Å rsberä ttelse 2014 - 2015

Årsberättelse 2014 - 2015
Lergökens förskola
Valbo förskoleområde
”Det Du tänker om Mig,
Så Du ser på Mig,
Som Du är mot Mig,
Sådän blir jäg”
Anci Rehn
Förskolechef
Jessica Peter
Mia Lind
Kristina Hjertberg
Helena Baggström
Lotta Lindberg
Biträdande förskolechefer
1
Valbo förskoleområde läsåret 2014/2015
I årsberättelsen redovisar vi utvalda delar av vårt arbete. Något vi har gjort en särskild insats
kring eller något vi fördjupat oss inom. Förskolan är en målstyrd verksamhet. Vi styrs av
statliga styrdokument såsom läroplan och skollag m.m. Vi styrs också av kommunala mål som
exempelvis utbildningsnämndens verksamhetsplan. Ni är alltid välkomna att kontakta oss om
ni önskar information kring de målområden som vi inte fördjupar oss inom här eller kring
andra delar av verksamheten!
”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska
komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska
kunna utvecklas rikt och mångsidigt…” Förskolans läroplan, Lpfö 98/10
Det är vi tillsammans, du och jag/ ni och vi, som genom vårt samarbete bidrar till det bästa för
varje barn. För just ditt barn/dina barn och för områdets samtliga barn.
De målområden som ingår i vårt systematiska kvalitetsarbete är:
Normer och värden
Naturvetenskap och teknik
Identitet och kroppsuppfattning
Barns inflytande
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Förskola och hem
Språk och kommunikation
Här nedan följer några exempel på arbeten som vi gjort gemensamt inom området:
Förskola och hem
”Föräldrar ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka
verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en
förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande” Förskolans läroplan.
Här är några former för samverkan och delaktighet som vi har beslutat att vi erbjuder på
områdets 10 förskolor:
 Inskolningssamtal eller inskolningsmöte
 Enkät delas ut efter inskolningen är genomförd.
 Ett verksamhetsbrev skickas ut minst 1 ggr/månad.
 Föräldraforum minst 1 ggr/termin.
 Vi erbjuder minst ett utvecklingssamtal per läsår.
 Vi använder oss av intervjufrågor till för att öka barnets delaktighet och inflytande.
 Föräldraenkät skickas ut och bearbetas på uppdrag av den politiska nämnden.
Kollegialt lärande
Vi behöver varandras kompetenser och kunnande när vi följer upp och utvärderar våra egna
insatser. I området möjliggörs det genom att pedagogiska utvecklingsledare leder
kvalitetskvällar som bidrar till att vi fördjupar och utvecklar arbetet inom de olika
målområdena. Utifrån olika övningar, litteratur och dokumentationer utvecklar vi vår förmåga
att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande. Vi har under läsåret bland annat
utforskat begreppen hög kvalitet, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi pratar också
mycket om att verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Det
2
finns en stolthet och en hög ambition hos områdets pedagoger att bidra till att verksamheten
utvecklas.
Särskilda insatser 2014/2015
 En särskild utbildningssatsning har riktats till förskollärare utifrån deras ansvar att leda
och ansvara för verksamhetens innehåll.
 Fortbildningsdagar för pedagogiska utvecklingsledare med syfte att forma
kvalitetskvällar på varje förskola, innehåll kring olika målområden.
 Studiedagar för pedagogiska utvecklingsledare i förskola och skola till åk 3 där vi
fördjupat oss i ny forskning och nya material kring hur övergångar påverkar barn.
 Utbildning kring tecken som stöd och bildschema riktad till elevhälsorepresentanterna
(EHT) på varje förskola.
 Ett strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam bestående av specialpedagog
och talpedagog.
 Likabehandlingsrepresentanterna får varje månad ett mejl med förslag på artiklar,
övningar m.m. kopplat till månadens målområde som delges på egna förskolan.
 Vi har under läsåret haft ett nätverk IKT (Informations och kommunikationsteknik)
med syfte att öka pedagogers digitala kompetens. Pedagoger har erbjudits möjlighet
att delta i riktade utbildningar och vi har köpt in lärplattor till alla pedagoger, ett
verktyg som ger fortsatta utvecklingsmöjligheter.
 Under våren har vi startat ett nätverk kring lärande för hållbar utveckling. Den
politiska nämnden har antagit en ny strategi och gett oss i uppdrag att utveckla vårt
arbete inom lärande för hållbar utveckling. Vi utforskar området och återkommer med
mer information allt eftersom vår kunskap ökar.
Sammanfattning
Det har varit ett givande läsår där vi haft möjlighet att fördjupa oss inom flera målområden.
Vi har återigen lyft lekens viktiga betydelse för barns utveckling. Vårt uppdrag är att skapa
undervisning genom lek, att tillsammans med barnen i leken utforska det som finns nära men
också det som finns i vår omvärld. I leken för vi in arbetet med läroplanens mål på ett lustfyllt
sätt. Barnen lär i samspel med vuxna och med varandra. Vårt intresse för barns lärande väcker
förundran, nyfikenhet och en ödmjuk förhoppning att vi bidrar till varje barns möjlighet att bli
sitt bästa jag.
Jag vill från ledningsteamets sida tacka för läsåret som varit. TACK för goda möten, samtal
och gott samarbete för att möjliggöra det bästa för områdets ca 750 barn. Det är en förmån för
oss att tillsammans med föräldrar och engagerad personal utveckla områdets 10 förskolor
Anci Rehn
Förskolechef
3
Lergökens förskola
Under höstterminen bestod Lergökens
förskola av 4 avdelningar Månen,
Stjärnan, Mångalaxen och
Stjärngalaxen, i januari 2015 öppnade
den 5 avdelningen Solen igen.
Förskolan har under året haft
åldersindelade grupper förutom på
Solen som varit en 1-5 års avdelning.
Förskolan arbetar Tematiskt med ett
övergripande tema för hela förskolan,
boken Supermasken1 har legat som
grund för detta arbete. Varje avdelning
har format sitt eget äventyr tillsammans
med Supermasken och övriga figurer ur
boken. Under året har det byggts fällor, skapats maskar i olika material, experimenterats, forskats
diskuterats och analyserats utifrån Supermasken och dilemman som uppstått.
