ned vid ett av de charmiga och udda borden och samtalade om både översättning
och annat.
Efter frukosten tog vi oss till biografen Draken i Folkets hus, en biograf
som startade år 1956 och som idag är
huvudbiograf under Göteborgs Filmfestival. I biomörkret fick vi följa tioåriga
Ahlos kamp om att återvinna sin familjs
respekt i filmen ”Raketen” från Australien. Ahlo tros vara olycksdrabbad och
bestämmer sig därför för att vara med i
en rakettävling för att bevisa motsatsen.
Filmen vann priser både på Tribecas och
BLÄCK
Berlins filmfestivaler och var Australiens
Oscarsbidrag, en mycket sevärd film!
Väl tillbaka i Sveriges vinterkyla
återvände vi till våra kontor och datorer
för att fortsätta jobba, och visst är det
lyxigt att kunna gå på filmfestival mitt
i arbetsveckan. Även om det också kan
bli stressigt att ha roligt och hinna se
alla de filmer man vill… Med på träffen
var Loole Hagberg, Gwyneth Olofsson,
Elke Hockings, Kathrin Tengsand, Gisela
Weltzin Thunberg och Petra Ekstedt.
Petra Ekstedt
Billigare utskrifter?
Kolla våra priser!
& TONER
Nordic Inc ½-sida
Årets e-handlare 2013
Bläck och Toner
Alltid lågt pris. Alltid snabb leverans.
facköversättaren 2 /14
Beställ på nordicink.se eller via kundtjänst på telefon 0470-625 45 och [email protected]
17
SFÖ-NYTT
Boktipset
Brett Jocelyn Epstein, [email protected]
Berlin i augusti,
någon?
n Den minnesgode FÖ-läsaren vet
att det har rått lite delade meningar
om hur lyckade FIT:s översättarkongresser har varit, inte minst den senaste (i San Fransisco 2011). Allting
tyder dock på en rejäl uppryckning
inför årets evenemang, den 4–6
augusti i Berlin. Arrangörer är alltid
värdlandets översättarorganisation,
i år således BDÜ. Och det är ingen
översättarförening vilken som helst
utan en av världens största, som
har en omfattande verksamhet av
alla de slag, ger ut en gedigen och
tjock tidskrift och har arrangerat
två ytterst imponerande nationella
översättarkonferenser (2009 och
2012).
Att döma av det sistnämnda kommer årets FIT-kongress bli något
alldeles extra. Över 180 föredrag
och paneldiskussioner, 11 seminarier och 40 ”poster-sessions” finns
med i det preliminära programmet.
Det övergripande temat är Man vs.
Machine? The Future of Translators,
Interpreters and Terminologists. De
flesta programpunkterna hålls på
engelska, men det finns förstås gott
om tyska och även en del franska
föredragshållare.
SFÖ-medlemmar betalar 360 euro
om man registrerar sig senast 30
april, annars 460. Den som vill veta
mer hittar massor av information på
www.fit2014.org. Hoppas vi ses!
Mats Dannewitz Linder
Rikstermbanken
nog bättre än
ryktet i FÖ
n I förra numret angavs längst ner
på s. 14 (i rapporten från minikonferenserna) en liten varning för Rikstermbanken: ”personer har hittat
felaktigheter”. TNC har hört av sig
och velat veta mer, men källan har
trots efterlysning inte låtit höra av
sig. Vi kan därför – och för att andra
har uttalat sin tillfredsställelse med
Rikstermbanken – anta att varningen kanske var något överdriven.
Men samtidigt: TNC tar tacksamt
emot alla uppgifter som kan leda till
förbättringar.
Mats Dannewitz Linder
18
facköversättaren 2 /14
Hillo, hollo och
hullo. Eller hej!
The Story of English in 100 Words av den brittiske
lingvisten David Crystal är en fascinerande bok i ett
lättläst format. Crystal utforskar orden på ett nästan
arkeologiskt sätt.
C
rystals bok är olik andra
språkböcker eftersom han
tar upp språkets historia
via enskilda ord. Varje
kapitel handlar om ett
engelskt ord som han tycker är mycket
viktigt och som förklarar engelskans eller
engelsktalande länders historik. Några
av orden som diskuteras är roe, riddle,
bone-house, billion, polite, trek, dude,
schmooze, doublespeak, blurb, sudoku
och chillax. Orden kommer från olika
tidsperioder, olika språk och olika delar
av livet (mat, politik, vetenskap, slang).
Engelskans historia är väldigt omfattande
och intressant.
