Budget för 2015 med plan för 2016-2018

Transcription

Budget för 2015
med plan för 2016-2018
2
Innehållsförteckning
Budgetskrivelse från kommunstyrelsens ordförande
3
Linköpings kommuns politiska organisation
4
Rotelansvarigas kommentarer till budgeten
5
Inledning
- God ekonomisk hushållning
- Budgeten i korthet
- Styrning, roller och ansvar
- Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
8
8
8
9
11
Förutsättningar för budgetarbetet
- Jämförelser med andra kommuner – skattesats m m
- Jämförelser med andra kommuner – verksamhetens kostnader samt utjämning
- Underlag för beräkningarna i budgeten för 2015
- Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten
- Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting
- Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
13
13
14
16
17
18
19
Mål för god ekonomisk hushållning – finansiella mål
- Målavstämning för budget 2015
20
20
Budget för 2015 med plan för 2016–2018
- Budgeten i sammandrag
- Uppdrag till styrelser och nämnder
- Förändringar av nämndernas ramar
- Resultaträkning
- Nämndernas ramar
- Investeringsramar
- Exploatering
- Balansplan
- Kassaflödesplan
- Förändringar av nämndernas ramar, sammanställning
- Förändringar av nämndernas ramar, specifikation
- Skatt och Finansiering
22
22
25
29
35
36
37
38
40
41
42
43
51
- Budget 2015 med plan för 2016-2018 -
3
Högre ambitioner för Linköping
Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg. Här finns ett högklassigt universitet, ett
framgångsrikt universitetssjukhus, högteknologiska näringar, ett näringsliv med stora möjligheter att fortsätta blomstra
och en vacker stadskärna. Det är en expansiv stad dit människor kommer från hela världen för att förverkliga sina
drömmar. Linköping har en viktig funktion som navet i en alltmer växande region. Linköping kommer också att vara en
betydelsefull knutpunkt för regionala kommunikationer, inte minst i och med Ostlänken som kommer att korta reseavstånden och ha avgörande betydelse för vår tillväxt. Den kommunala organisationen kännetecknas av drivna och engagerade medarbetare.
Vi ska satsa på barn och unga
Trots det finns stora utmaningar. Vi är övertygade om att Linköping kan nå längre och höja ambitionerna för tillväxten
och välfärden. För det krävs samarbete, gemensamma lösningar och politisk handlingskraft. En positiv utveckling för
Linköping bygger på att många jobbar och bidrar till en stark ekonomi. Bara så kan en god och trygg välfärd säkras.
Arbetslösheten är därför vår största utmaning. Många unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast och cementera människor i utanförskap. För de som drabbas av arbetslöshet under en
längre tid kan resan tillbaka till arbete bli svår. För att Linköping ska utvecklas positivt behöver den utmaningen mötas
genom investeringar i företagande, aktiva insatser för att minska ungdomsarbetslösheten, stärkt vuxenutbildning och
nya möjligheter för de som står längst från arbetsmarknaden.
En bra start i livet börjar med skolan. Skolan ska därför ge alla barn jämlika förutsättningar att få växa och utvecklas till
sin fulla potential. För barns språkliga och sociala utveckling är förskolan avgörande. Därför investerar vi i mer personal bland de yngsta barnen och på uppsökande verksamhet inom öppna förskolan. I Linköping skolor ska ingen elev
lämnas efter och ingen elev hållas tillbaka. Linköping ska ha likvärdiga skolor med skickliga lärare som har tid att fokusera på att ge barn och unga den bästa tänkbara utbildningen.
Tid för omtanke om de äldre
Det finns ingen övre åldersgräns i viljan att forma sitt eget liv. Ingen ska behöva oroa sig för om man kan garanteras en
trygg och innehållsrik ålderdom den dag man inte längre klarar sig på egen hand. Äldreomsorgen ska ha hög kvalitet,
personalen ska hinna med och det ska finnas tid för omtanke och som äldre ska man kunna använda sina förmågor så
långt det är möjligt. Personalen ska ha rätt till heltid och satsningar ska göras på förbättrade arbetsvillkor, vilket är en
långsiktig investering i höjd kvalitet. Ett av Linköpings största tillväxthinder är bostadsbristen. Resultatet är ungdomar
som inte kan flytta hemifrån, studenter som väljer andra studieorter och företag som får svårt att rekrytera nyckelkompetenser och expandera. Här ska politiken tillsammans med näringslivet göra mer. Vad som behövs är politisk vilja och
handlingskraft där man söker gemensamma lösningar för att nå längre.
I Linköpings utsatta stadsdelar är arbetslösheten hög, hälsan sämre, skolan står inför stora utmaningar och fler människor upplever ökad otrygghet. Att vända den utvecklingen är en uppgift för hela Linköping. Långsiktigheten i samhällets insatser ska stärkas, genom en större närvaro från samhällets organisationer i utsatta bostadsområden, ett stärkt
trygghetsarbete och ett ökat fokus på delaktighet.
Vi ska bli en ekologiskt hållbar kommun
Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av vår generations största uppgifter. Genom en framåtsyftande miljöpolitik kommer Linköpings kommun ta sin del av ansvaret för att minska miljöpåverkan och ta ansvar för
kommande generationers välbefinnande. Linköping ska bli en ekologiskt hållbar kommun där satsningar på ny grön
teknik ger oss möjligheter att skapa nya jobb för att utveckla vår kommun.
För att våra ambitioner ska kunna förverkligas är en god kommunal ekonomi en viktig förutsättning. Därför är en ansvarstagande förvaltning av linköpingsbornas gemensamma resurser en viktig utgångspunkt inför den kommande mandatperioden. Linköpings kommun har i nuläget en god ekonomi och vår ambition är därför att kommunalskatten ska
vara oförändrad under mandatperioden 2015-2018.
Den nya majoriteten med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet presenterar här budgeten för 2015. Det
är en budget där vi investerar för framtiden. Till grund för budgeten ligger vårt gemensamma samverkansprogram
– Högre ambitioner för Linköping. Vi ser och antar de stora utmaningar som Linköping står inför, så att fler får
möjlighet att känna framtidstro och delaktighet. Så höjer vi ambitionerna för Linköping.
Lena Micko (S)
Tillträdande kommunstyrelseordförande
4
Linköpings kommuns politiska organisation
5
Rotelansvarigas kommentarer till budget
Skolroteln
En skola där alla elever kan lyckas
En bra start i livet börjar med skolan. Alla barn och unga har rätt till kunskap och bildning, och skolans centrala uppgift
är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att vilja lära mer.
Linköping är på många sätt en bra kommun att gå i skolan i. Vi har engagerade lärare och många bra skolor – men
mycket kan bli bättre. Alla hänger inte med kunskapsmässigt. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en alltför stor
roll för elevernas resultat och skillnaderna i kunskapsresultat visar sig redan i skolans lägre årskurser. Mycket behöver
göras för att göra skolan likvärdig så att alla elever får jämlika förutsättningar att nå kunskapsmålen.
Förskolan är avgörande för barns språkliga och sociala utveckling och lägger grunden för såväl individens utveckling
som för den kommande skolgången. Därför investerar vi i mer personal bland de yngsta barnen och på uppsökande
verksamhet inom öppna förskolan. På sikt ska klasserna i årskurs f-3 bli mindre och lärarna fler.
Lärarna ska ha möjlighet att ägna sig åt sitt kärnuppdrag – undervisning. Tiden för undervisning ska öka och administrationen minska. Så skapar vi bättre förutsättningar för varje elev att få det stöd den behöver. Elevens möjlighet att
hänga med i undervisningen ska inte bero på föräldrarnas möjlighet att hjälpa till med läxor. Därför investerar vi i att
läxläsning ska erbjudas på varje skola.
En meningsfull fritid och tillgång till kultur är en förutsättning för en god uppväxt. Därför investerar vi i att stärka ungdomars tillgång till meningsfull fritidssysselsättning.
Linköping ska verka för att alla barn och unga ges goda uppväxtvillkor och når sin fulla potential. Därför investerar vi i
en likvärdig skola med kompetenta lärare som fokuserar på att höja kunskapsresultaten för alla elever.
Jakob Björneke (S)
Kommunalråd
Samhällsbyggnadsroteln
Fler bostäder i en attraktiv och grönare stad
Linköping står inför spännande utmaningar. Att många människor vill flytta till kommunen, att företag ser möjligheter
att etablera sig och växa här i kombination med förändrade levnadsmönster ställer nya krav på stadsplaneringen.
En av Linköpings största utmaningar är att möta en stegrande bostadsbrist. För att unga ska kunna flytta hemifrån, fler
studenter ska välja att studera i Linköping och företagen ska kunna rekrytera arbetskraft är igångsättandet av fler bostäder högt prioriterat. Samtidigt ställer en ung och medveten befolkning krav på attraktiva och intressanta boende och
stadsmiljöer. Ambitionerna ska därför höjas för att snabba på nyproduktionen, med fokus på att förtäta och bygga ut
innerstaden.
Vi vill utveckla en attraktiv stad med myllrande miljöer där människor smidigt och klimatsmart kan transportera sig. En
välutvecklad kollektivtrafik kan också bidra till att minska det mentala avståndet mellan kommunens olika delar och
bidra till en mer sammanhållen stad.
Byggnationen av höghastighetståg med station i Linköping öppnar också upp stora möjligheter för att forma innerstaden
på ett sätt som gynnar framtida generationer och som sätter sin prägel på stadsmiljön under lång tid framöver.
Vi satsar på en stadsplanering som bidrar till utvecklingen av Linköping till en ekologiskt och socialt hållbar kommun.
Vi investerar i att starta ett omfattande arbete för att snabba upp processen med att få till nya, klimatsmarta bostäder,
nya trafiklösningar och en stad som är socialt sammanhållen. För det krävs också gemensamma krafttag, med byggaktörer, med näringsliv och med medborgare.
Vi höjer ambitionerna och investerar i ett grönare, mer attraktivt och växande Linköping där alla invånare kan trivas.
Kristina Edlund (S)
Kommunalråd
6
Arbetsmarknads- och bildningsroteln
Stärkta insatser för fler i arbete
En vass jobbpolitik kräver handlingskraft, aktiva insatser, en gymnasieskola av hög kvalitet, ett hungrigt näringsliv och
ett starkt samarbete däremellan.
En jobbpolitik som får fler Linköpingsbor att gå från bidrag till jobb behöver balansera två delar. Företagen behöver
bättre förutsättningar och kommunen behöver bli bättre på att hjälpa de som idag inte får ett jobb.
I Linköping ska det vara glädjefyllt att vara företagare. Genom en positiv attityd och vassare service ska vi underlätta
för företag att starta och växa i Linköping. Det är näringslivet som skapar jobben och det är vi politiker som ska ge de
bästa förutsättningarna. En ökad samverkan mellan näringslivsbranscherna och kommunen ska drivas hårt för att skapa
nya arbetstillfällen. Linköpingsborna ska ha anledning att känna framtidstro och veta att de behövs på arbetsmarknaden.
Samtidigt behöver vi arbeta med att fler ska ha de kompetenser och erfarenheter som behövs för att bli anställd. För att
säkerställa detta krävs att gymnasiet motiverar och inspirerar för att elever ska nå kunskapskraven. Därför kommer vi
genomföra ett pilotprojekt där studiecoacher sporrar, knuffar och stöttar elever till att nå sina mål. Gymnasieskolan ska
tillsammans med de framtida arbetsgivarna utveckla fler attraktiva yrkesutbildningar som leder till jobb och vi ska fortsätta utveckla våra insatser så att kommunen har en palett av aktiva åtgärder för att hjälpa arbetslösa att gå från bidrag
till arbete.
Med en aktiv politik, nya idéer och ett starkt samarbete kan vi höja ambitionerna för ett Linköping där alla känner sig
behövda.
Karin Granbom Ellison (FP)
Kommunalråd
Sociala roteln
Omsorg med kvalitet och människan i centrum
Människor kan i olika skeden i livet behöva stöd från samhället för att kunna leva ett gott och självständigt liv. I Linköpings kommun finns idag många bra insatser. Men vi vill investera i mer uppsökande verksamhet och en bättre kedja av
vård- och stödinsatser. Genom tidigare insatser för barn och deras familjer kan vi bidra till en god hälsa. Alla människor
ska kunna leva ett gott liv och ingen ska behöva vara rädd för sitt liv och sin hälsa.
Många som i sin vardag har kontakt med äldreomsorgen i Linköpings kommun beskriver att den rymmer stort engagemang och kompetens, men att det saknas personal. I dagens äldreomsorg finns det brister som behöver åtgärdas för att
tillit och trygghet ska öka. Vi investerar därför i en kraftig förstärkning av personal inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen ska ha hög kvalitet, personalen ska hinna med och det ska finnas tid för omtanke och som äldre ska man kunna
använda sina förmågor så långt det är möjligt.
Personalen är den viktigaste faktorn för kvalitet. Därför vill vi investera i personalen och den framtida kompetensförsörjningen. Vi vill införa rätt till heltid och satsningar ska göras på förbättrade arbetsvillkor - en långsiktig investering i
höjd kvalitet.
Eva Lindh (S)
Kommunalråd
7
Miljöroteln
Ett grönare Linköping med klimatarbetet i fokus
Linköpings kommun, liksom resten av världen, står inför omfattande utmaningar till följd av klimatförändringarna.
Trots stora klimatutsläpp besitter vi stora möjligheter och tillgångar för att vända den negativa utvecklingen och gå i
bräschen för klimatsmarta satsningar och en klimatsmart ekonomi.
Vi låter anställa en strategisk resurs i form av en klimatstrateg med en egen budget. Hen får i uppgift att samordna hela
kommunkoncernens samlade klimatinsatser samt genomföra olika informations- och utbildningsinsatser riktat mot
medarbetare och medborgare.
Kommunen ges i uppdrag att ta fram en lämplig finansieringsmodell för investeringar i förnyelsebar och klimateffektiv
energi, i syfte att kompensera för kommunens nettoutsläpp av koldioxid. Vi tar dessutom höjd för att påbörja dessa
investeringar redan nästa år varför det avsätts resursmedel för att täcka eventuella räntekostnader för investeringar i
storleksordningen 300 mnkr.
Vi ger i uppdrag att utreda inrättandet av en så kallad distributionscentral, som är tänkt att fungera som en gemensam
omlastningsplats för varor som transporteras till olika kommunala inrättningar. Även den privata handeln skulle kunna
inkluderas. Syftet är främst att minska trafikutsläppen genom färre transporter, men försök från andra kommuner visar
också på högre trafiksäkerhet och bättre villkor för småföretagare i kommunala upphandlingar.
Kommunen bedriver redan idag ett arbete för att reducera gifter och farliga ämnen inom förskolan. Vi växlar upp arbetet för en giftfri miljö genom att förstärka tillsyns- och informationsarbetet på kemikalieområdet, särskilt riktat mot just
barn och unga. På så sätt kommer fler produkter och inomhusmiljöer att granskas och åtgärdas för att säkra en god miljö
för våra yngsta medborgare.
Nils Hillerbrand (MP)
Kommunalråd
8
INLEDNING
Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur
kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar
och föreslår mål för verksamheten inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar, övergripande mål samt majoritetens samverkansprogram. Till grund för budgeten finns även ”OBS”
som är ett kommungemensamt planeringsunderlag för nämnder och styrelser.
Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Nämnderna ska under året löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till
kommunstyrelsen.
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen (Kap 8 § 1) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan
verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.
En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå detta krävs en ändamålsenlig styrning,
till exempel genom att sätta upp mål, upprätta planer och program samt kontinuerligt följa upp utvecklingen för såväl
verksamhet som ekonomi. Som underlag för denna styrning bör nämnderna göra kostnadsoch kvalitetsjämförelser med
andra organisationer. Nämnderna ska genomföra intern kontroll för att säkerställa styrsystemet.
Till en god ekonomisk hushållning hör också att ha en beredskap att möta framtida utmaningar genom att i god tid inför
förväntade förändringar vidta nödvändiga åtgärder och insatser i stället för insatser i efterskott. Ett positivt resultat behövs för att kunna egenfinansiera investeringar som överstiger årets avskrivningar och inte definieras som stora och
långsiktiga. Om kommunen lånar även till övriga investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga
undan övriga kostnader för drift av kommunens verksamhet i resultaträkningen.
Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har historiskt sett haft en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och
investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner.
I kommunallagen regleras att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna samt att för verksamheten
ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, se avsnittet ”Mål för kommunens ekonomi”. Respektive nämnd ska i budgeten formulera och föreslå mål för sin verksamhet. Dessa ska visa hur respektive nämnd avser att
bidra till uppfyllandet av kommunens övergripande mål och strategier.
Budgeten i korthet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Budgeten för 2015 är i balans.
Fullmäktige bedömer att målen för god ekonomisk hushållning – finansiella mål uppfylls i budgeten för 2015.