I temaarbetet vävs även förskolans läroplan 2, Gävle kommun och Valbo förskoleområdes prioriterade
målområden in för att skapa en lärorik, rolig och lustfylld verksamhet. Det tematiska arbetet avslutades
med ett Supermaskenlopp i Pilparken på förskolans dag samt Vernissage på förskolans sommarfest,
ett uppskattat avslut där både barn och pedagoger har haft möjlighet att visa upp förskolans
verksamhet.
På Lergöken har det tematiska arbetssättet utvecklats under en längre tid och är en stor glädjekälla
och en inspiration i arbetet med att skapa helheter för barnen där Läroplanens olika mål vävs in.
Pedagogerna har tänkt mycket kring att använda såväl lokalerna inomhus som gård, skog och andra
möjligheter i närmiljön för att skapa nya utmaningar och erbjuda olika lärmiljöer för barnen. Arbetet
presenteras kontinuerligt på avdelningarnas dokumentationsväggar och i veckobreven.
Förskolan har under våren fått egen matlagning och allt större vikt kommer så småningom att läggs på
miljö- och ekologisktperspektiv, med utgångspunkt i att Gävle kommun strävar efter hög andel
ekologiskt odlade och närproducerade produkter i verksamheternas kök i den mån det är möjligt,
dialog förs även hur förskolan kan tydliggöra återvinning i barngrupperna. Här används Gävle
kommuns miljöstrategiska mål 3som utgångspunkt.
Under året har Valbo förskoleområde startat upp ett gemensamt nätverk med inriktning på Lärande för
hållbar utveckling, här hoppas förskolan kunna få utbyta tankar, erfarenheter och bygga kunskap i
ämnet som på längre sikt gagnar förskolas verksamhet. På förskolans gemensamma möten
(planeringsdagar, APT) har lärande för hållbar utveckling lyfts utifrån de miljöstrategiska målen,
förskolans läroplan samt naturskyddsföreningens 13 punkter som giftbantar förskolan.4
Förskolan har ett gott samarbete med Forsbacka skola bl.a. genom gemensamt föräldramöte inför 6årsverksamheten och överlämningssamtal där pedagoger från både förskola och skola deltar
tillsammans med vårdnadshavare, syftet är att skapa en bra och trygg övergång för barnen mellan
förskola och skola.
Kollegialt lärande,
Tillsammans med övriga anställda i Utbildning Gävle startade höstterminen med en gemensam
Planeringsdag där vi bl.a. inspirerades av en föreläsning om Problemskapande beteenden med
Hejlskov Elvén, vars bok5 förskolans pedagoger läst och haft med sig och diskuterat i olika
sammanhang under läsårets gång.
I det kollegiala lärandet pedagoger emellan har det sociala perspektiviet legat i fokus under året
tillsammans med leken som arbetsverktyg och barns inflytande.
1
Donaldson, J. (2012) Supermasken
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2
442
3
http://www.gavle.se/Startsida/Det-har-gor-vi/
4
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/13-punkter-som-giftbantar-forskolan
5
Hejlskov Elvén, B. (2009) Problemskapande beteende
2
4
Annan litteratur som har använts i olika forum och utbildningsinsatser för pedagoger är Barn som
oroar 6och Att undervisa barn i förskolan7, div. föreläsningar i ämnena har även förekommit.
Positivt har även kvalitetskvällar med parförskola varit. De gemensamma insatserna leder till
diskussioner och erfarenhetsutbyte med kollegor från andra förskolor i området vilket i sin tur bidrar till
utveckling av den egna verksamheten och förskoleområdet.
Enligt författarna till boken att undervisa barn i förskolan har språket en central del i utbildning, att
kunna använda ett expansivt språk, ”ett språk som fungerar för att kommunicera mellan och över olika
situationer” oavsett ämnesinnehåll. (s.55-56)
Som stöd i språkutvecklingen på Lergöken har de äldsta barnen på förskolan arbetat efter Språklust8,
för att främja barnens språkutveckling. I språkträningens olika moment ingår olika övningar, ramsor,
sånger och lekar.
Detta arbete påbörjades under läsåret och pedagogerna som drivit Språklust har fått handledning av
Valbo förskoleområdes special- och talpedagoger, där de har gått igenom materialet, diskuterat
arbetssätt och metoder, något som upplevdes positivt. Önskemål finns dock om att förändra och djupa
i vissa delar av innehållet då pedagogerna anser att vissa delar idag är för enkla och upplevs som
tråkiga av förskolans äldsta barn, ett alternativ kan vara att börja med delar av Språklust i yngre åldrar.
För de yngre barnen finns Babblarna samt Ajja och Bajja9 som språkmaterial på förskolan samt Valbo
förskoleområdes gemensamt framtagna stödtecken för att tydliggöra dagsrutiner. Tecken som stöd
används även i sånger samt för att benämna/förstärka t.ex. känslor.
Forskning har visat att tecken som stöd hjälper och stimulerar den tidiga språkutvecklingen både för
en- och flerspråkiga barn.
Då förskolans andel flerspråkiga barn och föräldrar växer diskuteras kontinuerligt
flerspråksperspektivet. Idag har förskolan bokpaket på finska samt på lån en bok med bilder för att
förstärka kommunikationen mellan pedagog-barn och pedagog-förälder. Önskemål finns att även ha
Temaboken på fler språk om den möjligheten finns.
Förskolans verksamhet,
Med utgångspunkt i förskolans läroplan, skollag10, Gävle kommun och Valbo förskoleområdes
prioriterade områden har Lergöken valt att använda följande målområden för sin verksamhet under
läsåret 2014/15,
Normer och värden,
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra
•
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön,
etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning
Identitet och kroppsuppfattning,
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin
• identitet och känner trygghet i den
• självständighet och tillit till sin egen förmåga
Språk och kommunikation,
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin
• förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå
andras perspektiv
6
Hedström, H. (2014) Barn som oroar
Dovenborg, E., Pramling, N. et al (2014) Att undervisa barn i förskolan
Rydja, C. (2006) Språklust 1
9
http://www.hattenforlag.se
10
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100800.htm
7
8
5
Matematik,
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och
samband mellan begrepp
Naturvetenskap och teknik,
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och
redskap
Barns inflytande och delaktighet,
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin
• förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin
situation
Utifrån de gemensamma målen har förskolans avdelningar, strukturerat upp verksamheten utifrån
respektive barngrupps intressen och förutsättningar, arbetet har skett på olika sätt med stöd i Temat
Planerade lärsituationer har bedrivits såväl inne som ute i form av olika lustfyllda aktiviteter, lekar och
experiment.