Jag tycker att
matorden är särskilt
intressanta (kanske
för att jag översätter
många kokböcker).
Ordet loaf, förklarar
Crystal, kommer från
anglosaxiska ordet
hlaf, som betydde
heavenly bread,
eller manna. Dagens
loaf kommer från
Cockney-slangen, där
loaf of bread betydde
å ena sidan head och
å andra sidan dead.
Den senare används
inte länge.
Ett annat exempel är ordet hello.
Crystal skriver: ”It’s such a natural
expression, used every day as a greeting.
... In fact, its first recorded use is less than
200 years old.” Under 1300-talet sa folk
hal/hail, alltså be healthy. Senare anvädes
hallo, hella, hillo, hollo och hullo, men
nu är det oftast hello eller hallo. Men
varför blev det hello till slut? ”The word
was around in the early 1800s, but used
very informally, often as part of street
slang. The more
formal usage seems to
have emerged when
the telephone was
invented. People had
to have a way of starting a conversation
... Thomas Edison,
the inventor of the
telephone, evidently
preferred Hello.” Teknik har haft ett stort
inflytande.
Crystal har skrivit många böcker om
språk och hans böcker är alltid roliga
och intressanta. Man kan dyka in i The
Story of English in 100
Words som man vill
och lära sig något nytt
om engelska. Det finns
också kopplingar till de
skandinaviska språken;
engelskan har lånat ord,
språken har germanska
rötter och de skandinaviska har lånat ord från
engelskan.
Crystal säger att ”I
once went through a
dictionary pulling out
all the ways there are
in English for saying
’good’ things about the
world...and all the ways
there are for saying
’bad’ things...I found 1,772 expressions
of positive sentiment and 3,158 expressions of negative sentiment. It’s almost
twice as easy to be critical in English, it
seems.” Ja, kanske det, men jag ska inte
vara negativ om boken. Jag tycker att den
är grand. Och förresten betyder grand
också ett tusen dollar eller pund. Varför
det? Läs boken för att få en förklaring!
B.J. Epstein
SFÖ-NYTT
Medlemsnytt
Studentspalten
Kontakt: Lars Jansson, [email protected], Jonatan Botin, [email protected]
Översättningens
teori och praktik
S
om student på översättarprogrammet stöter man på
ämnet översättningsvetenskap eller översättningsteori. På engelska brukar man
tala om Translation Studies och på franska
om Traductologie. Det handlar ofta om
ett yvigt teoretiserande kring det som de
flesta översättare tycks göra automatiskt
och intuitivt när de arbetar. Ämnet är
fascinerande och ibland svårpenetrerat.
Hur man än känner
inför teoretiserandet
kring översättning
kan man fråga sig
till vilken egentlig
nytta disciplinen är
för en yrkesverksam
översättare.
I boken Can Theory
Help Translators?: A
Dialogue Between the
Ivory Tower and the
Wordface står den
frågan i centrum. Boken utgörs av en dialog mellan översättaren Emma Wagner,
som menar att översättningsvetenskapen
är alltför dålig på att ta fram konkreta
hjälpmedel till översättare, och forskaren
Andrew Chesterman som i sin tur försöker försvara den akademiska disciplinen.
Det Wagner efterlyser, menar Chesterman, är just det som forskningen
kring översättning försökt komma ifrån
de senaste decennierna, nämligen ett
normativt och preskriptivt tänkande.
Wagner vill ha konkreta råd, tips och
riktlinjer medan Chesterman menar att
det är föråldrat att tänka att forskare ska
dela ut pekpinnar och bestämma vad som
är rätt och fel inom översättning. Istället
bör ”teoretikerna” försöka beskriva och
förklara vad det är en översättare gör, hur
översättningsprocessen faktiskt ser ut:
översättningsvetenskap bör vara deskriptiv och explikativ.
Litteraturteori syftar inte till att hjälpa
författare att skriva och det är inte heller
självklart att översättningsteorins roll ska
vara att hjälpa översättare att översätta,
menar Chesterman.
Det kan alltså tyckas att den här forsk-
ningen är till för dem som försöker förstå
vad översättning egentligen är snarare
än för dem som faktiskt översätter. Mina
tankar går till think aloud-forskningen
som handlar om att försöka kartlägga hur
en översättare tänker under sitt arbete.
Det må vara nog så intressant men kanske
inte av så stor vikt för den faktiske översättaren som mest vill få arbetet gjort.
Professorn Mathieu Guidère menar att
forskningen kring översättning under
det gångna seklet
många gånger har
blivit så abstrakt och
teoretisk att den har
framkallat en skepsis
hos många översättare.