Skattesatsen sänks med 3 öre till 20,20 procent för 2015 enligt samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete
i Östergötland. Regleringen innebär att landstinget höjer skattesatsen med 3 öre 2015.
Nämndernas ramar utökas med sammanlagt 328 mnkr för 2015. I utökningen ingår justering för demografi
samt en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 163 mnkr.
I budgeten finns resursmedel med 57 mnkr för 2015 som kan fördelas till nämnderna som tilläggsanslag efter
beslut i kommunstyrelsen.
Den centrala reserven för att finansiera demografiska förändringar samt löne- och priskompensation för nämnderna uppgår till 172 mnkr för 2015.
Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter
över en konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt cirka 630 mnkr för specifika ändamål.
Både skatteintäkter och reserv för löne- och priskompensation har beräknats utifrån SKL:s prognoser.
Investeringsramen är 287 mnkr netto för 2015. Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för 2015.
I budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att ta upp lån.
För 2016, 2017 och 2018 finns ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när
budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende på utveckling av skatteintäkter och demografi.
9
Styrning, roller och ansvar
Det pågår ett arbete med att se över Linköpings styrmodell som beräknas vara klart i början av 2016.
Inför varje ny mandatperiod formulerar tillträdande majoritet ett program för den politik och verksamhet som man avser
att bedriva under mandatperioden.
Den övergripande styrprocessen
Majoritetens
Statliga krav
program
KF – kommunala
styrdokument
Revisionen
Uppdraget
Återrapportering
Nämndernas mål för verksamheten
KS – uppsiktsplikt
Kvalitetssäkring
Mål för kommunens ekonomistyrning
Ekonomistyrning är en del i det totala styrsystemet och handlar, liksom all styrning, om att påverka agerandet i en viss
önskvärd riktning.
Ekonomistyrningsreglerna ska uppmuntra till ett sunt ekonomiskt agerande. Det innebär till exempel att alla ekonomiskt
ansvariga ska handla med kommunens bästa för ögonen, vilket kan medföra att nyttan för den totala ekonomin ibland
måste gå före den enskilda enhetens bästa.
Målet är att kommunens resurser ska användas på ett effektivt sätt. För att nå dit handlar det om att:
Precisera ansvar och roller
Planera och budgetera verksamheten
Fortlöpande redovisa ekonomi och verksamhet
Följa upp om ekonomin och verksamheten utvecklas enligt plan
Vidta korrigerande åtgärder vid befarade avvikelser
Roller och ansvar
Nämnderna bekräftar genom budgeten sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnderna inom
den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de kommunövergripande mål som berör verksamheten samtidigt
som man på ett övergripande sätt beskriver hur man kommer att arbeta för att uppnå dessa mål.
Nämnderna ansvarar också för att
målen följs upp och utfallet rapporteras i enlighet med fastställda rutiner och tidplaner
genomföra intern kontroll som stöd för en effektiv verksamhet
mätning och redovisning av resultat och effekter av genomförd verksamhet görs i enlighet med de krav som
olika statliga myndigheter har
kostnadsoch kvalitetsjämförelser görs med andra organisationer
Nämnderna har ett ansvar att hantera förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av kommunstyrelsen
godkända löneökningar inom ram. Vid behov ska nämnden justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram.
10
Respektive nämnd ska upprätta internbudget med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller inriktning och omfattning
av verksamhet. I internbudget kan nämnden göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som
redovisats i budgetförslaget dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller nämndernas förväntade resultat och
effekter av verksamhet enligt beslut om mål och riktlinjer för verksamheten.
För investeringar erhåller nämnderna ett årligt nettobelopp i form av nettoinvesteringsram utifrån verksamhetsområde
och ändamål. För enstaka investeringar av större omfattning eller som av annan anledning är av principiell betydelse,
fastställs en ram för respektive investering.
Samtliga nämnder ska löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser.
Konflikt mellan mål och medel
Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Det innebär att tillgång till ekonomiska och andra resurser sätter
gräns för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning.
I de fall det finns en tvingande lagstiftning som innebär en skyldighet för kommunen att göra utbetalningar eller svara
för kostnader är det möjligt att överskrida medelsramen. Berörd nämnd är dock skyldig att snarast anmäla detta till
kommunstyrelsen.
Tilläggsanslag under budgetåret
Under året medges nämnderna tilläggsanslag som finansieras med resursmedel eller ianspråktagande av markering.
Normalt fattas inte beslut om tilläggsanslag löpande utan de samlas ihop och behandlas av kommunstyrelsen vid två
tillfällen per år, i samband med delårsrapporterna per den 30 april och 31 augusti.
Resultathantering
Beslut om resultatöverföring
Kommunstyrelsen gör en särskild prövning av förslagen till resultatöverföring och fastställer dessa efter respektive års
bokslut.
Åtgärdsplaner vid oplanerade underskott
Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än en miljon kronor, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen.
Intäktsfinansierad verksamhet
För den intäktsfinansierade verksamheten (enheterna) gäller liksom tidigare att enheterna får behålla uppkommet resultat i form av eget kapital under 3 år, men att ianspråktagande av detta resultat endast får ske inom ramen för de medel
som särskilt budgeteras för ändamålet. Uppkomna underskott ska på motsvarande sätt inarbetas under 3-års perioden.
11
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Enligt kommunallagen 6 kapitlet ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter
och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i.
Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning.
Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.
Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och
upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter.
Det åligger styrelsen särskilt att:
1. Bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige,
2. Ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
3. Verkställa fullmäktiges beslut,
4. I övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen.
Uppföljning från nämnder, styrelser och bolag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige
På nästa sida redovisas den formella uppföljningen för kommunkoncernen som omfattar:
Delårsrapporter per den 30 april, 31 augusti samt den 31 oktober
Årsbokslut
Internkontrollrapport
Månadsrapporter
Finansrapporter
Bolagens uppfyllelse av det kommunala uppdraget
Bolagen och förbunden ingår i delårsrapporterna per den 30 april, den 31 augusti samt i årsbokslutet
Varje månad, utom för januari och juni, redovisas även en finansrapport och en kortfattad månadsrapport med nyckeltal
för ekonomi, verksamhet, personal, befolkning, arbetsmarknad och bostäder till Kommunstyrelsen.
Internkontrollen följer upp att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner
och att de fungerar på avsett vis.
I delårsrapporterna och årsredovisningen uppmärksammas kommunstyrelsen särskilt på de avvikelser som de bör följa
med anledning av uppsiktsplikten. I årsredovisningen beskrivs även hur kommunstyrelsen arbetat med uppsiktsplikten
under året.
Utöver den formella uppföljningen kan kommunstyrelsen genomföra en informell uppföljning och dialog inom kommunstyrelsens uppsiktsplikt.
12
Den formella uppföljningen inom Linköpings kommunkoncern under ett år
Uppföljning
Delårsrapport per den 30
april inkl helårsprognos
Behandling i
KS/KF
KS juni
Uppföljningarna omfattar
-
augusti inkl helårsprognos
KS oktober
KF november
-
oktober inkl helårsprognos
KS november
-
Internkontrollrapport
KS december
Bolagens uppfyllelse av det
Kommunala uppdraget 2015
KS mars 2016
KF mars 2016
-
-
Årsbokslut för 2015
KS mars 2016
KF april 2016
-
Uppföljning av nämndernas verksamhet och
ekonomi
Uppföljning av investeringar
Uppföljning och analys av kommunens samlade
ekonomi och koncernens finansverksamhet
Uppföljning av personal
Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och
bostadsbyggande
Uppföljning av resp bolag och förbund
Uppföljning av nämndernas mål (inkl de mål i
strategisk plan som kan följas upp per delår),
verksamhet och ekonomi
bostadsbyggande
Uppföljning av resp bolag
ekonomi och finansverksamhet inkl sammanställd redovisning (koncernredovisning)
Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi
Granskas av kommunens revisorer
Uppföljning av nämndernas ekonomi samt
påverkan på internbudget kommande år
ekonomi
Nämnderna behandlar rapport samt plan för
nämndens internkontroll vid novembersammanträdet. Controller från ekonomiavdelning och
stadsrevisorn besöker samtliga nämndansvariga
tjänstemän för en genomgång av nämndens arbete med internkontroll innan rapport och plan
behandlas i nämnden.
Uppfyllelse av det kommunala uppdraget för
resp bolag inkl de mål i strategisk plan som berör bolaget
KS bedömer om resp bolags verksamhet under
föregående år varit förenlig med det fastställda
kommunala ändamålet och utförts inom ramen
för de kommunala befogenheterna.
Grankas av kommunens revisorer
Uppföljning av nämndernas mål (inkl de mål i
strategisk plan som kan följas upp per år), verksamhet och ekonomi
ekonomi och finansverksamhet inkl bolagen
Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi
bostadsbyggande
Granskas av kommunens revisorer
13
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGETARBETET
Linköpings kommun har i grunden en god ekonomi samt en låg kommunalskatt. Även kommunens bolag en har en god
ekonomi med stabila resultat. Budgeten för 2015 är i balans. För 2016, 2017 och 2018 finns ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende
på utvecklingen av skatteintäkter och demografi.
I delårsrapporten per den 31 augusti prognostiserades 2014 års resultat till plus 214 mnkr. Överskottet jämfört med
budget beräknas i prognosen till 374 mnkr då det budgeterade resultatet är minus 160 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Det innebär att ekonomin är i balans vid ingången till år 2015.
Årets resultat före extraordinära poster år 2005-prognos 2014 (mnkr)
700
611
600
500
398
388
400
Mnkr
352
300
246
214
208
200
104
91
100
23
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Prognos
2014
Likviditeten uppgick den 31 augusti 2014 till 617 mnkr. Kommunen har inga egna lån.
Marknadsvärdet för pensionsmedelsplaceringarna uppgick den 31 augusti till 1 629 mnkr. Det motsvarar 100 procent av
pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 procent av pensionsskulden som är intjänad före 1998.
Nettoinvesteringarna som i prognosen beräknas till 272 mnkr för år 2014 överstiger avskrivningarna med 132 mnkr.
Jämförelser med andra kommuner – skattesats m m
Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket ökar från 31,73 för 2013
till 31,86 procent för 2014. Linköping har 30,90 i skattesats år 2014. För kommuner ligger den genomsnittliga skattesatsen på 20,65 procent och för landsting på 11,20 procent.
För 2014 är Linköpings skattestats 20,23 på grund av en höjning med 0,25 procentenheter för skatteväxling med landstinget i Östergötland för hemsjukvård från och med 2014.
Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,52 i genomsnitt. I tabellen nedan redovisas jämförelser av skattesats med några större kommuner.
Kommun
Procent
Eskilstuna
Andel av
rikets
medelskattekraft
88,3
Skattesats
kommun
2014
22,13
Skattesats
landsting
2014
10,77
Skattesats
totalt
Skatteväxling
Hemsjukvård
Skatteväxling
Kollektivtrafik
32,90
0,20
ingen
Gävle
97,7
22,26
11,51
33,77
0,22
-0,26
Jönköping
96,8
21,34
11,21
32,55
0,34
-0,47
Linköping
98,3
20,23
10,67
30,90
0,25
-0,42
Norrköping
91,9
21,28
10,67
31,95
0,25
-0,42
Uppsala
102,1
20,84
11,16
32,00
0,29
-0,49
Västerås
101,9
20,36
10,88
31,24
0,16
-0,04
Örebro
93,8
20,88
11,52
32,40
0,54
-0,34
14
Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per invånare som
andel av rikets medelskattekraft. Skatteunderlaget påverkas av att vi har många studenter.
Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft.
För 2015 är skattesatsen 20,20 procent. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om
regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som medför en ekonomisk reglering där regionen från och med den 1 januari
2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning.
Jämförelser med andra kommuner – verksamhetens kostnader samt utjämning
För vissa kommunala verksamheter varierar kostnaden väsentligt utifrån strukturella olikheter. Sådana olikheter är exempelvis åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, elevernas programval i gymnasieskolan med mera.
Vid beräkning av kostnadsutjämningen som ska utjämna för strukturells kostnadsskillnader mellan Sveriges kommuner
beräknas kommunvisa standardkostnader för vissa verksamheter.
Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också
beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-,
ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet
Vid kostnadsjämförelser mellan kommuner är det lämpligt att jämföra avvikelse mellan kommunens verkliga kostnad
och den beräknade standardkostnaden för verksamheten. Standardkostnad beräknas för verksamheterna förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. En negativ avvikelse innebär att kommunen har en
kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar.
Linköping ingår i ett nätverk för jämförelse med Eskilstuna, Jönköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Därutöver
redovisas jämförelser med ytterligare fyra kommuner i tabellen nedan.
Avvikelse redovisad kostnad och standardkostnad
Värde 2013, andel (%)
Eskilstuna Gävle
JönLinNorrköping köping Lund köping Umeå
Uppsala
Västerås
Öre- Medelvärde
bro
alla
kommuner
Medelvärde
6
kommuner
Förskola och skolbarnsomsorg
-1,0
6,2
10,9
3,0
19,6
-2,3
22,7
-4,8
2,0
-4,6
5,2
1,3
Grundskola
-5,9
-3,1
-1,5
0,0
10,4
-7,2
6,9
-2,6
-8,9
-4,3
-1,6
-4,6
Gymnasieskola
-9,6
-1,6
-6,4
-5,2
-12,4
-14,0
11,0
14,9
0,9
-12,1
-3,5
-7,7
Individ- och familjeomsorg
19,3
6,8
18,2
9,8
-0,4
15,4
26,6
13,6
5,9
11,3
12,6
13,3
Äldreomsorg
-4,6
1,9
6,5
-23,9
14,0
-5,9
13,8
10,6
-5,7
6,5
1,3
-4,5
Totalt
-1,3
1,6
5,0
-4,9
10,0
-3,4
15,1
4,1
-2,8
-0,4
2,3
-1,3
Linköping avviker mest när det gäller äldreomsorg där kommunens kostnadsnivå är 23,9 procent lägre än vad strukturen
motiverar. Linköpings kommuns kostnader för äldreomsorg skulle vara cirka 300 mnkr högre om kostnaden låg på
kommunens standardkostnad enligt beräkning som SKL gjort. För Individ- och familjeomsorg har kommunen istället
högre kostnader än vad strukturen motiverar.
15
Med egentlig verksamhet avses verksamhet som huvudsakligen är skattefinansierad, diagram och tabell nedan,
Linköping har lägst nettokostnad för kommunens verksamhet per invånare i jämförelse med kommunerna ovan. Det
beror delvis på en gynnsam struktur som i sin tur innebär att vi får minst nettobidrag från inkomstutjämning och kostnadsutjämning per invånare, se tabell nedan. Linköping bör ha lägre kostnader för att kunna finansiera avgiften till
kostnadsutjämningen som för 2015 budgeteras till 245 mnkr (inklusive LSS-utjämning men exklusive införandebidrag).
Det motsvarar cirka 80 öre i utdebitering.
I diagrammet nedan ingår även inkomstutjämningen som beräknas utifrån kommunens andel av rikets medelskattekraft,
se tabell ovan.
16
Underlag för beräkningarna i budgeten för 2015
De redovisade budgetramarna för nämnderna är angivna i 2015 års pris- och löneläge enligt följande:
- Priskompensation
0%
- Lönekompensation
2,0 % (fr o m 1 april 2015)
- PO-pålägg
38,46 % (Differentierat men 38,46 % i snitt)
- Intern ränta
2,5 %
Resterande löne- och prisuppräkningar enligt SKL:s prognos den 2 oktober 2014 budgeteras som en central reserv. I
budgetförslaget uppgår den centrala reserven för att finansiera förändringar under budgetåret av demografi samt löneoch priskompensation till nämnderna till 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för
2018. Slutlig justering av nämndernas ramar görs när de slutliga förhandlingarna för respektive år är klara.
Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter.
Budgetförutsättningar
Skatteintäkter och utjämning per invånare i Linköping
Skatteintäkter kr/invånare
Slutavräkning 2015 kr/invånare
Inkomstutjämning, bidrag kr/invånare
Kostnadsutjämning, avgift kr/invånare
Strukturbidrag kr/invånare
Införandebidrag kr/invånare
Regleringsbidrag/avgift kr/invånare
LSS-utjämning, bidrag kr/invånare
Känslighetsanalys
1 % ökning av lönerna motsvarar för helår
1 % ökning av priserna motsvarar, netto
1 krona i utdebitering motsvarar
2015
2016
2017
2018
40 585
162
6 320
-1 689
104
113
182
71
42 324
43 912
45 472
6 613
-1 623
104
6 835
-1 541
104
7 074
-1 361
104
-77
71
-349
71
-636
71
50 mnkr
20 mnkr
ca 300 mnkr
OBS 2014, planeringsunderlag för budget 2015
Den 11 februari 2014 fastställde kommunstyrelsen OBS 2014 (Omvärldsbevakning – Bedömning – Strategi) samt
beslutade att den ska utgöra ett bakgrundsmaterial för nämnders- och styrelsers budgetarbete.