Exempel från verksamheten,
Normer och värden,
Vintergatan, barn 1-3 år
I den dagliga verksamheten både i små och stora grupper tränar vi på att ta hänsyn till varandra
genom att visa, uppmuntra och säga ifrån. Att känna sig trygg och inspireras av andra, prova själv och
samarbeta är stötestenar i förskolans verksamhet.
Avdelningarna har använt dagsschema, tecken som stöd för förståelse, tydliga rutiner, aktiviteter i små
grupper, sjungit mycket, dialoger med barnen om hur man är en bra kompis, hur man hjälper
kompisen att bli glad igen eller att lösa problemet så alla blir nöjda.
Pedagoger som finns ”på golvet”, är konsekventa med rutiner, använder dagschema, tecken,
uppmuntrar barnen att hjälpa varandra.
Under pedagogers reflektion- och planeringstid diskussion förts angående arbetssätt för att skapa
trygghet och lugn.
Utifrån föreläsningen med Bo Hejlskov Elvèns ord:” barn som kan uppföra sig gör det” har fått
pedagoger att arbeta mer flexibelt och har hittat lösningar utifrån situationen och individen.
Galaxen, barn 3-5 år
Kompisrelationer, samarbete och känslor har varit i fokus arbetet har pågått både i den stora gruppen
och i olika mindre grupper.
Ex på aktiviteter:
- Tittat på Urs filmer och använt kompisböcker11. Filmerna och böckerna har tagit upp olika problem
som kan uppstå i kompisrelationer men också visat på att det finns lösningar på problemen.
- Berättat för och lyssnat på varandras tankar och åsikter. Ritat bilder. Lekar och övningar.
- Pedagogerna har spelat upp scener med kompisproblem som barnen sen hjälpt till att hitta lösningar
på. Även barnen har två och två spelat upp egna scener för varandra.
- Arbetat med känslor. Glad, ledsen och arg. Berättat för varandra hur det känns. Ex lekt ringen, en
står utanför och får inte vara med, Pratat om: När blir man glad, arg eller ledsen? Vad kan man göra
då? Barnen har kommit med förslag på saker man kan göra, ex gå därifrån, backa och tänka efter,
hämta en fröken osv. Fotograferat oss själva när vi uttrycker dessa känslor, dramatiserat, sjungit,
dansat, målat och ritat. Lärt oss tecknen för glad, ledsen och arg.
- Uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i olika situationer,
- Jobbat med samarbetsövningar, lekt relgellekar. Ex slangen, spegeln, letat saker i naturen, vi har
gjort städningen till teamwork, dukar två och två, Under hökens vingar kom, Gäddan, God dag god
dag, Ambulansen, Alla som mfl.
11
Palm, L. (2011) Tio små kompisböcker
6
Pedagoger som har en medvetenhet om och tankar på normer och värden, som är ständigt
närvarande i vardagen, i rutiner, i olika aktiviteter, i temaarbeten, osv.
Identitet och kroppsuppfattning,
Vintergatan, barn 1-3 år
Genom att introducera olika aktiviteter med få barn i lugn och ro så lär barnen känna sin egen identitet
och utvecklas utifrån sin personlighet. Barnen har blir sedda och lyssnade till och vågar därmed
uttrycka vad de vill göra.
Avdelningarna har varit ute mycket och barnen har då fått möjlighet att gå upp och ner från kullen och
trappan och träna sin grovmotorik och kroppsuppfattning.
De äldsta barnen har börjat äta med kniv och gaffel och försöker uppmuntra barnen i att dela och äta
med bestick, som en del i att känna tillit till sin egen förmåga.
I hallen får barnen prova själv med påklädningen.
Barnen har tittat på olika figurer t.ex. Babblarna, tittat på sig själva i spegel och pratat om hur man ser
ut, hårfärg, längd m.m. Utifrån intresse har avdelningen gjort självporträtt som en del i arbetet med att
utveckla sin identitet.
Pedagoger som deltar och uppmuntrar barnen att prova själv samt ger positiva kommentarer så
barnen känner att de kan själva, därigenom skapa tillit till sin egen förmåga.
Galaxen, barn 3-5 år
Exempel på aktiviteter som använts för att skapa tillit till sin egen förmåga, identitet och
självständighet,
- Barnen har målat självporträtt, pratat om olikheter.
- Fotat sig själv med lärplattan.
- Intervjuat barnen och filmat det med lärplattan.
- Gymnastik
- På- och avklädning
- Matsituationer
Pedagoger som uppmuntrar barnen i olika sammanhang, t.ex. vid maten, på/avklädning, vid
pysselbordet, ute i linbanan, vid städning/sortering, i leken.
Språk och kommunikation,
Vintergatan, barn 1-3 år
Dagligen används tecken som stöd i vardagsrutiner samt i vissa sånger och böcker även bildschema
med tecken används för reflektion över dagen. Barngruppen delas in i mindre grupper för möjlighet till
samtal och reflektion. Dokumentation och fotoram finns i barnens höjd för att ge möjlighet till reflektion.
I samlingen diskuteras t.ex. vilka som är här och inte, för att se sammanhang, sjunger sånger ibland
med stöd av sångkort som även lockar till samtal, i samlingen tränar barngruppen även på att lyssna.
I mindre grupper besöker förskolan biblioteket.
På avdelningarna finns pedagoger som läser mycket böcker och berättar flanellografsagor,
”småsagor” med rekvisita används och inbjuder till samtal och lek.
Galaxen, barn 3-5 år
Aktiviteter som gjorts inom målområdet
- Språklust i små grupper. Med olika övningar i att lyssna, berätta, sagor, böcker sånger, rim och
ramsor, begrepp m.m.
- Barngruppen har tränat på att planera och leda samlingar. Våga vara i centrum och leda andra.
- ”Stormöten” med talrundor, lyssna på andra, lämna förslag, ställa frågor, rösta, fatta beslut.
