docTebladet nr 2 2011 - Region Örebro län
download 
Report Transcription
Tebladet nr 2 2011 - Region Örebro län
Nr 2 2011 årgång 30 Innehåll Inledare 2 Psykiatrin söker etikdebatt Kan en anställd inom psykiatrin vägra att följa med en patient på ett politiskt möte? Är det lämpligt att vara vän med en patient på Facebook? Det är två frågor som psykiatrins etikråd ställt på intranätet. Varje månad kommer en ny fråga. Tanken är att frågorna ska stimulera till debatt och öka med- Utblick 3 Tårtan 3 Nyheter 4-5 Bildreportage Mitten Personal 10-11 Kåseri 15 personal Posttidning B Tebladet. vetenheten runt de etiska dilemman som kan uppstå i vården. – Men även om etikfrågorna hålls levande och diskuteras, så är den anställde oftast väldigt ensam i sitt beslut, säger forskaren Veikko Pelto-Piri. SIDORNA 6-7 Apropå 16 ”Samverkan är den viktigaste nyckeln för att korta väntetiderna” INLEDARE SIDAN 2 Nyheter Högt förtroende för vården Länsborna har högt förtroende för vården i Örebro läns landsting. Det visar de senaste siffrorna från Vårdbarometern. SIDAN 4 Ängen – ett nytänkande Ängens vårdcentral i Örebro öppnar den 18 maj. All personal är rekryterade och i mitten av mars kan patienterna börja lista sig. SIDAN 5 Patientsäkerheten ska bli bättre Arbetet med att höja säkerheten för patienterna i vården har hög prioritet. Därför ska det bli klarare rutiner i arbetet och ett skyddsnät ska finnas för medarbetarna. SIDAN 12 Kåseriet Pensionärsrabatt – behövs det? Kikkis kåseri handlar om det orange kuvertet som nyligen damp ner i brevlådan. När blir man egentligen gammal och kommer man att gå och granska priserna när man är pensionär? SIDAN 15 Friskt vårdat mycket vunnet Landstinget tar hand om personer vars hälsa behöver tas hand om. Men tar landstingets anställda hand om sin egen hälsa? Mittuppslaget handlar om din hälsa och om hur landstinget stödjer dig att ta hand om den. Bland annat presenteras olika aktiviteter på sjukhusen och tips på en hälsosam och bra frukost. Landstinget erbjuder sina anställda friskvård. Det kan vara mycket, till exempel stavgång, styrketräning och massage. Friskvård kan tas ut i form av ett ekonomiskt bidrag eller som vissa förvaltningar erbjuder, en timmes träning i veckan. REPORTAGE MITTEN Full fart i Lindesberg. Tebladet har besökt ett cirkelträningspass på Lindesbergs lasarett. Cirkelträning är en intensiv träningsform där du får arbeta med många olika muskelgrupper i flera intensiva perioder. ... och Tebladstårtan går till ”Heromastödet” SIDAN 3 Tebladet 2/11 2 Redaktionen Välkommen till Tebladet Som sig bör är det mycket personalfrågor i detta personalnummer av Tebladet. Ett stort ämne är etiska dilemman. Hur ska man exempelvis som vårdanställd hantera vänförfrågningar från patienter på Facebook? Friskvård i anslutning till jobbet, rättigheter och skyldigheter i ett nytt lokalt samverkansavtal, nya arbetsätt på nya vårdcentralen Ängen och Heroma är fler personalnära ämnen. Sist men inte minst, artikeln om Vårdbarometern som visar att allmänhetens förtroende för vården ökar. Det känns som trevlig läsning för alla anställda i vården. Varsågod - tidningen är din! Tebladet. Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare 019-602 73 55 E-post: ann-marie.wentzel@ orebroll.se Weine Ahlstrand redaktör 019-602 73 57 E-post: weine.ahlstrand@ orebroll.se är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Tebladets utgivning och manusstopp 2011 (preiminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Anders Skoglund redaktör 019-602 75 47 E-post: anders.skoglund@ orebroll.se Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: [email protected] Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca 13 000 ex. Med en annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris per spaltmm: 7:50 kr Helsida: 13 000 kr Halvsida: 6 500 kr Nr 3 21 april (7 april) L Nr 4 9 maj (28 april) P Nr 5 1 juni (19 maj) L Nr 6 14 juni (2 juni) P Nr 7 6 sept (24 aug) P Nr 8 13 okt (30 sept) L Nr 9 31 okt (20 okt) P Nr 10 1 dec (17 nov) L Nr 11 13 dec (1 dec) P Tryck: VF-tryck. Inledare Vårdbarometern är i många delar glädjande läsning N marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande yligen presenterades den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern. Den visar att allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården ökar i hela landet. Det är i många delar en glädjande läsning för alla som verkar inom vårdsektorn. Extra glädjande är det för oss inom Örebro läns landsting eftersom det samlande förtroendet för vården i vårt län är högre än riksgenomsnittet. Bland de 1 000 personer som tillfrågats i Örebro län har över 70 procent mycket stort eller ganska stort förtroende för vården, och över 80 procent anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Men i mätningen kan vi också se att sex procent av invånarna har ett uttalat litet förtroende för sjukvården. Så vi kan inte slå oss till ro och tro att allt är bra. Fortfarande finns en hel del förbättringsarbeten att göra. Framför allt är det sjukhusvården som åtnjuter stort förtroende hos länsborna. Här intar vårt landsting en topplacering i landet. Det finns säkert många förklaringar till förtroendet. Hög kompetens, bra bemötande och vanligt hårt arbete är några. Framför allt tror jag att det växande samarbetet mellan sjukhusen börjar ge utslag. I det här sammanhanget är det intressant att notera att länets invånare i allmänhet är positiva till att sjukhusen specialiserar sig, att vissa operationer eller behandlingar görs på ett sjukhus, och andra ingrepp på ett annat. Länsborna ser positivt på detta även Det finns om det ibland skulle innesäkert många bära längre förklaringar till resor. Vårdbaroförtroendet. metern visar Hög kompetens, också att bra bemötande länsbornas förtroende för och hårt arbete vårdcentralerär några na är lägre än för sjukhusen, men att förtroendet ökar även här. Utvecklingsarbetet som pågår ute på varje vårdcentral med telefontillgängligheten och mycket annat börjar ge resultat. Dessutom har primärvården fått rejäla resursförstärkningar i de senaste budgetarna. Men fortfarande anser många länsbor att väntetiderna är för långa, både till sjukhusvården och till vårdcentralerna. Så trots att många insatser gjorts för att öka tillgängligheten, så återstår mycket. Jag tror att ytterligare mer samverkan är den viktigaste nyckeln för att korta väntetiderna till vården: Samverkan mellan USÖ, Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett, samverkan mellan sjukhusen, primärvården och kommunerna, samverkan med idrottsrörelsen inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, samverkan med andra landsting... Listan kan göras lång. Mycket har som sagt redan gjorts för att öka samverkan runt patienterna, och mer är på gång. Ett sådant exempel är arbetet med att få en gemensam syn och ett samlat grepp på akutsjukvården i länet. Det behövs för att vi ska kunna öka tillgängligheten och patientsäkerheten, inte minst för våra äldre patienter. Samverkan är också det som gäller för den allt hetare regionfrågan, en fråga som i allra högst grad kommer att påverka landstinget och hälso- och sjukvården. Vi vill se en region bestående av Örebro län, Västmanland, Södermanland och gärna Värmland. Tillsammans kan vi bilda en svealandsregion som får tillräckligt med resurser och blir tillräckligt stark för att möta framtidens utmaningar, inte minst inom hälso- och sjukvården, där det redan finns ett väl utvecklat samarbete. Koll på landstinget Landstingets chefer erbjuds utbildningen ”Den kommunikativa chefen”. Är landstingets chefer dåliga på att kommunicera? Lisa Dahlpil, Socialdemokraterna: Svante Gyrulf, Moderaterna: Erik Johansson, Folkpartiet: Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Catrin Steen, Miljöpartiet: – Nej! – Kommunikation kan alltid förbättras, oavsett kommunikativ förmåga och anställningsform. Chefer har ett större ansvar för att samtalet med medarbetarna ska fungera. Därför är det viktigt att chefer får möjlighet att öka sina kommunikativa färdigheter. – Det är bl a chefens ansvar att ta tag i de ”svåra samtalen”, och att man då fått möjlighet att förbättra sin kommunikativa förmåga är oerhört viktigt för att dessa samtal ska bli så bra som möjligt. – Det varierar från chef till chef, precis som inom annan verksamhet. – Då god förmåga att kommunicera blir allt viktigare som en del i ett gott ledarskap är det viktigt att arbetsgivaren tar sitt ansvar och erbjuder utbildning. Onödiga missförstånd kan lättare undvikas om kommunikationen är rak och tydlig. Det är tråkigt om stämningen på en arbetsplats påverkas negativt för att någon missförstått ett budskap. – Nej! Att erbjudas en utbildning i kommunikation innebär inte att man är dålig i att kommunicera. Kommunikationsvetenskap (bland annat förmågan att kommunicera, informera och debattera) är en viktig kunskap för alla som arbetar med människor, och i högsta grad för dem som ska förmedla ett budskap till andra på ett sätt som inte kan missuppfattas. Det är lika viktigt för dem som ska kunna lyssna. Kommunikation är ju dubbelriktad. – Folkpartiet glädjer sig åt att våra chefer erbjuds kompetensutveckling, och ser gärna att fler av våra yrkeskategorier erbjuds liknande kompetenshöjningar. – Nej, det tror jag inte. Landstingets chefer arbetar utifrån landstingets vision och värdegrund och skapar förtroende genom att ha en bra kommunikation med både medarbetare och politiker. De strävar också efter att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. – För att behålla kommunikation och dialog som en central roll i ledarskapet är det viktigt att landstingets chefer erbjuds utbildningen. – När blir man fullärd i kommunikation? – Att kommunicera lättförståligt och enkelt är svårt och färdigheterna behöver ständigt uppgraderas och förkovras. – Dessutom lever vi i en tid då sätten att kommunicera ständigt förändras och utvecklas. Att chefer är duktiga på att kommunicera är viktigt för hela landstingets verksamhet. – Kommunikation som en tvåvägsprocess. Denna förmåga är människans allra viktigaste kompetens och den har i alla tider varit en nödvändighet. Kommunikationsförmågan är ett vitalt verktyg för trygga, tydliga och trovärdiga ledare. Denna förmåga är inte medfödd. – Jag vill undvika att peka ut landstingets chefer kollektivt. Givetvis finns en och annan som skulle kunna bli bättre, men det finns också experter på området. – Nej. – Som chef behöver man hela tiden stimuleras och få nya idéer för att utveckla sig själv och sin kompetens. – Kompetensutveckling är viktigt för att kunna vara en bra utvecklande ledare som kan samtala med sina medarbetare och tillsammans driva verksamheten framåt. Jonas Millard, Sverigedemokraterna: – Att landstingets chefer generellt skulle brista i kommunikationen med andra anställda är inte något jag upplevt. Däremot finns det säkert enstaka exempel där kommunikationen är undermålig. – Samtidigt är det min övertygelse att alla människor kan bli bättre och även om en enskild utbildning inte kommer att åtgärda alla kommunikationsproblem är den en bra början. Tebladet 2/11 3 Utblick TÅRTAN Många högaktuella frågor just nu L andstinget är nu inne i en mycket spännande period. Flera stora frågor kommer att påverka oss, både som anställda och som organisation. Läkarutbildningen, regionfrågan, ny kollektivtrafikslagstiftning och ny samverkansmodell för kulturen är bara några av dem. Inom hälso- och sjukvården kommer fokus fortsatt att sättas på patientsäkerhet, tillgänglighet och samverkan. Det är inga nya frågor, men de är mer aktuella än någonsin. Den nya patientsäkerhetslagen från 1 januari i år betonar vårt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vi arbetar nu med ett ledningssystem för patientsäkerhet, som ska göra det tydligt för medarbetare och chefer vad som styr vårt arbete. – Tack för all uppskattning. Therese Lennartsson på medicinkliniken, USÖ, fick Tebladstårtan. Foto: Weine Ahlstrand Therese är allas ”Heromastöd” Månadens Tebladstårta går till Therese Lennartsson, assistent på medicinkliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Hennes insatser i och med införandet av Heroma är något som uppskattas av alla på kliniken. neringen: ”Vi chefer ställer krav, medarbetarna ställer krav. Therese tar sig an alla frågor och problem med entusiasm och stor vetgirighet. Hon har på ett lysande sätt visat att allt går. Därför vill vi att Therese ska få Tebladstårtan”. Heroma