Möteshandlingar (pdf 5,1 MB)

Transcription

KALLELSE
Nr 5:2015
2015-10-08
MDH 2.16-2015/0073
Fakultetsnämndens ordförande
Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den
8 oktober 2015
Plats:
Tid:
Ypsilon, Västerås
kl. 09.30 – ca. 11.00
Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde
lämnas till Helena Eken Asp senast måndag 2015-10-05
via epost: [email protected] eller tel.: 021-10 13 84.
Ledamöter:
Lene Martin
Anne Söderlund
Peter Gustafsson
Johanna Westerlund
Staffan Stranne
Cecilia Erixon
Elisabeth Uhlemann
Maja Pezoa
Robin Tannarp
Vakant
Peter Wallin
Bengt Lindberg
Stina Edqvist
Ordförande
Vice ordförande
Vice ordförande
Lärarrepresentant
Lärarrepresentant
Lärarrepresentant
Lärarrepresentant
Studeranderepresentant
Studeranderepresentant
Doktorandrepresentant
Extern ledamot
Extern ledamot
Extern ledamot
Adjungerade:
Representant från
akademin för hälsa,
vård och välfärd
Adjungerad
Tjänstemän:
Malin Gunnarsson
Helena Eken Asp
UFO-chef
Sekreterare/
Handläggare UFO
Ulrika Jepson Wigg
Viktor Öman
SACO/SULF
OFR-S
Fackliga
företrädare:
§
Förhinder
FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
§
Ärende
Åtgärd
UnderlagTid ca.
1.
Mötets öppnande
2.
Val av justeringsperson
Beslut
2 Ftb
3.
Fastställande av föredragningslista
Beslut
3 Ftb
Bil 3:1
4.
Samverkan med fackliga organisationer
Information
4 Ftb
5.
Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen Specialistsjuksköterska med inriktning Anestesi
Föredras av UFO-chef Malin Gunnarsson
Beslut
5 Ftb
Bil 5:14
09.35
6.
Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen
Specialistsjuksköterska med inriktning Distrikt
Beslut
6 Ftb
Bil 6:14
09.50
7.
Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen
Specialistsjuksköterska med inriktning Intensiv
Beslut
7 Ftb
Bil 7:14
10.05
8.
Programutbudet Ht2016/VT2017 avseende utbildningar på
svenska
Föredras av utbildningsoch forskningshandläggare Helena
Eken Asp
Beslut
8 Ftb
Bil 8:12
10.20
9.
Mötet avslutas
09.30
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
1.
Mötets öppnande
2.
Val av justeringsperson
Förslag till beslut
att utse NN att jämte ordförande justera protokollet.
3.
Fastställande av föredragningslista
att fastställa föredragningslistan.
4.
Samverkan med fackliga organisationer
Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga
organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR.
Föredragande: Helena Eken Asp
att notera informationen.
Beredning
Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för
fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
5.
Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen Specialistsjuksköterska med inriktning
Anestesi
Diarienummer: 3.4-2015/0093
Handläggare: Ida Nilsson
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård vid MDH och högskolans examenstillstånd blev därmed ifrågasatt. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna och lämna in
analysoch åtgärdsredovisning till UKÄ.
Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analysoch åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande
avveckling av aktuell ifrågasatt examen.
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den slutrapport
som efterfrågas för ärendet.
Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlande ärendet vid sitt sammanträde den 30 september och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att godkänna slutrapporten.
Föredragande: Malin Gunnarsson
Förslag till beslut:
att
godkänna föreliggande slutrapport.
Ärendets beredning
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande slutrapport. Arbetet med uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta
specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga och avdelningschef.
Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har behandlat ärendet vid sitt möte den 30 september 2015 och hade inga synpunkter på
slutrapporten att framföra. Ärendet har beretts av utbildningsoch forskningssektionen.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Besluts-PM
Bilaga 2: Akademi HVV:s slutrapport
Bilaga 3: Akademi HVV:s följebrev
Bilaga 4: Examensmatris
Delges
Rektor, Akademichef HVV, utbildningsledare Per Andersson HVV, avdelningschef Annica Engström HVV.
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
6.
Distrikt
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet
för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsköterska vid MDH och högskolans
examenstillstånd blev därmed ifrågasatt. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna och
lämna in en analysoch åtgärdsredovisning till UKÄ.
Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analysoch
åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen.
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den slutrapport som efterfrågas för ärendet.
Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 30 september 2015 och beslutade föreslå nämnden att godkänna slutrapporten
men att samtidigt uppmana akademin att revidera slutrapporten utifrån utskottets samlade
synpunkter.
att
föreslå fakultetsnämnden att godkänna föreliggande slutrapport, men med uppmaning
till akademin att ta hänsyn till de samlade synpunkterna förmedlade av utskottet för
utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Ärendets beredning
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande slutrapport. Arbetet med
uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga
ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga
och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Utskottet för utbildning
på grundnivå och avancerad nivå har i sin behandling av ärendet den 30 september 2015
framfört såväl stilistiska som innehållsliga synpunkter vilka bör åtgärdas av akademin innan
slutrapporten fastställs av rektor. Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
förmedlar utskottets samlade synpunkter till akademin. Ärendet har beretts av utbildningsoch forskningssektionen.
Underlag i ärendet
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
Delges
Rektor, Akademichef HVV, utbildningsledare Per Andersson HVV, avdelningschef Annica
Engström HVV.
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
7.
Intensiv
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet
för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivsjukvård vid MDH och högskolans
examenstillstånd blev därmed ifrågasatt. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna och
lämna in en analysoch åtgärdsredovisning till UKÄ.
Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analysoch
åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen.
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den slutrapport som efterfrågas för ärendet.
Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlande ärendet vid sammanträdet den 30 september och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att godkänna slutrapporten men att samtidigt uppmana akademin att revidera slutrapporten utifrån utskottets
synpunkt.
att
akademin gällande examensmål sex ser över och skriver om analysen av vad de påtalade bristerna består i.
att
Ärendets beredning
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande slutrapport. Arbetet med
uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga
ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga
och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Utskottet för utbildning
på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 30 september 2015
och framförde då att akademin borde skriva om och tydliggöra analysen av vad de påtalade
bristerna består i för examensmål sex. Ärendet har beretts av utbildningsoch forskningssektionen.
Underlag i ärendet
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
Delges
Rektor, Akademichef HVV, utbildningsledare Per Andersson HVV, avdelningschef Annica
Engström HVV.
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
8.
Programutbudet Ht2016/VT2017 avseende utbildningar på svenska
Diarienummer: MDH 3.2.1-2015/1335
Handläggare: Helena Eken Asp
Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring
av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning ska nämnden fatta beslut om programutbud och rekryteringsmål. Verksamheten ska utvecklas i överensstämmelse med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) och högskolans utbildningsutbud ska ligga i linje med forskningsoch utbildningsstrategi för 20132016 (FUS).
Enligt ordinarie tidplan ska beslut om svenskspråkigt programutbud fattas vid fakultetsnämndens sammanträde den 8 oktober 2015. Akademiernas önskemål om programutbud
inkom den 18 september 2015.
Föredragande: Helena Eken Asp
att
utbildningsutbudet ska ges i enlighet med akademiernas önskemål avseende program
och rekryteringsmål samt programtillfälledata, enligt nedan, för läsåret 2016/2017:
Program x, rekryteringsmål y, urval, studieort, studietakt, starttermin,
tid/undervisningsform, behörighet
Ärendets beredning
Förfrågan och instruktioner för begäran om programutbud skickades till akademierna den 8
juni 2015. Akademierna inkom med önskemål om programutbud den 18 september 2015.
Antagningen har genomfört en översyn av önskade behörighetskrav. Utskottet för utbildning
på grundnivå och avancerad nivå har behandlat ärendet vid sitt sammanträde den 30 september. Ärendet har beretts av utbildningsoch forskningssektionen.
Underlag i ärendet
Bilaga 2: Akademiernas önskemål om programutbud
Delges
Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, chef antagningen, antagningen,
chef KOM och katalogansvarig på KOM.
2015-10-08
Bilaga 3.1
Nr 5:2015
MDH 2.16-2015/0073
9.
Mötet avslutas
Bilaga 1 - Ärende 5
FN5 2015
Fakultetsnämnden: #5: 2015
Ärende 3.4-2015/0093
2015-10-08
Besluts-PM
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Ida Nilsson
BESLUTSPROMEMORIA
Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med
inriktning anestesisjukvård där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Bakgrund
I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober
2014 beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård
vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som
ifrågasatt kvalitet.
Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån
yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till
myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för
utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder
man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar
därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas
eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på
UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad
examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten
utvärderingen.
Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande
kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt
ska inkomma med en analysoch åtgärdsplan med
utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare
senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma
till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och
ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport
motsvarande den analysoch åtgärdsredovisning som ska
delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det
åligger också akademin att till nämnden redovisa en
konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen.
Med anledning av beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård
har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit
till fakultetsnämnden med en slutrapport som efterfrågas för
ärendet.
FN5 2015
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av
föreliggande slutrapport. Arbetet med uppföljning på akademin
är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga
ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje
enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på
akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga
och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i
ärendet.
Utbildnings- och forskningssektionen har tagit fram tidplan för
akademins avrapportering mot nämnden avseende
uppföljningsprocessens olika moment. Ytterligare har
utbildningsoch forskningssektionen i dialog med prodekan för
grundutbildning och akademin berett ärendet.
Fakultetsnämnden beslutade den 4 juni 2015:
att
godkänna föreliggande lägesrapport och att därtill
rekommendera akademin:
att
examensmatris ska tas fram och ingå som bilaga till
rapporten, samt
att
avlägsna tidsplanen ur slutrapporten och låta den ingå i
missivbrevet eller annat dokument.
Alternativa beslut
Utskottet har att fatta beslut om att föreslå nämnden godkänna
föreliggande slutrapport eller att godkänna densamma med
förslag till akademin på kompletteringar eller andra
förändringar.
Konsekvensanalys
En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för
viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt
examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är
inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget
examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både
utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH
som helhet.
Överväganden
På ett övergripande plan bör utskottet för utbildning på
grundnivå och avancerad nivå för sitt beslut överväga om den
nu framställda slutrapporten kan sägas vara tillräcklig och
rimlig i förhållande till bedömargruppens omfattande kritik.
Utskottet bör även följa upp hur akademin följt
fakultetsnämndens beslut om ändring i lägesrapporten.
Utskottet för grundutbildning har för sitt beslut också att ta
hänsyn till UKÄ:s krav på att analysoch åtgärdsredovisningen
endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder
och att dessa måste vara genomförda senast den 22 oktober
2015 då analysoch åtgärdsredovisningen senast ska vara
FN5 2015
myndigheten tillhanda.
Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden
På ett övergripande plan finner beredningen att akademi HVV i
slutrapporten svarat upp mot bedömargruppens kritik så som
den framställs i det yttrande som följer aktuellt beslut om
bristande kvalitet.
Beredningen finner även att akademin i slutrapporten åtgärdat
vad fakultetsnämnden rekommenderade i sitt beslut den 4 juni
2015 om lägesrapporten. Tidplanen är flyttad från slutrapporten
till missivbrevet. Akademin har även bifogat examensmatris.
Förutom beredningens överväganden och slutsatser är det
betydelsefullt att utskottet för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå tar egen ställning till om akademins analyser
och planerade åtgärder är relevanta och tillräckliga givet
bedömargruppens kritik.
Sammanfattningsvis har utskottet att bedöma om akademin i
allt väsentligt har åtgärdat de punkter som avsågs i nämndens
beslut för lägesrapporten och därefter besluta om att föreslå
fakultetsnämnden besluta att godkänna slutrapporten
alternativt besluta om att därtill uppdra till akademin att
åtgärda brister inför slutrapporten.
Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
föreslås besluta att föreslå fakultetsnämnden besluta
att
FN5 2015
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011–2014
Mall för uppföljning – Specialistsjuksköterskeexamen
Lärosäte: Mälardalens högskola
Uppföljningsärende: 411-00440-13
Huvudområde/område/inriktning för Examen:
examen: Anestesi
Specialistsjuksköterskeexamen
Inledning
I revideringsarbetet har målsättningen varit att förstärka och tydliggöra de aspekter som framkommit
som bristfälliga i relation till examensmålen och därmed också sambanden mellan lärandemål,
undervisning och examination, såväl inom teoretisk som verksamhetsförlagd utbildning. Förändringar
av examinationerna är en väsentlig del i att säkerställa kvalitén i utbildningen, men förändringar
genomförs även gällande undervisningens innehåll och ingående aktiviteter. Läraktiviteterna bedrivs
genom en kombination av föreläsningar, litteraturstudier, metod/simuleringsövningar och
temabaserade studieuppgifter som examineras vid tentamen. Genomförandet sker både på campus och
med stöd av nätbaserad kommunikation. Examinationerna sker också på varierande sätt, exempelvis
seminarium, skriftliga individuella- och gruppuppgifter, skriftlig tentamen, simulering och
datorbaserad tentamen. För att säkerställa bedömning av studentens individuella prestation kombineras
seminarium med inlämning av en skriftlig uppgift och i samband med gruppuppgifter, ska gruppens
(2-3 personer) arbetsprocess och samtliga studenters delaktighet redovisas.
Personalbemanningen inom anestesiprogrammet har varit problematisk på Mälardalens högskola,
eftersom det nationellt föreligger en brist på disputerade anestesisjuksköterskor. Situationen har dock
förändrats sedan kvalitetsutvärderingen genomfördes. En lektor med specialistsjuksköterskekompetens
inom anestesisjukvård har anställts på 50 % från och med februari 2015. Förutom lektor, består
personalgruppen av en adjunkt (100 % i Västerås) och två adjunkter på 20 % (i Falun och Gävle),
samtliga med specialistsjuksköterskekompetens inom anestesisjukvård och magisterexamen. Med
denna personalbemanning kan de beskrivna förändringarna genomföras för att svara mot kraven i
examensmålen och därmed förstärka utbildningens kvalité i både teoretisk och verksamhetsförlagd
utbildning. Arbete pågår också för att inkludera magisterexamen i utbildningen.
1
FN5 2015
Mål 2. För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa fördjupad förmåga
att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta
omvårdnadsplan
UKÄ bedömargruppens yttrande:
I självvärderingen gör lärosätet det inte troligt att studenternas måluppfyllelse brister avseende
fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov.
Den perioperativa vårdprocessen examineras skriftligt. Studenten ska visa att denne kan planera,
genomföra och dokumentera patientens vårdbehov. Det framkommer dock inte i självvärderingen hur
studenternas förmåga att upprätta omvårdnadsplan i samverkan med patient säkras. Inte heller
framkommer hur lärosätet säkerställer studentens förmåga att självständigt och i samverkan med
närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. Vid lärosätesintervjun framkom dock
att studenterna i en inlämningsuppgift som examineras självständigt identifierar vårdbehov och i
samverkan med patient upprättar omvårdnadsplan. Samverkan med närstående, att identifiera
vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan bedöms endast under studentens verksamhetsförlagda
utbildning och då endast av yrkeshandledaren.
Analys
Under utbildningen har fokus varit på samverkan med patienten och identifikation av hens behov,
vilket i självvärderingen har medfört en otydlighet i hur samverkan sker med närstående och hur
studenterna utformar omvårdnadsplaner. Detta ska således förtydligas och examineras. För att
omvårdnaden ska kunna utgå från patientens behov behöver studenten inhämta information om
patienten samt kommunicera med patienten och, om möjligt, med närstående (till exempel vid
preoperativ anestesibedömning). Under utbildningen ska en progression ske genom att studenterna
från början med viss självständighet omvårdnadsplanerar för patienter som genomgår så kallad
grundläggande, planerad anestesi, till att under termin två med ökad självständighet planera
omvårdnaden vid alltmer komplexa patientsituationer och anestesier. För att kunna uppnå detta krävs
kunskapsutveckling hos studenten inom både vårdvetenskap och medicinsk vetenskap. Det finns en
utmaning gällande identifikation av vårdbehov och utformande av omvårdnadsplaner i den kliniska
verksamheten, eftersom mötet med patienten före operationen ofta är kortvarigt och kan ske under
tidspress. Detta får dock inte lägga hinder för att studenterna utvecklar förmågan att upprätta planering
för omvårdnaden inom klinisk anestesi utifrån patientens behov, i samverkan med patienten och
närstående och för olika typer av anestesier/operativa ingrepp. Under utbildningen ska studenten
således, på ett bättre sätt än tidigare, ges tillfälle att identifiera situationer då närstående medföljer
patienten till operationsavdelning, samt hur närstående kan göras delaktiga och därmed utgöra en
viktig resurs. Bristen avseende medverkan från lärosätet i samband med bedömning av studentens
verksamhetsförlagda utbildning berör flera av examensmålen och redovisas under examensmål 6.
Identifierade brister
1. Brist i examination av att studenten självständigt och i samverkan med patient och närstående
kan identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan.
2. Brist avseende medverkan från lärosätet i samband med bedömning av studentens
verksamhetsförlagda utbildning.
2
FN5 2015
Åtgärder
Beskrivning av vidtagna åtgärder genom revidering av lärandemål, läraktiviteter och examinationer i
teoriavsnitt och verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Lärandemålen har i 4 av 8 kurser reviderats eller kompletterats enligt följande, för att uppfylla
examensmålet och åtgärda brist 1:
VAE128 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1:
2. Redogöra för och tillämpa vårdprocessen för att i samverkan med patienten och närstående utforma en
omvårdnadsplan vid grundläggande (planerad) anestesi
3. Beskriva och reflektera över patientens upplevelse i samband med ett operativt ingrepp
4. Identifiera och tillämpa ett medvetet förhållningssätt i förhållande till etiska, kulturella och genusaspekter
1. Analysera och tillämpa vårdprocessen, samt med ökad grad av självständighet och i samverkan med
patienten och närstående utforma en omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov
3. Identifiera och problematisera omvårdnadsåtgärder inom anestesisjukvård utifrån evidensbaserad kunskap
BMA065 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2:
3. Redogöra för och med ökad grad av självständighet och i samarbete med patient och närstående medverka
i preoperativ planering, genomförande och utvärdering i samband med anestesier till patienter i alla
åldersgrupper inom planerad/ akut verksamhet och patienter med särskilda behov
BMA066 Specifik anestesisjukvård:
2. Självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma
omvårdnadsplan i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov
3. Analysera och självständigt tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning
av patientens tillstånd, utifrån befintlig information och observationer
Läraktiviteter
Exempel på teman för föreläsningar och studieuppgifter i termin 1, relaterat till examensmålet, är
”Anestesisjuksköterskans profession”, ”Omvårdnadsprocessen inom anestesivård”, ”Anestesiologisk
omvårdnad och patientsäkerhet” och i termin 2 ”Barnanestesi och omvårdnad”, ”Anestesi och
omvårdnad vid sectio”, ”Anestesi och omvårdnad till patienter med psykisk funktionsnedsättning”.
Dessa läraktiviteter inkluderar på ett förtydligat sätt, kommunikation och samverkan med närstående
eller annan medföljare.
Examinationer
Följande examinationer har reviderats, kompletterats eller lagts till för att uppfylla examensmålet
avseende brist 1. Exempel på betygskriterier ges för en av de individuella examinationerna och ett av
seminarierna.
Individuell skriftlig uppgift, VAE128 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1:
Omvårdnadsplan till patient vid en grundläggande, planerad anestesi (del av instruktion):
Omvårdnadsplanen ska utgå från en patient (ASA* 1 eller 2) som du har vårdat i samband med din första
VFU placering. Planen baseras på vårdprocessen och ska inkludera både pre- intra- och postoperativ vård.
Inkludera patientbeskrivning (anamnes och status), patientanalys, planering, genomförande och utvärdering
av omvårdnaden. Omvårdnadsplaneringen ska ske i samverkan med patienten och om möjligt med
närstående. Planeringen ska utgå från patientens individuella behov och vara anpassad till de krav som
föreligger i samband med den planerade operationen och anestesiformen. Tillse att möta och samtala med
patienten och om möjligt närstående, pre- och postoperativt.
I ett diskussionsavsnitt reflekterar och diskuterar du med stöd av vetenskapligt baserat underlag kring den
genomförda anestesin, patientens omvårdnad, dina vårdhandlingar och mötet med patient och eventuell
närstående.
*Medicinsk riskklassificering enligt American Society of Anaesthesiologist
3
FN5 2015
Betygskriterier: För betyget godkänd ska studenten:
utifrån vårdprocessens olika faser, visa på förmåga att planera den anestesiologiska omvårdnaden i
samverkan med patient och närstående, identifiera patientens behov, motivera sina
ställningstaganden, val av vårdhandlingar och omvårdnadsåtgärder.
reflektera och diskutera den genomförda anestesin, patientens omvårdnad och utförda vårdhandlingar
med stöd av vetenskapligt baserat underlag
För Betyg Väl godkänd ska studenten dessutom:
på ett fördjupat sätt reflektera och diskutera den genomförda anestesin, patientens omvårdnad och
utförda vårdhandlingar med stöd av vetenskapligt baserat underlag
kunna ge exempel på alternativa omvårdnadsåtgärder eller vårdhandlingar
Seminarium, VAE128 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1, inriktas på anestesisjuksköterskans
profession och vårdrelationen. Vid seminariet inkluderas och problematiseras etiska, kulturella och
genusaspekter med utgångspunkt från studenternas erfarenheter från VFU och forskningsresultat inom
dessa områden. Dessa aspekter förankras i patient- och närståendeperspektiven, samt hur
anestesisjuksköterskan kan skapa en god vårdrelation med syftet att perioperativt värna om patientens
värdighet och integritet.
Individuell skriftlig uppgift Att vårda evidensbaserat, VAE129 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård
2. Studenten väljer en frågeställning baserad på erfarenheter från VFU på anestesikliniken eller sina
teoretiska studier. Bland områden att studera ingår omvårdnadshandlingar eller åtgärder, vårdplanering
till olika patientgrupper och samverkan/delaktighet för patienter och närstående.
Individuell skriftlig inlämningsuppgift, BMA066 Specifik anestesisjukvård, kombineras med ett
seminarium.
Omvårdnadsplan och anestesi till patienter med särskilda behov (del av instruktion):
Examinationsuppgiften ska innefatta:
omvårdnadsplan till patient med särskilda behov. Identifiera behov utifrån patient och närståendes
perspektiv
bakgrund/etiologi/incidens av sjukdom/tillstånd av betydelse
principer för genomförandet av anestesin; t ex gällande luftväg, utrustning
övervakning och bedömning under anestesin
anestesiläkemedel; dosering, speciella hänsyn
förebyggande åtgärder mot komplikationer, åtgärder vid inträffade komplikationer
Reflektera över och analysera i relation till patientens särskilda behov och inhämtad data om:
Patientsäkerhet
Anestesisjuksköterskans ansvar
Eventuella egna erfarenheter från VFU
Betygskriterier: För betyget Godkänt ska studenten:
utforma skriftlig uppgift enligt anvisningar
visa på förmåga att planera den anestesiologiska omvårdnaden, identifiera patientens och närståendes
behov, värdera och motivera sina ställningstaganden, val av vårdhandlingar och omvårdnadsåtgärder
samt föra en diskussion om patientsäkerhet och anestesisjuksköterskans ansvar
beskriva principer för specifik anestesi och komplikationer inom valt område
inkludera, analysera och korrekt referera till litteratur och vetenskapliga artiklar av relevans för
området
genomföra en pedagogiskt genomtänkt muntlig presentation, stimulera till diskussion
För betyget Väl godkänt ska studenten dessutom:
på ett fördjupat sätt beskriva principer för specifik anestesi inom valt område samt relatera till
komplikationer och åtgärder, ge exempel på alternativa lösningar
på ett fördjupat sätt reflektera över, analysera och korrekt referera till litteratur och vetenskapliga
artiklar av relevans för området
4
FN5 2015
Vid det efterföljande seminariet genomför studenten en muntlig presentation (med stöd av en
Powerpoint) av omvårdnadsplanen och anestesins genomförande. Detta seminarium innebär en
progression från termin 1, eftersom studenten nu ska utforma en omvårdnadsplan till en patient med
särskilda behov i en komplex anestesiologisk vårdsituation.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Måluppfyllelse i samband med VFU sker genom förändrade rutiner med deltagande av lärare vid halvoch heltidsbedömning. Detta beskrivs mer utförligt under examensmål 6. Bedömningsdokumentet för
varje VFU tillfälle är baserat på kursernas lärandemål (medicinsk vetenskap och vårdvetenskap
studeras parallellt) och säkerställer därmed sambandet mellan examensmål, lärandemål och
bedömning av studentens kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Med dokumentet medföljer
information om innehållet och syftet med kurserna som ett stöd till huvudhandledare och handledare.
Exempel på lärandemål från bedömningsdokument VFU 1, kurs VAE128 och BMA064som visar på
att bedömning sker av självständighet och av samverkan med patient och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan:
Studenten ska visa på teoretisk kunskap, färdighet och förhållningssätt genom att:
2.redogöra för och tillämpa vårdprocessen (inhämta information, planera, genomföra och utvärdera) pre- intraoch postoperativt i samverkan med patienten och närstående i samband med grundläggande (planerad) anestesi
Uppnår lärandemålet i
Uppnår lärandemålet
Uppnår inte lärandeKan inte bedömas
hög grad
målet
3. redogöra för och tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av patientens
tillstånd samt med en viss självständighet kunna föreslå åtgärder i samband med grundläggande (planerad)
anestesi
hög grad
målet
Se vidare examensmål 6.
5
FN5 2015
MÅL 4. För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga att
medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
I självvärderingen och vid lärosätesintervjun gör lärosätet det inte troligt att förmåga att medverka vid
och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede säkerställs.
Av självvärderingen framgår att förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och
behandlingar i huvudsak bedöms med stöd av ett bedömningsformulär under den verksamhetsförlagda
utbildningen. Bedömningen görs av yrkeshandledaren, lärosätet är inte delaktigt vilket innebär att
lärosätet inte kan säkerställa att studenten når målet. Teoretiska examinationer av kunskaper inom
undersökningar och behandlingar, till exempel mekanisk ventilation och ventilatorinställningar,
anestesiformer, att teoretiskt visa på kunskap om självständighet inom ramen för yrkesfunktionen
finns dock beskrivet men av självvärderingen framgår dock inte om vård i livets slutskede examineras.
Vid lärosätesintervjun framkom att studenterna genomgår teoretiska examinationer som berör lidande
och etiska dilemman samt att studenterna vid seminarium får reflektera över svårt sjuka och döende
patienter.
Analys
Verksamhetsförlagd utbildning ses som en väsentlig del i relation till detta mål, men förutsätter en
teoretisk kunskapsutveckling inom både vårdvetenskap och medicinsk vetenskap för att uppnå
progression i förmågan att medverka och agera självständigt. För att säkerställa detta krävs
examinationer av teoretiska kunskaper, vilket Mälardalens högskola tolkar har uppfyllts. Dock
föreligger en brist i genomförandet av bedömning och examination av den verksamhetsförlagda
utbildningen. En aspekt av denna bedömning är kunskapsintegrering mellan teori och praxis för att
studenten ska kunna utvecklas mot målet att kunna medverka vid anestesier och självständigt agera
inom ramen för professionen.
Innebörden av vård i livets slutskede kan i anestesikontext omsättas till exempelvis vårdsituationer av
svårt sjuka patienter i ett palliativt skede, vilket anestesisjuksköterskan kan möta i sin dagliga
verksamhet och mer sällsynta situationer där patienten avlider i samband med operationen eller i
direkta efterförloppet. Ett annat exempel är vid organdonation. För att bemästra dessa komplexa
vårdsituationer krävs både kunskaper, utveckling av professionellt förhållningssätt och personlig
mognad hos anestesisjuksköterskan. Undervisning och examination av vård i livets slutskede ska
således förstärkas och examineras.
1. Måluppfyllnad i verksamhetsförlagd utbildning bedöms utan medverkan från lärosätet i
samband med bedömning och examination i relation till examensmålet.
2. Brist i undervisning om och examination av vård i livets slutskede.
6
FN5 2015
Åtgärder
Beskrivning av vidtagna åtgärder genom revidering av lärandemål, läraktiviteter och examinationer, i
teoriavsnitt och verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Lärandemålen har, i 4 av 8 kurser reviderats eller kompletterats enligt följande, för att uppfylla
examensmålet och åtgärda bristerna:
BMA061 Akutsjukvård:
2. Beskriva och diskutera krisreaktioner, bemötande och stödbehov i samband med traumatiska händelser
såsom dödsfall, utifrån patient-, närstående- och personalperspektiv
3. Redogöra för och tillämpa principer inom traumatologi samt traumapatientens vård och behandling
1. Redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel i samband med akut
anestesiverksamhet och till patienter med ökad anestesiologisk risk
2. Identifiera, reflektera och utveckla en handlingsberedskap för etiskt eller på annat sätt komplexa och
krävande vårdsituationer i samband med anestesisjukvård
1. Redogöra för och tillämpa kunskap om planerade och akuta anestesier till patienter i alla åldersgrupper
och med särskilda behov
Läraktiviteter
För att svara mot examensmålet förtydligas aspekten av vård i livets slutskede (som inkluderas i
termen patienter med särskilda behov och med ökad risk) i teman och olika läraktiviteter genom att
olika komplexa anestesi- och omvårdnadssituationer belyses och diskuteras där anestesisjuksköterskan
vårdar patienter som är svårt sjuka och/eller där det kan förekomma att patienten avlider i samband
med operationen, t.ex. vård av patienter i palliativt skede i alla åldrar, äldre multisjuka patienter, i
samband med traumavård, stora olyckor och katastrofsituationer. En annan situation är anestesiologisk
vård i samband med organdonation.
Examinationer
Följande examinationer har reviderats, kompletterats eller lagts till för att uppfylla examensmålet.
Exempel på betygskriterier ges för en av examinationerna.
Simuleringsövning, BMA064 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1, se examensmål 6.
Skriftlig, individuell inlämningsuppgift och seminarium, kursen BMA061 Akutsjukvård:
Traumavård (del av instruktion)
I inlämningsuppgiften fördjupar sig studenten i omhändertagandet av en kategori av traumapatienter och
väljer en aspekt av traumavård som fördjupning. Vid ett efterföljande seminarium presenterar studenten den
valda aspekten av traumavård och reflekterar tillsammans med övriga studenter över den komplexa situation
som vård av en svårt skadad patient innebär eller om patienten avlider i samband med omhändertagandet.
Bedömningskriterier för skriftlig uppgift traumavård
För betyget Godkänt ska studenten:
ha utfört uppgiften enligt anvisningar
beskriva grundläggande principer för traumapatientens vård och behandling enligt A-E strukturen
beskriva anestesisjuksköterskans funktion i samband med omhändertagande av traumapatient och
reflekterat över upplevelsen av att vårda av en svårt skadad eller döende patient
7
FN5 2015
beskriva den organisatoriska strukturen i traumavård
beskriva en aspekt av relevans för traumavård baserad på adekvat vetenskapligt underlag
