Läkemedelsassisterad underhållsbehandling
Transcription
Läkemedelsassisterad underhållsbehandling
25.03.2015 Senaste numret(/) Tidigare utgåvor(/Archive/) Om tidningen(/Om-tidningen/) Orionpharma.se(http://www.orionpharma.se/) Nummer 3 - 2009 (/Archive/Nummer-1---20091/) Årgång 22 Ladda ner som PDF(/Global EPILEPSI(#) /OPN/nr3%20-%202009.pdf) Print(#) Spongioform encefalopati i vit substans (/Archive/Nummer1---20091/Epilepsi /Spongioform-encefalopatii-vit-substans-/) Epilepsi och graviditet: vårdprogram utan nyheter(/Archive/Nummer1---20091/Epilepsi/Epilepsioch-graviditet-vardprogramutan-nyheter/) Hemisfärotomi (/Archive /Nummer-1---20091/Epilepsi /Hemisfarotomi-/) Individer med både autism och epilepsi(/Archive /Nummer-1---20091/Epilepsi /Individer-med-bade-autismoch-epilepsi/) BEROENDE(#) Wernickes encefalopati – den diagnostiska utmaningen(/Archive /Nummer-1---20091 /Beroende/Wernickesencefalopati-den-diagnostiskautmaningen/) Läkemedelsassisterad underhållsbehandling (/Archive/Nummer1---20091/Beroende /Lakemedelsassisteradunderhallsbehandling-1/) PARKINSON(#) Variation i sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom (/Archive/Nummer1---20091/Parkinson /Variationi-sjukdomsforloppetvid-Parkinsons-sjukdom-/) Medicinsk inovation versus stamcellsturism (/Archive /Nummer-1---20091 /Parkinson/Medicinskinovation-versusstamcellsturism-/) Stamcellsterapi för att ersätta dopaminnervceller vid Parkinsons sjukdom (/Archive /Nummer-1---20091 /Parkinson/Stamcellsterapifor-att-ersattadopaminnervcellervid-Parkinsons-sjukdom-/) Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar i Paris(/Archive/Nummer1---20091/Parkinson /Parkinsons-sjukdomoch-andra-rorelsestorningari-Paris/) Resultaten av ”First Step”studien nu publicerade(/Archive /Nummer-1---20091 /Parkinson/Resultatenav-First-Step-studiennu-publicerade/) Läkemedelsassisterad underhållsbehandling Internationell konferens 2009 Av Bengt Sternebring I slutet av april hölls en internationell konferens om läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid heroinberoende. Det var en omfattande genomgång av karaktären State of the Art beträffande behandling med substanserna metadon och buprenorfi n (Subutex) och buprenorfin med naloxon(Suboxone). I någon mån togs även LAAM (levometadylacetat, en syntetisk opioid som liknar metadon) upp till diskussion, men denna substans är inte aktuell för svenska förhållanden. Till konferensen hade kommit närmare 300 deltagare från stora delar av världen. Från svensk horisont bidrog överläkare Johan Kakko, Stockholm, med resultaten från en studie med ett oortodoxt protokoll. KONGRESS: JOHAN KAKKO OCH HANS forskarteam har jämfört metadon och buprenorfin när det gäller behandlingen av heroinister. Det speciella med undersökningen var att patienterna sökte själva och utvärderas av en specialistläkare. Det fanns således ingen överprövning eller omfattande social utredning och planering som stipuleras enligt Socialstyrelsens regelverk med ett antal måsten (inklusionskriterier som för övrigt har tveksam medicinsk valör) som ska vara uppfyllda för att individen ska komma ifråga för behandling. Exklusionskriterierna i denna studie var få: AIDS, allvarlig somatisk eller psykiatrisk sjukdom eller graviditet. Metadongruppen fick som riktmärke dagligen 70 mg av substansen (maximalt 120 mg) och buprenorfi ngruppen 16 mg dagligen (maximalt 32 mg). Resultatet blev utmärkt och utan signifikant skillnad mellan drogerna. Ett av syftena med studien var också att försöka se om man kunde prediktera vilken patienttyp som skulle passa bäst för buprenorfin respektive metadon. Detta gick inte att få fram. Eftersom behandlingsresultaten var identiska rekommenderar man inte det ena preparatet före det andra. Möjligen kan man ta hänsyn till att buprenorfin har en lägre missbrukspotential och påverkar respirationen mindre. Internationella undersökningar visar att dödligheten för metadon är högre än för buprenorfin: 0,7 individer per tusen användare och år jämfört med 0,2 för buprenorfin. Resultatmässigt så långt studien pågick kan konstateras att urvalskriterierna för behandling inte alls behöver vara så strikta som de är nu. Det förefaller logiskt att en medicinsk indikation för en sjukdom (heroinberoende) ska diagnostiseras och behandlas medicinskt. Bensodiazepiner och underhållsbehandling Professor Nicholas Lintzeris tog upp riskerna med intag av bensodiazepiner tillsammans med metadon och buprenorfin. Allvarligast är naturligtvis att kombinationen bensodiazepin och metadon