OBS 2014 är ett dokument som har till syfte att ge en samlad, enhetlig och kortfattad bild av nuläget samt identifiera
trender inom en rad viktiga områden för kommunstyrelsen. Dokumenten behandlar nuläge och utveckling inom följande
områden: befolkning, bostäder, arbetsmarknad, näringsliv, regionalt, infrastruktur, idéburen sektor, IT, landsbygd, ekonomi, personal och hållbar utveckling.
17
Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten
Skatteprognoserna har beräknats utifrån befolkningsprognosen som kommunstyrelsen den 22 april 2014 godkände som
underlag för kommunens planering. Även nämnderna har i sina budgetförslag använt befolkningsprognoser från april
för sina beräkningar. Därutöver finns centrala reservmedel för demografiska förändringar under budgetåret.
I befolkningsprognosen för 2014 beräknas antalet invånare öka med 1 650 personer. Årstaktsutfallet till och med vecka
36 ligger väldigt nära prognosen på total nivå.
Prognos antal invånare per den 1 januari respektive år
Ålder
2014
2015
2016
2017
150 202
151 851
153 629
155 178
Totalt
9 018
9 179
9 286
9 426
1-5
11 511
11 883
12 285
12 630
6-12
1 754
1 737
1 860
1 863
6
14 223
14 786
15 239
15 778
7-15
4 959
4 669
4 670
4 791
16-18
18 765
18 765
19 052
19 376
65-79
6 056
6 005
6 070
6 073
80-89
1 454
1 514
1 551
1 598
90+
2018
156 598
9 567
12 904
1 876
16 216
4 943
19 732
6 116
1 621
I tabellen ovan redovisas den befolkningsprognos som använts som underlag vid framtagande av budget för perioden.
När det gäller skatteberäkningar så grundar de sig på uppgifter om antal invånare per 1 november året innan medan
kostnadsutjämningen grundar sig på befolkningen den 1 januari innevarande år.
Kommunprognos 2014-2023, befolkningsutveckling för åldersgrupper
Prognos
20 000
0-5
6-12
15 000
13-15
10 000
16-18
19-24
5 000
65-79
80+
0
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Kommunprognos 2014-2023, födelsenetto och flyttningsnetto
2 750
2 500
2 250
2 000
1 750
1 500
1 250
1 000
750
500
250
0
-250
Prognos
Flyttningsnetto
Födelsenetto
1995
2000
2005
2010
2015
2020
18
Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting
Den 2 oktober gjorde Sveriges Kommuner och Landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om ” Budgetförutsättningar för åren 2014–2018”.
De skriver att i år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt vilket hänger samman med att det är
normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart.
2012
1,3
0,6
8,0
1,9
BNP
Sysselsättning, timmar
Arbetslöshet, nivå
Realt skatteunderlag
2013
1,5
0,4
8,0
1,6
2014
2,1
1,2
8,0
1,8
2015
3,3
1,3
7,4
2,1
2016
3,4
1,4
6,8
2,0
2017
2,7
0,8
6,6
1,7
2018
2,2
0,5
6,5
1,3
Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter
Procent respektive procentenheter
7
4,7
5
3,5
4,9
4,8
3,5
4,5
3
1
-1
-3
2013
2014
2015
2016
Sysselsättning
Övrigt
2017
2018
Timlön
Exkl. regeleffekter
För kommunerna är det bäst när skatteunderlagstillväxten beror på ökad sysselsättning eftersom ökade timlöner även
ökar kommunens kostnader.
Jämförelse med regeringens prognos
Regeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år 2013. I år och nästa år förutser regeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av grundavdragen. Åren därefter är det tvärtom; regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blir större än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar
av grundavdragen men även starkare sysselsättningstillväxt åren 2017 och 2018.
Olika skatteunderlagsprognoser, Procentuell förändring
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Totalt
SKL, okt inkl
budgetpropositionen
3,4
3,5
4,8
5,1
4,8
4,5
28,9
Regeringen, okt
3,7
3,3
4,6
5,5
5,3
4,6
30,2
Källa: Regeringen, SKL.
Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för 2015. En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande 2015–2016 ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den
positiva nettoeffekten på kommunernas ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidraget
Kommunalekonomisk utjämning (regleringsbidraget).
19
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till 7 186 mnkr
för 2015. Det motsvarar en ökning med 3,9 procent jämfört med budget 2014.
Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget 2015 med plan för 2016–2018 bygger på
Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 24 oktober 2014.
Skatteintäkterna för 2015 är beräknade utifrån aprilprognosen för antal invånare. Då beräknades antal invånare den
1 november 2014 till 151 716 vilket innebär en ökning med 1 628 invånare jämfört med den 1 november 2013.
Linköping har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnadsoch LSS-utjämningen (exklusive införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar cirka 80 öre i utdebitering. För 2014 och
framåt infördes en ny modell för kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner som ökar Linköpings avgift. Under 2014
får Linköping ett införandebidrag med 80 mnkr och för 2015 med 17 mnkr för att minska konsekvenserna av den nya
modellen.
regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. som medför en ekonomisk regleringen där regionen från och med den
1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. En
sänkning med 3 öre motsvarar cirka 9,2 mnkr i lägre skatteintäkter för 2015. I budgeten för 2015 minskas ramarna för
kommunstyrelsen, bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden med sammanlagt 7,6 mnkr för uteblivna avgifter till
Östsam.
20
MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING – FINANSIELLA MÅL
Linköpings kommuns ekonomi ska präglas av ansvarstagande i såväl goda tider som stunder av finansiell oro. God
ordning på ekonomin skapar handlingsutrymme på både kort och lång sikt. Linköping ska ha regionens lägsta kommunalskatt.
Mål
Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar.
Linköping har en stark ekonomi, men påverkas av händelser i omvärlden. Det är därför viktigt att det finns marginaler i
ekonomin, att resurserna används på effektivaste sätt och att investeringar sker på ett ansvarsfullt sätt. Skattebetalarnas
pengar ska förvaltas väl. Kommunen ska främja konkurrens och vara öppen för alternativa utförare i den kommunalt
finansierade verksamheten.
Den starka befolkningstillväxten och de ambitioner som finns för Linköping medför att vi nu står inför flera viktiga
framtidsinvesteringar, men alla investeringar låter sig inte förverkligas samtidigt. Kommunen, näringslivet och kommunens egna bolag kommer alla att vara viktiga i förverkligandet av de stora framtidsinvesteringarna som väntar.
Indikatorer
1.
Kommunkoncernens soliditet ska inte vara lägre än 18 procent och inte minska fler än två år i rad.
2.
Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 procent och inte minska fler än två år i rad.
3.
Bolagen inom Stadshuskoncernen ska generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader och utdelning.
4.
Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott.
5.
Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar*, det vill säga där det är rimligt att
kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer.
6.
Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga* kan
egenfinansieras.
7.
Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en
månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till cirka 200 mnkr.
* Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en
livslängd på minst 20 år.
Målavstämning för budget 2015
Indikatorer
2.
Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 procent och inte minska fler än två år i rad.
Soliditeten beräknas till 60 procent för 2015.
I bokslut 2013 uppgick soliditeten till 59 procent.
4.
Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott.
I budgeten finns inga aktieägartillskott från kommunen till bolagen budgeterade.
5.
Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, det vill säga där det är rimligt
att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer.
Investeringsramen för 2015 är 287 mnkr.
Kommunen har inga lån och i budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015
utan att behöva ta upp lån.
21
6.
Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en budgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga
kan egenfinansieras.
För 2015 budgeteras ett resultat på 1 mnkr. Investeringsramen för 2015 föreslås till 287 mnkr.
Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för 2015. Det innebär att delar av investeringarna för 2015
kommer att finansieras med kommunens likviditet.
7.
Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till cirka
200 mnkr.
Den 31 augusti 2014 uppgick likviditeten till 617 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå
till 190 mnkr den 31 december 2015.
Fullmäktige bedömer att de finansiella målen kommer att uppfyllas med budgeten för 2015.
22
BUDGET FÖR 2015 MED PLAN FÖR 2016—2018
Budgeten i sammandrag
Budgeterat resultat
Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen budgeterar ett resultat i balans för 2015. Eftersom utvecklingen av bland annat skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren 2016–2018. Det fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas.
Förändringar av nämndernas ramar
I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över nettot av förändringarna av ramarna för de olika nämnderna. I
beloppen ingår justeringar för demografiska förändringar.
Belopp tkr
Kommunfullmäktige
Kommunens revisorer
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet
Överförmyndarnämnden
Valnämnden
Äldrenämnden
Omsorgsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden
Bildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden
Socialnämnden
Bygg- och miljönämnden
Utförarstyrelsen
Pensionering, exkl finansiella poster
Summa förändring av nämndernas ramar
Budget
2015
1 345
951
31 992
35 284
51
0
29 430
76 190
122 994
15 582
12 129
419
2 190
-742
Plan
2016
1 333
932
31 508
35 286
51
0
34 761
95 851
139 664
16 984
16 405
16 316
2 190
-742
Plan
2017
1 333
932
31 297
35 286
51
0
35 672
108 201
140 082
16 984
20 680
16 316
2 013
-742
Plan
2018
1 333
932
31 315
35 286
51
0
35 672
105 407
138 802
16 984
20 680
16 316
1 598
-742
300
328 115
300
390 839
300
408 405
300
403 934
I tabellen ovan ingår en generell uppräkning för 2015 med 2 procent för löneökningar och 0 procent för prisökningar
som påverkat nämndernas ramar med sammanlagt 148 mnkr 2015.
Reserver för osäkra faktorer samt specifika ändamål
I resultatet ingår reserver för osäkra faktorer i form av resursmedel med 57 mnkr och reserv för demografi, lön och pris
med 172 mnkr för 2015.
Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en
konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt cirka 630 mnkr för specifika ändamål.
Resursmedel
I budgeten finns resursmedel som kommunstyrelsen under löpande budgetår kan besluta om att fördela. Kommunstyrelsen måste alltid ta hänsyn till målen för kommunens ekonomi vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Dessa
utgör en budgeterad reserv för olika specificerade ändamål enligt tabellen nedan.
I resursmedel ingår även ett årligt utrymme för att ge möjlighet för intäktsfinansierade verksamheter att kunna disponera tidigare års överskott. I budgeten för 2015 är utrymmet 10 mnkr.
23
Specifikation över resursmedel
Belopp tkr
Förstärkning äldreomsorg
varav finansiering med statsbidrag enl budgetpropositionen 2015
Verksamhetsreserv
Egen finansiering statliga satsningar barn och unga
Klimatarbete
Upphandling, kvalitetsarbete, näringsliv, arbetsmarknad m m
Resurs för tidigare års överskott
Summa
Budget
2015
41 000
-31 000
Plan
2016
41 000
-31 000
Plan
2017
41 000
-31 000
Plan
2018
41 000
-31 000
12 000
10 000
5 000
10 000
10 000
57 000
12 000
10 000
5 000
10 000
10 000
57 000
12 000
10 000
5 000
10 000
10 000
57 000
12 000
10 000
5 000
10 000
10 000
57 000
Central reserv för demografi, pris- och lön
I budgeten ingår reserv för förändringar avseende demografi, lön och pris med 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016,
874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för 2018.
Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. När 2015 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till nämnderna, om utfallet avviker från den generella kompensationen, samt för riktade lönesatsningar som beslutas under budgetåret.
En viktig faktor vid bedömning av framtiden är utvecklingen av antalet invånare. Den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde våren 2014 har varit basen för nämndernas beräkningar och därutöver finns reservmedel för
demografiska förändringar jämfört med prognosen.
Finansnetto
Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål för de långsiktiga placeringarna till lägst 200 mnkr. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten för
2015 har avkastningen prognostiserats till cirka 150 mnkr. Intäkter från Kommunens borgensåtagande avseende Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr för 2015 och utdelningen från Linköpings Stadshus har budgeterats till drygt 34
mnkr för 2015. Den budgeterade utdelningen har minskat jämfört med budget 2014 på grund av att Linköpings Stadshus ersätter Linköpings City Airport.
För pensionsmedelsplaceringarna budgeteras direktavkastningen för 2015 till 25 mnkr och reavinster om minst 10 mnkr
förväntas tillkomma.
En detaljerad redovisning av budgeten för finansverksamheten finns längre fram i handlingen.
Investeringar
Under 2014 har en investeringsplan för de kommande 10 åren tagits fram för att förbättra planering, prioritering och
samordning med nämndernas lokalförsörjningsplaner samt utgöra underlag för budgetarbetet. Under året har även tilllämpningsanvisningar för beslut, styrning och uppföljning av investeringar, förhyrningar och andra stora projekt i Linköpings kommun fastställts. Den största förändringen kommer att bli en tydligare struktur för styrningen av investeringar och förhyrningar.
Investeringsramen för 2015 är 287 mnkr. Investeringsnivån överstiger avskrivningarna som beräknas uppgå till 145
mnkr för 2015.
Exempel på investeringar 2015:
• I området Bo2017 kommer det göras investeringar för cirka 60 mnkr under år 2015. Totalt är projektet budgeterat till 169 mnkr. Nettoinvesteringen under år 2015 kommer att bli drygt 13 mnkr då resterande del finansieras via exploateringen.
• På Hertig Karl Johans allé kommer en ny bussträcka möjliggöra busstrafik från Garnisonen till Lambohov.
Bussgatan, med gång- och cykelväg, är budgeterad till totalt 25,5 mnkr netto och 25 mnkr kommer belasta
investeringsutfallet år 2015.
• Investeringen i Smedstad ridcenter kräver nya gång- och cykelvägar, nya busshållplatser, nya gång- och cykeltunnlar under Haningeleden. Samhällsbyggnadsnämndens investering beräknas bli totalt 36 mnkr för projektet.
Under år 2015 beräknas kostnaden bli 13 mnkr varav drygt 4 mnkr belastar investeringsverksamheten.
24
Kommunen har inga lån och i budgeten beräknas investeringarna för 2015 kunna finansieras utan lån.
Kommunen styr i första hand driftbudgeten vilket innebär att nämnderna ska klara att finansiera ränta, avskrivning och
driftkostnader för de investeringar som genomförs inom nämndens ram för driftbudgeten.
Exploatering
För budgetperioden 2015–2018 har ett resultat om totalt minus 40 mnkr prognostiserats. Eftersom resultaten varierar
mycket mellan åren, då det ofta förekommer tidsförskjutningar av stora belopp samt att resultaten avslutas mot exploateringsverksamhetens egna kapital, ingår inte de årliga resultaten i kommunens budgeterade resultat utan redovisas
endast som utfall för respektive år.
Utfallet netto för exploateringsprojektens likviditetspåverkan bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till
allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på
inkomster och utgifter. Projektkalkylerna för likviditetspåverkan visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för
budgetperioden 2015–2018.
Likviditet
Den 31 augusti 2014 uppgick likviditeten till 617 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå till 190 mnkr
den 31 december 2015.
Det är viktigt att följa likviditetens utveckling med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar, exploateringsverksamhetens likviditetspåverkan samt att investeringarna överstiger avskrivningarna. Det finns en osäkerhet om när
dessa inträffar och det sker snabba och ofta opåverkbara tidsförskjutningar.
Pensioner
Enligt beslut i kommunfullmäktige 1998 ska kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullkostnadsmetoden. Det
innebär att kommunens totala pensionsåtagande redovisas på skuldsidan i balansräkningen. Kommunen avviker därigenom från god redovisningssed genom att inte följa lagen om kommunal redovisning på den punkten. Av lagen framgår
att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte ska redovisas som skuld eller avsättning
i kommunens balansräkning.
Kommunens totala pensionsskuld beräknas minska från 3 213 mnkr i 2013 års bokslut till 3 008 mnkr vid utgången av
år 2018.
Kommunen sätter årligen av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningarna. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 augusti 2014 till 1 629 mnkr. Det motsvarar
100 procent av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 procent av pensionsskulden som är intjänad
före 1998.
Utmaningar
I budgeten ingår osäkerheter som är viktiga för kommunstyrelsen att följa:
• Omsorgsnämndens och socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och kostnader för HVB
samt familjehem.
• Omsorgsnämndens övriga verksamhet.
• Socialnämndens kostnader för ekonomiskt bistånd.
• Utförarstyrelsens befarade underskott som beror på den låga ersättningsnivån inom hemtjänst i tätort, utförarstyrelsen bedömer att det inte finns förutsättningar för en budget i balans för Leanlink 2015.
• Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar samt exploateringsverksamheten.
• Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar. Räntenivån påverkar även
beräkningen av pensionsskulden vilket i sin tur påverkar finansnettot i resultaträkningen.
• Höga framtida investeringsnivåer kommande år.