beskrivit genomförande av sökprocess och val av vetenskapligt underlag
relaterat till litteraturen och vetenskapliga artiklar med korrekt referenshantering, av relevans för området
För betyget Väl godkänt ska studenten dessutom:
på ett fördjupat sätt beskriva grundläggande principer för traumapatientens vård och behandling enligt A
E strukturen samt relatera till komplikationsrisker och åtgärder
beskriva anestesisjuksköterskans funktion i samband med omhändertagande av traumapatient och
reflektera över upplevelsen av att vårda av en svårt skadad eller döende patient
på ett fördjupat sätt beskriva den organisatoriska strukturen i traumavård och reflektera kring organisation
och dess betydelse
på ett fördjupat sätt beskriva och diskutera en aspekt av relevans för traumavård baserad på adekvat
vetenskaplig kunskap
på ett fördjupat sätt reflektera och diskutera kring litteratur och vetenskapliga artiklar med korrekt
referenshantering, av relevans för området
Skriftlig gruppuppgift Katastrofmedicin, kursen BMA061 Akutsjukvård:
Katastrofmedicin (del av instruktion):
Studenterna ska utifrån anestesisjuksköterskans funktion visa på kunskaper baserade på riktlinjer och
vetenskapligt underlag föra en diskussion som inkluderar bl.a. dödsfall i samband med stora olyckor och
katastrofer.
Hur omhändertas avlidna människor på en skadeplats?
Vilka reaktioner kan uppstå hos skadade och närstående i en katastrofsituation? Hur kan detta yttra sig?
Hur kan du bemöta dessa reaktioner?
Vilka reaktioner- psykiska och fysiska, kan uppstå hos personal under insatsarbetet? Och efteråt?
Hur ska dessa situationer följas upp för att ge vårdpersonalen möjligheter till bearbetning av svåra
upplevelser?
Diskutera och beskriv hur du tror att det skulle fungera för dig att arbeta i samband med en
katastrofsituation? Vilken kunskap och erfarenhet skulle du behöva inneha? Hur kan du uppnå detta?
I kursen VAE129 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2 ska studenten identifiera, reflektera, och
utveckla en handlingsberedskap för etiskt, eller på annat sätt, krävande vårdsituationer såsom dödsfall
eller vård av patienter i livets slutskede. Detta sker i samband med lärarledda reflektionstillfällen i
samband med VFU och ingår i VFU bedömningen.
Reflektion VFU (del av instruktion)
För att kunna öka och fördjupa din förståelse kring dina vårdhandlingar och förhållningssätt behövs tillfällen
till reflektion. Reflektion ingår som en naturlig del i en lärandeprocess. Det är genom reflektionen du ges
möjlighet att nå ny kunskap, erhålla en handlingsberedskap samt växa och utvecklas i din kommande
yrkesroll. Reflektionen är ett redskap för att integrera tanke, känsla och handling i ditt vårdande, samt för att
nå ökad självkännedom och självkänsla. Reflektion sker tillsammans med din handledare, vid gruppträffar
och egen självreflektion.
Identifiera en händelse under din VFU period som varit etiskt eller på annat sätt komplex eller krävande.
Bearbeta händelsen som du valt utifrån Gibbs´ reflektionscirkel här nedan. Relatera till ett
omvårdnadsvetenskapligt begrepp som är tillämpligt i relation till den valda händelsen.
Simuleringsövning, BMA065 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2. Se examensmål 6.
Skriftlig individuell tentamen, BMA065 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2, inkluderar
frågeställningar om komplexa vårdsituationer, såsom anestesi och omvårdnad av svårt sjuka patienter i
livets slutskede, till exempel äldre multisjuka och palliativa patienter. Tentamen inkluderar även
omhändertagande och vård vid organdonation.
8
FN5 2015
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Måluppfyllelse i samband med VFU sker genom förändrade
rutiner (för att åtgärda brist 1) vid VFU bedömning och examinerande simuleringar, se examensmål 6.
Nedan ges exempel från bedömningsdokumenten kurs BMA065, VAE128 och BMA066 i relation till
examensmålet där en progression finns avseende studentens medverkan och självständighet vid
anestesier med ökande grad av komplexitet och till patienter med särskilda behov.
VFU 2:
3. Redogöra för och med ökad grad av självständighet och i samarbete med patient och närstående medverka i
preoperativ planering, genomförande och utvärdering i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper
inom planerad/ akut verksamhet och patienter med särskilda behov
hög grad
målet
2. kunna identifiera, reflektera och utveckla en handlingsberedskap för etiskt eller på annat sätt komplexa och
krävande vårdsituationer i samband med anestesisjukvård
hög grad
målet
VFU 3:
-Redogöra för och tillämpa kunskap om planerade och akuta anestesier till patienter i alla åldersgrupper och
med särskilda behov
hög grad
målet
Se vidare examensmål 6.
9
FN5 2015
Mål 6. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård skall studenten också
visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och
sedering i samband med operationer, undersökningar och behandling av patienter.
I självvärderingen och vid lärosätesintervjun gör lärosätet det inte troligt att måluppfyllelse nås
gällande studentens förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi,
analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandling av patienter.
Lärosätet framhåller att tillämpning och fördjupning av de teoretiska kunskaperna sker vid den
verksamhetsförlagda utbildningen, dock säkerställer inte lärosätet måluppfyllelsen då ingen klinisk
examination eller examination via simulering förekommer. Studenternas förmåga bedöms via ett
bedömningsformulär utvecklat av lärosätet. Bedömningen sker utan medverkan från lärosätet. I
självvärderingen framkommer dock att studenterna examineras genom en teoretisk gruppuppgift om
medicinteknisk utrustning, och genom individuella tentamina om anestesier, patientens vård och
övervakning/övervakningsutrustning. Lärosätet kan därmed endast säkerställa att studenterna uppnår
de teoretiska kunskaperna men inte att studenterna kan omsätta dessa i klinisk praxis, det vill säga i
tillämpningen/förmågan. Lärosätesintervjun bekräftade den bild som framkom i självvärderingen.
Analys
Detta examensmål är övergripande och inkluderar flertalet av de lärandemål som ingår i utbildningen.
Hela utbildningens upplägg syftar till kunskapsutveckling, som innebär en helhet mellan ingående
ämnen och mellan teori och klinisk tillämpning. Detta sker bl.a. genom att vårdvetenskapliga- och
medicinsk vetenskapliga kurser studeras parallellt under både teoriveckor och under VFU.
Examinationer sker i varierande former, där flera av examinationerna baseras på patientfall eller på
situationer som studenten har upplevt och medverkat i på kliniken. Progressionen sker genom att utgå
från den grundläggande anestesi och omvårdnad, till det alltmer specifika och komplicerade. Detta
sker även under VFU där kraven utökas och studenten ska visa på kunskapsutveckling, självständighet
och eget ansvar.
En återkommande brist enligt UKÄ:s granskning i relation till examensmål 2, 4 och 6 är att studentens
förmåga och kunskaper under VFU i alltför hög grad bedöms av yrkeshandledare, vilket medför att
lärosätet inte kan anses vara delaktigt och därför inte kan säkerställa måluppfyllelsen. Orsaken till
denna brist är att det med tidigare lärarresurser inte har varit möjligt att delta vid samtliga
bedömningssamtal, eftersom studenterna befinner sig på fem olika sjukhus i Södermanland och
Västmanland. I Dalarna och Gävleborg har lärarna sedan tidigare deltagit i samband med VFU
bedömningarna. Gällande examination med tillämpning av kunskap genom kliniska examinationer
och/ eller simuleringsövningar har denna verksamhet varit under uppbyggnad och hittills ingått som
ett icke examinerande moment i utbildningen. Denna brist har nu åtgärdats genom införande av
examinerande simuleringsövningar.
1. Måluppfyllnad och bedömningar i VFU genomförs utan medverkan av adjunkt eller lektor
från lärosätet varför det endast kan säkerställas att studenterna uppnår de teoretiska
kunskaperna, men inte att studenterna kan omsätta dessa i klinisk praxis, det vill säga i
tillämpning och förmåga.
2. Avsaknad av klinisk examination eller examinerande simuleringsövning.
10
FN5 2015
Åtgärder
Beskrivning av vidtagna åtgärder genom revidering av lärandemål, läraktiviteter och examinationer, i
teoriavsnitt och VFU.
Lärandemål
Lärandemålen har, i 5 av 8 kurser, reviderats eller kompletterats enligt följande, för att uppfylla
examensmålet och åtgärda bristerna:
1. Redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel i samband med grundläggande,
planerad (icke akut) anestesiverksamhet
2. Redogöra för och med viss självständighet tillämpa preoperativ planering, genomförande och utvärdering i
samband med anestesi till patient inom grundläggande, planerad verksamhet, samt kunna dokumentera och
rapportera förloppet
1. Redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel i samband med akut
4. Redogöra för och tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av
patientens tillstånd inkluderande patientsäkerhetsaspekter, samt i en ökande grad av självständighet kunna
identifiera, värdera, föreslå och utföra åtgärder
1. Redogöra för och tillämpa kunskap om planerade och akuta anestesier till patienter i alla åldersgrupper och
2. Självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov och utforma
omvårdnadsplan i samband med anestesier till patienter i alla åldersgrupper och med särskilda behov
3. Analysera och självständigt tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning
av patientens tillstånd, utifrån befintlig information och observationer
2. Redogöra för och tillämpa vårdprocessen för att i samverkan med patienten och närstående utforma en
omvårdnadsplan vid grundläggande (planerad) anestesi
3. Analysera och reflektera över patientens upplevelse och behov i samband med ett operativt ingrepp
1. Analysera och tillämpa vårdprocessen, samt med ökad självständighet och i samverkan med patienten och
närstående utforma en omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov
Läraktiviteter
Samtliga läraktiviter i form av föreläsningar och tematiska studier under utbildningen syftar till att
bidra till att studenterna ska uppnå detta mål. Studierna inkluderar fysiologi, patofysiologi,
farmakologi, anestesiologisk omvårdnad, anestesimetoder, medicinsk teknik, smärtbehandling,
patientsäkerhet, förebyggande av komplikationer, vårdhygien, övervakning och bedömning m.m.
Exempel på studieuppgift (termin 2), som utgår från ett patientfall, tema Anestesi till äldre
(examineras vid skriftlig tentamen):
11
FN5 2015
Tema Anestesi till äldre (del av instruktion):
-Fysiologiska (ventilation, cirkulation, blod- vätske-elektrolytbalans och elimination), kognitiva och sociala
förändringar som kan medfölja åldrandet
-Konsekvenser av dessa förändringar som påverkar observationer, bedömningar och åtgärder vid anestesi och
anestesiologisk omvårdnad till en äldre patient. Vad behöver du ta hänsyn till vid omvårdnadsplaneringen?
-Vid mötet och kommunikationen med patienten och närstående? Vad innebär god perioperativ vård – vilka
mål vill du uppnå?
-Vid anestesins inledning, genomförande och avslutning- Effekter av olika anestesimetoder. Dosering av
läkemedel?
Vätske- och blodersättning
-Kroppens omvårdnad under anestesin
-Smärtupplevelse och smärtbehandling till äldre
Akut konfusion – vad innebär det, konsekvenser och hur kan det förebyggas? Se bifogad artikel.
Examinationer
Följande examinationer har reviderats, kompletterats eller lagts till för att uppfylla examensmålet.
Skriftlig individuell tentamen, gruppuppgift medicinsk teknik och utrustning och simulering
BMA064 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1.
Två skriftliga individuella uppgifter, Omvårdnadsplan till patient vid grundläggande, planerad
anestesi och Anestesisjuksköterskans profession och ett seminarium, VAE128 Vårdvetenskap
inom anestesisjukvård 1
Skriftlig individuell tentamen och simulering BMA065 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård
2
Skriftlig individuell uppgift- Omvårdnadsplan till patienter med särskilda behov och
seminarium, BMA066 Specifik anestesisjukvård
Examinationerna i kurserna är upplagda för att examinera både teoretisk kunskap och studentens
förmåga att tillämpa kunskapen i en patientrelaterad situation. Detta sker genom att i de skriftliga
tentamina utgå från patientfall och efterfråga svar som kräver exempelvis analys, beskrivning av
åtgärder och en motivering till varför dessa behöver vidtas. Exempel på andra examinationer som
också säkerställer kunskapsutveckling i relation examensmålet är de omvårdnadsplaner som
studenterna ska utforma i samband med VFU under termin 1 och 2, se mål 2.
Två examinerande simuleringar har införs i programmet. Simulering med en övningsdocka (Sim
Man®) bidrar till att studenterna under trygga förhållanden och med bibehållen patientsäkerhet kan
examineras på genomförande av anestesier, patientens omvårdnad, vårdrelation, användning av
utrustning, tolkning av mätvärden och kliniska tecken, professionellt förhållningssätt, kommunikation
och teamarbete.
I termin 1 kurs BMA064 inriktas simuleringen mot grundläggande, planerad anestesi, där studenten
ska förbereda för anestesi, informera/kommunicera med en fiktiv patient och närstående, förbereda
patienten inför anestesin och genomföra en anestesiinduktion tillsammans med en anestesiläkare.
Därefter ska studenten kunna diskutera och reflektera över sitt agerande och redogöra för vidtagna
omvårdnads- och anestesiåtgärder. Bedömningen sker med stöd av ett bedömningsunderlag som
inkluderar ett urval av de ovan nämnda aspekterna, eftersom examinationen sker i termin 1.
12
FN5 2015
Vid den andra simuleringen under termin 2 kurs BMA065, agerar studenten i team och i komplexa
anestesi- och omvårdnadssituationer, såsom akuta anestesier, vid komplikationer eller anestesi till
patienter med särskilda behov. Bedömningen sker med stöd av ett bedömningsunderlag som
inkluderar samtliga av de ovan nämnda faktorerna, vilket medför en progression i graden av
komplexitet. Simuleringen genomförs i samarbete med Lärcentrum KTC, Västerås, vilket möjliggör
samarbete med andra studentgrupper och med yrkesverksamma. Efter simuleringen genomförs en
muntlig examination med utgångspunkt i det patientscenario som har genomförts.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
För att säkerställa examinationen av VFU har en rutin utarbetats enligt följande:
- Studenten skall vara väl informerad om kursens syfte, lärandemål och formulera egna mål
inför VFU.
- Studenten skriver en reflektionsdagbok över sitt lärande, måluppfyllelse och moment som
behöver mer övning eller kunskapsinhämtning.
- Inför halvtid- och slutbedömning gör handledaren en bedömning i relation till lärandemål
angivna i bedömningsformuläret och studenten gör en själv bedömning utifrån samma
formulär.
- Lärare (adjunkt eller lektor från MDH) deltar vid samtliga bedömningssamtal med student och
handledare i första hand genom personliga möten, alternativt trepartssamtal via Skype eller
Adobe Connect.
- Om problematik uppstår med studentens måluppfyllelse, ska detta diskuteras gemensamt
(student, lärare och handledare) och en skriftlig plan utformas för studentens ska kunna målen
för godkänt betyg.
Adjunkt och/eller lektor från Mälardalens högskola ska inför terminsstart besöka samtliga kliniker
med syfte att sprida information om utbildningens innehåll och dess upplägg. Informationen om
kursernas syften och lärandemål till huvudhandledare och handledande anestesisjuksköterskor ska
ytterligare förstärkas. Handledardagar anordnas minst en gång per år. Vid dessa tillfällen kombineras
föreläsningar med diskussion kring aspekter på mål, handledarskap och kvalitetsarbete i relation till
VFU. För att fler ska kunna delta anordnas handledardagar på olika orter och är förlagda till sjukhuset.
Planering ska ske i samarbete med klinikerna för att de ska kunna bidra till att innehållet bli relevant
och att så många handledare som möjligt kan delta.
En väsentlig aspekt är fortsatt kvalitetsutveckling av studenternas VFU i samarbete med klinikerna i
regionen. Dessa frågor har lyfts genom MDH:s representant i Västmanlands landstings utbildningsråd
och ett fördjupat samarbete med en målsättning att behålla och utveckla specialistsjuksköterskeutbildningarna i regionen har inletts. Arbetsprocessen kommer att fortsätta genom att representanter
från Mälardalens högskola och utbildningsansvariga chefer från landstingen kommer att mötas för att
enas om syften och målsättningar för att utveckla och kvalitetssäkra den verksamhetsbaserade
utbildningen. Målen baseras på den nyligen reviderade ”Intentionsdokumentet för samverkan” och ska
utmynna i konkreta handlingsplaner.
Måluppfyllelse i samband med VFU sker således genom förändrade rutiner vid VFU bedömning och
examinerande simuleringar. Nedan ges exempel från ett bedömningsformulär i VFU som, i utifrån
lärandemålen svarar mot examensmålet och visar på kunskapsprogression avseende studentens
medverkan och självständighet vid anestesier genom förmåga att ansvara för övervakning och
utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer,
undersökningar och behandling av patienter.
13
FN5 2015
BMA064 VFU 1:
1. redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel i samband med grundläggande, planerad
(icke akut) anestesiverksamhet
hög grad
målet
2. redogöra för och med viss självständighet tillämpa preoperativ planering, genomförande och utvärdering i
samband med anestesi till patient inom grundläggande, planerad verksamhet, samt kunna dokumentera och
rapportera förloppet
hög grad
målet
BMA065 VFU 2:
1. redogöra för och tillämpa anestesimetoder och använda läkemedel även i samband med akut
hög grad
målet
4. redogöra för och tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av
patientens tillstånd inkluderande patientsäkerhetsaspekter, samt i en ökande grad av självständighet kunna
identifiera, värdera, föreslå och utföra
åtgärder
hög grad
målet
BMA066 VFU 3:
1. redogöra för och tillämpa kunskap om planerade och akuta anestesier till patienter i alla åldersgrupper och
hög grad
målet
3. analysera och självständigt tillämpa principer för anestesiologisk omvårdnad, bedömning och övervakning av
patientens tillstånd, utifrån befintlig information och observationer
hög grad
målet
14
FN5 2015
Bilagor:
Bilagorna finns tillgängliga på http://mdh.se/.....
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Examensmålsmatris
BMA035 Medicinsk vetenskaplig fördjupningskurs, 7.5 hp
BMA064 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 1, 7,5 hp
VAE128 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1, 7.5 hp
BMA061 Akutsjukvård 7.5 hp
BMA065 Medicinsk vetenskap inom anestesisjukvård 2, 7.5 hp
VAE128 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 2, 7.5 hp
VAE130 Självständigt arbete inom anestesisjukvård 7.5 hp
BMA066 Specifik anestesisjukvård 7.5 hp
15
FN5 2015
16
FN5 2015
Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd
Till fakultetsnämnden
Missivbrev till
Slutrapport för ifrågasatt
Specialistsjuksköterskeexamen 60 hp med
inriktning mot anestesisjukvård
Arbetsgruppen för att försvara den ifrågasatta examensrätten gällande
Specialistsjuksköterskeexamen 60 hp med inriktning mot anestesisjukvård består av
Anneli Strömsöe, lektor, ingår i lärarlaget för specialistsjuksköterskeutbildningen i anestesi, HVV
Tanja Dunerbrandt, adjunkt, avdelningschef, ingår i lärarlaget för specialistsjuksköterskeutbildningen
i anestesi, HVV
(Ninni Wallfält, adjunkt, ingick i lärarlaget för specialistsjuksköterskeutbildningen i anestesi, HVV
t.o.m. december 2014)
Lene Martin, professor i vårdvetenskap, ämnesansvarig och dekan (projektledare)
Processledare för arbetet:
Annica Engström, lektor och avdelningschef för specialistutbildningarna, HVV
Per Andersson, lektor och utbildningsledare, HVV
Utdrag ur fakultetsnämndens protokoll 4 juni 2015 angående uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård där Universitetskanslersämbetet
(UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet (Dnr:3.4-2015/0093):
Intern/extern granskning och kvalitetssäkring
Under maj och juni 2015 gjordes en omarbetning av rapporten till slutrapport och viss
förändring gjordes avseende både innehåll, struktur, referenser och bilagor. Flertalet av
programmets kursplaner reviderades i samråd med kursplanegruppen och rapporten och
examensmålsmatrisen uppdaterades.
För att kvalitetssäkra slutrapporten och examensmålsmatrisen anlitades två externa
granskare, Siw Alehagen, universitetslektor, docent och bitr. programansvarig barnmorskespecialistsjuksköterskeprogrammen och Katarina Berg, universitetslektor och biträdande
1
FN5 2015
avdelningschef, båda vid Medicinska fakulteten, Linköpings Universitet. Detta lärosäte var
ett av de fyra i landet som fick hög kvalitet på anestesisjuksköterskeutbildningen vid UKÄ:s
senaste utvärdering.
Granskarna erhöll utkast till slutrapport samt examensmålsmatris den 3 juni 2015. Vid ett
AdobeConnect-möte den 17 juni delgav de arbetsgruppen sina synpunkter. Dessa
översändes också per mail till projektgruppen senare samma dag. Granskarna gav följande
övergripande synpunkter (något redigerade för detta dokument):
1. Åtgärderna är många gånger vagt beskrivna. Det hade varit en styrka om åtgärderna
varit med konkret beskrivna gärna med bedömningskriterier och exempel på t.ex.
frågeställningar, fallbeskrivningar
2. Saknar bedömningskriterier kopplat till nationellt mål.
3. Ange bedömningskriterier för de olika nivåerna i några exempel
4. Fokus för åtgärder är examinationer, men målen torde bedömas genom andra
aktiviteter också såsom studieuppgifter och VFU.
5. Disposition av rapport – förtydliga
6. De så kallade läraktiviteterna skulle kunna beskrivas generellt i början av rapporten
för att sedan mer detaljerat beskrivas under resp. lärandemål.
Granskarna gav också följande synpunkter på respektive mål, som enl. UKÄ ej var uppfyllda:
Mål 2. För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa
fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående
identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan
o Er motivering för brister gällande detta mål är att omvårdnadsplanering och möte
med närstående inte är vanligt förekommande i en anestesikontext är svag då
omvårdnadsplanering förekommer men att det gäller en specifik planering i
kontexten anestesisjukvård. Möte med närstående förekommer i många
sammanhang t.ex. barn, patienter med olika handikapp, äldre patienter med
minnesstörningar. Vår reflektion är att er motiveringen skulle vinna på att ses över
och omarbetas.
o Texten är begränsad och en möjlighet vore att skriva fram en sammanfattning av
genomförda åtgärder gärna i punktform.
o Begreppen ”omvårdnadsplan” och ”närstående” har bifogats i en mängd aktiviteter
men det saknas precision om hur detta konkret ska tillämpas och hur ni säkrar att
detta examineras.
MÅL 4. För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa
förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar
inklusive vård i livets slutskede
o Målet att studenten ska visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra
undersökningar och behandlingar är svagt beskrivna. Hur examinera och vilka är
bedömningskriterierna för godkänt?
2
FN5 2015
o Livets slutskede: beskrivningen kan utvecklas på vad detta innebär i en
anestesikontext.
o Examinationer är otydligt beskrivna. En styrka vore att ge exempel på examinationer,
ange syfte och specificera bedömningskriterier.
- Reflektionsdagbok: svårt att förstå hur den anges som en form av
examination då det inte tydligt framgår bedömningskriterier och hur dessa
kopplas till hur examinationen säkerställs.
- Examinerande gruppuppgift: behöver beskrivas.
- Inte tydligt hur målet om att studenten ska visa förmåga på att medverka
och självständigt utföra undersökningar och behandlingar bedöms och
examineras.
Mål 6. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård skall
studenten också visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och
generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och
behandling av patienter.
o Ett stort mål som vi bedömer är något förenklat beskrivet då åtgärderna fokuserar
VFU och lärare. Examination av målet torde vara mer omfattande då detta mål är
fokus för hela utbildningens. Detta mål bör synliggöras genom hela utbildningen och
progressen synliggöras. Beskriv, ge exempel.
o Simulering: bra att det är tillagt då detta lyftes i UKÄ:s svar.
o I svaret till UKÄ ska det besvaras hur ni säkerställer att kursmålen och utbildningens
aktiviteter uppnås och att de nationella målen säkerställs. För att utläsa detta krävs
en ökad precision i svaret till UKÄ. Öka precisionen, ge exempel på
bedömningskriterier och frågor.
o Personalbemanningen: beskrivs under Examinationer … Otydligt hur detta hör till
examinationer. Tydliggör hur en nyanställd lektor säkerställer att nationella målen
examineras.
o Texten om fortsatt kvalitetsutveckling av studenternas VFU i samarbete med
klinikerna i regionen – hur har detta med UKÄs nationella mål att göra eller hör det
mer hemma i en allmän beskrivning av VFU under utbildningen? Skulle detta vara en
del i den inledande texten av rapporten? Dock är innehållet omfattande och
generellt.
Under juli och augusti och genomförde arbetsgruppen ett intensivt arbete med att revidera
rapporten efter granskarnas synpunkter. Särskilt arbete lades ned på att exemplifiera
examinationer, ge bedömnings/betygskriterier, förtydligalärandemålen samt hur bedömning
av enskilda studenters prestationer bedömdes vid examinationer i seminarieform eller i
samband med grupparbetsuppgifter. Ett omfattande arbete lades också ned på att förtydliga
och förbättra examensmatrisen där innehåll och lärandemål i kursplanerna relateras till
kunskapsområdena, och där förändringar i kursplanerna förtydligas. I början av september
inleddes arbetet med att korrekturläsa texten och stämma av slutrapportens innehåll med
de reviderade kursplanerna och examensmatrisen. Under september månad kommer
3
FN5 2015
rapportens layout att ytterligare bearbetas. Likaså skall källhänvisningar med bilagor och
länkar iordningsställas.
Eskilstuna den 7 september 2015
Lene Martin, professor i vårdvetenskap, ämnesföreträdare, dekan
Tabell: Tidsplanering gällande utveckling av Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot
anestesisjukvård
Datum
VAD?
VEM?
2014-11-10
Upptaktsmöte fördelning av
arbetsuppgifter i arbetslag
Projektgrupp, UFO
2014-11-10
2014-12-01
Analys och åtgärdsplan utarbetas
Projektgruppen påbörjar analys och
åtgärdsplan
2014-12-01
UKÄ-möte Stockholm
Processledare,
programsamordnare
2014-12-03
2014-12-16
Återkoppling utarbetad analys
och åtgärdsplan.
Möten i
projektgruppen/arbetslaget
2014-12-09-201412-22
Revidering av utarbetad analys
och åtgärdsplan
Projektledaren i samråd med
projektgruppen
2014-12-22
Utarbetad analys-och
åtgärdsplan till processledare
Projektledaren
2015-01-07
Analys och åtgärdsplan till UFO
för granskning
Processledare
2015-01-15
Återkoppling från UFO följs upp.
Revidering genomförs.
Projektgruppsledaren reviderar och
stämmer av med projektgrupp
2015-01-16-
Arbete med att genomföra
planerade åtgärder startar
Projektgruppen
2015-01-15
Avstämning
Projektgruppen
2015-01-28
Utskottsmöte - beredning av
analys och åtgärdsplan
2015-02-01-02-16
Lägesrapport utarbetas och
granskas.
Projektgruppen
2015-02-10
SSF konferens om
specialistutbildningarna
Utbildningsledare
4
FN5 2015
2015-02-16-
Återkoppling utarbetad
lägesrapport
Inskick till projektledare
2015-02-18
Arbetsmöte
Hela projektgruppen
2015-02-19
FNmöte - beslut om analys och
åtgärdsplan
2015-02-19-
Arbete med åtgärdsplan
2015-02-19
FNmöte - beslut om analys och
åtgärdsplan
2015-03-17
Arbetsmöte
Hela projektgruppen
2015-03-20
Arbetsmöte
Hela projektgruppen
2015-03-20
Avstämning
Projektgruppen
2015-03-30
Kommentarer till ”Analys- och
åtgärdsplan”
2015-03-31
2015-04-08
Återkoppling projektgruppen
Hela arbetslaget
2015-04-08
Förslag lägesrapport om samtliga
kursplaner + läraktiviteter skickas
till processledare
Projektgruppen
2015-04-09
2015-04-13
Återkoppling projektgruppen
Processledare
2015-04-13
Lägesrapport till processledare
Projektledare
2015-04-14
Återkoppling från projektledare
Projektledare
2015-04-14
2015-04-21
Arbete med revidering av
lägesrapport
Projektgruppen
2015-04-21
Underlag för lägesrapport in till
UFO för beredning till utskott
och FN
Projektledare
2015-04-21
Arbete med examensmålsmatris
Projektgruppen
Återkoppling från UFO följs upp
Projektgruppen
2015-05-08
Möte projektgruppen – arbete
med slutrapport
Projektgruppen
2015-05-11
Projektgruppen
- diskussion om materialet som
tas upp på Utskottsmötet 13/5
Projektgruppen
2015-05-11
Kursplaner klara
Projektgruppen
2015-05-13
lägesrapport
2015-05-22
Kursplanegruppsmöte
Hela projektgruppen
5
FN5 2015
2015-06-04
FNmöte - beslut om lägesrapport
2015-06-04
Rapporten till externa granskare
Projektledare
2015-06-17
Möte med externa granskare återkoppling
Projektgruppen
Juni, juli, augusti
2015
Arbete med slutrapport
Projektgruppen
2015-09-07
Underlag för slutrapport, liktydig
med analysoch
åtgärdsredovisning, in till UFO
för beredning till utskott och
nämnd
Projektledare
Sept 2015
Fortsatt arbete med
rapportlayout, länkar etc
Projektgruppen
2015-09-30
slutrapport
2015-10-05
Prodekan Peter Gustafsson tar
med sig framkomna
synpunkter/genomförda
åtgärder från rektorsmötet till
nämndmöte
2015-10-08
Nämndmöte - beslut om
slutrapport
2015-10-22
Analys och åtgärdsredovisning,
UKÄ direkt
6
FN5 2015
Bilaga 1. Examensmatris gällande specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård 60 hp
Rödmarkerad text hänvisar till nya och/eller reviderade lärandemål och examinationer. Vissa lärandemål redovisas under flera rubriker eftersom de innefattar flera kunskapsaspekter.
Utbildning på avancerad nivå
Högskolelagen 1 kap 9 §
Högskolelagen (HL)
Utbildning på avancerad nivå skall
väsentligen bygga på de kunskaper
som studenterna får inom utbildning
på grundnivå eller motsvarande
kunskaper.
innebära fördjupning av kunskaper,
färdigheter och förmågor i
förhållande till utbildning på
grundnivå och skall, utöver vad som
gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas
förmåga att självständigt integrera
och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att
hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas
förutsättningar för yrkesverksamhet
som ställer stora krav på
självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete.
(2006:173).
Specialistsjuksköterskeutbildning med
Kunskap och förståelse (HSF)
Färdighet och förmåga (HSF)
Värderingsförmåga och förhållningssätt
inriktning mot anestesisjuksköterska
(HSF)
Högskoleförordningen (HSF) 1993:100
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa För specialistsjuksköterskeexamen ska För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten För specialistsjuksköterskeexamen ska
sådan kunskap och förmåga som krävs för att
studenten
studenten
visa fördjupad förmåga att självständigt och i
självständigt arbeta som specialistsjuksköterska.
visa kunskap om områdets
samverkan med patient och närstående
visa självkännedom och empatisk
Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska
vetenskapliga grund och insikt i
identifiera vårdbehov och upprätta
förmåga,
utfärdat av Socialstyrelsen.
aktuellt forskningsoch
omvårdnadsplan,
Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
utvecklingsarbete samt kunskap om
visa förmåga att med helhetssyn på
anestesisjukvård uppnås efter att studenten fullgjort
sambandet mellan vetenskap och
visa förmåga att leda och utvärdera
människan göra åtgärdsbedömningar
kursfordringar om 60 högskolepoäng. Inom ramen för
beprövad erfarenhet och sambandets
omvårdnadsåtgärder,
utifrån relevanta vetenskapliga,
kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett
betydelse för yrkesutövningen, och
samhälleliga och etiska aspekter med
visa
fördjupad
förmåga
att
initiera,
genomföra
självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska
särskilt beaktande av de mänskliga
och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande
även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av
visa fördjupad kunskap i planering,
rättigheterna,
arbete,
utbildningen av en omfattning som är anpassad efter
ledning och samordning av vård- och
visa förmåga till ett professionellt
behovet för inriktningen.
hälsoarbetet.
visa förmåga att integrera kunskap samt
förhållningssätt gentemot patienter och
analysera, bedöma och hantera komplexa
deras närstående
frågeställningar och situationer,
visa förmåga att identifiera sitt behov av
visa förmåga att medverka vid och självständigt
ytterligare kunskap och att fortlöpande
utföra undersökningar och behandlingar inklusive
utveckla sin kompetens.
vård i livets slutskede
-
visa vårdpedagogisk förmåga
Specifika krav för inriktning mot anestesisjukvård
-
visa förmåga att ansvara för övervakning och
utförande av lokal och generell anestesi,
analgesi och sedering i samband med
operationer, undersökningar och behandlingar av
patienter, och
-
visa förmåga att tillämpa sina
specialistkunskaper vid stora olyckor och
katastrofer
Progression
Specialistutbildningen till
anestesisjuksköterska på avancerad
nivå innebär att studenten utvecklar
sina kunskaper i vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad och
medicinsk vetenskap, med tydlig
inriktning mot området anestesisjukvård.
Utbildning på avancerad nivå innebär
fördjupning och progression av
kunskaper gällande självständighet i
omvårdnadsarbete, hantering av
komplexa situationer, förebyggande och
hälsobevarande perspektiv, helhetssyn
på människan, förmåga till reflektion
och ett vetenskapligt förhållningssätt.
Progression är möjlig genom att bredda
och fördjupa kunskapen och att den
byggs upp hierarkiskt, det vill säga
kunskap från en kurs bildar en bas för
att tillgodogöra sig innehållet i
nästkommande kurser i programmet.
Progression av kunskap sker också när
teori knyts an till verksamhetsförlagd
utbildning (VFU) och åter. Detta sker
när att studentens ges tillfälle att
utveckla sin förmåga till kritisk reflektion
om klinisk praxis med utgångspunkt i
teoretisk kunskap. Graden av
självständighet i klinisk praxis ökar
genom denna integrering av kunskap
som möjliggör och utmanar studentens
utveckling av kunskap, färdigheter och
förhållningssätt.
Progression inom vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad sker även
genom utförandet av det självständiga
arbetet.
FN5 2015
Nivå
Kurskod, kurstitel och högskolepoäng
Innehåll
A1N
Termin 1
Medicinsk vetenskaplig
fördjupningskurs 7,5 hp
BMA035
Inga förändringar i BMA035
A1N
Termin 1
Medicinsk vetenskap inom
anestesisjukvård 1, 7,5 hp
BMA064
Kunskap och förståelse
Anestesimetoder inom grundläggande
1 redogöra för och tillämpa anestesimetoder
anestesisjukvård
och använda läkemedel i samband med
Preoperativ patientförberedelse och
grundläggande, planerad (icke akut)
bedömning
anestesiverksamhet
Anestesiologisk omvårdnad, övervakning
och behandling
2 redogöra för och med viss självständighet
Vårdhygien
tillämpa preoperativ planering,
Läkemedel och läkemedelshantering
genomförande och utvärdering i samband
Vätskebalans och vätskebehandling