är ju det nya löneoch personaladministrativa system som införts över hela landstinget. – I och med Heromas införande behövde vi någon som ville utbildada sig och bli klinikens support. Therese var snabb med att visa att hon var villig att ge sig i kast med uppgifterna. Och det är vi många som är tacksamma för, förklarar klinikens enhetschef Kerstin Hultgren. Det var hon som nominerade Therese med stöd av många på kliniken. Så här stod det bland annat i nomi- Therese Lennartsson överraskades med tårtan vid en morgonfika. Det blev jubel och applåder för en rörd Therese. – Jag anade ingentig. Jag är chockad och jätteglad på samma gång. Jag darrar i hela kroppen, så jag måste ställa ifrån mig tårtan en stund. Men Therese Lennartsson samlade sig snabbt och berättade om sitt jobb. – Jag kom till medicinkliniken i mars 2000. Sedan en tid tillbaka är det Heroma som tar den mesta av arbets- – Du är ett stort stöd för oss alla. Det menar enhetschef Kerstin Hultgren och ger Therese Lennartsson en kram. Blev darrig tiden. Det är många frågor som kommer upp, om schemaläggning, hur man lägger in olika saker i systemet. – Jag gillar att serva andra, så jag älskat mitt jobb. Det finns inget bättre. – När man dessutom får uppskattning med en Tebladstårta så är det bara fantastiskt. Heroma är bra Medicinkliniken är USÖ:s största klinik med 350 anställda. Så det finns myck- Övriga nominerade Renee Lindberg och Mona Kjällström, samordnare på avd 29, kirurgen, USÖ, av medarbetare genom Karin Franzén, Maria Connerdal, MTA Karlskoga, av Monica och Berit på Pilgårdens vårdcentral, städerskan Marina Gimmå, av personalen på närpsykiatrimottagningen i Karlskoga, sjuksköterskan Annelie Hedman, affektiva mottagningen, av Ebba Forsbäck, personalen på ögonoperation, USÖ, av Helene Roth, undersköterskan Inger Gustavsson, barnmottagningen, USÖ, av Agneta Freriksson, personalparkeringsansvariga på USÖ, av Ulla Thore, Margareta och Helena, LoVS kost, kök och förådsbeställningar, av Inger Jansson, landstingets ITsupport, av Marianne Hiller, klinikchef Lars-Owe Wilsson, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Karlskoga lasarett, av Birgitta Edström, Eva Nilsson, Hällefors vårdcentral, av Daniel Frisk. et att reda ut. – Absolut. Men Heroma är egentligen ett helt perfekt system för vår verksamhet. Problemen och kritiken som finns nu beror främst på att införandet gått för snabbt. Det kommer att bli väldigt bra så småningom, säger Therese Lennartsson. Weine Ahlstrand Nästa tårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Har du förslag på någon lämplig mottagare av Tebladstårtan? Skicka in motiveringen till Tebladet via, brev, internpost, fax, mejl eller direkt från landstingets webb före 5 maj. Använd gärna talongen på sidan 15. Tänk på att motiveringen är viktig för juryns val. Samverkan är nästa stora fråga. Det är inget mål i sig, men ofta en förutsättning för att nå andra mål som vi sätter upp i vår organisation. Verksamheterna har till exempel ett gemensamt ansvar för att ge den bästa möjliga vården, ur alla aspekter, till länets patienter. Tillsammans med kommunerna och andra aktörer har vi ett gemensamt ansvar för att ge vård, omsorg, stöd och trygghet till både äldre och yngre. Ökad samverkan mellan landstingets förvaltningar och med länets kommuner tror jag kan vara en nyckelfaktor för att förbättra såväl tillgänglighet som kvalitet. Att arbeta för en säkrare vård med färre kvalitetsbrister är också en avgörande framgångsfaktor för oss för att klara framtidens utmaningar. Det främsta motivet är förstås att minska det mänskliga lidandet, men det finns också ett tydligt ekonomiskt motiv i en effektivare användning av landstingets och samhällets samlade resurser. I patientsäkerhetsarbetet har alla anställda en mycket viktig roll. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Jag är övertygad om att vi kan förbättra oss ytterligare, även om vi inom vissa områden sköter oss riktigt bra redan idag. Regionkommunfrågan är nu högaktuell. En statlig utredning pågår om den framtida länsindelningen. Parallellt med detta förs också en diskussion mellan landstingen och andra aktörer om landstingens framtida uppgifter och gränser. Regionkommunfrågan kan sägas vara landstingens största fråga sedan landstingen en gång bildades för snart 150 år sedan. Då bildades de för att bland annat ansvara för hälso- och sjukvården och länets utveckling. Det är också dessa frågor som är mest aktuella i dag. Vi har en spännande tid framför oss! PÅ GÅNG 23 mars Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder. 23 mars Nämnden för somatisk specialistvård. 23 mars Nämnden för trafik, miljö och service. 29 mars Nämnden för folkhälsa. 5-6 april Läkardagarna i Örebro, om infektioner och infektionsbehandling i klinisk vardag. Wilandersalen, USÖ. 30 mars Nämnden för primärvård och folktandvård. 13 april Landstingsstyrelsen sammanträder. 29-30 mars Nämnden för tillväxt, kultur och bildning. 14 april Landstingets miljödag i Wilandersalen på USÖ. 21 april Länstidningen Tebladet kommer i brevlådan. Rickard Simonsson tf landstingsdirektör Örebro läns landsting 4 Tebladet 2/11 Nyheter. NYHETER I KORTHET Landstingets it-processer utreds... Det pågår en utredning om hur landstingets it-frågor hanteras, och ska hanteras i framtiden. Bakgrunden är den kritik som framkommit efter de organisationsförändringana på it-området för lite mer än ett år sedan. Då centraliserades mycket av it-frågorna till servcieförvaltningen LoVS. Samtidigt avvecklades mycket av it-kompetensen vid förvaltningsledningarna och landstingets ledningskansli. Kritiken gäller bland annat att det brister i den strategiska styrningen av prioriteringar och att det ibland saknas ett verksamhetsperspektiv när nya it-stöd införs. Utredaren seniorkonsult Hans Crona ska ge förslag på hur organisationen, den strategiska styrningen och ledningen kan bli bättre. I utredningen ingår också att lämna förslag på hur beslut bör fattas när det gäller de strategiska it-medlen. Särskild vikt ska läggas på kopplingen mellan it-processeserna och övriga ledningsprocesser inom landstinget. ”Kopplingen blir särskilt tydlig, då ett flertal nationella projekt inom eHälsa pågår, där vårt landsting deltar i den centrala finansieringen och därmed blir mottagare av införandeprojekt på hemmaplan”, heter det i utredningsuppdraget. Hans Crona ska lämna en rapport senast 31 mars. ...liksom den samlade akutsjukvården Landstingets revisorer har granskat akutsjukvården inom Örebro läns landsting. ”Det saknas en gemensam syn och ett samlat grepp om akutsjukvården, inklusive samverkan mellan olika vårdnivåer och bemanning. Det krävs ett landstingsgemensamt helhetsperspektiv”, menar revisorerna i sin rapport. Landstingsstyrelsen har yttrat sig över utredningen och betonar att mycket gjorts för att förbättra akutflödet under senare år, bland annat snabblinjer för vissa patientgrupper, satsning på en barnakut, införande av triage med mera. Men styrelsen säger samtidigt att man ändå har ungefär samma bild av akutmottagandet som revisorerna. Därför startas en utredning av akutsjukvården i länet. Syftet är att kartlägga och samordna pågående insatser inom länets akutsjukvård. Utredningen ska också ge förslag till hur akutflödet kan styras och effektiviseras. Utredare är seniorkonsult Hans Crona. Arbetet ska bedrivas i nära samarbete med de tre akutmottagningarna, primärvården och länets kommuner. Den 15 september ska Hans Cronas slutrapport vara klar. Fler dietister och mer hemrehabilitering Landstingsstyrelsen har anvisat 2,4 miljoner kronor till fem dietisttjänster i primärvården. Dietisternas huvudinriktning ska vara att arbeta med diabetiker. Lika mycket pengar satsas också för att inrätta fler sjukgymnasttjänster för neurologisk hemrehabilitering i primärvården. 500 000 kronor satsas på utökning av sjukskötersketjänster vid Universitetssjukhuset Örebros medicin- respektive barnoch ungdomsklinik för att ge möjlighet till ökad behandling med insulinpump av diabetiker. 150 000 kronor satsas på att ge pedagogisk utbildning till diabetessjuksköterskor. Satsningarna är en följd av landstingets tidigare budgetbeslut om att implementera nya nationella riktlinjer inom områdena stroke, diabetes och demens. Örebro läns landsting deltar i nationell strokekampanj Örebro läns landsting deltar i en nationell kampanj om stroke. En förutsättning för deltagandet är dock att alla landsting deltar. Landstingets kostnader blir sammanlagt cirka 1,5 miljoner kronor under en treårsperiod. Kampanjen i landet samordnas under ledning av Västra Götalandsregionen och kan starta våren 2011 med aktiviteter som sträcker sig fram till år 2013. Syftet med kampanjen är att informera allmänheten om akuta symptom på stroke, och om vikten av att söka vård i tid så att överlevnaden vid stroke förbättras. Länsbornas förtroende för vården ökar 71 procent av länsborna har ”mycket” eller ”ganska stort” förtroende för hälso- och sjukvården i Örebro län, i jämförelse med 65 procent i riket. 82 procent av länsborna anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är detsamma som riksgenomsnittet. Det är några resultat från den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2010, som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting under tio år. Undersökningen 2010 omfattar totalt 20 000 personer, varav 1 000 i Örebro län. Bra sjukhusvård Förtroendet för vården på sjukhus är högt i Örebro läns landsting. 78 procent av länsborna har stort förtroende för vården vid sjukhus. Det är högst andel i landet tillsammans med Västerbotten och Kalmar län. Riksgenomsnittet är 71 procent. Förtroendet för vårdcentralerna är inte lika högt som för sjukhusen, förtroendet ökar dock. 58 procent av Örebro läns invånare har förtroende för vården vid vårdcentral, vilket är en ökning med fem procent sedan förra mätningen, men under rikets genomsnitt på 62 procent. Diagrammet visar svaret på frågan: Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region? endet för vårdcentralerna ökar. Det är ett kvitto på att vårdcentralernas arbete med att förbättra bland annat telefontillgängligheten har gett resultat. – Vi satsar nu också över 50 miljoner kronor i årets budget för att stärka primärvården ytterligare, med en vision om att länets vårdcentraler ska bli bäst i Sverige. – Tillgängligheten är ett område som måste bli bättre, och vi lägger För långa väntetider Många som besvarat Vårdbarometerns frågor anser att väntetiderna till vården är rimliga. Ungefär 15 procent anser dock att väntetiderna till vårdcentral är orimligt långa. Nästan dubbelt så många anser att väntetiderna till sjukhus är orimligt långa. – Länsborna har ett högt förtroende för vården i Örebro läns landsting, särskilt vården på sjukhusen och det är förstås mycket glädjande, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg Fransson (S). – Det är också positivt att förtro- Vårdbarometern är en undersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Fakta Den genomförs sedan 2001 årligen i alla landsting och regioner förutom Gotlands kommun. Undersökningen som genomfördes under hösten/vintern 2010 var förändrad till form och innehåll i jämförelse med tidigare undersökningar. Vårdbarometern 2010 betraktas därför som en pilotundersökning. också här extra pengar i budgeten. Vårdbarometern visar också att de flesta länsbor är positiva till frågor om sina levnadsvanor. Nära tre av fyra anser att det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor, till exempel kost, rökning, alkohol och motion vid ett vårdbesök. Åtta av tio länsbor är beredda att avstå antibiotika när det är möjligt, även om man riskerar några extra sjukdagar. Målet är att minska behandling med antibiotika, eftersom risken annars ökar för att bakterier utvecklar resistens. Specialisera sjukhusen? Befolkningen i Örebro län, tillsammans med befolkningen i Kalmar län är mest positiva i landet (84 procent) till att sjukvården försöker specialisera olika sjukhus. Tanken är att om vissa operationer bara görs på vissa sjukhus så blir kvaliteten bättre. Länsborna är positiva till detta, även om det skulle innebära längre resor. Mer rehabiliteringsinsatser under 2011? Förra året fick Örebro läns landsting 21,2 miljoner kronor ur den statliga rehabiliteringsgarantin. Det var 74 procent av den möjliga summan. Räknat i gjorda rehabiliterings- eller behandlingsinsatser i förhållande till antalet länsbor hamnar Örebro läns landsting något sämre än medellandstinget. Nu har staten och Sveriges Kommuner och Landsting tecknat avtal om en rehabiliteringsgaranti för 2011. Överenskommelsen innebär att landstingen har möjlighet att ta del av 960 miljoner kronor. För Örebro läns landsting innebär det närmare 29 miljoner kronor. Garantin ska förbättra rehabiliteringsinsatserna till patienter som har långvarig diffus smärta och/ eller lättare till medelsvår ångest, depression eller stress. Dessa pro- blem står för mer än två tredjedelar av alla sjukskrivningsfall. Tillgången till kognitiv beteendeterapi, KBT, eller multimodal rehabilitering, MMR (sammansatta åtgärder genomförda av flera professioner), är det som styr fördelningen av den statliga ersättningen till respektive landsting. Under 2010 gjordes 189 MMRbehandlingar och 941 KBT-behandlingar inom Örebro läns landsting. För att få ut det maximala beloppet ur rehabiliteringsgarantin 2011 krävs att det görs fler behandlingar än tidigare år. Karolina Stridh är sjukgymnast och projektledare i arbetet med rehabiliteringsgarantin: – Det finns goda förhoppningar om att vi ska kunna erbjuda länets patienter fler behandlingar under 2011, och därmed också få mer ersättning ur garantin än tidigare år. Fler team byggs upp – Vi arbetar nu med att bygga upp fler multimodala behandlingsteam inom varje länsdel i primärvården. Multimodal rehabilitering ges även inom den rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro. – Det pågår också kompletterande KBT-utbildningar, steg 1. Vi undersöker även möjligheterna att införa internetbaserad KBT. – Samtidigt får vi inte glömma att vi hela tiden ger massor av andra rehabiliteringsinsatser till våra patienter, insatser som inte ger extra statliga pengar till landstinget, säger Karolina Stridh. Tebladet 2/11 Nyheter. 