Konsekvensutredning – Transportstyrelsens föreskrifter om ansökan

Comments

Transcription

Konsekvensutredning – Transportstyrelsens föreskrifter om ansökan
1 (15)
Konsekvensutredning
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
Handläggare
Jerker Stubbans
Väg- och järnvägsavdelningen
Enhet trafikföretag
Sektion järnvägsföretag
Konsekvensutredning – Transportstyrelsens
föreskrifter om ansökan om tillstånd för
järnvägsverksamhet
Transportstyrelsen har tagit fram ett förslag till föreskrifter om ansökan om
tillstånd för järnvägsverksamhet.
Föreskrifterna reglerar till vem en ansökan ska ges in, hur en ansökan ska
ges in samt vilka uppgifter och handlingar ansökan ska innehålla för
respektive tillståndsform enligt järnvägslagen (2004:519).
1
Vad är problemet/anledningen till regleringen
Särskilt tillstånd
För att idag bedriva verksamhet som järnvägsföretag behöver
järnvägsföretaget ha en licens och ett säkerhetsintyg del A och ett
säkerhetsintyg del B enligt järnvägslagen.1 Vissa verksamhetsutövare kan
med dagens regler i järnvägslagen undantas från kravet på att inneha licens
och säkerhetsintyg. Dessa verksamhetsutövare har istället rätt att bedriva
järnvägsverksamhet med stöd av ett särskilt tillstånd2.
Enligt promemorian Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (Ds
2014:21) gäller denna undantagsmöjlighet i den nuvarande järnvägslagen
för flera typer av verksamheter än vad som är tillåtet enligt EU-rätten3.
Av denna anledning föreslår regeringen att särskilt tillstånd i järnvägslagen
ska tas bort och ersättas av ett nytt tillstånd, ett nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
1
3 kap. 2 och 3 §§ järnvägslagen (2004:519)
3 kap. 4 § järnvägslagen
3
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om
inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (SERA-direktivet) och
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på
gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för
järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av
avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg, i
lydelsen enligt kommissionens direktiv 2009/149/EG, lydelsen av kommissionens direktiv
2009/149/EG (järnvägssäkerhetsdirektivet)
2
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
Auktorisation
Vid genomförande av direktiven i det s.k. första järnvägspaketet 2004
infördes bestämmelser om att inte enbart järnvägsföretag utan även andra
intressenter skulle få ansöka om infrastrukturkapacitet på svenska
järnvägsnät. Det kunde handla om industriföretag, speditörer eller, på
persontrafiksidan, trafikhuvudmän (numera regionala kollektivtrafikmyndigheter). Enligt järnvägslagen krävs tillstånd i form av auktorisation
för den som organiserar järnvägstrafik utan att själv utföra trafiken.
I promemorian Ds 2014:21 framgår att genom SERA-direktivet görs rätten
att låta även andra sökande än järnvägsföretag ansöka om kapacitet
obligatorisk.4 Några krav på myndighetstillstånd för sådana sökande införs
dock inte. Inte heller ges möjligheter att behålla sådana regler för medlemsländer som redan infört krav på tillstånd. I stället är tanken att infrastrukturförvaltaren ska få ställa krav på sökanden av kapacitet.
Ovanstående innebär att nuvarande bestämmelser om tillstånd för
auktorisation upphävs och utmönstras ur järnvägslagen.
Licens
I SERA-direktivet framgår vad som krävs för att erhålla en licens. SERAC5,
där Sverige ingår, röstade igenom en förordning till SERA-direktivet i
december 2014. Bestämmelserna i SERA-direktivet och i förordningen
innebär att reglerna i dagens föreskrifter om ansökan om tillstånd behöver
utökas och förtydligas.
Säkerhetsintyg
Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2007:3) om ansökan om tillstånd för
järnvägsverksamhet innehåller en hänvisning till kommissionens förordning
(EG) nr 653/20076, vid ansökan om säkerhetsintyg. Förordningen har
ändrats i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 445/20117,
vilket inte framgår i föreskrifterna.