med anestesi till patient inom
Prevention och behandling av illamående grundläggande, planerad verksamhet, samt
och smärta
kunna dokumentera och rapportera
Medicinsk teknik och utrustning
förloppet
Lagar, förordningar och säkerhetsföreskrifter
Forskning och vetenskapliga metoder
3 redogöra för och tillämpa principer för
anestesiologisk omvårdnad, bedömning och
övervakning av patientens tillstånd
inkluderande patientsäkerhetsaspekter,
samt med en viss självständighet kunna
föreslå åtgärder
Färdighet och förmåga
1 redogöra för och tillämpa anestesimetoder
grundläggande, planerad (icke akut)
anestesiverksamhet
2 redogöra för och med viss självständighet
tillämpa preoperativ planering,
genomförande och utvärdering i samband
med anestesi till patient inom
grundläggande, planerad verksamhet, samt
kunna dokumentera och rapportera
förloppet
samt med en viss självständighet kunna
föreslå åtgärder
hygien och aseptik
hygien och aseptik
smärt, -illamående- och vätskebehandling
och förebyggande åtgärder för att förhindra
komplikationer
smärt, -illamående- och vätskebehandling
och förebyggande åtgärder för att förhindra
komplikationer
6 redogöra för funktion, användning och
säkerhetsaspekter för medicinsk teknisk
utrustning vid övervakning och behandling
av patienten
6 redogöra för funktion, användning och
säkerhetsaspekter för medicinsk teknisk
utrustning vid övervakning och behandling
av patienten
7 tillämpa gällande lagar, förordningar och
säkerhetsföreskrifter
7 tillämpa gällande lagar, förordningar och
8 analysera och tillämpa forskningsbaserad 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad
kunskap med relevans för kursens innehåll kunskap med relevans för kursens innehåll
2
Examinationer
GRU1, Gruppuppgift, 1 hp. Lärandemål 6-8,
betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).
NÄR1, Närvaro, 0,5 hp,
Simuleringsövning, Lärandemål 1,2, betyg
Underkänd (U) eller Godkänd.
PRA1, Fullgjord verksamhetsförlagd
utbildning, 3,5 hp. Lärandemål 1-8, betyg
Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl
Godkänd (VG).
TEN1, 2,5 hp. Individuell, skriftlig tentamen
lärandemål 1-5 och 7,8, betyg Underkänd
(U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För betyget Väl godkänd på kursen krävs
VG på PRA1 och TEN1
FN5 2015
Nivå
A1F
Termin 1
Vårdvetenskap inom
anestesisjukvård 1, 7.5 hp
VAE128
Innehåll
Anestesisjuksköterskans profession och
kompetensområden
Vårdprocess och omvårdnadsplan
Patientens upplevelse av att genomgå ett
operativt ingrepp
Etiska, kulturella samt genusaspekter inom
anestesiologisk vård
Vårdrelationen
1 redogöra för sjuksköterskans
profession och kompetensområden
inom anestesisjukvård och
relevanta styrdokument
2 redogöra för och tillämpa
vårdprocessen för att i samverkan med
patienten och närstående utforma en
omvårdnadsplan vid grundläggande
(planerad) anestesi
vårdprocessen för att i samverkan
med patienten och närstående
utforma en omvårdnadsplan vid
grundläggande (planerad) anestesi
7 analysera och tillämpa
forskningsbaserad kunskap i relation till
kursens innehåll
5 beskriva och reflektera över
vårdrelationens innehåll, betydelse
och tillämpning
3 analysera och reflektera över patientens
upplevelse och behov i samband med ett
operativt ingrepp
INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell
skriftlig uppgift lärandemål 2,3,7, betyg
Godkänd (VG).
4 identifiera och tillämpa ett medvetet
förhållningssätt i förhållande till etiska,
kulturella och genusaspekter
utbildning, 3,5 hp, lärandemål 2,3,4,6,7,
betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller
Väl Godkänd (VG).
6 reflektera över och tillämpa ett
professionellt och problemlösande
förhållningssätt, med förmåga till
självreflektion och identifikation av egna
fortsatta utvecklingsbehov
7 analysera och tillämpa
forskningsbaserad kunskap i
relation till kursens innehåll
A1E
Termin 1
Akutsjukvård 7.5 hp
BMA061
Katastrofmedicin
Traumasjukvård
Krisreaktioner, bemötande och stödbehov
Grundläggande prehospital vård
Grundläggande anestesi- och
operationssjukvård (för
intensivvårdssjuksköterskestudenter)
Grundläggande intensiv- och postoperativ
vård (för anestesisjuksköterskestudenter)
A-HLR
1 redogöra för och analysera risker,
planering och samhällets organisation
inom katastrofmedicin, samt principer
för prioritering och omhändertagande av
skadade i samband med en stor olycka
eller katastrof
planering och samhällets organisation
inom katastrofmedicin, samt principer
för prioritering och omhändertagande av
eller katastrof
2 beskriva och diskutera krisreaktioner,
bemötande och stödbehov i samband
med traumatiska händelser såsom
dödsfall, utifrån patient, närstående och
personalperspektiv
8 tillämpa hjärtlungräddning enligt
principer för avancerad HLR (A-HLR)
3 redogöra för principer inom
traumatologi, samt traumapatientens vård
och behandling
Examinationer
bemötande och stödbehov i samband
med traumatiska händelser såsom
dödsfall, utifrån patient, närstående och
personalperspektiv
SEM1, Seminarium, 1 hp, lärandemål
1,4,5,6,7, betyg Underkänd (U) eller
Godkänd (G).
VG på INL1 och PRA1.
GRU1, Gruppuppgift, 1,5 hp, Skriftlig
gruppuppgift. Lärandemål 1,2,9, betyg
Underkänd (U) eller Godkänd (G).
INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, Skriftlig,
individuell uppgift. Lärandemål 2,3,4,9,
betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller
Väl Godkänd (VG).
NÄR1, Närvaro, 1 hp, Fältstudier.
Lärandemål 5 gäller för samtliga.
Lärandemål 6 gäller för anestesistudenter
och lärandemål 7 för intensivvårdsstudenter, betyg Underkänd (U) eller
Godkänd (G).
NÄR2, Närvaro, 0,5 hp. Lärandemål 8, AHLR, examineras i enlighet med HLR
rådets riktlinjer, betyg Underkänd (U) eller
Godkänd (G).
4 redogöra för traumateamets
organisation och funktioner, samt
betydelsen av fungerande teamarbete
och kommunikation
SEM1, Seminarium, 1,5 hp, Lärandemål
2,3,4,9, betyg Underkänd (U) eller
Godkänd (G).
5 beskriva den prehospitala sjukvårdens
syften och innehåll, samt ha kännedom
om den prehospitala sjuksköterskans
kompetensområden
VG på INL1.
6 beskriva intensiv- och postoperativa
vårdens syften och innehåll, samt ha
kännedom om intensivvårdssjuksköterskans kompetensområden
(gäller anestesisjuksköterskestudenter)
3
FN5 2015
Nivå
Innehåll
Examinationer
7 beskriva anestesi/
operationssjukvårdens syften och
innehåll, samt ha kännedom om
anestesi/operationssjuksköterskans
kompetensområden (gäller
A1F
Termin 2
BMA065
9 analysera forskningsbaserad kunskap i
Anestesi vid svikt i vitala funktioner och akut 1 redogöra för och tillämpa anestesimetoder
sjukdom
Patofysiologi relaterad till svikt i vitala
akut anestesiverksamhet och till patienter
organfunktioner och sjukdomar
med ökad anestesiologisk risk
och behandling till patienter med särskilda 2 redogöra för patofysiologi och tillämpa
behov
behandlingsåtgärder relaterade till
Anestesiologiska komplikationer
sjukdomar och svikt i vitala organfunktioner
Smärt- illamående och vätskebehandling,
samt åtgärder vid akut blödning
3 redogöra för och med ökad grad av
Patientsäkerhet och prevention av
självständighet och i samarbete med patient
komplikationer
och närstående medverka i preoperativ
Medicinsk teknisk utrustning
planering, genomförande och utvärdering i
samband med anestesier till patienter i alla
åldersgrupper inom planerad/ akut
verksamhet och patienter med särskilda
behov
anestesimetoder och använda läkemedel i
samband med akut anestesiverksamhet och
till patienter med ökad anestesiologisk risk
2 redogöra för patofysiologi och tillämpa
behandlingsåtgärder relaterade till
sjukdomar och svikt i vitala organfunktioner
3 redogöra för och med ökad grad av
självständighet och i samarbete med patient
och närstående medverka i preoperativ
planering, genomförande och utvärdering i
åldersgrupper inom planerad/ akut
verksamhet och patienter med särskilda
behov
samt i en ökande grad av självständighet
kunna identifiera, värdera, föreslå och utföra
åtgärder
samt i en ökande grad av självständighet
kunna identifiera, värdera, föreslå och utföra
åtgärder
blod- och vätskebehandling till patienter i
samband med akuta situationer samt
illamående- och smärtbehandling till
patienter med särskilda behov
blod- och vätskebehandling till patienter i
samband med akuta situationer samt
illamående- och smärtbehandling till
patienter med särskilda behov
6 redogöra för anestesikomplikationer och
åtgärder i samband med dessa
7 redogöra för funktionen av medicinsk
teknisk utrustning för övervakning och
behandling av patienten, värdera erhållen
information och använda utrustningen på ett
patientsäkert sätt
behandling av patienten, värdera erhållen
information och använda utrustningen på ett 8 analysera och tillämpa forskningsbaserad
patientsäkert sätt
kunskap och forskningsmetoder med
relevans för kursens innehåll
8 analysera och tillämpa forskningsbaserad
4
utbildning, 4 hp, Lärandemål 1-8, betyg
Godkänd (VG).
PRA2, Simuleringsövning inklusive muntlig
tentamen, 1 hp. Lärandemål 1, 2,5,7,8,
TEN1, 2,5 hp, individuell skriftlig tentamen.
Lärandemål 1-8, betyg Underkänd (U),
Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
VG på PRA1 och TEN1.
FN5 2015
Nivå
A1N
Termin 2
Vårdvetenskap inom
VAE128
Innehåll
Perioperativ vårdprocess och
omvårdnadsplan till patienter med särskilda
behov
Komplexa vårdsituationer
Evidensbaserad kunskap
Professionellt förhållningssätt
Vårdkulturer, teamarbete och samhälle
Ledarskap
Forskningsprocessen och metoder
1 analysera och tillämpa vårdprocessen,
samt med ökad självständighet och i
samverkan med patienten och närstående,
identifiera vårdbehov, utforma en
omvårdnadsplan till patienter med särskilda
behov
1 analysera och tillämpa vårdprocessen,
samt med ökad självständighet och i
samverkan med patienten och
närstående, identifiera vårdbehov, utforma
en omvårdnadsplan till patienter med
särskilda behov
2 identifiera och reflektera över etiskt eller
på annat sätt komplexa vårdsituationer i
samband med anestesisjukvård
förhållningssätt, samt medverka i
3 identifiera och problematisera
8 analysera och tillämpa forskningsbaserad teamarbete med förmåga till självreflektion
och identifikation av egna fortsatta
omvårdnadsåtgärder inom anestesisjukvård kunskap och forskningsmetoder med
utvecklingsbehov
utifrån evidensbaserad kunskap
5 reflektera över och problematisera
betydelsen av vårdkulturers, teamarbetets
och samhällsstrukturens påverkan på
vårdorganisationer
7 identifiera och beskriva ett problemområde
med relevans för anestesisjukvård, samt
formulera ett syfte för en studie
5 reflektera över och problematisera
betydelsen av vårdkulturers, teamarbetets
och samhällsstrukturens påverkan på
vårdorganisationer
Examinationer
INL1, Inlämningsuppgift, 2 hp, individuell
skriftlig uppgift lärandemål 1,2,3,8, betyg
Godkänd (VG).
INL2, Inlämningsuppgift, 1 hp, parvis eller
individuellt utförd inlämningsuppgift,
lärandemål 7,8, betyg Underkänd (U) eller
Godkänd (G).
utbildning, 3,5 hp, avseende lärandemål 16,8, betyg Underkänd (U), Godkänd (G)
eller Väl Godkänd (VG).
6 reflektera över innebörden och betydelsen SEM1, Seminarium, 1 hp, lärandemål 5,6,8,
av anestesisjuksköterskans ledarskap
VG på INL1 och PRA1.
6 reflektera över innebörden och betydelsen
av anestesisjuksköterskans ledarskap
5
FN5 2015
Nivå
A1N
Termin 2
Självständigt arbete inom
anestesisjukvård 7.5 hp
VAE130
Innehåll
Självständigt vetenskapligt arbete,
Forskningsprocessen
Vetenskapsteori och metod
Forskningsetiska överväganden
Samhälleliga aspekter
Opponentskap
Respondentskap
1 identifiera och avgränsa ett
vårdvetenskapligt problemområde inom
anestesisjukvård och formulera ett syfte i
relation till detta
2 systematiskt söka, analysera, värdera och
kontrastera tidigare forskning relaterat till
valt problemområde
3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera
en för syftet relevant vetenskaplig metod
4 identifiera, tillämpa och värdera
forskningsetiska aspekter i relation till det
självständiga arbetet
5 samla in, bearbeta, analysera samt
värdera kvaliteten på insamlad data
6 beskriva och värdera sina resultat i ett
självständigt arbete
7 integrera, kontrastera och värdera
resultatet mot tidigare forskning samt
eventuell teoretisk referensram
8 värdera resultatet i relation till
samhällsrelevans och
anestesisjuksköterskans yrkesområde
9 identifiera ytterligare behov av
kunskapsutveckling avseende valt
problemområde
10 kritiskt granska samt föra en
vetenskaplig argumenterande diskussion
avseende eget och andras självständiga
arbete
forskningsetiska aspekter i relation till det
självständiga arbetet
6
Examinationer
UPS1, Skriftligt självständigt
arbete, 7,5hp, Muntligt och skriftligt
opponentskap samt ett muntligt
respondentskap vid obligatoriska
seminarier. Lärandemål 1-10.
Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller
Väl Godkänd (VG).
FN5 2015
Nivå
Termin 2
Specifik anestesisjukvård 7.5 hp
BMA066
Innehåll
Anestesimetoder vid planerad och akut
verksamhet
Anestesi och omvårdnadsplan till patienter
och behandling till patienter med särskilda
behov
Patientsäkerhet och prevention av
komplikationer
Medicinsk teknisk utrustning och
patientsäkerhet
Teamarbete
Kliniskt tillämpad forskning
Examinationer
1 redogöra för och tillämpa kunskap om
planerade och akuta anestesier till patienter
i alla åldersgrupper och med särskilda
behov
planerade och akuta anestesier till patienter
i alla åldersgrupper och med särskilda
behov
förhållningssätt, kommunicera och
medverka i teamarbete
3 analysera och självständigt tillämpa
principer för anestesiologisk omvårdnad,
bedömning och övervakning av patientens
tillstånd, utifrån befintlig information och
observationer
2 självständigt och i samverkan med
patienten och närstående identifiera
vårdbehov och utforma omvårdnadsplan i
åldersgrupper och med särskilda behov
7 visa förmåga till självreflektion, värdering SEM1, Seminarium, 1,5 hp, seminarium
av kompetens och identifikation av egna
inkluderande skriftlig uppgift, avseende
lärandemål 1-4 och 9, betyg Underkänd (U),
4 identifiera och tillämpa förebyggande
3 analysera och självständigt tillämpa
åtgärder för att förhindra komplikationer med principer för anestesiologisk omvårdnad,
beaktande av patientsäkerheten
bedömning och övervakning av patientens
tillstånd, utifrån befintlig information och
observationer
behandling av patienten, samt självständigt 4 identifiera och tillämpa förebyggande
använda utrustningen och värdera erhållen åtgärder för att förhindra komplikationer med
information på ett patientsäkert sätt
beaktande av patientsäkerheten
8 analysera och tillämpa forskningsbaserad 5 redogöra för funktionen av medicinsk
kunskap med relevans för kursens innehåll teknisk utrustning för övervakning och
behandling av patienten, samt självständigt
använda utrustningen och värdera erhållen
information på ett patientsäkert sätt
förhållningssätt, kommunicera och
kunskap med relevans för kursens innehåll
7
utbildning, 6 hp, avseende lärandemål 1-8,
betyg Godkänd Underkänd (U), Godkänd
(G) eller Väl Godkänd (VG).
VG på PRA1 och SEM1.
FN5 2015
Ärende 3.4-2015/0094
2015-10-08
Besluts-PM
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Ida Nilsson
BESLUTSPROMEMORIA
inriktning distriktssjuksköterska där
bristande kvalitet
Bakgrund
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning
distriktsjuksköterska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet
benämns också som ifrågasatt kvalitet.
utvärderingen.
Med anledning av beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning
distriktsjuksköterska har Akademin för hälsa, vård och välfärd
(HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med en slutrapport
som efterfrågas för ärendet.
1 (3)
FN5 2015
2 (3)
ärendet.
grundutbildning berett ärendet. Kompletterande frågor har
ställts till akademin och svaren har inkluderas i beredningen.
Fakultetsnämnden beslutade den 4 juni 2015:
att
godkänna föreliggande lägesrapport och därtill
rekommendera akademin:
att
komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när
planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta eller var i
processen man befinner sig när slutrapporten
färdigställs, för var och en av åtgärderna som rör
rekrytering, samt
att
om möjligt presentera fastställda kursplaner i
slutrapporten.
Alternativa beslut
förändringar.
Konsekvensanalys
som helhet.
Överväganden
fakultetsnämndens beslut om ändringar i lägesrapporten.
FN5 2015
3 (3)
Utskottet har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav
på att analysoch åtgärdsredovisningen endast ska innehålla
genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste
vara genomförda senast den 22 oktober 2015 då analysoch
åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda.
bristande kvalitet.
Beredningen finner även att akademin i slutrapporten utvecklat
lägesrapporten i enlighet med fakultetsnämndens beslut den 4
juni 2015 om lägesrapporten.
I slutrapporten anger akademin att rekryteringen av lärarresurs
pågår. I slutrapporten har det inte varit möjligt att precisera
ytterligare var i rekryteringsprocessen man kommer att befinna
sig vid tidpunkten för inlämnande av redovisningen till UKÄ.
Akademin avser att komplettera analysoch
åtgärdsredovisningen med uppgift om det så snart det är
klarlagt.
Fakultetsnämnden rekommenderar även i sitt beslut om
lägesrapporten akademin att om möjligt ange fastställda
kursplaner i slutrapporten. Akademin har redovisat fastställda
kursplaner i föreliggande rapport.
avancerad nivå tar egen ställning till om akademins analyser och
planerade åtgärder är relevanta och tillräckliga givet
Sammanfattningsvis har utskottet att bedöma om akademin i
allt väsentligt har åtgärdat de punkter som avsågs i nämndens
beslut för lägesrapporten och därefter besluta om att föreslå
fakultetsnämnden besluta att godkänna slutrapporten alternativt
besluta om att därtill uppdra till akademin att åtgärda brister
inför analysoch åtgärdsredovisningen till UKÄ.
att
FN5 2015
Mall för uppföljning – Specialistsjuksköterskeexamen
Huvudområde/område/inriktning för
examen: Distrikt
Uppföljningsärende: 411-00442-13
Examen:
Specialistsjuksköterskeexamen
Inledning
Specialistutbildningen till distriktssköterska vid Akademin för Hälsa Vård och Välfärd (HVV),
Mälardalens högskola (MDH) bedömdes ha bristande måluppfyllelse i fem av de sex utvärderade
examensmålen (Examensmål 1, 3-6). I tre av dessa examensmål (1, 3, 5) har bedömningen utgått från
självständiga arbeten.
Vid HVV benämns och genomförs självständiga arbeten inom specialistutbildningen till
distriktssköterska på två sätt: 1) Examensarbeten 15 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om
magisterexamen utöver sin specialistsjuksköterskeexamen samt 2) Självständigt arbete 7,5 hp som ger
studenten möjlighet att ansöka om yrkesexamen som specialistsjuksköterska. Vid UKÄ:s granskning
av de slumpmässigt utvalda självständiga arbetena (n=12) framkommer att flertalet bedömts ha
bristande måluppfyllelse på samtliga bedömda mål (se Tabell 1). Urvalet bestod i huvudsak av
Självständiga arbeten 7,5 hp (n=9) och inte Examensarbeten 15 hp. Magisterexamen i vårdvetenskap
vid HVV bedömdes ha hög kvalitet, vilket även innefattade examensarbeten 15 hp som genomförts
inom ramen för specialistutbildning till distriktssköterska. Utifrån detta dras slutsatsen att yttrandet om
bristande måluppfyllelse i huvudsak beror på utformning och innehåll i Självständiga arbeten 7,5 hp.
De självständiga arbeten som omfattar 7,5 hp ska bibehållas som valmöjlighet för studenterna. Detta
för att upprätthålla antalet sökande. I en grupp studenter varierar intresse av och förmåga att
genomföra ett Examensarbete 15 hp. Att studenter saknar intresse kan vara relaterat till
omständigheter i studentens privatliv. Gällande studenters förmåga kan det handla om generella
svårigheter att genomföra studier på avancerad nivå inom given tidsram. Det får till följd att dessa
studenter inte är behöriga till Examensarbete 15 hp då utbildningen innehåller blockkurser. Att en
student inte har intresse av eller förmåga att genomföra Examensarbete 15 hp innebär inte oförmåga
eller avsaknad av intresse att medvetet arbeta evidensbaserat i komplexa situationer. Oavsett
studentens val av omfattning på självständigt arbete, genomför alla samma skolning inom områdets
vetenskapliga grund. Att bibehålla de självständiga arbetena 7,5 hp som valmöjlighet upprätthåller
således även andelen examinerade studenter vilket tillgodoser verksamheternas behov av
specialistutbildade sjuksköterskor/distriktssköterskor.
Akademins övergripande analys av UKÄ:s bedömning visar att det finns fyra områden att åtgärda:
1. Utformning och uppföljning av självständiga arbeten (Examensmål 1, 3, 5).
2. Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning, VFU (Examensmål 3, 4, 6).
3. Genomförande av undervisning, övning och examination gällande vård i livets slutskede
(Examensmål 4).
4. Sociala aspekter inom området hälsa (Examensmål 6)
1
Sj. arb
Examensmål
1.
Bristande
Bristande
Bristande
2.
Bristande
Bristande
Bristande
3.
Bristande
Bristande
Bristande
4.
Hög
Bristande
Hög
5.
Bristande
6.
Hög
7.
Mkt. hög
Hög
Mkt. hög
Bristande
Hög
Hög
8.
Hög
Hög
Hög
Bristande
Hög
Hög
9.
Hög
10.
Bristande
Bristande
Bristande
11.
Hög
Bristande
Bristande
12.
Bristande
Bristande
Bristande
Bristande
Hög
2
Bristande
Hög
Bristande
6. ...förmåga att självständigt bedöma, planera,
genomföra & utv. åtg. Som behövs för att främja
fysisk, psykisk och social hälsa hos pat.,
förebygga uppkomsten av sjukdom och
sjukdomskomplikationer
5. ....förmåga att med helhetssyn på msk. göra
åtgärdsbed. utifrån vetenskap, samhälleliga och
etiska aspekter med särskilt beaktande av
mänskliga rättigheter
4. ....förmåga att medverka vid och självständigt
utföra us.& beh., vård i livets slutskede
3. ....förmåga att integrera kunskap, analysera,
bedöma och hantera komplexa frågeställningar
och situationer
2. ....fördjupad förmåga att självständigt och i
samverkan med pat. och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta vårdplan
1. ....kunskap om områdets vetenskapliga grund,
insikt forsknings- & utv.arb., sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrket
FN5 2015
Tabell 1: Omdömen för självständiga arbeten. Rutor med diagonala streck representerar examensmål som inte blivit
bedömda. De granskade arbetena utgörs av tre Examensarbeten 15hp och av nio Självständiga arbeten 7,5hp.
Bristande
Bristande
Hög
FN5 2015
Examensmål 1 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa kunskap
om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap
om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen
Motivering till bristande måluppfyllelse: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande
måluppfyllelse. Arbetena visar på bristande kunskap om vetenskaplig grund, till exempel definieras
epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap alltför ytligt och kort. De medicinska begreppen är ofta
otydliga och bristfälligt beskrivna. I flera av de självständiga arbetena finns endast en svag koppling
till vetenskaplig litteratur. Flera arbeten visar på bristande insikter i aktuellt forskningsoch
utvecklingsarbete, och i några arbeten redovisas endast fåtal referenser som dessutom tycks vara
slumpmässigt och inte systematiskt valda. I några självständiga arbeten används i huvudsak
sekundärkällor. Den bristande kunskap om områdets vetenskapliga grund som präglar arbetena leder
också genomgående till att kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt
sambandets betydelse för yrkesutövningen inte tydligt beskrivs i arbetena. I självvärderingen och
lärosätesintervjun beskrivs utbildningen som mycket väl uppbyggd för att säkerställa studenternas
möjlighet att förstå områdets vetenskapliga grund och dess betydelse för yrket, men då detta inte får
genomslag i de självständiga arbetena blir det samlade omdömet för målet bristande måluppfyllelse.
Självständiga arbetens visar bristande måluppfyllelse.
Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 1a-1e, 1= examensmål 1)
1a. De självständiga arbetena visar bristande kunskap om områdets vetenskapliga grund, definition av
såväl vårdvetenskapliga som medicinska begrepp är bristfälliga.
1b. Svag koppling till vetenskaplig litteratur och bristande insikter i aktuellt forskningsoch
utvecklingsarbete.
1c. För få referenser som är slumpmässigt och osystematiskt framsökta.
1d. Sekundärkällor används.
1e. Otydlig kunskap om samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets
betydelse för yrkesutövningen.
Analys av identifierade brister
Vid HVV benämns områdets huvudämne vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Inom ämnet
är människors hälsa och vård under hela livscykeln i fokus. Människors resurser och förmåga att
hantera förändringar i hälsa eller att återvinna optimal hälsa är centralt liksom deras möjlighet till
delaktighet och trygghet i vårdsituationer. Detta särskilt i sammanhang där människors egna resurser
sviktar och/eller när de befinner sig i en utsatt situation. Samspel och relationer mellan individ
och/eller deras närstående och vårdpersonal, samt vårdens möjligheter att stödja individen och de
närstående utgör andra delar av huvudämnet (Bilaga 1, 2). Bristande kunskap avseende områdets
vetenskapliga grund, definition av begrepp (1a) samt otydlig kunskap om samband mellan vetenskap
och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen (1e) kan härledas till att undervisning
och examinationer i vetenskaplig teori och metod inom området inte varit samlad i en kurs utan
utgjorts av en strimma genom utbildningen. Detta får till följd att studenters förmåga och färdighet att
självständigt och på en fördjupad nivå tillämpa vetenskaplig teori och metod inom området inte följts
upp systematiskt under utbildningen. Otydlighet gällande kunskap om sambandet mellan vetenskap
och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen (1e) anses bero på bristfällig
yrkesrelaterad kontextualisering. Det anses ha att göra med att de självständiga arbetena utgjorts av en
projektplan utan resultat och resultatdiskussions vilket försvårat möjligheten att visa kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövning
som distriktssköterska. Detta har ytterligare försvårat möjligheten att visa värderingsförmåga och
förhållningssätt. De påvisade bristerna att självständiga arbeten visar svag koppling till vetenskaplig
litteratur (1b), har för få och slumpmässigt framsökta referenser (1c) samt att sekundärkällor använts
(1d) förstås som att examinationskrav, formulerade som betygskriterier, för självständigt arbete varit
för låga gällande både omfattning och nivå för att säkerställa examensmålet.
3
FN5 2015
Därutöver har de självständiga arbetena 7,5 hp handletts och examinerats av en och samma lärare som
följd av otillräckliga lektorsresurser. Ett förfaringssätt som kan ha bidragit till att den enskilda
studentens lärandeprocess bedömts snarare än den slutgiltiga produkten.
Åtgärder för måluppfyllelse
De beskrivna åtgärderna gäller från ht 2015. Siffer- och bokstavskombinationen representerar
examensmål (1) och identifierad brist (a-e).
- För att säkerställa examensmålet har kursen Vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad 7,5 hp inrättats (Bilaga 3) . Kursen utgör startpunkt för utbildningen vilket
ger förutsättningar att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete (1a-b) samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet
och sambandets betydelse för yrkesutövningen (1e).
Kursens lärandemål 1: identifiera och reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i
forskningsprocessen och i relation till professionen och lärandemål 5: identifiera och reflektera över
specialistsjuksköterskans kärnkompetenser i relation till det specifika arbetsområdet ger
förutsättningar för kunskap om yrkesområdets vetenskapliga grund (1a), och om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen (1e).
Kursens lärandemål 2: systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa forskningsresultat
med kvantitativ och kvalitativ ansats relevant för specialistsjuksköterskans yrkesutövning ger
förutsättningar för: kunskap om yrkesområdets vetenskapliga grund (1a), förmåga att koppla till
vetenskaplig litteratur och ha insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete (1b), förmåga att
systematiskt söka kunskap (1c) och att undvika sekundärkällor (1d).
Lärandemål 1 och 2 examineras med individuell skriftlig inlämningsuppgift, (INL1, Bilaga 3). Den
innebär att genomföra en systematisk kunskapssammanställning med kvalitativa och kvantitativa
vårdvetenskapliga artiklar som kritiskt granskas och kvalitetsbedöms med granskningsformulär. INL1
inleds med att studenten utifrån litteratur beskriver ett vårdvetenskapligt problemområde inom
distriktssköterskors yrkesuppdrag. Därefter beskrivs det egna tillvägagångssättet för den systematiska
kunskapssammanställningen med grund i metodlitteratur. INL1 innefattar även en litteraturgrundad
diskussion utifrån följande: Identifiera de vetenskapsteoretiska utgångspunkterna i de granskade
artiklarna och reflektera kring dessa utgångspunkters konsekvenser för den egna professionen,
Reflektera kring hur resultat av din kunskapssammanställning kan relateras till de vårdvetenskapliga
grundbegreppen Människa, Hälsa, Miljö och Omvårdnad, Beskriv forskningsetiska principer utifrån
litteratur samt identifiera och värdera dessa i de valda artiklarna, Reflektera kring hur resultatet kan
implementeras, i klinisk verksamhet, Reflektera kring vad som kan hindra respektive stödja
implementering av ny kunskap.
Inför INL1 ges föreläsningar inom Vetenskapsteori, Forskningsprocessen, Forskningsetik, Evidens,
Kvantitativ och kvalitativ metod samt praktiska övningar gällande Informationssökning,
referenshantering och artikelgranskning. Därutöver finns schemalagda work-shops med lärare
tillgänglig för diskussion och handledning.
Kursens lärandemål 5 examineras med seminarium (SEM2, Bilaga 3) som innefattar fältstudier på
Vårdcentral, BVC, och Hemsjukvård och student aktivt lärande genom identifikation och reflektion
kring specialistsjuksköterskors sex kärnkompetenser vid dessa tre arenor (Edberg et al. 2013).
Studenten får vägledning genom följande frågeställningar: Vilka förutsättningar finns för
personcentrerad vård? Hur sker personcentrerad vård? Vilka förutsättningar finns för teamarbete?
Vilka aktörer medverkar i dessa team och hur sker de? Vilken funktion har distriktssköterskan i
teamet?, Hur arbetar distriktssköterskor för att erbjuda evidensbaserad vård? Hur har riktlinjer
evidensbaserats?, Vilka kvalitetsförbättringsarbeten är aktuella? Hur genomförs dessa och på vilket
sätt är distriktssköterskan involverad?, Hur identifieras och förebyggs områden där patientens säkerhet
riskeras?, På vilket sätt kan IKT utgöra en resurs eller ett hinder i distriktssköterskans arbete? För
4
FN5 2015
betyg Godkänd vid seminariet ska studenten självständigt leda diskussionen i gruppen kring en av
kärnkompetenserna samt bidra i diskussionen kring de övriga kärnkompetenserna.
Kursens lärandemål 4; kritiskt granska och värdera vårdvetenskapliga begrepp relevanta för
specialistsjuksköterskans yrkesområde ger förutsättningar för kunskap och förmåga att definiera och
värdera såväl vårdvetenskapliga som medicinska begrepp (1a).
Lärandemål 4 examineras med seminarium (SEM1, Bilaga 3) som innebär kritisk granskning av en
vårdvetenskaplig artikel i vilken begreppsanalys genomförts. Inför seminariet genomförs en
föreläsning om vikten av gemensam förståelse för ett begrepps betydelse och begreppsanalys som
metod. Studenten vägleds i sin granskning utifrån följande frågeställningar: Vilken karaktär har
begreppet?, Vad är syftet med begreppsanalysen?, Vilken metod har använts?, Vilket resultat lyfts
fram? Studenten ska även reflektera kring begreppets användbarhet för distriktssköterskors uppdrag.
För betyg Godkänd vid examinationen ska studenten självständigt diskutera ”sitt” begrepp utifrån
ovanstående frågeställningar. Lärandemål, undervisning och examination ger förutsättningar att förstå
yrkesområdets vetenskapliga grund (1a).
Studenters förmåga att tillämpa kunskap i vetenskaplig teori och metod inom området följs upp i de
efterföljande kurserna i utbildningen Bilaga 4-6). Denna uppföljning sker genom att studenten i
skriftliga inlämningsuppgifter och vid seminarier tränar sig i vetenskapligt förhållningssätt. Studenten
får även metodträning i intervju och observationsteknik, transkription och analys genom VFUrelaterade examinationer (se exempel Examensmål 3 s. 8). Uppföljning och tillämpning av
vetenskaplig teori och metod inom området sker även genom att studenterna ska kritiskt granska och
värdera forskningsfrågor, vetenskaplig metod och etiska överväganden i eget och andras PM (Bilaga
5-6).
- För att säkerställa examensmålet avseende självständiga arbetenas vetenskaplig grund, definitioner
av vårdvetenskapliga och medicinska begrepp, att vetenskaplig litteratur används och att den används
korrekt (1a-d) handleds och examineras självständiga arbeten 7,5 hp av olika lärare. Examinerande
lärare har lektorskompetens inom vårdvetenskap och genomför även halvtidsseminarier för
vetenskaplig granskning.
- För att säkerställa examensmålet gällande kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad
erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen (1e) har de självständiga arbetena 7,5 hp
(Bilaga 7) utvecklats från projektplan till arbeten där hela forskningsprocessen tillämpas. Detta
tydliggörs specifikt i kursplanens lärandemål 8: värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och
distriktssköterskors yrkesområde i primärvård.
- Ytterligare åtgärd för att säkerställa examensmålet är att samtliga lärandemål i kursplanerna gällande
självständigt arbete 15hp (Bilaga 8) och 7,5hp (Bilaga 7) har reviderats. Lärandemålen i de båda
kursplanerna är likartade eftersom forskningsprocessen är densamma oavsett arbetenas omfattning.
Lärandemål 1: identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom
distriktssköterskans yrkesområde i primärvård och formulera ett syfte i relation till detta ger
förutsättningar för kunskap gällande områdets vårdvetenskaplig grund (1a). Lärandemål 2:
systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt
problemområde, och lärandemål 7: kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt
eventuell teoretisk referensram ger förutsättningar för tydligare koppling till vetenskaplig litteratur
och, insikter i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete (1b). I de betygskriterier (Bilaga 9-10) som
utformats utifrån dessa kursplaner tydliggörs riktlinjer för litteratur som ska användas (1c) samt den
omfattning av vårdvetenskapliga artiklar som krävs (1d). Lärandemålen i respektive kursplan
examineras individuellt skriftligt och muntligt. Detta framgår av respektive kursplans betygskriterier
(Bilaga
Källor
Bilaga 1, 2. Definition av ämnet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid HVV, MDH.
Bilaga 3. Vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 7,5 hp (VAE124)
Bilaga 4. Folkhälsovetenskap inom primärvård 7,5 hp (FHA065)
5
FN5 2015
Bilaga 5. Barn och unga inom primärvård 15 hp (VAE092)
Bilaga 6. Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp (VAE093)