• Personalförsörjning/kompetensförsörjning
• Lokalförsörjning
25
Uppdrag till styrelser och nämnder
Uppdrag från kommunfullmäktige
Klar
Kommunstyrelsen
1. Utvärdering tvåårsbudget
2. Personal
Uppdrag att ta fram en 10 årig kompetensförsörjningsplan samt en personalbehovsprognos.
3. Personal
Ta fram förslag till struktur på hur kommunen kan utveckla karriärtjänster
för undersköterskor m fl.
4. Personal
Ta fram förslag på hur kommunen kan arbeta med trainee-program. Förslaget ska ha inriktning på mångfald.
5. Personal
Ta fram en samlad redovisning av kompetensutvecklingsbehovet som finns
i budgetförslagen.
6. Redovisning av åtgärder för ett CO 2 -neutralt Linköping 2025
Kommunledningskontoret ges i uppdrag att redovisa:
-samtliga nämnders och de kommunägda bolagens genomförda åtgärder
som vidtagits under mandatperioden och som väsentligen bidragit till målet
att Linköping ska vara CO2-neutralt 2025
-samtliga nämnders och de kommunägda bolagens pågående och planerade
åtgärder som väsentligt kommer att bidra till målet att Linköping ska vara
CO2-neutralt 2025.
- i tillämpliga fall, och om möjligt, ska åtgärderna konsekvensbeskrivas
med avseende på samhällsekonomi, klimat och övriga synergieffekter.
I den initiala fasen av uppdragets genomförande ska en analys angående avgränsning för uppdraget att genomföras.
7. Investeringar i förnyelsebar energi
Ta fram förslag till finansierings- alt affärsmodell för investeringar i förnybar energi som kompensation för att nå CO 2 neutralitet.
8. Lokaler för kommunal verksamhet
Lämna förslag på övergripande strategi för lokalisering av kommunens
verksamhetslokaler. Redovisning av dagens organisation, styrdokument,
uppföljning och utvärdering ska göras. Dessutom ska uppgifter om ytor,
kostnader m m redovisas.
9. EU-projekt
Ta fram strategi och rutin för ansökan om EU-bidrag bl a inom utbildningsområdet, sociala satsningar, stadsdelsutveckling, arbetsmarknad, samhällsbyggnad.
10. Stadsdelssatsningar tillsammans inom koncernen
Redovisa förslag till fortsatt utveckling av stadsdelssatsningarna, slås ihop
med tidigare uppdrag.
11. Fortsatt brobyggarverksamhet
Lämna förslag på hur brobyggarverksamheten ska utformas efter pilotprojektens slut. Uppdrag i samverkan mellan kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och barn- och ungdomsnämnden.
12. Upphandlingsfunktion inkl uppföljning och utvärdering
Ta fram förslag på centralt placerad upphandlingsfunktion inklusive uppföljning och utvärdering av upphandlad verksamhet. Förslaget ska även innehålla organisatorisk placering samt arbetsmodell.
13. Styrning, ledning, uppföljning av verksamheten
Säkerställa organisation, styrning, ledning samt uppföljning av omsorgsförvaltningens verksamhet.
Januari 2015
April 2015
April 2015
April 2015
Januari 2015
Januari 2015
Maj 2015
April 2015
April 2015
Mars 2015
April 2015
Januari 2015
Februari 2015
26
Klar
April 2015
14. Samverkan idéburen sektor
15.
16.
17.
18.
19.
20.
I överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun
(KS 2008: §844) finns inskrivet att utveckla ett idéburet utvecklingscentrum
för att stödja utvecklingen av den idéburna sektorns organisationer med
syfte att utveckla välfärdstjänster.
Ombyggnad KF-salen
Ta fram kalkyl för investering samt driftkostnad för olika alternativ.
Samordning medborgarkontor och närbibliotek bl a i Berga
Hur kan verksamheterna samordnas och samlokaliseras, gäller bl a Berga
men även andra stadsdelar. Uppdrag tillsammans med kultur- och fritidsnämnden.
Utveckla service till företagen
Ta fram förslag på införande av servicegarantier samt för hur service och
attityder kan utvecklas.
Närvaro i stadsdelarna
Ta fram förslag på verksamhet som kan lokaliseras i stadsdelar för att stärka
förtroendet för samhället samt ge stöd till individer. Samverkan med andra
offentliga aktörer och kommunala bolag ska eftersträvas.
Distributionscentral
Utreda möjligheten till inrättande av en distributionscentral samt funktion
och kostnad, gäller för både interna och externa utförare. Utredningen görs
tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden.
Drift av arenor
Utreda hur man kan effektivisera kommunens och kommunkoncernens drift
av offentliga arenor.
April 2015
Januari 2015
April 2015
April 2015
April 2015
April 2015
21. Samverkan mellan BoU, Bin samt KoF ang idrottshallar inkl eventuell
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
multiarena
Uppdrag att säkerställa gemensam planering och prioritering av idrottshallar
samt utreda behov av multiarena.
Läxläsning
Utreda införande av läxläsning för alla skolor, inkl finansiering
(ev statsbidrag).
Mindre klasser/grupper för de lägre åldrarna
Redovisa hur man kan förbereda för och genomföra mindre klasser/grupper
för de lägre åldrarna, inom grundskolan inklusive finansiering (ev statsbidrag).
Ökad andel förskolelärare
Ta fram strategi för att öka andelen förskolelärare.
Utvidgad öppen förskola
Ta fram förslag på ”Utvidgad öppen förskola”, med uppsökande verksamhet
och språkutveckling. (Finns som projektanställd idag).
Inrättande av skolkommission
Tillsammans med bildningsnämnden ta fram förslag på inrättande av skolkommission där representanter från akademin, professionen samt kommunala politiker och tjänstemän ingår. (Se även uppdrag 34).
Profilutbildningar
Tillsammans med forskare på universitetet ta fram förslag på utveckling av
den pedagogiska verksamheten, inom t ex utomhuspedagogik, estetisk verksamhet och fysisk aktivitet.
Familjecentraler
Utreda samordning med kommunens familjecentraler och landstingets utbyggnad av hälsocentraler. Utredning tillsammans med omsorgsnämnden
(Stadsdelsutveckling).
Fortsatt brobyggarverksamhet
April 2015
Januari 2015
Mars 2015
Mars 2015
Mars 2015
Mars 2015
April 2015
April 2015
27
Klar
Bildningsnämnden
multiarena
31. Ungdomsjobb
Ta fram förslag på ungdomsjobb för att skapa tryggare och finare stadsdelar
(samordnas med Stadsdelsutveckling).
32. Kompetensförmedling
Ta fram förslag på Kompetensförmedling tillsammans med näringslivet.
35.
36.
37.
38.
Mars 2015
April 2015
April 2015
33. SFI
34.
April 2015
Vilka insatser behövs för att ”vässa” SFI och vilka saknas, inklusive förstärkta insatser för språkutveckling.
Inrättande av skolkommission
Tillsammans med barn- och ungdomsnämnden ta fram förslag på inrättande
av skolkommission där representanter från akademin, professionen samt
kommunala politiker och tjänstemän. (Se även uppdrag 26).
Stärkt samverkan med näringslivet
Ta fram förslag hur samverkan mellan kommun och näringsliv kan stärkas
så att utbildningarna bättre möter upp de rekryteringsbehov som finns.
Handslag med näringslivet
Utarbeta en plan för en strukturerad dialog med näringslivets branscher i
syfte att skapa arbetstillfällen, stärka företagsklimatet och öka företagens
delaktighet i utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet.
Aktiva insatser för att minska försörjningsstödet
Samordningen mellan socialkontoret och jobb- och kunskapstorget behöver
utvecklas för att bättre hitta rätt insatser för personer med försörjningsstöd.
Ta fram nya förslag. Uppdrag tillsammans med socialnämnden.
En likvärdig gymnasieskola
Ta fram förslag om likvärdig gymnasieskola med tydligt mål att motverka
segregation.
Mars 2015
Mars 2015
April 2015
April 2015
40.
41.
42.
43.
44.
45.
multiarena
Idrottshall och motionsspår Ekängen
Kostnadsberäkning inkl ev markköp, exploatering m m
Förstärkt fritids- och ungdomsuppdragsverksamhet
Återredovisa den övergripande strategiska planen för verksamheten.
Samordning medborgarkontor och närbibliotek bl a i Berga
Hur kan verksamheterna samordnas och samlokaliseras, gäller bl a Berga
men även andra stadsdelar. Uppdrag tillsammans med kommunstyrelsen.
Filmutbud icke kommersiell film
Ta fram förslag för att bredda filmutbudet för icke kommersiell film.
El Sistema och annan klassisk kultur
Ta fram förslag på hur unga kan upptäcka och ta del av den klassiska kulturen i syfte att öka skolnärvaron.
Linköpingsbaserad teaterensemble
Utreda förutsättningar för en Linköpingsbaserad teaterensemble inom ramen
för Östgötateatern.
April 2015
April 2015
Mars 2015
Januari 2015
April 2015
April 2015
April 2015
28
Klar
Omsorgsnämnden
46. En ändamålsenlig och kostnadseffektiv individ- och familjeomsorg
Ta fram ett förslag till långsiktig strategi för hur individ- och familjeomsorgsverksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv.
Hur kan vi själva påverka kostnadsutvecklingen?
Uppdrag tillsammans med socialnämnden.
47. HVB-boende
Utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska kostnaderna
inom HVB och särskilt pröva möjligheten till behandlingshem eller utslussboenden i egen regi.
48. Familjecentraler
Utreda samordning med kommunens familjecentraler och landstingets utbyggnad av hälsocentraler. Utredning tillsammans med Barn och ungdomsnämnden. (Stadsdelsutveckling)
49. Fortsatt brobyggarverksamhet
April 2015
April 2015
April 2015
Äldrenämnden
50. Bemanning rätt till önskad sysselsättningsgrad
Januari 2015
Ta fram förslag till genomförande av ökad bemanning för att förstärka
äldreomsorgen (ev stb) samt säkerställa uppföljning av utökningen.
Rätt till heltid/önskad sysselsättningsgrad, ta fram underlag hur det kan genomföras samt kostnad (beställarfråga inte en arbetsgivarfråga).
51. Tillsammans med landstinget utreda vårdansvaret för svårt sjuka äldre
52. Tillsammans med landstinget utreda gemensam vårdprocess
Maj 2015
Maj 2015
April 2015
53. Strategiska markköp
Ta fram förslag till plan för strategiska markköp.
54. Öka bostadsbyggnadstakt
Utreda ”snabbspår” för att öka takten i bostadsbyggandet samt redovisa
aktuellt läge i plan och markreserv.
55. Bostadsråd
Ta fram förslag på inrättande av bostadsråd med representanter från kommun, byggherrar och andra intressenter.
56. Distributionscentral
Utreda möjligheten till inrättande av en distributionscentral samt funktion
och kostnad gäller för både interna och externa utförare. Utredningen görs
tillsammans med kommunstyrelsen.
Februari 2015
Februari 2015
April 2015
Socialnämnden
57. En ändamålsenlig och kostnadseffektiv individ- och familjeomsorg
April 2015
Ta fram ett förslag till långsiktig strategi för hur individ- och familjeomsorgsverksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv.
Hur kan vi själva påverka kostnadsutvecklingen?
Uppdrag tillsammans med omsorgsnämnden.
58. Aktiva insatser för att minska försörjningsstödet
Samordningen mellan socialkontoret och jobb- och kunskapstorget behöver
utvecklas för att bättre hitta rätt insatser för personer med försörjningsstöd.
Uppdrag att ta fram nya förslag. Uppdrag tillsammans med bildningsnämnden.
April 2015
29
Förändringar av nämndernas ramar
Nedan ges mycket kortfattade kommentarer till förändringarna av nämndernas ramar. De nuvarande nämndernas budgetförslag bifogades till fullmäktige den 2 december, därefter får de nya nämnderna som tillträder den 1 januari 2015
möjlighet att påverka mål, aktiviteter med mera i budget för 2015 inom den ram som fullmäktige fastställde den 2 december. De nytillträdda nämndernas förslag till mål för 2015 behandlas av fullmäktige den 28 april 2015.
I bifogade budgetförslag ingår inte satsningarna som återfinns i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1) för 2015 förutom som en eventuell intäkt för finansiering av förstärkning äldreomsorg under resursmedel. Om den inte erhålls gäller
nettot för ”Resursmedel förstärkning äldreomsorg” som uppgår till 10 mnkr.
Redovisade förändringar nedan avser 2015 om inget annat anges.
Samtliga ramar har justerats för beslut om nya arvoden till de förtroendevalda från och med 2015 samt en generell uppräkning för 2015 med 2 procent för löneökningar och 0 procent för prisökningar. Den generella uppräkningen justeras
under året utifrån faktiskt utfall.
Kommunfullmäktige
Fullmäktiges ram utökas med 1 062 tkr för justering av arvoden enligt arvodeskommittén.
Ett uppdrag ges att ta fram kalkyler för investering samt driftkostnad för olika alternativ för ombyggnad av KF-salen,
i avvaktan på redovisningen av uppdraget förändras inte ramen. Ombyggnaden påverkar även kommunstyrelsens ram.
Kommunens revisorer
Ramen för kommunens revisorer utökas med 951 tkr för dubbla revisionsgrupper med anledning av valet, utökad ersättning för förlorad arbetsinkomst samt utökning 1,0 tjänst sakkunnigt biträde.
Kommunstyrelsen
”100-satsningen” för fler unga i arbete under 2013 och 2014 fortsätter och ramen utökas med 8 000 tkr. 190 tkr per år
anslås till medlemskap Infrastrukturkansliet under 2015 samt 2016. Medel för författarfristad budgeteras under resursmedel eftersom det är osäkert hur mycket som förbrukas respektive år. Ingen utökning av ramen för ”Idéburet utvecklingsprogram” i avvaktan på redovisning av budgetuppdrag.
Ramavdraget i budget 2013–2014 med 10 000 tkr som avsåg förväntad effekt av samverkan med Norrköping samt
minskad övertid och semesterlöneskuld har ej kunnat verkställas. Det ersätts av ökade finansiella intäkter.
Ett budgetuppdrag ges även för hur Linköping ska arbeta med traineeprogram och eventuella kostnader finansieras med
ianspråktagande av markering. Ramen utökas med 390 tkr för kapitalkostnader takbyte Stadshuset samt 780 tkr för
Vidingsjö motionscentrum. Ramen utökas med 2 000 tkr för medborgarkontor Berga och ett uppdrag ges att utreda hur
medborgarkontor och närbibliotek ibland annat Berga kan samordnas och samlokaliseras.
Besöksnäring utökas med 1 000 tkr för en aktiv satsning på internationell/nationell marknadsföring av Linköping och
eventstrategi med 2 000 tkr för att aktivt arbeta med att få till stånd stora event i Linköping. Till kommunikationsutveckling, språk och hinder, anslås 500 tkr. Ramen utökas med 3 200 tkr för bidrag till Scenkonstbolaget.
Ramen minskas med anledning av förändrad ersättningsmodell till Linköping city airport samt avgift till regionförbundet Östsam som upphör på grund av ”skatteväxling”. Ramen utökas med 200 tkr till ”Fröet – samverkan skola och näringsliv” samt 1 125 tkr för gemensam projektorganisation Götalandsbanan. Med anledning av nedskrivning av Biogasanläggning minskar ramen med 1 333 tkr för utebliven ränta och avskrivning. Ramen utökas med 2 000 tkr för politiska
arvoden.
Ramen utökas med 1 000 tkr för klimatarbete, bland annat utbildning och informationsinsatser.
Effektiviseringskrav på kommunstyrelsen minskar budgetramen med 3 180 tkr.
30
Investeringar
Investeringsramen för kommunstyrelsen är 9 500 tkr för 2015 varav 7 500 tkr avser takbyte stadshuset.
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunledningskontorets ram utökas med 700 tkr för 1,0 tjänst klimatstrateg samt 700 tkr för 1,0 tjänst upphandlingsstrateg. Överförmyndarenhetens ram utökas med 1 950 tkr för 3,0 tjänst på grund av fler ensamkommande flyktingbarn
samt 600 tkr för 1,0 tjänst på grund av ny lagstiftning.
Utbildningsförvaltningen
Utbildningsförvaltningens ram utökas med 600 tkr för 1,0 tjänst IT-strateg.
Socialförvaltning
Socialförvaltningens ram utökas med 15 000 tkr för bland annat handläggare till ensamkommande flyktingbarn samt
hemlöshet/vräkningsförebyggande arbete. Delar av kompetensutvecklingen kan eventuellt finansieras med markering
efter särskild framställan.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
För att klara stadens kommande expansion förstärks kontoret med ytterligare fem årsarbetare, två exploateringsingenjörer, två planarkitekter och en projektledare, sammanlagt 1 250 tkr. Förstärkning av tillsyns- och informationsarbetet
inom kemikalieområdet, med fokus på barn och unga, med 700 tkr för 1,0 miljöinspektör. Därutöver förstärks kontoret
med 750 tkr för 1,0 bygglovshandläggare varav 500 tkr finansieras med ökade intäkter under nämnden samt 400 tkr för
0,5 miljöinspektör som finansieras med ökade intäkter under nämnden.