5 Britta Delhag, barnmorska, tillsammans med Michael Holmér, läkare och medicinskt ansvarig på Ängens vårdcentral, vid vårdcentralens framsida. Den 18 maj tar vårdcentralen emot sina första patienter, och det går att lista sig på Ängens vårdcentral från och med 18 mars. Vårdcentralen ligger på Landbotorpsallén i området Ladugårdsängen, i Örebro. Ängen öppnar för nytänkande Alla anställningar är gjorda. Lokalerna står klara i månadsskiftet. Ängen är redo att ta emot patienterna och den 18 maj öppnas portarna på Landbotorpsallén. Men vad händer fram till dess och vad är unikt med Ängen? När Tebladet besökte Ängens vårdcentral i Ladugårdsängen, Örebro, med Carine Norström, verksamhetschef på vårdcentral, var det en månad kvar tills allting ska stå klart. – Det känns spännande att få se hur det ser ut, kommenterar Carine Norström, som inte hade sett vårdcentralen på några månader. Söker nytt arbetssätt Det pratas mycket om att Ängen bland annat ska ha ett nytt tankesätt och nya rutiner. – Vi har rekryterat personal som har en enorm erfarenhet och som har ett driv och kreativitet, i syfte att hitta nya arbetssätt. Vi har inget som ”sitter i väggarna”, vilket ger oss en enorm möjlighet att sätta patienten i fokus, och hitta arbetssätt därefter. Att inte leta efter nya arbetssätt vore dumdristigt. Nyttja kompetensen Det råder brist på specialister inom allmänmedicin i landet, och Örebro läns landsting är inget undantag. – Jag är övertygad om att personalen alltid gör ett bra jobb på sin avdelning, men jag vill utmana personalen mer. Kan till exempel biomedicinska analytiker arbeta utanför laboratoriet och vad kan de då göra? Jag vill utmana personalens kompetens och nyttja den till fullo. Om kompetensen runt patienten nyttjas utifrån patientens behov, och inte utifrån verksamhetens delar, kommer patienten att uppleva ett bättre omhändertagande och personalen en bättre teamkänsla, säger Carine Norström. Två av dem som kommer att jobba på Ängens vårdcentral är Britta Delhag, barnmorska, och Michael Holmér, medicinskt ansvarig på Ängens vårdcentral. Tänka från scratch – Det känns spännande att få vara med från början då det är en unik möjlighet att få bygga upp allt från grunden, säger Britta Delhag. Det finns ingen gammal kultur i verk- Fakta Datum 17 mars hålls ett informationsmöte riktat till boende i närområdet runt Ängen i Örebro. Från och med 18 mars finns det möjlighet att lista sig på Ängen. 1 april ska lokalerna stå klara och personalen ska börjar ”droppa in”. 18 maj öppnar vårdcentralen. att jobba deltid på vårdcentralen. Ängens vårdcentral planerar också för att inrätta två ST-forskningstjänster. – Vi behöver utöka antalet STläkare i allmänmedicin för att på sikt öka läkartätheten i primärvården, säger Carine Norström. Vi vill locka fler att söka ST i allmänmedicin och att inrätta två forskarST-tjänster kan vara ett bra sätt att attrahera fler. Samarbete med kommunen Forskning skapar kompetens Ängen är ett samarbete mellan Örebro läns landsting och Örebro kommun. Det gemensamma uppdraget är att samverka i såväl verksamheter, som minnesmottagning och familjecentral, som lokaler såsom konferensutrymmen och fikarum. På Ängen kommer det också att finnas boenden och verksamhet för äldre, sjukgymnastik, bas för hemtjänsten samt gruppbostad för funktionshindrade. När Ängen är fullt bemannad av både kommun och landsting kommer det att vara runt 250 personer som jobbar på Ängen, eller har Ängen som bas. Carine Norström och Tebladet konstaterade att lokalerna vid Ängen är fräscha, och att det inte är en traditionell vårdcentral som ska öppna, varken till utseendet eller till innehållet. Ängens vårdcentral har även gjort plats för forskning. Peter Engfeldt, forskningschef på AFC, allmänmedicinskt forskningscenter, kommer Anders skoglund Carine Norström, verksamhetschef på Ängens vårdcentral, välkomnar Tebladet till den nybyggda vårdcentralen. Ängen kommer att ha 22 anställda när verksamheten startar den 18 maj. När vårdcentralen har maxantalet listade kommer det att bli 30 till 35 anställda på Ängens vårdcentral. samheten. Alla är nya så vi får bygga upp vår egna kultur och ta fram vårt egna arbetssätt. Vi får helt enkelt tänka från scratch. – Det är en perfekt situation för att hitta bra arbetssätt med patienten i fokus, fyller Michael Holmér i. Alla på vårdcentralen kommer att arbeta för att nyttja ens kompetens till fullo, rätt person på rätt uppgift. För att underlätta för våra kollegor ska vi alla söka efter nya arbetsuppgifter. Okänt antal patienter Ängens vårdcentral har rekryterat personal som motsvarar 6 000 – 7 000 listade patienter men vårdcentralen är byggd för runt 11 000 listade patienter. – Det är medvetet att inte rekrytera all personal från början. Då registreringen på vårdcentralen inte har börjat än, vet vi inte heller hur många som kommer. Om det blir 11 000 personer som söker hit, får vi helt enkelt rekrytera fler, säger Carine Norström. 6 Tebladet 2/011 Nyheter. Läkardagar med Torgny Lindgren Årets Läkardagar i Örebro genomförs 5-6 april i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro. Årets tema är infektioner och infektionsbehandling i klinisk vardag. Medverkar gör bland annat Torgny Lindgren, författare, filosofie hedersdoktor vid Linköpings universitet och ledamot i Svenska Akademien. Han håller den avslutande läkardagsföreläsningen under rubriken ”Minnet av TBC”. Läkardagarna i Örebro arrangeras årligen av Svenska Läkaresällskapet och Örebro Läkaresällskap. Årets upplaga är den trettioförsta i ordningen. Bidrag till samordnad rehab Lanstingsstyrelsen har beviljat verksamhetsbidrag för 2011 till länets fyra samordningsförbund, sammanlagt 4 355 000 kronor. Syftet med samordningsförbunden är att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Örebro läns landsting och länets kommuner. De fyra förbunden är Samordningsförbunden i Norra Örebro län, Degerfors/Karlskoga, Sydnärke och Finsam i Örebro. Bidrag till opera och musikteater Landstingsstyrelsen har beviljat Länsmusiken i Örebro AB ett engångsbelopp på 400 000 kronor för operaproduktion/musikteaterproduktion under 2011. Beslutet gäller under förutsättning att Regionförbundet Örebro och Örebro kommun på motsvarande sätt beviljar anslag. Landstinget med i E 18-gruppen Örebro läns landsting ansöker om medlemskap i E 18-gruppen. Övriga medlemmar är kommunerna Degerfors, Kristinehamn, Karlskoga, Lekeberg, Örebro och Karlstad, samt Regionförbundet Örebro och Region Värmland. E 18-gruppens uppgifter är att: Medverka i löpande infrastrukturplanering med utgångspunkt från E 18-korridoren sträckan ÖrebroKarlstad. Samverka med andra regionala och nationella aktörer och organisationer. Verka för kollektivtrafik och trafikering som löser samverkande parters behov. Tebladet 2/11 Nyheter. Ska jag bli kompis med min patient på Facebook? Psykiatrin satsar på etiska dilemman för att stimulera till debatt Några etiska problem – Vad tycker du? Fyra etikcaféer per år. Månadens etiska dilemma på intranätet. Landstingets psykiatri har bestämt att de etiska diskussionerna alltid ska finnas med och nära. Bakom utvecklingen står verksamhetens etikråd. – Vi vill hålla de etiska frågorna på agendan, säger rådets ordförande Agneta Westman, verksamhetschef vid rättspsykiatrin. Varje månad presenterar psykiatrins etikråd ett etiskt dilemma på intranätet. Medarbetare kan ge sin syn på dilemmat med ja eller nej. I något fall finns mer än två svarsalternativ. Mars månads dilemma tar upp ett aktuellt ämne: Hur ska man som anställd förhålla sig till patienters vänförfrågningar på Facebook? Det här är frågeställningen: ”Sven har en allvarlig kronisk sjukdom. Under föregående år skrevs Sven in för vård i psykiatrins slutenvård. Den nya behandlingen med medicinering har radikalt minskat Svens symtom och han har därför kunnat återgå till arbetet. Idag har Sven regelbunden kontakt med psykiatrin som han fått stort förtroende för, tack vare personalens engagemang för honom. Nu har personalen på avdelningen och öppenvården fått vänförfrågningar på Facebook från Sven. Du och en kollega har fått förfrågan och diskuterar hur ni ska göra. Din kollega tror att det skulle vara bra för Sven om ni blev vänner med honom på Facebook: Ska du bli vän med Sven på Facebook?” Vill stimulera diskussion Tebladet ordnade ett möte med Agneta Westman och två av hennes medarbetare på rättspsyk, behandlingsassistent Fredrik Viktorsson och skötare Michael Andersson. Med var också Veikko Pelto-Piri, sekreterare i etikrådet och doktorand vid Psykiatriskt forskningscentrum. Hans forskningsområde är etik. – Vi publicerar etikfrågorna för att stimulera till etisk reflektion, förklarar Veikko Pelto-Piri. – Frågorna ska väcka debatt och öka medvetenheten. Vi vill samtala om etiska frågor, inte slå varandra i huvudet med dem. Etik på intranä- Det här är några dilemman som presenterats på psykiatrins intranät. Hur skulle du göra? Vad är rätt enligt din mening? Facebook är ett så kallat socialt nätverk där syftet är att umgås med andra via internet. Facebook skapades 2004 av Harvardstudenten Mark Zuckerberg tillsammans med några collegekamrater i USA. I dag har tjänsten 600 miljoner användare runt om i världen. På Facebook väljer du själv vilka personer som ska få tillgång till din information, och vilka du vill vara vän med. Facebook är också ett utmärkt verktyg för att leta upp gamla vänner eller andra personer som du tappat kontakten med. Du kan sedan hålla kontakt med dina vänner via meddelanden och på en massa andra sätt. Dessutom kan du som användare av Facebook ansluta dig till intressegrupper, exempelvis på en arbetsplats, skola eller universitet. tet ska stötta chefer i värdegrundsfrågor. Kommentarer från ledningen viktigt Agneta Westman: – Men nätaktiviteten är fortfarande under utveckling. Under våren tillför vi kommentarer från ledningen till månadens etiska fråga. Då blir det också möjligt för alla att komplettera sitt svar på frågan med egna kommentarer. När det gäller frågan om Facebook så är svaret enkelt, menar både Fredrik Viktorsson och Michael Andersson. – Det skulle vara direkt olämpligt, oprofessionellt, i alla fall för oss, säger båda. Veikko Pelto-Piri komplicerar frågan. – Var går gränsen? En distriktsläkare på en liten ort känner nästan alla sina patienter även privat. Då kan de väl vara vänner även på Facebook, eller? Samtalet styr in på ett annat etiskt dilemma: Beordrad till politiskt möte? ”En patient vill gå på ett politiskt möte med Sverigedemokraterna. Ingen i personalen vill frivilligt följa med som handledare. Borde chefen beordra någon att följa med?” – Självklart måste man gå med, tänkte jag först, funderar Michael Andersson. – Men...kanske innebär det att jag hamnar på bild i en tidning och blir stämplad som Sverigedemokrat. Vi har ju valhemlighet i Sverige, och då tycker jag inte man ska behöva vara med och bli förknippad med ett visst parti. I förlängningen kan det också bli obehagliga konsekvenser för den som hamnat på bild i ett sådant sammanhang. Vägra följa med patienten på ett politiskt möte? ”Göran, som är patient på en avdelning, vill gå på ett politiskt möte på Stortorget som anordnas av Sverigedemokraterna. Han har tillstånd att lämna avdelningen i sällskap med en personal. Lisa är kontaktperson till Göran och är den som normalt ska följa med honom när han lämnar avdelningen. Lisa vägrar med motiveringen att hon inte sympatiserar med Sverigedemokraternas politiska program och vill därför inte delta i deras torgmöte. Ingen annan av personalen vill heller ha uppdraget frivilligt. Borde chefen beordra Lisa att följa med Göran till mötet?” 