- Leksakssamling, berätta för varandra, lyssna och ställa frågor
- Sångtoppen. Sångglädje för hela Galaxen, varje fredag.
- Vi har lyssnat på och samtalat om böcker, samt besökt biblioteket.
- Lyssnat in varandras perspektiv vid konflikter. Alla får berätta sin version av händelsen
- I vardagens rutiner, i leken, i förskolans aktiviteter pågår språkutveckling,
- Vi har läst böcker i smågrupper.
- Via det tematiska arbetet t.ex. Fått brev från Supermasken. Tagit del av hur hen lever sitt liv,
reflekterat över detta. Letat Supermaskar i skogen och fått berätta om dem för sina kompisar. Hur ser
den ut? Hur såg det ut där du hittade den?
På avdelningarna finns pedagoger som tar tillvara alla tillfällen för samtal och reflektion med barnen.
7
Matematik,
Vintergatan, barn 1-3 år
Exempel på Matematiska aktiviteter,
- Räknat ljus vid kalas, räknat och sorterat Kottar och pinnar i skogen, Byggt och räknat sandkakor,
hinkar och spadar. Vid promenader pratat med barnen om vem som går först, vem de går före/efter,
former bl.a. på samlingen
- I temat med Supermasken har vi jobbat med lång/kort mask, tjock/smal och liten/stor. Vi har gjort
familjer och räknat hur många som bor där. Barnen har målat supermaskar i form av en cirkel, masken
har då legat framför barnen och de har fått måla av formen.
- När vi läst boken om supermasken har vi pratat om olika former och storlekar på masken och andra
djur som intresserat barnen. I skogen har stora supermasken varit med och barnen har letat efter små
maskungar.
- I de spontana aktiviteterna bygger barngruppen mycket pussel, plus-plus, spelar en del spel och
räknar figurer i ”räkneböcker”
- Böckerna om Babblarna innehåller olika begrepp som över-under framför och bakom. Då barnen ofta
väljer dessa böcker upprepas begreppen ofta och barnen ges möjlighet att se samband mellan
bregrepp.
I sagan om bockarna bruse har barnen själva dramatiserat på flanellograf och med sagolåda och har
då fått möjlighet att urskilja, uttrycka, undersöka och använda sig av matematiska begrepp genom att
benämna lilla, mellan och stora bocken bruse. Bockarna går över bron och trollet ligger under bron.
Vi pedagoger har varit noga att nämna begreppen som cirkel och kvadrat och även rund samt att
benämna lägesord.
Galaxen, barn 3-5 år
Vi pedagoger har fokuserat på är att hitta matematiken i vardagen, här och nu och göra barnen
uppmärksamma på att det faktiskt är matematik de sysslar med, när de leker, äter, på gympan, i
skogen, när de bygger pärlplattor bl. a. Vi har utgått från barnens intressen och utmanat dem med
olika matematiska uppdrag. Till exempel har vi
- räknat köttbullar vid maten, frukten vid samlingar, ex. om man får ta fyra köttbullar och så delar man
dem på hälften, hur många halvor blir det då?
- I skogen, har vi mätt och jämfört längd, storlek och tjocklek på pinnar, kottar, träd och stenar.
- Vid pärlorna har vi utmanat barnen genom att bygga mönster och efter ritningar, både med
pärlplattor och när man trär på tråd.
- På gymnastiken och i språklusten har vi jobbat med rumsuppfattning och använt lägesord i lekar och
övningar.
- I temat har barnen gjort egna ritningar, byggt hus i olika storlekar, gjort maskar av sig själv och
jämfört längd och mönster.
- Urskilt likheter och olikheter, mönster, sorterat och parat ihop har vi jobbat med, genom att säga färg
eller mönster på kläder, när barnen bjuder till bords, para ihop vantar och strumpor i hallen. Spela spel
och lägga pussel, letat tvillingmaskar i skogen, samt hittat rätt detaljer efter förebild.
Naturvetenskap och teknik,
Vintergatan, barn 1-3 år
Byggmaterial har funnits tillgängligt t.ex. duplo, cylindrar, pussel och logiska block
Ute har det byggts sandkakor i olika former, balansgångar, hinderbanor, bilar, båtar, hus.
Inne har det byggts med plus-plus, mjuka klossar, hårda klossar, pappcylindrar, klicks. Även
Babblarna och andra figurer har fått hus byggda med kapplastavar och klicks.
I temat har avdelningen tillsammans byggt ett maskbo av sand, löv, gräs och jord samt en supermask
med pappcylindrar.
IKT, Pedagogerna har börjat använda lärplattor för reflektion med barn och för dokumentation.
Kanonen har använts för att visa sånger med tecken. Over-head och ficklampor har använts för att
göra skuggbilder på väggen
Galaxen, barn 3-5 år
Avdelningarna har tittat på teknik på två olika sätt, i vardagen och som experiment. Steg 1 blev att
fråga barnen vad de tror teknik är?
Aktiviteter,
- Barnen fick i uppdrag att fråga hemma vad teknik är.
8
- Använt och undersökt vardagliga tekniska prylar som potatisskalare, kniv, pennvässare, dragkedjor
m.m.
- Blåst såpbubblor och arbetade andra experiment som flyta/sjunka, is-vatten-is, deg med jäst och
studsägg.
- Byggt och konstruerat olika skapelser med olika material.
- Gjort gungbrädor, funderat över hur hjulet fungerar och hur det blir hävarm med handtagen när man
t.ex. ska tömma ur löven i komposten.
Barns inflytande och delaktighet,
Vintergatan, barn 1-3 år
Under inskolningen är pedagoger inför barnens önskemål och behov, t.ex. att få sova på fm om man
är trött eller tillgång till napp/snuttefilt som tröst.
Pedagoger som ger alternativ när barnen bråkar om saker och pedagoger som minns/ser vad barnen
önskar och ger möjlighet till det vid tillfälle. Ha material tillgängligt.
Exempel,
- Gått till skogen när barnen efterfrågat det.
- Gjort ballonger som bina skulle smälla, ett barn ville istället ha en fjäril och fick det.
- Barnen visar stort intresse för bilar så vi har gjort ett nytt bilrum.
- Utomhus har vi gjort vägar i gruset så barnen kan springa som motorcyklar.