4
Se artikel 41.1 samt definitionen av begreppet sökande i artikel 3.19 i SERA-direktivet
2012/34/EU
5
Single European Railway Area Committé
6
Kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 av den 13 juni 2007 om användningen av
ett gemensamt europeiskt format för säkerhetsintyg och ansökningsdokument i enlighet
med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG och om giltigheten för
säkerhetsintyg som utfärdats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG, i
lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 445/2011 av den 10 maj 2011
7
Kommissionens förordning (EU) nr 445/2011 av den 10 maj 2011 om ett
certifieringssystem för enheter som ansvarar för underhåll av godsvagnar och om ändring
av förordning (EG) nr 653/2007
2 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
Farligt gods
I Järnvägsstyrelsens föreskrifter om ansökan om tillstånd finns krav om att
den som ansöker om säkerhetstillstånd ska ge in uppgifter om trafik med
farligt gods8 på infrastrukturen. Transportstyrelsen har inte bemyndigande
att utfärda föreskrifter om farligt godstransporter på land.
2
Vad blir effekterna om någon lösning på
problemet/någon reglering inte kommer till stånd
Järnvägsstyrelsens föreskrifter om ansökan om tillstånd innehåller inga
regler om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om
nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Föreskrifterna saknar delvis regler för att
uppfylla kraven i SERA-direktivet och förordningen till direktivet, vid
ansökan om licens.
Dagens föreskrifter innehåller regler om vilka uppgifter och handlingar som
ska ges in vid ansökan om tillståndstyperna auktorisation och särskilt
tillstånd, som utmönstras vid lagändringen.
Oklarheterna innebär att sökande måste leta i järnvägslagen och järnvägsförordningen, vilket bedöms försvåra för sökanden.
3
Vad ska uppnås
Tydliga regler och hänvisningar vid ansökningsprocessen. Det ska framgå
vilka uppgifter och handlingar som ska ges in vid ansökan om nationellt
trafiksäkerhetstillstånd samt att reglerna vid ansökan om licens ska uppfylla
de nya kraven i SERA-direktivet och förordningen till direktivet.
Reglerna ska endast innehålla de tillståndsformer som finns i den föreslagna
ändringen av järnvägslagen.
4
Vilka möjliga lösningar finns
4.1
Alternativ som inte innebär reglering
Om en reglering skulle utebli saknas samlade uppgifter om vilka uppgifter
och handlingar som ska ges in vid ansökan om tillståndsformerna licens,
nationellt trafiksäkerhetstillstånd samt säkerhetstillstånd. Det framgår inte
till vem ansökan ska ges in och hur en ansökan ska ges in.
För ansökan om säkerhetsintyg finns för den europeiska järnvägsmarknaden
en gemensam blankett och gemensamma riktlinjer i förordning (EG)
nr 653/2007. I förordningen framgår att nationella säkerhetsmyndigheten
8
Farligt gods: Ämnen och föremål vars transport enligt RID/RID-S är antingen
förbjuden eller tillåten endast under vissa angivna villkor, se definitioner i Myndighetens
om samhällskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2012:7) om transport av farligt gods
på järnväg (RID-S 2013).
3 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
utfärdar säkerhetsintyg. Det framgår dock inte att den nationella säkerhetsmyndigheten är Transportstyrelsen, vilket kan ses som en otydlighet till vem
ansökan ska ges in.
4.2
Regleringsalternativ
4.2.1
Alternativ 1
Alternativ 1 innebär att det regleras vilka uppgifter och handlingar som
sökanden ska skicka in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
Alternativet har kompletterats med nya regler om uppgifter och handlingar
har lagts till för ansökan om licens. Dessa har kompletterats för att uppfylla
kraven i SERA-direktivet och förordningen till direktivet.
I alternativet har det för ansökan om säkerhetsintyg gjorts förtydligande om
hänvisningar att den numer uppdaterade kommissionens förordning (EG) nr
653/2007, ska läsas i lydelsen genom förändringarna i kommissionens
förordning (EU) nr 445/2011. Det görs även hänvisningar till förordning
(EG) nr 653/2007 blanketter och riktlinjer vid ansökan.
De delar av föreskriftsförslaget som överförts från tidigare föreskrifter har i
vissa fall ändrats redaktionellt och språkligt för att förenkla och förtydliga
förfarandet vid ansökan.
4.2.2
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär att Järnvägsstyrelsen föreskrifter om ansökan om
tillstånd behålls i nuvarande utformning. Detta medför att det saknas
samlade krav om ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
I föreskrifterna finns det krav om vilka uppgifter och handlingar som ska
ges in vid ansökan om särskilt tillstånd samt vid ansökan om auktorisation.