69 personer svarade ja. 39 personer svarade nej. Den här frågan ligger hos landstingsfullmäktige. Det är ledamoten Anders Östlund (SD) som ställer en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-fransson (S). – Frågan handlar i egentlig mening inte om något etiskt problem, utan om tillämpningen av våra grundlagsskyddade friheter. Svaret på frågan blottlägger en brist på kunskap om, eller respekt för vår grundläggande rättsordning, menar Anders Östlund. Frågan ska besvaras på nästa landstingsfullmäktige. Anmäla till socialtjänsten? Vän på Facebook? En tidigare patient vill vara vän med psykiatripersonalen via Facebook. Det vore bra för honom, menar någon. Vad tycker du? Veikko Pelto-Piri: – Det etiska och juridiska sammanfaller ofta. Därför behöver sådana här frågor diskuteras. – Det finns en liknande fråga som är arbetsrättsligt prövad. Den gällde en patient som rökte, men som behövde hjälp att hålla i cigaretten. Slutsatsen blev att det inte går att beordra personal till detta, eftersom passiv rökning är skadligt. Sällan stora problem Behandlingsassistent Fredrik Viktorsson och skötare Michael Andersson finns mitt bland patienterna på rättspsyk. De menar att det etiska förhållningssättet alltid måste diskuteras. Därför är etikcaféer och etiska dilemman på intranätet bra initiativ. Samtidigt menar de att det så gott som aldrig uppstår så stora problem i verkligheten som i de hypotetiska etikfrågorna. – Vi har utarbetade förhållningssätt. Vi diskuterar ständigt hur vi ska bemöta varje enskild patient, säger Mikael Andersson. – På rättspsyk är det ju långa vårdtider som gör att vi lär känna patienterna väl. Vi måste hela tiden ha med oss att maktbalansen är ojämn, så att vi uppträder schyst och inte kränker patienterna. Psykiatrins etikråd håller också i de etikcaféer som regelbundet ordnas inom psykiatrin. Det är seminarier i cafémiljö med korta föredrag, gruppdiskussioner och fika. Syftet är bland annat att öppna för etiska reflektioner och att väcka medvetenhet om det egna ansvaret. Teman har varit självmord, tvångsvård, jämställdhet i vården, sorg, barn i psykiatrin och makt. Fler etikfrågor och etikcaféer Etiksamtal på rättspsyk. Enhetschef Agneta Westman, forskare Veikko Pelto-Piri, behandlingsassistent Fredrik Viktorsson och skötare Michael Andersson diskuterar etiska förhållningssätt. – Etikcaféerna fortsätter även under 2011. Vi har också planer på att erbjuda cafémöten även utanför Örebro, säger Agneta Westman. Månadens etiska fråga på intranätet fortsätter också, och är under utveckling. Text och foto: Weine Ahlstrand – Den anställde är ofta ensam i vårdsituationen, menar forskaren – Även om de etiska frågorna hålls levande och diskuteras, så kan den anställde känna sig väldigt ensam i vårdsituationen, Veikko Pelto-Piri. menar Veikko Pelto-Piri. I sin forskning har han låtit anställda inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin i hela Mellansverige skriva dagbok under en vecka. Deltagarna i stu- dien har skrivit helt fritt om etiska överväganden och reflektioner runt dessa. Sammanlagt kom 177 böcker in. De visar sig handla mycket om ”viljan att vara professionell”, lojalitet till kollegor och arbetsgivaren och maktlöshetskänslor. – De etiska frågorna rör inte bara jag och patienten, utan mycket om relationen till arbetskamrater och till organisationen man finns i. I sin avhandling ska Veikko Pelto-Piri beskriva de etiska övervägandena i dagböckerna och göra analyser. Han tittar också på samt- liga journaler i Sverige under ett år där man beslutat om tvångsvård av barn och unga. Varför fick de tvångsvård? är frågan som ska besvaras. En hel del av det Veikko PeltoPiri kommer fram till används i omarbetad form som etiska frågor på intranätet och som underlag vid etikcaféerna. – Jag ser tydliga behov av den här forskningen. Och det är roligt att den delvis kommer till användning redan nu. bidra till att skapa förutsättningar för goda möten för patienter, närstående, samverkanspartners och personal. Ingalill Johansson, verksamhetschef Psykiatrisk högspecialiserad vård. Kompetensförsörjningsrådet, ordförande Jan Blomqvist, verksamhetschef Närpsykiatrin. Samverkansrådet, ordförande Tommy Strandberg, verksamhetschef Beroendevården. Kunskapsrådet, ordförande Tuula Liedholm, verksamhetschef Psykiatrisk heldygnsvård. Etikrådet är ett av flera ledningsråd som startats inom psykiatrin. Övriga råd är: Informatikrådet, ordförande Anita Ivarsson, verksamhetschef BUP. Vårdsäkerhetsrådet, ordförande ten ljuger om situationen. Ska personalen anmäla fallet till socialtjänsten?” 44 personer svarade ja. 7 personer svarade nej. Psykiatriledningens kommentar till frågan och resultatet: Som sjukvårdspersonal har man en lagreglerad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om man får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden måste ingripa till ett barns skydd. Denna skyldighet finns angiven i Socialtjänstlagen och i Hälso- och sjukvårdslagen. Förvarna flickvännen? ”Vi har en patient som vi skrivit in för första gången. Patientens flickvän ringer och berättar att patienten misshandlat henne allvarligt. Hon är rädd för honom och vill bli kontaktad innan han skrivs ut. Detta för att hon vill ”sätta sig i säkerhet” när han skrivs ut. Patienten är aggressiv mot personal på avdelningen, svär och skäller. Patienten uppger att vi inte får lämna uppgifter till någon om hans situation. Ska vi ringa flickvännen när han skrivs ut?” 32 personer svarade ja. 23 personer svarade nej. Kritisera kollegor? Psykiatrins etikråd har en representant från varje verksamhetsgren inom psykiatrin. Rådet ska: konkretisera arbetet med etik och värdebas inom psykiatrin. bidra till att uppmärksamma etiska dilemman och skapa utrymme för nödvändig reflektion. uppmärksamma och systematisera arbetet med jämlik vård och prioriteringar. ”En patient som är intagen enligt LPT (Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård) har en 16-årig son. Patienten ger inte besked om vem som tar hand om sonen, personalen föreslår att en kontakt med socialtjänsten ska tas. Patienten har dåliga erfarenheter av socialtjänsten och vill inte att kontakten ska tas. Patienten hävdar att hennes syster tar hand om sonen. Personalen vill visa att de litar på patienten, men samtidigt misstänker de att patien- ”I fikarummet var det två ur personalen som härmade en patients beteende och tvångsmässiga sätt att vara. Det kändes inte alls bra, men jag vet inte vad jag ska göra. Kritik mot annan personal är inte populärt hos oss. Hur hade du agerat om det här hände dig?” Till frågan fanns tre svarsalternativ: Prata direkt med dessa två personer. Ta upp det med din chef. Att inte ta upp det på jobbet. Svaren har ännu inte presenterats. 7 8 Mitten. Tebladet 2/11 Mitten. Tebladet 2/11 9 Ta hand om dig själv - börja träna och utnyttja friskvården Träna. Varför ska man utsätta sig själv för något så jobbigt? Och framför allt efter en lång och slitsam arbetsdag? Friskvårdsaktiviteter i landstinget Träning motverkar både stressrelaterade sjukdomar och minskar risken för belastnings- och förslitningsskador, vilket är en av de dominerande orsakerna till långvarig sjukskrivning. Regelbunden motion hjälper dig också att klara av de krav som finns i livet - du kommer att ha det lättare att hitta på saker efter jobbet, istället för att somna framför teven. Landstinget anordnar olika events, till exempel öppet hus på Lyftet (USÖ:s gym) och Hälsoveckan på Lindesbergs lasarett för att du ska få tips om hur du tränar bra och hur du tar hand om din kropp. Information om kommande aktiviteter finns att läsa på intranätet och på lokala anslagstavlor. Förutom events erbjuder landstinget friskvård till sina anställda. Lindesbergs lasarett Step-up - Måndagar 16.30-17.30 Core med styrka - Tisdagar 16.00-17.00 Yoga - Onsdagar** Innebandy - Onsdagar 20.00-22.00 Söndagar 19.00-21.00 Vattengympa - Torsdagar 16.00-17.00 Cirkelträning - Torsdagar 16.30-17.30 Lunchpaus - Torsdagar, udda veckor, 12.00-12.15 Styrketräning - alla dagar* Bad och vattengympa - Kontakta Lena Heiska. * Gymmet är alltid öppet men man bör alltid vara minst två som tränar som en säkerhetsåtgärd. ** Nivå och tid varierar. Läs mer på intranätet. Alla aktiviteter är inte gratis. Mer information hittar du på intranätet. Friskvård och friskvårdstimme Friskvård är den tid eller de ekonomiska bidrag arbetsgivaren kan ge till anställda. Vissa arbetsplatser ger medarbetarna möjligheten att träna en timme per vecka på arbetstiden - en så kallad friskvårdstimme men det fungerar inte alltid inom landstinget. De som tränar och/eller utövar friskvårdsaktiviteter på fritiden ger landstinget möjlighet att söka viss ersättning för sina utgifter, till exempel bidrag till ett träningskort. Exempel på vad som ger och inte ger möjlighet till ersättning hittar du i faktarutan här intill. Om den ordinarie verksamheten kan utföras och säkerhetsställas finns det möjlighet ta ut en friskvårdstimme i veckan - i vissa Fakta förvaltningar. Exempel på vad som ger Friskvårdsersättningsmöjlighet: timmen måste gymnastik, styrketräning, spinvara godkänd ning, bowling, tennis, handboll, fotboll, innebandy, bugg, folkav arbetsled- dans, tai chi, quigong, kostrådgivningen. Mer ning m fl. information om Exempel på vad som inte ger ersättningsmöjlighet: friskvårdstimträning med personlig tränare, men får du av pistolskytte, agility, bridge, golf, din chef. segling, ridning, entré till idrottsOm man tar evenemang, startavgifter till Vasaut sin frisk- loppet, maraton el dyl. vårdstimme ges inte någon ekonomisk ersättning. Karlskoga lasarett Fitnessyoga - Måndagar 15.00 Vattengymnastik - Tisdagar 15.00 Torsdagar 16.00 Med. Yoga - Onsdagar* Stavgång - Onsdagar 10.30** Massage - Tidsbeställning krävs* Styrketräning - alla dagar 06.00 - 21.30 *Varierande tid, läs mer på intranätet. ** Eller efter överenskommelse med instruktion. Universitetssjukhuset Örebro Vattengympa - Måndagar 20.00-20.45 Torsdagar 16.30-17.15 Aerobic & Core - Tisdagar 17.10-18.10 Aquapilates - Onsdag 12.00-12.30 Core - Tisdag 12.00-12.45 Pulsgympa - Torsdagar 16.30-17.30 Yoga - Onsdagar 16.15-17.15 Yogilates - Torsdagar 12.00-13.00 Afro & Core - Fredagar 12.00-12.45 Styrketräning - alla dagar 06.00-23.00 Alla aktiviter är drop-in, d v s det behövs ingen föranmälan. Lindesbergs lasarett erbjuder bland annat cirkelträning som aktivitet. Med cirkelträning tränar du både styrka och konditon utifrån den nivå du ligger på. Passet är uppbyggt av olika stationer med övningar för olika muskelgrupper. Här ser vi bland annat kondition-, axel- och magstationer. Fotnot: För att få veta de exakta villkoren för friskvård vid din förvaltning, kontakta din närmaste chef. Så äter du en hälsosam frukost - tips från Hälsoveckan på Lindesbergs lasarett En bra start på dagen En bra frukost Två olika kombinationer De flesta människor sover mellan sex och åtta timmar varje natt. Under den tiden tillförs kroppen ingen energi utan använder sig av sina energireserver. Efter nattens fasta behöver kroppen fyllas på med energi igen, vilket gör frukosten till en viktig måltid. En bra frukost ska förse dig med så pass mycket energi att du inte blir trött och orkeslös under förmiddagen. Den bör ge dig 20-25 procent av ditt totala kaloriintag. Frukosten bör innehålla mycket kolhydrater och lite fett. Kolhydratrika livsmedel som ofta intas till morgonmålet är flingor, müsli, bröd, mjölk, gröt och frukt. Nedan följer förslag på olika sorters frukostmat. Om