Bilaga 7. Examensarbete- Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7,5hp (VAE095)
Bilaga 8. Examensarbete inom primärvård 15 hp (VAE094)
Bilaga 9. Betygskriterier Examensarbete- Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7,5hp (VAE095)
Bilaga 10. Betygskriterier, Examensarbete inom primärvård 15 hp (VAE094)
6
FN5 2015
Examensmål 3 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga
att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
Motivering till bristande måluppfyllelse: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenternas
måluppfyllelse brister avseende studenternas förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma
och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Flertalet självständiga arbeten visar på brister
beträffande förmåga att integrera kunskap. Detta blir extra tydligt när det gäller integrering av kunskap
mellan tidigare forskning och studiens resultat, då resultat saknas i flera arbeten. De självständiga
arbetena visar även brister av integrering av kunskap från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller
tvärt om. Arbetena är genomgående bristfälliga beträffande förmåga till analys, bedömning och
hantering av komplexa frågeställningar. Av självvärderingen och intervjun framgår att studenterna i
framförallt två av kurserna under utbildningen erhåller sådan kunskap som krävs för förmåga att
integrera kunskap. I dessa kurser ingår teoretiska undervisningsmoment och studenterna ska under sin
verksamhetsförlagda utbildning integrera och tillämpa den teoretiska kunskapen i praktiskt handlande.
Det framgår dock inte hur denna förmåga att integrera kunskap examineras på individnivå.
Självvärderingen beskriver ett flertal studieuppgifter som innebär att analysera, bedöma och hantera
komplexa situationer, exempelvis en modell för att analysera och reflektera över komplexa situationer
som hemsjukvård, distriktssköterskans yrkesroll, ledarskap, telefonrådgivning samt underlåtenhet och
övergrepp inom primärvården. Även om det i utbildningen ingår moment där förmågor tränas, så får
detta inte genomslag i de självständiga arbetena och det finns också oklarheter avseende hur relevanta
förmågor examineras.
Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 3a-3e, 3= examensmål 3)
3a. Integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat eftersom resultat saknas
3b. Integrering från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller tvärt om
3c. Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar
3d. Moment i utbildningen där förmågor tränas får inte genomslagskraft i de självständiga arbetena
3e. Brister gällande hur studentens förmåga att integrera kunskap i klinisk verksamhet examineras.
Att integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat saknas har att göra med att
självständiga arbeten 7,5 hp utgjorts av en projektplan där inte hela forskningsprocessen bearbetats
(3a). Detta får till följd att moment som studenterna tränat i utbildningen inte får genomslagskraft i de
självständiga arbetena (3d).
När det gäller bristande förmåga att integrera praxiskunskap till teoretisk kunskap eller tvärt om
bedöms även detta bero på att de självständiga arbetena 7,5 hp inte omfattat forskningsprocessen i sin
helhet. De har saknat resultat och därmed resultatdiskussion samt ett resonemang kring resultatets
värde i klinisk praxis som visar förmåga att integrera teoretisk kunskap till praxis kunskap (3b).
De uppmärksammade bristerna i de självständiga arbetena gällande förmåga till analys, bedömning
och hantering av komplexa frågeställningar bedöms bero på att kunskap och förståelse avseende
vetenskaplig metod varit otillräcklig. Denna brist beror även på den omfattning av vetenskapligt
förankrad kunskap som krävts i bakgrunden. Ytterligare orsaker till brist på denna förmåga är att
forskningsprocessen inte använts i sin helhet. Att de metodologiska momenten datainsamling och
analys inte har genomförts, samt metoddiskussion i relation till dessa praktiska moment försvårar
möjligheten att visa förmåga till bedömning och hantering av komplexa frågeställningar. Dessa
orsaker bidrar till att förmågor som tränats inte blir tydliga i de självständiga arbetena (3c, 3d). Brist
på förmåga till analys och bedömning av komplexa frågeställningar kan även vara orsakat av
otillräckligt formulerade betygskriterier (3c).
Att det finns brister i hur studenters förmåga att integrera kunskap i klinisk verksamhet examineras
(3e) beror på att examinationsmoment inte varit förlagda ute i klinik. Detta pga otillräckliga
lärarresurser för att medverka vid 35 studenters bedömning av samtliga VFU-platser: Vårdcentral,
Barnhälsovård och Hemsjukvård. För att kompensera för detta genomförs examinerande VFU7
FN5 2015
seminarier i en grupp om 5-6 studenter och individuella skriftliga inlämningsuppgifter som examineras
av lektor eller docent i vårdvetenskap (se även Examensmål 4 Analys av brist 4a, s. 10). Dessa
examinationer innebär att studenterna analyserar kliniska situationer de varit i utifrån teoretisk
kunskap. Ett exempel är de VFU-seminarier som sker i kursen Barn och unga inom primärvård 15 hp
(Bilaga 5). Vid seminariet ska studenten delge litteratur- och erfarenhetsbaserade reflektioner utifrån:
Livsvillkor. Studenterna ska identifiera och granska de familjers livsvillkor och närmiljö de möter på
sin VFU utifrån genus, etnicitet och social tillhörighet. De ska även utifrån Bronfenbrenners
utvecklingsekologiska nivåer och journalgranskning identifiera barns livsvillkor (Hallström &
Lindberg, 2009; Magnusson et al. 2009).
Arbetssätt Studenterna ska identifiera, beskriva och reflektera kring BVC-sjuksköterskors
förhållningssätt (Olander, 2003), strategier vid hälsobesök inom barnhälsovård i möten med barn och
deras familjer (Golsäter, Enskär & Harder, 2014), kommunikation med barn i barnhälsovård (Harder,
2014). Dessutom ska samverkan med familjecentral beskrivas (Nylén, 2009) och värderas utifrån
etiska aspekter.
Säker vård. Studenterna ska identifiera de styrmedel, målsättningar och kvalitetssäkringssystem som
finns för Barnhälsovården och hur de verkställs. Granska hur dokumentation sker i barnets journal och
vilken dokumentationsmodell som används.
Barns utveckling Studenterna ska observera ett barns i åldern 3-5 år vid hälsobesök och göra en
observationsberättelse som neutralt beskriver vad barnet gör, hur barnet gör och i relation till vem. De
ska även beskriva och reflektera över barnets fysiska, kognitiva, emotionella och sociala
utvecklingskompetenser utifrån vetenskaplig litteratur och relatera till de undersökningsmoment som
genomförs vid hälsobesöket. Därutöver ska etiska aspekter som är aktuella vid
utvecklingsbedömningar reflekteras kring.
Barns delaktighet Utifrån den observation och observationsberättelse studenterna genomfört ska de
beskriva hur barnet förhandlar för att göra sig delaktig i hälsobesöket. Utifrån resultatavsnittet i
avhandlingen Barn inom Barnhälsovård, Studier om hur barn gör sig delaktiga (Harder, 2011) ska
resultatet jämföras med det barn som observerats. Därutöver ska en reflektera kring barnets perspektiv
i situationen, de vuxnas barnperspektiv (ditt, BVC-ssk, förälderns), barnets bästa och vilka
förutsättningar som behövs för att möta barn genomföras.
Nedan beskrivs de åtgärder som svarar mot identifierade brister. Den efterföljande siffer- och
bokstavskombinationen representerar examensmål (3) och identifierad brist (a-f).
- För att säkerställa examensmålet och tillgodose bristerna har de självständiga arbetena 7,5hp
utvecklats från projektplan till arbeten där hela forskningsprocessen tillämpas genom att kursplanen
reviderats (Bilaga 7). Det möjliggör integrering av kunskap mellan tidigare forskning och resultat (3a)
och integrering av praxiskunskap till teoretisk kunskap (3b). Detta tydliggörs i lärandemål 7:
kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram och
lärandemål 8: värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och distriktssköterskors yrkesområde.
Att hela forskningsprocessen bearbetas gör det möjligt att visa förmåga till analys, bedömning och
hantering av komplexa frågeställningar samt att de förmågor som tränas under utbildningen även får
genomslagskraft i de självständiga arbetena (3d). Samtliga lärandemål examineras skriftligt och
muntligt (UPS1, Bilaga 7). Betygskriterier (Bilaga 9) tydliggör hur den enskilde studenten examineras.
- För att säkerställa examensmålet, medverkar lärare, lektorer och adjunkter, i kliniska
slutexaminationer. Detta ger förutsättningar för bedömning av förmåga att integrera teoretisk kunskap
med praxiskunskap (3b), samt förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa
frågeställningar i möten med människor (3c). För att tillgodose detta rekryteras ytterligare
8
FN5 2015
lärarresurser, lektorsresurser. Kliniska lektorat utformas som del i undervisande lektorers tjänstgöring.
Detta innebär att befintliga lektorat och de lektorat som tillsätts innefattar teoretisk undervisning och
examination samt utformning och genomförande av klinisk slutexamination i samverkan med
handledare vid VFU. Kliniska lektorat bedöms ge förutsättningar för att bedöma förmågan att
integrera teoretisk kunskap med praxiskunskap (3b), förmåga till analys, bedömning och hantering av
komplexa frågeställningar i möten med människor (3c). Tillvägagångssätt för systematisk bedömning
av studentens förmågor vid kliniska slutexaminationer utvecklas i samverkan mellan kliniska
verksamheter och HVV, AssCE-formuläret (Assessment of Clinical Education) för avancerad nivå
ligger till grund för dessa slutexaminationer (3d). För att säkerställa examensmålet genomförs
därutöver, i samverkan med klinisk verksamhet, en kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas
och handledarnas akademiska nivå samt genomgången handledarutbildning.
Källor
Bilaga 7: Examensarbete- Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7,5hp (VAE095)
Bilaga 9: Betygskriterier Examensarbete- Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7,5hp (VAE095)
Golsäter, M., et al. (2013). Nurses’ encounters with children in child and school health
care: negotiated guidance within a given frame. Scandinavian Journal of Caring Science. 2014;28(3):591-9.
Hallström, I. & Lindberg, T. (2009). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber.
Harder, M. (2011). Barn inom Barnhälsovård. Studier om hur barn gör sig delaktiga vid hälsobesök.
Doktorsavhandling. Kvinnors och barns hälsa. Karolinska Institutet.
Harder, M. (2014). Kommunikation med barn vid hälsobesök i Barnhälsovården. I M. Söderbäck.
Kommunikation med barn i vården. Stockholm: Liber.
Nylén, U. (2009). Familjecentralen som gränsöverskridande team. I J. Berlin et al. Team i vård, behandling och
omsorg: erfarenheter och reflektioner Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, M. et al. (2009). Barnhälsovård: att främja barns hälsa. Stockholm: Liber.
Olander, E., (2003). Hälsovägledning i barnhälsovården: syntetisering av två uppdrag. Doktorsavhandling.
Lärarutbildningen, Högskolan Malmö.
9
FN5 2015
Examensmål 4: För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga
att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede
Motivering till bristande måluppfyllelse: Självvärderingen och intervjun gör det inte troligt att hög
måluppfyllelse säkerställs. Studenterna genomför hälsoundersökningar under den verksamhetsförlagda
utbildningen av såväl nyfödda barn som barn som återkommer för hälsobesök. Studenterna genomför
även vaccinationer. Under den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer dock endast handledaren
studentens kunskap och förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och
behandlingar, med stöd av AssCe-formuläret (Assessment of Clinical Education). Studenterna
genomför också en individuell skriftlig analys av hemsjukvård utifrån ett patient- och
anhörigperspektiv, där palliativ vård med etiskt förhållningssätt redovisas och examineras av lärare.
Såväl teoretiska som praktiska bedömningar ingår således för säkerställande av måluppfyllelse. Det
råder dock en tveksamhet huruvida förmågan att medverka vid och utföra behandlingar i livets
slutskede säkerställs eftersom det förefaller vara sparsamt med undervisning, övning och examination
om vård i livets slutskede. Då lärosätet inte medverkar i slutbedömning av studenterna under den
verksamhetsförlagda utbildningen kan inte hög måluppfyllelse säkerställas.
Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 4a-b, 4= examensmål 4):
4a. Lärosätet medverkar inte i slutbedömningen, kliniska handledare bedömer kunskap och förmåga
att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar utifrån AssCE.
4b. Tveksamhet till att medverkan vid och utförande av behandlingar i livets slutskede säkerställs,
sparsamt med undervisning, övning och examination.
Den brist som innefattar att MDH inte medverkar i slutbedömningen av den enskilda studentens
förmågor att självständigt utföra undersökningar och behandlingar i kliniska situationer (4a) har att
göra med att det saknas lärarresurser för att medverka vid varje students slutbedömning vid samtliga
VFU; Vårdcentral, Barnhälsovård och Hemsjukvård. För att tillgodose denna brist behöver ytterligare
lektorsresurser rekryteras. För att kompensera för att lärare inte medverkar vid kliniska
slutexaminationer genomförs i nuläget examinerande VFU-seminarier i en mindre grupper om 5-6
studenter (se exempel Examensmål 3 s. 8) och individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Dessa
examineras av lektor eller docent i vårdvetenskap och innebär att studenterna analyserar kliniska
situationer de varit i utifrån teoretisk kunskap. Den kliniska handledarens bedömning utifrån AssCE
utgör ett komplement till de bedömningar som läraren genomför men är inte enskilt betygsgrundande.
Detta tillvägagångssätt framkommer i självvärderingen vid examensmål 2 (Bilaga 11, s. 10-13).
Gällande examensmål 2 ”visa förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående
identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan” har utbildningen vid MDH fått bedömningen hög
kvalitet som följd av detta tillvägagångssätt vid examination under VFU (Bilaga 12 s. 103).
När det gäller tveksamhet avseende studentens förmåga att medverka vid och utför behandlingar i
livets slutskede pga sparsam undervisning, övning och examination (4b). Bedöms denna brist vara
åtgärdad. I utbildningen har palliativ vård fokuserats och inte specifikt vård i livets slutskede. Dessa
områden är dock delar av varandra. Från hösten 2014 finns två lärandemål som svarar mot given kritik
i UKÄs utlåtande. I kursen BMA051 Sjukdomslära och farmakologi inom primärvård 22,5 hp
(fastställd 2013-12-13) ingår lärandemål 9: reflektera över individens komplexa situation vid vård i
livets slutskede (Bilaga 6). Dessutom finns nu även undervisning om människans åldrande och vård i
livets slutskede som följs upp med en individuell skriftlig examination (PRA1, BMA051, Bilaga 13)
där studenterna analyserar en autentisk fallbeskrivning utifrån de fyra hörnstenarna inom palliativ
vård. Det andra lärandemålet som berör vård i livets slutskede finns inom kursen VAE093 Vuxna och
äldre inom primärvård 15 hp (fastställd 2014-06-03, Bilaga 6). Lärandemål 5 innebär att studenten
efter avslutat kurs ska kunna identifiera och tillämpa kunskap om komplexa frågeställningar och
situationer med vuxna och äldre utifrån evidensbaserad kunskap, specifikt vid vård i livets slutskede.
10
FN5 2015
Ytterligare undervisning om vård i livets slutskede ingår tillsammans med komplementär behandling
vid palliativ vård. Undervisningen följs upp med en individuell skriftlig examination (PRA1, Bilaga 6)
där studenterna definierar brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede samt utgår från autentiska
fallbeskrivningar för att analysera styrkor och svagheter för att möjliggöra en etisk plattform vid vård
av människor i livets slutskede. Eftersom klinisk övning och examination inte kan säkerställas under
tiden för VFU används autentiska fall i de båda examinationerna. Ett exempel på sådant fall är
följande:
Elsa är 74 år och har regelbundna besök av distriktssköterskan eftersom hon behandlas med Waran.
PK-prov tas var fjortonde dag och eftersom Elsa inte orkar gå till vårdcentralen för att ta provet skrivs
hon in i hemsjukvården. Elsa har också KOL sedan många år tillbaka och har syrgas i hemmet, som
hon sköter själv. På senare tid har Elsa gått ner i vikt och efter ett antal undersökningar visade det sig
att hon har långt framskriden cancer. Cancern är inte behandlingsbar och efter en tid har läkaren ett
brytsamtal med Elsa där det framkommer att hon vill dö i hemmet. Eftersom SSIH (specialiserad
sjukhusvård i hemmet) inte hade plats för henne får hemsjukvårdens distriktssköterska ansvara för
omvårdnaden. Distriktssköterskan har en överenskommelse med läkaren på SSIH vilken innebär att
hon kan kontakta läkaren vid behov. Distriktssköterskan har nu daglig kontakt med Elsa och vid ett
tillfälle frågar hon hur Elsa vill ha det under sin sista tid i livet. Det framkommer att Elsa inte vill oroa
sina barn med sin sjukdom utan vill att de bara underrättas om något särskilt inträffar. Det är också
viktigt för Elsa att hon får vara kvar i hemmet ända till slutet. Distriktssköterskan tar också kontakt
med sjukgymnast och arbetsterapeut för att underlätta Elsas vardag. Sjukgymnasten gör hembesök för
att undervisa i andningsteknik och arbetsterapeuten gör en bedömning utifrån Elsas behov av
hjälpmedel. Trots andningsteknik blir Elsa alltmer tungandad och för att underlätta den får hon
regelbundna blodtransfusioner i hemmet av SSIH:s sjuksköterska. Distriktssköterskan tar dock ett
bastest innan transfusionen. Under en helg är en av Elsas söner på besök och han tycker att Elsa är så
andnings påverkad att han ringer efter en ambulans för att Elsa ska komma till sjukhuset. Sonen hade
inte vetskap om Elsas önskan att få dö i hemmet. Strax efter att Elsa inkommit till sjukhuset avlider
hon lugnt och stilla.
Hur medverkan vid och utförande av behandlingar i livets slutskede säkerställs framgår under rubriken
Analys av identifierade brister ovan. De identifierade bristerna (4b) anses därmed vara tillgodosedda.
De åtgärder som beskrivs nedan svarar mot bristen att studenters kunskap och förmåga att medverka
vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar i möten med människor inte examineras
av lärosätet (4a).
- För att säkerställa examensmålet, medverkar lärare, lektorer och adjunkter, i kliniska
slutexaminationer för att bedöma förmåga att självständigt utföra undersökningar och behandling i
möten med människor (4a). Detta för att tydliggöra examinationsformen och säkerställa examination
av verksamhetsförlagd utbildning. För att tillgodose detta rekryteras ytterligare lärarresurser,
lektorsresurser vars lektorat utformas både som undervisande och kliniskt lektorat. Det innebär att
lektorat innefattar teoretisk undervisning och examination samt utformning och genomförande av
systematisk klinisk slutexamination av studenters självständighet i samverkan med handledare vid
VFU. Tillvägagångssätt för systematisk bedömning av studentens förmågor vid kliniska examinationer
är under utveckling i samverkan mellan kliniska verksamheter och HVV, MDH. AssCE-formuläret
(Assessment of Clinical Education) för avancerad nivå ligger till grund för de kliniska
examinationerna. Erfarenhetsbaserat lärande används också (Kolb, 1986). Det innebär att studenten
gör en konkret erfarenhet (Vad hände?), observerar och reflekterar, lär genom abstraktion av
erfarenheten och det observerade (Relaterar till teoretisk kunskap) för att sedan tillämpa i nya
situationer (Bedömning av evidens). De VFU relaterade seminarierna (se exempel Examensmål 3 s. 8)
är exempel på hur examinationer utformats med inspiration från erfarenhetsbaserat lärande.
Källor
11
FN5 2015
Bilaga 9: Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp (VAE093)
Bilaga 11. Självvärdering specialistutbildning till distriktssköterska reg.nr 411-00442-13
Bilaga 12. Kvalitetsutvärdering av specialistsjuksköterskeexamen–hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
och distriktssköterska.
Bilaga 13 Sjukdomslära och farmakologi inom primärvård 22,5 hp (BMA051)
Kolb, D. A. (1984). Experiential learning. New Jersey: Prentice Hall, Inc.
12
FN5 2015
Examensmål 5: För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga
att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
Motivering till bristande måluppfyllelse: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande
måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt
beaktande av de mänskliga rättigheterna. I flertalet av de självständiga arbetena saknas relevanta
vetenskapliga aspekter. Uppenbara faktafel redovisas och viktig litteratur utelämnas. Inte heller de
omfattande samhälleliga aspekter som finns relaterat till folkhälsoproblem och livsstilsförändringar
berörs i tillräcklig grad i de självständiga arbetena. Etiska aspekter beaktas endast i några självständiga
arbeten, och då oftast enbart på en allmän nivå. Det underlag som främst redovisas i självvärderingen,
men också vid lärosätesintervjun, är något svårbedömt. Främst saknas en tydlighet i beskrivning av
former för hur det säkerställs att student uppnår måluppfyllelse vad avser samhälleliga aspekter och
även etiska aspekter.
Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 5a-e, 5= examensmål 5):
5a. Uppenbara faktafel redovisas i självständiga arbeten.
5b. Viktig litteratur utelämnas i självständiga arbeten.
5c. Samhälleliga aspekter relateras inte tillräckligt till folkhälsoproblem och livsstilsförändringar i
självständiga arbeten.
5d. Etiska aspekter beaktas sparsamt och generellt.
Att faktafel redovisats i självständiga arbeten (5a) bedöms bero på att kursens upplägg inneburit att
texter inte granskats systematiskt och kontinuerligt avseende process och slutprodukt. Det har varit
samma lärare som handlett och examinerat självständiga arbeten 7,5 hp. Ett förfaringssätt som kan
bidra till att studentens lärprocess examineras snarare än slutprodukten.
Den uppmärksammade bristen avseende att viktig litteratur utelämnats (5b) bedöms som att
examinationskrav, formulerade som betygskriterier, för självständigt arbete varit bristfälliga gällande
relevant litteratur för det problem som det självständiga arbetet avser att studera. När det gäller att
samhälleliga aspekter är bristfälliga i självständiga arbetena relateras till att det i de föregående
kursplanerna inte funnits tydliga lärandemål och betygskriterier gällande detta (5c). Brister avseende
att etiska aspekter beaktas sparsamt och generellt (5d) bedöms bero på att självständiga arbetena 7,5
hp utgörs av en projektplan utan resultatdel. Detta försvårar möjligheten att påvisa förmåga att med
helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och
etiska aspekter med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter.
Nedan beskrivna åtgärder bedöms säkerställa examensmålet. Den efterföljande siffer- och
bokstavskombinationen representerar examensmål (5) och identifierad brist (a-d).
- För att säkerställa examensmålet handleds och examineras självständiga arbeten 7,5 hp av olika
lärare. Examinerande lärare genomför även halvtidsseminarier vid vilka arbetena granskas
vetenskapligt för att undvika faktafel (5a) och att litteratur utelämnas (5b). I de utformade
betygskriterierna (Bilaga 9) tydliggörs riktlinjer för den litteratur som ska användas. Ytterligare
lektorsresurser för handledning och examination rekryteras.
- För att säkerställa examensmålet har samtliga lärandemål i kursplanerna gällande självständigt arbete
7,5 hp (Bilaga 7) och 15 hp (Bilaga 8) reviderats. Revideringsarbetet medför att specifika lärandemål
tydliggör samhälleliga aspekter; lärandemål 8 värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och
distriktssköterskors yrkesområde (5c). Arbetet med kursplanerna innebär även att de självständiga
arbeten som omfattar 7,5 hp har utvecklats från projektplan till arbeten där hela forskningsprocessen
13
FN5 2015
tillämpas. Det medför att etiska aspekter beskrivs och tillämpas på ett fördjupat sätt (5d); lärandemål
4: identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet. När det gäller etiska
aspekter tydliggörs de även i andra kursplaner under utbildningen (se nedan). För utförligare exempel
se Examensmål 1 s. 4 och Examensmål 3 s. 8
Vetenskaplig teori och metod med inriktning mot omvårdnad 7,5 hp (Bilaga 3). Lärandemål 3;
identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskild hänsyn till
mänskliga rättigheter.
Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5hp (Bilaga 4). Lärandemål 6; identifiera, tillämpa och värdera
etiska ställningstaganden i folkhälsoarbete
Sjukdomslära och farmakologi inom primärvård (Bilaga 13) Lärandemål 2; reflektera över
läkemedelsbehandling utifrån ett etiskt och professionellt förhållningssätt i relation till evidensbaserad
kunskap.
Barn och unga inom primärvård 15 hp (Bilaga 5). Etiska aspekter förekommer i tre av kursens
lärandemål: 2 identifiera och bedöma barns och ungas utvecklingskompetenser, hälsa och delaktighet
utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter, 3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv med
särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt reflektera över stöd i
föräldraskap utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter, 8 kritiskt granska och
värdera forskningsfrågor, vetenskaplig metod och etiska överväganden i eget och andras PM.
Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp (Bilaga 6). ). Etiska aspekter förekommer i tre av kursens
lärandemål: 2. identifiera, bedöma och värdera vuxnas och äldres hälsa, behov av omvårdnadsåtgärder
och utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter; 3. tillämpa familjeperspektiv med särskilt
beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt reflektera över stöd till familjen
och närstående utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter, 8. kritiskt granska
och värdera forskningsfrågor, vetenskaplig metod och etiska överväganden i eget och andras PM.
Källor
Bilaga 3. Vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad 7,5 hp (VAE124).
Bilaga 4. Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5 hp (FHA065)
Bilaga 5. Barn och unga inom primärvård 15 hp (VAE092)
Bilaga 6. Vuxna och äldre inom primärvård 15hp (VAE093)
Bilaga 7. Examensarbete- Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7,5hp (VAE095)
Bilaga 8. Kursplan Examensarbete inom primärvård 15hp (VAE093)
Bilaga 9. Betygskriterier Examensarbete- Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7,5hp (VAE095)
Bilaga 13. Sjukdomslära och farmakologi inom primärvård 22,5 hp (BMA051)
14
FN5 2015
Examensmål 6: För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska skall studenten
också visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs
för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och
sjukdomskomplikationer
Motivering till bristande måluppfyllelse: Sammantaget gör självvärderingen och intervjun det inte
troligt att hög måluppfyllelse säkerställs. Det redogörs utförligt för hur olika teoretiska perspektiv
ligger till grund för undervisningen. Det framkommer även att studenterna får undervisning i att
bedöma, planera, genomföra och utvärdera åtgärder för främjande av hälsa, något som även
examineras teoretiskt. Studenterna tränas att, utifrån salutogena, patogena och preventiva perspektiv,
bedöma och planera åtgärder som krävs för att främja hälsa. Studenterna medverkar i
hälsoundersökningar och tränar bedömning av risk för ohälsa till följd av sjukdom och komplikationer
av läkemedelsbehandling. De sociala aspekterna av hälsa behandlas dock relativt sparsamt i
självvärderingen. Det framgår emellertid att studenternas förmåga att bedöma risker för uppkomst av
sjukdom eller andra avvikelser tränas i samband med hälsoundersökningar inom den
verksamhetsförlagda utbildningen och i en kurs om barn och unga inom primärvård. De kliniska
handledarna vid den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer huruvida studenterna når målet, via
ett vedertaget bedömningsinstrument, AssCe-formuläret (Assessment of Clinical Education). Dock
medverkar inte lärosätet i bedömningen av studenternas kliniska färdigheter, vilket är en brist.
Identifierade brister utifrån motivering (bristerna är numrerade från 6a-b, 6= examensmål 6):
6a. Sociala aspekter av hälsa behandlas sparsamt.
6b. Avsaknad av lärarledd slutbedömning av VFU
I utbildningen används begreppet hälsa utifrån alla dess aspekter. Detta med grund i WHO:s definition
av hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av
sjukdom eller skada. Flera befintliga lärandemål i utbildningens kurser innefattar de sociala aspekterna
av hälsa.
Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5hp (Bilaga 4) Kursplanen har reviderats. Denna revidering är
inte relaterad till UKÄ:s kvalitetsbedömning.
1. definiera vad som påverkar hälsa och värdera dessa faktorers betydelse för olika grupper i
befolkningen.
Barn och unga inom primärvård 15hp (Bilaga 5)
1 identifiera och värdera barn och ungas livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv och utifrån barns och
ungas rättigheter
2 identifiera och bedöma barns och ungas utvecklingskompetenser, hälsa och delaktighet utifrån
relevanta vetenskapliga och etiska aspekter
3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet,
genus och etnicitet samt reflektera över stöd i föräldraskap utifrån relevanta samhälleliga,
vetenskapliga och etiska aspekter.
Vuxna och äldre inom primärvård 15hp (Bilaga 5)
1 identifiera och värdera livsvillkor hos vuxna, äldre och de med funktionsnedsättning samt främja
deras rättigheter och delaktighet
2 identifiera, bedöma och värdera vuxnas och äldres hälsa, behov av omvårdnadsåtgärder och utifrån
relevanta vetenskapliga och etiska aspekter
3 tillämpa familjeperspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och
etnicitet samt reflektera över stöd till familjen och närstående utifrån relevanta samhälleliga,
vetenskapliga och etiska aspekter.
15
FN5 2015
I kursen Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5 hp sker undervisning om social hälsa inom ramen för
hälsans bestämningsfaktorer och social ojämlikhet i hälsa. Studenterna examineras därefter genom att i
grupp skriftligt utforma en projektplan för en hälsofrämjande insats som sedan genomförs.
Gruppexaminationen följs av en individuell skriftlig examination där studenten beskriver hälsans
bestämningsfaktorer generellt samt specifikt relaterar kön, social och ekonomisk tillhörighet samt
etnicitet till den genomförda hälsofrämjande insatsen (PRO1 och INL1, Bilaga 4).
Studenternas kunskap om social hälsa följs upp med ytterligare undervisning om hälsa och livsvillkor i
kurserna Barn och unga inom primärvård (Bilaga 5) och Vuxna och äldre inom primärvård (Bilaga 6).
Ett exempel på examination gällande hälsa och livsvillkor är det examinerande seminarium som sker
vid VFU inom barnhälsovård (PRA1, Bilaga 5). Studenterna ska, utifrån de familjer de möter,
identifiera och bedöma dessa familjers hälsa, livsvillkor och närmiljö. Studenterna ska även utifrån ett
barns journal identifiera och bedöma hur barnets livsvillkor tydliggörs utifrån tillgänglig information.
Den kunskap studenterna genererar gällande barns och familjers hälsa och livsvillkor ska vid
seminariet relateras till Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska nivåer.
Avsaknad av lärarledd slutbedömning av VFU beror på otillräckliga lärarresurser för att medverka vid
varje students bedömning av samtliga VFU: Vårdcentral, Barnhälsovård och Hemsjukvård. För att
kompensera för detta genomförs VFU-seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter.
Dessa innebär att studenterna analyserar kliniska situationer de varit i utifrån teoretisk kunskap. Den
kliniska handledarens bedömning utifrån AssCE utgör ett komplement till de bedömningar som
läraren gör men är inte enskilt betygsgrundande. Detta tillvägagångssätt framkommer vid examensmål
2 (Bilaga 11, s. 10-13). Gällande examensmål 2 ”visa förmåga att självständigt och i samverkan med
patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan” har utbildningen vid
MDH fått bedömningen hög kvalitet som följd av detta tillvägagångssätt vid examination under VFU
(Bilaga 12 s. 103).
Att sociala aspekter av hälsa säkerställs framgår under rubriken Analys av identifierade brister ovan.
De identifierade bristerna (6a) anses därmed vara tillgodosedda.
Det är angeläget att utveckla lärarledda kliniska examinationer inom distriktssköterskeutbildningen.
Det innebär att ytterligare lärarresurser rekryteras för systematisk bedömning av studentens förmågor
vid tre olika arenor: Vårdcentral, Barnhälsovård, och Hemsjukvård. De åtgärder som beskrivs nedan
bedöms säkerställa examensmålet (6b).
- För att säkerställa studentens förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de
åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga
uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer medverkar lärare, lektorer och adjunkter, i
kliniska examinationer. Tillvägagångssätt för systematisk bedömning av studentens förmågor vid
kliniska examinationer utformas i samverkan mellan kliniska verksamheter och HVV utifrån AssCEformuläret. Därutöver utformas kliniska lektorat som del i undervisande lektorers tjänstgöring. Detta
innebär att befintliga lektorat och de lektorat som behöver tillsättas innefattar teoretisk undervisning
och examination samt utformning och genomförande av systematisk klinisk examination i samverkan
med handledare vid VFU. Ytterligare åtgärd är att kartlägga de kliniska huvudhandledarnas och
handledarnas akademiska nivå samt genomgången handledarutbildning som en del av samverkan
mellan kliniska verksamheter och HVV, MDH.
Källor
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of Human Development: experiments by nature
and design. Cambridge: Harvard University Press.
WHO. Definition av hälsa. Hämtad den 2015-04-08 från: http://www.who.int/about/definition/en/print.html
Bilaga 5. Barn och unga inom primärvård 15hp. (VAE092)
16
FN5 2015
Bilaga 6. Vuxna och äldre inom primärvård 15hp.(VAE093)
Bilaga 4. Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5hp. (FHA065)
Bilaga 11. Självvärdering specialistutbildning till distriktssköterska reg.nr 411-00442-13
Bilaga 12. Kvalitetsutvärdering av specialistsjuksköterskeexamen–hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
och distriktssköterska.
17
FN5 2015
Akademin för Hälsa Vård och Välfärd, HVV
2016-09-04
Missivbrev slutrapport angående åtgärder för
bristande kvalitet i Specialistutbildning med
inriktning mot distriktssköterska
1. Arbetslag distriktsköterskeutbildningen
De som har arbetat med att analysera och åtgärda de brister som
identifieras av UKÄ när det gäller specialistutbildningen med
inriktning mot distriktssköterska är:
Lektor Maria Harder, programansvarig
distriktssköterskeutbildningen
Lektor Annica Engström, tidigare avdelningschef
Specialistutbildningarna
Professor Inger K. Holmström, ämnesansvarig professor
vårdvetenskap
2. Rekommendatationer och genomförda åtgärder utifrån
beslut gällande Lägesrapporten

