Artrosskola i Värmland
Transcription
Artrosskola i Värmland
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Primärvårdrehabiliteringen (PVR) 1 4 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Morten Thorup Verksamhetschef Karin Wisén Staxler 2015-06-01 2016-12-31 Artrosskola i Värmland Gäller för: Primärvårdsrehabiliteringen (PVR) i Värmland Inledning Vårdrutinen grundar sig på landstingets vårdprogram, Höft och knäartros – diagnostik och behandling och gäller för personer som söker PVR med höft och/eller knäledsartros. Syftet med rutinen är att alla patienter som söker för höft- och/eller knäledsartros ska få ett likvärdigt omhändertagande utifrån god evidens i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer, figur 1. Målsättningen är att minska patienternas funktionshinder, öka fysisk aktivitet samt höja hälsorelaterad livskvalitet. Forskning indikerar tydligt vikten av att öka patientgruppens fysiska aktivitetsnivå, med tanke på förhöjd risk för sjuklighet och förtidig död. Socialstyrelsen 2012 Figur 1. Översiktbild på grundbehandling och behandlingsgången av artros. Utredande åtgärder, diagnostik Diagnos ställs utifrån en samlad bedömning av anamnesen, förekomsten av vanliga symtom och kliniska fynd. Röntgenundersökning bör endast utföras i de fall där osäkerhet råder om diagnos eller då specialistremiss/protesoperation övervägs om inte röntgenundersökning gjorts de senaste 6 månaderna. Diagnoskoderna som ska registreras är: M16.0 – M16.9 samt M17.0 - M17.9 Differentialdiagnostik Eftersom smärtor i höft eller knä kan bero på många andra orsakar, är det viktigt med noggrann anamnesupptagning och undersökning. Allvarliga åkommor ska uteslutas. Vid tveksamhet ska patienten remitteras till läkare på den vårdcentral där patienten är listad. Titel Version Giltig t.o.m. Artrosskola i Värmland 1 2016-12-31 1 (4) Utvärdering, uppföljning Kvalitetssäkring sker i första hand genom det nationella kvalitetsregistret, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA). Alla mottagningar ska ansluta sig till BOA och registrera alla patienter med höft-och/eller knäledsartros. Till BOA ska alla mottagningar rapportera val av upplägg en gång per år (praxisbeskrivning), eller när förändring sker. Alla mottagningar ska årligen genomföra lokalt kvalitetsarbete med stöd av det egna inrapporterade materialet i BOA registret. En eller flera representanter från varje enhet ska delta i det gemensamma BOA-nätverket som träffas årligen för ett mer länsövergripande kvalitetsarbete utifrån nationella och lokala målsättningar. Vid årsträffen utses ort för nästa årsträff samt ansvarige för kallelse och dagordning. Artroskola Artrosskola innefattar ett inledande individuellt besök hos fysioterapeut/sjukgymnast (FT/SG), gruppträffar, efterföljande individuellt besök med erbjudande om individuellt utformat träningsprogram och om handledd gruppträning. Efter tre månader sker ett individuellt uppföljningsbesök hos patientansvarig FT/SG. Första besöket Följande delar ingår i första patientbesöket (figur 1, 2): 1. Anamnes, undersökning. Kortfattat information om diagnos. 2. Gå igenom det ifyllda patientformuläret och fyll i FT/SG formuläret. 3. Minimal intervention, vilket innefattar enklare höft- och/eller knäprogram, till exempel ”onda höfter” eller ”knäprogram”. 4. Tidbokning för artrosskola, fysiska tester, 3-månaders uppföljning samt boka tid för utformning och genomgång av ett individuellt anpassad träningsprogram. Boka tid till patient som önskar delta i handledd gruppträning. I enlighet med PVRs ledningsgrupps önskan bör alla mottagningar sträva efter att så snart som möjligt systematiskt påbörja konditions och/eller styrketester innan träning påbörjas i syfte att minska risken för annan sjuklighet och för tidig död. Vilket test som utförs sker efter patientens behov. Artrosskolornas utformning Bildmaterialet som används är BOAs för personer både med höft- och knäartros och omfattar 1-3 gruppträffar. I möjligaste mån ska deltagande av expertpatient inkluderas. Målsättningen är att alla mottagningarna under 2015 anpassar sig till denna modell så att alla i januari 2016 lämnar in i stort sett likadana praxisbeskrivningar till BOA-registret. Tre månaders besök 1. 