Dessa två tillståndsformer upphör vid ändringen av järnvägslagen.
I föreskrifterna finns det även ett krav vid ansökan om säkerhetstillstånd
som Transportstyrelsen saknar bemyndigande för.
5
Samhällsekonomisk analys
5.1
Företag
5.1.1
Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen
verksamma samt hur stora är företagen
Alternativ 1 och alternativ 2
Det är ca 63 st företag med särskilt tillstånd som berörs av lagändringen och
som måste ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd eller säkerhetsintyg
4 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
fram till utgången av 2018. Transportstyrelsen bedömer att 27 st kan ansöka
om nationellt trafiksäkerhetstillstånd och resterande 36 st ansöka om
säkerhetsintyg.
Se avsnitt 5.1.1 i konsekvensutredning om säkerhetsstyrningssystem och
övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag med nationellt
trafiksäkerhetstillstånd och samma avsnitt i konsekvensutredning om
säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för
infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd och järnvägsföretag med
säkerhetsintyg.
5.1.2
Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad
innebär detta för företagens administrativa kostnader
Det stora arbetet inför en ansökan om tillstånd är att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem och de övriga säkerhetsbestämmelser som behövs. De
övriga uppgifter som behöver ges in, tar i sig inte lång tid att ta fram men
krävs enligt järnvägslagen och järnvägsförordningen för att kunna göra en
bedömning av verksamheten.
Se avsnitt 5.1.2 i konsekvensutredning om nationellt trafiksäkerhetstillstånd
och samma avsnitt i konsekvensutredning om säkerhetsstyrningssystem och
övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med
säkerhetstillstånd och järnvägsföretag med säkerhetsintyg.
Alternativ 1
Alternativ 1 bedöms inte generera några ökade kostnader för sökanden än de
som anges ovan.
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär att avsaknaden av regler om ansökan om nationellt
trafiksäkerhetstillstånd försvårar för sökanden att ge in en fullständig
ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
Transportstyrelsen bedömer utifrån konsultuppgifterna att det tar mellan 300
och 400 timmar att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem och övriga
säkerhetsbestämmelser för ett nationellt trafiksäkerhetstillstånd för endast
persontrafik på lokal eller regional fristående järnvägsinfrastruktur.9
Transportstyrelsen bedömer utifrån konsultuppgifterna att det tar mellan 200
och 300 timmar att ta fram ett säkerhetsstyrningssystem och övriga
säkerhetsbestämmelser för ett nationellt trafiksäkerhetstillstånd för endast
9
Uppgifter hämtade från avsnitt 5.1.2 i konsekvensutredningen om
säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag nationellt
trafiksäkerhetstillstånd.
5 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
godstrafik på järnvägsnät som inte förvaltas av staten och som endast
används av ägaren eller infrastrukturförvaltaren för transporter av eget
gods.10
Transportstyrelsen räknar på ett exempel för de ca 27 st företag11 som kan
ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd och där oklarheterna i
föreskrifterna skulle öka tidsåtgången med 5 procent, av tidsangivelserna i
styckena ovan.
Det skulle öka tiden vid ansökan med mellan 10 till 20 timmar12 för
respektive företag. Detta i sin tur medför en ökad konsultkostnad mellan
10 000 och 20 000 kr13 eller en ökad medarbetarkostnad mellan 3 000 till
6 000 kr14. En totalkostnad för samtliga företag på mellan 81 000 kr och
540 000 kr15. Av dessa ca 27 st företag är ca 13 st museiföreningar,
huruvida de drabbas av dessa kostnader är svårt att beräkna eftersom de ofta
drivs av ideella krafter.
5.1.3
Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen
och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva
vidta
Alternativ 1
Alternativ 1 bedöms inte generera någon ytterligare tidsåtgång och
kostnader för sökanden.
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär att avsaknaden av regler om ansökan om nationellt
trafiksäkerhetstillstånd försvårar för sökande att lämna in en fullständig
ansökan. Detta bedöms ge en ökad tidåtgång och kostnader för företagen.
10
Uppgifter hämtade från avsnitt 5.1.2 i konsekvensutredningen om
säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag nationellt
trafiksäkerhetstillstånd.
11
Uppgifter hämtade från avsnitt 5.1.1 i konsekvensutredningen om
säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag nationellt
trafiksäkerhetstillstånd.