att komplettera åtgärdsrapporten med tabell för tidsplanering
som visar planerade åtgärder för uppföljningsarbetet.
Tidsplanering för åtgärder finns angivna under rubrik 5.

att komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när
planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta. Anonsering
för rekrytering är i process och frågan aktualiseras i olika
nätverk med bla samverkanpartners i Mälardalsregionen..
3. Extern granskning av Slutrapport med tillhörande bilagor
Slutrapporten har granskat av två externa personer: Karin Enskär,
professor i omvårdnadsvetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping
och chef för Avdelningen för omvårdad samt Lena Wiklund Gustin,
docent i vårdvetenskap vid HVV, MDH och försteamanuensis vid
Narvik universitet. Dessa båda företräder specialistutbildningar som
FN5 2015
Bilaga23 - Ärende 6
av UKÄ bedömdes ha mycket hög kvalitet. Deras granskning kan
sammanfattas till följande punkter:
1. Tydliggöra construct alignment.
Processen examensmål – lärandemål –läraktiviteter –
examination har förtydligats i Slutrapportens beskrivning
avsnitten Analys (Examensmål 1, 3, 4) och Åtgärder för
måluppfyllelse (Examensmål 1, 5).
2. Tydliggöra områdetes vetenskapliga grund.
När processen från examensmål till examination förtydligats
enligt punkt 1 blir även områdets vetenskapliga grund tydligare
genom att exemplifieringarna utgår från vetenskapsområdet.
Förtydligande av områdets vetenskapliga grund finns även i
avsnittet Analys i Examensmål 1, där HVV:s definition av
vårdvetenskap beskrivs.
3. ”Försvarstal" angående att bibehålla självständigt arbete 7,5 hp.
Argument för att bibehålla självständiga arbeten 7,5 hp har tonats
ner. Detta genom att upprepande text om värdet av självständiga
arbeten 7,5 hp har tagits bort. Denna beskrivning återfinns nu
endast i inledningen.
Under september månad kommer arbete med rapportens layout att
ytterligare bearbetas. Likaså skall källhänvisningar med bilagor och
länkar iordningsställas.
Maria Harder
Programansvarig distriktsköterskeutbildningen
FN5 2015
4. Tidsplan
Ramen för tidsplaneringen utgörs av bestämda datum för inlämnade
av analys och åtgärdsplan, lägesrapport och slutrapport.
Tidsplaneringen däremellan innefattar möten och arbete i den
övergripande projektgruppen och i arbetslaget för
distriktssköterskeutbildningen. Tidsplaneringen redovisas i tabell 1
nedan.
Tabell 1: Tidsplanering gällande försvar och utveckling av Specialistutbildningen med
inriktning mot distriktssköterska.
Datum
VAD?
VEM?
2014-11-10
Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i
arbetslag
Projektgrupp, UFO
2014-11-10
2014-12-01
Analys och åtgärdsplan utarbetas och
granskas.
Programansvarig påbörjar analys och
åtgärdsplan, övriga i arbetslaget
granskar.
2014-12-01
UKÄ-möte, Stockholm
Processledare, Programansvarig
2014-12-03
Återkoppling utarbetad analys och
åtgärdsplan.
Projektgrupp, arbetslag
2014-12-042014-12-05
Revidering av utarbetad analys och
åtgärdsplan
Programansvarig.
2014-12-05
Analys och åtgärdsplan skickas till
processledare för vidarebefordran till UFO.
Programansvarig
2015-01-07
Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning
Processledare.
2015-01-15
Processledare och arbetslag.
2015-01-16-
Förberedelse för arbetet att genomföra
planerade åtgärder inleds inför arbetslag
2105-02-02
Programansvarig
2015-01-28
Utskottsmöte - beredning av analys och
åtgärdsplan till fakultetsnämnden
Projektgrupp
FN5 2015
2015-02-02
Planering för genomförande av föreslagna
åtgärder. Fördelning av arbetsuppgifter
gällande åtgärder som ska genomföras.
Arbetslag dsk enskilt 08:30-10:30
Arbetslag dsk, an, iva gemensamt
10:30-12:00
2015-02-13
Genomgång av återkoppling från utskottet
Projektgrupp
2015-02-19
Nämndmöte - beslut om analys och
åtgärdsplan
2015-02-16 2015-04-07
Påbörja lägesrapport i mallen utifrån planerade
åtgärder.
Programansvarig
2015-03-02
Revidering av kursplaner Examensarbete 15
hp och Självständigt arbete 7,5 hp.
Arbetslag dsk enskilt 08:30-10:30
Arbetslag dsk, an, iva gemensamt
10:30-12:00
2015-03-07
Reviderade kursplaner gällande
Examensarbete 15 hp och Självständigt arbete
7,5 hp skickas till avdelningschef Annica
Engström för granskning.
Programansvarig
2015-04-07
Lägesrapport skickas till övriga i arbetslaget för
återkoppling innan den skickas till
processledare.
Reviderade kursplaner gällande
7,5 hp skickas till ämnesansvarig professor.
Programansvarig
2015-04-09
Återkoppling reviderade kursplaner gällande
7,5 hp, revidering och därefter inskick till
kursplanegruppen, HVV.
Åmnesansvarig professor och
programansvarig.
2015-04-10
Återkoppling på lägesrapport från övriga i
arbetslaget.
Revidering av lägesrapport
Arbetslag dsk
2015-04-13
Lägesrapport till processledare för granskning.
Utformning av preliminära betygskriterier
gällande lärandemål i kursplanerna
7,5 hp,
Programansvarig
Arbetslag dsk
2015-04-16
Lägesrapport åter från processledare
Processledare
2015-04-16
Revidering lägesrapport inför inskick till UFO.
Programansvarig
2015-04-20
Lägesrapport till processledare för inskick till
UFO
Programansvarig
2015-04-21
Lägesrapport till UFO för granskning
Processledare
2015-05-08
Projektgrupp
2015-05-13
Utskottsmöte- beredning av lägesrapport
2015-05-20
ff.
Påbörja arbetet med slutrapport
Programansvarig
Programansvarig
FN5 2015
2015-06-04
Nämndmöte- beslut om lägesrapport
2015-06-08
Arbeta med slutrapport
Hela arbetslaget
2015-06-18
Slutrapport skickas till externa granskare.
Programansvarig
2015-08-19
–2015-08-20
Arbetar med externa granskares kommentarer
och påbörjar justering av slutrapporten
2015-08-312015-09-04
Slutlig justering av sluttrapport, bilagor och
missivbrev.
2015-09-07
Slutrapport till UFO för beredning till utskott
2015-09-30
Utskottsmöte - beredning av slutrapport
2015-10-08
Nämndmöte - beslut om slutrapport
2015-10-19
Rektor fattar beslut om inlämnande av analysoch åtgärdsrapport
2015-10-22
Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt
Processledare
Processledare
FN5 2015
Examensmatris gällande specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska 75 hp och magisterexamen.
Högskolelagen (HL)
kunskaper.
självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag
(2006:173).
inriktning mot distriktssköterska
Högskoleförordningen (HSF)
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa För specialistsjuksköterskeexamen ska
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten
studenten
omvårdnadsplan,
distriktssköterska uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 75 högskolepoäng. Inom ramen för
kursfordringarna ska studenten ha fullgjort ett
visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra
självständigt arbete (examensarbete). Studenten ska
även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av
arbete,
hälsoarbetet.
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
För magisterexamen ska studenten
kursfordringar om 60hp med viss inriktning som varje
högskola själv bestämmer, varav minst 30 hp med
visa kunskap och förståelse inom
fördjupning inom huvudområdet för utbildningen. För
huvudområdet för utbildningen,
magisterexamen ska studenten inom ramen för
inbegripet såväl överblick över
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
området som fördjupade kunskaper
vård i livets slutskede, och
(examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet
inom vissa delar av området samt
för utbildningen.
insikt i aktuellt forskningsoch
utvecklingsarbete, och
Specifika krav för inriktning mot distriktssköterska
visa fördjupad metodkunskap inom
visa förmåga att integrera kunskap och att
visa förmåga att självständigt bedöma, planera,
huvudområdet för utbildningen
genomföra och utvärdera de åtgärder som
företeelser, frågeställningar och situationer
behövs för att främja fysisk, psykisk och social
även med begränsad information
hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten
visa förmåga att självständigt identifiera och
av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
formulera frågeställningar samt att planera och
med adekvata metoder genomföra kvalificerade
visa förmåga att observera och bedöma
uppgifter inom givna tidsramar,
komplexa behov av vård, habilitering och
visa förmåga att muntligt och skriftligt klart
rehabilitering hos patienter, och
redogöra för och diskutera sina slutsatser och
den kunskap och de argument som ligger till
visa sådan kunskap som krävs för att ansvara
grund för dessa i dialog med olika grupper, och
för hälsoundersökning och
visa sådan färdighet som fordras för att delta i
vaccinationsverksamhet, och
forskning- och utvecklingsarbete eller för att
visa kunskap som krävs för förskrivningsrätt av
arbeta i annan kvalificerad verksamhet
vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och
förbrukningsartiklar.
(HSF)
För specialistsjuksköterskeexamen ska
studenten
-
förmåga,
-
rättigheterna,
-
deras närstående, och
-
-
-
-
visa förmåga att inom huvudområdet för
utbildningen göra bedömningar med
hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter samt
visa medvetenhet om etiska aspekter
på forskningsoch utvecklingsarbete
visa insikt om vetenskapens möjligheter
och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för hur den
används, och
ytterligare kunskap och att ta ansvar för
sin kunskapsutveckling
Progression
Distriktssköterska innebär att studenten
utvecklar sina kunskaper i
vårdvetenskap med inriktning mot
omvårdnad genom att utbildningens
kurser sker på avancerad nivå. På så
sätt innebär programmet en progression
med utgångspunkt från
sjuksköterskeexamen med
kandidatexamen. Specifik progression
avser studenternas förmåga till
självständigt omvårdnadsarbete i
komplexa situationer, hälsofrämjande
perspektiv, helhetssyn, reflektion,
kritiskt och vetenskapligt
Progression är möjlig genom att
kunskap byggs upp hierarkiskt, dvs
kunskap från en kurs är av betydelse för
kunskapsfördjupning, genom att en kurs
bildar en bas för att tillgodogöra sig
innehållet i nästkommande kurser i
programmet. Progression är också
möjlig när teori knyts an till
verksamhetsförankrad utbildning (vfu).
Detta genom att studentens förmåga till
kritisk reflektion i klinisk praxis med
utgångspunkt i teoretisk kunskap kan
leda till fördjupad vårdvetenskaplig
kunskap.
Progression är även möjlig genom
magisterexamen som ger fördjupning
inom huvudområdet vårdvetenskap.
FN5 2015
Nivå
Innehåll
A1N
Termin 1
VAE124
Vetenskaplig teori och metod med
inriktning mot omvårdnad
(7,5 hp)
Vetenskapsteori
Forskningsprocessen
Evidensbaserad kunskap
Systematisk kunskapssammanställning av
evidensbaserad kunskap
Kvantitativ ansats
Kvalitativ ansats
Begreppsanalys
Forskningsetik
Kritisk granskning
Kvalitetskriterier för forskning
Specialistsjuksköterskans kärnkompetenser
Kursen syftar till att studenten ska
utveckla fördjupad kunskap och
förståelse för vetenskaplig teori och
metod inom vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad. Studenten
ska fördjupa sin kunskap om
evidens, forskningsetik och
vårdvetenskapliga begrepp relevanta
för specialistsjuksköterskan och
utveckla sitt kritiska förhållningssätt
till kunskap och forskning.
1 reflektera kring vetenskapsteoretiska
utgångspunkter i forskningsprocessen och
relation till professionen
Värderingsförmåga och förhållningssätt1
Examinationer
2 systematiskt granska, värdera, analysera
och sammanställa evidensbaserad kunskap
med kvantitativ och kvalitativ ansats relevant
för specialistsjuksköterskans yrkesutövning
3 identifiera, definiera och värdera etiska
aspekter vid vetenskapligt arbete med särskilt
hänsyn till mänskliga rättigheter
4 kritiskt granska och värdera
vårdvetenskapliga begrepp relevanta för
specialistsjuksköterskans yrkesområde
5 identifiera och reflektera över
specialistsjuksköterskans kärnkompetenser i
relation till det specifika arbetsområdet
Inlämningsuppgift (INL1), 4,5 hp, individuell
skriftlig inlämningsuppgift. Examinerar
lärandemål 1-3. Betyg Underkänd (U),
Seminarium (SEM1), 1,5 hp, examinerar
lärandemål 4. Betyg underkänd (U) eller
Godkänd (G).
Seminarium (SEM2), 1,5 hp, examinerar
lärandemål 5. Betyg Underkänd (U) eller
Godkänd (G).
yrkesspecifika kunskaper utifrån
befolkningsindividualisering
3 identifiera, tillämpa och reflektera över
epidemiologiska frågeställningar inom
primärvård
4 reflektera över hälsoekonomiska
frågeställningar relevanta inom primärvård
5 tillämpa och värdera begrepp och modeller
för hälsofrämjande arbete på gruppnivå
6 identifiera, tillämpa och värdera etiska
ställningstaganden i folkhälsoarbete
7 genomföra individuella hälsofrämjande
samtal och reflektera över pedagogiska
förhållningssätt
Inlämningsuppgift (INL1), 2 hp, individuell
inlämningsuppgift. Examinerar lärandemål 12,. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller
Väl Godkänd (VG).
Projektarbete (PRO1), 4 hp, avseende
hälsofrämjande arbete på gruppnivå.
Examinerar lärandemål 3-6. Betyg
Godkänd (VG).
Seminarium (SEM1), 1,5 hp, Examinerar
lärandemål 7. Betyg Godkänd (G).
Fastställande datum
2015-05-29
A1N
Termin 1
FHA065
Folkhälsoarbete inom primärvård
(7,5 hp)
Kursen syftar till att studenten ska utveckla
kunskap och förståelse för folkhälsoarbete
inom primärvård på samhälls-, grupp- och
individnivå. Vidare ska studenten fördjupa
sin kunskap om begrepp och modeller
inom hälsofrämjande arbete. Studenten
ska kunna tillämpa etiska värderingar och
beakta hälsoekonomiska aspekter.
Bestämningsfaktorer för hälsa och deras
1 definiera vad som påverkar hälsa och
indikatorer
värdera dessa faktorers betydelse för olika
grupper i befolkningen
Social ojämlikhet i hälsa
Folkhälsa hos befolkningen ur internationellt,
nationellt och lokalt perspektiv
Befolkningsindividualisering
Prevention av sjukdomar, screening och
vaccinationer
Begrepp och modeller för planering och
genomförande av hälsofrämjande arbete
Hälsoekonomi, kostnadseffektivitet inom
primärvård
Etiskt förhållningssätt i folkhälsoarbete
Hälsopedagogik, pedagogiskt förhållningssätt
och motiverande samtal
Fastställande datum
2015-05-29
1. Lärandemålen uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålet uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt.
Grönmarkerat lärandemål är befintligt lärandemål i utbildningen som svarar mot given kritik gällande Examensmål 6
FN5 2015
Nivå
Innehåll
A1N
Termin 1
VAE088
Ledarskap och förbättringsarbete
inom primärvård (7,5 hp)
Ledarskapsteorier
Primärvårdens verksamhet och organisation
Ledarskap för enskilda medarbetare och
team
Kommunikation och konflikthantering
Förbättringskunskap
Kursen syftar till att studenten ska
utveckla fördjupad kunskap och
färdighet i ledarskap och
förbättringskunskap utifrån
distriktssköterskans
verksamhetsområden. Studenten ska
utveckla förmåga att självständigt
analysera och problematisera
förutsättningar för att utifrån en
arbetsledande funktion planera och
genomföra förändrings- och
utvecklingsarbete.
Fastställande datum: 2013-12-13
Examinationer
1 identifiera, tillämpa och reflektera över
ledarskapsteorier relevanta för
primärvårdens verksamhet och
organisation
2 identifiera och reflektera över faktorer
som påverkar förutsättningar för och
utövande av ledarskap
3 kritiskt analysera konsekvenser av
ledarskap för enskilda medarbetare, team
och arbetsmiljö
4 identifiera konflikter bland medarbetare
och i team samt tillämpa och värdera olika
möjligheter till konflikthantering
5 tillämpa och kritiskt granska
evidensbaserat arbetssätt i ett
förbättringsarbete
6 identifiera verksamhetsförankrade mål
och reflektera över hur motivation och
förutsättningar skapas hos medarbetare
och team för att genomföra dessa
Inlämningsuppgift (INL1), 4,5 hp, individuell
skriftlig inlämningsuppgift. Examinerar
lärandemål 1-4. Betyg Godkänd (G) eller Väl
Godkänd (VG)
Inlämningsuppgift (INL2), 3 hp, individuell
skriftlig inlämningsuppgift som följs upp med
muntlig presentation och diskussion.
Examinerar lärandemål 5-6. Betyg Godkänd
(G) eller Väl Godkänd (VG)
FN5 2015
Nivå
Innehåll
Examinationer
A1N
Termin 1 och termin 2
BMA051
Farmakologi och Sjukdomslära inom
primärvård (22,5 hp)
Föreskrifter och juridiska regelsystem vid
receptförskrivning av vissa läkemedel,
tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar
Allmän farmakologi
Farmakokinetik
Farmakodynamik
Läkemedelsberäkning
Sjukdomslära med tillämpad farmakologi
utifrån aktuell läkemedelslista för
sjuksköterskor med förskrivningsrätt
Diabetesvård
Stomivård
Urininkontinens
Vardagspediatrik inom primärvård
Barns och ungas tillväxt och utveckling
Åldrandet
Bemötande av barn och unga inom
primärvård
Vård i livets slutskede
Vaccinationer
Telefonrådgivning
3 visa fördjupad kunskap avseende allmän
farmakologi, farmakokinetik och
farmakodynamik samt kunna tillämpa denna
kunskap i relation till ålder, graviditet och
amning.
4 visa fördjupad kunskap avseende
läkemedelsberäkning
7 visa fördjupad kunskap om barn och
ungas utveckling och tillväxt samt om
människans åldrande
1 tillämpa kunskap om juridiska regelsystem
och föreskrifter samt metoder för
dokumentation och kvalitetssäkring vid
läkemedelsförskrivning
5 tillämpa fördjupad kunskap i sjukdomslära
och farmakologi för att självständigt bedöma
behov av och förskriva läkemedel, tekniska
hjälpmedel och förbrukningsartiklar
6 självständigt bedöma behov och åtgärder
vid vardagliga sjukdomar
10 självständigt genomföra vaccinationer
2 reflektera över läkemedelsbehandling
utifrån ett etiskt och professionellt
förhållningssätt i relation till evidensbaserad
kunskap
8 reflektera över olika förhållningssätt i
möten med barn och unga
9 reflektera över individens komplexa
situation vid vård i livets slutskede
11 reflektera över telefonrådgivning
Gruppuppgift (GRU1), 1,5 hp, skriftlig
inlämningsuppgift i grupp. Examinerar
lärandemål 1-2. Betyg Godkänd (G).
Tentamen (TEN1), 3 hp, individuell skriftlig
tentamen. Examinerar lärandemål 3-4. Betyg
Tentamen (TEN2), 10,5 hp, individuell
skriftlig tentamen. Examinerar lärandemål 56, 10. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd
(VG).
Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning
(PRA1), 7,5 hp, verksamhetsförlagd
utbildning med tillhörande
verksamhetsförlagt seminarium och
individuell skriftlig inlämningsuppgift.
Examinerar lärandemål 7-9, 11. Betyg
Godkänd (G).
Kursen syftar till att studenten ska utveckla
fördjupad kunskap och förståelse om
farmakologi och sjukdomslära. Studenten
ska självständigt kunna bedöma, planera
och genomföra åtgärder i livets olika
komplexa situationer. Studenten ska
självständigt kunna värdera och tillämpa
förskrivningsrätt av läkemedel, tekniska
hjälpmedel och förbrukningsartiklar.
Rödmarkerat lärandemål är befintligt lärandemål i utbildningen som svarar mot given kritik gällande Examensmål 4.
FN5 2015
Nivå
A1F
Termin 2
VAE092
Barn och unga inom primärvård (15 hp)
Innehåll
Barns och ungas utveckling, livsvillkor, hälsa
och rättigheter
Bemötande av barn och unga
Förebyggande och hälsofrämjande arbete på
individ-, familje- och samhällsnivå
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa
sina kunskaper om barns och ungas fysiska, Föräldrastöd
psykiska och sociala
Evidensbaserad vård
utvecklingskompetenser, deras livsvillkor,
Barnhälsovårdens och elevhälsans
rättigheter och hälsa. Studenten ska utveckla organisation och verksamhet
färdighet och förmåga att självständigt arbeta
Telefonrådgivning
med hälsofrämjande omvårdnad utifrån ett
etiskt förhållningssätt i samverkan med barn Juridiska regelsystem och föreskrifter
och deras familjer. Studenten ska visa
Metoder för dokumentation och
fördjupad kunskap i omvårdnadsplanering,
kvalitetssäkring
ledning, samverkan och samordning av vård- Vetenskaplig metod och etiska
och hälsoarbete.
överväganden
7 identifiera behov av kunskapsutveckling
avseende barn och unga inom primärvård
samt formulera forskningsfråga och metod
relevant för vårdvetenskap inom
primärvård
A1F
Termin 2
VAE093
Vuxna och äldre inom primärvård (15 hp)
sina kunskaper om vuxna, äldre och de med
funktionsnedsättning samt deras livsvillkor,
rättigheter, hälsa och omvårdnad. Studenten
ska utveckla färdighet och förmåga att
självständigt arbeta hälsofrämjande utifrån
ett etiskt förhållningssätt i samverkan med
vuxna, äldre och deras familjer och
närstående. Studenten ska visa fördjupad
kunskap i omvårdnadsplanering, ledning,
samverkan och samordning av vård- och
hälsoarbete.
Vuxnas, äldres och de med
funktionsnedsättnings utveckling, livsvillkor,
hälsa och rättigheter
Bemötande av vuxna och äldre
Förebyggande och hälsofrämjande arbete på
individ-, familje- och samhällsnivå
Stöd till familj och närstående
Evidensbaserad vård
Vårdens verksamhet och organisation
Telefonrådgivning
Juridiska regelsystem och föreskrifter
Metoder för dokumentation och
kvalitetssäkring
Vetenskaplig metod och etiska
överväganden
7. identifiera behov av kunskapsutveckling
avseende vuxna och äldre inom primärvård
samt formulera en forskningsfråga och metod
relevant för vårdvetenskap inom primärvård
Värderingsförmåga och förhållningssätt 1
Examinationer
1 identifiera och värdera barn och ungas
livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv och
utifrån barns och ungas rättigheter
2 identifiera och bedöma barns och ungas
utvecklingskompetenser, hälsa och
delaktighet utifrån relevanta vetenskapliga
och etiska aspekter.
3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv
med särskilt beaktande av socioekonomisk
tillhörighet, genus och etnicitet samt
reflektera över stöd i föräldraskap utifrån
relevanta samhälleliga, vetenskapliga och
etiska aspekter.
4 självständigt initiera, genomföra, utvärdera
och samordna hälsoundersökningar,
hälsofrämjande och förebyggande arbete
5 identifiera, tillämpa och värdera kunskap
om komplexa frågeställningar och situationer
med barn, unga och deras familjer utifrån
evidensbaserad kunskap
6 tillämpa och värdera kunskap om
juridiska regelsystem och föreskrifter i
arbetet med barn och unga samt
dokumentation och kvalitetssäkring
8 kritiskt granska och värdera
forskningsfrågor, vetenskaplig metod och
etiska överväganden i eget och andras PM
Fullgjord och bedömd verksamhetsförlagd
utbildning (PRA1), 13,5 hp, med
verksamhetsförlagda seminarier, individuella
skriftliga inlämningsuppgifter. Därutöver
genomförs studiebesök inom närliggande
verksamhetsområden. Examinerar
lärandemål 1-6. Betyg Godkänd (G) eller Väl
Godkänd (VG).
PM (PM01) 1,5 hp, skriftlig och muntlig
presentation av PM inför självständigt arbete
eller examensarbete. Examinerar lärandemål
7-8. Betyg Godkänd (G).
1. identifiera och värdera livsvillkor hos vuxna, Fullgjord och bedömd verksamhetsförlagd
äldre och de med funktionsnedsättning samt utbildning (PRA1), 13,5 hp, med
främja deras rättigheter och delaktighet
verksamhetsförlagda seminarier, individuella
2. identifiera, bedöma och värdera vuxnas och skriftliga inlämningsuppgifter. Därutöver
äldres hälsa, behov av omvårdnadsåtgärder genomförs studiebesök inom närliggande
och utifrån relevanta vetenskapliga och etiska områden. Examinerar lärandemål 1-6. Betyg
aspekter
3. tillämpa familjeperspektiv med särskilt
beaktande av socioekonomisk tillhörighet,
PM (PM01) 1,5 hp, skriftlig och muntlig
genus och etnicitet samt reflektera över stöd presentation av PM inför självständigt arbete
till familjen och närstående utifrån relevanta
eller examensarbete. Examinerar lärandemål
samhälleliga, vetenskapliga och etiska
7-8. Betyg Godkänd (G).
aspekter
4. självständigt initiera, genomföra, utvärdera
och samordna hälsofrämjande och
förebyggande arbete
5. identifiera, tillämpa och värdera kunskap om
komplexa frågeställningar och situationer med
vuxna och äldre utifrån evidensbaserad
kunskap, specifikt vid vård i livets slutskede
6. tillämpa och värdera kunskap om juridiska
regelsystem och föreskrifter i arbetet med
vuxna och äldre
8. kritiskt granska och värdera
forskningsfrågor, vetenskaplig metod och
etiska överväganden i eget och andras PM
1. Lärandemålet uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålet uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt.
Rödmarkerade lärandemål är befintliga lärandemål i utbildningen som svarar mot given kritik gällande Examensmål 4 Grönmarkerade lärandemål är befintliga lärandemål i utbildningen som svarar mot given kritik gällande Examensmål 6
FN5 2015
Nivå
Innehåll
Examinationer
A1E
Termin 3
VAE094
Examensarbete inom primärvård (15 hp)
Självständigt empiriskt vetenskapligt
examensarbete under handledning
Forskningsprocessen
Vetenskaplig teori och metod
Opponentskap
Respondentskap
problemområde
vårdvetenskapligt problemområde relevant
för distriktssköterskors yrkesområde inom
primärvård och formulera ett syfte i relation
till detta
kontrastera tidigare forskning relaterat till valt
problemområde
aspekter i relation till examensarbetet
5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera
kvaliteten på empiriska data
6 beskriva och värdera sitt resultat i ett
examensarbete
7 integrera, kontrastera och värdera
resultatet med tidigare forskning samt
eventuell teoretisk referensram
distriktssköterskors yrkesområde och
samhällsrelevans
10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig
diskussion avseende eget och andras
examensarbete
UPS1, 15 högskolepoäng Skriftligt
examensarbete med muntlig presentation
samt skriftlig och muntlig granskning av
annat självständigt arbete. Examinerar
lärandemål 1-10. Betyg Underkänd (U),
Självständigt vetenskapligt examensarbete;
utvecklingsarbete, litteraturstudie eller
empirisk studie
Forskningsprocessen
Vetenskaplig teori och metod
Opponentskap
Respondentskap
9. identifiera ytterligare behov av
problemområde
distriktssköterskans yrkesområde i
primärvård och formulera ett syfte i relation
till detta
2 systematiskt söka, analysera, värdera
och kontrastera tidigare forskning relaterat
till valt problemområde
aspekter i relation till examensarbetet
5 samla in, bearbeta, analysera samt
värdera kvaliteten på data
examensarbete
7 kontrastera och värdera resultatet mot
tidigare forskning samt eventuell teoretisk
referensram
samhällsrelevans och distriktssköterskors
yrkesområde
10 kritiskt granska samt föra en
vetenskaplig diskussion avseende eget och
andras examensarbete
UPS1, 7,5 hp, Skriftligt examensarbete med
muntlig presentation. Granskning av annat
examensarbete sker vid obligatoriskt
seminarium. Examinerar lärandemål 1-10.
Betyg Underkänd, (U), Godkänd (G) eller Väl
Godkänd (VG).
sina kunskaper inom vårdvetenskap med
inriktning mot distriktssköterskors
yrkesområde i primärvård. Studenten ska
dessutom fördjupa och tillämpa sina
kunskaper i vetenskapsteori,
forskningsmetodik och forskningsetik genom
ett självständigt empiriskt examensarbete.
A1F
Termin 3
VAE095
Examensarbete- Specialistsjuksköterska
inriktning distriktssköterska (7,5 hp)2
sina kunskaper inom vårdvetenskap med
inriktning mot distriktssköterskans
yrkesområde i primärvård. Dessutom ska
studenten fördjupa och tillämpa sina
kunskaper i vetenskapsteori,
forskningsmetodik och forskningsetik genom
ett examensarbete.
1. Lärandemålet uppfyller även Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga. Lärandemålet uppfyller genom progression Värderingsförmåga och förhållningssätt.
2. De studenter som väljer ett Examensarbete 7,5 hp läser även en valbar kurs med inriktning mot distriktssköterskans yrkesområde. Vid MDH ges kursen Sårvård 7,5 http://www.mdh.se/utbildning/kurser/kursplaner1.35552?benamning=&kurskod=OBM006&niva=&huvudomrade=&fordjupning=&akademi=&search=S%C3%B6k
Blåmarkerade lärandemål är nya lärandemål som svarar mot given kritik i Examensmål 1, 3, och 5.
FN5 2015
Ärende 3.4-2015/0095
2015-10-08
Besluts-PM
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Ida Nilsson
BESLUTSPROMEMORIA
inriktning intensivsjukvård där
bristande kvalitet
Bakgrund
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivsjukvård
vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som
ifrågasatt kvalitet.
utvärderingen.
Med anledning av beslutet om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivsjukvård
har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit
till fakultetsnämnden med en slutrapport som efterfrågas för
ärendet.
1 (3)
FN5 2015
2 (3)
ärendet.
grundutbildning och akademin berett ärendet. Kompletterande
frågor har ställts till akademin och svaren har inkluderats i
beredningen.
Fakultetsnämnden beslutade den 4 juni 2015
att
godkänna föreliggande lägesrapport och därtill rekommendera
akademin:
att
komplettera åtgärdsrapporten med uppgifter om när
planerade rekryteringar beräknas vara tillsatta, eller var i
processen man befinner sig när färdigställs
för var och en av åtgärderna som rör rekrytering,
att
för ifrågasatt mål 4 beskriva lärandemålen för det som
anges som åtgärd 1 och som ska svara mot brist 1 och 2,
samt
att
utveckla analysen av brister vad gäller ifrågasatta mål 5.
Alternativa beslut
förändringar.
Konsekvensanalys
som helhet.
Överväganden
FN5 2015
rekommendationerna i fakultetsnämndens beslut om ändring i
lägesrapporten.
Utskottet har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav
på att analysoch åtgärdsredovisningen endast ska innehålla
genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste
vara genomförda senast den 22 oktober 2015 då analysoch
åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda.
bristande kvalitet.
Beredningen finner även att akademin i slutrapporten utvecklat
lägesrapporten i enlighet med fakultetsnämndens beslut den 4
juni 2015. Akademin redovisar att rekryteringen av den
förstärkta lärarresursen är klar. En lektorstjänst i vårdvetenskap
med intensivvårdsjuksköterskekompetens har anställts på heltid
från och med augusti 2015.
Vidare bedömer beredningen att akademin för ifrågasatt mål 4
beskrivit lärandemålen för det som anges som åtgärd 1 och som
ska svara mot brist 1 och 2. Akademin har även utvecklat texten
så att det tydligt framgår ur redovisningen beskrivning av
lärandemålen.
Beredningen finner också att akademin har i enlighet med
nämndens beslut utvecklat analysen av brister vad gäller
ifrågasatt mål 5.
avancerad nivå tar egen ställning till om akademins analyser
och åtgärder är relevanta och tillräckliga givet
att
3 (3)
FN5 2015
Mall för uppföljning – Specialistutbildning med inriktning mot intensivvård
Utvärderingsärende Slutrapport 2015-08-10
Huvudområde/område för examen:
Examen: Specialistsjuksköterskeexamen
Vårdvetenskap
411-00440-13 Amb, An, Int, Op
Inledning
Specialistutbildningen till Intensivvårdssjuksköterska vid Akademin för Hälsa Vård och Välfärd
(HVV), Mälardalens högskola (MDH) bedömdes ha bristande måluppfyllelse i fyra av de sex
utvärderade examensmålen (Examensmål 3-6). I två av dessa examensmål (3, 5) har bedömningen till
större del utgått från Självständiga arbeten.
Examensmå 3: .visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa
frågeställningar och situationer
UKÄS bedömning: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. I
flertalet av arbetena presenterar inte studenterna resultat eller resultatdiskussion som integrerar
teoretisk kunskap och praxis. I dessa arbeten visar studenterna inte heller förmåga att analysera,
bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Några arbeten visar dock på hög
måluppfyllelse. Av självvärderingen och vid intervjuerna framkom dock att lärandemål och
examinationer borde ge ett gott stöd för måluppfyllelse avseende förmåga att integrera kunskap.
Studenterna examineras även i förmågan att analysera, bedöma och hantera komplexa
frågeställningar och situationer exempelvis inom akutmedicin. Lärosätet beskriver flera
relevanta simuleringsövningar med utgångspunkt av olika fall som relaterar till examensmålet.
Man använder också S-BAR (ett kommunikationsverktyg som står för Situation, Bakgrund,
Aktuellt tillstånd samt Rekommendation) som modell för fallen. Det är dock inte helt tydligt
om övningarna examineras. Dock visar utfallet av bedömningen av de självständiga arbetena
på sådana brister att bedömningen sammantaget är att måluppfyllelsen är bristande.
Analys av vad den påtalade bristen består i:
De självständiga arbetena om 7,5 hp omfattar inte forskningsprocessen som helhet, utan skrivs
för närvarande som en projektplan, så att varken resultat eller resultatdiskussion ingår i arbetet.
Vissa delar har på grund av detta varit alltför outvecklade i dessa arbeten. Därför behövs en
förändring så att studenternas självständiga arbeten omfattar hela forskningsprocessen,
inkluderande de delar som beskrivs som bristfälliga. Vår tidigare ståndpunkt att dessa mindre
arbeten inte behöver innehålla datainsamling och analys d.v.s. med genomförande av
1
FN5 2015
forskningsprocessens alla led, behöver alltså revideras. Vidare visar bedömningen att
simuleringsövningar är adekvata, men att vi behöver införa fler examinerande moment
avseende kliniska färdigheter. Personalbemanningen för att säkra kliniska examinationer har
tidigare varit problematisk eftersom det föreligger en brist på disputerade
intensivvårdssjuksköterskor.
En
lektor
i
vårdvetenskap
med
intensivvårdsjuksköterskekompetens har dock kunnat anställas fr.o.m. augusti 2015. Förutom denna består
personalgruppen av en adjunkt om 100% på utbildningarna förlagda på campus och två
adjunkter om 20% på högskolan i Dalarna (kursort Falun) respektive högskolan i Gävle,
samtliga med intensivvårdssjuksköterskekompetens. Med denna personalbemanning kan de
nedan beskrivna förändringarna genomföras och säkerställa utbildningens kvalitet i både teori
och praxis.
Resultatet av vår analys kan sammanfattas på följande sätt:
Brist 1: Studenterna presenterar inte resultat eller resultatdiskussion i de självständiga arbetena.
Brist 2: Då resultat och resultatdiskussion inte redovisas påvisas inte heller förmågan att
analysera och hantera komplexa frågeställningar, samt integrera teori och praxis.
Brist 3: Det är oklart hur förmågan att analysera, bedöma och hantera komplexa
frågeställningar och situationer, inklusive simuleringsövningar med patientfall, examineras.
Genomförda åtgärder:
Revideringarna innebär att fler examinationsmoment anknutna till lärandemål och läraktiviteter
med både teoretiskt och praktiskt/kliniskt innehåll har införts. Dessa redovisas i
examensmålsmatris, bilaga X.
Åtgärd 1 svarar mot brist 1 och 2: Kursplanen för kursen Självständigt arbete 7,5 hp.
VAE127 har omarbetats, så att hela forskningsprocessen inkluderas i arbetet. Detta innebär en
helt ny kursplan med nya mer specifika lärandemål. Konkret innebär detta att samtliga studenter
ska genomföra hela forskningsprocessen i sina självständiga arbeten, så att resultat, metod- och
resultatdiskussion presenteras. I de nya kursplanerna eftersträvas en tydligare samstämmighet
mellan syfte, lärandemål, läraktivitet och examination samt tydliggörande av progressionen av
lärandemålen genom utbildningen, se matris. Studenterna startar med att skriva ett PM under
termin 1 och fullgör sedan det självständiga arbetet under termin 2.
Åtgärd 2 svarar mot brist 2 och 3: I kurserna Medicinsk vetenskap inom intensivvård
1 7,5 hp, BMA060 och Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 7.5 hp, BMA062
och Vårdvetenskap inom intensivvård 1 7.5 hp, VAE125 och Vårdvetenskap inom
intensivvård 2 7.5 hp, VAE126, har nya lärandemål inkluderats både i termin 1 och 2 som
omfattar förmågan att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
inom akutmedicin. Lärandemålen omfattar en individuell examination i simulering med
övningsdocka (Sim Man) och en individuell praktisk examination på klinik. Simulering med en
övningsdocka (Sim Man) är en pedagogisk metod, som bidrar till att studerande under trygga
förhållanden får öva på en situation eller ett patientfall som efterliknar verkligenheten på en
intensivvårdsavdelning. Båda examinationerna kombineras med en avslutande reflektion i 3 faser,
beskrivning/känslor, analys och användning, vilket bidrar till lärandet och utveckling av både
teoretisk kunskap och klinisk tillämpning. Examinationerna ger möjlighet att hantera en komplex
situation och integrera teori och praxis. En lektor i Vårdvetenskap har, som beskrivits ovan,
2
FN5 2015
rekryterats till utbildningen och kommer att delta vid samtliga praktiska examinationer och
bedöma de studerande individuellt.
I termin 1 i kursen Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 7,5 hp BMA060, har
lärandemål (lm) omarbetats som omfattar att: lm 4) redogöra för, tillämpa och bedöma
patientens vitala funktioner samt medverka vid undersökningar och utföra medicinska
åtgärder; lm 5) redogöra för funktionen och tillämpa medicinsk teknisk utrustning för
övervakning och behandling och med beaktande av patientsäkerheten utvärdera informationen;
lm 9) tillämpa och reflektera över ett professionellt, problemlösande och pedagogiskt
förhållningssätt, med förmåga till självreflektion och identifikation av egna fortsatta
utvecklingsbehov. En individuell praktisk examination i kursen sker genom simulering (Sim
Man). Simuleringen utgörs av fyra olika patientfall uppbyggda enligt SBAR (ett
kommunikationsverktyg som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd samt
Rekommendation). Studerande får i samband med examinationen bedöma och hantera en
komplexa situation, som avslutas med en reflektion där en analysdel ingår. Exempel på en
komplex situation/frågeställning är ett patientfall med en kronisk sjuk patient som inkommer
med akut andningspåverkan. Examinationen innebär att studerande självständigt ska bedöma
kliniska tecken på svikt i olika organsystem och utföra en undersökning enligt A-E (airway,
breathing, circulation, disability, exposure) men även initiera och utföra medicinska åtgärder.
Alla studerande får både agera och vara observatörer. Två studerande får agera per fall. Övriga
deltagare får en reflektionsuppgift att analysera under simuleringen. Studerande bedöms
individuellt utifrån lärandemålen och utifrån ett strukturerat bedömningsfomulär.
Studerande ska:
- Aktivt agera och aktiv observatör under simuleringsfallet
- Visa kunskap, redogöra för och tillämpa en strukturerad bedömning och undersökning
av en intensivvårdspatient enligt A-E
- Föreslå och/eller utföra medicinska åtgärder
- Tillämpa basal teknisk utrustning för behandling och övervakning i fallet och
utvärdera den givna informationen
- Medverka som aktiv observatör enligt tilldelad uppgift
- Aktivt delta i avslutande reflektion. Reflektion delas in i beskrivning, analys och
användningsfas.
- Identifiera egna fortsatta utvecklingsbehov.
I termin 2 i Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 7.5 hp, BMA062 och
Vårdvetenskap inom intensivvård 2 7.5 hp, VAE126, har nya lärandemål inkluderats,
var god se bilaga X. Progressionen sker från simulering till praktiskt klinisk individuell
examination i kurserna medicinsk vetenskap (BMA062) och vårdvetenskap (VAE126). Den
praktiska examinationen beräknas pågå under en timme och avslutas med en reflektion.
Handledande sjuksköterska på kliniken finner lämplig patient på intensivvårdsavdelningen för
studerande då examinationen ska äga rum. Examinationen inleds med en kort rapport.
Handledande sjuksköterska och /eller huvudhandledare samt lärare/lektor från lärosätet
medverkar i bedömningen och den efterföljande reflektionen. Bedömning sker individuellt med
strukturerat bedömningsfomulär utifrån kursernas lärandemål. Kriterierna för godkänt är att göra
en strukturerad undersökning av patienten, från A-E där de ska observera och bedöma svikt i
vitala funktioner. Studenten ska vidare planera för omvårdnadsarbetet och de medicinska
åtgärderna och självständigt ge förslag på fortsatt planering.
3
FN5 2015
Examensmål 4: ...visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och
behandlingar inklusive vård i livets slutskede
UKÄs bedömning: Självvärderingen gör inte troligt att studenterna når hög måluppfyllelse
avseende förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar
inklusive vård i livets slutskede. Lärosätet presenterar lärandemål och examinationer som
endast är av betydelse för att uppnå delar av examenmålet. I en skriftlig individuell tentamen
ska studenterna redogöra för hur de självständigt kan utföra en neurologisk undersökning och
bedöma neurologstatus under en ambulanstransport. Studenterna tar också del av föreläsningar,
diskuterar och reflekterar över vård i livets slutskede, dödsbegreppet och organdonation. I ett
examinerande seminarium ska studenterna diskutera och reflektera över dödsbegreppet och
vård i livets slutskede, dock anges inte kriterierna för godkänt för examinationerna. I den
verksamhetsförlagda utbildningen tränar studenterna olika moment men det förekommer inga
kliniska examinationer vilket bedöms som en svaghet. Bedömningarna av studenten i den
verksamhetsförlagda utbildningen baseras på en 3-gradig skala. Av intervjuerna framgick även
att endast yrkeshandledare bedömer studenternas förmåga under den verksamhetsförlagda
utbildningen. Vidare beskrivs att palliativ vård ingår i den verksamhetsförlagda utbildningen
men att detta moment inte examineras.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
Analys av vad den påtalade bristen består i
Befintliga examinationer för att nå måluppfyllelse har inte tydliggjorts. Vidare har det saknats
examinationer av vissa moment, t.ex. avseende vård i livets slutskede. Vård i livets slutskede
förekommer allt oftare på intensivvårdsavdelningarna, då patienter som vårdas där är mycket
svårt sjuka. Därför är frågor som gäller dödsbegreppet och organdonation av vikt för
intensivvårdssjuksköterskans yrkesutövning. Examination av vård i livets slutskede behöver
därför förtydligade kriterier och examineras av lärare från lärosätet. Vidare är det en brist att
lärare från lärosätet inte deltagit i alla bedömningar under den verksamhetsförlagda
utbildningen på campusorterna. På distansorterna Gävle och Falun sker dock bedömning av
studerande i VFU med närvaro av lärare redan i dagsläget, vilket vi inte lyckats tydliggöra i vår
självvärdering.
Brist 1: Presentationen av hur studenterna ska nå hög måluppfyllelse avseende förmåga att
medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar har varit otydlig
Brist 2: Endast lärandemål och examinationer som är av betydelse för att uppnå delar av
examensmålet angående medverkan vid och självständig utförande av undersökningar och
behandlingar har presenterats.
Brist 3: Kriterierna för hur studenterna examineras avseende att självständigt utföra
undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede har inte beskrivits
Brist 4: Inga kliniska examinationer avseende vård i livets slutskede har beskrivits.
Brist 5: Studenternas förmågor under den verksamhetsförlagda utbildningen examineras endast
av yrkeshandledare på campusorterna, och inte av lärare från lärosätet.
4
FN5 2015
Åtgärd 1 svarar mot brist 1 och 2: Vi har reviderat kursplanerna för kurserna BMA060 i
termin 1 och BMA062 och VAE126 för termin 2, så att studerande ska examineras avseende
förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar via en
individuell examination i simulering i termin 1 och en individuell praktisk klinisk examination
i termin 2. Vänligen se beskrivning av detta under examensmål 3.
Lärare från lärosätet kommer att medverka vid samtliga kliniska examinationer på både
campus- och distansorter. Detta säkerställs genom den rekrytering av en ny lektor i
vårdvetenskap till utbildningen, som vi redogjort för tidigare.
Åtgärd 2 svarar mot brist 3 och 4: Kriterierna för examination avseende vård i livets slutskede
har tydliggjorts i termin 1 i kursen Akutsjukvård, BMA061. Ett nytt lärande mål är inlagd i
kursen i termin 1: beskriva och diskutera krisreaktioner, bemötande och stödbehov i samband
med traumatiska händelser såsom dödsfall, utifrån patient, närstående och personalperspektiv.
Detta är en skriftlig gruppuppgift. Kriterier för godkänt är att studenterna ska ur ett patient-,
närstående- och personalperspektiv reflektera över en komplex situation som omfattar att en
svårt skadad patient avlider i samband med det akuta omhändertagandet. Den individuella
prestationen bedöms genom att varje enskild student beskriver hur de bidragit till att uppnå
kraven för godkänt.
Kriterierna för examination avseende vård i livets slutskede har tydliggjorts i termin 2 i kursen
I kursen VAE126 Vårdvetenskap inom intensivvård 2 samt BMA062 Medicinsk vetenskap
inom intensivvård 2. En för dessa kurser gemensam seminarieexamination på klinik har införts
avseende vård i livets slut, kopplat till examensmål 4. Nya lärandemål har lagts till som omfattar
att individuellt: medverka vid, redogöra för och reflektera över behandlingar i samband med
vård i livets slutskede (BMA062) samt reflektera och analysera över specifik omvårdnad i
samband med vård i livets slutskede utifrån patient- och närstående perspektiv (VAE126).
Detta bygger på att studerande ska finna ett lämpligt patientfall under sin VFU där de vårdat en
patient i livets slutskede. Detta kan innefatta inskränkt behandling, avslutande eller
livsuppehållande behandling samt frågan om organdonation. Lärandemålen examineras genom
en skriftlig inlämningsuppgift samt muntlig presentation och deltagande i ett obligatoriskt
verksamhetsförlagt seminarium, som är gemensamt för båda kurserna, för att skapa integration
mellan medicinskt och vårdvetenskapligt innehåll. Vid seminariet ska studenten beskriva en
händelse eller situation på sin VFU som de vill dela med sig av till andra studerande. Studenten
ska också lämna in en skriftlig uppgift där de ska värdera, analysera och jämföra händelsen
gentemot vetenskaplig artikel eller standardvårdplan. Lärare från lärosätet och
huvudhandledare deltar vid reflektionsseminariet.
Åtgärd 3 svarar mot brist 5: Lärare från lärosätet kommer att medverka vid kliniska
examinationer. För detta behöver lärarresurser säkerställas, vilket har skett genom
nyrekrytering av lektor i vårdvetenskap. Examinationer i VFU sker på följande sätt i alla
kliniska kurser, och den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar totalt 15 veckor. Studenten
examineras i halvtid under VFU-perioden samt vid slutbedömningssamtal, där betygsgraden är
godkänd eller underkänd. Handledaren lämnar underlag för bedömning av studenten och lärare
från lärosätet sätter betyg. Bedömningsunderlag är det s.k AssCe-formuläret för avancerad nivå,
som består av fem dimensioner fördelade på 21 frågor: Kommunikation och undervisning;
Omvårdnadsprocessen; Undersökningar och behandlingar; Arbetsledning och samarbete;
Professionellt förhållningssätt. Studenten gör en självskattning och handledaren gör en egen
skattning av måluppfyllelse, som kan vara otillräcklig, god eller mycket god. Vid
5
FN5 2015
bedömningssamtalet med lärare från lärosätet diskuteras bedömningsunderlaget och slutgiltigt
betyg sätts.
För att säkerställa bedömningen under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU har en
rutin utarbetats enligt följande:
- Studenten skall vara väl informerad om kursens syfte, lärandemål och formulera egna