2. 3. 4. Uppföljning av besvärsnivå BOA 3 mån. enkäter Retest av samma tester som vid första besöket FaR© Titel Version Giltig t.o.m. Vårdrutin för knä.- och höftledsartrospatienter 1 2016-12-31 2 (4) Handledd träning Samtliga mottagningar bör sträva efter att erbjuda alla patienter en 3-månaders handledd träningsperiod, omfattande två träningstillfällen i veckan. Träningen bör i första hand genomföras som gruppträning. Träningen bör innehålla träning av kondition, styrka och funktion. För de patienter som inte vill delta i handledd träning på mottagningen erbjuds utformning av ett individuellt anpassat hemträningsprogram. Träningseffekten utvärderas med någon lämplig metod: - konditionstest, funktionstest eller styrketest, och/eller med ett självskattningsinstrument. Innan träningsperioden avslutas bör patienterna få information hur de kan fortsätta sin träning samt erbjudas FaR©. Exempel på utvärderingsinstrument Konditionstest - Åstrands-/ Ekblom-Bak cykeltester PD009 Styrketest – Time-Stands-Test Rörlighetstest – Gonimeter, funktionella tester där sidoskillnad jämförs Uthållighetstest – 6 min. gång test Balans – funktionella tester, enbentstående, tandemstående Sjukdomsförebyggande metoder Enligt nationella riktlinjer bör, när så är lämpligt, patienternas eventuella ohälsosamma levnadsvanor identifieras. Patienten ska tillfrågas om de önskar stöd för förändring av dessa. Grunden för att hjälpa patienterna är att erbjuda enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. För kvalificerad hjälp med ohälsosamma matvanor, tobaksbruk eller riskbruk av alkohol kan patienten erbjudas hjälp via sin vårdcentral som exempelvis kan remittera till dietist eller tobaksavvänjare. Andra aktörer kan vara Friskvården i Värmland och alkoholpoliklinik. Tilläggsbehandling hos FT/SG Om hela grundbehandlingskonceptet efter minimum 3 månader inte gett tillräcklig symptomlindring kan tilläggsbehandling övervägas exempelvis TENS, gånghjälpmedel, el-akupunktur (knäartros) eller remiss till läkare för utprovning av eventuella smärtlindrande läkemedel. Remiss till ortoped Om grundbehandling och tilläggsbehandling inte haft tillräcklig effekt och om patienten önskar en ledplastikoperation skriver patientansvarig FT/SG remiss till ortoped. Finns ingen färsk slätröntgenundersökning (inte äldre än 6 månader) ska man i första hand skriva remiss till vårdcentral och efterfråga detta. Reseersättning till expertpatient Reseersättningsblanketten (Sammanträdesrapport) skickas till: Landstingsservice Löne-och pensionsenheten Björn Nielsen 651 82 Karlstad Tel. 054-61 41 04 Titel Version Giltig t.o.m. Vårdrutin för knä.- och höftledsartrospatienter 1 2016-12-31 3 (4) Vårdbegäran Första individuella besök hos Patientansvarige FT/SG Knä/höftprogram. Registrering + Inskrivning BOA Artrosskola A. Individuell bedömning hos patientansvarige FT/SG B. Individuell bedömning hos patientansvarige FT/SG Handledd gruppträning Individuellt anpassat egenträningsprogram Individuell 3 månaders uppföljning hos patientansvarig FT/SG Max 6 mån. Besvara BOA+ FT/SG formulär 3 mån. FaR® förskrivning/uppföljning Påbörja eventuell kompletterande tilläggsbehandling Figur 2. Flödesbeskrivning på ett önskvärt omhändertagande av personer med höft och knäartros. Utarbetad av: Morten Thorup Titel Version Giltig t.o.m. Vårdrutin för knä.- och höftledsartrospatienter 1 2016-12-31 4 (4)