eller buprenorfi n är vanlig vid dödlig utgång för missbrukaren; det finns studier som visar på att 80% av de individer som dör till följd av ”överdos” heroin också har bensodiazepiner, metadon och/eller buprenorfin i sig. Lintzeris forskning visar också på ett högriskbeteende som förstärks vid samtidigt intag av bensodiazepiner (kriminalitet, obetänksamt sprututbyte m.m.) Rimlig högsta dagliga dos - Metadon: ~100 mg - Buprenorfin: ~24 mg och medicinska problem uppstår (abstinensutveckling, infektioner vid injektion av dessa preparat m.m.). Vid rätt diagnos och indikation för bensodiazepiner ska denna preparatgrupp naturligtvis användas även för dessa patienter, men det är av stor vikt att hålla sig inom terapeutisk dos under kort tid. Metadonpatienter har i stor utsträckning sömnproblem (upp till 75%). Det finns inga bra studier som visar hur man kan hantera detta problem, men professor Lintzerius menar att bensodiazepiner och bensodiazepinliknande preparat sannolikt är bäst och doserat rätt kan man undvika missbruks- och beroendeutveckling: sömnmedel ges intermittent i 2-4 nätter, sedan några nätters uppehåll. Detta kan leda till att sömnrytmen normaliseras. Vid samtidigt heroin- och bensodiazepinberoende ska båda sjukdomstillstånden behandlaS samtidigt, d.v.s. optimal behandling av heroinberoendet med exempelvis buprenorfin i snabb dosstegring samt långsam utsättning av bensodiazepinpreparatet, helst med översättning till diazepam som har lång halveringstid och ger därmed en mjukare abstinensutveckling i nedtrappningen. Metadon jfr med buprenorfin - Mer sexuell dysfunktion - Mer stämningssänkande hos patienter över 50 Vid höga metadondoser finns det en risk för utveckling av arytmi. Professor Mori Krantz framhöll vikten av att alltid ta EKG på metadonpatienter och om inte på alla, så framför allt på de som står på dagliga metadondoser runt 150 mg och däröver. Vid de högre doserna bör EKG kontrolleras initialt och sedan årligen. Myter om underhållsbehandling och smärta Det är en myt att patienter som står på underhållsbehandling med opioider inte upplever akut smärta eftersom de redan står på höga doser. Det finns därtill andra fördomar: vanliga smärtstillande läkemedel biter inte på denna patientgrupp, man får inte skriva ut morfinderivat, man triggar igång ett missbruk igen etc. Ingetdera är sant. Detta fastslog professor Walter Ling, som påpekade att denna patientgrupp måste smärtbehandlas på samma sätt som andra icke-opioidbehandlade. Med den skillnaden att metadon- och buprenorfinpatienterna behöver högre doser smärtstillande och vanligen också mer frekvent administrering vid fasta tidpunkter över dygnet. Ling rekommenderar multimodal analgesiteknik. Ett underdiagnostiserat och därmed underbehandlat problem är psykiatrisk komorbiditet, främst depressioner och ångesttillstånd. De forskningsrapporter som dr Michael Farrell rapporterar framhåller att i många fall räcker kognitiv beteendeterapi, men farmakologisk behandling kan behövas, ibland under mycket lång tid. Hur ska man avgifta heroinister? Konferensen handlade egentligen inte om detta, men professor Robert Ali, som för övrigt var konferensens utomordentlige moderator, redovisade en cochraneöversikt över evidensbaserad forskning i ämnet. Sammanfattningsvis kan sägas att metadon var bättre än clonidin vid abstinensbehandlingen och buprenorfin var också bättre än clonidin. Tänk på att 75% av metadonpatienterna sover dåligt - underbehandlad grupp? Enligt cochrane-metaanalysen var buprenorfin något bättre än metadon om alla parametrar inkluderades. Det som Ali visade på var att buprenorfi navgiftningen gick något snabbare, men däremot var svårigheten att genomlida abstinensen likvärdig vid jämförelse mellan buprenorfin och morfin. Det var fler patienter som genomförde buprenorfinavgiftningen och det förekom inga reboundabstinenser. Flera spännande paneldiskussioner flikades in mellan föreläsningsblocken och här fick auditoriet många intressanta kliniska synvinklar på läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid heroinberoende av den internationella elit av forskare som arrangörerna lyckats samla till denna vetenskapligt välmatade och kliniskt intressanta konferens. Improving Outcomes in the Treatment of Opioid Dependence. Cannes, France, Apr 21-23, 2009 Överläkare Johan Kakko. Bild: Sternebring Våra andra produkter Orion Pharma, Djupdalsvägen 7, 192 51 Sollentuna Telefon 08-623 64 40, Fax 08-623 64 80 Copyright Orion Corporation () (javascript:;)(javascript:;)