mål inför VFU.
- Studenten skriver en reflektionsdagbok över sitt lärande, måluppfyllelse och de
moment som behöver mer övning eller kunskapsinhämtning.
- Inför halvtid- och slutbedömning gör handledaren en bedömning i relation till
lärandemål angivna i bedömningsformuläret och studenten gör en själv bedömning
utifrån samma formulär.
- Lärare (adjunkt eller lektor från MDH) deltar vid samtliga bedömningssamtal med
student och handledare i första hand genom personliga möten, alternativt via Skype
eller Adobe Connect.
- Om problematik uppstår med studentens måluppfyllelse, ska detta diskuteras
gemensamt (student, lärare och handledare) och en skriftlig plan utformas för
studentens ska kunna nå målen för godkänt betyg.
Examensmål 5: ...visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna
UKÄs bedömning: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. Flertalet
arbeten visar på brister framförallt avseende förmågan att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter. Flera arbeten visar också på
brister avseende samhälleliga aspekter och några även vad avser etiska aspekter med särskilt
beaktande av de mänskliga rättigheterna. Flera arbeten visar dock på hög måluppfyllelse vad
avser förmågan att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta etiska aspekter. I
självvärderingen och under intervjuerna presenteras både lärandemål och examinationer som är
av betydelse för att uppnå hög måluppfyllelse. Etiska aspekter examineras i individuella
skriftliga examinationer med uppföljande seminarium. Under den verksamhetsförlagda
utbildningen har studenter reflektionsseminarium där etiska ställningstaganden ingår. I
självvärderingen beskrivs att åtgärdsbedömningar på samhällelig grund examineras i form av
lagar och förordningar, och tema om katastrofmedicin. Sammantaget bedöms dock
måluppfyllelsen vara bristande på grund av utfallet av bedömningen av de självständiga
arbetena.
De brister som UKÄ påpekar gäller framför allt de självständiga arbetena där helhetssyn,
vetenskaplig grund för åtgärder samt samhälleliga aspekter är otillräckliga. Ett skäl till dessa
brister är troligen att de självständiga arbetena i dagsläget endast omfattar en projektplan, och
inte hela forskningsprocessen. Vissa delar har på grund av detta varit alltför outvecklade i dessa
arbeten. Därför behövs en förändring så att studenternas självständiga arbeten omfattar hela
6
FN5 2015
forskningsprocessen, inkluderande de delar som beskrivs som bristfälliga. Inom
intensivvårdssjuksköterskans arbetsfält är samhällsaspekter som t.ex. antibiotikaresistens, nya
sjukdomspanoraman, suicid och folksjukdomar och ett hållbart arbetsliv högst relevanta,
liksom uppdrag och utbildningar i Hjärtlungräddning, för att ge några exempel. Vad gäller
helhetssyn på människan samt etiska aspekter, har dessa behandlats under tidigare kurser i
utbildningen men examinationer av dessa aspekter har inte varit tillräckligt tydliga.
Brist 1: Flertalet självständiga arbeten brister framförallt avseende förmågan att med helhetssyn
på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter
Brist 2: Flera arbeten visar också på brister avseende samhälleliga aspekter och några även vad
avser etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna.
Åtgärd 1 svarar mot brist 1: Att ha en helhetssyn på människan ingår i det vårdvetenskapliga
perspektivet, som ligger till grund för samtliga specialistutbildningar vid lärosätet. Vidare
understryks att helhetssynen genom integrering av vårdvetenskapliga och medicinsk kurser och
perspektiv genomsyrar utbildningen till intensivvårdssjuksköterska. I kursen VAE127
Självständigt arbete inom intensivvård 7,5 hp ska samtliga studenter genomföra hela
forskningsprocessen i sina självständiga arbeten, vilket inkluderar förmågan att med helhetssyn
på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter utifrån ett
vårdvetenskapligt perspektiv. En helhetssyn på människan är grundläggande i detta perspektiv
och innebär bl.a. att människan ska vara delaktig och förstås i sitt sammanhang, vilket
inkluderar t.ex. existentiella dimensioner. Genom att studenterna genomför hela
forskningsprocessen inkluderas även att värdera forskningsetiska aspekter samt bedöma val av
relevant vetenskaplig metod vilket också har relevans för helhetssynen.
Åtgärd 2 svarar mot brist 2: I Kursen VAE127 Självständigt arbete inom intensivvård 7,5
hp har samtliga lärandemål i kursen har reviderats. Ett av lärandemålen, lm 4: identifiera,
tillämpa och värdera forskningsetiska aspekter i relation till det självständiga arbetet har lagts
till. Ett annat lärandemål, lm 8 inkluderar att studenter: värderar sitt resultat i relation till
samhällsrelevans och intensivvårdssjuksköterskans yrkesområde.
Åtgärd 3 svarar mot brist 1 och 2: Helhetssyn och mänskliga rättigheter examineras genom
en individuell skriftlig uppgift, samt vid ett obligatorisk verksamhetsförlagt seminarium.
I kurserna Vårdvetenskap inom intensivvård 1, 7.5 hp VAE125, ingår bland annat lm 2:
utifrån en helhetssyn på människan redogöra för omvårdnadsprocessen utifrån patientens
hälsoresurser och behov samt lm 4: utifrån patientens och närståendes upplevelser och behov
beskriva och reflektera över omvårdnaden av en intensivvårdspatient med beaktande av
mänskliga rättigheter. I kursen Medicinsk vetenskap 1, 7.5 hp BMA060 ingår bland annat lm
3: att med helhetssyn på människan redogöra för och med viss självständighet tillämpa
principer för specifik omvårdnad samt planera, genomföra, rapportera, utvärdera och
dokumentera patientens medicinska vård och behandling. Dessa lärandemål examineras
gemensamt i en skriftlig inlämningsuppgift samt muntlig presentation och deltagande i ett
obligatoriskt verksamhetsförlagt seminarium. Detta är gemensamt för båda kurserna, för att
skapa integration mellan medicinskt och vårdvetenskapligt innehåll. Vid seminariet ska
studenten beskriva en händelse eller situation på sin VFU där de utifrån en helhetssyn på
7
FN5 2015
människan ska redogöra för patofysiologi, symptom och behandling, samt beskriva
omvårdnaden med betoning på de mänskliga rättigheterna utifrån patienter och närståendes
behov. Studenten ska också lämna in en individuell skriftlig uppgift där de reflekterar enligt
Gibbs reflektionscykel, som går ut på att studenten beskriver händelse, känslor, värdering,
analys, slutsats och planering. I redovisningen skall det tydligt framgå att kurslitteratur och
övrigt material är läst och bearbetat. Reflektionsseminariet sker på klinik där studenten lyfter
fram sitt patientfall för den övriga studentgruppen. Lärare från lärosätet och huvudhandledare
deltar vid reflektionsseminariet
Åtgärd 4 svarar mot brist 2: Nya lärandemål har lagts till i kursen Vårdvetenskap inom
intensivvård 1, 7.5 hp, VAE125, lm 4: att utifrån patientens och närståendes upplevelser och
behov beskriva och reflektera över omvårdnaden av en intensivvårdspatient med beaktande av
mänskliga rättigheter samt lm 5 identifiera och reflektera över etiska aspekter relaterade till
intensivvård samt tillämpa ett etiskt förhållningssätt. Dessa examineras både genom en
gruppuppgift och en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I gruppuppgiften ska studenterna
gemensamt konstruera en frågeställning om vårdrelationen. De ska i ett tillhörande seminarium
därefter leda en diskussion med övriga studenter utifrån sin frågeställning. Kriterier för godkänt
är att uppgiften är knuten till kurslitteratur, att de leder diskussionen om sin frågeställning och
att de aktivt deltar i diskussionen om de övriga studenternas frågeställningar. I den individuella
uppgiften ska studenten, utifrån ett patientfall från sin VFU, reflektera över ett över innebörden
av att vara patient på en intensivvårdsavdelning samt relatera detta till ett etiskt perspektiv och
mänskliga rättigheter. Vidare ska studenten redogöra för sin analys genom att skriva ner den i
form av en kritisk diskussion där de ska argumentera och drar slutsatser om det observerade
patientfallet.
I termin 1 i kursen Akutsjukvård BMA061 examineras samhälleliga aspekter genom att den
studerande ska, lm 1: redogöra för och analysera risker, planering och samhällets organisation
inom katastrofmedicin, samt principer för prioritering och omhändertagande av skadade i
samband med en stor olycka eller katastrof. Detta lärandemål examineras i en skriftlig
gruppuppgift, beskriven under examensmål 4, åtgärd 2.
Examensmål 6: ...visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienten avseende
alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och
självständigt utföra medicinska åtgärder
UKÄs bedömning: Självvärderingen och intervjuerna gör det inte troligt att studenterna når
måluppfyllelse avseende förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende
alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och
självständigt utföra medicinska åtgärder. Studenterna tränas inte i förmåga att observera och
bedöma patienternas psykiska tillstånd i den verksamhetsförlagda utbildningen. Av
självvärderingen och intervjuer framgår att studenterna examineras med avseende på att
förebygga delirium, examinationen är dock inte knuten till den verksamhetsförlagda
utbildningen. Studenternas observations- och bedömningsförmåga examineras inte heller i den
verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna tränas i att initiera och självständigt utföra
medicinska åtgärder, men någon klinisk säkerställd examination förekommer inte.
Bedömningarna av studenten i den verksamhetsförlagda utbildningen baseras på en 3-gradig
skala som endast bedöms av yrkeshandledaren vilket innebär att lärosätet inte kan säkerställa
att studenten når målet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
8
FN5 2015
Här har det inte framgått tillräckligt tydligt att studenterna tränas i att bedöma funktionen hos
patientens alla organsystem, inklusive deras psykiska tillstånd, samt självständigt lära sig att
initiera åtgärder. Studenternas observations- och bedömningsförmåga examineras inte heller
under den kliniska utbildningen. Vidare är det inte tillräckligt tydligt beskrivet hur
examinationen om att förebygga psykisk ohälsa, som intensivvårdspatienter riskerar att
utveckla, är knuten till den verksamhetsförlagda utbildningen. Ytterligare en brist är att lärare
från lärosätet inte deltagit i bedömningar under den verksamhetsförlagda utbildningen på
campusorterna. På distansorterna Gävle och Falun sker dock detta redan i dagsläget, vilket inte
framgått tillräckligt tydligt i självvärderingen.
Brist 1: Det framgår inte tillräckligt tydligt hur studenterna tränas i att bedöma funktionen hos
patientens alla organsystem, inklusive psykiska tillstånd, samt vid behov självständigt initiera
åtgärder.
Brist 2: Studenternas observations- och bedömningsförmåga examineras inte under den
kliniska utbildningen.
Brist 3: Det framgår inte heller tillräckligt tydligt hur examinationen om patientens psykiska
tillstånd, inklusive förebyggande av delirium, är knuten till den verksamhetsförlagda
utbildningen.
Brist 4: Den kliniska handledaren har på campusorterna ansvarat för examinationer under den
verksamhetsförlagda utbildningen på campusorterna, utan medverkan av lärare vid lärosätet.
I båda terminerna har kursplaner reviderats så att lärandemålen blivit mer specifika. Vidare har
befintliga och nya läraktiviteter utvecklats. Fler examinationsmoment kopplade till
examensmål 6 har införts, se bilaga X. Under hela utbildningen finns ett tydligt fokus på att
svara mot det inriktningsspecifika examensmålet. Detta sker genom en tydlig progression i
kurserna från att studenterna skaffar sig kunskaper om grundläggande intensivvård och
postoperativ vård i termin 1 till att i termin 2 övergå till mer komplexa sjukdomstillstånd hos
intensivvårdspatienter. Strukturen med de parallella kurserna i medicinsk vetenskap och
vårdvetenskap och upplägget med att omge en VFU period med teoriundervisning bidrar till att
skapa en helhet i den blivande intensivvårdssjuksköterskans kompetens och självständighet.
Examinationerna i kurserna är upplagda för att stödja denna kunskapsutveckling och därmed
examineras både teoretisk kunskap och studentens förmåga till att visa på tillämpningen av
kunskap i en patientrelaterad situation.
Åtgärd 1 svarar mot brist 1 och 2: I kurserna Medicinsk vetenskap 1, 7.5 hp, BMA060 och
Medicinsk vetenskap 2 7.5 hp, BMA 062 samt kursen Vårdvetenskap inom intensivvård 2
7.5 hp, VAE126 tränas studenterna i att bedöma funktionen hos patienter med svikt i olika
organsystem genom att de examineras i simulering (BMA060) och på den kliniska praktiska
examinationen (BMA062 och VAE126). Här examineras studentens observation och
bedömningsförmåga men även att initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder. Se
beskrivning av dessa examinationer under examensmål 3 åtgärd 2.
9
FN5 2015
För att uppfylla examensmål 6 genomförs också en skriftlig individuell tentamen i kurserna
Medicinsk vetenskap 1 7.5 hp, BMA060 och Medicinsk vetenskap 2, 7.5 hp, BMA062 där
studenterna ska redogöra för sin kunskaper i patofysiologiska skeenden och sjukdomar i olika
organsystem hos patienter i alla åldrar, samt föreslå behandling, specifika omvårdnadsåtgärder
och medicinska åtgärder även vad avser psykiska tillstånd.
I kursen Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 7,5 BMA 060 examineras de studerande
genom skriftlig individuell tentamen gentemot lm 1, att redogöra för patofysiologi, symtom och
behandling vid vanligen förekommande sjukdomar i olika organsystem hos patienter inom
intensivvård och postoperativ vård (termin 1).
I kursen Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1 7,5 BMA062 ska de studerande kunna,
lm 2: redogöra för patofysiologi, psykiskt tillstånd och komplexa sjukdomstillstånd med svikt i
olika organsystem hos patienter i alla åldrar inom intensivvård (termin 2), se bilaga X.
I kursen BMA063 specifik intensivvård examineras följande lärandemål i en individuell
inlämningsuppgift: lm 1 självständigt med helhetssyn på människan redogöra för och tillämpa
kunskap om patofysiologi, vård och behandling vid komplexa sjukdomstillstånd hos patienter i
alla åldrar inom intensivvård samt lm 2 redogöra för och tillämpa kunskap om läkemedel och
läkemedelshantering samt att självständigt bereda, administrera, analysera och dokumentera
effekterna samt lm 4 självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta en omvårdnadsplan. Syftet med inlämningsuppgiften och seminariet
är att studerande ska utveckla sina kunskaper och färdigheter inom intensivvård och inhämta
kunskap om patienter med komplexa/ specifika vårdbehov. Uppgiften innebär att studerande
självständigt ska beskriva patofysiologi för vald sjukdom/tillstånd. Vidare ska de redogöra för:
specifika vårdbehov utifrån omvårdnadsaspekterna och de medicinska aspekterna, principer
gällande bedömning, övervakning och behandling av valt tillstånd/område,
läkemedelsbehandling som patienten kan vara i behov av samt reflektera över
patientsäkerhetsaspekter. Examensmål 6 examineras även i samtliga kurser där VFU ingår;
BMA 060, VAE125, BMA062, VAE126 samt BMA063. I samtliga VFU kurser har
bedömningen av studenten förstärkts genom att lärare från lärosätet deltar, tillsammans med
handledare och student vid samtliga bedömningssamtal.
Åtgärd 2 svarar mot brist 2: I kursen BMA060 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 1
har bland annat ett nytt lärandemål, lm 4 lagts till: redogöra för, tillämpa och bedöma patientens
vitala funktioner samt medverka vid undersökningar och utföra medicinska åtgärder. Detta
examineras individuellt dels genom en skriftlig individuell tentamen och fullgjord
verksamhetsförlagd utbildning, samt genom en praktisk examination med simulering och
avslutande reflektion, se bilaga X. Simuleringsövningen kombineras med reflektion, där
studenten också ska beskriva och reflektera över sitt genomförande och kunna teoretiskt koppla
sina åtgärder till befintlig litteratur. Detta bidrar till lärandet och utveckling av teoretisk kunskap
och klinisk tillämpning. För utförligare beskrivning av praktisk examination via simulering, se
examensmål 3, åtgärd 2.
I kursen BMA062 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 har lärandemål 4 reviderats
avseende att kunna: redogöra för och tillämpa principer för bedömning, observation och
övervakning av patientens status och medverka vid samt utföra egna undersökningar och
10
FN5 2015
behandlingsåtgärder i samarbete med teamet. Detta examineras individuellt dels genom
fullgjord verksamhetsförlagd utbildning och dels genom en praktisk klinisk individuell
examination, För utförligare beskrivning av praktisk klinisk individuell examination se
examensmål 3, åtgärd 2.
Åtgärd 3 svarar mot brist 3: I kursen VAE126 Vårdvetenskap inom intensivvård 2 har
ett nytt lärandemål lagts till, lm 5som innefattar: reflektera över och analysera patientens
psykiska tillstånd samt föreslå och tillämpa åtgärder i samverkan med patient och närstående
för att främja hälsa. Detta examineras dels genom fullgjord verksamhetsförlagd utbildning,
dels genom en individuell inlämningsuppgift. I den individuella inlämningsuppgiften ska
studenten redogöra för en kunskapssammanställning relaterat till psykiskt tillstånd och
upprätta en omvårdnadsplan/standardvårdplan (SVP) med beaktande av patientens
hälsoresurser och behov och föreslå omvårdnadsåtgärder för att främja hälsa.
Bedömningskriterier för betyg G är bland annat att studenten ska kunna redogöra för en
kunskapssammanställning av/över psykiskt tillstånd relaterat till intensivvård, upprätta en
omvårdnadsplan med beaktande av patientens psykiska tillstånd för att främja hälsa, redogöra
för omvårdnadsåtgärder och omvårdnadsmål relaterat till patientens psykiska tillstånd samt
relatera till litteraturen och aktuell forskning av relevans för området. För betyg VG ska
studenten även föra en kritisk diskussion om sin omvårdnadsplan i relation till aktuell
forskning.
I kursen BMA062 Medicinsk vetenskap inom intensivvård 2 har lm 1 reviderats
för att bland annat innefatta psykiska tillstånd; redogöra för patofysiologi, psykiskt tillstånd och
komplexa sjukdomstillstånd med svikt i olika organsystem hos patienter i alla åldrar inom
intensivvård. Detta examineras dels genom fullgjord verksamhetsförlagd utbildning, dels
genom en individuell skriftlig tentamen.
Åtgärd 4 svarar mot brist 4: Lärare från lärosätet medverkar vid samtliga kliniska
examinationer, vänligen se ovan, åtgärd 3 mål 4. För utförligare beskrivning angående
bedömning i VFU se examensmål 4, åtgärd 3.
Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår ifrån, samtliga källor finns tillgängliga på
http://www________________________________
11
FN5 2015
Till fakultetsnämnden
Missivbrev till
Slutrapport för ifrågasatt
Specialistsjuksköterskeexamen 60 hp med
inriktning mot intensivvård (IVA)
Arbetsgruppen för att försvara den ifrågasatta examensrätten gällande
Specialistsjuksköterskeexamen 60 hp med inriktning mot intensivvård (IVA)
består av
Karin Skoglund, lektor och programansvarig, HVV
Sofia Christensson, adjunkt, HVV
Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap och ämnesansvarig
Annica Engström, lektor och avdelningschef för specialistutbildningarna, HVV
(arbetsgruppens ordförande)
Per Andersson, lektor och utbildningsledare, HVV
Genomförda åtgärder utifrån FN´s beslut gällande lägesrapporten (ange datum??):
-
att beskriva lärandemålen för det som anges som åtgärd 1 och som ska svara mot brist 1
och 2 tydligare
att utveckla analysen av brister vad gäller ifrågasatt mål 5
Intern/extern granskning och kvalitetssäkring
Under maj och juni 2015 gjordes en omarbetning av hela slutrapporten avseende både
innehåll, struktur, referenser och bilagor. Flertalet av programmets kursplaner reviderades
återigen, och slutrapporten och examensmålsmatrisen uppdaterades utifrån det arbetet.
För att kvalitetssäkra slutrapporten och examensmålsmatrisen har den granskats av
gästprofessor Claudia Lampic (HVV och Karolinska institutet) och universitetslektor Camilla
Fröjd, (Uppsala universitet). Fröjd ansvarade för att skriva fram underlaget för Uppsala
universitets specialistsjuksköterskeexamen men inriktning mot intensivvård, som blev
godkänd i UKÄs granskning.
Granskarna erhöll utkast till slutrapport samt examensmålsmatris den 17 augusti 2015. De
återkom med sina synpunkter den 24 augusti. Examensmålsmatrisen ger en översikt av hela
utbildningen avseende examensmål, kursernas syfte och innehåll samt att lärandemål
relateras till kunskapsformer, läraktiviteter och examinationer och hur dessa svarar upp mot
de brister som påpekats.
1
FN5 2015
Utfallet av Claudia Lampics och Camilla fröjds granskning var att: slutrapporten är välskriven
och att omfattande åtgärder vidtagits för att åtgärda bristerna.
Fröjd hade inga synpunkter på examensmålsmatrisen, men väl på själva rapporten. Hon
påpekade att det vårdvetenskapliga perspektivet inte var lika tydligt som det medicinska
innehållet, och att vi borde tydliggöra det senare. Vidare ansåg hon att vi behövde utveckla
och förtydliga angående examinationer. Dels om examinationerna är individuella eller ej,
samt innehåll och betygskriterier. Vi har därför under sista veckan i augusti genomfört ett
intensivt arbete med att lägga in exempel på examinationer i rapporten, samt tydligt skriva
fram om vilka examinationer som genomförs individuellt.
Lampics synpunkter var delvis av en annan karaktär. Hon uppmärksammade oss på att det
fanns inkongruens mellan lärandemål och examensmål i matrisen, jämfört med rapporten.
Detta berodde på att vi inväntade besked från kursplanegruppen, och är nu åtgärdat. Vidare
påpekade hon att texten inte var transparent, och vi har därför försökt öka läsbarheten
genom en rad omarbetningar. Även Lampic efterfrågade förtydliganden och exempel på
examinationer. Slutligen hade Lampic tolkat innebörden i UKÄs kritik av examensmål 4
”…gör inte troligt att studenterna når hög måluppfyllelse avseende förmåga att medverka
vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede.” på ett delvis annat sätt än arbetsgruppen. Hon ansåg att vi fokuserat alltför
mycket på specifikt vård i livets slut, då hon ansåg att bristen gällde medverkan i
undersökningar och behandlingar mer generellt. Detta har vi försökt åtgärda i rapporten.
Under september månad kommer arbete med rapportens layout att ytterligare bearbetas.
Likaså skall källhänvisningar med bilagor och länkar iordningsställas.
Västerås den 1 september 2015,
Inger K Holmström, professor och Per Andersson utbildningsledare
2
FN5 2015
Tidsplan
Datum
VAD?
VEM?
2014-11-10
Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i
arbetslag
Projektgrupp, UFO
2014-11-10
2014-12-01
Analys och åtgärdsplan utarbetas och
granskas.
Arbetslaget påbörjar analys och
åtgärdsplan
2014-12-01
UKÄ-möte, Stockholm
Processledare, Programsamordnare
2014-12-03
Återkoppling utarbetad analys och
åtgärdsplan.
Projektgrupp, arbetslag
2014-12-11
Revidering av utarbetad analys och
åtgärdsplan
Arbetslag.
2014-12-17
Analys och åtgärdsplan skickas till
processledare för vidarebefordran till UFO.
Professor
2015-01-07
Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning
Processledare.
2015-01-15
Processledare och arbetslag.
2015-01-16-
Arbete för att genomföra planerade åtgärder
inleds
Arbetslag
2015-01-28
Utskottsmöte - beredning av analys och
åtgärdsplan
2015-02-02
Arbete med lägesrapport
2015-02-19
Nämndmöte - beslut om analys och
åtgärdsplan
Arbetslag
Lägesrapport utarbetas och granskas.
Återkoppling utarbetad lägesrapport
2015-03-09
Arbetslag
2015-03-20
Arbete med lägesrapport mm
Processledare och arbetslag
2015-04-09
Arbetslag
2015-04-21
Lägesrapport till UFO för granskning
2015-05-13
Arbetslag
2015-06-08
2015-08-17
Lägesrpport skickas till granskare
Professor
2015-08-24
Granskarna ger skriftlig återkoppling
Professor
2015-08-27
2015-09-03
Slutrapport till UFO för granskning
Processledare
2015-10-19
Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt
3
FN5 2015
Examensmatris gällande specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård
Högskolelagen (HL)
kunskaper.
självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. Lag
(2006:173).
inriktning mot Intensivvårdssjuksköterska
(HSF)
Högskoleförordningen (HSF)
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa För specialistsjuksköterskeexamen ska För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten För specialistsjuksköterskeexamen ska
studenten
studenten
förmåga,
omvårdnadsplan,
intensivvårdssjuksköterska uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Inom
ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort
visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra
ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten
ska även ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av
rättigheterna,
arbete,
hälsoarbetet.
deras närstående
vård i livets slutskede
-
Specifika krav för inriktning mot intensivvård
-
visa förmåga att observera och bedöma
funktionen hos patienter avseende alla
organsystem och patientens psykiska tillstånd
samt förmåga att vid behov initiera och
självständigt utföra medicinska åtgärder
-
visa förmåga att tillämpa sina
specialistkunskaper vid stora olyckor och
katastrofer
Progression
intensivvårdssjuksköterska innebär att
studenten utvecklar sina kunskaper i
omvårdnad genom att utbildningens
kurser sker på avancerad nivå. På så
sätt innebär programmet en progression
med utgångspunkt från
sjuksköterskeexamen med
kandidatexamen. Specifik progression
avser studenternas förmåga till
självständigt omvårdnadsarbete i
komplexa situationer, hälsofrämjande –
förebyggande perspektiv, helhetssyn,
reflektion, kritiskt och vetenskapligt
Progression är möjlig genom att bredda
och fördjupa sin kunskap och att den
byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från
en kurs är av betydelse för
kunskapsfördjupning, genom att en kurs
bildar en bas för att tillgodogöra sig
innehållet i nästkommande kurser i
programmet. Progression är också
möjlig när teori knyts an till
verksamhetsförankrad utbildning (vfu).
Detta genom att studentens förmåga till
kritisk reflektion i klinisk praxis med
utgångspunkt i teoretisk kunskap kan
leda till fördjupad vårdvetenskaplig
kunskap. Graden av självständighet i
klinisk praxis ökar också under
utbildningens gång.
Progression är även möjlig genom
enskilt arbete men som ger fördjupning
inom huvudområdet vårdvetenskap.
FN5 2015
Nivå
Innehåll
A1N
Termin 1
Bma035
(7,5 hp)
Inget ändrat i BMA035
A1N
Termin 1
intensivvård 1 7,5 högskolepoäng
BMA060
Patofysiologi och sjukdomar i olika
organsystem
Specifik omvårdnad,
övervakning, undersökning och behandling
Medicinsk teknisk utrustning, elsäkerhet och
patientsäkerhet
Vårdhygien
Nutrition och vätskebalans
Smärta och smärtbehandling
1 redogöra för patofysiologi, symtom och
behandling vid vanligen förekommande
sjukdomar i olika organsystem hos patienter
inom intensivvård och postoperativ vård
2 redogöra för läkemedel och
läkemedelshantering vad avser anestesi,
analgesi och sedering
8 tillämpa och kritiskt analysera aktuell
forskning i relation till kursens innehåll
4 redogöra för, tillämpa och bedöma
patientens vitala funktioner samt medverka vid
undersökningar och utföra medicinska
åtgärder
5 redogöra för funktionen och tillämpa
medicinsk teknisk utrustning för övervakning
och behandling och med beaktande av
patientsäkerheten utvärdera informationen
utifrån lagar, förordningar och
6 motivera och tillämpa principer för
vårdhygien och aseptik samt redogöra för
preventiva åtgärder och medicinska åtgärder
för att förebygga och behandla infektioner
nutrition, vätske- och smärtbehandling inom
postoperativ vård och intensivvård
Examinationer
3 med viss självständighet och med
GRU1, 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G),
helhetssyn på människan redogöra för och
Gruppuppgift. Avseende lärandemål 5 och 8
tillämpa principer för specifik omvårdnad samt
planera, genomföra, rapportera, utvärdera och
PRA1, 3,5 högskolepoäng, betyg Godkänd
dokumentera patientens vård och behandling
(G). Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning
avseende lärandemål 1-7 och 9. Under VFU
9 tillämpa och reflektera över ett professionellt, sker ett tillhörande obligatoriskt
verksamhetsförlagt seminarium avseende
problemlösande och pedagogiskt
lärandemål 1, 3 och 9 gemensamt med
vårdvetenskapliga kursen VAE065
PRA2 0,5 högskolepoäng, betyg Godkänd
(G). Praktisk examination med simulering och
avslutande reflektion. Bedömning sker utifrån
ett strukturerat bedömningsprotokoll.
Avseende lärandemål 4-5, 9
TEN1, 2,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G)
eller Väl Godkänd (VG), Tentamen. Individuell
skriftlig tentamen avseende lärandemål 1-3
och 6-7
FN5 2015
Nivå
A1F
Termin 1
Vårdvetenskap inom intensivvård 1
7.5 hp
VAE125
Innehåll
Intensivvårdssjuksköterskans profession och
kompetensområden
Omvårdnadsprocessen
Omvårdnad och patientsäkerhet
Patientens och närståendes upplevelser
Mänskliga rättigheter och etiska aspekter
Vårdrelation
Kvalitetskriterier för forskning
Vetenskapsteori och metoder
1 redogöra för sjuksköterskans
profession och kompetensområden
inom intensivvård samt dess
styrdokument
2 utifrån en helhetssyn på människan
redogöra för omvårdnadsprocessen utifrån
patientens hälsoresurser och behov
3 redogöra för och med viss
självständighet kunna ansvara för
patientens omvårdnad med hänsyn
tagen till patientsäkerhetsaspekter
6 analysera och reflektera över
vårdrelationens innehåll, betydelse och
tillämpning inom intensivvård och
postoperativ vård
4 utifrån patientens och närståendes
upplevelser och behov beskriva och
reflektera över omvårdnaden av en
intensivvårdspatient med beaktande av
mänskliga rättigheter
5 Identifiera och reflektera över etiska
aspekter relaterade till intensivvård och
postoperativ vård samt tillämpa ett etiskt
förhållningssätt
9 identifiera och formulera ett
problemområde med syfte, metod och
etiska överväganden som har relevans för
intensivvård
forskning i relation till kursens innehåll
A1E
Termin 1
Akutsjukvård 7.5 hp
BMA061 7,5 hp
Katastrofmedicin
Traumasjukvård
Krisreaktioner, bemötande och stödbehov
Grundläggande prehospital vård
Grundläggande anestesi- och
operationssjukvård (för
Grundläggande intensiv- och postoperativ vård
(för anestesisjuksköterskestudenter)
A-HLR
planering och samhällets organisation inom
katastrofmedicin, samt principer för
prioritering och omhändertagande av
eller katastrof
3 redogöra för principer inom traumatologi,
samt traumapatientens vård och
behandling
4 redogöra för traumateamets organisation
och funktioner, samt betydelsen av ett
fungerande teamarbete
5 beskriva den prehospitala sjukvårdens
syften och innehåll, samt ha kännedom
om den prehospitala sjuksköterskans
kompetensområden
6 beskriva intensiv- och postoperativa
vårdens syften och innehåll, samt ha
kännedom om
intensivvårdssjuksköterskans
anestesisjuksköterskestudenter)
7 beskriva
anestesi/operationssjukvårdens syften
och innehåll, samt ha kännedom om
anestesi/operationssjuksköterskans
intensivvårdssjuksköterske-studenter)
8 tillämpa hjärtlungräddning enligt
principer för avancerad HLR (A-HLR)
Examinationer
INL 1 Inlämningsuppgift (INL1), 2
hp, individuell skriftlig uppgift avseende
lärandemål 4-5 och 8. Betyg Godkänd (G) eller
Väl Godkänd (VG).
PRA1 Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning
med tillhörande verksamhetsförlagt
seminarium (PRA1), 3,5 hp, avseende
lärandemål 1-5 och 7. Betyg Godkänd (G).
Under VFU sker ett obligatoriskt
lärandemål 2 och 4.
INL2 Inlämningsuppgift (INL2), 1 hp, avseende
lärandemål 8-9. Betyg Godkänd (G).
Gruppuppgift (GRU1), 1 hp, avseende
lärandemål 4 och 6. Betyg Godkänd (G).
bemötande och stödbehov i samband med
traumatiska händelser såsom dödsfall, utifrån
patient, närstående och personalperspektiv
GRU1 Gruppuppgift (GRU1), 1,5 hp, Skriftlig
gruppuppgift. Lärandemål 1,2, 9. Betyg
Godkänd (G).
9 analysera forskningsbaserad kunskap i
INL1 Inlämningsuppgift (INL1), 3 hp, Skriftlig,
individuell uppgift. Lärandemål 3,4,9. Betyg
NÄR Närvaro (NÄR1), 1 hp, klinisk utbildning
(fältstudier). Lärandemål 5 gäller för
samtliga. Lärandemål 6 gäller för
anestesistudenter och lärandemål 7 för
intensivvårdsstudenter. Betyg Godkänd (G).
SEM Seminarium (SEM1), 1,5 hp,
seminarium. Lärandemål 3,4 och 9. Betyg
Godkänd (G).
NÄR2 Närvaro, 0,5 hp. Lärandemål 8, AHLR, examineras i enlighet med HLR rådets
riktlinjer.
FN5 2015
Nivå
A1F
Termin 2
intensivvård 2 7.5 hp
BMA062
Innehåll
Patofysiologi vid specifika och komplexa
sjukdomstillstånd
Psykiskt tillstånd inom intensivvård.
Specifik omvårdnad, övervakning,
undersökning och behandling
Riskbedömning
patientsäkerhet
Vård i livets slut
3 med ökad grad av självständighet i samråd 7 Medverka vid, redogöra för och reflektera
med patient och närstående kunna redogöra över behandlingar i samband med vård i livets
slutskede
för och delta i planering, genomförande,
rapportering, dokumentation och utvärdering
8 tillämpa och analysera aktuell forskning
av patientens medicinska vård och behandling och vetenskapliga metoder med relevans
till kursens innehåll
2 redogöra för och tillämpa läkemedel och
läkemedelshantering inkluderande vasoaktiva 4 redogöra för och tillämpa principer för
9. Tillämpa, värdera och reflektera kring
bedömning, observation och övervakning av
läkemedel
egna kunskaper och prestationer samt
patientens status och medverka vid samt
identifiera behovet av egen fortsatt
utföra egna undersökningar och
5 redogöra för och analysera risker samt
behandlingsåtgärder i samarbete med teamet kunskapsutveckling för professionell och
tillämpa förebyggande åtgärder för att
personlig utveckling.
förhindra komplikationer
1 redogöra för patofysiologi, psykiskt tillstånd
och komplexa sjukdomstillstånd med svikt i
olika organsystem hos patienter i alla åldrar
inom intensivvård.
Termin 2
Vårdvetenskap inom intensivvård 2
7.5 hp
VAE126 (7,5a hp)
Omvårdnadsprocessen och omvårdnadsplan
Professionellt förhållningssätt
Teamarbete och ledarskap
Psykiska tillstånd
Vård i livets slut
Forskningsprocessen och forskningsmetoder
PRA1, 4 hp, betyg Godkänd (G). Fullgjord
verksamhetsförlagd utbildning Avseende
lärandemål 1-7 och 9. Under VFU sker ett
tillhörande obligatoriskt verksamhetsförlagt
seminarium, avseende lärandemål 7-9.
Gemensamt med vårdvetenskapliga kursen
VAE068
PRA2, 1 hp, betyg Godkänd (G). Klinisk
praktisk examination med tillhörande muntlig
tentamen, avseende lärandemål 2 4,6, 9.
TEN1 Tentamen, 2,5 hp, avseende
lärandemål 1-4 och 6 och 8 Betyg Godkänd
6 Visa fördjupade kunskaper om medicinsk
teknisk utrustning vid övervakning och
behandling samt analysera informationen och
föreslå åtgärder med beaktande av
patientsäkerheten
A
Examinationer
5 Reflektera över och analysera patientens
psykiska tillstånd samt föreslå och tillämpa
åtgärder i samverkan med patient och
närstående för att främja hälsa
1 Redogöra för och tillämpa
omvårdnadsprocessen utifrån patientens
hälsoresurser och behov samt att i samråd
med patient och närstående upprätta en
omvårdnadsplan
2 med ökad självständighet kunna ansvara för
och analysera patientens omvårdnad baserad
7 utforma en PM med relevans för
vårdvetenskap med inriktning mot intensivvård på patientsäkerhetsaspekter
4 reflektera över innebörden av teamarbete
samt sjuksköterskans ledarskap och
vårdpedagogiska förmåga
3 reflektera över och tillämpa ett professionellt
och problemlösande förhållningssätt, samt
medverka i teamarbete med förmåga till
INL1 Inlämningsuppgift (INL1), 2 hp, individuell
inlämningsuppgift avseende lärandemål 1-2, 5
och 8 Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd
(VG).
6 reflektera över och analysera specifik
omvårdnad i samband med vård i livets
slutskede utifrån patient och närstående
perspektiv.
INL2 Inlämningsuppgift (INL2), 1,5 hp,
inlämningsuppgift parvis eller individuellt
avseende lärandemål 7-8. Betyg Godkänd (G).
forskning och forskningsmetoder
PRA1, 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G).
avseende lärandemål 1-3, 5-6 och 8. Betyg
Godkänd (G). Under VFU sker ett obligatoriskt
lärandemål 6 och 8.
PRA 2, 0,5 hp, betyg godkänd (G). Praktisk
klinisk examination (gemensamt med
BMA041) avseende lärandemål 1 -3 och 5.
Betyg Godkänd (G).
Seminarium (SEM1), 0,5 hp, avseende
lärandemål 4 och 8 Betyg Godkänd (G).
FN5 2015
Nivå
Termin 2
Självständigt arbete inom intensivvård
7.5 hp
VAE127
Nivå
Innehåll
Självständigt vetenskapligt
Forskningsprocessen
Vetenskapsteori och metod
Samhälleliga aspekter
Opponentskap
Respondentskap
Innehåll
Termin 2
Specifik intensivvård 7.5 hp
BMA063
Patofysiologi vid komplexa sjukdomstillstånd
hos patienter i olika åldrar
Omvårdnadsprocessen
Specifik omvårdnad
Medicinsk vård, övervakning, undersökning
och behandling
Förebygga och behandla komplikationer
patientsäkerhet
Teamarbete och kommunikation
Examinationer
intensivvård och formulera ett syfte i relation
till detta
3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska
Skriftligt självständigt arbete (UPS1) (7,5hp).
för syftet relevant vetenskaplig metod
aspekter i relation till det självständiga arbetet Muntligt och skriftligt opponentskap samt ett
muntligt respondentskap sker vid obligatoriska
5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera
seminarier.
kvaliteten på insamlad data
Examinerar lärandemål: 1-10. Betyg Godkänd
självständigt arbete
7 integrera, kontrastera och värdera resultatet
kontrastera tidigare forskning relaterat till valt
mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk 8 värdera resultatet i relation till
problemområde
referensram
samhällsrelevans och
intensivvårdssjuksköterskans yrkesområde
10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig
argumenterande diskussion avseende eget
och andras självständiga arbete
problemområde
1 Självständigt med helhetssyn på människan
redogöra för och tillämpa kunskap om
patofysiologi, vård och behandling vid
komplexa sjukdomstillstånd hos patienter i alla
åldrar inom intensivvård
läkemedel och läkemedelshantering samt att
självständigt bereda, administrera, analysera
och dokumentera effekterna
Examinationer
3 självständigt analysera och delta i planering,
genomförande, dokumentation, rapportering
och utvärdering av patientens vård och
behandling
8 tillämpa och kritiskt analysera ett etiskt
förhållningssätt samt kommunicera och
(PRA1), 6 hp, klinisk utbildning inom
intensivvård avseende lärandemål 1-10. Betyg
Godkänd (G)
4 självständigt och i samverkan med
9 Visa på utvecklad förmåga till självreflektion
och identifikation av egna fortsatta
utvecklingsbehov och visa på en
vårdpedagogisk förmåga
Inlämningsuppgift (INL1), 1,5 hp, en
individuell skriftlig inlämningsuppgift
inkluderande en muntlig presentation.
Avseende lärandemål 1-2, 4-6, 9-10. Betyg
patienten och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta en omvårdnadsplan
5. Värdera och analysera principer för specifik
omvårdnad, bedömning och övervakning av
7 redogöra för och självständigt tillämpa
patientens status, samt att självständigt kunna
funktionen av medicinsk teknisk utrustning för föreslå och vidta medicinska åtgärder
övervakning och behandling av patienten,
samt analysera och tolka erhållen information 6 tillämpa och analysera åtgärder för att
ur ett patientsäkerhets perspektiv
förhindra komplikationer, samt kunna
genomföra och utvärdera hälsofrämjande och
FN5 2015
Nivå
Innehåll
10 tillämpa och analysera forskningsbaserad
kunskap med relevans för kursens innehåll
förebyggande arbete
Examinationer
FN5 2015
Ärende MDH 3.2.1-2015/1335
2015-10-08
Besluts-PM
Beslutande
Fakultetsnämnden
Handläggare
Helena Eken Asp
BESLUTSPROMEMORIA
Programutbud och vissa programtillfälledata för
läsåret 2016/2017 avseende utbildningar på svenska
Bakgrund
Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och
kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt
rektors delegationsordning ska nämnden fatta beslut om programutbud och
rekryteringsmål. Fakultetsnämnden fattade den den 22 april 2015 att
”underlag för programutbudsbeslut ska utgöras av akademiernas önskemål
om programutbud, rekryteringsmål och programtillfälledata”.
Verksamheten ska utvecklas i överensstämmelse med rektors beslut om
verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) och högskolans
utbildningsutbud ska ligga i linje med forskningsoch utbildningsstrategi för
2013-2016 (FUS).
Enligt ordinarie tidplan ska beslut om svenskspråkigt programutbud fattas
vid fakultetsnämndens sammanträde den 8 oktober 2015. Akademiernas
önskemål om programutbud inkom den 18 september 2015.
Problemanalys
Akademierna önskar ge ett visst programutbud med specificerade
rekryteringsmål. I föreliggande PM görs en genomgång av akademiernas
önskemål.
Underlag
Vid sitt sammanträde den 22 april 2015 beslöt fakultetsnämnden att följande
ska utgöra underlag för utbudsbeslut rörande svenskspråkiga program:
akademiernas önskemål om programutbud, rekryteringsmål och
programtillfälledata.
Vid utskottets möte i oktober bör fokus främst ligga på att bedöma
akademiernas önskemål om programutbud, med utgångspunkt i
innevarande års programutbud.
Rekryteringsmål
Fakultetsnämndens beslut om programutbud innefattar även att fastslå
rekryteringsmål för program. Rekryteringsmålet ska i korthet vara det
önskade antalet studenter på programmet cirka tre veckor in på första
terminen, ett visst överintag är ofta motiverat mot bakgrund av att det i regel
förekommer en del tidiga avhopp. Rekryteringsmål används bland annat i
kommunikationen med sökande, i uppföljningssyfte (exempelvis för att få
grepp om volymen i programutbudet och för att beräkna söktrycket) och för
1 (6)
FN5 2015
2 (6)
att bedöma behov av marknadsföringsinsatser. Rekryteringsmålen kan också
vara viktiga för att uppskatta behovet av lärarresurser och för att bedöma
huruvida lärarresurserna är tillräckliga i förhållande till antalet studenter.
Vidare är det bra om rekryteringsmålen tar hänsyn till arbetsmarknadens
behov av utbildade.
Verksamhetsbalans
Enligt FUS ska högskolan fördela verksamheten jämnt mellan orterna
Eskilstuna och Västerås. Rektor har i beslut den 25 februari 2014 preciserat
att ortsbalansen ska följas upp årligen utifrån utbudet av kurser och program
på de två campusorterna (MDH 1.1-77/14). Utbudsbeslutet i juni 2015, som
avsåg det engelskspråkiga utbudet, innebar en fördelning av platserna där
den överväldigande majoriteten av platserna fördelades till Västerås.
Akademiernas önskemål om programutbud 2016/2017
Akademiernas önskemål om programutbud jämförs mot innevarande års
programutbud. Här gäller att överväga huruvida helheten av program utgör
en bra mix som ligger i linje med högskolans långsiktiga utvecklingsmål.
Akademiernas önskemål om programutbud återfinns i sin helhet bland
bilagorna. I detta avsnitt presenteras en sammanställning av förändringar i
akademiernas önskemål jämfört med innevarande års programutbud samt
en motivering till den önskade ändringen.
Det totala antalet utbildningsplatser blir enligt akademiernas önskemål 2521
vilket är en liten ökning med 37 platser. Ortsbalansen är fortsatt skev med
58% av utbildningsplatserna i Västerås och 33% i Eskilstuna. Övriga platser
är fördelade mellan andra orter och distansundervisning.
Antal platser och ortsbalans per akademi:
Antal platser 2016/2017
(förändring från 2015/2016)
Ortsbalansen
V-ås/E-tuna/Distans/Övriga
EST
540 (+60)
85/15/0/0
HVV
857 (+30)
58/31/0/11
IDT
420 (±0)
49/51/0/0
UKK
704 (-53)
43/38/19/0
Akademi
Utbyggnad enligt vårpropositionen:
Utbildning
2014/2015
Uppdrag
2016/2017
Sjuksköterskeutbildning
370
+32
402
Specialistsjuksköterskeutbildning
118
+20
124
Barnmorskeutbildning
24
+7
36
Förskolelärare
160
+40
200
Grundlärare F-3
80
+30
110
Speciallärare/specialpedagog
70
+24
94
Kompl. ped. utb.
20
+10
30
FN5 2015
Akademierna önskar ändra dimensioneringen på följande utb.program:
3 (6)
Program
Akademi
Ändring
Motivering
Ekonomprogrammet (E-tuna)
EST
60→80
Ekonomprogrammet (V-ås)
EST
100→80
Internationella
marknadsföringsprogrammet
EST
60→70
Tyska införs som inriktning
Beteendevetarprogrammet
(kandidat)
HVV
55→50
Minskat takbelopp
Magisterprogram i ledarskap och
arbetsliv
HVV
20→40
Programmet på deltid finns
inte med i utbudet
Sjuksköterskeprogrammet (E-tuna)
HVV
60→66
70→80
Sjuksköterskeprogrammet (V-ås)
HVV
80→86
80→90
Barnmorskeprogrammet
HVV
29→36
Specialistsjuksköterska – distrikt
HVV
35→41
Specialistsjuksköterska –
anestesivård
HVV
15→19
intensivvård
HVV
15→19
psykiatrisk vård
HVV
15→19
Förskolelärarprogrammet
UKK
80→40
Grundlärarprogrammet
(E-tuna)
UKK
35+70 →40
(V-ås)
UKK
35→70
Ämneslärarprogrammet,
gymnasieskola Sv/Eng
UKK
25→20
Ämneslärarprogrammet,
gymnasieskola Sv/Sv som andra
språk
UKK
15→10
Speciallärarprogrammet, Ma
UKK
20→24
Speciallärarprogrammet, Sv
UKK
20→24
Speciallärarprogrammet,
utvecklingsstörning
UKK
20→24
Komp. ped. utb.
inriktning 7-9
UKK
20→15
Komp. ped. utb.
inriktning gymnasieskolan
UKK
20→15
Öka antalet platser i V-ås
Ändrade rekryteringsmål
som följd av
vårpropositionens
utbyggnad
Ändrade rekryteringsmål
som följd av
vårpropositionens
utbyggnad
FN5 2015
4 (6)
Nyinrättade program/inriktningar:
Program
Akademi
Ort
Antal platser
Statsvetarprogrammet
EST
Västerås
50
Ny inriktning mot tyska på
kandidatprogrammet IMF
EST
Västerås
10
Kandidatprogram i teknisk
matematik
UKK
Västerås
25
Övriga ändringar i utbildningsprogram:
Program
Akade
mi
Ändring
Motivering
Byggnadsingenjör
EST
Byter namn till
högskoleingenjör i
byggnadsteknik
Mer enhetlig
namnkonstruktion vid
högskolan
Magisterprogrammet i
ledarskap och arbetsliv (heltid)
HVV
Ändrade
behörighetskrav
Öka samstämmigheten i
behörighetskrav för
magisterutbildningar
med inriktning
arbetslivsvetenskap
Magisterprogrammet i
ledarskap och arbetsliv (deltid)
HVV
Ingen antagning
Programmet kommer
troligen att avvecklas på
sikt
Sjuksköterskeprogrammet
(Södertälje)
HVV
Ändra
undervisningsform
och studietid
Mycket nätbaserad
undervisning men med
fysiska träffar och VFU i
regionen
Specialistsjuksköterska
inriktning psykiatrisk vård
HVV
Ändra
behörighetskrav
Öka samstämmigheten
med övriga spec.
sjuksköterskeutbildningar
Spec.sjuksköterska inriktning
anestesi och intensivvård
(Falun)
HVV
Ändra studietid
Mycket nätbaserad
undervisning
Spec.sjuksköterska inriktning
anestesi och intensivvård
(Gävle)
HVV
Ingen antagning
Avtal om VFU-platser
med Region Gävleborg är
muntligen uppsagt
Informativ illustration Informationsdesign
IDT
Ändrade
behörighetskrav
Det finns tillstånd att
inkludera arbetsprover
Kandidatprogram i språk och
humaniora
UKK
Byte av ort
grundskola 4-6
UKK
Byte av ort från Vås till E-tuna
Upprätthålla
ortsbalansen samt
tillgodose regionens
behov av lärare
Masterprogrammet i didaktik
UKK
Ändring av
studietid
Underlätta för de som
arbetar som lärare
FN5 2015
Akademiernas uppdrag enligt VUB2015 kopplat till
utbudsbeslutet
EST