- I de små grupperna får barnen påverka vad vi ska göra.
Genom att Observera barnen kan pedagoger planera aktiviteter utifrån barngruppens intressen t.ex.
arbetat med babblarna, gjort ett maskbo och grävt mask utifrån temat.
Med hjälp av Observationer lär pedagoger om barnens olika personligheter. Då kan pedagoger stötta
barnen i att få inflytande över sin lek och aktiviteter.
Galaxen, barn 3-5 år
Genom att intervjua barnen om deras dag på förskolan fick pedagogerna syn på barngruppens tankar
om sin vardag.
Efter reflektion i arbetslaget konstaterades att barnen tyckte att det oftast var ”fröknarna” som
bestämde. För att tydliggöra för barnen att och när de själva är med och bestämmer och att de har
möjligheter att påverka sin situation.
Ett ”stormöte” på måndagar infördes, där barnen har haft möjlighet att önska aktiviteter, samt varit
med och planerat gymnastiken varje vecka, protokoll skrivs. Det vi bestämmer tillsammans sätter vi
upp på dokumentationsväggen så att det syns vad vi har beslutat.
Det framkom också att barnen ville ha mer utrymme och tid för lek, därför beslutade vi att vi skulle
erbjuda barnen olika aktiviteter i stället för att ha grupp under resten av terminen.
Avdelningen har samling i mindre grupper två gånger i veckan för att alla ska kunna komma till tals
och bättre orka lyssna på varandra. Efter barnens önskemål har avdelningen infört en leksaksdag, då
de som vill tar med sig en sak hemifrån och berättar om den i samlingen. Några av barnen önskade att
de skulle få vara ”fröken” på samlingen. Vi beslutade att en dag i veckan ansvarar två barn för varsin
samling. De planerar aktiviteter, tar fram material och genomför den efter bästa förmåga.
I temaarbetet har barnen varit aktiva och kommit med förslag till aktiviteter, t.ex. maskhus och mask av
sig själv, bygga en grotta åt trollkarlsödlan. Det skulle bli barnens grotta så de skulle få bestämma hur
den skulle se ut. Tillsammans med barnen tittade vi på bilder av hur grottor ser ut, gjort bilder av
grottor – både med pennor och målat. Med alla våra bilder som underlag bestämdes tillsammans hur
grottan skulle se ut. Efter det byggdes grotta tillsammans, barngruppens delaktighet varierade utifrån
barnens intressen.
Vi pedagoger försöker se till att det finns roligt, inspirerande materiel att leka och jobba med. Tydlighet
finns runt vilket material som är till för lek och vad som är till för skapande. Att barnen vet vad som är
till vad gör att det inte behöver ”misslyckas” och få avbryta leken för att det leker med ”fel” saker.
Pedagoger som pratar aktivt med barnen och frågar vad de vill leka eller göra, på så vis kan vi fånga
upp barnen om de börjar ”flyta runt” och hjälpa tillbaka dem till det de höll på med.
Verksamhetsutveckling under året,
Med utgångspunkt i tidigare nämnda målområden och aktiviteter kan följande utveckling i barngrupp
och verksamhet urskiljas.
9
Normer och värden,
Vintergatan, barn 1-3 år
Vi ser att barnen kan leva sig in i andra människors situation genom att de väldigt ofta vill hjälpa
andra barn som är ledsna, spontant i hallen med kläder. Vi ser att de kramar och hämtar försvunna
nappar och snuttar och ger till kompisen som tappat bort det. Vi ser att barnen använder tecken som
stöd t.ex. äta, sova, mjölk, blöja, jobba.
Galaxen, barn 3-5 år
Vi ser att barnen försöker hjälpa varandra samt kan leva sig in i andra människors situation.
Exempelvis,
- När ett barn som skadat sitt ben och har svårt att gå kommer ut på gården, reser sig ett annat barn
sig upp från röda cykeln och säger: här får du så du kan åka.
- I konfliktsituationer kommer de nu med förslag på lösningar. Ex. erbjuder sig ett barn att medla
genom att säga: ”jag kan hjälpa till att reda ut det här”.
- I lekar och samarbetsövningar ser vi att barnen tar mer och mer hänsyn till varandra genom att vänta
på sin tur, följa regler och alla får en chans att försöka.
- Ett barn kommer in i ett rum och barnen där inne skriker att han ska gå ut och inte får vara med. Men
ett av barnen säger: ”vi måste ge honom en chans!”.
- Några barn grävde i jorden för att få loss en rot, de kämpade och jobbade och till slut lossnade roten,
varpå de ropade till en pedagog: ”Vi har samarbetat!”
- Pedagogerna var upptagna med att ordna något i miljön på avdelningen, då fattade några barn ett
eget beslut att hjälpa till att ge alla barnen frukt.
Identitet och kroppsuppfattning,
Vintergatan, barn 1-3 år
Vi har sett att barnen har utvecklat sin grovmotorik, självständighet och tillit till sin egen förmåga.
Exempelvis,
- en väldigt ängslig och försiktig 1-åring som inte vågat ta sig ner från soffan, klättra på kullen och ta
sig ner för trappan ute. Med hjälp av pedagogerna har barnet fått många tillfällen att träna sin
grovmotorik och vi ser att hen kan och törs göra detta själv nu både ute och inne. Hen är självständig
och har tillit till sin egen förmåga när det gäller att klättra.
- En blyg och tyst 2-åring har i stor grupp ofta stått lite i utkanten och studerat alla andra. Hen har inte
pratat med någon. Hen har inte tagit så mycket kontakt med vuxna heller. Första gången med hen i
liten grupp (2 barn) målade vi på staffli. Hen var försiktig och pratade inte men målade en lång stund.
Någon dag senare kom hen fram till pedagogen och sa tyst-måla. Andra gången i liten grupp fick hen
måla igen och nu pratade hen och berättade vad hen målade. Nu vet vi och hen själv att hen tycker
mycket om att måla och pyssla.
Galaxen, barn 3-5 år
Exempel på utveckling utifrån målen,
- När barnen måla självporträtt använde de spegel och tittade hur de ser ut. Vi pratade även om
olikheter och vad vi är bra på och tycker om att göra. Ex. ”Jag är bra på att rita bilar, trösta kompisar
och måla tavlor”.