du äter ett livsmedel från varje grupp så blir din frukost väl sammansatt. Hur stor portion du behöver är mycket individuellt och beror på hur mycket energi du gör av med under förmiddagen. • Bröd, gröt, välling, müsli eller flingor • Mjölk, yoghurt eller filmjölk • Pålägg som exempelvis ost, ägg, skinka eller leverpastej • Frukt, grönsaker, bär eller juice. • En portion filmjölk med müsli. En rågbulle med lättmargarin, där man väljer skinka och tomatskivor på ena halvan och messmör på den andra. Avsluta med ett glas juice. • En portion havregrynsgröt med lättmjölk och lite sylt. Två skivor knäckebröd med lättmargarin och ost och leverpastej som pålägg. Avsluta med en frukt. De övre bilderna är från ett aerobic & core pass på USÖ. Core är en jobbig träningsform som kräver hög koncentration. Tänk på att spänna magen! uppmanade instruktören Anna-Karin Julin titt som tätt under passet. Understa bilden är från Lindesbergs lasarett och cirkelträningen på torsdagar. Förmånerna i landstinget ska ses över Minnesgåva efter 25 års anställning, blommor vid uppvaktning, olika former av friskvårdsförmåner, sjukvårdsförmåner, med mera. Vad gäller och hur vill landstinget att det ska vara? Landstingets arbetsmiljöutskott har fått i uppdrag att se över de olika anställningsförmåner som finns inom landstinget. Arbetet kommer att inledas under våren. Syftet är att förädla och standardisera, så att förmånerna ska vara lika för alla. PPH, FTV, LoVS med flera PPH, LoVS, Ledningskansliet och Folktandvården saknar organiserade aktiviteter men de har tillgång till Landstingshälsans. Landstingshälsan erbjuder flera olika träningsaktiviteter och utbildningar, bland annat vattengymnastik, basal kroppskännedom och stresshantering. Flera aktiviteter och utbildningar kan ges till en avdelning, en grupp eller enskilt. Mer information om Landstingshälsans utbud hittar du på den externa webbplatsen, www.orebroll.se. Samtliga anställda inom landstinget kan få tillgång till gymmet på Eklundavägen 1, Örebro. Mejla Ellinor Olsson på Landstingshälsan för mer informaton. Tebladet reserverar sig för eventuella ändringar i aktiviteterna. Anders skoglund 10 Tebladet 2/011 Personal. Landstingets utveckling ditt ansvar Nytt lokalt samverkansavtal tydliggör rättigheten och skyldigheten att påverka Alla medarbetare i Örebro läns landsting ska förstås utföra sina arbetsuppgifter. I uppdraget som anställd ingår också att bidra till att verksamheten utvecklas och att arbetsplatsen är hälsofrämjande. Som chef skapar du förutsättningar för ett gott medarbetarskap och delaktighet. Ovanstående är några delar i ett nytt lokalt samverkansavtal för Örebro läns landsting. Avtalet är undertecknat av samtliga fackförbund och gäller från 1 januari 2011. Jämfört med tidigare avtal finns några viktiga förändringar: Allas ansvar att samverka betonas tydligare. Medarbetarskapet är att både utföra arbetsuppgiften och att bidra till verksamhetens ständiga utveckling och en hälsosam arbetsplats. Så många frågor som möjligt ska behandlas och diskuteras av dem som direkt berörs. Samverkan ska därför i första hand ske på arbetsplatsen och vid arbetsplatsträffar. Samverkansgrupper På övriga beslutsnivåer fullgörs samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i samverkansgrupper (tidigare basenhetsråd). Samverkansgrupper finns på verksamhetsnivå (ex klinik), förvaltningsnivå och på landstingsgemensam nivå. Det nya lokala samverkansavtalet ersätter ett tidigare lokalt avtal från 2002. Det utgår från centrala samverkansavtalet FAS 05, (Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan mellan centrala parter). Det lokala samverkansavtalet innefattar Medbestämmandelagen bli ett forum för fackliga förhandlingar. (MBL), kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser (AB), Arbetsmiljölagen (AML), Förtroendemannalagen (FML), Diskrimineringslagen med flera. Aha-upplevelse Ingegärd Trygg, ordförande Kommunal: – Vi tror på avtalet. Utbildningarna runt avtalet har dragit igång och Skapar ett hållbart arbetsliv Maria Åkesson, landstingets personaldirektör: – Samverkansavtal är en förutsättning för att vi ska kunna skapa ett hållbart arbetsliv. Det gör att vi kan nå framgång i att utveckla landstingets verksamheter. – Det är jätterroligt att vi kommit så här långt i samsynen mellan fack och arbetsgivare. Vi har ett bra klimat där vi vet och förstår våra olika roller. Rättighet och skyldighet Marianne Skinnars-Bruno, sjukhusdirektör, Lindesbergs lasarett: – Avtalet betonar att man har en rättighet och skyldighet att vara med och utveckla landstingets verksamhet. Det är positivt. Vi måste fortlöpande arbeta med förbättringar och det tydliggörs i avtalet. även här ser det bra ut. Blir samverkansformerna som – Det innebär också att det är viktigt att ta vara på den enskildes kunskap och synpunkter. Kan bli riktigt bra Ewa Straumits, ordförande SKTF: – Det har varit många och långa men också bra och öppna diskussioner innan det här avtalet kom till. Jag är nöjd med den slutliga skrivningen och att det kan bli något riktigt bra av det. Men då är det viktigt att alla får utbildning och kunskap om avtalet. – Arbetsplatsträffar får inte heller det är tänkt, så kan det till och med bli en aha-upplevelse för många. Kräver modiga chefer Anna Öhrström, facklig sekreterare Örebro läns läkarförening: – Det nya samverkansavtalet är en utveckling av den goda samverkanstradition som finns i landstinget. – Avtalet lyfter betydelsen av medarbetarna i en kunskapsorganisation och öppnar för en större delaktighet i versamhetsutveckling och planering. Avtalet ställer krav på modiga chefer som vågar bjuda in till dialog – Min förhoppning är att detta på sikt ska göra att vi alla känner oss delaktiga, sedda och behövda och att vi ska förstå den del vi var och en representerar i en större helhet. Grund för förändring Stig Domargård, ordförande Saco: – Sacorådet välkomnar det nya samverkansavtalet som betonar allas ansvar för verksamhetens utveckling och resultat. Samråd i vardagen, på arbetsplatserna, och samverkan formellt mellan parterna på de olika samverkansnivåerna skapar en bra grund för ett fortsatt förändrings- och förbättringsarbete. – Nu krävs att vi alla tar vårt ansvar för att låta avtalet bli ett aktivt och levande dokument. En bra start är de partsgemensamma utbildningar som nu pågår. Måste bli levande Siv Wallberg, ordförande Vårdförbundet: – Vi har nått ett bra resultat. Nu blir den stora utmaningen att få avtalet levande. Nu är det viktigt att samverkan och ansvar också tillåts, att det finns tid för åsikter och utvecklingsfrågor i vardagsarbetet. – I så fall innebär det att såväl medarbetare som organisation utvecklas. Mer information om avtalet finns på intranätet: intra.orebroll.se/samverkansavtal. Weine Ahlstrand Nytt om namn Nytt om namn är avdelningen för personalnyheter på Örebro läns landsting. Tipsa oss genom att skicka ett mejl till [email protected] Ewa-Lena Sjöberg förordnas som verksamhetschef vid akutkliniken, USÖ, t o m 201501-31. Hans Ruborg får fortsatt förordnande som verksamhetschef vid rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ, t o m 2012-12-31. Claes Möller förordnas som verksamhetschef vid audiologiska kliniken inom habiliteringen, t o m 2014-12-31. Lars-Gunnar Gunnarsson förordnas som fortsatt verksamhetschef vid arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ, t o m 2011-08-31. Håkan Westberg förordnas som verksamhetschef vid arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ, under tiden 2011-09-01 – 2015-08-31. Kenneth Villman förordnas som verksamhetschef vid onkologiska klinken, USÖ, t o m 2015-01-31. Jan-Erik Vidfelt är ny medicinteknisk chef i Lindesberg fr o m januari 2011. Sören Andersson är ny verksamhetschef vid laboratoriemedicinska länskliniken fr o m 1 december 2010. Ewa Nielsen är verksamhetschef vid Syncentralen inom Habiliteringen fr o m 1 januari. Dan Erlandsson får förlängt förordnande som intraprenadchef vid Familjerådgivningen t o m 2011-06-30. Ulla Sundström får förlängt förordnande som tillförordnad verksamhetschef vid Adolfsbergs vc t o m 2011-09-30. Håkan Lagerqvist får förlängt förordnande som tillförordnad verksamhetschef vid Brickegårdens vc t o m 2011-09-30. Sven Blomkvist får förlängt förordnande som tillförordnad verksamhetschef vid Fellingsbro vc t o m 2011-09-30. Elisabeth Axelsson, verksamhetschef vid Pilgårdens vc, är även tillförordnad verksamhetschef för Karolina vc t o m 2011-09-30. Karlsson, Ann-Charlott Lindgren, Anita Karlstad, Ingrid Fagerström, Gun Lignell. Ann-Mari Gustafsson, verksamhetschef vid Hallsbergs vc, är även tillförordnad verksamhetschef för Askersunds vc t o m 2011-09-30. PPH: Malin Hallberg, Barbro Jorbrant, Ingegerd Mellberg, Katarina Carlberg, Karin Lindgren. Pensionärer Till 1 januari 2011 gick följande landstingsanställda i pension: USÖ: Lars Thaning, BrittMarie Johansson, Birgitta Israelsson, Yvonne Larsson, Maj-Gull Lignell, Gunilla Biderstål Gråfvels, Eva Fryxell, Marianne Stenberg. Karlskoga lasarett: Inga-Lill Lindesbergs lasarett: Bertil Tillman. LoVS: Kristina Johansson. Fellingsbro folkhögskola: Elsy Jansson. FoU: Lars Norgren. Till 1 februari: USÖ: Kerstin Yng, Anita Gunnarsson. Karlskoga lasarett: Gudrun Norrman. Lindesbergs lasarett: Hans-Göran Holmberg. PPH: Lisbeth Ockborn. Till 1 mars: USÖ: Birgitta Kjellström, Lisbeth Eriksson, Maj-Britt Ahl, Else-Britt Gustafsson, Erik Bäck, Elisabeth Nordlund. Karlskoga lasarett: Barbro Lindberg Kristensen. LoVS: Gudrun Biderstål. Tebladet 2/11 Personal. Heroma får mer resurser Bengt och Cecilia prisade länsläkare Stora problem med nya löne- och personaladministrativa systemet – Jag kan inte mer än beklaga att införandet av vårt nya löne- och personaladministrativa system Heroma inneburit en belastning för många, inte minst våra chefer. – Tyvärr kunde vi inte förutse detta, säger Maria Åkesson, personaldirektör. uppdrag. Det handlar om kunskaper om lagar och avtal och beslut man ska fatta som chef. – Chefens tid till administration i sitt ledarskap har också kommit i fokus, säger Maria Åkesson. På många arbetsplatser är den tiden mycket begränsad, och det har blivit tydligt nu i samband med införandet av Heroma. Supportpersoner utbildas – Många av problemen beror på det rekordsnabba införandet vi tvingades till. Nu förstärker vi supportorganisationen med 30 nya personer, och fler lathundar ska göra det enklare att lära sig Heroma. Heroma har nu varit i drift i drygt två månader. Införandet har skett i högt tempo. Anledningen till det var att man var tvungen att göra en ny upphandling på grund av att den första leverantören inte kunde leverera det som överenskommits. Det gamla lönesystemet PA2 skulle dessutom inte fungera efter årsskiftet 2010/2011. Är på rätt väg – Mycket kraft har tagits från chefer och medarbetare vid införandet. Men vi är på rätt väg, konstaterar Maria Åkesson. Vi ser att syste- Förbättringsarbete pågår. met fungerar. Det är ett modernt system för löne- och personaladministration. Vi måste nu hjälpas åt för att komma framåt Personaldii arbetet. Det finns rektör Maria ingen väg tillbaka. Åkesson. – Med bättre stöd till cheferna, och större kunskap i systemet, kommer Heroma att bli ett bra redskap för verksamhetsplanering och uppföljning, menar Maria Åkesson. Men det kommer att ta tid tills alla delar fungerar optimalt. – Heroma har inneburit att en del chefer helt plötsligt blivit schemaläggare, när de aldrig har varit inne i de frågorna tidigare. Det var inte meningen. – Schemaläggning kan läggas på någon annan medarbetare eller grupp. Dock måste schemat godkännas av chefen. Detta är ett exempel på där projektledningen skulle ha varit tydligare. Heroma har också satt fokus på organisationsfrågor och chefens Omkring 30 nya supportpersoner utbildas nu för att kunna ge ett särskilt stöd till chefer. De som arbetar med support kring Heroma träffas fortlöpande tillsammans med lönecontrollers för att öka på kunskaperna och för kvalitetssäkring i Heroma. Antalet lathundar utökas också. De publiceras efter hand tillsammans med aktuell information och vanliga frågor på Heromasidan på intranätet, http://intra.orebroll.se/ heroma. De flesta av funktionerna i Heroma är nu införda, medan andra, exempelvis reseräkningar, kommer längre fram i vår. Kommande funktioner ska införas i lugn takt och inte sjösättas utan att först ha testats och godkänts i pilotprojekt. Nu ska landstingets chefer bli bättre på