Tydliggöra möjligheten att läsa tyska för ingenjörs- och
ekonomiprogrammen – görs genom att tyska läggs till som
inriktning för kandidatprogrammet i internationell marknadsföring.

Jämfört med 2012 års nivå proportionellt öka antalet HÅS akademin
utbildar i Eskilstuna – inom ramen för utbudsbeslutet ryms
rekryteringsmålen som inte fullt ut speglar HÅS men ger en
indikation. Ortsbalansen är tydligt försämrad jämfört med läsåret
2012/2013 då fördelningen (V-ås/E-tuna) var 78/22 jämfört med
2016/2017 där akademins önskemål ger 85/15.

Fortsatt öka antalet ingenjörsstudenter inom befintligt
utbildningsuppdrag dvs omprioritera befintlig verksamhet – det
finns i akademins önskemål ingen ökning i rekryteringsmålen för
ingenjörsprogrammen.

Bättre balans mellan utbildningsvolymerna på grundnivå och
avancerad nivå samt minska den totala volymen inom
ekonomiområdet. Verksamheten inom företagsekonomi ska minska
på kandidatnivå. – Akademins önskade rekryteringsmål innebär inte
en förbättrad balans mellan utbildningsvolymerna på grundnivå och
avancerad nivå. Akademins önskemål innebär heller ingen
minskning på kandidatnivå inom företagsekonomi.
HVV

Som lägst bibehålla 2012 års andel HÅS akademin utbildar i
Eskilstuna - inom ramen för utbudsbeslutet ryms rekryteringsmålen
som inte fullt ut speglar HÅS men ger en indikation. Ortsbalansen är
försämrad jämfört med läsåret 2012/2013 då fördelningen (V-ås/Etuna/övrigt) var 47/37/16 jämfört med 2016/2017 där akademins
önskemål ger 58/31/11.