C-Linköping beräknas kosta 20 000 tkr per år vilket finansieras med ianspråktagande av markering.
Delar av kompetensutvecklingen kan eventuellt finansieras med markering efter särskild framställan.
Omsorgs- och äldreförvaltning
Ramen utökas med 1 200 tkr för 2,0 handläggare hemlöshet/vräkningsförebyggande som äskades under omsorgsnämnden. Den utökas även med 700 tkr för 1,0 äldreapotekare samt 330 tkr för 0,5 planeringsledare för ensamkommande
flyktingbarn.
Kommundirektören får i uppdrag att säkerställa organisation, styrning, ledning samt uppföljning inom förvaltningen.
Investeringar
Investeringsramen för kommunstyrelsens anställningsmyndighet är 1 290 tkr varav 600 tkr avser socialförvaltningen.
Äldrenämnden
Under resursmedel budgeteras medel till förstärkningar inom äldreomsorgen.
Äldrenämndens ram ökas med 13 741 tkr för att finansiera obalans i nämndens internbudget samt 600 tkr för bland annat
abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm. Anslaget för stödinsatser vuxna barndomsdöva, 312 tkr, flyttas till omsorgsnämnden. Antalet äldre har inte utvecklats enligt befolkningsprognosen som låg till grund för den ursprungliga ramen därför återlämnar nämnden 10 194 tkr.
Investeringar
Investeringsramen för äldrenämnden är 500 tkr.
31
Omsorgsnämnden
Omsorgsnämndens ram utökas med sammanlagt 54 615 tkr enligt nedan. Nämndens effektiviseringskrav att lösa i internbudget 2015 blir därmed 10 000 tkr:
Belopp tkr
Budget
2015
Utökning av timmar (hemtjänst, LSS)
1 033
Utbyggnad socialpsykiatri (enl tidigare beslut)
Utbyggnad utvecklingsstörning (enl tidigare beslut)
HVB-unga
-152
1 074
19 100
Boendestöd till 20 personer (redan beviljade av Soc, 1 årsarbetare (åa)
600
Familjerådgivning, återställning av halva neddragningen, 0,5 åa
365
Brobyggarverksamhet
800
Våld i nära relationer - Stöd till kvinnor och barn, 1 åa
700
Utökning sjuksköterskeinsatser, 2,0 åa
1 400
Skolpeng från barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden
-2 711
Äskar behålla skolpeng SIS
2 711
EU-migranter
1 729
Stödinsatser vuxna barndomsdöva flyttas
Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem
socialpsykiatri
Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem
personer med utvecklingsstörning
312
-800
-200
Omsorgsnämndens effektiviseringskrav 2013 och 2014
8 600
Stödboende våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15)
1 900
Placeringar på enskilda vårdhem
4 000
Gruppbostad Valthornsgatan (start 2013-04-01)
3 600
Gruppbostad Tunngatan (start 2014-11-01)
3 300
Ökade behov daglig verksamhet
4 000
3 254
Summa
54 615
Barn- och ungdomsnämndens ram utökas med sammanlagt 7 742 tkr utifrån förändringar i demografin enligt befolkningsprognosen från april. Jämfört med tidigare prognoser är det färre barn i förskoleverksamheten och på fritidshemmen men fler barn i grundskolan. Därutöver utökas ramen med 21 000 tkr för nyanlända. Nämndens ram justeras utifrån
faktiskt antal barn/elever vid årets slut.
Nämndens ram utökas med 12 136 tkr för verksamhet som redan är beslutad och pågående. I beloppet ingår 2 115 tkr
för kommunal del i förstärkt elevhälsa, 1 580 tkr för fokusbibliotek, 1 700 tkr för ökade måltider förskola och fritidshem
samt 6 741 tkr för karriärtjänster.
För att återställa delar av effektiviseringskrav från tidigare år utökas ramen med 21 504 tkr varav 16 804 avser återställande av personaltäthet i förskolan och 4 700 tkr särskilda grupper neuropsykiatri. Ramen utökas även med 500 tkr för
att utveckla samverkan mellan skola och näringsliv.
Under resursmedel finns 10 000 tkr budgeterade för egen finansiering av eventuella statliga satsningar på barn och
unga.
Barn- och ungdomsnämnden har äskat 6 500 tkr för utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år som istället budgeteras under kultur- och fritidsnämnden.
Investeringar
Investeringsramen för barn- och ungdomsnämnden är 22 700 tkr varav 5 700 tkr är en utökning av ramen för bland
annat Elsa Brändström samt Berzeliusskolan.
32
Bildningsnämnden
Antalet gymnasieelever och deras programval har inte utvecklats enligt prognosen som låg till grund för den ursprungliga ramen därför återlämnar nämnden 15 680 tkr. Nämndens ram utökas med 3 000 tkr för nyanlända elever.
Övriga förändringar, belopp tkr
Konsument-, budget- och skuldrådgivning 1,0 tjänst
SIS-institution, gymnasieskolan (från omsorgsnämnden)
Entreprenörskap, gymnasieskolan (KS 2013-08-20 )
Utveckling av samverkan mellan skola och arbetsliv (KS 2014-05-20)
Karriärtjänster (KS 2013-04-23)
Karriärtjänster (KS 2013-11-05)
Studiecoacher pilotverksamhet, 3 tjänster
Kompetensförmedling
Förstärkta insatser för språkutveckling
Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna, stadsdels
Utökning av sommarjobb
Upphörande av Östsam (inlagd i ramen)
Summa
Budget 2015
750
2 600
1 600
300
2 250
1 156
1 000
400
500
1 800
12 356
Nämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag på Kompetensförmedling tillsammans med näringslivet, ramen utökas
med 400 tkr.
Nämnden har äskat 1 500 tkr för förstärkta insatser för språkutveckling men i avvaktan på återredovisning av uppdraget
avseende SFI utökas inte ramen.
Delar av utbildning kompetensutveckling genus med mera kan eventuellt finansieras med markering efter särskild
framställan.
Investeringar
Investeringsramen för bildningsnämnden är oförändrat 8 000 tkr per år.
Från år 2016 och framåt utökas nämndens ram för Smedstad ridsportanläggning.
Barn- och ungdomsnämnden har äskat 6 500 tkr för utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år som istället budgeteras under kultur- och fritidsnämnden.
Nämndens ram utökas med 890 tkr för hyra magasin Östergötlands museum samt 1 000 tkr för tält Tinnerbäcksbadet.
Investeringar
Investeringsramen för kultur- och fritidsnämnden är 4 250 tkr för 2015 vilket innebär en utökning med 2 500 tkr för
byte av konstgräs i Ryd samt 500 tkr för investeringar i befintlig simhall.
Nämnden kompenseras för tillkommande avskrivning och intern ränta för investeringar till och med 2015 med 7 224 tkr
samt för tillkommande ytor 2015 med 1 620 tkr. Till följd av ändrad redovisningsprincip för beläggningsprogrammet,
se nedan, minskar nämndens ram med netto 12 644 tkr år 2015.
Investeringar
Till följd av ändrade redovisningsregler, så kallad komponentavskrivning, kommer beläggningsprogrammet för asfalt
att klassas som en investering istället för att som tidigare belasta resultatet som driftskostnad. Det möjliggör utökad
investeringsram för beläggningar med 13 mnkr under ett antal år (2014–2017) som återgår till tidigare nivå när avskrivningarna och internräntan kommer upp till den ursprungliga nivån för gatubeläggning i nämndens driftram som är
17 mnkr.
Investeringsramen för Samhällsbyggnadsnämnden utökas från 175 mnkr per år med 17 mnkr samt tillfälligt ytterligare
13 mnkr för åren 2015–2017 för gatuunderhåll enligt ovan. Därefter minskar den tillfälliga utökningen för att kostnaderna för avskrivning och ränta ska inrymmas inom nämndens ram.
33
Exploatering
Exploatering – likvidpåverkan
Belopp tkr
Bostäder, netto
Verksamhet och handel, netto
Summa föreslagen ram
likvidpåverkan, netto
Plustecken avser nettoinkomst
Inkomstnetto
Budget
2015
13 310
-6 524
Inkomstnetto
Plan
2016
11 476
-40 551
Inkomstnetto
Plan
2017
15 974
-10 563
6 786
-29 075
5 411
Inkomstnetto
Totalt
Plan 2015-2018
2018
45 422
86 182
-11 759
-69 396
33 663
16 785
Utfallet netto mellan inkomster och utgifter för exploateringsprojekten bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkylerna visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden
2015–2018.
Exploatering – resultat avyttring
Belopp tkr
Bostäder, netto
Verksamhet och handel, netto
Resultat avyttring, netto
Minustecken avser nettokostnad
Intäktsnetto
Budget
2015
-24 111
-1 624
Intäktsnetto
Plan
2016
55 788
-15 754
Intäktsnetto
Plan
2017
-7 234
-39 330
-25 735
40 034
-46 565
Intäktsnetto
Totalt
Plan 2015-2018
2018
-9 191
15 251
1 482
-55 226
-7 709
-39 975
Enligt ekonomistyrningsreglerna sätts uppkomna överskott för exploateringsverksamheten av till eget kapital för bostäder respektive verksamhet och handel och behålles för att täcka eventuella framtida förluster för kommande exploateringsområden. År 2013 redovisades ett överskott för exploateringsverksamheten på 212,5 mnkr.
För budgetperioden 2015–2018 har ett resultat om totalt minus 40 mnkr beräknats. Eftersom resultaten varierar mycket
mellan åren, det ofta förekommer tidsförskjutningar av stora belopp samt att resultaten avslutas mot exploateringsverksamhetens egna kapital ingår inte de årliga resultaten i kommunens budgeterade resultat utan redovisas endast som
utfall under respektive år.
Nämndens intäkter beräknas öka med 900 tkr beroende på inrättande av nya tjänster som bygglovshandläggare samt
miljöinspektör, de används till att finansiera tjänsterna.
Investeringar
Investeringsramen för bygg- och miljönämnden är 500 tkr per år.
Utförarstyrelsen
Mot bakgrund av den låga ersättningsnivån inom hemtjänst i tätort bedömer utförarstyrelsen att det inte finns förutsättningar för en budget i balans för Leanlink år 2015.
Utförarstyrelsen bedriver verksamhet inom områden som bedöms som lämpliga att konkurrensutsätta. Styrelsen ska
utföra sådan verksamhet med den inriktning och omfattning som framgår av avtal mellan styrelsen och övriga nämnder
inom kommunen. Styrelsen fastställer själv sin interna budget. Styrelsen finansieras genom de medel som dess verksamhet inbringar.
Investeringar
Investeringsramen för utförarstyrelsen är 34 900 tkr vilket är 1 450 tkr utöver ursprunglig ram.
34
Pensionsenheten
Pensionsenhetens ram utökas med 300 tkr för nya pensioner förtroendevalda. Därutöver har ramen justerats för den
förändrade prognosen för pensionsskulden.
Enligt beslut i kommunfullmäktige 1998-02-24 ska kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullkostnadsmetoden. Det innebär att kommunens totala pensionsåtagande redovisas på skuldsidan i balansräkningen. Kommunen
avviker därigenom från god redovisningssed genom att inte följa lagen om kommunal redovisning på den punkten. Av
lagen framgår att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte ska redovisas som skuld
eller avsättning i kommunens balansräkning.
Kommunens totala pensionsskuld beräknas minska från 3 213 mnkr i 2013 års bokslut till 3 008 mnkr vid utgången av
år 2018.
Kommunen sätter årligen av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningarna. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 augusti 2014 till 1 629 mnkr. Det motsvarar
100 procent av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 procent av pensionsskulden som är intjänad
före 1998. Återlånade medel uppgår till 1 657 mnkr.
Avsättning till pensionsfonden görs för att täcka nyintjänad pension och nettoförändringen av tidigare intjänad skuld för
de pensioner som är intjänade från och med 1998. Enligt KPA:s beräkningar kommer den delen av pensionsskulden att
öka med 15 mnkr under 2015.
Avsättning till pensionsfonden görs med följande belopp:
• 2015 15 mnkr
Uttag från pensionsfonden görs för att finansiera en del av de ökade pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningarna
exklusive löneskatt beräknas öka från 126 mnkr 2015 till 130 mnkr 2018. Av utbetalningarna finansieras 74 mnkr årligen av skattemedel via budgeten. Resterande belopp tas ut från pensionsfonden.
Uttag från fonden görs med följande belopp:
• 2015 52 mnkr
Reserv för demografi, lön och pris
I budgeten finns en central reserv med 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för
2018 för att finansiera förändringar under budgetåret avseende demografi samt löne- och priskompensation till nämnderna. Underlag för beräkning av den centrala reserven för löne- och priskompensation är SKL:s cirkulär 14:38 från den
2 oktober 2014.
I budgeten har nämndernas ramar räknats upp med en generell uppräkning för 2015 med 2 procent från och med 1 april
för löneökningar och 0 procent för prisökningar. När 2015 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till
nämnderna, om utfallet avviker från den generella kompensationen.
Den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde våren 2014 har varit basen för nämndernas beräkningar och
därutöver finns reservmedel för demografiska förändringar jämfört med prognosen. I budgeten som fastställs av fullmäktige justeras sedan flera år tillbaka barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden och äldrenämndens ramar för
demografiska förändringar jämfört med prognosen. Justeringar görs för antal barn i förskoleverksamheten, antal elever i
grundskolan, antal elever och programval för gymnasieskolan samt för hemtjänst och vårdbostäder. I december görs en
reglering mot den centrala reserven för faktiska förändringar jämfört med budget.
35
RESULTATRÄKNING
Belopp mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Budget
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
1 260
1 280
1 300
1 320
1 340
-8 414
-8 531
-9 007
-9 423
-9 813
147
226
265
-128
-145
-150
-155
-160
-7 282
-7 396
-7 710
-8 032
-8 369
varav ofördelat effektiviseringskrav
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
5 844
6 182
6 496
6 808
7 115
Generella statsbidrag och utjämning
848
774
781
794
822
Kommunal fastighetsavgift
222
230
232
234
236
6 913
7 186
7 509
7 836
8 172
Finansiella intäkter
260
244
235
231
231
Finansiella kostnader
-51
-34
-35
-35
-35
Finansnetto
209
211
200
196
196
-160
1
0
0
0
Summa skatteintäkter o utjämning
ÅRETS RESULTAT
Skatteberäkning enligt SKL:s cirkulär 2014:40, 2014-10-24
36
NÄMNDERNAS RAMAR
Belopp tkr
Budget
Budget
Plan
Plan
Plan
2014
2015
2016
2017
2018
Kommunfullmäktige
11 485
13 469
12 433
12 433
12 433
Kommunens revisorer
4 024
4 817
4 799
4 799
4 799
Kommunstyrelsen
392 365
316 446
319 107
315 696
318 750
388 941
395 874
396 036
396 036
396 036
7 846
6 981
6 983
6 983
6 983
Valnämnden
4 288
39
39
39
39
1 034 959
1 076 450
1 093 706
1 094 617
1 094 617
Äldrenämnden
Omsorgsnämnden
995 134
1 044 712
1 064 740
1 077 090
1 074 296
2 605 807
2 668 522
2 739 495
2 743 730
2 742 450
Bildningsnämnden
693 866
662 961
667 413
667 413
667 413
273 987
275 551
279 894
284 169
284 169
371 215
384 681
400 102
400 102
400 102
Socialnämnden
309 046
307 255
307 324
307 147
306 732
-3 187
-4 951
-4 951
-4 950
-4 950
Utförarstyrelsen
-2 846
-2 846
-2 846
-2 846
-2 846
7 086 930
7 149 961
7 284 273
7 302 457
7 301 022
70 779
68 633
81 031
80 983
78 764
inkl avskrivningar
Resursmedel
43 905
57 000
57 000
57 000
57 000
Reserv för pris, lön o demografi
126 377
171 611
490 403
873 527
1 252 286
Intern finansiering, intern ränta
-46 081
-51 494
-55 859
-55 859
-55 859
7 395 711
-147 071
7 709 777
-225 808
8 032 300
-264 569
8 368 644
Ofördelat effektiviseringskrav
7 281 910
I tabellen ovan ingår en generell uppräkning för 2015 med 2 procent fr o m 1 april för löneökningar och 0 procent för
prisökningar i nämndernas ramar.