Det verkar dock
rymmas ganska
mycket inom det
fält som benämns
Translation Studies.
Forskaren James
S. Holmes som skapade termen talar
dels om den deskriptiva och explikativa
inriktningen, dels om en inriktning som
handlar om ”tillämpade översättningsstudier” där man ägnar sig åt att ta fram
principer och teorier för utbildningen
av översättare. Det är givetvis lättare
att se den omedelbara nyttan som den
forskningen har för översättaren (eller
den blivande översättaren) då det handlar
om att ta fram konkreta hjälpmedel och
riktlinjer som ska vara en hjälp i översättningsarbetet.
Om man som översättare kommer att
känna sig hjälpt av översättningsteoretiska verk kan jag inte svara på men jag
tror att all kunskap kring det man ägnar
mycket av sin tid åt är berikande. Jag läser
mer än gärna om till exempel översättarens roll i samhället genom historien. Jag
befinner mig ju dock ännu inte ute i översättarens verklighet där pressade priser
och tajta deadlines säkerligen kan skapa
en stressig tillvaro. Kanske är det en lyx
förunnad studenter att hinna gräva ner
sig i den här typen av teoretiska texter.
Vi är nu 1127 medlemmar!
Vi önskar följande medlemmar
välkomna i SFÖ:
Vanessa Berling, Mölndal
Lena Engström, Falkenberg
Rebecka Johansson, Helsingborg
Mathilda Solid, Helsingborg
Kerstin Svederborn, Fjälkinge
Öykü Andersson, Stockholm
Emmelie Johansson, Hunnebostrand
Camilla Dunér, Uppsala
Maria Forsman, Uppsala
Agneta Eriksson, Lund
Ingrid Ryberg, Svedala
Fredrik Nilsson, Uppsala
Camilla Ström, Marsfjäll
Magnus Koch, Solna
Audrey Chanson, Finspång
Jane Davis, Huaröd
Karin Wallin, Stockholm
Anna Lindemark, Göteborg
n Fotografernas namn har
beklagligt nog inte kommit med
i några av FÖ:s senaste nummer
på sista sidans Jönköpingsbilder:
Småbilderna i nr 6 2013 och den
stora bilden nr 1 2014 är tagna av
Maria Amorim.
Övriga Jönköpingsbilder är marknadsföringsbilder från Destination
Jönköping/Jönköpings kommun
eller Spira.
Visste du att...
n Med snabbkommandot shift + F5
kan du gå tillbaka till där markören
står i ett dokument. Bra om man
har bläddrat i det. Det här och andra
tips finns på FO debatt. Mer info på
www.fackoversattarna.se
Nästa nummer
Manusstopp
senast den
21 maj
En ny välmatad tidning kommer i
din brevlåda den 25 juni.
Jonatan Botin
facköversättaren 2 /14
19
Posttidning B
Retur till:
Sveriges Facköversättarförening
Vasagatan 36, 111 20 Stockholm
Nu är det bara några veckor kvar …
J
F oto : M aria A morim
önköping är en stad du blir förälskad i – vilket fantastiskt läge vid
Vättern! Och bara några steg inåt
land Munksjön, vars kluckande
vatten vid Spiras fot ger ro i själen
och fröjd för ögat – om du nu kan slita blicken och
uppmärksamheten från alla intressanta, roande,
upplyftande och tankeväckande föredrag på temat
Stolthet & företagande!
Vem har inte hänförts av John Bauers hemlighetsfulla värld med älvor, troll och småländska
skogar? På fredag kväll får du chans att återuppleva lite av den stämningen i Länsmuseets underbara lokaler med både buffé och sagor på småländskt vis.
Efter en fullmatad dag med tips på hur du ska
säga ”stop”, stärka ditt varumärke, räcka till och
tjäna mer pengar med mera är det dags att koppla
20
facköversättaren 2 /14
av i Elite Hotels magnifika spegelsal med god mat,
trevligt sällskap och kanske en liten svängom till
glada toner från Wennerbergs partitur.
Även söndagen bjuder på många spännande
alternativ – lägg in m.sfoe.eu i din telefon och läs
mer om alla godbitarna i programmet! – Nytt
för i år är den elektroniska konferensguiden som
uppdateras kontinuerligt och som du kan spara
som en app på din mobil eller surfplatta och ha
med dig överallt – den funkar utan aktiv nätanslutning.
Om du inte anmält dig än – gör det innan den
28 april!
Välkommen till en helg full av inspirerande
möten och upplevelser i Jönköping den
9–11 maj!
Karin Ashing och konferensgruppen