12
Uträkning (5 * 200–400 tim. / 100)
13
Uträkning (10–20 tim. * 1 000 kr.)
14
Uträkning (10–20 tim. * 300 kr.)
15
Uträkning (27st * 3 000–20 000 kr.)
6 (15)
5.1.4
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de
berörda företagen
Alternativ 1
Alternativ 1 innehåller tillståndsformen nationellt trafiksäkerhetstillstånd,
som är avsett för verksamheter som kan undantas den europeiska
järnvägsmarknaden enligt EU-rätten. Övriga tillståndsformer i
föreskriftsförslaget regleras av SERA-direktivet, järnvägssäkerhetsdirektivet
och driftskompatibilitetsdirektivet 2008/57/EG16 vilka införlivats i svensk
rätt genom järnvägslagen och järnvägsförordningen samt föreskrifter
utfärdade med stöd av nämnda lag.
Transportstyrelsen bedömer att konkurrensförhållandena inte påverkas av
alternativ 1.
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär att de tillståndsformer som finns i Järnvägsstyrelsens
föreskrifter om ansökan om tillstånd regleras av SERA-direktivet, järnvägssäkerhetsdirektivet och driftskompatibilitetsdirektivet vilka införlivats i
svenskrätt genom järnvägslagen och järnvägsförordningen samt föreskrifter
utfärdade med stöd av nämnda lag.
Transportstyrelsen bedömer att konkurrensförhållandena inte påverkas av
alternativ 2.
5.1.5
Behöver särskild hänsyn tas till små företag
Alternativ 1
Alternativ 1 tar hänsyn till små företag som vill ansöka om tillståndformen
nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
Alternativ 2
Alternativ 2 saknar krav om vilka uppgifter och handlingar som ska ges in
vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Denna tillståndsform är
anpassat för företag med verksamhet som endast utför godstrafik på
järnvägsnät som inte förvaltas av staten och som endast används av ägaren
för transporter av eget gods.
Transportstyrelsen bedömer att alternativ 2 inte tar hänsyn till den kategorin
av verksamheter som kan ansöka om nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
Företag med mindre omsättning, som vill ansöka om nationellt
16
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten
hos järnvägssystemet inom gemenskapen, i lydelsen av kommissionens direktiv 2014/38/EU.
7 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
trafiksäkerhetstillstånd, kan drabbas hårdare än företag med större
omsättning.
5.1.6
I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen
Alternativ 1
Alternativ 1 påverkar inte företagen i något annat avseende.
Alternativ 2
Alternativ 2 påverkar inte företagen i något annat avseende.
5.2
Konsumenter
5.2.1
Alternativ 1
Alternativ 1 bedöms spara tid och kostnad för företagen, vilket i
förlängningen påverkar konsumenterna som betalar för varan eller
transporten.
5.2.2
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär att föreskrifterna saknar krav om vilka uppgifter och
handlingar som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Den tid och kostnad som det innebär att leta efter uppgifter om vad
som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd måste
företagen ta in genom att konsumenterna får betala ett högre pris för varan
eller transporten.
5.3
Statens finanser
5.3.1
Alternativ 1
Alternativ 1 har ingen påverkan på statens finanser.
5.3.2
Alternativ 2
Alternativ 2 har ingen påverkan på statens finanser.
5.4
Samhället i övrigt
5.4.1
Alternativ 1
Alternativ 1 bedöms inte ha någon inverkan på samhället i övrigt.
5.4.2
Alternativ 2
Alternativ 2 bedöms inte ha någon inverkan på samhället i övrigt.
8 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
5.5
Myndigheter och övrig offentlig förvaltning
5.5.1
Alternativ 1
Alternativ 1 har inget krav om att uppgifter om farligt gods ska ges in vid
ansökan om säkerhetstillstånd och nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
Kravet har varit ett sätt att få in uppgifter för avgift om tillsyn av farligt
gods inom järnväg. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för transporter
av farligt gods inom järnväg17. Eftersom Transportstyrelsen är
tillsynsmyndighet av farligt gods kan Transportstyrelsen begära in
upplysningar och handlingar om farligt gods på annat sätt, bland annat
genom de formulär som används vid ansökan om säkerhetstillstånd och
nationellt trafiksäkerhetstillstånd.18 Det bör nämnas att Myndigheten för
samhällskydd och beredskap (MSB) är regelgivande myndighet för
transport av farligt gods på land.