Inom givet ekonomiskt utrymme anpassa så att dimensioneringen av
barnmorskeutbildningen ökar i enlighet med regeringsuppdraget
samt att sjuksköterskeutbildningen bibehåller sin nivå –
rekryteringsmålet för barnmorskeutbildningen är större än den
utbyggnaden som var en del av vårpropositionen vilket innebär en
utbyggnad även utanför det uppdraget.

Tydliggöra möjligheten att läsa tyska för ingenjörs- och
ekonomiprogrammen – det finns inget i akademins önskemål som
visar på att man tydliggör möjligheten att läsa tyska men det kan ske
i form av information om enskilda kurser vilket inte syns i
underlaget till utbudsbeslutet.

Som lägst bibehålla 2012 års andel HÅS akademin utbildar i
Eskilstuna – inom ramen för utbudsbeslutet ryms rekryteringsmålen
som inte fullt ut speglar HÅS men ger en indikation. Ortsbalansen i
akademins önskemål är densamma som för läsåret 2012/2013 dvs.
49/51 (V-ås/E-tuna).
IDT
5 (6)
FN5 2015

Fortsatt öka antalet ingenjörsstudenter inom befintligt
utbildningsuppdrag dvs omprioritera befintlig verksamhet – det
finns i akademins önskemål ingen ökning i rekryteringsmålen för
ingenjörsprogrammen.
UKK

Jämfört med 2012 års nivå proportionellt öka antalet HÅS akademin
utbildar i Eskilstuna - inom ramen för utbudsbeslutet ryms
rekryteringsmålen som inte fullt ut speglar HÅS men ger en
indikation. Ortsbalansen är tydligt förbättrad jämfört med läsåret
2012/2013 då fördelningen (V-ås/E-tuna/övrigt) var 70/17/13
jämfört med 2016/2017 där akademins önskemål ger 43/38/19.

Öka verksamheten inom kammarmusik till att omfatta maximalt 90
HÅS - inom ramen för utbudsbeslutet ryms rekryteringsmålen som
inte fullt ut speglar HÅS men ger en indikation. Akademin har inte
önskat ett förändrat rekryteringsmål för
kammarmusikutbildningarna. Nuvarande rekryteringsmål är 25 och
programmet omfattar 3 år.
6 (6)
Svenskspråkigt programutbud 2016/2017
FN5 2015
EST
Akademi
Studieort
Rekryteringsmål HT15
Behörighet/Särskild behörighet hämtad från
Selma 2015-05-12
Urval hämtat från Selma 2015-05-12:
"Betyg/högskoleprov" innebär en fördelning om
60 % av platserna till betygsurvalsgruppen
samt
40 % av platserna till provurvalsgruppen.
Studietakt (hel, halv, kvart)
Starttermin (HT,VT)
Studietid (dag, kväll)
Undervisningsform
(normal, distans)
Önskar akademin att programmet ska ges
(JA, NEJ)
Nyb
Ekonomi
EST
E-tuna
60
Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A
(områdesbehörighet 4) eller Matematik 3b/3c,
Samhällskunskap 1b/1a1+1a2
(områdesbehörighet A4).
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
80
Ökat rekryteringsmål för att öka antalet
studenter i Eskilstuna
GKV02
Ekonomprogrammet
180
Kandidat
Nyb
Ekonomi
EST
V-ås
100
Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A
(områdesbehörighet 4) eller Matematik 3b/3c,
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
80
Minskat rekryteringsmål för att öka antalet
studenter i Eskilstuna
GKV08 OINR
Internationella
marknadsföringsprogrammet Allmän inriktning
180
Kandidat
Nyb
Ekonomi
EST
V-ås
60
Engelska B (områdesbehörighet 2 med
förändringar). För den som har betyg från
Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande
behörighet. För den som vill studera ytterligare
språk utöver engelska krävs aktuellt språk 3/steg
3.
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
60
Önskar ge två inriktningar, se ny inriktning
under nya programtillfällen. Tillägget
"Allmän inriktning" bör därför läggas till
denna inriktning.
UFO: Ny programkod samt
inriktningskoder
YHT02
Högskoleingenjörsprogrammet i
byggnadsteknik
180
Hing
Nyb
Teknik
EST
V-ås
60
Fysik B, Kemi A, Matematik D
(områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1,
Matematik 3c (områdesbehörighet A8).
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
60
Förslag på ändring av namn till
byggnadsteknik
UFO: Beslut om namnändring fattades
av utskottet för utbildning på grundnivå
och avancerad nivå den 30 september.
GHV01 ELEK
Energiingenjörsprogrammet,
Elektroteknik
180
Hing
Nyb
Teknik
EST
V-ås
20
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
20
GHV01 VARM Energiingenjörsprogrammet,
Värmeteknik
180
Hing
Nyb
Teknik
EST
V-ås
20
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
20
YCT01
Civilingenjörsprogrammet i
energisystem
300
Civing
Nyb
Teknik
EST
V-ås
30
Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet Betyg/högskoleprov
9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
30
YCT02
industriell ekonomi
300
Civing
Nyb
Teknik
EST
V-ås
40
Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet Betyg/högskoleprov
9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
40
Kommentarer från antagningen eller UFO
Förändringar enligt akademin gentemot
föregående läsårs utbud (ange exempelvis
om något i en gulmarkerad kolumn ska
ändras, som "Byte av ort till Eskilstuna")
Utbildningsområde enligt FUS
Kandidat
Rekryteringsmål VT17
Typ (FÖRutbildning, NYBörjarprogram,
PÅByggnadsprogram)
180
Examen
Ekonomprogrammet
Inriktningskod
GKE02
Programkod
Omfattning (hp)
Dnr 3.2.1-2015/1335
Programnamn (inkl eventuell inriktning)
Senast reviderad: 2015-05-12
1(14)
FN5 2015
EST
Selma 2015-05-12
60 % av platserna till betygsurvalsgruppen
samt
Starttermin (HT,VT)
Undervisningsform
(normal, distans)
(JA, NEJ)
V-ås
30
Examen på grundnivå om minst 180
högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng
med successiv fördjupning i företagsekonomi.
Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och
Engelska A/Engelska 6 eller motsvarande.
Antal högskolepoäng
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
30
AGM05 ORGM Magisterprogram i
företagsekonomi,
Organisation/management
60
Magister
Påb
Ekonomi
EST
V-ås
30
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
30
AGM05 REDO Magisterprogram i
företagsekonomi, Redovisning
60
Magister
Påb
Ekonomi
EST
V-ås
30
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
30
180
Kandidat
Nyb
Ekonomi
EST
V-ås
Tyska steg 3 samt Engelska B
(områdesbehörighet 2) eller Moderna språk –
Tyska 3 (områdesbehörighet A2).
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
10
180 Kandidat
Nyb
Ekonomi
EST
V-ås
Matematik B, Samhällskunskap A
(områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c,
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
50
Nya programtillfällen:
GKV08 TYSK
Internationella
marknadsföringsprogrammet,
Inriktning tyska
GKV06
Statsvetarprogrammet
Önskar ge med två inriktningar med denna
nya mot tyska. Samläsning med allmän
inriktning för internationella
marknadsföringsprogrammet samt med
kandidatprogrammet i språk och humanoria
och fristående studenter i tyska.
Studieort
EST
föregående läsårs utbud (ange exempelvis
om något i en gulmarkerad kolumn ska
ändras, som "Byte av ort till Eskilstuna")
Akademi
Ekonomi
Påb
PÅByggnadsprogram)
Magister
60
Inriktningskod
AGM05 MARK Magisterprogram i
företagsekonomi, Marknadsföring
Programkod
Examen
Dnr 3.2.1-2015/1335
Omfattning (hp)
UFO: Beslut om ny inriktning fattades
den 30 september. Ny programkod och
inriktningskod. STC: Behörighetskravet
är ok.
UFO:Programmet inrättades den 10
september. Ny programkod är GKV06.
2(14)
FN5 2015
HVV
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Ja
50
HVV V-ås
45
Matematik B, Naturkunskap B,
Samhällskunskap A (områdesbehörighet
16) eller Matematik 2a/2b/2c,
Naturkunskap 2, Samhällskunskap
1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14).
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Ja
45
Hälsa
HVV V-ås
20
Examen på kandidatnivå inom något av
ämnesområdena folkhälsovetenskap,
vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap,
fysioterapi, socialt arbete, sociologi,
psykologi eller motsvarande. Dessutom
krävs Svenska B/Svenska 3 samt
Engelska A/Engelska 6.
Hel
HT
Dag
Normal Ja
40
Påb
Hälsa
HVV V-ås
30
högskolepoäng varav minst 90
högskolepoäng med successiv
fördjupning i ett huvudområde. Dessutom
krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska
A/Engelska 6 eller motsvarande.
Halv
HT
Dag
Normal Nej
180 Fysioterapeut
Kandidat
Nyb
Hälsa
HVV V-ås
40
Idrott och hälsa A, Matematik B,
Naturkunskap B, Samhällskunskap A
(områdesbehörighet 17) eller Idrott och
hälsa 1, Matematik 2a/2b/2c,
Idrott och hälsa A/Idrott och hälsa 1 kan
ersättas med intyg på deltagande i
gymnastik- eller idrottsverksamhet
omfattande minst en gång per vecka
under minst ett år
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Ja
40
180 Sjuksköterska
Kandidat
Nyb
Hälsa
HVV E-tuna
60
70
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
och
VT
Dag
Normal Ja
66
80
Utökade
rekryterings
mål pga
nationella
krav på fler
utbildningspl
atser
GSV02
180 Sjuksköterska
Kandidat
Nyb
Hälsa
HVV V-ås
80
80
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
och
VT
Dag
Normal Ja
86
90
Utökade
rekryterings
mål pga
nationella
krav på fler
utbildningspl
atser
GSN02
180 Sjuksköterska
Kandidat
Nyb
Hälsa
HVV Nyköping
40
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Ja
40
Akademi
GKV01
Folkhälsoprogrammet
180 Kandidat
Nyb
Hälsa
AGM03
Magisterprogram i
ledarskap och arbetsliv
60
Magister
Påb
AGM04
Magisterprogram i
ledarskap och arbetsliv
60
Magister
GTV01
Fysioterapeutprogrammet
GSE02
Studieort
PÅByggnadsprogram)
HVV V-ås
Examen
Hälsa
Omfattning (hp)
Nyb
Inriktningskod
210 Kandidat
Programkod
Beteendevetenskapliga
programmet
(områdesbehörighet 5) eller Matematik
2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2
GKV03
50
föregående läsårs utbud (ange exempelvis om
något i en gulmarkerad kolumn ska ändras,
som "Byte av ort till Eskilstuna")
55
HVV E-tuna
Undervisningsform
(normal, distans)
Normal Ja
Hälsa
Dag
Nyb
Önskar akademin att programmet ska ges (JA,
NEJ)
Starttermin (HT, VT)
VT
210 Kandidat
Selma 2015-05-12
Hel
Beteendevetenskapliga
programmet
Betyg/högskoleprov
GKE03
Dnr 3.2.1-2015/1335
"Betyg/högskoleprov" innebrä en fördelning om 60
% av platserna till betygsurvalsgruppen samt
50
Planerad
neddragning
på grund av
minskat
takbelopp
Ökning av
STC: Nytt
rekryterings behörighetskra
mål pga att v är ok
AGM04 inte
ska ges
detta läsår.
En justering
av
behörighets
Ges
ej på
grund av att
masterprogr
am med
inriktning
arbetslivsvet
enskap är
med i
utbudet
3(14)
FN5 2015
HVV
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Hel
VT
Dag
Normal Ja
35
Svensk legitimation som sjuksköterska,
sjuksköterskeexamen enligt 1993 års
studieordning och kandidatexamen inom
omvårdnadsvetenskap eller
vårdvetenskap. Om kandidatexamen
saknas krävs kunskaper inom
vetenskaplig teori och metod på grundnivå
motsvarande 15 hp. Dessutom krävs
Svenska B/Svenska 3 samt Engelska
A/Engelska 6. Minst 24 månaders
dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid
som sjuksköterska.
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Ja
41
Utökade
rekryterings
mål pga
nationella
krav på fler
utbildningspl
atser
HVV V-ås
15
A/Engelska 6. Dessutom krävs minst 12
månaders dokumenterad yrkeserfarenhet
på heltid som sjuksköterska.
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Ja
19
Utökade
rekryterings
mål pga
nationella
krav på fler
utbildningspl
atser. Byte
av ort till Vås
HVV Falun
7
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Hel
HT
Flexib Normal Ja
el
7
Studietid
ändrad till
flexibel.
Undervisnin
gen är till
stora delar
nätbaserad.
Barnmorskeprogrammet
90
Barnmorska
Magister
Påb
Hälsa
HVV V-ås
ZOJ21
Specialistsjuksköterskeutbil 75
dning med inriktning mot
distriktssköterska
Specialistssk
Påb
Hälsa
HVV V-ås
ZOJ22
anestesisjukvård
Specialistssk
Påb
Hälsa
ZOJ22
anestesisjukvård
Specialistssk
Påb
Hälsa
Studieort
ZOJ20
Examen
HVV E-tuna
Omfattning (hp)
Hälsa
Inriktningskod
Nyb
70
29
40
Ändrat
benämning
från distans
till normal
undervisning
sform.
Studietiden
är flexibel
36
Utökade
rekryterings
mål pga
nationella
krav på fler
utbildningspl
atser
70
studieordning eller motsvarande äldre
examen samt kurs i
omvårdnad/vårdvetenskap 60 hp
grundnivå varav 7,5 hp skall utgöras av
vetenskaplig metod och 7,5 hp utgöras av
självständigt arbete eller motsvarande.
Dessutom krävs minst 12 månaders
(heltid) dokumenterad yrkeserfarenhet
som sjuksköterska.
210 Socionom
Normal Ja
Socionomprogrammet
Dag
GOM01
40
HT
HVV Södertälje
NEJ)
Hel
Hälsa
Undervisningsform
(normal, distans)
Betyg/högskoleprov
Nyb
Selma 2015-05-12
180 Sjuksköterska
Kandidat
Flexib Normal Ja
el
VT
Akademi
Hel
Betyg/högskoleprov
GSS02
Programkod
Dnr 3.2.1-2015/1335
PÅByggnadsprogram)
4(14)
Hel
HT
Dag
Normal Nej
ZOJ23
intensivvård
Specialistssk
Påb
Hälsa
HVV V-ås
15
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Ja
ZOJ23
intensivvård
Specialistssk
Påb
Hälsa
HVV Falun
7
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Hel
HT
Flexib Normal Ja
el
ZOJ23
intensivvård
Specialistssk
Påb
Hälsa
HVV Gävle
6
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Nej
ZOJ24
psykiatrisk vård
Specialistssk
Påb
Hälsa
HVV V-ås
25
studieordning eller motsvarande äldre
examen samt kurs i
omvårdnad/vårdvetenskap 60 hp
grundnivå varav 7,5 hp skall utgöras av
vetenskaplig metod och 7,5 hp utgöras av
självständigt arbete eller motsvarande.
Dessutom krävs minst 12 månaders
(heltid) dokumenterad yrkeserfarenhet
som sjuksköterska.
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal Ja
Undervisningsform
(normal, distans)
utöver
behörighetsgivande
utbildning/resp
högskoleprov
Dnr 3.2.1-2015/1335
8
Selma 2015-05-12
HVV Gävle
Akademi
Hälsa
Påb
Studieort
PÅByggnadsprogram)
Specialistssk
Omfattning (hp)
anestesisjukvård
Inriktningskod
ZOJ22
Programkod
Examen
NEJ)
FN5 2015
HVV
Avtal om
VFU-platser
uppsagt
enligt region
Gävleborg
och
högskolan i
Gävle vilket
medför att
utbildning ej
kan
genomföras.
19
Utökade
rekryterings
mål pga
nationella
krav på fler
utbildningspl
atser. Byte
av ort till Vås
7
Studietid
ändrad till
flexibel.
Undervisnin
gen är till
stora delar
nätbaserad.
Avtal om
VFU-platser
uppsagt
enligt region
Gävleborg
och
högskolan i
Gävle vilket
medför att
utbildning ej
kan
genomföras.
31
Utökade
STC: Nytt
rekryterings behörighetskra
mål pga
v är ok
nationella
krav på fler
utbildningspl
atser. Byte
av ort till Vås. Begäran
om ändrade
behörighets
krav.
5(14)
Nyb
Teknik IDT V-ås
70
Matematik C (områdesbehörighet Betyg/högskoleprov
3 med förändring) eller Matematik
3b/3c (områdesbehörighet A3
med förändring).
Hel
HT Dag Normal
Ja
70
GKE06
Innovationsprogrammet
180 Kandidat
Nyb
Teknik IDT E-tuna 35
Engelska B, Matematik C,
Samhällskunskap A
(områdesbehörighet 4) eller
Matematik 3b/3c,
Betyg/högskoleprov
Hel
HT Dag Normal
Ja
35
DKE20
Informativ illustration informationsdesign
180 Kandidat
Nyb
Engelska B, Samhällskunskap A
Godkända arbetsprover krävs.
För en tredjedel av
platserna tillämpas
alternativt urval,
arbetsprover. För
resterande platser
tillämpas
betyg/högskoleprov.
Hel
HT Dag Normal
Ja
25
DKE21
Rumslig gestaltning informationsdesign
180 Kandidat
Nyb
För en tredjedel av
platserna tillämpas
alternativt urval,
arbetsprover. För
resterande platser
tillämpas
betyg/högskoleprov.
Hel
HT Dag Normal
Ja
20
DKE22
Textdesign - informationsdesign
180 Kandidat
Nyb
Godkända arbetsprover krävs.
Betyg/högskoleprov
Hel
HT Dag Normal
Ja
25
IKE20
Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram
180 Hing
Nyb
3c (områdesbehörighet A8 med
förändring).
Hel
HT Dag Normal
Ja
30
IKE21
Innovation, produktion och
logistik högskoleingenjörsprogram
180 Hing
Nyb
3c (områdesbehörighet A8 med
förändring).
Hel
HT Dag Normal
Ja
25
YHT01
nätverksteknik
180 Hing
Nyb
Teknik IDT V-ås
25
Fysik B, Matematik D
(områdesbehörighet 8 med
förändringar) eller Fysik 2,
Matematik 3c
(områdesbehörighet A8 med
förändring).
Betyg/högskoleprov
Hel
HT Dag Normal
Ja
25
GCE01
Produktion och produktdesign civilingenjörsprogram
300 Civing
Nyb
Fysik A, Matematik D
(områdesbehörighet 9 med
förändring) eller Fysik
1a/1b1+1b2, Matematik 4
(områdesbehörighet A9 med
förändring).
Betyg/högskoleprov
Hel
HT Dag Normal
Ja
55
IDT vill ändra
behörighetskra
v. Godkända
arbetsprover,
tillstånd från
UHR.
180 Kandidat
Dnr 3.2.1-2015/1335
NEJ)
Datavetenskapliga programmet
Undervisningsform
(normal, distans)
GKV04
"Betyg/högskoleprov" innebär en fördelning om 60
40
Selma 2015-05-12
Ja
HT Dag Normal
Hel
Studieort
3b/3c (områdesbehörighet A3
med förändring).
Akademi
PÅByggnadsprogram)
40
Examen
Teknik IDT V-ås
Omfattning (hp)
Nyb
120 Högsk
Inriktningskod
Datornätverk och
datakommunikation
Programkod
TCV21
FN5 2015
IDT
UFO:Det finns ett
tillstånd från UHR som
godkänner antagning
med särskilda villkor
under perioden HT15HT17 för informativ
illustration
UFO:Tillstånd om
arbetsprover är inte
tidsbegränsat för den
utbildningen.
STC: Ändring av
programnamn?
6(14)
PÅByggnadsprogram)
NEJ)
CCV20
robotik
300 Civing
Nyb
Teknik IDT V-ås
40
Fysik B, Kemi A, Matematik E
Betyg/högskoleprov
(områdesbehörighet 9) eller Fysik
2, Kemi 1, Matematik 4
Hel
HT Dag Normal
Ja
40
GCV02
tillförlitliga flyg- och rymdsystem
300 Civing
Nyb
Teknik IDT V-ås
30
Fysik B, Kemi A, Matematik E
Betyg/högskoleprov
(områdesbehörighet 9) eller Fysik
2, Kemi 1, Matematik 4
Hel
HT Dag Normal
Ja
30
Undervisningsform
(normal, distans)
"Betyg/högskoleprov" innebär en fördelning om 60
Selma 2015-05-12
Studieort
Akademi
Examen
Omfattning (hp)
Inriktningskod
Programkod
FN5 2015
IDT
Dnr 3.2.1-2015/1335
* Krav på godkända arbetsprover kan endast ingå om godkänt tillstånd finns.
7(14)
Svenskspråkigt programutbud
2016/2017
FN5 2015
UKK
Studieort
Selma 2015-05-12
60 % av platserna till betygsurvalsgruppen samt
Undervisningsform
(normal, distans)
(JA, NEJ)
Teknik
UKK
V-ås
60
Grundläggande behörighet och Matematik B eller Matematik
2a/2b/2c.
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
60
HHV20
Kandidatprogram i språk och humaniora
180
Kandidat
Nyb
Lärare
UKK
V-ås
40
Engelska B (områdesbehörighet 6 med förändring). För den Betyg/högskoleprov
som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande
behörighet. För den som vill studera något språk utöver
engelska krävs aktuellt språk steg 3/3.
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
40
25
Godkända antagningsprov krävs.
Antagningsprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
25
Byte av ort från
E-tuna till V-ås
ht16
GKV05
BLAS
Kammarmusikprogrammet, inriktning
blåsinstrument
180
Konstnärlig
kandidat
Nyb
Lärare
UKK
V-ås
GKV05
STRK
stråkinstrument
180
Konstnärlig
kandidat
Nyb
Lärare
UKK
V-ås
Antagningsprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
GKV05
KLAV
klaverinstrument
180
Konstnärlig
kandidat
Nyb
Lärare
UKK
V-ås
Antagningsprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
GKV05
SANG
Kammarmusikprogrammet, inriktning sång 180
Konstnärlig
kandidat
Nyb
Lärare
UKK
V-ås
Antagningsprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
GFE01
Förskollärarprogrammet
210
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
E-tuna
80
40
Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 Betyg/högskoleprov
a med förändring) eller Naturkunskap 1b/1a1+1a2,
Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6 a med
förändring).
Hel
HT och
VT
Dag
Normal
Ja
40
40
GFV01
210
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
V-ås
40
40
förändring).
Hel
HT och
VT
Dag
Normal
Ja
40
40
GFX01
210
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
Distans
40
förändring).
Hel
VT
Dag
Distans
Ja
40
GRM01
Grundlärarprogrammet förskoleklass och
grundskola 1-3
240
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
E-tuna
35
70
Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap Betyg/högskoleprov
A (områdesbehörighet 6b) eller Matematik 2a/2b/2c,
Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2
(områdesbehörighet A6 b).
Hel
HT och
VT
Dag
Normal
Ja
40
GRM01
Grundlärarprogrammet förskoleklass och
grundskola 1-3
240
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
V-ås
35
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
70
Akademi
För
något i en gulmarkerad kolumn ska ändras, som
"Byte av ort till Eskilstuna")
-
PÅByggnadsprogram)
60
Examen
Naturvetenskapligt/tekniskt basår
Inriktningskod
FXM01
Programkod
Omfattning (hp)
Dnr 3.2.1-2015/1335
Bilaga 2 - Ärende
8
Antagningen:
Tillstånd från UHR för
att antagningsprov får
användas som krav
för behörighet finns
för HT15-HT17 (MDH
2014/623)
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
Endast start VT.
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
Endast start
hösten.
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad.
UFO: Två nya
programkoder för
Eskilstuna och
Västerås, som
ersätter GRM01.
Akademin menar att
inga nya
programkoder
UFO: Två nya behövs
programkoder för
Eskilstuna och
Västerås, som
ersätter GRM01. Se
akademins svar ovan.
8(14)
2016/2017
FN5 2015
UKK
Undervisningsform
(normal, distans)
(JA, NEJ)
Nyb
Lärare
UKK
E-tuna
40
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
40
Byte av ort från
V-ås till E-tuna
ht 16
GAM02
MAEN
Ämneslärarprogrammet gymnasieskola,
Matematik/Engelska
300
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
E-tuna
10
Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D
Betyg/högskoleprov
(områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2,
Matematik 4 (områdesbehörighet A6 c).
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
10
GAM02
MATE
Matematik/Teknik
300
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
E-tuna
10
Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D, Fysik B
Betyg/högskoleprov
(områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2,
Matematik 4, Fysik 2 (områdesbehörighet A6 c).
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
10
GAM02
SVEN
Svenska/Engelska
300
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
E-tuna
25
Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 c)
eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6
c).
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
20
GAM02
SVS2
Svenska/Svenska som andraspråk
300
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
E-tuna
15
Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6 c)
eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6
c).
Betyg/högskoleprov
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
10
GAM02
SVSH
Svenska/ Samhällskunskap
330
Lärare
Nyb
Lärare
UKK
E-tuna
10
Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B
Betyg/högskoleprov
(områdesbehörighet 6 c) eller Samhällskunskap 2, Matematik
2a/2b/2c (områdesbehörighet A6 c).
Hel
HT
Dag
Normal
Ja
10
Masterprogram i didaktik
120
Master
Påb
Lärare
UKK
E-tuna
20
Lärarexamen om minst 180 högskolepoäng eller
kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng med
huvudområde utbildningsvetenskap, pedagogik,
specialpedagogik, didaktik eller motsvarande, varav minst 90
högskolepoäng med successiv fördjupning i huvudområdet.
Alternativt magisterexamen om minst 240 högskolepoäng
med huvudområde i ett av lärarutbildningens
ämnesområden. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och
Kvart HT
Eftermiddag/kv Normal
äll
Ja
20
Förändrad
studietid från
dag (ht15) till
eftermiddag/kväl
l (ht16)
Speciallärarprogrammet, Matematik
90
Lärare
Påb
Lärare
UKK
Distans
20
Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet
matematikutveckling, (t.ex. examen till lågstadielärare,
mellanstadielärare, 1-7 MaNo-lärare) eller lärarexamen med
inriktning mot matematik med minst 22,5 hp i ämnet eller
annan lärarexamen kompletterad med motsvarande
kunskaper i matematik med minst 22,5 hp i ämnet. Utöver
detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på
minst halvtid efter examen samt Svenska B/Svenska 3 och
Dag
Ja
24
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
GSL01
AUM01
MATE
Antal högskolepoäng.
Halv
Platserna fördelas
procentuellt per urvalsgrupp
(grupp 1 70 %, grupp 2 30
%).
1. Lärarexamen med
inriktning mot grundskolans
tidigare år.
2. Övrig lärarexamen
HT
Distans
Studieort
Lärare
Akademi
240
PÅByggnadsprogram)
Selma 2015-05-12
Examen
Grundlärarprogrammet grundskola 4-6
Omfattning (hp)
GRM02
Dnr 3.2.1-2015/1335
Bilaga 2 - Ärende
8
Inriktningskod
Programkod
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
9(14)
2016/2017
FN5 2015
UKK
PÅByggnadsprogram)
Akademi
Studieort
Selma 2015-05-12
Undervisningsform
(normal, distans)
(JA, NEJ)
90
Lärare
Påb
Lärare
UKK
Distans
20
Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-,
skriv- och läsutveckling (t.ex. examen till lågstadielärare,
mellanstadielärare, 1-7 SvSo-lärare) eller lärarexamen med
inriktning mot svenska med minst 22,5 hp i ämnet eller annan
lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i
svenska med minst 22,5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst
tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter
examen samt Svenska B/Svenska 3 och Engelska
A/Engelska 6 eller motsvarande.
Halv
Platserna fördelas
%).
1. Lärarexamen med
tidigare år.
2. Övrig lärarexamen
HT
Dag
Distans
Ja
24
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
AUM01
UTVS
Speciallärarprogrammet,
Utvecklingsstörning
90
Lärare
Påb
Lärare
UKK
Distans
20
Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller
fritidspedagogexamen) samt minst tre års yrkeserfarenhet
som lärare på minst halvtid efter examen. Dessutom krävs
Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 eller
motsvarande.
Halv
Platserna fördelas
%, grupp 3 35 %).
1. Lärarexamen med
senare år eller gymnasiet.
2. Lärarexamen med
tidigare år.
3. Förskollärar- eller
fritidspedagogexamen.
HT
Dag
Distans
Ja
24
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
Specialpedagogprogrammet
90
Lärare
Påb
Lärare
UKK
Distans
22
Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller
fritidspedagogexamen) samt minst tre års yrkeserfarenhet
som lärare på minst halvtid efter examen. Dessutom krävs
Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 eller
motsvarande.
Halv
Platserna fördelas
%, grupp 3 35 %).
1. Lärarexamen med
senare år eller gymnasiet.
2. Lärarexamen med
tidigare år.
3. Förskollärar- eller
fritidspedagogexamen.
Om inte antal platser fylls i
resp. urvalsgrupp fördeals
platserna från grupp 1 till
grupp 2, grupp 2 till grupp 3,
grupp 3 till grupp 2.
HT
Dag
Distans
Ja
22
AVM01
Examen
Speciallärarprogrammet, Svenska
Omfattning (hp)
SVEN
AUM01
Inriktningskod
Dnr 3.2.1-2015/1335
Bilaga 2 - Ärende
8
Programkod
10(14)
2016/2017
FN5 2015
UKK
Normal
Ja
15
Dag
VT
Hel
(JA, NEJ)
Ämnesstudier om minst 90 hp i avslutade kurser
motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans åk 7-9
varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete
(examensarbete). Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6
eller motsvarande. För särskilda krav inom ämnesstudierna
se nedan.
Undervisningsform
(normal, distans)
20
E-tuna
UKK
Lärare
Dnr 3.2.1-2015/1335
Bilaga 2 - Ärende
8
Studieort
Påb
Selma 2015-05-12
Akademi
Lärare
90
PÅByggnadsprogram)
Kompletterande pedagogisk utbildning,
med inriktning mot arbete i årskurs 7-9
Examen
A7-9
Omfattning (hp)
Inriktningskod
GLM01
Programkod
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
- Undervisningsämnet engelska eller svenska som
andraspråk eller teknik: Kurser i ämnet omfattande minst 90
hp. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå.
- Undervisningsämnet svenska: Kurser i svenska språket och
litteraturvetenskap omfattande sammanlagt minst 90 hp,
varav minst 30 hp i vardera ämnet. Ett självständigt arbete
om 15 hp ska ingå.
- Undervisningsämnet samhällskunskap: Kurser i
samhällskunskap omfattande minst 90 hp alternativt minst 60
hp statsvetenskap samt minst 30 hp i ett eller flera av
ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi,
sociologi och företagsekonomi. Ett självständigt arbete om 15
hp ska ingå.
- Undervisningsämnet matematik: Kurser i matematik
omfattande minst 90 hp, varav sannolikhetslära och statistik
eller motsvarande ingår samt ett självständigt arbete om 15
hp.
11(14)
2016/2017
FN5 2015
UKK
Normal
Ja
Hel
HT
Dag
Normal
JA
15
Dag
VT
Hel
(JA, NEJ)
Ämnesstudier om minst 120 hp i avslutade kurser
motsvarande ett undervisningsämne i gymnasieskolan varav
15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete).
Dessutom krävs Sv B/Sv 3 och En A/En 6 eller motsvarande.
För särskilda krav inom ämnesstudierna se nedan.
Undervisningsform
(normal, distans)
20
E-tuna
UKK
Lärare
Dnr 3.2.1-2015/1335
Bilaga 2 - Ärende
8
Studieort
Påb
Selma 2015-05-12
Akademi
Lärare
90
PÅByggnadsprogram)
Kompletterande pedagogisk utbildning,
med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan
Examen
GYMN
Omfattning (hp)
Inriktningskod
GLM01
Programkod
Rekryteringsmål
et är anpassat
till
vårpropositionen
s utbyggnad
- Undervisningsämnet engelska eller svenska som
andraspråk eller teknik: Kurser i ämnet omfattande minst 120
hp. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå.
- Undervisningsämnet svenska: Kurser i svenska språket och
litteraturvetenskap omfattande sammanlagt minst 120 hp,
varav minst 30 hp i vardera ämnet. Ett självständigt arbete
om 15 hp ska ingå.
- Undervisningsämnet samhällskunskap: Kurser i
samhällskunskap omfattande minst 120 hp alternativt minst
90 hp statsvetenskap och minst 15 hp nationalekonomi samt
minst 15 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia,
kulturgeografi, sociologi, statsvetenskap och
företagsekonomi. Ett självständigt arbete om 15 hp ska ingå.
- Undervisningsämnet matematik: Kurser i matematik
omfattande minst 120 hp, varav sannolikhetslära och statistik
eller motsvarande ingår samt ett självständigt arbete om 15
hp.
Nya programtillfällen:
GKV07
Kandidatprogram i Teknisk matematik
180 Kandidat
Nyb
Teknik
UKK
V-ås
Grundläggande behörighet samt Fysik A, Matematik D
(områdesbehörighet 9 med förändring) eller Fysik
1a/1b1+1b2, Matematik 4 (områdesbehörighet A9 med
förändring).
Betyg/högskoleprov
25
Under
förutsättning
att erforderliga
beslut fattas
om inrättande av
nytt program
UFO: Programmet
inrättades den 10
september. Ny
programkod blir
GKV07.
12(14)

Möteshandlingar (pdf 5,1 MB)

Transcription

Similar documents

ID:Proto Prototyping, tentamen 2014-‐12-‐02, kl. 17-‐21

Lärandemål för fritidshemmet Sörgården(303 kB, pdf)

T7 Handledarinfo VT15-1

Medlemsblad mars 2015 - Finska Läkaresällskapet

Beskrivning och schema Patinering v. 12-13

Studieuppgift - IHM Business School

Examination av VFU Vad tänker du på när du ser p ordet examination?

Kursplan (pdf 272,8 kB)

Specialiserad intensivvård, organisation och ledarskap, 22

Berg, Jörgen. Lära av varandra - PIL