37
INVESTERINGSRAMAR
Belopp tkr
Budget
Plan
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
Kommunfullmäktige
0
0
0
0
Kommunens revisorer
0
0
0
0
Kommunstyrelsen
9 500
2 000
2 000
2 000
1 290
690
690
690
0
0
0
0
Valnämnden
0
0
0
0
500
0
0
0
0
0
0
0
22 700
17 000
17 000
17 000
8 000
8 000
8 000
8 000
Äldrenämnden
Omsorgsnämnden
Bildningsnämnden
4 250
1 250
1 250
1 250
205 000
192 000
192 000
192 000
0
0
0
0
500
500
500
500
Socialnämnden
Utförarstyrelsen
Summa
34 900
33 450
33 450
33 450
286 640
254 890
254 890
254 890
Enligt tidigare investeringsram för åren 2016-2018.
38
EXPLOATERING
Exploatering - likvidpåverkan
Belopp tkr
Bostäder
intäkter enligt projektkalkyler
kostnader enligt projektkalkyler
Totalt
Verksamhet och handel
Totalt
likvidpåverkan - netto
Inkomstnetto Inkomstnetto Inkomstnetto Inkomstnetto
Budget
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
Totalt
2015-2018
179 209
-165 899
13 310
129 407
-117 931
11 476
97 655
-81 681
15 974
60 702
-15 280
45 422
466 972
-380 791
86 182
73 004
-79 528
-6 524
84 288
-124 839
-40 551
76 842
-87 405
-10 563
61 187
-72 945
-11 759
295 320
-364 717
-69 396
6 786
-29 075
5 411
33 663
16 785
Plustecken avser nettoinkomst
Kommentarer – likvidpåverkan
Utfallet netto mellan inkomster och utgifter för exploateringsprojekten bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkyler för tid längre fram än något år bör alltid hanteras utifrån passusen att
det är mycket stor osäkerhet i utfallet/tidpunkten för när inkomster och utgifter uppstår. Den senaste reviderade projektkalkylen våren 2014 visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden 2015–2018.
Orsaken till den stora negativa likvidpåverkan år 2016 är att Ullevileden beräknas att belasta exploateringsverksamheten under det året med 38 mnkr.
Exploatering - resultat avyttring
Belopp tkr
Bostäder
Totalt
Intäktsnetto
Budget
2015
Intäktsnetto Intäktsnetto Intäktsnetto
Budget
Plan
Plan
2016
2017
2018
Totalt
2015-2018
179 209
-203 321
-24 111
129 407
-73 618
55 788
97 655
-104 889
-7 234
60 702
-69 893
-9 191
466 972
-451 721
15 251
Verksamhet och handel
Totalt
73 004
-74 627
-1 624
84 288
-100 042
-15 754
76 842
-116 172
-39 330
61 187
-59 704
1 482
295 320
-350 546
-55 226
Resultat avyttring - netto
-25 735
40 034
-46 565
-7 709
-39 975
Minustecken avser nettokostnad
Kommentarer – resultat avyttring
Tidigare har slutavräkning och redovisning av intäkter och kostnader gjorts först när hela exploateringsprojektet är
klart, sista tomten såld etcetera. Från och med 2012 kommer den nya vägledningen för ”Redovisning av kommunal
markexploatering” från Rådet för kommunal redovisning (RKR) att tillämpas i tillämpliga delar för kommunen och
nämnden. Till skillnad mot tidigare redovisningsmetod redovisas inkomster avseende markförsäljning och gatukostnadsersättning som intäkt så snart äganderätten övergår till köparen. Kostnaderna som ska matcha intäkterna beräknas
genom schablon utifrån den sålda andelens andel av den totala utgiftskalkylen. Löpande resultatavräkning sker därmed
vartefter delavyttringar i projekten sker.
39
För budgetperioden 2015-2018 har en resultatbudget för exploateringen tagits fram. Beräkningen är delvis schabloniserad utifrån att de bedömda inkomsterna respektive år också motsvarar vad som kommer att redovisas som intäkt av
markförsäljning och gatukostnadsersättning. Som nämnts ovan finns stor osäkerhet avseende när i tiden inkomster för
exploateringsprojekten erhålls och därmed när resultatavräkning kommer att ske. För perioden har ett resultat om totalt
-40 mnkr beräknats.
Enligt ekonomistyrningsreglerna sätts uppkomna överskott för exploateringsverksamheten av till eget kapital för bostäder respektive verksamhet och handel och behålles för att täcka eventuella framtida förluster för kommande exploateringsområden. År 2013 redovisades ett överskott för exploateringsverksamheten på 212,5 mnkr.
40
BALANSPLAN
Belopp mnkr
Bokslut
2013
Prognos
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
5 634
3 379
2 255
5 730
3 379
2 351
5 872
3 379
2 493
5 977
3 379
2 598
6 076
3 379
2 697
6 171
3 379
2 792
Omsättningstillgångar
varav kassa och bank
varav övriga omsättningstillgångar
10 043
465
9 578
10 132
476
9 656
9 802
190
9 612
9 682
78
9 604
9 486
-76
9 562
9 323
-166
9 489
SUMMA TILLGÅNGAR
15 677
15 862
15 674
15 659
15 562
15 494
Eget kapital
varav ingående eget kapital
varav årets resultat*
varav ianspråktagande av markering
9 292
8 681
611
0
9 506
9 292
214
0
9 397
9 506
0
-109
9 361
9 397
0
-36
9 324
9 361
0
-36
9 288
9 324
0
-36
Avsättningar
3 251
3 222
3 185
3 182
3 122
3 090
Skulder
3 134
3 134
3 092
3 116
3 116
3 116
15 677
15 862
15 674
15 659
15 562
15 494
59%
60%
60%
60%
60%
60%
Anläggningstillgångar
varav finansiella anläggningstillgångar
varav övriga anläggningstillgångar
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Soliditet
*För 2013 och 2014 ingår ianspråktagande av markeringsmedel i årets resultat
41
KASSAFLÖDESPLAN
Kassaflödesplanen utgår från det prognostiserade resultatet för 2014. Om resultatet blir högre/lägre eller investeringarna
lägre än beräknat under 2014 förändras ingångsvärdet i planen.
Belopp mnkr
Bokslut
Prognos
Budget
Budget
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Tillförda medel från den löpande
verksamheten
varav årets resultat*
239
611
283
214
1
0
143
0
101
0
165
0
varav avskrivningar
124
140
145
150
155
160
varav övriga ej likviditetspåverkande poster
varav förändringar av kortfristiga fordringar och skulder
varav förändring av exploateringsverksamhet
-8
7
-37
-3
-60
-32
-902
0
-5
61
37
39
414
-78
7
-29
5
34
varav ianspråktagande av markeringsmedel
0
0
-109
-36
-36
-36
-161
-272
-287
-255
-255
-255
-181
-272
-287
-255
-255
-255
20
0
0
0
0
0
1
-117
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
118
0
0
0
0
0
79
11
-286
-112
-154
-90
386
465
476
190
78
-76
79
11
-286
-112
-154
-90
465
476
190
78
-76
-166
Tillförda medel från investeringsverksamheten
varav nettoinvesteringar/förvärv av anläggningstillgångar
varav försäljning av anläggningstillgångar
Tillförda medel från finansieringsverksamheten
varav nyupptagna lån
varav förändringar av långfristiga fordringar
Årets tillförda medel
Likvida medel vid årets början
Årets tillförda medel
Likvida medel vid årets slut
*För 2013 och 2014 ingår ianspråktagande av markeringsmedel samt redovisat resultat för exploatering i årets resultat
42
FÖRÄNDRINGAR AV NÄMNDERNAS RAMAR, SAMMANSTÄLLNING
Belopp tkr
Kommunfullmäktige
Kommunens revisorer
Kommunstyrelsen
Valnämnden
Äldrenämnden
Omsorgsnämnden
Bildningsnämnden
Socialnämnden
Utförarstyrelsen
Summa förändring av nämndernas ramar
Resursmedel
Reserv för pris, lön o demografi
Internränta
Summa
Budget
Plan
Plan
Plan
2015
1 345
951
31 992
35 284
51
0
29 430
76 190
122 994
15 582
12 129
419
2 190
-742
2016
1 333
932
31 508
35 286
51
0
34 761
95 851
139 664
16 984
16 405
16 316
2 190
-742
2017
1 333
932
31 297
35 286
51
0
35 672
108 201
140 082
16 984
20 680
16 316
2 013
-742
2018
1 333
932
31 315
35 286
51
0
35 672
105 407
138 802
16 984
20 680
16 316
1 598
-742
300
328 115
300
390 839
300
408 405
300
403 934
-43 000
-163 236
-2 779
-43 000
-209 939
-8 081
-43 000
-222 568
-8 081
-43 000
-222 538
-8 081
119 100
129 819
134 756
130 315
I förändringen av nämndernas ramar ingår justering för demografi samt en generell uppräkning för
pris och lön med sammanlagt 163 mnkr för 2015.
43
FÖRÄNDRINGAR AV NÄMNDERNAS RAMAR, SPECIFIKATION
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
1 788
-726
283
1 345
1 788
-726
271
1 333
1 788
-726
271
1 333
1 788
-726
271
1 333
114
233
347
0
233
233
0
233
233
0
233
233
0
95
95
95
Sakkunniga biträden
Personalkostnad sakkunniga biträden (2 tjänster)
Omkostnader på grund av personalökning
Minskade köp av verksamhet (nämndsbevakning)
Utökade intäkter (lekmannarevision mm)
Summa sakkunniga biträden
842
19
-220
-80
561
842
19
-220
-80
561
842
19
-220
-80
561
842
19
-220
-80
561
Justering för pris och lön, nivå 2015
Förändrad ram, Kommunens revisorer
43
951
43
932
43
932
43
932
8 000
6 000
4 000
190
390
780
2 000
1 000
2 000
500
3 200
200
1 125
8 000
6 000
4 000
190
390
780
1 500
1 000
2 000
500
3 200
200
1 125
8 000
6 000
4 000
8 000
6 000
4 000
390
780
1 500
1 000
2 000
500
3 200
200
1 125
390
780
1 500
1 000
2 000
500
3 200
200
1 125
1 000
-3 180
-1 333
2 000
158
3 962
31 992
1 000
-3 180
-1 333
2 000
158
3 978
31 508
1 000
-3 180
-1 333
2 000
158
3 957
31 297
1 000
-3 180
-1 333
2 000
158
3 975
31 315
Belopp tkr
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Justering arvoden samtliga nämnder enl arvodeskommittén, fördelas nedan
Fördelning av arvoden till resp. nämnd/styrelse
Förändrad ram, Kommunfullmäktige
KOMMUNENS REVISORER
Förtroendevalda (ej påverkbar kostnad)
Dubbla revisionsgrupper
Ersättning för förlorad arbetsinkomst
Summa förtroendevalda
Upphörande av hyresrabatt
KOMMUNSTYRELSEN
"100-satsning" för fler unga i arbete
Ramavdrag för minskad övertid, sem. löneskuld 6 mnkr fördelas inte ut
Samverkan Norrköping
Infrastrukturkansliet, medlemskap
Kapitalkostnader, takbyte Stadshuset
Kapitalkostnader, Vidingsjö
Medborgarkontor, Berga
Besöksnäring
Eventstrategi
Kommunikationsutv. (språk & hinder)
Scenkonst, bidrag enl. förslag KS
Fröet - samverkan skola och näringsliv
Gemensam projektorganisation Götalandsbanan
Avgift regionförbundet Östsam, skatteväxling landstinget, inlagd i ramen
Förändrad modell för ersättning till LCA, motvaras av lägre utdelning från
Stadshus (finansiell intäkt), inlagd i ramen
Klimatarbete, utbildning och infoinsatser
Effektivisering
Minskad kapitalkostnad p g a nedskrivning anläggn biogas
Utökade politiska arvoden
Justering arvoden
Förändrad ram, Kommunstyrelsen
44
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunledningskontoret
Klimatstrateg
Upphandlingsstrateg
Summa Kommunledningskontoret
700
700
1 400
700
700
1 400
700
700
1 400
700
700
1 400
Överförmyndarenheten
3 åa Fler ensamkommande barn
1,0 åa Ny lagstiftning
Summa Överförmyndarenheten
1 950
600
2 550
1 950
600
2 550
1 950
600
2 550
1 950
600
2 550
600
600
600
600
600
600
600
600
15 000
15 000
15 000
15 000
15 000
15 000
15 000
15 000
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning
Teknik och samhällsbyggnad
Exploateringsingenjör, 2 åa
Planarkitekt, 2 åa
Projektledare, 1åa
500
500
250
500
500
250
500
500
250
500
500
250
Byggkontoret
Bygglovshandläggare, 1 åa varav 500 tkr finansieras med ökade intäkter
under nämnden
750
750
750
750
400
700
20 000
-20 000
3 100
400
700
20 000
-20 000
3 100
400
700
20 000
-20 000
3 100
400
700
20 000
-20 000
3 100
1 200
700
330
2 230
1 200
700
330
2 230
1 200
700
330
2 230
1 200
700
330
2 230
10 404
10 406
10 406
10 406
Förändrad ram, Kommunstyrelsens anställningsmyndighet
35 284
35 286
35 286
35 286
Belopp tkr
Utbildningsförvaltning
1,0 IT-tjänst
Summa Utbildningsförvaltning
Socialförvaltning
Utökning socialförvaltningen, inkl ensamkommande, vräkningsförebyggande
Summa Socialförvaltning
Miljökontoret
Miljöinspektör 0,5 åa (Miljökontoret), finansieras med ökade intäkter
under nämnden
Miljöinspektör 1,0 åa med inriktning på kemikaliekontroller
C Linköping
Föreslås finansieras med markering
Summa Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning
Omsorg- och äldreförvaltning
2 åa handläggare hemlöshet/vräknföreb
Äldreapotekare
Planeringsledare, 0,5 åa, ensamkommande
Summa Omsorg- och äldreförvaltning
45
Belopp tkr
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN
Justering av arvoden
Förändrad ram, Överförmyndarnämnden
ÄLDRENÄMNDEN
Äldrenämndens obalans
(Obalans i internbudget 2014 är 9 349 tkr, som under 2014 finansieras med
överskott från 2013)
Summa äldrenämndens obalans
Demografi
Hemtjänst 65 år Ökat behov 2015, 1 961 tim, utöver befintlig ram
Ökat behov 2016, 483 tim, utöver befintlig ram
Ökat behov 2017, 11 639 timmar
Delsumma demografi hemtjänst
Särskilda boendeformer (vårdbostäder)
Netto återlämnas/äskas utöver ram, spec i bilaga 1, verksamhetsförändringar
Delsumma demografi vårdbostäder
Summa demografi
Övrigt
Abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm
Stödinsatser vuxna barndomsdöva flytas från äldrenämnden till omsorgsnämnden
Summa övrigt
Förändrad ram, Äldrenämnden
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
6
45
51
6
45
51
6
45
51
6
45
51
13 741
13 741
11 594
11 594
11 595
11 595
11 595
11 595
657
0
0
0
657
657
162
0
0
819
657
162
0
0
819
657
162
0
0
819
-10 851
-10 851
-10 194
-3 740
-3 740
-2 921
-3 740
-3 740
-2 921
-3 740
-3 740
-2 921
600
600
1 500
1 500
-312
288
-312
288
-312
1 188
-312
1 188
68
25 527
29 430
68
25 732
34 761
68
25 742
35 672
68
25 742
35 672
46
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
OMSORGSNÄMNDEN
Utökning av antal timmar
Hemtjänst 0 – 64 år (internbudget 2014: 124 640 timmar)
Ökat behov 2015 1 379 timmar
Ökat behov 2016 1 166 timmar
Ökat behov 2017 992 timmar
Ökat behov 2018 854 timmar
Delsumma hemtjänsttimmar
462
0
0
0
462
462
391
0
0
853
462
391
332
0
1 185
462
391
332
286
1 471
LSS Personlig assistans (internbudget 2014: 146 342 timmar)
Delsumma LSS Personlig assistans
453
0
0
0
453
453
383
0
0
836
453
383
326
0
1 162
453
383
326
281
1 443
50
0
0
0
50
50
42
0
0
92
50
42
36
0
128
50
42
36
31
159
LSS Ledsagarservice (internbudget 2014: 21 800 timmar)
Ökat behov 2015, 241 timmar
Delsumma LSS Ledsagarservice
Summa
67
0
0
0
67
1 033
67
57
0
0
124
1 906
67
57
48
0
172
2 649
67
57
48
42
214
3 288
Utbyggnad bostäder med särskild service, nettokostnad
Socialpsykiatri
Sturefors, 6 platser 2015-10-01 Slaka, 6 platser 2016
Lantligt, 6 platser 2016
Berga, 10 platser 2016
Vallastaden, 10 platser 2016
Vasastaden, 10 platser 2017
Delsumma Socialpsykiatri
1 598
0
0
0
0
0
1 598
6 390
6 660
6 660
5 300
5 560
0
30 570
6 390
6 660
6 660
5 300
5 560
5 300
35 870
6 390
6 660
6 660
5 300
5 560
5 300
35 870
-1 750
0
0
0
-1 750
-7 000
-4 900
-4 278
0
-16 178
-7 000
-4 900
-4 278
-1 100
-17 278
-7 000
-4 900
-4 278
-1 100
-17 278
-152
14 392
18 592
18 592
Insatser för personer med utvecklingsstörning
Linghem, 6 platser 2015-10-01 Folkets park, 8 platser 2015-10-01 Ekängen, 6 platser 2016
Alorp BoDa, 10 platser 2016
Nykil, 6 platser 2017