- Barnen fick fotografera sig själv med lärplattan för att få känna på att knäppa en porträttbild av sig
själv med lärplattan. Vissa var lite tveksam till en början, men med uppmuntran så vågade dem prova
själv.
- Två barn är dagligen med en vuxen och dukar borden, bjuder sedan in sina kompisar till lunch.
Barnen har bestämda platser då något av barnen känt sig otrygg vid matsituationerna. De bestämda
platserna har resulterat i att barnen vet vart dem ska sitta och bredvid vilken kompis där dem känner
trygghet.
- Vid utgång försöker vi att några barn klär på sig åt gången för att dem ska i lugn och ro klä på sig.
Pedagoger uppmuntrar barnen att klara sin påklädning själv, tillit till sin egen förmåga, vi finns med
för stöttning. Vi ser att barnen klär på sig själv i större utsträckning idag.
- På gymnastiken ansvarar barnen för sina ombyteskläder, de byter om, duschar, klär på sig och
packar sin gympapåse. Under ”gymnastiklektionen” gör man en hinderbana där barnen utmanas i att
prova på olika saker, ex. klättra klättervägg, hoppa från plint och gå balansgång. Ju fler gånger barnen
har provat på hinderbanan så ser vi att dem blir modigare och modigare och litar på sin egen
förmåga.
- När det är dags att städa pratar avdelningens pedagoger mycket om team-work och vikten av att
hjälpas åt. Idag städar/sorterar barnen tillsammans samt lägger saker och ting på sin rätta plats.
10
- Nu på slutet av terminen har vi kommit så långt att barnen ber oss pedagoger ta fram de pärlor de vill
ha till sin pärlplatta, de bygger och sen lägger de sin påbörjade platta på sin plats i hyllan och ber en
vuxen om hjälp att hälla tillbaka pärlorna i sin rätta burk.
- När vi hade haft luciatåg på morgonen ordnade barnen själva ett luciatåg på eftermiddagen. De
klädde på sig att kläder och släkte ner i hallen, ordnade upp sig i ett led, och så tågade de fram och
sjöng.
- En eftermiddag ordnade ett barn teater för kompisarna, det drogs in stolar till publiken och gjordes en
scen. Sen satt barnen knäpptysta och tittade på ett barn som spelade teater.
Språk och kommunikation,
Vintergatan, barn 1-3 år
Barngruppen har börjat kommunicera med pedagoger och varandra. I de lärsituationer vi beskrivit för
barnen kan vi se ett intresse hos barnen, då barnen stannat kvar i dessa aktiviteter. T.ex. i
smågrupperna, samling och sagostunder.
Vi ser att barnen ger uttryck för egna uppfattningar i samtal med oss och varandra. I smågrupper
och under samlingar. I fria leken samtalar barnen ofta med varandra vilket ger de möjlighet att ge
uttryck för egna uppfattningar även då.
De barn som tidigare inte sa så mycket frågar och berättar mer. Genom observation av barnen i de
små respektive stora grupperna ser vi att många barn tar för sig mer i de små grupperna.
Barnen efterfrågar själva att få ta ner sagan om bockarna bruse. De ställer upp figurer och berättar för
sina kompisar. Många barn kommer också och frågar efter att få höra en saga och pekar på
flanotavlan. Genom att barnen berättar sagor för varandra får barnen träna på att lyssna och de andra
barnen får träna på att berätta.
På avdelningen har pedagoger hittat olika strategier för olika barn utifrån deras personlighet för att
väcka deras intresse.
Ex. Ett barn som inte vill vara med på samling och äta frukt. För att få hen att bli delaktig i
gemenskapen har en pedagog erbjudit hen att sitta i knät. Då har hen deltagit ätit frukt, lyssnat på
andra, tittat på bildschemat, sjungit och gjort rörelser. Att se sig som en del i ett sammanhang kan
göra att man börjar förstå andras perspektiv.
Galaxen, barn 3-5 år
Exempel på utveckling utifrån målen,
- Språklust
Vi jobbade i tre grupper 7 barn och 1 pedagog i varje. Barnen uttryckte att det var roligt med språklust,
men också att det var tråkigt ibland. Några tröttnade fort medan andra ville hålla på längre. Vissa delar
av materialet engagerade mer, t ex berättande, sagor, och rimmande. Barnen har lärt sig fler av
ramsorna och sångerna. Flera av barnen har förstått rim och rimmar ofta.
- Samlingar och aktiviteter av olika slag
De flesta i barngruppen vågar stå i centrum och uttrycka sig inför både den stora och den lilla gruppen.
Barngruppen lyssnar på varandra och ställer oftast relevanta frågor. Om samlingarna är för långa
orkar inte barnen lyssna på alla som vill prata. Barngruppen är pratglad och ivrig att berätta om olika
erfarenheter, de tränar i olika sammanhang på att räcka upp handen och vänta på sin tur.
- Barngruppen hjälper varandra i olika språkliga situationer. Ex. ”Jag kan inte säga jjjjjjjjjj (R)” ”Det gör
inget, jag vet vad du säger ändå”. ”Fjyyygpjan!” ”Menar du flygplan?”
- Barngruppen lyssnar och försöker att förstå vad barnen med annat hemspråk menar när inte orden
räcker till. Eller ber en vuxen om hjälp att tolka.
- De flesta av barnen har ett väl utvecklat språk, stort ordförråd och god ordförståelse. De använder
många ”svåra ord” i rätt sammanhang. Ex. ”Men då insåg jag.” ”Låt mig fundera innan jag ger mitt
svar.” ”Jag planerar att leka hunden och benet på samlingen.” ”Är den speciell?” ”Det här smakade
fantastiskt.”
- Tematiskt arbete,
Ex. i skogen fick barnen i uppdrag att leta Supermaskar, när alla hade hittat en mask satte vi oss i tre
”smågrupper” och så fick barnen berätta om sin mask och var de hittat den osv. Alla barnen berättade
om sin mask och alla lyssnade och ställde frågor.
Vi pedagoger finns nära barnen och kan därför stimulera och stödja barnen i att tala med varandra i
olika situationer. Vi sätter ord på det vi gör, använder rätt benämning och använder ett allsidigt språk.
Vi pedagoger läser, berättar och fantiserar tillsammans med barnen.