kommunikation Planera, formulera budskap, driva förändring... ”Den kommunikativa chefen” heter en ny utbildning, som ska göra landstingets chefer och andra nyckelpersoner säkrare och tydligare i sin kommunikation. Hela Örebro läns landsting ska bli bättre på att kommunicera, såväl internt som externt. Och i all kom- munikation har cheferna en central roll. Flera undersökningar visar att cheferna är en organisations viktigaste kommunikatörer. Även landstingets medarbetarenkäter visar att det finns utrymme för förbättringar på det här området. Tolv verktyg Utbildningen ”Den kommunikativa chefen” bygger på tolv konkreta kommunikationsverktyg, exempelvis: Planeringsverktyget - planera din kommunikation. Budskapsverktyget - översättning av övergripande budskap. Förändringsverktyget – driva förändring med kommunikation. Systemverktyget - utveckla ditt kommunikationssystem. Kommunikationskontraktsverktyget - skriv ett kommunikationskontrakt. De tolv kommunikationsverktygen finns på intranätet och kan användas av cheferna på egen hand. 14 coacher I dagsläget finns också 14 informatörer utbildade till coacher i fem av verktygen. Coacherna kan ge utbildningshjälp till cheferna, individuellt eller i grupp. Verktygen införs i landstingets chefsutbildningar, och det ska finnas coacher till samtliga tolv verktyg. Dags att anmäla utbildningar till Utbildningsportalen Förra månaden öppnade Utbildningsportalen, landstingets nya utbildningskatalog på nätet. Där är landstingets samtliga utbildningar samlade. Där hittar du både lärarledda och webbaserade utbildningar. Nya system kan upplevas jobbiga, och därför finns det hjälp för att komma igång med Utbildningsportalen. Det finns e-guider som visar hur man söker utbildningar och anmäler sig. Informera om utbildningar Portalen sköts av utbildningsadministratörer vid de olika förvaltningarna, samt ytterligare några personer som registrerar utbildningar, kurser och konferenser. – För att Utbildningsportalen ska fungera bra är det viktigt att alla hjälps åt och informerar utbildningsadministratörerna om kommande Anders Bro, utbildningar, utbildningssamsäger Anders ordnare. Bro, utbildningssamordnare. Om en utbildning inte registreras, kommer den inte heller att vara synlig i portalen. Övergångsfas – Det är nog att behöva lära sig ett nytt lönehanteringssystem, och därför avvaktar vi med att ta bort de gamla anmälningsformulären, säger Anders Bro. Det gör vi för att inte gå miste om någon utbild- ning på grund av oreda och för att underlätta arbetet med utbildningar för medarbetarna. Förändringar kommer – Vår förhoppning är att vi ska kunna integrera Utbildningsportalen med ekonomisystemet under våren. Det betyder att hanteringen av fakturor i samband med utbildningar förenklas. Med det nya systemet skickas fakturorna automatiskt till rätt person och den manuella hanteringen försvinner, säger Anders Bro. Under våren ska det också bli lättare att hitta Utbildningsportalen. Det är tänkt att förvaltningarna ska länka till den på respektives intranätsida. olika sätt att hitta utbildningar. Det första är att leta i kategorier, till exempel IT. Det andra är att leta bland alla kurser i bokstavsordning. Det tredje sättet är att söka på en specifik kurs – till exempel ”Barnanestesi”. Innan du anmäler dig till en kurs är det smidigast att be din chef om ett godkännande, precis som tidigare. Sedan är det bara att anmäla sig med ett par enkla knapptryck. En fördel med Utbildningsportalen är att det underlättar administrationen, då fler delar sker per automatik än tidigare. Administrationen sker även centralt, vilket ska frigöra tid hos de kliniker eller motsvarande, som anordnar utbildningar. Tre olika sätt att leta I Utbildningsportalen finns det tre 11 Anders skoglund Svensk Förening för Allmänmedicin, SFAM, hade lokala allmänläkardagar för Örebro-Värmland i januari. Där delade föreningen ut pris till två distriktsläkare i länet. Bengt Karlsson, distriktsläkare vid Baggängens vårdcentral i Karlskoga, fick vandringspris för ”Bästa allmänmedicinska insats”. Motivering: ”Med sin klokhet, orubbliga envishet och en tro på ett positivt budskap har Bengt Karlsson på ett närmast fantastiskt sätt bidragit till att skapa möjlighet för att utveckla Sveriges bästa primärvård i Örebro.” Cecilia Blomstedt, distriktsläkare vid Odensbackens vårdcentral fick priset ”Kunskapens ljus”. Motivering: ”Då hon trots en egen hög arbetsbelastning lyckas med konststycket att handleda sina utbildningsläkare på ett sätt som ger dem möjlighet att växa i sin uppgift. Handledningen kännetecknas av att Cecilia Blomstedt är uppmuntrande, närvarande, diskussionspositiv, har en ”öppen dörr”, och förmedlar gedigna medicinska kunskaper som kan användas i den kliniska vardagen.” ”Offer och gärningsmän” Landstingets familjerådgivning, S:t Lukas i Örebro, Svenska Kyrkan, Sensus och Din Bok bjuder in till en öppen föreläsning måndag den 28 mars kl 18.30 i Nikolaikyrkan i Örebro. Katarina Wennstam, författare och journalist, föreläser på temat ”Offer och gärningsmän i media”. ”Årets sjukhus” finns i Karlskoga Karlskoga lasarett har blivit utsett till ”Årets sjukhus 2010” av doktorsguiden.se. Webbguiden har sammanställt 49 000 patientröster i hela Sverige för att utse landets bästa vårdgivare i olika kategorier. Karlskoga lasarett blev vinnare i kategorin sjukhus. Doktorsguiden har funnits på Internet sedan 2007. Här kan patienter sätta betyg på läkare de träffat. Databasen innehåller cirka 34 000 läkare varav 16 500 har betygsatts. 12 Tebladet 2/011 Nyheter. Activa får 6,6 miljoner Nämnden för tillväxt, kultur och bildning har beslutat att anslå 6 629 400 kronor till stiftelsen Activas verksamhet 2011. Stiftelsens verksamhetsidé är att vägleda och stödja människor som står utanför arbetsmarknaden till arbete eller utbildning. Huvudmän för stiftelsen är Örebro läns landsting och Örebro kommun. Stiftelsen Activas vision är att alla personer som vill ha ett arbete också ska få möjlighet att prova på individuella lösningar på arbetsmarknaden, och att attityder till människor med funktionsnedsättning förändras till en mer tillåtande och accepterande inställning. Under 2009 var 486 personer involverade i stiftelsens verksamhet, varav 90 personer avslutades till arbete, utbildning eller ordnad sysselsättning (daglig verksamhet enligt LSS). Fysklin och röntgen slås inte ihop Det blir ingen sammanslagning av fysiologiska kliniken och röntgenkliniken på Universitetssjukhuset Örebro. Processen för att slå samman klinikerna startade för två år sedan med anledning av den nya specialitetsindelningen där klinisk fysiologi blev en grenspecialitet inom bild- och funktionsmedicin. Under arbetets gång har skälen för en sammanslagning försvagats. Skälen är enligt sjukhusledningen bland annat: Den nationella utvecklingen har inte blivit så tydlig som förväntat, och sammanslagningar är ovanliga på universitetssjukhusen.. Pågående förändringar inom hjärt-kärlområdet visar på alternativa samverkansmöjligheter inom område hjärta och diagnostik, utan förändrad organisation av fysiologiska kliniken och röntgenkliniken Mobil tandvårdsklinik snart i drift i Storå Runt månadsskiftet april/maj beräknas den mobila tandvårdskliniken i Storå kunna ta emot sina första patienter. Kliniken kommer vara på plats i Storå till slutet av juli, för att sedan återkomma i slutet av året. Kliniken ska placeras i nära anslutning till Storå vårdcentral och vara fullt utrustad med två behandlingsrum och väntrum. Ett lyft för patientsäkerheten Vårdpersonalen ska få ett nytt skyddsnät Att patienten ska få en säker vård är en självklarhet för de flesta men ändå skadas patienter dagligen i vården. Det ska Peder Carlsson, landstingets nya patientsäkerhetsstrateg, medverka till att ändra på. – Jag vill anlägga en känsla av säkerhet. Vi ska alltid veta att ”det jag gör är rätt”, säger Peder Carlsson. Du ska aldrig behöva känna en osäkerhet i dina arbetsuppgifter. Peder Carlssons Peder Carlsson, vision är att per- patientsäkersonalen alltid ska hetsstrateg. kunna ge en bra och säker vård. Till det behöver man klara rutiner i hur arbetet ska genomföras och en bra uppföljning, så att bristerna kan åtgärdas. – Mitt uppdrag är inte att stå och peka med hela handen och säga ”det här gör ni fel”. Det är istället att hjälpa verksamheterna att själva identifiera problemen och ge dem verktygen att lösa problemen med, säger Peder Carlsson. Nytt ledningssystem Grunden till säkerhetskänslan ska komma från ledningssystemet för patientsäkerhet. – Ledningssystemet ska skapa ordning och reda i arbetet så att det alltid utförs på ett patientsäkert sätt, säger Peder Carlsson. Ledningssystemet ska visa vilka rutiner som finns och hur arbetet ska genomföras. – Ledningssystemet ska fungera som ett skyddsnät och vara ett stöd åt de anställda, och inte bara vara ett byråkratiskt dokument som påvisar hur vårdarbetet ska gå till. Ledningssystemet ska vara tillgängligt och förståeligt så att vårdpersonalen också använder det. Örebro läns landstinget har en nollvision gällande vårdskador. Vilket understryker vikten av fungerande rutiner. Lärande organisation Det är Peder Carlssons uppdrag att hjälpa verksamheterna att lära mer om bristerna. – Flera av de brister som finns i din verksamhet finns troligtvis i andra verksamheter också. Därför är det viktigt att det blir en bra uppföljning, så att de identifierade problemen får en lösning, och att lösningen sprids ut i organisationen, säger Peder Carlsson. – Det är viktigt att lösningarna kommuniceras ut, annars kommer alla avdelningar, kliniker och vård- Patientsäkerhet handlar om många olika saker, från att hjälpa patienten att komma upp på ett säkert sätt, till att ge patienten rätt medicin och följa hygienregler. foto weine ahlstrand centraler att uppfinna hjulet flera gånger om. Prioriterat område I och med den nya patientsäkerhetslagen har patienten blivit mer integrerad i vården. – Med en klarare dialog med patienten får vi en djupare kunskap i hur de ser på situationen, vilket vi ska dra lärdom av i vårt förbättringsarbete. Peder Carlsson kommer senast från Socialstyrelsen, där han arbetat med hälso- och sjukvårdsfrågor samt arbetsmiljöfrågor på arbetsmiljöverket, men är från början sjuksköterska. – Det är roligt att få arbeta med patientsäkerhet. Patientsäkerhet är ett område som prioriteras högt och det sker stora satsningar från regeringen, säger Peder Carlsson. Peder Carlsson är inte ensam att arbeta med patientsäkerhetsfrågan inom landstinget. En patientsäkerhetscontroller har också anställts som kommer att arbeta tillsammans med Peder Carlsson i flera frågor. Anders skoglund Tebladet 2/11 Nyheter. Ställer vi korrekta frågor till patienten? I vården ställer vi en mängd olika frågor till patienten. Det är viktigt! Men lika viktigt är hur patienten uppfattar och upplever frågorna. Miljödag 14 april själv och andra. Föreläsningen är den 30 mars 2011, 8.30 till 12.00 i Bohmanssonsalen, USÖ. Anmälan pågår för fullt. Kontakta Lillian Iwarsson Sporrong för mer information om det finns platser kvar. HBT-personer i vården Flera undersökningar visar att homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) kan komma i kläm vid olika frågor i vården. ”Har du en fru?” - kan tyckas vara en oskyldig fråga, men den förutsätter en viss sexuell läggning och kan sätta patienten i kläm. Bara för att ”alla andra” ställer samma fråga gör den inte korrekt. Hur kan man formulera sig utan att utgå från heteronormen? Du kan fråga om patienten lever ”i en relation” istället för att förutsätta en hustru eller fru, man eller make. Patienterna ska inte behöva berätta om sin sexuella läggning, såvida de inte vill det. Landstinget anordnar under våren utbildningar för att höja kunskapen om HBT-personer och deras livs- Lilian Iwarsson situation. Detta i Sporrong. syfte att förbättra bemötandet av HBT-personer inom landstinget. – Jag tror att en förutsättning för ett gott bemötande är att våga utmana våra invanda föreställningar och sätt att tänka och öka vår kunskap, säger Lilian Iwarson Sporrong, utredningssekreterare vid samhällsmedicinska enheten på landstingets ledningskansli, och ansvarig för HBT-utbildningarna. Ökad kunskap Nytt perspektiv Utbildningarna riktar sig till alla anställda, förtroendevalda och fackliga representanter inom Örebro läns landsting. – Utbildningarna kommer inte bara att ge oss ett nytt perspektiv att se på patient/vårdgivarsituationen utan också på