Berga, 6 platser 2017
Delsumma personer med utvecklingsstörning
1 274
1 180
0
0
0
0
2 454
5 094
4 720
4 110
10 500
0
0
24 424
5 094
4 720
4 110
10 500
4 110
4 110
32 644
5 094
4 720
4 110
10 500
4 110
4 110
32 644
Hemflyttning från extern placering
Linghem, 3 personer 2015-10-01 Folket park, 2 personer2015-10-01 Alorp BoDa, 10 personer 2016
Delsumma hemflyttning från extern placering
-700
-680
0
-1 380
-2 800
-2 718
-10 930
-16 448
-2 800
-2 718
-10 930
-16 448
-2 800
-2 718
-10 930
-16 448
1 074
7 976
16 196
16 196
LSS Avlösarservice (internbudget 2014: 16 140 timmar)
Delsumma LSS Avlösarservice
Hemflyttning från extern placering
Sturefors, 6 personer 2015-10-01 Berga, 4 personer 2016
Lantligt, 5 personer 2016
Ospec 2 personer (cirka) 2017
Delsumma Hemflyttning från extern placering
Differens finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, § 260
Differens av utbyggnad bostäder med särskild service som finansieras av
Ks, beslut Ks 2013-08-20, § 260
47
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
19 100
19 100
19 100
19 100
600
365
800
1 900
600
365
0
1 900
600
365
0
1 900
600
365
0
1 900
-2 711
2 711
-2 711
2 711
-2 711
2 711
-2 711
2 711
312
24 806
312
22 277
312
22 277
312
22 277
700
700
700
700
700
700
700
700
Insatser för personer med utvecklingsstörning
Utökning sjuksköterskeinsatser, 2,0 åa
Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m
Gruppbostad Valthornsgatan (start 2013-04-01)
Gruppbostad Tunngatan (start 2014-11-01)
Ökade behov daglig verksamhet
Delsumma insatser för personer med utvecklingsstörning
1 400
-200
3 600
3 300
4 000
3 254
15 354
1 400
-200
3 600
3 300
4 000
2 888
14 988
1 400
-200
3 600
3 300
4 000
2 888
14 988
1 400
-200
3 600
3 300
4 000
2 888
14 988
Socialpsykiatri
Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m
Delsumma socialpsykiatri
-800
4 000
3 200
-800
4 000
3 200
-800
4 000
3 200
-800
4 000
3 200
Omsorgsnämndens effektiviseringskrav 2013 och 2014 som ej gått att
verkställa, 9 300 tkr resp år
Delsumma
Årbetalning sociala investeringar
Justering av pris och lön, nivå 2015
Förändrad ram, Omsorgsnämnden
8 600
8 600
0
68
21 507
76 190
8 600
8 600
0
68
21 744
95 851
8 600
8 600
-960
68
21 891
108 201
8 600
8 600
-4 360
68
21 858
105 407
922
22 368
34 788
34 788
Belopp tkr
OMSORGSNÄMNDEN forts
Övrigt
Individ- och familjeomsorg
HvB-unga (tilläggsanslag 2014, 19 100 tkr)
Hemlöshet/vräkn förebyggande åtgärder (tilläggsanslag 2014,1 200 tkr)
budgeteras under förvaltningen
Boendestöd till 20 personer, 1,0 åa
Familjerådgivning, återställning av halva tidigare besparing, 0,5 åa
Brobyggarverksamhet
Stödboende våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15)
Skolpeng från barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden, avser
SIS
Äskar behålla skolpeng SIS
EU-migranter, öppen verksamhet 9 månader 2015 samt tillfälliga sovplatser
3 mån 2015
Stödinsatser vuxna barndomsdöva flyttas från äldrenämnden till omsorgsnämnden
Delsumma individ- och familjeomsorg
Våld i nära relationer
- Stöd till kvinnor och barn, 1,0 åa
Delsumma våld i nära relationer
varav utbyggnad godkänd/finansierad av KS, beslut KS 2013-08-20 § 260
1 729
48
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN
Demografi
Förskoleverksamhet
Grundskolan
Fritidshem (inkl öppen fritidsverksamhet)
Lokaler enligt schablon
Summa demografi
-8 513
19 002
-5 732
2 985
7 742
-5 060
27 006
-4 403
6 969
24 512
-5 060
27 006
-4 403
6 969
24 512
-5 060
27 006
-4 403
6 969
24 512
Äskande utöver demografimodell
Nyanlända
Summa äskande utöver demografimodell
21 000
21 000
21 000
21 000
21 000
21 000
21 000
21 000
Summa demografi och ytterligare äskande utöver demografimodell
28 742
45 512
45 512
45 512
Redan beslutad och pågående verksamhet
Kommunal del i förstärkt elevhälsa (KS 2013-05-28 § 193)
Fokusbibliotek
Ökade måltider förskola och fritidshem
Karriärtjänster (KS 2013-04-23 § 147, KS 2013-11-05 § 349)
Summa redan beslutad och pågående verksamhet
2 115
1 580
1 700
6 741
12 136
990
1 820
1 700
6 741
11 251
990
2 190
1 700
6 741
11 621
990
2 424
1 700
6 741
11 855
Tillkommande behov och satsningar
Effektiviseringskrav från tidigare år:
-varav förskolan, återställd personaltäthet
-varav särskilda grupper, neuropsykiatri
21 504
16 804
4 700
21 504
16 804
4 700
21 504
16 804
4 700
21 504
16 804
4 700
Utvecklande av samverkan skola och näringsliv
Summa tillkommande behov och satsningar
Återbetalning social investeringar
Förändrad ram, Barn- och ungdomsnämnden
500
22 004
0
118
59 994
122 994
500
22 004
0
118
60 779
139 664
500
22 004
0
118
60 827
140 082
500
22 004
-1 500
118
60 813
138 802
BILDNINGSNÄMNDEN
Demografi
Gymnasiet elevkostnad, tkr
Gymnasiesärskolan elevkostnad, tkr
Lokaler enligt schablon
Summa demografi
-7 838
-5 610
-2 232
-15 680
-6 596
-7 260
-1 862
-15 718
-6 596
-7 260
-1 862
-15 718
-6 596
-7 260
-1 862
-15 718
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
-12 680
-12 718
-12 718
-12 718
750
2 600
1 600
300
2 250
1 156
1 000
750
2 600
1 600
300
2 250
1 156
2 000
750
2 600
1 600
300
2 250
1 156
2 000
750
2 600
1 600
300
2 250
1 156
2 000
400
800
800
800
Belopp tkr
Äskande utöver demografimodell
Nyanlända tillkommande kostnad, tkr
Ökat lokalbehov utöver schablon
Summa äskande utöver demografimodell
Summa demografi och ytterligare äskande utvöer demografimodell
Övrigt
Konsument-, budget och skuldrådgivning tjänst
SIS-institution, gymnasieskolan
Entreprenörskap, gymnasieskolan (KS 2013-08-20 § 261)
Utveckling av samverkan mellan skola och arbetsliv (KS 2014-05-20 §194)
Karriärtjänster (KS 2013-04-23 § 147)
Karriärtjänster (KS 2013-11-05 § 349)
Studiecoacher pilotvhet, 3 tjänster
Utbildning kompetensutv genus mm
Kompetensförmedling
Förstärkta insatser för språkutveckling
Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna, stadsdels
Utökning av sommarjobb
Upphörande av Östsam, inlagd i ramen
Delsumma övrigt
500
1 800
500
1 800
500
1 800
500
1 800
12 356
13 756
13 756
13 756
Förändrad ram, Bildningsnämnden
68
15 838
15 582
68
15 878
16 984
68
15 878
16 984
68
15 878
16 984
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
0
4 250
8 500
8 500
890
890
890
890
6 500
1 000
8 390
6 500
1 000
12 640
6 500
1 000
16 890
6 500
1 000
16 890
Förändrad ram, Kultur- och fritidsnämnden
41
3 698
12 129
41
3 724
16 405
41
3 749
20 680
41
3 749
20 680
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN
Ränta och avskrivning beläggningsprogram som investering,
17mnkr + ytterligare 13 mnkr
Tillkommande avskrivningar 2014
Förändring avskrivningar aktiverade anläggningar
Tillkommande avskrivningar 2015-2018
Tillkommande ränta investeringar 2014
Förändring ränta aktiverade anläggningar
Tillkommande räntekostnader investeringar 2015-2018
Kostnader tillkommande ytor 2015-2018
-12 644
978
178
3 475
625
-219
2 187
1 620
-9 696
978
250
10 427
625
-42
6 562
2 920
-9 696
978
250
10 427
625
-42
6 562
2 920
-9 696
978
250
10 427
625
-42
6 562
2 920
68
4 151
419
68
4 224
16 316
68
4 224
16 316
68
4 224
16 316
Ökade intäkter från hälsoskydd. De ökade intäkterna på hälsoskydd är
beroende av den nya halvtidstjänst för tillsyn av avlopp som begärts utöver
ram från MOS
Ökade intäkter för bygglov. De ökade intäkterna finansierar del av tjänst
som begärts utöver ram från MOS
-400
-400
-400
-400
-500
-500
-500
-500
Förändrad ram, Bygg- och miljönämnden
70
88
-742
70
88
-742
70
88
-742
70
88
-742
0
63
2 127
2 190
0
63
2 127
2 190
-177
63
2 127
2 013
-590
63
2 125
1 598
300
300
300
300
300
300
300
300
328 115
390 839
408 405
403 934
-147 665 -149 038
-149 247
-149 217
-73 321
-73 321
Belopp tkr
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Övrigt
Avgift regionförbundet Östsam, inlagd i ramen
Smedstad ridsportanläggning, lämnat till budgetberedningen ebl beslut i
KS 2013-04-23 § 146
Hyresmedel magasin Östergötlands museum, lämnat till budgetberedningen
enl beslut i KS 2013-03-05 § 61
Utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot
äldre ungdomar, +16 år
Tinnerbäcksbadet, tält
Summa övrigt
Förändrad ram, Samhällsbyggnadsnämnden
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN
SOCIALNÄMNDEN
Återbetalning sociala investeringar
Förändrad ram, Socialnämnden
PENSIONSENHETEN
Nya pensioner förtroendevalda
Ny prognos från KPA aug 2014 (inlagd i ramen)
(Tillkommande kostnader finansieras med lägre finansiella kostnader
pensionsskuld)
Förändrad ram, Pensionsenheten
FÖRÄNDRING AV NÄMNDERNAS RAMAR
varav justering av pris och lön till 2015 års nivå
varav justering demografi m.m.
-15 571
-60 901
49
51
SKATT OCH FINANSIERING
BUDGET 2015 MED PLAN FÖR 2016-2018
Ekonomi
Sammandrag driftbudget 2015 med plan för 2016-2018
Belopp netto tkr
Kommunalskatt, fastighetsavgift, utjämning, statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansverksamhet finans
Summa finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Ränta pensionsskuld, tillhör
pensionsenheten
Finansverksamhet finans
Jämförelsestörande poster
Summa finansiella kostnader
Summa finansnetto
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
6 610 875
6 913 420
7 185 801
7 509 390
7 835 913
8 172 257
421 752
421 752
259 885
259 585
244 263
244 263
235 087
235 087
231 087
231 087
231 087
231 087
34 722
22 778
35 713
93 213
46 705
4 100
33 000
700
34 000
700
34 000
700
34 000
700
50 805
33 700
34 700
34 700
34 700
328 539
208 780
210 563
200 387
196 387
196 387
- Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018
52
KOMMUNALSKATT, STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING
Verksamhetsbeskrivning
Kommunalskatteintäkter
Kommunalskatteintäkter beräknas med hjälp av skatteunderlag (summan av alla inkomster som är föremål för kommunal beskattning) och den utdebitering som Kommunfullmäktige fastställer. Därutöver finns en inkomstutjämning, se
nedan.
Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till 7 185 mnkr
för 2015. Det motsvarar en ökning med 3,9 procent jämfört med budget 2014.
Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget 2015 med plan för 2016-2018 bygger på
Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 24 oktober 2014.
Skatteintäkterna för 2015 är beräknade utifrån aprilprognosen för antal invånare. Då beräknades antal invånare den
1 november 2014 till 151 716 vilket innebär en ökning med 1 628 invånare jämfört med den 1 november 2013.
Linköping har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnadsoch LSS-utjämningen (exklusive införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar cirka 80 öre i utdebitering. För 2014 och
framåt infördes en ny modell för kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner som ökar Linköpings avgift. Under 2014
får Linköping ett införandebidrag med 80 mnkr och för 2015 med 17 mnkr för att minska konsekvenserna av den nya
modellen.
regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som medför en ekonomisk reglering där regionen från och med den 1 januari
2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. En sänkning
med 3 öre motsvarar cirka 9,2 mnkr i lägre skatteintäkter för 2015. I budgeten för 2015 minskas ramarna för kommunstyrelsen, bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden med sammanlagt 7,6 mnkr för uteblivna avgifter till Östsam.
Jämförelser med andra kommuner
Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket ökar från 31,73 för 2013
till 31,86 procent för 2014. Linköping har 30,90 i skattesats år 2014. För kommuner ligger den genomsnittliga skattesatsen på 20,65 procent och för landsting på 11,20 procent.
För 2014 är Linköpings skattestats 20,23 på grund av en höjning med 0,25 procentenheter för skatteväxling med landstinget i Östergötland för hemsjukvård från och med 2014.
Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,52 i genomsnitt. I tabellen nedan redovisas jämförelser av
skattesats med några större kommuner.
Kommun
Procent
Eskilstuna
Andel av
rikets
medelskattekraft
88,3
Skattesats
kommun
2014
Skattesats
landsting
2014
Skattesats
totalt
22,13
10,77
32,90
Skatteväxling
Hemsjukvård
0,20
Skatteväxling
Kollektivtrafik
ingen
Gävle
97,7
22,26
11,51
33,77
0,22
-0,26
Jönköping
96,8
21,34
11,21
32,55
0,34
-0,47
,
-0,42
Linköping
98,3
20,23
10,67
30,90
91,9
21,28
10,67
31,95
0,25
0,25
Uppsala
102,1
20,84
11,16
32,00
0,29
-0,49
Västerås
101,9
20,36
10,88
31,24
0,16
-0,04
93,8
20,88
11,52
32,40
0,54
-0,34
Norrköping
Örebro
-0,42
53
Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per invånare som
andel av rikets medelskattekraft (genomsnitt). Skatteunderlaget påverkas av att vi har många studenter.
Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft.
regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. som medför en ekonomisk regleringen där landstinget från och med den
1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning.
SKL:s skatteunderlagsprognos, procentuell förändring
2013 2014 2015 2016
SKL, okt inkl budgetprop.
3,4
3,5
4,8
5,1
2017
2018
Totalt
4,8
4,5
28,9
Källa: SKL.
Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för 2015. En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande 2015–2016 ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den
positiva nettoeffekten på kommunernas ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidraget
Kommunalekonomisk utjämning (regleringsbidraget).
Den slutliga beräkningen av kommunalskatteintäkter för 2015 kan ske först i slutet av 2016 när taxeringen av 2015 års
inkomster slutförts. I avvaktan på detta sker utbetalning av kommunalskatteintäkter enligt av regeringen fastställt belopp. SKL redovisar prognoser under 2015 samt 2016 och den slutliga justeringen utifrån utfallet görs först i januari
2017.
För beräkning av kommunalskatteintäkter och statsbidrag gäller att detta sker med utgångspunkt från antalet invånare
1 november året före. Budgetförslaget är beräknat med utgångspunkt från den fastställda befolkningsprognosen. Följande uppgifter har använts vid beräkningen:
Befolkning den 1 november året innan
2015
2016
2017
(1 nov 2014)
(1 nov 2015)
(1 nov 2016)
148 336
149 606
150 842
2018
(1 nov 2017)
151 942
Kommunalekonomisk utjämning
Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner att bedriva sin
verksamhet.