11
Matematik,
Vintergatan, barn 1-3 år
Exempel på utveckling utifrån målen,
Vi ser att barnen räknar saker, de använder fler matematiska begrepp som antal, stor/liten,
under/över, former Vi ser att barnen ofta sorterar pinnar och kottar.
Många barn efterfrågar att få räkna i ”räkneböckerna”
Barnen räknar självmant i spel och räknar figurer samtidigt.
Galaxen, barn 3-5 år
Exempel på utveckling utifrån målen,
- Flera i barngruppen bygger efter mönster när de gör pärlplattor. Antingen tittar de på varandras
färdiga plattor, eller på en ritning, eller så hittar de på ett eget mönster. Det är sällan de gör plattor
med bara slumpvis blandade pärlor. Många barn räknar själva antalet pärlor, några behöver hjälp,
barnen hjälper gärna varandra att räkna.
- De mäter och jämför och använder matematiska begrepp som lång- kort, längst-kortast, tjock-smal,
stor- liten, störst-minst.
- I skogen jämför de pinnar med varandra. Det har också lett till att de jämför andra saker med
varandra och tittar på vad som är längst, lättast störst och så vidare. Ex. En dag när vi hade
enmetersband med till skogen och mätte trädstammar och jämförde tjocka och smala träd, sa ett av
barnen: Man ska inte säga att trädet är tjockt för då kan trädet bli ledsen. Oj då, tänkte pedagogen, så
kan det förstås vara. Omkrets! vi kan istället säga att vi mäter trädets omkrets. Det godkändes av
barnen och alla var nöjda. Så gick det till när vi fick in ett nytt matematiskt begrepp i vår vokabulär.
- Vid maten pratar barnen ofta om hur mycket/många man får ta? Hur mycket ska jag hälla i?
- Barnen har god kännedom om och använder lägesord i vardagen, Sitt bredvid mig, ni stod ju bakom
oss, får jag sitta i ditt knä? jag tar varannan blå, den ska vara framför bilen. Ska jag börja över eller
under tråden? Fågel, fisk eller mittemellan används vid gömmalekar osv.
Samlingen innehåller många tillfällen till att uppmärksamma matematiken i vardagen och det har vi
pedagoger tagit tillvara. T.ex. Räknat antal barn, jämfört antal, pojkar flickor, vilka är flest, hur många
fler är?
Delat frukt, Hur många äpplen behöver jag dela om alla ska få ett halvt äpple var? Barnen räknar efter
varje äpple jag delar, 2,4,6,8. 10,12,14,16.18 halvor. 1,2,3,4,5,6,7,8,9, 9 äpplen blir det. Var för sig
hade inte alla klarat av den uppgiften men tillsammans var det inga problem.
Ställt oss efter längd, ålder, delat upp oss på olika sätt, hämtat olika antal saker, olika storlekar.
Ordningstal, 1:a 2:a 3: ställ dig först, ställ dig sist,
Uppmärksammat olika mönster på kläder, jämfört lika och olika.
Lekt lekar med matematiskt innehåll, kims lek, gömma nyckeln, masken i asken mm.
Naturvetenskap och teknik,
Vintergatan, barn 1-3 år
Vi såg att avdelningen hade för mycket byggmaterial framme på avdelningen och att barnen inte
kunde hantera det utan kastade allt på golvet. När vi visst material plockades bort användes de saker
som blev tillgängliga i större utsträckning. I smågrupper och vid lugna stunder har olika material tagits
fram för att utmanat barnen i bygg- och konstruktion.
Vi ser en större kreativitet hos barnen, mycket eget byggande med det material som finns tillgängligt.
De hämtar ofta en pedagog för att visa något de byggt.
Galaxen, barn 3-5 år
I början när pedagogerna pratade om vad teknik är med barnen så blev svaren att det kunde vara
något som är svårt och att de inte visste riktigt, att äta mellanmål, när man övar och lär sig saker och
när man gör en robot som lever och då man koncentrerar sig på det man håller på med.
Barnen har provat på att skala med bl.a. potatisskalare och skurit med kniv. Reflektionen blev att skala
äpple var svårt ”då det svängde lite och fingrarna kom i vägen”. ”Bananen var lättare då den är lång
och man kan göra långa sträck”. På frågan hur fungerar potatisskalaren svarade ett barn ”att det är
som en kniv där framme som är vass”. ”Den skär liksom bort skalen”.
När avdelningen arbetat med experiment i smågrupper har alla deltagit aktivt, och kommit med tankar
och idéer om vad som ska hända.
Efter att ha arbetat med teknik ett tag så kom barnen på vad teknik är mer och mer. Ex att bygga är
teknik, pärla pärlplattor och baka. Ett barn berättade att ”när det kommer varmt på pärlorna då smälter
plasten så pärlorna fastnar i varandra”
12
Barns inflytande och delaktighet,
Vintergatan, barn 1-3 år
Barnen uttrycker ofta sina tankar och önskemål och åsikter. Ex. Lägger upp nappar och snuttar på
bänken när de ska äta eller gå ut.
Vissa material står högre upp på hyllan. Ex. Pekar och visar med olika ljud vad de vill ha och vad de
vill göra på avdelningen. Visar eller berättar när de vill vara på torget eller vill göra olika aktiviteter som
t.ex. måla.
Vi har sett att det gett resultat att tillföra material från torget efter lunch och att vara på torget.
I och med det nya bilrummet så har det blivit mer aktiv lek med bilarna.
Galaxen, barn 3-5 år
Intervjuerna gav mycket information om hur barnen uppfattade sin situation och som vi sen kunde utgå
ifrån i vår planering.
På stormötet har alla fått möjlighet att kommit till tals genom att vi har gått laget runt när vi planerat
t.ex. gymnastiken. Allt eftersom har det kommit fler och fler förslag på olika aktiviteter. I början var det
många som valde samma sak som kompisen gjorde, men som idag kommer med egna idéer.
Barnen har även kommit med andra förslag på aktiviteter för hela gruppen som t.ex. bio, teater, lekar
och förslag till temaarbetet. Ex. ett barn frågar på stormötet om hen får ta med sig en film och göra bio.