hur vi tittar på oss Claes Schmidt blev tilldelad stora talarpriset 2010. Claes kommer att föreläsa om HBT-personer i Bohmanssonsalen den 30 mars. foto linda axelsson själva och även ge oss en ökad kunskap om hur det är att leva som HBT-person, säger Lilian Iwarsson Sporrong. Claes Schmidt / Sara Lund Den första utbildningen är en föreläsning av Claes Schmidt. Claes Schmidt blev uppmärksammad när han ”kom ut” som transvestiten Sara Lund hösten 2003. Föreläsningen är tänkt att uppdatera och bredda sättet att tänka gällande HBT samt inspirera åhöraren att våga reflektera över sig Den andra utbildningen är en föreläsning av Anna Westerståhl, allmänmedicinare som arbetar som distriktsläkare inom primärvården och som kursledare och forskare på avdelningen för allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin. Hennes forskningsområde handlar om genus och HBT som berör frågor i vården med speciellt fokus på bemötandet av lesbiska kvinnor. Anna Westerståhl kommer att föreläsa om bemötandefrågor i vården, med fokus på HBT-personer - Vad ska man tänka på i bemötandet? Föreläsningen är den 19 maj 2011, 8.30 till 12.00 i Bohmanssonsalen, USÖ. Anmälan senast den 5 maj till Ewa.Bostrom@ orebroll.se Brist på tid? – För dig som inte har tid eller möjlighet att gå på någon av utbildningarna, eller om du vill lära dig mer, så finns det en webbutbildning, säger Lilian Iwarsson Sporrong. Webbutbildningen går att göra enskilt eller i till exempel ett arbetslag. Mer information hittar du på intranätet: intra.orebroll.se/hbt. Anders skoglund Hållbar lösning på väg för elektronisk slutförvaring Allt fler dokument skapas och lagras elektroniskt. Men hur ska de slutarkiveras? Hur ska de bevaras och med säkerhet kunna läsas för all framtid? Lösningen är på väg och den heter R7 e-arkiv, ett gemensamt elektroniskt arkiv för sju landsting. Initiativet kommer från Örebro läns landsting. När till exempel en patientjournal inte längre behövs i en verksamhet, så ska den lämnas till slutarkivering. Och även innan dess ska den arkiveras säkert. Det styrs av lagar. För arkivering av pappershandlingar har det sedan länge funnits tillförlitliga metoder. Men sedan flera årtionden har allt fler dokument skapats och lagrats elektroniskt, utan samma säkerhet inför framtiden. Projektet R7 e-arkiv är en samverkan mellan de sju landstingen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och det handlar om att utveckla ett Arkivchef Birgitta Torgén. tillförlitligt system för att kunna arkivera elektronisk information för all framtid. I drift efter sommaren Projektet är nu på väg in i skarpt läge. Planen är att ha ett gemensamt arkiv för både mellan- och slutarkivering av elektroniska handlingar i drift mot slutet av sommaren. Örebro läns landstings arkivchef Birgitta Torgén är en av initiativtagarna till R7 e-arkiv och ordförande i dess styrgrupp. Hon ser flera fördelar: – I dag finns cirka 400 olika digitala system, bara i ett landsting. Även om ett system avvecklas måste det hållas igång för att de gamla uppgifterna ska kunna nås av vårdpersonalen. I nya e-arkivet lagras alla information på ett enhetligt sätt, vilket innebär att mycket drift- och supportkostnader av äldre system försvinner. – R7 e-arkivet blir också kostnadseffektivt genom att utgifterna för utveckling, drift och förvaltning fördelas mellan sju landsting. Allt det här innebär att mer pengar kan gå till den direkta vården, säger Birgitta Torgén. Arkiv med direktåtkomst Oavsett i vilket landsting och i vilket system uppgifterna skapas och hanteras kommer de att lagras på samma enhetliga sätt i R7 e-arkiv. Patientjournaler, ekonomiska system, diariesystem är några exempel på information som kommer att hamna i arkivet – Vi har hittat en bra lösning på ett mångårigt problem. Det är också 13 viktigt att framhålla att alla säkerhetskrav ska vara uppfyllda, säger Birgitta Torgén. Intresset för R7 e-arkivet, där sju landsting samverkar, är stort från övriga landet. Landsting, kommuner, statliga myndigheter och andra verksamheter ser en hållbar lösning på hur all elektronisk information ska bevaras för framtiden. – Målet är att få till en nationell standard på det här området, säger Birgitta Torgén. Weine Ahlstrand I det gemensamma elektroniska arkivet deltar landstingen i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Värmland, Västmanland, Uppsala och Örebro. För frågor om elektronisk långtidsarkivering i Örebro läns landsting, kontakta arkivarie Anna Ekström. E-post: anna.ekstrom@ orebroll.se Landstingets miljöpris 2010 delas ut på Miljödagen den 14 april. På programmet står också en presentation av landstingets miljöarbete och musikalisk underhållning av hemlig gäst. Några övriga rubriker: Från Örebro till Nepal, Tomas Hjort föreläser om rättvis handel. Kemikalier i vården var finns dom? Föreläsare kemikaliecontroller Erika Andersson. Val som spelar roll - om maten, miljön och klimatet. Föreläsare forskare Johanna Björklund. Miljödagen arrangeras av landstingets miljöfunktion. Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro. Dagen vänder sig i första hand till landstingets miljöombud, men är öppen för alla intresserade medarbetare. Anmälan senast 1 april till miljösamordnare eller [email protected] Kampanj om miljö och läkemedel Under tiden 15 maj till 15 juni genomför Örebro läns landsting en kampanj kring läkemedel och miljö i samverkan med apoteken i länet. Kampanjen går ut på att informera allmänheten om att gamla och överblivna läkemedel ska återlämnas till apoteken. Ett annat syfte är att berätta lite om vilka effekter läkemedelsrester har på vår natur samt att ge lite tips om hur varje människa kan påverka sin konsumtion av läkemedel. Kampanjen kommer att synas på länets apotek, vårdcentraler, sjukhusen m fl och också höras via reklamradio. Missbruksutredning presenteras i Örebro Hur kommer Sveriges framtida missbruks- och beroendevård att se ut? Om det handlar en informations- och dialogdag i Örebro den 25 mars. Gerard Larsson, regeringens särskilde utredare i missbruks- och beroendefrågor, presenterar den så kallade ”Missbruksutredningen”. Övriga medverkande är bland annat landstingets psykiatrichef Birgitta Johansson och Beroendecentrums verksamhetschef Tommy Strandberg. Heldagen i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro vänder sig till kommunoch landstingspolitiker samt chefer och andra nyckelpersoner. Arrangörer är Örebro läns landsting och Örebro kommun. Tebladet 2/011 14 Full fart på arbetet med en kulturplan för Örebroregionen Under 2011 ska en regional kulturplan för Örebro län arbetas fram. Den kommer att styra hur de statliga kulturmedlen fördelas över länet. Sveriges län och regioner får nu ett helt nytt uppdrag inom kulturens område. Det innebär ett ökat ansvar för kultursektorn i respektive län/ region och hur den utvecklas, förnyas och finansieras. Den så kallade Kultursamverkansmodellen innebär bland annat att statliga kulturmedel ska fördelas regionalt enligt en kulturplan som arbetas fram i respektive län/ region. Modellen ska införas successivt från och med 2011 för att vara fullt utbyggd i hela landet senast 2015. Örebro län siktar på att komma med i samverkansmodellen från januari 2012. Landstinget ansvarar Syftet med den nya Kultursamverkansmodellen är att bland annat att ge utrymme för regionala prioriteringar och större mångfald. I Örebro län är det landstinget som har det övergripande ansvaret för processen. Kulturplanerna kommer att få stor betydelse för hur länen och regionerna planerar och prioriterar sina satsningar inom kulturlivet. Planen ska bilda underlag för den överenskommelse som ska fattas mellan regionen och staten för den Kulturdialog i Askersund. Ett femtiotal kulturaktiva och kulturintresserade personer deltog i träffen som leddes av landstingets kulturchef Karin Wetterberg (stående). statliga finansieringen av kulturen. Bred dialog med kommuner och kulturliv – Kultursamverkansmodellen är ett helt nytt sätt att arbeta tillsammans för kulturens utveckling, säger Irén Lejegren (S), ordförande i landstingets nämnd för tillväxt, kultur och bildning. – För att lyckas måste arbetet med att ta fram en regional kulturplan ske i bred dialog och i nära samverkan med länets kommuner och det övriga kulturlivet. På det sättet kan vi fånga upp idéer och synpunkter från länets alla delar och från så många olika kulturaktörer som möjligt, framhåller Irén Lejegren. Landstinget har bjudit in till dialogkvällar i samtliga kommuner. Några är redan avklarade och til l16 april ska alla vara det. Dessutom ska det hållas dialogkvällar med det professionella kulturlivet, politiker, ungdomar med flera. Det ska också skapas möjligheter att ge synpunkter på webben. – Det här är en kulturdialog som aldrig tidigare funnits. Det är spännande att så många får komma till tals innan några beslut fattas, säger landstingets kulturchef Karin Wettermark. – Vi ser att det finns ett stort engagemang runt om i länet. Samtalen väcker många nya impulser och idéer. Kulturen i länet är verkligen på dagordningen. Weine Ahlstrand IVA:s lokaler på Lindesbergs lasarett är klara för invigning Fredagen den första april är det invigning av IVA:s nya lokaler på Lindesbergs lasarett. Efter invigningen är det öppet hus. – Det känns jätteskönt att få de nya lokalerna, säger Göran Thörn, avdelningschef på intensivvårdsavdelningen. Det största lyftet är att vi får mer utrymme runt patienterna. Klockan 10.00 inviger MarieLouise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens ordförande, lokalerna. På eftermiddagen kommer IVA att ha öppet hus med möjlighet att titta på de nya lokalerna, utrust- ningen och prata med personalen. Återställer kontor IVA har sedan den 20 december haft tillgång till de nyrenoverade lokalerna. Men den officiella invigningen har inte skett, då IVA:s tillfälliga lokaler ligger i anslutning till de nya, och dessa håller på att återställas till kontor. ”Skönt att det blir klart” – Det känns skönt att det äntligen ska bli klart, säger Göran Thörn. Det har varit tungt att jobba i de temporära lokalerna. Göran Thörn, avdelningschef på IVA, visar upp de nya lokalerna. Lionspengar till USÖ-forskare Tandläkarutbildning med sikte på äldre Åtta cancerforskare vid Universitetssjukhuset Örebro har tilldelats sammanlagt 655 000 kronor från Lions Cancerforskningsfond för sina framstående forskningsprojekt som syftar till att öka kunskaper och förbättra behandlingsmetoder inom cancerområdet. De åtta forskarna är: Som en del av arbetet med uppdraget ”Kompetenscentrum för äldretandvård” har på Folktandvården Örebro läns landstings initiativ påbörjats en certifieringsutbildning för sjukhustandläkare. Det finns ett stort behov av tandläkare med den kompetensen. Utbildningen har en markerad Gabriella Lillsunde Larsson, Gisela Helenius och Torbjörn Nilsson, laboratoriemedicinska länskliniken. Jennifer Stark, Sabina Davidsson och Maria Svensson, urologiska kliniken. Elisabet Tina och Malin Prenkert, Kliniskt forskningscentrum. inriktning mot tandvård för äldre. Folktandvården vid Örebro läns landsting administrerar utbildningen som kommer att genomföras i samarbete med Folktandvården i Uppsala och Värmlands län. Sammantaget kommer de närmaste åren sex tandläkare att utbildas med denna specialitet. Hallå där! Weine Ahlstrand Efter 18 år slutar du som redaktör för Tebladet. Vad ska du göra nu? – Jag tänker fortsätta skriva och fotografera, men nu som frilansande journalist. – Inriktningen på skrivandet kommer i första hand att vara samhällsfrågor, vård, forskning, kultur med mera. – Och så har jag en del mer privata skrivprojekt som jag hoppas få mer tid för. Har du trivts med Tebladet och landstinget? – Ja, det har varit ett bra och omväxlande arbete, det bevisas väl av att jag blivit kvar så länge. Jag kommer säkert att sakna mycket. Vad har varit minst kul? – Alla sparpaket och personalneddragningar på 1990talet var inga roliga ämnen att ta upp. Roligast? – Att göra reportage i ”verkligheten”, på sjukhusens vårdavdelningar och i operationssalar och på länets alla vårdcentraler. Och att få dela ut Tebladstårtan förstås. Vad vill du avsluta med? – Tack och hej till alla. En vecka om matvanor och fysisk aktivitet Den 9-15 maj genomförs uppmärksamhetsveckan ”Ett friskare Sverige”. Veckan samordnas av Statens folkhälsoinstitut och syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten och till att uppmärksamma sociala skillnader i hälsa. Örebro