Alternativ 1 innehåller krav om att ge in uppgifter om trafikomfattning samt
resurser i form av antal personal som anställts eller anlitats för
järnvägsverksamheten vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
Förslaget innehåller även krav att ge in uppgifter om resurser i form av antal
personal för drift av järnvägsverksamheten vid ansökan om
säkerhetstillstånd. Uppgifterna ligger till grund för tillsynsavgifter av
respektive tillståndsform inom järnväg.
5.5.2
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär att föreskrifterna innehåller krav att ge in uppgifter om
resurser i form av antal personal för drift av järnvägsverksamheten vid
ansökan om säkerhetstillstånd. Uppgifterna ligger till grund för
tillsynsavgifter inom järnväg. Föreskrifterna innehåller dessutom krav om
att lämna uppgifter om farligt gods vid ansökan om säkerhetstillstånd, vilket
Transportstyrelsen saknar bemyndigande att föreskriva om.
Alternativ 2 saknar krav om att ge in uppgifter om trafikomfattning samt
resurser i form av antal personal som anställts eller anlitats för
järnvägsverksamheten vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd,
uppgifter som ligger till grund för tillsynsavgift inom järnväg.
17
18
10 § förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.
13 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods.
9 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
5.6
Sammanställning av de samhällsekonomiska
konsekvenserna
5.6.1
Alternativ 1
Berörd aktör
Företag
Värderade
effekter/prissatt
a konsekvenser
Icke värderade effekter/icke
prissatta konsekvenser
Nettoeffekt i tkr
Fördelar
Ingen ökad
kostnad, 0kr
Följande
framgår eller
anges i de
föreslagna
föreskrifterna:
- till vem
ansökan
ska lämnas
- hur
ansökan
ska göras
- vilka
tillståndstyp
er som finns
- vilka
uppgifter
och
handlingar
som ska
ges in vid
ansökan om
licens,
nationellt
trafiksäkerhetstillstånd och
säkerhetstillstånd
- hänvisningar till
förordning
(EG) i
lydelsen av
ändrande
förordning.
Redaktionella
och språkliga
förbättringar
Konsumenter
Förslaget
innehåller krav
om vilka
uppgifter och
handlingar
som ska ges
Nackdelar
Total bedömning/
kommentar
10 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
in vid ansökan
om nationellt
trafiksäkerhets
tillstånd så att
en fullständig
ansökan kan
göras. På så
sätt undvika
ökad tid och
kostnader för
företag och i
förlängningen
konsumenterna
Statens finanser
Ingen påverkan
Samhället i övrigt
Ingen påverkan
Myndigheter och
andra offentliga
organ
Förslaget
innehåller krav
om att ge in
uppgifter som
är avgiftsgrundande för
nationellt
trafiksäkerhets
tillstånd och
för säkerhetstillstånd
Förslaget
saknar krav
om att ge in
uppgifter om
farligt gods vid
ansökan om
säkerhetstillstånd.
Uppgifter som
ligger till grund
för tillsyn av
farligt gods.
Kommentar till kolumn
Nackdelar:
Transportstyrelsen
saknar bemyndigande
för att ge ut föreskrifter
om farligt
godstransporter på
land.
Totalt
5.6.2
Berörd aktör
Företag
Alternativ 2
Värderade
effekter/prissatt
a konsekvenser
Icke värderade effekter/icke
prissatta konsekvenser
Nettoeffekt i tkr
Fördelar
Nackdelar
Ökade
kostnader totalt
med mellan 81
och 540 tkr.
De innehåller
uppgifter om
till vem som
ansökan ska
ges in
De innehåller
inga krav om
innehållet vid
ansökan om
nationellt
trafiksäkerhets
tillstånd.
De innehåller
krav om hur
ansökan ska
ges in.
De innehåller
krav om
ansökan om
tillståndsformer som
upphävs
genom
förändringar
av
Total bedömning/
kommentar
11 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
järnvägslagen.
De innehåller
anvisningar till
en förordning
(EG) som har
ändrats.
De saknar
krav om
uppgifter och
handlingar i
enlighet med
SERAdirektivet och,
förordningen
till direktivet.
Konsumenter
Transportstyrelsen
bedömer att
ansökan om
nationellt
trafiksäkerhets
tillstånd tar
längre tid
eftersom det
troligen ges in
ofullständiga
ansökningar.