Det tyckte de andra var en bra idé. Vi diskuterade hur det går till när man går på bio. Varje barn gjorde
sin egen biljett och som tilltugg åt vi maskar som barnen bakat.
Barnen har varit positiva till att ansvara för samlingen.
De har planerat och genomfört den på olika sätt. Kompisarna har varit lyhörda och med intresse
deltagit i lekar, sånger mm. Vi kan konstatera att barnen ofta väljer liknande lekar fast de genomför
dem på sitt eget sätt.
Vi ser tydligt att de barn som inte pratar i den stora gruppen, är aktivare i den ”lilla samlingen”.
Dokumentationsväggen hjälper barnen hålla koll på vilka som dukar, ska hålla i samlingen, vad vi ska
göra på gympan osv.
Temat: Man kan ju göra en mask av sig själv! Hur gör man då?
Man lägger sig själv på ett papper och håller ihop armarna, då blir man som en mask.
Ett annat barn kom på att vi kunde hänga upp maskarna i taket då vi inte hade någon annanstans att
sätt upp dem.
När våra egna supermaskar var klara väcktes frågan om var de skulle bo? Vi måste ju göra hus till
maskarna!
De aktiviteter vi har erbjudit istället för att ha grupp intresserar många av barnen, men vi ser att en del
oftast väljer att leka istället.
I arbetet med grottan såg vi att barnen vet att alla får vara med och göra saker, de behöver inte känna
sig stressade.
Leksaksdagen: en del barn har alltid saker med sig andra någon gång ibland. De flesta av barnen
väljer att berätta om sin sak på samlingen, någon vill bara visa den. Barnen är intresserade och
lyssnar på sina kompisar. Med tiden har vi sett att alla vågar berätta och/eller ställa frågor.
Framåtsyftande åtgärder,
Utifrån avdelningarnas redovisningar visar det sig att sådant som gett resultat på Lergöken även är
sådant som förskolan ser som utvecklingsbart t.ex.
- Fortsätta använda tecken i så många situationer som möjligt
- Öva på att lyssna på varandra, i både stor och liten grupp. Planera in tid för reflektion med barnen
utifrån de aktiviteter de har genomfört att sätta ord på sina upplevelser.
- Arbeta mer med dagschema/bildschema.
- Väva in temat mer direkt i handlingsplanen och planering, ta in barnens intressen och önskemål. Nu
är det mest vi vuxna som planerar i förväg och barnen har spontant inflytande.
- Skapa fler tillfällen att få vara i mindre grupper.
- Arbeta mer med att känna tillit till sin egen förmåga.
- Utveckla bokläsning och boksamtal ev. samarbeta med föräldrarna genom hemlån som vi ser är
populärt bland barnen. Fler besök på biblioteket, fortsätta uppmuntra barnen att berätta sagor/historier
för varandra.
13
- Språkstöd till de flerspråkiga barnen och deras föräldrar för att underlätta för barnen i gruppen och
lättare samarbete med föräldrarna.
- Fortsätta upptäcka och peka på matematiken i vardagen tillsammans med barnen, använda
lägesbegrepp nyttja skogen för matematik.
- Fortsätta uppmärksamma och samtala med barnen i deras dagliga vardag på förskolan om vad
teknik är. Tillföra fler olika byggmaterial och tex bygga med barnen efter ritningar.
- Utveckla det material som finns utifrån barnens intressen. T.ex. blanda material som dockor, djur och
duplo.
Förskola – Hem,
Utifrån de punkter som tidigare nämnts gällande Förskola – Hem, som områdets 10 förskolor
gemensamt tagit fram har Lergöken valt att ändra i följande samverkans punkter,
 Ett verksamhetsbrev skickas ut 1 ggr/vecka.
 Vi erbjuder minst ett utvecklingssamtal per termin.
 Gällande föräldraforum har intresset varit lågt och därmed har forumen lagts på is, kan vara
dags att lyfta frågan igen på höstens föräldramöten.
En stor roll för utvecklingsarbetet på förskolan ligger i de enkäter som vårdnadshavare och
medarbetare gör under läsåret. Här ges möjlighet till delaktighet i förändringsprocessen. Förskolan tar
hänsyn till de resultat de fått utifrån den föräldraenkät12 som Gävle kommun delade ut till
vårdnadshavare våren 2015 i resultaten kan vi t.ex. se att majoriteten av de inlämnande svaren är
nöjda med förskolans verksamhet i sin helhet, att vårdnadshavare känner att de tryggt kan lämna sitt
barn på förskolan, att barnen får ett gott bemötande, samt att det alltid finns någon att vända sig till
med frågor och problem. Trots goda resultat i enkäten är detta även områden som förskolan diskuterar
kontinuerligt och även finns med i de framåtsyftande åtgärderna.
Utifrån resultaten från föräldraenkäten prioriteras följande områden under 2015/16,
 Utveckla hur föräldrar kan vara med och tycka till om verksamheten utifrån läroplanen och
skollagen.
 Att ha roligt på förskolan är något som lyfts ständigt i planering och diskussioner angående
verksamheten, utifrån resultatet i enkäten behöver vi prioritera det än mer. Förskolans
verksamhet har som grund att vara rolig, trygg och lärorik.
Medarbetarundersökning,
Tittar vi på den medarbetar undersökning som gjordes i Gävle under läsåret handlar
förändringsarbetet om arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt och delaktighet. Diskussioner har
påbörjats under läsåret om hur förskolan kan skapa en god struktur och organisation för att minska
stress när det gäller planering, utvärdering och utveckling av förskolans olika styrdokument och
mötesformer.
I Valbo förskoleområde sker även en omstrukturering till hösten med gemensamma ramar för
mötesstruktur för samtliga förskolor i området, vilket kan skapa goda förutsättningar för kontinuerliga
diskussioner i arbetslag och helhusvis, i och med detta finns möjlighet för att sänka arbetstakt samt
höja delaktigheten för alla yrkesroller.
Nu ser vi fram emot en varm och skön sommar, för att ladda batterier, reflektera över verksamheten
och därefter påbörja nästa läsårs handlingsplan.
För att skapa rolig, trygg och lärorik verksamhet under lekfulla former.
Lotta Lindberg
Bitr.förskolechef
Lergökens förskola
12
http://www.gavle.se/Forskolor/Lergoken/Mal--resultat/
14