Inkomstutjämning
Kommuner och landsting erhåller ett statligt bidrag, inkomstutjämningsbidrag, som beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Skattekraften definieras som skatteunderlaget utslaget på samtliga invånare i kommunen eller riket. Den garanterade skattekraften uppgår till 115 procent av medelskattekraften. Statsbidragen
ökar i princip i takt med löne- och sysselsättningsutvecklingen i riket. När inkomstutjämningsbidraget beräknas används
så kallade länsvisa skattesatser vilket är medelskattesatsen 2003 justerat med skatteväxlingar med landstinget som har
skett från och med 1991. Skillnaderna i de länsvisa skattesatserna speglar på så sätt inte vilken skattesats kommunen
valt. Kompensationsgraden är 95 procent.
De kommuner som har en skattekraft över 115 procent av riksgenomsnittet betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet, som används för att delfinansiera garantin.
Linköpings kommun har en skattekraft på 98,83 procent för 2014. För 2015 beräknas Linköping få ett bidrag med
6 320 kr/ invånare.
54
Regleringsbidrag/avgift
Garantinivån ska ligga fast på 115 procent oavsett om staten har råd att upprätthålla garantin eller inte. Regleringsbidrag
respektive regleringsavgift föreslås för att ”finansiera” statens kostnader att upprätthålla garantinivån. Regleringsbidraget/avgiften blir skillnaden mellan kostnaden för att upprätthålla garantinivån och det statsbidrag som finns avsatt i
statens budget. Den beslutas årligen av staten och utgår lika i kronor per invånare.
Regleringsbidraget/avgiften ändras genom särskilda statliga beslut. Bidraget/avgiften kan även användas för att ge extra
bidrag utöver uppräkning i takt med skatteunderlaget samt för att hantera ekonomiska regleringar mellan staten och
kommuner.
För 2015 beräknas Linköpings kommun att erhålla regleringsbidrag med 182 kr/invånare.
Kostnadsutjämning
Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, till exempel skillnader i
andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Faktorerna som utjämningen grundar sig på ska om möjligt vara opåverkbara.
Linköpings kommun beräknas betala till systemet för kostnadsutjämning med 1 689 kr/invånare för 2015 på grund av
att vi har en gynnsam demografisk struktur. Kostnadsutjämningen har förändrats från och med 2014 och under 2015
erhåller Linköping ett införandebidrag med 113 kr/invånare på grund av att Linköpings avgift ökat kraftigt i den nya
utjämningen.
I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnadsoch LSS-utjämningen (exklusive införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar cirka 80 öre i utdebitering.
År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Bostädernas taxeringsvärden förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighetstaxering. Fastighetstaxeringarna för småhus, småhus på lantbruk respektive flerbostadshus sker olika år. År 2015 ska en taxering av småhus göras. Taxeringsvärdena bestäms utifrån prisnivån två år före taxeringsåret. Den maximala avgiften räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet.
Införandet 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften år 2008 uppskattades till 12 060 mnkr. Dessa fördelades lika mellan kommunerna, 1 314,52 kronor per invånare i kommunen den 1 november 2007. Intäkten ”neutraliserades” av att anslaget Kommunalekonomisk utjämning
minskades med motsvarande belopp. Hur stora fastighetsavgifter som faktiskt betalades för bostäderna i kommunen
2008 hade således ingen betydelse för kommunens intäkt detta år.
Det är intäktsförändringen från fastighetsavgiften jämfört med basåret 2008 som ska tillföras respektive kommun och
adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Observera alltså att kommunerna inte erhåller den faktiska intäkten från
fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen, utan det är endast förändringen som läggs till beloppet från 2008. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften kommer att variera avsevärt såväl mellan åren som mellan
olika kommuner. Det krävs därför särskilda prognoser för den enskilda kommunen.
Gränsen för maximal fastighetsavgift för ett småhus uppgår 2015 till 7 299 kronor (7 112 kronor år 2014). Detta innebär
att det för taxeringsvärden mindre än eller lika med 973 000 kronor betalas fastighetsavgift med 0,75 procent av taxeringsvärdet. För flerbostadshus ger motsvarande beräkning en maximal avgift på 1 249 kronor för år 2015, jämfört med
1 217 kronor år 2014. Fastighetsavgift betalas per lägenhet enligt detta belopp, alternativt 0,3 procent av taxeringsvärdet.
År 2015 kommer en fastighetstaxering av småhus att göras. Taxeringsvärdena för småhusen bestäms då av prisnivån år
2013. Statistiska centralbyrån har utifrån försäljningspriserna under 2013 uppskattat förändringen av taxeringsvärdena
och dess effekter på den kommunala fastighetsavgiften per kommun. För 2015 prognostiseras den kommunala fastighetsavgiften för Linköping till 1 515 kr/invånare. För kommande år har fastighetsavgiften räknats upp med inkomstbasbeloppets beräknade årliga förändring vilket beräknas ge 2,0 mnkr i höjda avgiftsintäkter per år.
55
Kommunalskatt, utjämning och statsbidrag
Belopp netto tkr
Kommunalskatteintäkter
Slutavräkning
Inkomstutjämningsbidrag
Kostnadsutjämningsavgift
Regleringsbidrag
Strukturbidrag
Införandebidrag
LSS-utjämning
Summa
Budget
2014
5 855 906
-4 861
938 668
-235 079
34 784
15 592
80 209
6 476
221 725
6 913 420
Budget2015
6 157 456
24 578
958 845
-256 248
27 592
15 778
17 144
10 775
229 881
7 185 801
Plan
2016
6 496 414
Plan
2017
6 808 242
Plan
2018
7 114 612
1 015 056
-249 080
-11 745
15 963
1 059 719
-238 983
-54 081
16 124
1 106 819
-212 916
-99 523
16 272
10 901
231 881
7 509 390
11 011
233 881
7 835 913
11 112
235 881
8 172 257
56
FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER
Verksamhetsbeskrivning
Inledning
Finansfunktionen inom Ekonomi och Finans/Kommunledningskontoret, ansvarar för upplånings- och placeringsverksamheten. Finansfunktionen anlitar extern kapitalförvaltningsexpertis för stöd i strategiska kapitalförvaltningsfrågor och
har daglig kontakt med finansanalytiker och värdepappershandlare på de stora affärsbankerna som är verksamma i Sverige. Som ett ytterligare stöd till kommunens placeringsverksamhet har kommunen inrättat ett rådgivande, ej beslutande,
finansråd. Finansrådet har ingen operativ uppgift utan fungerar som stöd vid förberedelser för strategiska placeringsbeslut.
Avveckling av värdepappersaffärer, förvaring av värdepapper samt daglig värdering av värdepapper utförs av Nordea.
Värdering och förvaring av aktiefonder sker hos respektive fondförvaltare i enlighet med marknadspraxis.
Räntekostnader och ränteintäkter koncernfinansiering
Från och med årsskiftet 2014/2015 har kommunen inga förmedlade lån till koncernbolagen. Kommunkoncernens
finansregler tillåter inte förmedlade lån till koncernbolagen och därför budgeteras intäkter och kostnader för koncernfinansiering till noll för 2015.
Räntekostnader kommunens lån
Kommunen har inga lån och planerar för närvarande inte att låna under budgetåret 2015.
Låneram
Enligt kommunens mål för ekonomin ska Kommunen endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, det vill
säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst
20 år. Kommunfullmäktige beslutar årligen om en låneram för kommunens lån till investeringar. För 2013 och 2014 är
låneramen 150 mnkr, men kommunen har en god likviditet och har inte behövt låna. I budgeten beräknas kommunen
kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att behöva ta upp lån därför föreslås ingen låneram för 2015.
Ränteintäkter från övriga utlämnade lån och från bankkontolikviditet
Kommunen har även en mindre portfölj kallad övrig utlåning som främst avser utlåning till Östgötateatern. Intäkter från
denna utlåning tillsammans med ränteintäkter från banktillgodohavanden beräknas understiga, 1mnkr för 2015. Ingen
nyutlåning är planerad för 2015.
Räntekostnader och ränteintäkter för swapavtal
Kommunen har tidigare lånat upp kapital för vidareförmedling till koncernbolagen. Kommunen har dessutom ingått
swapavtal som förmedlats till koncernbolagen. Kommunens förmedlade lån ska slutbetalas under 2014. Då kommunen
från 2015 inte längre kommer att ha några lån finns inget behov av några swapavtal eller andra derivatavtal avseende
upplåningsverksamhet. Ränteintäkter och ränteutgifter för swapavtal budgeteras därför till noll för 2015.
Ränteintäkter likviditetsportfölj
Kommunen har sedan tidigare en särskild placering i obligationer i syfte att täcka Samhällsbyggnadsnämndens minskade tomträttsavgälder och minskade intäkter för gatuparkering. Kommunstyrelsen beslöt september 2014 att även
använda den portföljen som en överlikviditetsportfölj där avkastning från övriga placeringsportföljer och från bankkonto tillfälligt kan placeras i räntebärande värdepapper med hög kreditvärdighet i avvaktan på att tas i bruk i kommunens verksamhet.
Ränteintäkterna från portföljen uppskattas till 4 mnkr för 2015.
57
Långsiktig placering
Bakgrund
I december 2008 beslutade riksdagen om ändrad avdragsrätt för ränta på vissa koncerninterna lån.
Lagen innebar bland annat att räntan på de reverslån på 5 450 mnkr som lämnats av Linköpings kommun till
Linköpings Stadshus AB för förvärv av aktier i de rörelsedrivande bolagen inte är avdragsgilla för Stadshus AB
från och med år 2009.
För att minimera skatteeffekten hos Stadshus AB har bolaget och Linköpings kommun beslutat om andra finansieringslösningar än internreverser. Stadshus AB har fått en utökad låneram samt kommunalt borgensåtagande. Härigenom har
Stadshus AB kunnat ta upp lån på den externa finansmarknaden och amorterat av den interna reverslåneskulden. Kommunfullmäktige har beslutat att de återbetalda medlen ska placeras långsiktigt på kapitalmarknaden.
Placeringspolicy och förvaltningen
Kommunstyrelsen har i september 2014 fastställt finansregler och en ny riskinstruktion som gäller för kommunens
samtliga placeringsportföljer inklusive den långsiktiga placeringsportföljen. Utöver finansreglerna har Kommunstyrelsen sedan tidigare fastställt en jämförelseportfölj, tidigare kallad normalportfölj, för den Långsiktiga placeringen. Syftet
med jämförelseportföljen är att utgöra underlag för utvärdering av förvaltningens effektivitet samt att användas vid
simuleringar och beräkning av förväntad avkastning och förväntad risk. Nedanstående tabell visar fastställd jämförelseportfölj med jämförelseindex, så kallad benchmark och med minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för de långsiktigt placerade tillgångarna.
Tillgångsslag
Räntebärande
Svenska aktier
Utländska aktier
Hedgefonder
Totalt
Benchmark
OMRX Bond
SIXPRX
MSCI World
OMRX T-bill + 2 %
Minimum
(%)
60 %
0%
0%
0%
Normalportfölj (%)
80 %
10 %
5%
5%
100 %
Maximum
(%)
100 %
20 %
10 %
10 %
Förväntad avkastning
Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål till lägst 200 mnkr. Portföljen anpassades för att långsiktigt leverera avkastningsmålet. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten för 2015 har avkastningen prognostiserats till cirka 150 mnkr. Budgeterad avkastning
består främst av ränteintäkter på obligationsinvesteringar, returprovisioner och utdelningar, här prognostiserats till totalt
cirka 92 mnkr för 2015. Realisationsvinster från aktiefondplaceringar är mycket svårt att uppskatta för ett enskilt kalenderår men för 2015 har cirka 58 mnkr prognostiserats. Portföljens övervärde (skillnad mellan anskaffningsvärde och
bokfört värde) är betydligt högre än 58 mnkr.
För 2016, 2017 och 2018 förväntas totalavkastning var relativt oförändrad jämfört med 2015.
Borgensavgifter och utdelning från Linköpings Stadshus AB
Intäkter från Kommunens borgensåtagande avseende Linköpings Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr för 2015.
Utdelning från stadshus har budgeterats till drygt 34 mnkr för 2015 på grund av att Linköpings Stadshus betalar ersättning till Linköping City Airport.
Pensionsmedelsplaceringar
Bakgrund
Linköpings kommun har sedan 1997 avsatt medel avsedda för framtida pensionsutbetalningar vilka i balansräkningen
benämns pensionsmedelsplaceringar. Pensionsmedlen är avsedda att användas för att täcka de ökade utbetalningar som
förutses 2008 – cirka 2035. Sedan år 2009 sker årliga uttag för att delfinansiera pensionsutbetalningar för pensioner som
intjänats före år 1998, PA-KL.
58
Jämförelseportfölj och förvaltningen
Kommunstyrelsen har i september 2014 fastställt finansregler och en ny riskinstruktion som gäller för kommunens
samtliga placeringsportföljer inklusive pensionsmedelsplaceringarna. Utöver finansreglerna har Kommunstyrelsen sedan tidigare fastställt en jämförelseportfölj, tidigare kallad Normalportfölj, för placering av pensionsmedel. Jämförelseportföljens syfte är att utgöra underlag för utvärdering av förvaltningens effektivitet samt att användas vid simuleringar
och beräkning av förväntad avkastning och förväntad risk. Nedanstående tabell visar fastställd jämförelseportfölj med
jämförelseindex, så kallad benchmark, med minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för pensionsmedelsplaceringarna.
Tillgångsslag
Räntebärande
Svenska aktier
Utländska aktier
Hedgefonder
Totalt
Benchmark
OMRX Bond
SIXPRX
MSCI World
OMRX T-bill + 2 %
Minimum
(%)
50 %
15 %
0%
0%
Normalportfölj (%)
60 %
25 %
10 %
5%
100 %
Maximum
(%)
80 %
35 %
15 %
8%
Förväntad avkastning
Direktavkastningen 2015 förväntas uppgå till cirka 25 mnkr och reavinster om minst 10 mnkr förväntas tillkomma.
Prognoser för reavinster är dock mycket vanskliga att göra för ett enskilt kalenderår.
Den totala förväntade avkastningen för 2015 beräknas motsvara det årliga uttagsbehovet för pensionsutfästelser.
Den förväntade avkastningen från 2016 och framåt förväntas vara i linje med 2015 års avkastning.
59
FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER
Budget
2014
Belopp netto tkr
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2018
Plan
2017
KOSTNADER
Koncernfinansiering
Räntekostnader, koncernfinansiering
0
0
0
0
0
Summa koncernfinansiering
0
0
0
0
0
Räntekostnad kommunens lån
4 000
0
0
0
0
Räntekostnad övriga lån swap
0
0
0
0
0
Kommunens finansiering
Övriga finansiella kostnader
100
700
700
700
700
Delsumma finansiella kostnader
4 100
700
700
700
700
Summa kostnader inkl koncernfinansiering
4 100
700
700
700
700
Ränteintäkter, koncernfinansiering
0
0
0
0
0
Summa koncernfinansiering
0
0
0
0
0
INTÄKTER
Koncernfinansiering
Kommunens finansiering, intäkter
Ränteintäkter bankkonto
1 000
900
900
900
900
Ränteintäkter likviditetsportfölj
4 500
4 000
4 500
4 500
4 500
0
0
0
0
0
50
96
90
90
90
300
75
75
75
75
Ränteintäkter övriga lån swap
Ränteintäkt utlämnade lån
Ersättning för borgensteckning
Övriga finansiella intäkter
Delsumma
5 850
5 071
5 565
5 565
5 565
0
0
0
0
0
Borgensavgift
20 000
20 000
20 000
20 000
20 000
Utdelning Linkopings Stadshus AB
63 735
34 522
34 522
30 522
30 522
150 000
91 900
95 000
95 000
95 000
Intäkter långsiktiga placeringar
Ränta reverser Linköpings Stadshus AB
Räntor, utdelningar, rabatter fin placeringar
Reavinster finansiella placeringar
58 100
55 000
55 000
55 000
Summa intäkter långsiktiga placeringar
233 735
204 522
204 522
200 522
200 522
Delsumma finansiella intäkter
239 585
209 593
210 087
206 087
206 087
Räntor, utdelningar, rabatter
-
24 670
Reavinster
-
10 000
Avkastning pensionsfonden
20 000
34 670
25 000
25 000
25 000
Summa intäkter inkl koncernfinansiering
259 585
244 263
235 087
231 087
231 087
Finansnetto (nettointäkt) exkl kostnad pen.
255 485
243 563
234 387
230 387
230 387
Räntekostnad pensionsskulden*)
46 705
33 000
34 000
34 000
34 000
Finansnetto (nettointäkt) inkl kostnad pen.
208 780
210 563
200 387
196 387
196 387
*) Räntekostnad pensionsskulden ingår i Pensionsenheten

Budget för 2015 med plan för 2016-2018

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett

Styrelseprotokoll nr 7 den 26 nov 2015

Ekonomirapport 2015 – efter juli månad

Medel för stadsgemensamt e-arkiv

Utökning av verksamheten Mera Svenska Bättre Hälsa

Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016

Översikt - Personupplysning

Specifikation verksamhetsförändringar 2016