Kostnaderna
får
konsumenterna i
förlängningen
betala.
Statens finanser
Ingen påverkan
Samhället i övrigt
Myndigheter och
andra offentliga
organ
Ingen påverkan
Det finns krav
om att ge in
uppgifter som
är avgiftsgrundande för
nationellt
trafiksäkerhets
tillstånd och
för säkerhetstillstånd
Det finns krav
om att ge in
uppgifter om
farligt gods vid
ansökan om
säkerhetstillstånd.
Uppgifter som
Transportstyrelsen
saknar bemyndigande
för att ge ut föreskrifter
om farligt
godstransporter på
land.
12 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
är avgiftsgrundande för
tillsyn av farligt
gods
Totalt
6
Fördelningsanalys
Alternativ 1
Alternativ 1 bedöms inte påverka enskilda individer eller grupper på annat
sätt än idag.
Alternativ 2
Alternativ 2 bedöms inte påverka enskilda individer eller grupper.
7
Analys av transportpolitisk måluppfyllelse
7.1
Funktionsmålet
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods.
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till
att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och
användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska
transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors
respektive mäns transportbehov.19
Alternativ 1
Alternativ 1 bedöms inte ha någon inverkan på funktionsmålet om
tillgänglighet.
Alternativ 2
Alternativ 2 bedöms inte ha någon inverkan på funktionsmålet om
tillgänglighet.
7.2
Hänsynsmålet
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter
som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets
utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas
eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad
hälsa.20
19
20
Regeringskansliets hemsida (141126) http://www.regeringen.se/sb/d/18128/a/229619
Regeringskansliets hemsida (141126) http://www.regeringen.se/sb/d/18128/a/229619
13 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
Alternativ 1
Alternativ 1 innebär att det inte finns något krav att ge in uppgifter om
farligt gods vid ansökan om säkerhetstillstånd eller nationellt
trafiksäkerhetstillstånd. Transportstyrelsen kan som tillsynsmyndighet av
farligt gods på järnväg begära in upplysningar och handlingar om detta.
Transportstyrelsen begär bland annat in dessa upplysningar genom
formulären vid ansökan om säkerhetstillstånd och nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Med anledning av detta bedömer Transportstyrelsen att ändringen
från de tidigare föreskrifterna inte får någon negativ inverkan på
hänsynsmålet.
Alternativ 2
Alternativ 2 ställer krav på att ge in uppgifter om farligt gods vid ansökan
om säkerhetstillstånd. Transportstyrelsen har dock inte bemyndigande att ge
ut föreskrifter om farligt godstransporter på land.
8
Vad är förslaget
Transportstyrelsens slutsats är att fördelarna med alternativ 1 överväger i
förhållande till alternativ 2.
Alternativ 1 innebär att vi dels ställer krav om vilka uppgifter och
handlingar som ska ges in vid ansökan om nationellt trafiksäkerhetstillstånd, dels att vi har bemyndigande för samtliga krav i föreskrifterna.
Transportstyrelsen föreslår att alternativ 1 ges ut som Transportstyrelsen
föreskrifter (TSFS 2015:xx) om ansökan om tillstånd för
järnvägsverksamhet.
9
Överensstämmer regleringen med eller går den utöver
de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller
andra internationella regler
Alternativ 1 stämmer helt med EU-regleringen och de undantag som kan
utnyttjas.
10
Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten
för ikraftträdande och finns det behov av speciella
informationsinsatser
Alternativ 1 kan endast träda i kraft vid samma datum som
föreskriftsförslagen som beskrivs i konsekvensutredningarna om
säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för
infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd och järnvägsföretag med
säkerhetsintyg samt om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag med nationellt trafiksäkerhetstillstånd.
14 (15)
Datum
Dnr/Beteckning
2015-01-19
TSF 2014-26
Järnvägsföretag som innehar särskilt tillstånd när lagändringen träder ikraft,
måste informeras om att de innan slutet av 2018 måste omvandla sitt
tillstånd till säkerhetsintyg eller, om verksamhetskraven uppfylls, nationellt
trafiksäkerhetstillstånd.
11
Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens
beslutanderätt på
Enligt 3 kap. 12 § järnvägsförordningen får Transportstyrelsen meddela
föreskrifter om prövningen av säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd.
______________________
Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller
synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss:
Jerker Stubbans
[email protected]
15 (15)