läns landsting deltar i årets uppmärksamhetsvecka och just nu pågår arbetet med vilka aktiviteter och pågående projekt som ska uppmärksammas under veckan. Tanken att de aktörer som vill uppmärksamma mat eller fysisk aktivitet själva går in och anmäler aktiviteter på uppmärksamhetsveckans webbplats: www.ettfriskaresverige.nu. Ansvariga på Statens folkhälsoinstitut granskar och lägger sedan ut aktiviteter som uppfyller kriterierna för deltagande. Fick fel namn I föregående personalnummer blev det fel med ett namn på sidan 9 som handlade om landstingets 25-årsfest. Vi kallade tyvärr Göte Mölleby för Björn. Men rätt namn är alltså Göte Mölleby. Tebladet 2/11 15 KIKKIS KÅSERI Pensionärsrabatt H ärom dagen kom det ” orange kuvertet”. Försäkringen om att man är ordentligt försörjd springa i affärerna och jämföra priser! Tur att jag inte behöver utsätta mig för detta. Det räcker alldeles utmärkt med att ”yngre” män i femtioårsåldern håller upp dörrar och låter ” tant” gå först. Tonåriga barnbarn som tror att man är släkt med Fred Flinta, och folk som skriker när de talar, eftersom det tas för givet att den gamla tanten är döv. på gamla dar. Det var en rejäl summa som visade sig i brevet. – Hoppsan, får man så mycket, tänkte jag. Varför är det då så många som gnäller? Det kan jag inte förstå. Jag har en väninna på mitt arbete, som just nu sjunger på sista versen när det gäller jobbet. – Du förstår, det bästa med att bli pensionär är alla rabatter som man får, säger en väninna. På bussar och biografer, ja, överallt! Man har tid att kolla priserna i affärerna, så man vet var man ska handla. Igår sålde de ut semlor från i förrgår till halva priset! Jag menar, man kan ju doppa dem i kaffet. – Jag har gjort mitt! deklarerar hon gång på gång. Nu ska jag linda in mig i en gammal pläd och tillbringa dagarna framför teven. Följa alla såpor och auktionsprogram som finns och bara njuuta! – Resa och besöka mina vänner, när jag vill, och om dom vill, tänker jag. Ja, tänk så givande att åka sta´n runt i buss dagarna i ända, och att – Jag vill inte bli avtackad, fortsätter hon, och jag tänker inte hälsa på om några månader för att se om man saknar mig. Nej, nu har jag gjort mitt! – Du måste väl göra som alla andra och gå på några kurser? frågar jag. Till exempel Lär känna din kropp (kan behövas efter 65 år). Tranorna vid Hornborgasjön. Spela cittra! Det finns ju hur många kurser som helst. Bara att välja. Nu börjar hon bli irriterad på alla mina förslag, det ser jag. – Du är snart där själv, säger hon stucket. Det går fortare än du tror. – Snälla du! Jag har TVÅ ÅR kvar, och jag känner mig fortfarande ung och stark. Jag går till och med på hårdrockkonserter och överlever! Prisade för arbete mot tobak Lillåns vårdcentral och Vivalla vårdcentral har fått diplom för sina arbeten med tobaksavvänjning. Bakom diplomen står Statens Folkhälsoinstitut. Utmaningen, som Statens Folkhälsoinstitut kallat tävlingen, hade deltagare från både landsting/ regioner och vårdcentraler/kliniker. Med Utmaningen vill Statens Folkhälsoinstitut uppmärksamma goda idéer och gott arbete inom tobaksavvänjning. Diplomen delades ut löpande under 2009/2010 till dem som kommit in med väl motiverade goda exempel som kan inspirera andras arbete med tobaksavvänjning. Lillåns och Vivalla vårdcentral fick sina diplom för ett gott arbete med sina arbetsrutiner. Proaktivt arbete – Det är roligt att bli uppmärksammad för det arbete man gör och att ens arbete uppskattas, säger Pernilla Gutring, distriktssköterska med astma/kol-utbildning på Lillåns vårdcentral i Örebro. Har man barnbarn så gäller det att hålla sig i form och att vara på plats där evenemanget händer. Yeah, yeah! Okej då, jag hade huvudvärk i en vecka efter konserten och kände mig ganska löjlig när jag stod där, mitt i hopen av diggande tonåringar med högernäven i luften, men jag var NÄRVARANDE, vilket mitt tonåriga barnbarn säkert uppskattade. Han har visserligen inte sagt något ännu, men han har ju så mycket på gång. när jag hittade en blek make med det orange kuvertet framför sig. – Ja, du, säger han. Det blir ingen lyxtillvaro på ålderns höst. – Jag klagar inte, log jag. Jag är mer än nöjd! Glädjen blev dock kort. Det är lätt att räkna fel på en nolla. – Men nu när jag vet att ekonomin är tryggad, så känns det nästan lockande att närma sig pensionen, sade jag. Kikki Pålerud är undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro och kåserar regelbundet i Tebladet. Väninnan skakade på huvudet och såg väldigt undrande ut. Förklaringen till hennes uppsyn fick jag några timmar senare, Möt våren med musik från Kävesta folkhögskola Lördagen 19/3 17.00 Konsert Nicolaikyrkan Kammarmusik - Örebro Söndagen 20/3 19.15 Jazzklubben i Hallsberg Förband – Alléskolan, aulan Lördagen 2/4 19.15 Jazzklubben i Hallsberg Förband (blues) – Hotell Stinsen Söndagen 3/4 18.00 Musikgudstjänst Klassisk musik – Ekeby kyrka Lena Hjelmkvist, Vivalla vårdcentral, med sitt diplom. Pernilla Gutring, Lillåns vårdcentral, med sitt diplom. – Vanligtvis behandlar vi bara sjukdomar och symptom. Men med tobaksfrågor ingår ett mer proaktivt arbete, vilket jag tycker är roligt och intressant. Att få ett diplom är givetvis kul - det betyder att ens intresse också har gett resultat i arbetet, säger Lena Hjelmkvist, distriktssköterska med astma/kolutbildning på Vivalla vårdcentral i Örebro. att de flesta klarar av att sluta använda tobak på egen hand, men att de behöver hjälp att komma igång – att ta steget från tanke till handling. Från tanke till handling Statens Folkhälsoinstitut menar Fredagen 8/4 19.15 Jazzklubben i Hallsberg Tillsammans med Peter Asplund, Hotell Stinsen, Hallsberg Tisdagen 12/4 19.00 Förband - Strömpis Jazzklubben i Örebro Onsdagen 13/4 12.15 Örebro Lunchmusik i Nicolaikyrkan Nästa Tebladstårta Jag vill ge tårtan till: Motivering: Anslagstavlan Sälj-köp-byt, lämna meddelanden, tacka. På anslagstavlan affischerar du gratis. Skriv eller skicka e-post. Stort och varmt tack till alla arbetskamrater i samband med uppvaktningen vid min pensionering. Gunbritt Ahlgren Ett hjärtligt tack till alla för uppvaktning i samband med min pensionering. Sten Axelsson, byggsektionen (Fortsätt gärna på annat papper) Insänt av Namn: Telefon arb: Skicka ditt förslag till: Tebladet, ledningskansliet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro. Du kan också faxa: 019-10 79 35, eller skicka ditt förslag via e-post: [email protected] Tebladet Telefon: 019 - 602 73 57, 019 - 602 75 47 E -post: [email protected] 16 Sista. apropå Hur utövar du friskvård? I visorna kom sanningen fram Nyutkommen minnesbok över sjuksköterskeföreningen i Örebro Lovisa Segerlund, sjuksköterska, post op, dag kirurg, Lindesbergs lasarett: – Jag brukar träna afro aerobic, bodypump, step up och på sommaren och våren springer och går jag mycket. Simon Tholén, sjuksköterska, röntgen, Lindesbergs lasarett: – Jag brukar löpträna på sommaren, åka längdskidor på vintern och styrketräna. Gula Korsets sjuksköterskeförening i Örebro startade 1911. Nu har minnesboken om hundraåringen kommit. Boken bär mycket kvinnohistoria och berättar om ett bestående kulturarv. Den knallgula bokens hela titel är Sjuksköterskeförening/Kamratförening – Bestämmelser, Minnesbilder, Visor – Ett bestående kulturarv. Och visst är det ett omfattande kulturarv och en lika omfattande kvinnohistoria som vidareförmedlas i den över 400 sidor tjocka boken. Huvudförfattare är Henny Olsson, professor emeritus i omvårdnadsforskning, som själv tog examen vid sjuksköterskeskolan 1949. Till sin hjälp har hon haft en arbetsgrupp av kamratmedlemmar. Ett vetenskapligt anslag Lars-Åke Malm, medicinteknisk ingenjör, Medicinsk teknik, LoVS: – Jag försöker hålla igång, bland annat genom att gå till jobbet vintertid och cykla på sommaren. Periodvis tränar jag på Lyftet här på USÖ. Boken har ett vetenskapligt anslag med filosofiska och analyserande texter och få illustrationer. De hundra åren skildras med hjälp av protokoll, handlingar, författningar och normgivande bestämmelser för sjuksköterskeutbildningarna i Örebro. Det har också gjorts intervjuer med sjuksköterskor i åldrarna 22-93 år från olika utbildningsepoker. – Vi ville göra någonting annat än en vanlig minnesbok. All efterforskning har tagit tid, men det har varit ett trevligt arbete, säger Henny Olsson. – Det går inte att undvika att bli imponerad av dessa kvinnor, som arbetade dygnet runt och som bara var lediga några få dagar om året. Gula Korset bildas Hanna Öberg, anestesisjuksköterska, aniva, USÖ: – Jag går till jobbet varje dag. Det tar cirka en timma och är bra träning. För övrigt springer jag helst eftersom det är en så enkel träningsform. När jag håller igång så mår jag bättre och orkar mer, även på jobbet. Anna Ståhl, sjukgymnast, avdelningen för sjukgymnastik - medicin, USÖ: – Jag brukar gå eller cykla till jobbet. Annars tränar jag basket och innebandy en gång i veckan och så styrke- och löptränar jag. Sjuksköterskorna i Örebro var tidiga att organisera sig. Redan 1907 fanns en sammanslutning av sjuksköterskor som var utbildade på länslasarettet. Så småningom bildades Gula Korsets sjuksköterskebyrå och förening. Målet för verksamheten var då i första hand platsförmedling, något som upphörde 1955. Då ändrades namnet till Gula Korsets Kamratförening. År 1911 antogs bestämmelser för uniform, föreningsmärken och brosch. Dräkten sågs som ett viktigt uttrycksmedel för skillnaden mellan välutbildade och mindre välutbildade sjuksköterskor. Man menade att fastställande av modeller för sjuksköterskedräkterna gav ett enhetligt samt ett värdigt och korrekt uppträdande bland sjuksköterskorna. Varje liten detalj i dräkten hade ett symbolvärde. Om sjuksköterskedräkten genom tiderna kan sägas mycket, och det görs i boken om Gula Korset: Sjuksköterskeelever i Örebro omkring 1900. ”En uniform förpliktar alltid, den väcker ansvarskänsla och samhörighet, den enar, stadgar och styrker kåren.” Professionell anatomi Med uniform kunde ingen uppföra sig ovärdigt. Detta inpräntades ordentligt. För att uttrycka det lite mera akademiskt – sjuksköterskans hållning skulle förmedla en professionell anatomi. ”Sättet varpå hon talar, går och rör sig, måste så att säga vara hushållsmässigt. Hon ska gå med hurtiga, tysta, lätta och bestämda steg och aldrig använda knarrande skor. Den som ej äger en lätt gång måste öva sig.” Örebro - lilla Jerusalem En symbol för sjuksköterskeprofessionen som överlevt under lång tid är yrkesbroschen. I ett avsnitt i boken får vi bakgrunden till Örebroutbildningens brosch, hur den fick sin färg och form och det gula korset. Delvis kan korset ses som en symbol för den då rådande tids- Foto: Länsarvet. andan. Örebro kallades av många för lilla Jerusalem, då Örebro ansågs vara Sveriges mest frikyrkotäta stad. Minnesboken ger också en historiebeskrivning av sjukhusen i Örebro, från Örebro lasarett med tre sängplatser 1778 till dagens universitetssjukhus. Självklart finns en gedigen genomgång av sjuksköterskeutbildningen från 1894 till nu. ”Ett värdigt uppträdande” heter ett avsnitt i boken. I många av minnesbilderna berättas att det var förbjudet att springa och ”hafsa”. Det gällde alltså att skynda med stil och värdighet. Nu var det så att eleverna inte fick åka hiss, utan fick ta trapporna. Även här fanns oskrivna regler: Håll aldrig i ledstången, det ser illa ut och där ”finns så mycket bakterier”! Visorna säger sanningen Informella minnesbilder, skrönor, anekdoter, humor, spektakel och kursvisor får rejält utrymme. För kanske är det så som författaren Projektgruppen för minnesskriften: Sonja Rådman, Birgitta Nederheim, Maja Cederhammar, Per-Olof Larsson, Pell Uno Larsson och Henny Olsson. skriver: ”Kanske är det här vi kommer närmare sanningen om verkligheten, kanske var det i kursvisorna man vågade säga vad man inte vågat under utbildningstiden.” Spring, spring, spring Arma slev omkring Om du andan skulle tappa Gör det ingenting Bara, bara spring! Gno, gno, gno Ge dig ingen ro Om du längtar att få pusta Kväv då genast latmanslusta Född av syndig själ, slev ska gnos ihjäl. (Slev = elev, den som ska slevas till.) Weine Ahlstrand Var med i utlottningen av tio böcker om Gula Korset! Skicka in ett vykort eller brev med namn, adress, telefonnummer och arbetsplats så deltar du i Tebladets utlottning av tio böcker. Vykortet eller brevet måste vara märkt med ”Minnesboken”. Vi vill ha ditt tävlingsbidrag senast 25 mars. Vinnarna meddelas personligen.
